Genom den föreslagna ändringen i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009, nedan statsandelslagen) avses kommunerna få ersättning för de temporära förseningar i kommunal-, samfunds- och fastighetsskatteinkomsterna som ändringarna i betalningsarrangemangen för beskattningen medför år 2020. Förslaget ingår i regeringens åtgärder för att förebygga konsekvenserna av coronaepidemin. 

Propositionen har samband dels med en proposition med förslag till lag om temporär ändring av lagen om skattetillägg och förseningsränta (RP 33/2020 rd), genom vilken dröjsmålsräntan på skatter som är föremål för ett betalningsarrangemang för företag föreslås bli sänkt temporärt, dels med vissa åtgärder som Skatteförvaltningen vidtar för att underlätta villkoren för betalningsarrangemang i företagsbeskattningen. 

Propositionen hänför sig till den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2020, där det föreslås ett tillägg på 547 miljoner euro under moment 28.90.35 (Ersättning för förlorade skatteinkomster till följd av ändringar i beskattningsgrunderna). 

Ändringarna i betalningsarrangemangen kommer att leda till att kommunernas skatteinkomster temporärt minskar i år. Kommunernas skatteinkomster beräknas minska med sammanlagt 547 miljoner euro, varav kommunalskattens andel är 422 miljoner euro, samfundsskattens andel 45 miljoner euro och fastighetsskattens andel 80 miljoner euro. Skatteinkomsterna i fråga uteblir alltså inte helt och hållet, utan betalningen fördröjs. Konsekvenserna av den temporära minskningen av skatteinkomsterna varierar från kommun till kommun. Konsekvenserna för en enskild kommuns skatteinkomster kan vara betydande. Åren 2021 och 2022 beräknas skatteutfallet öka på motsvarande sätt, eftersom betalningstiden enligt betalningsarrangemanget är högst 24 månader. Ökningen av skatteutfallet kan enligt propositionsmotiven beräknas infalla huvudsakligen 2021. 

Den temporära minskningen av skatteinkomsterna ska kompenseras kommunerna inom ramen för ersättningen för förlorade skatteinkomster till följd av ändringarna i beskattningsgrunderna enligt statsandelslagen. Ersättningen betalas till kommunerna i proportion till utdelningen av kommunalskatten enligt skatteredovisningen för skatteåret 2020, utdelningen av samfundsskatten för 2020 och de kommunspecifika andelar av fastighetsbeskattningen som verkställts 2019. Utskottet hänvisar här till det som sägs i detaljmotiven. 

Beloppet av de ersättningar som betalas 2020 ska år 2021 dras av från ersättningen för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringarna i beskattningsgrunderna, eftersom kommunerna då får de fördröjda skatteinkomsterna. Utöver skatteinkomsterna får kommunerna en dröjsmålsränta som redovisas till kommunerna i enlighet med skattelagstiftningen. Eftersom kommunerna kompenseras för dröjsmålet i skatteinkomsterna, ska det belopp som dras av 2021 ökas med det uppskattade beloppet av den dröjsmålsränta som ska redovisas till kommunerna på grund av ändringarna i betalningsarrangemangen. Dröjsmålsräntan beräknas uppgå till 20 miljoner euro i fråga om kommunalskatten, till 2 miljoner euro i fråga om samfundsskatten och till 3 miljoner euro i fråga om fastighetsskatten. 

Utskottet påpekar att beloppen enligt propositionen bara är beräkningar. Utskottet förutsätter att kommunerna kompenseras för de förlorade skatteinkomster som betalningsarrangemangen orsakar 2020 till så korrekt belopp som möjligt och vid så riktig tidpunkt som möjligt. Därför är det nödvändigt att följa utfallet. Skatteförvaltningens uppföljning i realtid ger information om de skatteinkomster och betalade dröjsmålsräntor som på grund av betalningsarrangemangen inte har redovisats till kommunerna. Med hänvisning till propositionsmotiven framhåller utskottet att om beräkningarna i propositionen avsevärt avviker från uppgifterna om utfallet, ska beloppet av ersättningarna för dröjsmål i skatteinkomsterna och de dröjsmålsräntor som ska dras av preciseras senare så att det motsvarar utfallet. Det kräver naturligtvis att lagen ändras. Dessa ändringar kan genomföras till exempel i samband med tilläggsbudgetpropositioner eller propositionen med förslag till ändring av statsandelslagen för 2021. 

Skattebortfallet till följd av betalningsarrangemangen utgör bara en del av minskningen av kommunernas skatteinkomster till följd av krisen, framhåller utskottet. Enligt utredning kommer coronaepidemin att leda till att kommunernas skatteinkomster minskar betydligt, uppskattningsvis med upp till en miljard euro, samtidigt som utgifterna och förlusterna i fråga om till exempel avgifts- och hyresinkomster ökar. Det aktuella förslaget innebär inte att kommunerna får kompensation för dessa övriga ekonomiska konsekvenser av epidemin eller för det allmänt dåliga läget i den kommunala ekonomin. Därför behöver kommunerna en hel del andra kompensationer och stödåtgärder. Utskottet konstaterar att regeringen i samband med ramförhandlingarna den 8 april 2020 drog upp riktlinjer för åtgärder för att stödja kommunerna i samband med coronakrisen.