Senast publicerat 17-06-2021 17:16

Betänkande FvUB 9/2021 rd RP 47/2021 rd Förvaltningsutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om utveckling av regionerna och genomförande av Europeiska unionens regional- och strukturpolitik samt finansiering av projekt inom regionutveckling och Europeiska unionens regional- och strukturpolitik och till lagar som har samband med dem

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om utveckling av regionerna och genomförande av Europeiska unionens regional- och strukturpolitik samt finansiering av projekt inom regionutveckling och Europeiska unionens regional- och strukturpolitik och till lagar som har samband med dem (RP 47/2021 rd): Ärendet har remitterats till förvaltningsutskottet för betänkande och till jord- och skogsbruksutskottet och ekonomiutskottet för utlåtande. 

Utlåtanden

Utlåtande har lämnats av 

  • ekonomiutskottet 
    EkUU 16/2021 rd
  • jord- och skogsbruksutskottet 
    JsUU 8/2021 rd

Sakkunniga

Utskottet har hört 

  • regionutvecklingsdirektör Johanna Osenius 
    arbets- och näringsministeriet
  • specialsakkunnig Minna Laherto 
    arbets- och näringsministeriet
  • konsultativ tjänsteman Tarja Reivonen-Kavonius 
    arbets- och näringsministeriet
  • specialsakkunnig Helinä Yli-Knuutila 
    arbets- och näringsministeriet
  • budgetråd Taina Eckstein 
    finansministeriet
  • specialsakkunnig Laura Jänis 
    jord- och skogsbruksministeriet
  • överinspektör Sari T. Niemi 
    Livsmedelsverket
  • enhetschef Kalevi Pölönen 
    Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Savolax
  • chef för finansieringsenheten Jaakko Ryymin 
    Närings-, trafik- och miljöcentralen i Mellersta Finland
  • utvecklingschef Annukka Mäkinen 
    Finlands Kommunförbund
  • näringsdirektör Kimmo Viljamaa 
    Vanda stad
  • utvecklingsdirektör Päivi Ekdahl 
    Lapplands förbund
  • direktör, regionutveckling Juha Eskelinen 
    Nylands förbund.

Skriftligt yttrande har lämnats av 

  • utrikesministeriet
  • justitieministeriet
  • inrikesministeriet
  • undervisnings- och kulturministeriet
  • kommunikationsministeriet
  • social- och hälsovårdsministeriet
  • miljöministeriet
  • sametinget
  • Närings-, trafik- och miljöcentralen i Tavastland
  • Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten
  • Kajanalands förbund
  • Österbottens förbund
  • Norra Österbottens förbund
  • Centralhandelskammaren
  • Akava ry
  • Finlands näringsliv rf
  • STTK rf
  • Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf
  • Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK
  • SOSTE Finlands social och hälsa rf
  • Företagarna i Finland rf.

PROPOSITIONEN

I propositionen föreslår regeringen att det stiftas en lag om utveckling av regionerna och genomförande av Europeiska unionens regional- och strukturpolitik samt en lag om finansiering av projekt inom regionutveckling och Europeiska unionens regional- och strukturpolitik. Lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten, lagen om finansiering av regionutveckling och strukturfondsprojekt och lagen om samarbete över de yttre gränserna upphävs. Dessutom görs det en del tekniska ändringar i vissa andra lagar. 

Syftet med propositionen är att samordna den nationella regional- och strukturpolitiken och Europeiska unionens regional- och strukturpolitik till en effektiv helhet. Syftet är också att uppdatera målen, planeringen och arbetssätten inom regionutvecklingen så att de motsvarar förändringarna i omvärlden och överensstämmer med Europeiska unionens mål och nationella mål. Ett ytterligare syfte är att stödja och främja en verkningsfull växelverkan och avtalsmässighet i regionutvecklingen samt att skapa klarhet i regleringen och minska stödmottagarnas och myndigheternas administrativa börda. 

I lagen om finansiering av projekt inom regionutveckling och Europeiska unionens regional- och strukturpolitik preciseras och kompletteras den nationella tillämpningen av regleringshelheten för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska fonder under programperioden 2021–2027. De föreslagna lagarna tillämpas på projekt inom Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska fonder under programperioden 2021–2027. I lagarna samlas dessutom alla nationella specialbestämmelser om Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna. 

Systemet för planering av regionutvecklingen och dess aktörer samt myndigheternas uppgifter och behörighet förblir i huvudsak oförändrade, men planeringssystemet lättas upp. Ansvaret för regionutvecklingen ligger hos staten och kommunerna på samma sätt som enligt den gällande regleringen. Helheten för landskapsförbundens regionutvecklingsuppgift har förtydligats. När det gäller samarbetsstrukturerna och förfaringssätten inom regionutvecklingen har bestämmelserna till vissa delar ändrats. 

Det föreslås inga ändringar i förvaltningen av de regional- och strukturpolitiska fonderna i fråga om behörigheten eller den inbördes arbetsfördelningen för landskapsförbunden och närings-, trafik- och miljöcentralerna såsom förmedlande organ. Förvaltningskontrollerna av Interregprogrammen ska i fortsättningen utföras av landskapsförbunden. I Interregprogrammen förenhetligas dessutom bestämmelserna om nationell medfinansiering mellan de olika programmen så att förvaltningsuppgiften i fråga om medfinansieringen uteslutande sköts av landskapsförbunden. Det föreslås inga betydande ändringar i stödförfarandet för projekt inom regionutveckling och inom Europeiska unionens regional- och strukturpolitik. 

Bevillningsfullmakten för de medel som ingår i förslaget har tagits in i budgeten för 2021 och genom denna regeringsproposition sätts den nationella lagstiftning som besluten om beviljande förutsätter i kraft. 

De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 september 2021. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Reformen i huvuddrag

Regeringen föreslår att det stiftas en lag om utveckling av regionerna och genomförande av Europeiska unionens regional- och strukturpolitik (lagförslag 1, nedan genomförandelagen) och en lag om finansiering av projekt inom regionutveckling och Europeiska unionens regional- och strukturpolitik (lagförslag 2, nedan finansieringslagen). Dessutom görs det en del tekniska ändringar i vissa andra lagar. 

EU-lagstiftningen om Europeiska unionens regional- och strukturpolitik består av gemensam reglering av vissa fonder som förvaltas gemensamt (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 20/2018/1141 om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden samt Europeiska havs- och fiskerifonden, och om finansiella regler för dessa fonder och för Asyl- och migrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för gränsförvaltning och visering, nedan allmänna förordningen) samt de fondspecifika förordningarna om regional- och strukturpolitik och förordningen om genomförande av Interregprogrammen och Interregprogrammen vid de yttre gränserna. 

Genom den föreslagna genomförandelagen och finansieringslagen utfärdas nationella bestämmelser som kompletterar och preciserar den ovannämnda EU-regleringen för programperioden 2021–2027. De föreslagna lagarna tillämpas på projekt inom Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska fonder under programperioden 2021–2027. Utskottet anser det vara ändamålsenligt att den nationella lagstiftningen om regional- och strukturpolitik sammanförs på det sätt som föreslås, inklusive de särskilda nationella bestämmelserna om den nya Fonden för en rättvis omställning samt Interregprogrammen och Interregprogrammen vid de yttre gränserna. Detta skapar klarhet i regionutvecklingen över lag och effektiviserar samordningen av nationella regional- och strukturpolitiska åtgärder och EU:s åtgärder. 

Systemet för planering av regionutvecklingen och dess aktörer samt myndigheternas uppgifter och behörighet föreslås förbli i huvudsak oförändrade, men planeringssystemet förenklas och tillvägagångssätten ses över. De viktigaste instrumenten för planeringen av regionutvecklingen är fortfarande statsrådets regionutvecklingsbeslut och landskapsprogrammet som upprättas i landskapet. Genomförandeplanerna för landskapsprogrammen slopas, vilket bidrar till att förenkla myndigheternas förfaranden. 

Ansvaret för regionutvecklingen ligger hos staten och kommunerna på samma sätt som enligt den gällande regleringen. Också landskapsförbundet är regionutvecklingsmyndighet enligt den nya lagstiftningen. I fortsättningen kommer landskapen att ha en samarbetsgrupp med ansvar för att samordna genomförandet av regionutvecklingsbeslutet, landskapsprogrammen, övriga planer och avtal samt nationella program och Eu-medfinansierade program. Samarbetsgruppen tillsätts av landskapsförbundets styrelse. Delegationen för förnyelse i regionerna, som tillsätts i anslutning till arbets- och näringsministeriet, fungerar fortfarande som partnerskapsorgan för EU:s regional- och strukturpolitik på nationell nivå. I genomförandelagen föreskrivs också om den övervakningskommitté som avses i den allmänna förordningen och som tillsätts för Europeiska unionens program för regional- och strukturpolitik. 

I genomförandelagen föreslås bestämmelser om ett nytt tillvägagångssätt, regionutvecklingsdiskussioner, som ska stärka samverkan mellan landskapen och staten och också innebära att samverkan blir regelbunden. Utöver landskapsförbundet deltar också andra aktörer från regionen i diskussionerna i enlighet med de teman som behandlas. Diskussionerna kan också vara gemensamma för vissa landskap och gälla ett visst gemensamt tema. Vid diskussionerna strävar man efter att identifiera de möjligheter som baserar sig på regionernas starka sidor samt problempunkter som påverkar utvecklingen och att söka förslag till lösningar på dem. Diskussionerna ger således mervärde både för landskapen och staten, och det lönar sig att satsa på att utveckla dem. Det är också viktigt att genomförandet av slutsatserna följs upp i samband med de följande regionutvecklingsdiskussionerna. På en mer allmän nivå styrs beredningen och genomförandet av diskussionerna samt uppföljningen av dem av delegationen för förnyelse i regionerna. 

Enligt genomförandelagen ska ett regionutvecklingsbeslut fattas för varje regeringsperiod. Enligt propositionsmotiven ska varje regering under sin egen regeringsperiod vid behov kunna se över prioriteringarna till exempel i förhållande till översynen av regeringens strategi. För att konkretisera beslutet utarbetar ministerierna en genomförandeplan som uppdateras kontinuerligt. Utskottet konstaterar att omvärlden kan förändras snabbt och oförutsägbart, och det är nödvändigt att planerna kan uppdateras. Utskottet anser det vara viktigt att delegationen för förnyelse i regionerna främjar och följer upp genomförandet av regionutvecklingsbeslutet och vid behov kan föreslå att beslutet ses över. 

Regeringen föreslår i propositionen att definitionen av områden med akuta strukturomvandlingsproblem avskaffas. Statsrådets verksamhetsmodell vid skötseln av akuta strukturomvandlingsproblem har förnyats i oktober 2020. En verksamhetsmodell med föregripande och reaktiva åtgärder vid akuta strukturomvandlingsproblem är ett etablerat koncept i regionerna. Förvaltningsutskottet betonar att landskapen och staten även i fortsättningen ska ha resurser och stödmekanismer för att svara på regionala och riksomfattande regionutvecklingsbehov i situationer med snabba förändringar. Samtidigt måste man skapa en grund för långsiktig regionutveckling för att regionerna ska klara sig ur krisen och kunna börja om från början. 

Det föreslås inga ändringar i förvaltningen av de regional- och strukturpolitiska fonderna i fråga om behörigheten eller den inbördes arbetsfördelningen för landskapsförbunden och närings-, trafik- och miljöcentralerna såsom förmedlande organ. Det nya förmedlande organet för EU:s program för regional- och strukturpolitik är Livsmedelsverket, som beviljar stöd ur Europeiska socialfonden för projekt för materiellt stöd till dem som har det sämst ställt. Social- och hälsovårdsministeriet och Business Finland ska inte längre vara förmedlande organ under programperioden 2021–2027. 

När det gäller Interregprogram föreslås det i genomförandelagen att finanscontrollerfunktionen vid finansministeriet ska vara revisionsmyndighet för program. Förvaltningskontrollerna av Interregprogrammen ska utföras av landskapsförbunden, när uppgiftens innehåll och verksamhetens karaktär förändras för programperioden 2021–2027 i och med införandet av förenklade kostnadsmodeller. Förvaltningskontrollen går ut på att kontrollera att kostnadsmodellens kalkyleringsmetod och modellerna ger korrekt resultat och att följa upp att de är effektiva. I Interregprogrammen vid de yttre gränserna är avsikten att förvaltningskontrollerna fortfarande ska vara en uppgift för förvaltningsmyndigheten, liksom nu. I Interregprogrammen förenhetligas dessutom bestämmelserna om nationell medfinansiering mellan de olika programmen så att förvaltningsuppgiften i fråga om medfinansieringen uteslutande sköts av landskapsförbunden. Ändringen i förvaltningskontrollerna sparar in på stödmottagarnas kostnader och programfinansieringen kan bättre styras till det egentliga användningsändamålet. När landskapsförbunden tar över förvaltningskontrollerna och förvaltningen av den nationella medfinansieringen kommer anslagsbehovet för den nationella finansieringen å andra sidan att öka. 

Målen för regionutvecklingen ses över för att de ska motsvara förändringar i den nationella och internationella omvärlden på lång sikt och särskilt med beaktande av vad hållbar utveckling och stävjandet av klimatförändringen kräver inom regionutvecklingen. För att vi ska nå målen ska partnerskapet stärkas samtidigt som samverkan och avtalsmässighet utökas. Utskottet anser att det är viktigt med platsbaserad regionutveckling, där det centrala är att stärka regionernas livskraft utifrån deras egna möjligheter. 

Ett viktigt instrument för stadsutveckling är de ekosystemavtal som genomförs inom ramen för instrumentet för hållbar stadsutveckling och som ingås mellan staten och huvudstadsregionen samt universitetsstäder och universitetscentra i syfte att utveckla internationellt attraktiva innovationsmiljöer och försöksmiljöer. De stora stadsregionerna har en central roll i att förverkliga den nationella innovationsstrategin och som innovationsplattformer. Också landskapens strategier för smart specialisering stärker stadsregionernas roll i den tillväxt som baserar sig på innovationer och internationalisering. 

När det gäller den praktiska utvecklingen är det också nödvändigt att beakta andra instrument än de som omfattas av den nu föreslagna lagstiftningen. Exempelvis de åtgärder som finansieras via Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling är viktiga också för regionutvecklingen och de kräver regional samordning i förhållande till bidragen inom ramen för EU:s regional- och strukturpolitik. Dessutom bör man beakta bland annat statsunderstöden för utvecklande av företagsverksamhet, som riksdagen nyligen har antagit ny lagstiftning om (RSv 76/2021 rdRP 46/2021 rd). Förvaltningsutskottet betonar att såväl företagen som aktörerna inom tredje sektorn behöver klara anvisningar och rådgivning förutom i administrativa frågor också till exempel för att kunna identifiera ett lämpligt finansieringsinstrument och för projekt som överskrider landskapsgränserna. 

Under programperioden 2021–2027 uppgår Finlands bidrag från strukturfonderna till 2,1 miljarder euro till gängse priser, varav andelen från fonden för en rättvis omställning är 466 miljoner euro. De finansiella resurserna från EU:s regional- och strukturpolitiska fonder och den nationella offentliga medfinansieringen av programmen stiger till cirka 3,3 miljarder euro under programperioden. År 2021 får bevillningsfullmakten och utbetalningsanslagen enligt statsbudgeten börja användas, efter det att Europaparlamentets och rådets förordningar och den nationella lagstiftning som utfärdas med stöd av dem för programperioden 2021–2027 har trätt i kraft. 

Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med de synpunkter och ändringsförslag som framgår nedan. En teknisk översyn av den allmänna förordningen pågår fortfarande i unionen. Utskottet har i sitt betänkande också strävat efter att beakta ändrade hänvisningar till artiklar. 

Landskapsförbundets behörighet att bevilja företag stöd

I 9 § i finansieringslagen föreslås bestämmelser om landskapsförbundets behörighet att bevilja stöd enligt finansieringslagen. Behörigheten är densamma som enligt gällande bestämmelser. Avsikten är att genom förordning av statsrådet som utfärdas med stöd av förslaget till finansieringslag utfärda närmare bestämmelser om det stöd som beviljas och om stödets användningsändamål. 

Landskapsförbunden har för närvarande, och även på grundval av de föreslagna bestämmelserna, behörighet att bevilja stöd från nationella regionutvecklingsmedel för landskapets frivilliga utveckling och som förmedlande organ stöd från ERUF-medel och i fortsättningen även från nya JTF-medel. Utgångspunkten för beredningen av propositionen har varit att landskapsförbundet inte kan bevilja stöd för utvecklande av ett enskilt företags egen verksamhet, vilket anses höra till NTM-centralens behörighet (RP 46/2021 rd). Det är förenligt med de allmänna principerna för ordnandet av förvaltningen att två olika myndigheter i huvudsak inte beviljar överlappande finansiering. Ur stödmottagarens synvinkel är det klart att stöd för utvecklande av företagens egen verksamhet i princip kan sökas hos en enda myndighet. Vid NTM-centralerna finns också andra tjänster som gäller stöd för företagsverksamhet. 

Bestämmelsen om stödmottagare i finansieringslagen hindrar dock inte att ett landskapsförbund kan bevilja stöd till ett företag, om ett företag är stödmottagare för ett utvecklingsprojekt. Enligt ovan nämnda riktlinje kan ett sådant projekt dock inte syfta till att utveckla företagets egen affärsverksamhet. Förvaltningsutskottet konstaterar också att ett enskilt företag, utan att ha rollen som stödmottagare, kan delta i åtgärder i ett projekt som finansieras av landskapsförbundet med medel ur ERUF eller nationella medel för regionutveckling. En förmån som på detta sätt riktas till ett företag ska dock vara förenlig med de minimis-villkoren i reglerna om statligt stöd. 

Investeringarnas användningstid vid investeringar som ingår i utvecklingsprojekt

I 24 § i finansieringslagen föreslås bestämmelser om användningstiden för den egendom som är föremål för stöd som har beviljats för investeringar. Bestämmelser om användningstiden för investeringar som finansieras med medel ur EU:s program för regional- och strukturpolitik finns dessutom i 43 § i lagförslaget. 

En investering som får offentligt stöd har av hävd avkrävts tillräcklig varaktighet, oavsett vilken typ av investering det är fråga om eller i vilket sammanhang den görs. Också den allmänna lagen om understödsverksamhet, statsunderstödslagen (688/2001), föreskriver om användningstiden för alla investeringar. Enligt 13 § i statsunderstödslagen är användningstiden högst 10 år och kortare, om så bestäms i stödbeslutet. I vissa situationer som anges i den paragrafen är användningstiden 30 år. 

Den i finansieringslagen föreslagna minimianvändningstiden på fem år leder till att offentligt stöd beviljas för investeringar som är betydande och långvariga och de facto tar minst fem år i anspråk. Enligt en utredning som utskottet fått har exempelvis vanliga telefoner och datorer inte brukat betraktas som investeringar i de aktuella stödkategorierna. Det har inte ansetts ändamålsenligt att bevilja offentligt stöd för varuupphandling som stödmottagarna i vilket fall som helst skulle behöva göra under några års cykel. Däremot betraktas som investeringar i dessa projekt sådana upphandlingar av anläggningar som är långvariga och är till nytta för en större grupp än stödmottagaren och för vilka det således också är ändamålsenligt att ställa krav på användningstiden. 

När det gäller så kallade produktiva investeringar som finansieras med medel från EU:s program för regional- och strukturpolitik grundar sig villkoret om en femårig användningstid på artikel 65 i den allmänna förordningen om åtgärdernas varaktighet. Förslaget motsvarar den nuvarande användningstiden. För tydlighetens skull konstaterar utskottet att i den lag om företagsstöd (RSv 76/2021 rdRP 46/2021 rd) som nyligen antagits av riksdagen har användningstiden fastställts till tre år från den sista utbetalningen med stöd av artikel 6.1 i den allmänna förordningen. Enligt utredning är denna treåriga användningstid på tre år för företagsstöd etablerad och motsvarar den nuvarande. 

Kostnader för skötseln av det förmedlande organets uppgifter

I genomförandelagens 10 § står det att förmedlande organ som avses i artikel 71.3 i den allmänna förordningen är närings-, trafik- och miljöcentralerna, Livsmedelsverket och landskapsförbunden. Bestämmelser om skötseln av de uppgifter som anförtrotts de förmedlande organen i stödärenden som hänför sig till Europeiska unionens program för regional- och strukturpolitik finns i finansieringslagen. 

I 17 § i genomförandelagen föreskrivs om landskapsförbundets regionutvecklingsuppgift. I 1 mom. 3 punkten slås det fast vilken förbundets uppgift är när det gäller att genomföra regionutvecklingen, dvs. att finansiera projekt som genomför utvecklingsmål i enlighet med vad som föreskrivs i finansieringslagen. Sakkunniga har påpekat för utskottet att det i specialmotiveringen står att landskapsförbundet när det tar emot uppgiften som förmedlande myndighet ska åta sig att utöver det tekniska stödet för programmet sköta kostnaderna för förvaltningen av programmet. Ekonomiutskottet föreslår att förvaltningsutskottet i sitt betänkande överväger om förvaltningen av EU-program kunde finansieras med pengar från kommunerna eller om uppgifterna för landskapsförbunden som förmedlande myndighet i sin helhet ska finansieras genom tekniskt stöd och statlig finansiering. 

Förvaltningsutskottet konstaterar att förvaltningskostnaderna redan nu behandlas på samma sätt och att inga ändringar har föreslagits i detta avseende i propositionen. Enligt utredning har samma praxis gällt under hela den tid som Finland varit EU-medlem. Det tekniska stöd som arbets- och näringsministeriet betalar till de förmedlande organen för programmet täcker cirka hälften av förvaltningskostnaderna. I en utredning som utskottet fått konstateras det att det förmedlande organets uppgift är frivillig för landskapsförbundet och förbunden har ombetts meddela om de vill delta i uppgiften. Alla förbund som har meddelat att de vill ha uppgiften har redan godkänt sitt kostnadsansvar som en del av beredningen av förvaltnings- och kontrollsystemet för programmet. Enligt utredning har förvaltningsmyndigheten nu som mål att vid den fortsatta beredningen av genomförandet av den nya programperioden fästa särskild uppmärksamhet vid att alla landskapsförbund och närings-, trafik- och miljöcentraler får proportionellt sett lika stort tekniskt stöd. Tidigare har det förekommit tydliga variationer i användningen av tekniskt stöd mellan finansiärerna. Också för förvaltningen av Livsmedelsverkets uppgift som förmedlande organ står tekniskt stöd till förfogande enligt motsvarande principer. 

Staten har enligt uppgift koncentrerat uppgifterna som förmedlande organ till fyra närings-, trafik- och miljöcentraler och därigenom avsevärt effektiviserat strukturfondsförvaltningen under den programperiod som upphör. Förvaltningsmyndigheten har därför uppmanat landskapsförbunden att effektivisera sin förvaltning och sammanföra sina uppgifter på motsvarande sätt, vilket den föreslagna lagstiftningen möjliggör. Enligt utredningen ska uppgifter under den nya programperioden koncentreras endast inom Södra Finlands område mellan fem förbund, medan uppgifterna under den tidigare programperioden har koncentrerats i större omfattning. I andra regioner har förbunden nu meddelat att de koncentrerar uppgifterna endast i fråga om fortsatta åtgärder enligt 4 § 16 punkten i genomförandelagen. 

Den decentraliserade förvaltningen beräknas öka de kostnader som förvaltningen orsakar landskapsförbunden, vilket också ekonomiutskottet har fäst uppmärksamhet vid. En mer omfattande användning av förenklade kostnadsmodeller och avancerade digitala tjänster kommer å andra sidan att bidra till att minska förvaltningskostnaderna under den kommande programperioden. Utskottet noterar att samarbete kan ge kostnadsfördelar och effektivisera verksamheten. Å andra sidan kan en stark koncentration av uppgifterna leda till att regionorienteringen och lokalkännedomen börjar försvinna. När uppgifterna för närings-, trafik- och miljöcentralernas del har koncentrerats, blir landskapsförbundens betydelse allt viktigare i termer av kännedom om de lokala förhållandena i det egna området. Förvaltningsutskottet anser att det är viktigt att hitta en balans mellan effektivisering av verksamheten och regionorientering. Det kan göras på olika sätt i olika regioner. Genom att förenkla och rationalisera förvaltningen kan man dock avsevärt minska de administrativa kostnaderna. Förvaltningsutskottet förutsätter att nivån på det tekniska stödet till landskapsförbunden och andra förmedlande organ tryggas och att genomförandet av den nya programperioden 202 –2027 för EU:s regional- och strukturpolitik inte får öka kommunernas nuvarande ekonomiska belastning. (Utskottets förslag till uttalande)

DETALJMOTIVERING

1. Lagen om utveckling av regionerna och genomförande av Europeiska unionens regional- och strukturpolitik

10 §. Förmedlande organ för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program.

Uppgifterna för landskapsförbundets förmedlande organ kan enligt 3 mom. koncentreras så att ett landskapsförbund sköter uppgifterna som föreskrivits för det förmedlande organet inom verksamhetsområdet för ett annat landskapsförbund, om det på detta sätt är möjligt att trygga tillgången till den specialsakkunskap som behövs för uppgifterna, en sund ekonomisk förvaltning eller ett krav på åtskiljande av uppgifterna eller det är ändamålsenligt att koncentrera uppgifterna av någon annan motsvarande orsak. 

Enligt utredning ska vissa uppgifter utifrån ömsesidiga avtal mellan landskapsförbunden koncentreras till Nylands förbund, Lapplands förbund och Norra Österbottens förbund. Avsikten är att bestämmelser om detta utfärdas genom förordning av statsrådet. Inga svenskspråkiga kommuner är medlemmar i Lapplands förbund och Norra Österbottens förbund, så därför ska de här förbunden betraktas som enspråkiga landskapsförbund. 

Utskottet anser dock att det inte går att föreskriva om en skyldighet som gäller de språkliga rättigheterna för enspråkiga landskapsförbund genom statsrådsförordning, utan bestämmelser om detta måste utfärdas på lagnivå. Därför föreslår utskottet att det i 3 mom. föreskrivs att på ett enspråkigt landskapsförbund tillämpas vad som i språklagen (423/2002) föreskrivs om tvåspråkiga kommunala myndigheter, om det sköter uppgifter inom verksamhetsområdet för ett tvåspråkigt landskapsförbund eller ett landskapsförbund med ett annat språk. 

Utskottet gör också en skrivteknisk korrigering i 3 mom. 

37 §. Förvaltningskontroller i Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna.

I 2 mom. föreskrivs om möjligheten att koncentrera landskapsförbundens uppgifter enligt denna paragraf. På samma grunder som i fråga om 10 § 3 mom. är det också i detta sammanhang nödvändigt att på lagnivå föreskriva om ett enspråkigt landskapsförbunds skyldighet som gäller de språkliga rättigheterna. Utskottet föreslår därför ett nytt 2 mom. 

Dessutom har utskottet gjort en skrivteknisk korrigering i 2 mom. 

39 §. Förvaltning av nationell medfinansiering i Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna.

I 2 mom. föreskrivs det om möjligheten att koncentrera förvaltningsuppgifter som gäller den nationella medfinansieringen bland annat till landskapsförbundet. På samma grunder som i fråga om 10 § 3 mom. är det också i detta sammanhang nödvändigt att på lagnivå föreskriva om ett enspråkigt landskapsförbunds skyldighet som gäller de språkliga rättigheterna. Utskottet föreslår därför ett nytt 2 mom. 

Dessutom har utskottet gjort en skrivteknisk korrigering i 2 mom. 

42 §. Utvärdering och uppföljning av program.

Närmare bestämmelser om de förfaranden som ska iakttas och de uppgifter som ska samlas in vid utvärdering och uppföljning i enlighet med 1–4 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet, står det i 6 mom. I 1 mom. har det tagits in en behövlig informativ hänvisning till lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program (200/2005). Utskottet anser att det föreslagna bemyndigandet att utfärda förordning inte kan omfatta den här lagen, med beaktande av innehållet i lagen och de bemyndiganden att utfärda förordning som ingår i den samt de förordningar som utfärdats med stöd av dem. Utskottet föreslår därför att hänvisningen i 6 mom. avgränsas så att den bara gäller 2—4 mom. 

44 §. Ändringssökande.

Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser om sökande av ändring i flera olika myndigheters beslut. En del av bestämmelserna är materiella, andra är informativa hänvisningar. Utskottet anser att det med tanke på tydligheten och rättssäkerheten i regleringen är nödvändigt att den inbördes ordningen mellan bestämmelserna ändras så att bestämmelserna om samma myndighet bättre står i samband med varandra. Därför föreslår utskottet att bestämmelsen i 2 mom. om sökande av ändring i beslut som fattats av landskapets samarbetsgrupp flyttas till ett nytt 4 mom. På grund av de nya moment som utskottet föreslår blir propositionens 4 och 5 mom. paragrafens 5 och 6 mom. 

Genom den föreslagna tekniska ändringen placeras de bestämmelser i 2 och 3 mom. som gäller landskapsförbundens beslut efter varandra i paragrafen. På motsvarande sätt kommer bestämmelsen om landskapets samarbetsgrupp före 5 mom., där det bland annat föreskrivs om besvärsförbud för beslut enligt 21 § 3 mom. som gäller utlåtanden av landskapets samarbetsgrupp. 

Utskottet föreslår samtidigt lagtekniska ändringar i bestämmelsernas ordalydelse. Dessutom är det för tydlighetens skull motiverat att i 5 mom. precisera vilka beslut det är fråga om i de bestämmelser som det hänvisas till. 

2. Lagen om finansiering av projekt inom regionutveckling och Europeiska unionens regional- och strukturpolitik

9 §. Landskapsförbundens behörighet.

I 3 mom. föreslås bestämmelser om det behöriga landskapsförbundets möjligheter att bevilja regionalt utvecklingsstöd samt nationell medfinansiering inom Interregprogrammet och Interregprogrammet vid de yttre gränserna också för projekt som förbundet självt genomför. På sådana projekt tillämpas enligt specialmotiveringen vad den föreslagna lagen och den statsrådsförordning som utfärdas med stöd av den även i övrigt säger om stödformerna och projekten i fråga. Självgenomförda projekt ska behandlas av myndigheten på samma sätt som projekt där en utomstående är stödmottagare. I fråga om dem ska stödmottagarens till genomförandet kopplade uppgifter anges separat från den finansierande myndighetens uppgifter i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning. Krav på åtskiljande av uppgifter hör till de grundläggande principerna för förvaltnings- och kontrollsystemet för Europeiska unionens regional- och strukturpolitik. Bestämmelser om medlemsstaternas skyldighet att se till att principen om åtskiljande av uppgifter iakttas mellan och inom de myndigheter som ansvarar för programmet finns i artikel 71.4 i den allmänna förordningen. Bestämmelser om åtskiljande av uppgifter i samband med projekt som förvaltningsmyndigheten genomför själv finns dessutom i artikel 74.3 i förordningen. Om förvaltningsmyndigheten nationellt har delegerat uppgifterna vidare på det sätt som avses i artikel 71.3 i den allmänna förordningen, gäller skyldigheterna enligt den allmänna förordningen till dessa delar också det förmedlande organet. 

Enligt utredning har självgenomförda projekt av hävd finansierats med både nationella medel och EU-medfinansierade medel. Genom den nya ordalydelsen i paragrafen har regeringen velat betona projektegenskapen och åtskillnaden från den finansierande myndighetens övriga verksamhet. Även dessa projekt ska omfattas av alla bestämmelser i finansieringslagen, och ordalydelsen i den gällande lagen har i detta avseende varit mångtydig. Men utskottet anser att åtskiljandet av verksamheten och fastställandet av vilken lag som ska tillämpas på självgenomförda projekt inte ska vara beroende av motiveringen, utan att frågan ska regleras i lag. För enhetlighetens skull är det nödvändigt att motsvarande krav också gäller stöd som beviljas helt och hållet med nationella medel. Utskottet föreslår därför att slutet av 3 mom. kompletteras med bestämmelser om detta. 

12 §. Närings-, trafik- och miljöcentralernas behörighet.

Enligt 3 mom. får den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen bevilja stöd också för sådana projekt som den själv genomför och som avses i paragrafen. På sådana projekt tillämpas enligt specialmotiveringen vad den föreslagna lagen och den statsrådsförordning som utfärdas med stöd av den även i övrigt säger om stödformerna och projekten i fråga. Självgenomförda projekt ska behandlas av myndigheten på samma sätt som projekt där en utomstående är stödmottagare. I fråga om självgenomförda projekt ska stödmottagarens till genomförandet kopplade uppgifter anges separat från det förmedlande organets uppgifter i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning. Krav på åtskiljande av uppgifter hör till de grundläggande principerna för förvaltnings- och kontrollsystemet för Europeiska unionens regional- och strukturpolitik. Bestämmelser om medlemsstaternas skyldighet att se till att principen om åtskiljande av uppgifter iakttas mellan och inom de myndigheter som ansvarar för programmet finns i artikel 71.4 i den allmänna förordningen. Bestämmelser om åtskiljande av uppgifter i samband med projekt som förvaltningsmyndigheten genomför själv finns dessutom i artikel 74.3 i förordningen. Om förvaltningsmyndigheten nationellt har delegerat uppgifterna vidare på det sätt som avses i artikel 71.3 i den allmänna förordningen, gäller skyldigheterna enligt den allmänna förordningen till dessa delar också det förmedlande organet. 

Enligt utredning har självgenomförda projekt av hävd finansierats med både nationella medel och EU-medfinansierade medel. Enligt propositionen handlar det i fråga om NTM-centralerna om beviljande av stöd för projekt som NTM-centralen själv genomför och som medfinansieras av EU. Genom den nya ordalydelsen i paragrafen, som föreslås i propositionen, har man velat betona projektegenskapen och åtskillnaden från den finansierande myndighetens övriga verksamhet. Även dessa projekt ska omfattas av alla bestämmelser i finansieringslagen, och ordalydelsen i den gällande lagen har i detta avseende varit mångtydig. Utskottet anser att åtskillnaden av verksamheten och fastställandet av vilken lag som ska tillämpas på självgenomförda projekt inte ska vara beroende av motiveringen, utan att frågan ska regleras i lag. Utskottet föreslår därför att slutet av 3 mom. kompletteras med bestämmelser om detta. 

15 §. Livsmedelsverkets behörighet.

Enligt 1 mom. får Livsmedelsverket bevilja stöd också för sådana projekt som det självt genomför och som avses i paragrafen. På sådana projekt tillämpas enligt specialmotiveringen vad den föreslagna lagen och den statsrådsförordning som utfärdas med stöd av den även i övrigt säger om stödformerna och projekten i fråga. Självgenomförda projekt ska behandlas på samma sätt som projekt där en utomstående är stödmottagare. I fråga om dem ska stödmottagarens till genomförandet kopplade uppgifter anges separat från den finansierande myndighetens uppgifter i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning. Krav på åtskiljande av uppgifter hör till de grundläggande principerna för förvaltnings- och kontrollsystemet för Europeiska unionens regional- och strukturpolitik. Bestämmelser om medlemsstaternas skyldighet att se till att principen om åtskiljande av uppgifter iakttas mellan och inom de myndigheter som ansvarar för programmet finns i artikel 71.4 i den allmänna förordningen. Bestämmelser om åtskiljande av uppgifter i samband med projekt som förvaltningsmyndigheten genomför själv finns dessutom i artikel 74.3 i förordningen. Om förvaltningsmyndigheten nationellt har delegerat uppgifterna vidare på det sätt som avses i artikel 71.3 i den allmänna förordningen, gäller skyldigheterna enligt den allmänna förordningen till dessa delar också det förmedlande organet. 

Enligt utredning har självgenomförda projekt av hävd finansierats med både nationella medel och EU-medfinansierade medel. I propositionen föreslås en motsvarande möjlighet också för Livsmedelsverket, som är ett nytt förmedlande organ och som kan bevilja stöd för projekt som det självt genomför och som medfinansieras av EU. Genom den nya ordalydelsen har regeringen velat betona projektegenskapen och åtskillnaden från den finansierande myndighetens övriga verksamhet. Också dessa projekt ska omfattas av alla bestämmelser i finansieringslagen. Utskottet anser att åtskillnaden av verksamheten och fastställandet av vilken lag som ska tillämpas på självgenomförda projekt inte ska vara beroende av motiveringen, utan att frågan ska regleras i lag. Utskottet föreslår därför att slutet av 1 mom. kompletteras med bestämmelser om detta. 

16 §. Arbets- och näringsministeriets behörighet att bevilja stöd.

I 2 mom. föreslås bestämmelser om arbets- och näringsministeriets möjlighet att bevilja regionalt utvecklingsstöd av nationella medel för regionutveckling också för projekt som ministeriet självt genomför. Ordalydelsen avviker från de övriga paragraferna i lagförslag 2, där det föreskrivs om motsvarande befogenheter för andra myndigheter, och skillnaden motiveras inte i propositionsmotiven. Utskottet föreslår att bestämmelsen om arbets- och näringsministeriet i 16 § 2 mom. omformuleras på samma sätt som 9 § 3 mom., 12 § 3 mom. och 15 § 1 mom. 

Utskottet konstaterar att specialmotiveringen här är ganska kortfattad. På de projekt som avses här och som ministeriet genomför självt ska enligt utredning tillämpas vad den föreslagna lagen och den statsrådsförordning som utfärdas med stöd av den även i övrigt säger om stödformerna och projekten i fråga. Självgenomförda projekt ska behandlas av myndigheten på samma sätt som projekt där en utomstående är stödmottagare. På arbets- och näringsministeriets verksamhet som finansierande myndighet är det nödvändigt att tillämpa bestämmelser om åtskiljande av uppgifter i analogi med vad utskottet föreslår i kapitlets övriga paragrafer. Detta trots att arbets- och näringsministeriets behörighet att bevilja stöd endast gäller nationella medel, vars förvaltning inte direkt berörs av kravet på åtskillnad av uppgifter, som hör till de grundläggande principerna för förvaltnings- och kontrollsystemet för Europeiska unionens regional- och strukturpolitik. 

Enligt utredning har självgenomförda projekt av hävd finansierats med både nationella medel och EU-medfinansierade medel. Genom den nya ordalydelsen i paragrafen, som föreslås i propositionen, har man velat betona projektegenskapen och åtskillnaden från den finansierande myndighetens övriga verksamhet. Även dessa projekt ska omfattas av alla bestämmelser i finansieringslagen, och ordalydelsen i den gällande lagen har i detta avseende varit mångtydig. Utskottet anser att åtskillnaden av verksamheten och fastställandet av vilken lag som ska tillämpas på självgenomförda projekt inte ska vara beroende av motiveringen i betänkandet, utan att frågan ska regleras i lag. Utskottet föreslår därför att slutet av 2 mom. kompletteras med bestämmelser om detta. 

22 §. Ändringsansökan.

Utskottet föreslår att ordalydelsen i 1 och 2 mom. preciseras så att den skiljer sig från den vanliga formuleringen i bestämmelser om egentligt ändringssökande. 

Dessutom föreslår utskottet att "säännöksiä” stryks i 3 mom. i den finska versionen, eftersom avsikten är att endast närmare bestämmelser om förutsättningarna för ändringsansökan ska utfärdas genom förordning av statsrådet. Ändringen påverkar inte den svenska texten. Bestämmelser om de grundläggande förutsättningarna för ändringsansökan finns i 1 och 2 mom. i samma paragraf. 

45 §. Tidsfrist för återkrav av stöd som beviljats av medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program.

Utöver vad som i 35 § föreskrivs om tidsfristen för återkrav av stöd som beviljats med stöd av denna lag föreslås beslut om återkrav av stöd som beviljats av medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program kunna fattas även efter tidsfristen, om det förutsätts i Europeiska unionens lagstiftning. Den tidsfrist som föreskrivs i den paragrafen tillämpas inte på återkrav av stöd om en rättegång pågår eller om det finns skäl att misstänka bedrägeri. 

Numreringen av de artiklar i den allmänna förordningen som det hänvisas till i specialmotiveringen till de enskilda bestämmelserna i den föreslagna 45 § har ändrats sedan propositionen lämnades. Europeiska kommissionen kan med stöd av artikel 70.2 i den allmänna förordningen genomföra revisioner inom tre kalenderår efter det att de räkenskaper som innefattar de berörda utgifterna har godtagits. Tidsfristen ska inte gälla för insatser där det finns misstanke om bedrägerier. I artikel 82 i den förordningen finns bestämmelser om bevaring av verifikat och om avbrytande av bevaringstiden vid rättsliga förfaranden eller på begäran av kommissionen. Det innebär att beslut om återkrav kan fattas även efter den nämnda tidsfristen på tio år. Förfarandet motsvarar det tidigare förfarandet i enighet med Europeiska unionens lagstiftning. 

I skäl 70 i ingressen till den allmänna förordningen konstateras vidare att proportionella åtgärder bör fastställas, som genomförs av medlemsstaterna och av kommissionen för att skydda unionens ekonomiska intressen och unionens budget. Medlemsstaterna bör enligt skäl 71 också förebygga, upptäcka och effektivt beivra eventuella oriktigheter, inklusive bedrägeri som begås av ekonomiska aktörer. I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordningarna (Euratom, EG) nr 2988/95 och nr 2185/96 får dessutom Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller på plats och inspektioner, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med rådets förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan brottslig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371. 

Utskottet föreslår att ordet ”rättegång” i andra meningen ändras till ”rättsligt förfarande” i enlighet med den senaste formuleringen i förordningen. Dessutom föreslår utskottet att uttrycket ”om det finns skäl att misstänka bedrägeri” i bestämmelsen ändras till ”om bedrägeri misstänks i ett projekt” för att det inte ska begränsas till endast förundersökning enligt förundersökningslagen (805/2011). 

47 §. Inspektion av användningen av medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program.

Enligt det föreslagna 3 mom. ska bokföringsfunktionen på grundval av artiklarna 76 och 98 i den allmänna förordningen ha rätt att i anslutning till användningen av medel från Europeiska unionens fonder för regional- och strukturpolitik göra inspektioner av den förvaltande myndigheten och förmedlande organ. Av bestämmelsen får man intrycket att bokföringsfunktionen är en självständig och fristående myndighet. Med stöd av 9 § i den föreslagna genomförandelagen är bokföringsfunktionen dock en uppgift som anförtrotts en myndighet. Utskottet föreslår därför att bestämmelsen i det föreslagna 3 mom. preciseras så att den hör till ”den myndighet som sköter bokföringsfunktionen”. Enligt 9 § 1 mom. 8 punkten i genomförandelagen är arbets- och näringsministeriet den myndighet som sköter bokföringsfunktionen för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program enligt artikel 76 i den allmänna förordningen. 

48 §. Inspektionsbefogenhet avseende användningen av medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program.

Av de skäl som nämns i samband med 47 § föreslår utskottet att ordet ”bokföringsfunktion” i 1 mom. ersätts med ”myndighet som sköter bokföringsfunktionen”. 

De myndigheter som anges i 1 mom. får själva göra en sådan inspektion som avses i 47 § eller bemyndiga en annan myndighet eller revisor att för dess räkning göra inspektionen. Det kan vara motiverat med ett sådant bemyndigande för att inspektionen ska kunna utföras ändamålsenligt och kostnadseffektivt, står det i specialmotiveringen. I förslaget avgränsas det vilka revisorer som får bemyndigas att göra inspektioner. Revisorn ska vara en sådan revisor eller revisionssammanslutning som avses i revisionslagen (1141/2015) eller i lagen om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (1142/2015). Utskottet anser att det också är bra att precisera bestämmelsen om bemyndigande av en annan myndighet. Utskottet föreslår att uttrycket omformuleras till ”annan myndighet som gör inspektioner”. 

I specialmotiveringen konstateras det i fråga om andra inspektioner än de som utförs av myndigheter att den offentliga förvaltningsuppgiften i fråga överförs på någon annan än en myndighet och därför har det ansetts nödvändigt att i 3 mom. ta in hänvisningsbestämmelser om bland annat förvaltningsförfarande och annan allmän förvaltningsrätt. I det föreslagna 3 mom. hänvisas det bland annat till förvaltningslagen, lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och språklagen. Till de allmänna förvaltningslagarna räknas dock bland annat också lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003), samiska språklagen (1086/2003), teckenspråkslagen (359/2015), dataskyddslagen (1050/2018), lagen om tillhandahållande av digitala tjänster (306/2019) och lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019). 

I sin tolkningspraxis har grundlagsutskottet ansett att det för att kraven på rättssäkerhet och god förvaltning ska anses vara uppfyllda i den bemärkelse som avses i 124 § i grundlagen krävs att ärendena behandlas i enlighet med de allmänna förvaltningslagarna och att de som behandlar ärendena handlar under tjänsteansvar (t.ex. GrUU 33/2004 rd, GrUU 46/2002 rd). Enligt grundlagsutskottets uppfattning kräver grundlagens 124 § inte att det i lag alltid hänvisas till de allmänna förvaltningslagarna, eftersom dessa med stöd av de i dem ingående bestämmelserna om tillämpningsområde, definition på myndighet eller enskildas skyldighet att ge språklig service också tillämpas på enskilda när de utför en offentlig förvaltningsuppgift (GrUU 42/2005 rd). Hänvisningar behövs ändå, om det annars råder oklarhet om lagarnas tillämplighet. Om det är nödvändigt med hänvisningar bör dessa vara uttömmande för att kontradiktoriska slutsatser ska kunna undvikas (GrUU 11/2006 rd och GrUU 42/2005 rd). 

Utskottet noterar att de allmänna förvaltningslagarna blir tillämpliga på sådan inspektion som utförs av andra än myndigheter och att det därmed är onödigt att hänvisa till de allmänna förvaltningslagarna. För att undvika kontradiktoriska slutsatser föreslår utskottet att hänvisningarna i 3 mom. till förvaltningslagen, offentlighetslagen och språklagen stryks. Statstjänstemannalagen (750/1994) innehåller bestämmelser om statliga tjänsteförhållanden, varför det i den föreslagna bestämmelsen i stället är nödvändigt att hänvisa till 14 och 15 § i statstjänstemannalagen för att bestämmelserna i dem ska tillämpas på en bemyndigad revisor och en utomstående expert som avses i 2 mom. 

50 §. Informationssystemet för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program.

I 1 mom. anges enligt förslaget också bland annat att arbets- och näringsministeriet är den informationshanteringsenhet för informationssystemet som avses i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019). Som ägare av systemet ansvarar ministeriet enligt specialmotiveringen för att systemet uppfyller de lagstadgade kraven på medlemsstaterna enligt den allmänna förordningen och kraven enligt den föreslagna lagen. Förvaltningsutskottet konstaterar att arbets- och näringsministeriet är systemets informationshanteringsenhet med stöd av den allmänna lagen om informationshantering, informationshanteringslagen (906/2019). Eftersom de projekt- och stödärenden som ingår i Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program enligt 1 mom. förvaltas av flera myndigheter i informationssystemet, anser utskottet dock att det för tydlighetens skull är motiverat att arbets- och näringsministeriets ansvar fastställs särskilt i lagen. Utskottet föreslår att bestämmelsens ordalydelse preciseras till ”Arbets- och näringsministeriet svarar för informationssystemet enligt lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019)”. 

Det informationssystem som avses i paragrafen innehåller uppgifter av vilka en del också bildar ett personregister. I paragrafen finns det skäl att ha kvar bestämmelsen om att arbets- och näringsministeriet är personuppgiftsansvarig för det informationssystem som avses i paragrafen. Utskottet föreslår dock att denna grundläggande bestämmelse flyttas från 3 mom. till 1 mom. Samtidigt föreslår utskottet att ordalydelsen för tydlighetens skull ändras så att ministeriets status som personuppgiftsansvarig gäller hela informationssystemet inklusive det personregister som det innehåller. 

Informationsresursen definieras i informationshanteringslagen. Utskottet anser att det är klart att de uppgifter som nämns i 2 mom. utgör en informationsresurs och att det därför inte är nödvändigt att upprepa det i detta sammanhang. Enligt en utredning som utskottet fått kommer man att söka tillstånd gällande det informationssystem som avses i paragrafen för att elektroniskt lagra handlingar som ska förvaras varaktigt. Lagrandet av arkivuppgifter elektroniskt grundar sig således på arkivlagen (831/1994) och på ett beslut enligt Sähke2-normen som söks hos Riksarkivet. Därför behöver inte heller arkivets elektroniska form regleras i lag. Däremot föreslår utskottet att det till 2 mom. fogas en bestämmelse om arbets- och näringsministeriets ansvar att sörja för arkiveringen av uppgifterna, vilket innebär att man till exempel ansöker om ett beslut om elektronisk lagring. 

I informationssystemet lagras som en separat informationsresurs de personuppgifter som avses i 56 § 1 mom. för personer som deltar i projekt inom Europeiska socialfonden eller Fonden för en rättvis omställning, står det i 3 mom. Utskottet anser att informationssystemet och de personuppgifter som ingår i det ska ses som en helhet i lagen och inte separat för varje informationsresurs, och därför föreslår utskottet att omnämnandet av en separat informationsresurs stryks. Dessutom anser utskottet att det med stöd av dataskyddsförordningen är klart att de personuppgifter som nämns i 3 mom. bildar ett personregister, och detta bör inte upprepas i bestämmelsen i speciallagen. Utskottet föreslår därför att meningen om personregistret stryks. Utskottet har redan tidigare föreslagit att bestämmelsen om personuppgiftsansvarig flyttas till 1 mom. 

53 §. Tillgång till och lämnande av uppgifter med hjälp av ett tekniskt gränssnitt i informationssystemet för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program.

Av de skäl som nämns i samband med 47 § föreslår utskottet att ordet ”bokföringsfunktion” i 1 mom. ersätts med ”myndighet som sköter bokföringsfunktionen”. 

54 §. Offentlighet för och offentliggörande av uppgifter som lagrats i informationssystemet för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program.

Enligt 2 mom. ska den förvaltande myndigheten på en sådan webbplats som avses i artikel 49.1 i den allmänna förordningen offentliggöra de uppgifter i anslutning till genomförandet av programmet som avses i artikel 42 i den förordningen och som har överförts till Europeiska kommissionen samt de uppgifter om projekt, stödmottagare, leverantörer inom offentlig upphandling och stödbelopp som avses i artikel 49.3 i den förordningen. På webbplatsen publiceras dessutom de resultat av utvecklingsprojekt enligt 5 § 1 mom. 4 punkten som kan tillgodogöras allmänt och som har planerats i stödansökan och rapporterats i slutrapporten. 

I skäl 40 i ingressen till den allmänna förordningen betonas att de förvaltande myndigheterna bör offentliggöra strukturerad information om utvalda insatser och stödmottagare på webbplatsen för det program som ger stöd till insatsen, under iakttagande av kraven på skydd av personuppgifter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679. Detta är viktigt och därför har det i 1 mom. tagits in en informativ hänvisning till EU:s dataskyddsförordning och den nationella dataskyddslagen (1050/2018) som kompletterar och preciserar den. 

Utskottet konstaterar att en motsvarande informationstjänst som ordnats av förvaltningsmyndigheten har använts som webbtjänst under programperioden 2014–2020. De uppgifter som publiceras är offentliga uppgifter om projekten och de innehåller enligt utredning inga andra personuppgifter än namnet på och kontaktuppgifterna till projektets kontaktperson. Utöver de ovannämnda artiklarna i den allmänna förordningen hänvisar utskottet dessutom till artikel 46 i den allmänna förordningen, där medlemsstaterna bland annat åläggs att genom en gemensam webbportal informera unionsmedborgarna om den roll fonderna spelar och resultatet av dem. 

55 §. Den förvaltande myndighetens och revisionsmyndighetens rätt att få personuppgifter för personer som deltar i projekt inom Europeiska socialfonden eller Fonden för en rättvis omställning.

Den förvaltande myndigheten ska enligt 1 mom. för skötseln av sina uppgifter enligt artiklarna 37 och 66 i den allmänna förordningen och artikel 15 i ESF-förordningen och artikel 12 i FRP-förordningen för uppföljningen och utvärderingen av Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program ha rätt att få i 56 § 1 mom. avsedda personuppgifter för personer som deltar i projekt inom Europeiska socialfonden eller Fonden för en rättvis omställning. Artikel 6.1 c i den allmänna dataskyddsförordningen föreskriver att behandling av personuppgifter är tillåtet om behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige. Grunden för behandling av uppgifter följer direkt av artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen och det ska inte föreskrivas särskilt om detta i lag. Utskottet föreslår därför att omnämnandena av registrering och behandling av uppgifter stryks i 1 mom. 

Utskottet konstaterar i detta sammanhang att behandlingen av personuppgifter enligt dataskyddsförordningen är ett mycket brett begrepp. Enligt artikel 4.2 i dataskyddsförordningen avses med behandling en åtgärd eller kombination av åtgärder beträffande personuppgifter eller uppsättningar av personuppgifter, oberoende av om de utförs automatiserat eller ej, såsom insamling, registrering, organisering, strukturering, lagring, bearbetning eller ändring, framtagning, läsning, användning, utlämning genom överföring, spridning eller tillhandahållande på annat sätt, justering eller sammanförande, begränsning, radering eller förstöring. 

Med beaktande av de ändringar som föreslås i 50 § föreslår utskottet ytterligare att ordet ”personregister” ersätts med ordet ”informationssystem” i 2 mom. 

56 §. Registrering och bevaring av personuppgifter för personer som deltar i projekt inom Europeiska socialfonden eller Fonden för en rättvis omställning.

Till följd av de ändringsförslag som gjorts i 50 § är det också nödvändigt att ändra denna paragraf. Informationssystemet och de personuppgifter som det innehåller ska ses som en helhet i lagen. Därför behöver det i 1 mom. hänvisas till informationssystemet och till hela 50 § i stället för till 3 mom. 

I 2 mom. föreskrivs också att en person som deltar i ett projekt och som ska registreras inte har rätt att få sina uppgifter i personregistret rättade eller raderade efter den dag då personen slutade i projektet. Bestämmelser om den registrerades rätt att få sina uppgifter rättade finns i artikel 16 i dataskyddsförordningen och bestämmelser om rätt att få uppgifter raderade finns i artikel 17 i dataskyddsförordningen. Enligt en bedömning som lagts fram för utskottet finns det dock inte tillräckliga skäl för att avvika från den registrerades rättigheter på det sätt som avses i artikel 23 i dataskyddsförordningen. Utskottet föreslår därför att andra meningen 2 mom. stryks. 

Det föreslagna 3 mom. gäller radering av uppgifter i informationssystemet. Den personuppgiftsansvarige ska radera de uppgifter som avses i denna paragraf senast fem år efter det att Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program har avslutats. Personuppgifter får dock inte raderas, om det är nödvändigt att bevara uppgifterna för skötseln av en lagstadgad uppgift eller för att en inspektion av en EU-institution eller någon annan lagstadgad inspektion ska kunna utföras eller om en rättegång pågår eller det finns skäl att misstänka bedrägeri i projektet. 

Förslaget grundar sig på artikel 82.1 i den allmänna förordningen, där det står att utan att det påverkar bestämmelserna om statligt stöd ska den förvaltande myndigheten se till att alla verifikat som rör en insats som får stöd av fonderna bevaras på lämplig nivå under fem år räknat från den 31 december det år då den förvaltande myndigheten gjorde den sista utbetalningen till stödmottagaren. Enligt artikel 82.2 ska den tidsfrist som avses i punkt 1 avbrytas antingen till följd av rättsliga förfaranden eller på begäran av kommissionen. 

Enligt artikel 63 i den allmänna förordningen ska medlemsstaterna bland annat vidta alla nödvändiga åtgärder för att förebygga, upptäcka och korrigera samt rapportera oriktigheter, inklusive bedrägerier. Dessa åtgärder ska omfatta insamling av uppgifter om verkliga huvudmän i enlighet med bilaga XVII. Reglerna för insamling och behandling av sådana uppgifter ska vara förenliga med tillämpliga dataskyddsregler. Kommissionen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och Europeiska revisionsrätten ska ha tillgång till dessa uppgifter. 

I artikel 70 i den allmänna förordningen föreskrivs om kommissionens befogenheter och uppgifter. Europeiska kommissionen kan med stöd av artikel 70.3 genomföra revisioner inom tre kalenderår efter det att de räkenskaper som innefattar de berörda utgifterna har godtagits. Tidsfristen ska inte gälla för insatser där det finns misstanke om bedrägerier. 

I skäl 70 i ingressen till den allmänna förordningen konstateras vidare att proportionella åtgärder bör fastställas, som genomförs av medlemsstaterna och av kommissionen för att skydda unionens ekonomiska intressen och unionens budget. Medlemsstaterna bör enligt skäl 71 också förebygga, upptäcka och effektivt beivra eventuella oriktigheter, inklusive bedrägeri som begås av ekonomiska aktörer. I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordningarna (Euratom, EG) nr 2988/95 och nr 2185/96 får dessutom Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller på plats och inspektioner, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med rådets förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan brottslig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371. 

Behandlingen av personuppgifter omfattas av de principer som anges i artikel 5 i dataskyddsförordningen. Exempelvis ska personuppgifterna enligt artikel 5.1 c vara adekvata, relevanta och inte för omfattande i förhållande till de ändamål för vilka de behandlas (uppgiftsminimering). Personuppgifter får enligt artikel 5.1 e inte förvaras i en form som möjliggör identifiering av den registrerade under en längre tid än vad som är nödvändigt för de ändamål för vilka personuppgifterna behandlas. Personuppgifter får lagras under längre perioder i den mån som personuppgifterna enbart behandlas för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål i enlighet med artikel 89.1, under förutsättning att de lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder som krävs enligt denna förordning genomförs för att säkerställa den registrerades rättigheter och friheter (lagringsminimering). 

Enligt artikel 6.1 i dataskyddsförordningen är behandling av personuppgifter laglig bland annat om behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige (led c), eller om behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning (led e). Enligt punkt 3 ska grunden för den behandling som avses i leden c och e fastställas antingen i unionsrätten eller i en medlemsstats nationella rätt som den personuppgiftsansvarige omfattas av. Unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt ska uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionell mot det legitima mål som eftersträvas. 

Utskottet anser att den i 3 mom. föreslagna skyldigheten för den personuppgiftsansvarige att bevara uppgifter är nödvändig för fullgörandet av den skyldighet som föreskrivs i den allmänna förordningen. Den föreslagna maximala lagringstiden på fem år följer av den allmänna förordningen. Utskottet anser att bestämmelsen i momentets andra mening om fortsatt lagring av uppgifter i de situationer som anges i bestämmelsen är nödvändig för att medlemsstaterna ska kunna fullgöra sina skyldigheter och för att säkerställa att också unionens behöriga institutioner och organ kan utföra sina uppgifter. Genom den föreslagna regleringen skyddas unionens ekonomiska intressen och budget samt säkerställs att principen om sund ekonomisk förvaltning iakttas i fråga om programmet. 

Utskottet föreslår dock att uttrycket ”för skötseln av en lagstadgad uppgift” i andra meningen i 3 mom. preciseras så att det blir mer noggrant avgränsat: ”för skötseln av en uppgift som grundar sig på den allmänna förordningen eller en nationell lag som kompletterar den”. På motsvarande sätt som i samband med 45 § föreslår utskottet att ordet ”rättegång” ändras till ”rättsligt förfarande” i enlighet med den senaste formuleringen i förordningen. Dessutom bör uttrycket ”om det finns skäl att misstänka bedrägeri” i bestämmelsen ändras till ”om bedrägeri misstänks i ett projekt” för att det inte ska begränsas till endast förundersökning enligt förundersökningslagen (805/2011). 

57 §. Personuppgiftsbiträde i fråga om personer som deltar i projekt inom Europeiska socialfonden eller Fonden för en rättvis omställning och personuppgiftsbiträdets uppgifter.

Bestämmelser om personuppgiftsbiträdet, dess uppgifter och ansvar finns i dataskyddsförordningen (bl.a. artikel 28) och den nationella lagen ska inte föreskriva om detta. Enligt dataskyddsförordningen omfattar behandling av personuppgifter bland annat lagring, sökning och användning av uppgifter, varför heller inte dessa ska upprepas i bestämmelsen, utan det är nödvändigt att i 1 mom. föreskriva endast om stödmottagarens rätt att behandla personuppgifter i informationssystemet i enlighet med villkoren i stödbeslutet. Även den informativa hänvisningen till EU:s allmänna dataskyddsförordning och dataskyddslagen i sista meningen i 1 mom. kan strykas som onödig. Utskottet föreslår anknytande ändringar i 1 mom. 

I paragrafens 1 mom. och 2 mom. behövs också en ändring som föranleds av ändringarna i 50 §. Informationssystemet och de personuppgifter som ingår i det ska ses som en helhet i lagen, varvid det i momenten ska hänvisas till informationssystemet och till 50 § som gäller hela systemet i stället för till 3 mom. 

Dessutom föreslår utskottet att tystnadsplikten i sista meningen i 2 mom. komprimeras så att där endast föreskrivs om skyldigheten att inte röja personuppgifter för utomstående. Detta yppandeförbud inbegriper enligt vedertagen praxis också till exempel vidareutlämnande av personuppgifter. 

Till följd av dessa ändringar behöver också paragrafens rubrik ändras. Utskottet föreslår att rubriken ändras till ”Stödmottagarens skyldigheter och rätt att behandla personuppgifter i projekt inom Europeiska socialfonden och projekt inom Fonden för en rättvis omställning”

58 §. Utlämnande av uppgifter ur personregistret.

Också i 3 och 4 mom. i denna paragraf är det nödvändigt att göra en ändring som föranleds av ändringarna i 50 §. Informationssystemet och de personuppgifter som det innehåller ska ses som en helhet i lagen, varvid det i momenten ska hänvisas till informationssystemet i stället för till personregistret. 

Med beaktande av ovannämnda ändringsförslag föreslår utskottet att paragrafens rubrik ändras till ”Utlämnande av personuppgifter”

68 §. Tidsfrist för återkrav av nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna.

Utskottet hänvisar till vad som ovan i samband med 45 § konstateras om EU-regleringen. Utskottet föreslår att ordet ”rättegång” ändras till ”rättsligt förfarande” i enlighet med den senaste formuleringen i förordningen. Dessutom bör uttrycket ”om det finns skäl att misstänka bedrägeri” i bestämmelsen ändras till ”om bedrägeri misstänks i ett projekt” för att det inte ska begränsas till endast förundersökning enligt förundersökningslagen (805/2011). 

71 §. Inspektion av användningen av medel inom Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna.

Av de skäl som nämns i samband med 47 § föreslår utskottet att ordet ”bokföringsfunktion” i 2 och 3 mom. ersätts med ”myndighet som sköter bokföringsfunktionen”. Bestämmelser om skötseln av bokföringsfunktionen för Interregprogrammen och Interregprogrammen vid de yttre gränserna finns i 34 § 1 mom. i genomförandelagen. 

73 §. Inspektionsbefogenhet avseende användningen av medel inom Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna.

Enligt 1 mom. får de myndigheter som avses i lagens 70–72 § själva göra en inspektion som avses i de paragraferna eller bemyndiga en annan myndighet eller revisor att för myndighetens räkning göra inspektionen. Det kan vara motiverat med ett sådant bemyndigande för att inspektionen ska kunna utföras ändamålsenligt och kostnadseffektivt, står det i specialmotiveringen. I förslaget avgränsas det vilka revisorer som får bemyndigas att göra inspektioner. Revisorn ska vara en sådan revisor eller revisionssammanslutning som avses i revisionslagen (1141/2015) eller i lagen om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (1142/2015). Utskottet anser att det också är bra att precisera bestämmelsen om bemyndigande av en annan myndighet. Utskottet föreslår att uttrycket omformuleras till ”annan myndighet som utför inspektioner”. 

I specialmotiveringen konstateras det i fråga om andra inspektioner än de som utförs av myndigheter att den offentliga förvaltningsuppgiften i fråga överförs på någon annan än en myndighet och därför har det ansetts nödvändigt att i 3 mom. ta in hänvisningsbestämmelser om bland annat förvaltningsförfarande och annan allmän förvaltningsrätt. I det föreslagna 3 mom. hänvisas det bland annat till förvaltningslagen, lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och språklagen. Till de allmänna förvaltningslagarna räknas dock bland annat också lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003), samiska språklagen (1086/2003), teckenspråkslagen (359/2015), dataskyddslagen (1050/2018), lagen om tillhandahållande av digitala tjänster (306/2019) och lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019). 

I sin tolkningspraxis har grundlagsutskottet ansett att det för att kraven på rättssäkerhet och god förvaltning ska anses vara uppfyllda i den bemärkelse som avses i 124 § i grundlagen krävs att ärendena behandlas i enlighet med de allmänna förvaltningslagarna och att de som behandlar ärendena handlar under tjänsteansvar (t.ex. GrUU 33/2004 rd, GrUU 46/2002 rd). Enligt grundlagsutskottets uppfattning kräver grundlagens 124 § inte att det i lag alltid hänvisas till de allmänna förvaltningslagarna, eftersom dessa med stöd av de i dem ingående bestämmelserna om tillämpningsområde, definition på myndighet eller enskildas skyldighet att ge språklig service också tillämpas på enskilda när de utför en offentlig förvaltningsuppgift (GrUU 42/2005 rd). Hänvisningar behövs ändå, om det annars råder oklarhet om lagarnas tillämplighet. Om det är nödvändigt med hänvisningar bör dessa vara uttömmande för att kontradiktoriska slutsatser ska kunna undvikas (GrUU 11/2006 rd och GrUU 42/2005 rd). 

På samma sätt som i 48 § anser utskottet det vara klart att de allmänna förvaltningslagarna blir tillämpliga på sådan inspektion som utförs av andra än myndigheter och att det därmed är onödigt att hänvisa till de allmänna förvaltningslagarna. För att undvika kontradiktoriska slutsatser föreslår utskottet att hänvisningarna i 3 mom. till förvaltningslagen, offentlighetslagen och språklagen stryks. Statstjänstemannalagen innehåller bestämmelser om statliga tjänsteförhållanden, varför det i den föreslagna bestämmelsen är nödvändigt att hänvisa till 14 och 15 § i statstjänstemannalagen för att bestämmelserna i dem ska tillämpas på en bemyndigad revisor och en utomstående expert som avses i 2 mom. 

75 §. Myndigheters rätt att få och lämna ut information.

Av de skäl som nämns i samband med 47 § föreslår utskottet att ordet ”bokföringsfunktion” i 1 och 3 mom. ersätts med ”myndighet som sköter bokföringsfunktionen”. I enlighet med 9 § 1 mom. 8 punkten i genomförandelagen är arbets- och näringsministeriet den myndighet som sköter bokföringsfunktionen för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program. Bestämmelser om skötseln av bokföringsfunktionen för Interregprogrammen och Interregprogrammen vid de yttre gränserna finns i 34 § 1 mom. i genomförandelagen. 

Enligt 2 mom. i den föreslagna paragrafen ska de myndigheter som anges i 1 mom. trots sekretessbestämmelserna ha rätt att avgiftsfritt av Skatteförvaltningen få de uppgifter om fysiska personer, de som ansöker om stöd och stödmottagare som är nödvändiga för att bevilja, betala ut eller övervaka stödet. Syftet med bestämmelsen har varit att trygga möjligheten att få den fullgöranderapport som Skatteförvaltningens enhet för utredning av grå ekonomi producerar. Bestämmelser om möjligheten att få rapporten för finansieringsverksamheten med stöd av de nya föreslagna lagarna utfärdas också genom ändringar i lagförslag 7. 

I samband med utskottsbehandlingen har det framkommit att ordalydelsen i 2 mom. behöver ändras. Skatteförvaltningen samlar in uppgifter från olika myndigheter och är den tekniska sammanställaren och leverantören av fullgöranderapporten. Det är således inte enbart fråga om uppgifter som fås från Skatteförvaltningen. Enligt uppgift blir det tydligare att i 1 mom. föreskriva tillräckligt exakt om erhållande av uppgifter, varvid också uppgifterna från Skatteförvaltningen ingår i de uppgifter som avses i 1 mom. Utskottet föreslår således att 1 mom. preciseras på det sätt som nämns ovan och att 2 mom. stryks. Med stöd av det som konstateras ovan behöver 1 mom. dessutom preciseras så att det är möjligt att få uppgifter också om en sådan sökande eller stödmottagare som är en fysisk person. På detta sätt bereder man sig på möjligheten att också enskilda näringsidkare kan få stöd enligt finansieringslagen. 

Myndigheternas rätt att få och möjlighet att lämna ut uppgifter kan enligt grundlagsutskottets vedertagna tolkningspraxis gälla "behövliga uppgifter" för ett visst syfte, om lagen ger en uttömmande förteckning över innehållet i uppgifterna. Om innehållet däremot inte anges i form av en förteckning, ska det i lagstiftningen ingå ett krav på att "informationen är nödvändig" för ett visst syfte (se t.ex. GrUU 17/2016 rd och de utlåtanden som nämns där). Grundlagsutskottet har ansett att grundlagen inte tillåter en mycket vag och ospecificerad rätt att få uppgifter, inte ens om den är knuten till nödvändighetskriteriet (GrUU 19/2012 rd, s. 4, och de utlåtanden som nämns där). 

Förvaltningsutskottet anser följaktligen att bestämmelsen i 1 mom. om uppgifterna från stödmottagaren måste preciseras. Utskottet föreslår att bestämmelsen ändras så att det tydligt framgår att man av stödmottagaren endast kan få sådana uppgifter om ”ekonomisk ställning, affärs- och yrkesverksamhet och finansiering som beviljats dem av offentliga medel och andra förhållanden som är av betydelse med tanke på stödet” som avses i 1 mom. och att dessa uppgifter ska vara nödvändiga. 

Av samma orsaker måste också andra meningen i 3 mom. och 4 mom. preciseras. På samma sätt ska rätten att lämna ut uppgifter till andra myndigheter, aktörer som sköter offentliga uppdrag eller till Europeiska unionens institutioner bara gälla uppgifter som är avsedda för skötseln av deras lagstadgade uppgifter. Utskottet föreslår att bestämmelserna preciseras ytterligare så att dessa uppgifter ska vara nödvändiga med tanke på användningsändamålet. Utskottet föreslår ovan att 2 mom. stryks, av vilket följer att 3 och 4 mom. blir 2 och 3 mom. 

78 §. Inspektionsbefogenhet avseende användningen av nationella medel för regionutveckling.

Enligt paragrafens 1 mom. får arbets- och näringsministeriet självt göra en inspektion som avses i 77 § eller bemyndiga en annan myndighet eller revisor att för dess räkning göra inspektionen. Det kan vara motiverat med ett sådant bemyndigande för att inspektionen ska kunna utföras ändamålsenligt och kostnadseffektivt, står det i specialmotiveringen. I förslaget avgränsas det vilka revisorer som får bemyndigas att göra inspektioner. Revisorn ska vara en sådan revisor eller revisionssammanslutning som avses i revisionslagen (1141/2015) eller i lagen om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (1142/2015). Utskottet anser att det också är bra att precisera bestämmelsen om bemyndigande av en annan myndighet. Utskottet föreslår att uttrycket omformuleras till ”annan myndighet som utför inspektioner”. 

I specialmotiveringen konstateras det i fråga om andra inspektioner än de som utförs av myndigheter att den offentliga förvaltningsuppgiften i fråga överförs på någon annan än en myndighet och därför har det ansetts nödvändigt att i 3 mom. ta in hänvisningsbestämmelser om bland annat förvaltningsförfarande och annan allmän förvaltningsrätt. I det föreslagna 3 mom. hänvisas det bland annat till förvaltningslagen, lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och språklagen. Till de allmänna förvaltningslagarna räknas dock bland annat också lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003), samiska språklagen (1086/2003), teckenspråkslagen (359/2015), dataskyddslagen (1050/2018), lagen om tillhandahållande av digitala tjänster (306/2019) och lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019). 

I sin tolkningspraxis har grundlagsutskottet ansett att det för att kraven på rättssäkerhet och god förvaltning ska anses vara uppfyllda i den bemärkelse som avses i 124 § i grundlagen krävs att ärendena behandlas i enlighet med de allmänna förvaltningslagarna och att de som behandlar ärendena handlar under tjänsteansvar (t.ex. GrUU 33/2004 rd, GrUU 46/2002 rd). Enligt grundlagsutskottets uppfattning kräver grundlagens 124 § inte att det i lag alltid hänvisas till de allmänna förvaltningslagarna, eftersom dessa med stöd av de i dem ingående bestämmelserna om tillämpningsområde, definition på myndighet eller enskildas skyldighet att ge språklig service också tillämpas på enskilda när de utför en offentlig förvaltningsuppgift (GrUU 42/2005 rd). Hänvisningar behövs ändå, om det annars råder oklarhet om lagarnas tillämplighet. Om det är nödvändigt med hänvisningar bör dessa vara uttömmande för att kontradiktoriska slutsatser ska kunna undvikas (GrUU 11/2006 rd och GrUU 42/2005 rd). 

På samma sätt som i 48 och 73 § anser utskottet det vara klart att de allmänna förvaltningslagarna blir tillämpliga på sådan inspektion som utförs av andra än myndigheter och att det därmed är onödigt att hänvisa till de allmänna förvaltningslagarna. För att undvika kontradiktoriska slutsatser föreslår utskottet att hänvisningarna i 3 mom. till förvaltningslagen, offentlighetslagen och språklagen stryks. Statstjänstemannalagen innehåller bestämmelser om statliga tjänsteförhållanden, varför det i den föreslagna bestämmelsen är nödvändigt att hänvisa till 14 och 15 § i statstjänstemannalagen för att bestämmelserna i dem ska tillämpas också på en bemyndigad revisor och en utomstående expert som avses i 2 mom. 

80 §. Sökande av ändring i landskapsförbundets beslut i projekt- och stödärenden som gäller nationella medel för regionutveckling

I paragrafen föreslås bestämmelser om att omprövning får begäras i fråga om beslut som fattats av landskapsförbundets beslut med stöd av denna lag i projekt- och stödärenden som gäller nationella medel för regionutveckling och att på begäran om omprövning enligt denna paragraf och på sökande av ändring i beslut som meddelas med anledning av en sådan begäran tillämpas vad som föreskrivs om kommunalbesvär i kommunallagen (410/2015). 

Landskapsförbundet är en samkommun enligt kommunallagen. Bestämmelserna i 16 kap. i kommunallagen tillämpas enligt den lagens 133 § på begäran om omprövning och anförande av kommunalbesvär över beslut av kommunens och samkommunens myndigheter, om inte något annat föreskrivs särskilt genom lag. Enligt utredning har avsikten med bestämmelserna i denna paragraf inte varit att avvika från bestämmelserna i kommunallagen, utan att hänvisa till den. Utskottet föreslår att bestämmelsens ordalydelse justeras i detta syfte. 

Paragrafen kan i sig anses vara befogad i lagen för tydlighetens skull, eftersom förvaltningslagens omprövningsförfarande tillämpas på beslut som landskapsförbundet fattat till exempel i egenskap av förmedlande organ med stöd av 81 § i fondlagen och förvaltningsbesvär tillämpas på sökande av ändring. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Förvaltningsutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner lagförslag 3—10 i proposition RP 47/2021 rd utan ändringar. Riksdagen godkänner lagförslag 1 och 2 i proposition RP 47/2021 rd med ändringar.(Utskottets ändringsförslag) Riksdagen godkänner ett uttalande.(Utskottets förslag till uttalande) 

Utskottets ändringsförslag

1. Lag om utveckling av regionerna och genomförande av Europeiska unionens regional- och strukturpolitik 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 kap. 
Allmänna bestämmelser 
1 § 
Lagens syfte 
Denna lag innehåller bestämmelser om genomförandet och samordningen av den nationella regionalpolitiken och Europeiska unionens regional- och strukturpolitik. 
2 § 
Regionutveckling och utvecklingsmål 
Regionutveckling är sådan sektorsövergripande verksamhet på flera nivåer som grundar sig på växelverkan mellan staten, landskapsförbunden, kommunerna och andra aktörer utifrån nationella och olika regionala starka sidor och behov. 
Målet för regionutvecklingen är att i regionerna främja hållbar utveckling, tillväxt och konkurrenskraft, invånarnas välfärd och livsmiljöns kvalitet. Genom regionutveckling 
1) stärks den närings- och innovationsstruktur som stöder tillväxt, regionernas smarta specialisering och ekonomisk balans, en hållbar region- och samhällsstruktur samt tillgänglighet, 
2) stöds invånarnas sysselsättning, kompetens, lika möjligheter och sociala delaktighet samt invandrarnas integration, 
3) förbättras livsmiljöns kvalitet samt begränsas klimatförändringen och främjas anpassningen till den, 
4) minskas skillnaderna i utveckling mellan och inom regionerna, 
5) förbättras regionernas starka sidor och höjs deras specialiseringsgrad samt främjas deras kultur. 
3 § 
Tillämpningsområde 
Denna lag tillämpas på beredningen, förvaltningen, utvärderingen, uppföljningen och samordningen av nationella och med medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska fonder finansierade planer och program för regionutveckling. 
Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska fonder är 
1) Europeiska regionala utvecklingsfonden, 
2) Europeiska socialfonden+ (Europeiska socialfonden), 
3) Fonden för en rättvis omställning. 
På förvaltningen av Interregprogram som stöds med medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden tillämpas 4 kap. Det kapitlet tillämpas också på förvaltningen av Interregprogram vid de yttre gränserna som stöds med medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden samt instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete. 
4 § 
Förhållande till Europeiska unionens lagstiftning 
Genom denna lag kompletteras den nationella tillämpningen av följande förordningar av Europaparlamentet och rådet: 
1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) / om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning samt Europeiska havs- och fiskerifonden, och om finansiella regler för dessa fonder och för Asyl- och migrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för gränsförvaltning och visering (allmänna förordningen), 
2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) / om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden (Eruf-förordningen), 
3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) / om Europeiska socialfonden+, 
4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) / om inrättande av Fonden för en rättvis omställning, 
5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) / om särskilda bestämmelser för målet europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden och finansieringsinstrument för externa åtgärder (Interregförordningen), 
6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) / om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete. 
5 § 
Definitioner 
I denna lag avses med 
1) region landskapens områden enligt lagen om landskapsindelning (1159/1997) med undantag av landskapet Åland, 
2) nationella medel för regionutveckling anslag för stödjande av regionutveckling och hållbar tillväxt och livskraft i regionerna som har tagits in i statsbudgeten, 
3) Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program programmet Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027, 
4) nationella teman riksomfattande mål och verksamheter som grundar sig på Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program och som styrs och finansieras centraliserat och vars beredning har gjorts utifrån ministeriernas centrala strategier i samarbete med myndigheterna och andra aktörer i regionerna, 
5) medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program de finansieringsandelar som tagits in i statsbudgeten och som i Europeiska unionens budget beviljats Finland från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Fonden för en rättvis omställning och motsvarande statliga finansieringsandelar från programmet Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027, 
6) Interregprogram samarbetsprogram över Europeiska unionens inre gränser inom målet europeiskt territoriellt samarbete, 
7) Interregprogram vid de yttre gränserna samarbetsprogram över Europeiska unionens yttre gränser inom målet europeiskt territoriellt samarbete, 
8) nationell medfinansiering den statliga finansieringsandel som tagits in i statsbudgeten för stödjande av projekt inom Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna, 
9) nationell finansieringsandel för tekniskt stöd Finlands nationella finansieringsandel av tekniskt stöd för Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna, 
10) förmedlande organ en av den förvaltande myndigheten med stöd av artikel Utskottet föreslår en ändring 71.3 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen utsedd myndighet som utför uppgifter för den förvaltande myndighetens räkning och under dess ansvar, 
11) fortsatta åtgärder beslut om återbetalning, återkrav, avbrytande och upphörande av utbetalning av stöd. 
2 kap. 
Myndigheter och deras uppgifter 
6 § 
Ansvar för regionutvecklingen 
Staten och kommunerna svarar för regionutvecklingen. 
Staten har det riksomfattande ansvaret för regionutvecklingen. Planeringen, samordningen och uppföljningen av regionutvecklingen är arbets- och näringsministeriets uppgift. 
För skötseln av kommunens uppgifter i anslutning till regionutvecklingen i regionen svarar det landskapsförbund som avses i 7 § i egenskap av regionutvecklingsmyndighet. 
Bestämmelser om närings-, trafik- och miljöcentralerna och deras uppgifter i regionutvecklingen finns i lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna (897/2009). 
7 § 
Landskapsförbund 
Varje landskap som avses i lagen om landskapsindelning ska ha ett landskapsförbund. Kommunerna i regionen ska vara medlemmar i landskapsförbundet för sin region. 
Landskapsförbundet är en sådan samkommun som avses i 55 § i kommunallagen (410/2015). Med avvikelse från 1 mom. i den paragrafen behöver ordet samkommun inte nämnas i landskapsförbundets namn. 
Ledamöterna i det högsta beslutande organet för ett landskapsförbund ska vara fullmäktigeledamöter i medlemskommunerna. Röstandelarna för de grupperingar som är representerade ska vid valet till organet svara mot den andel röster som de olika grupper som är representerade i medlemskommunernas fullmäktige fått inom landskapets område vid kommunalvalen med iakttagande av proportionalitetsprincipen enligt vallagen (714/1998). Varje medlemskommun ska ha minst en representant i organet i fråga. Bestämmelser om sammansättningen i fråga om övriga organ i ett landskapsförbund finns i 58 § 3 mom. i kommunallagen. 
8 § 
Planering av regionutvecklingen 
Statsrådet beslutar om de riksomfattande prioriteringar i regionutvecklingen som ska genomföras under regeringsperioden genom det regionutvecklingsbeslut som avses i 24 §. 
Landskapsförbunden främjar utvecklingen av sina regioner genom att utarbeta ett i 25 § avsett landskapsprogram som baserar sig på landskapets långsiktiga strategiska riktlinjer. För planeringen av regionutvecklingen svarar landskapsförbunden i samarbete med kommunerna, närings-, trafik- och miljöcentralerna och den övriga statliga regionförvaltningen samt andra aktörer som deltar i regionutvecklingen. 
Statsrådet, ministerierna, landskapsförbunden och andra myndigheter kan utarbeta program och samarbetsavtal för att målen för regionutvecklingen ska nås. 
9 § 
Arbets- och näringsministeriets uppgifter 
Arbets- och näringsministeriet har till uppgift att 
1) samordna planeringen, genomförandet och uppföljningen av regionutvecklingen som helhet, 
2) bereda regionutvecklingsbeslutet, 
3) sköta främjandet av Finlands mål i Europeiska unionens regional- och strukturpolitik, 
4) ingå en sådan partnerskapsöverenskommelse med Europeiska kommissionen som avses i artikel Utskottet föreslår en ändring 11 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen för allokering, mål och genomförandesätt i fråga om finansiering med medel från program inom de regionala och strukturpolitiska fonderna och Europeiska havs- och fiskerifonden, 
5) utarbeta ett program för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska fonder i enlighet med artikel Utskottet föreslår en ändring 22 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen, 
6) besluta om anvisande av medel för Europeiska unionens regional- och strukturpolitik till förmedlande organ och anvisande av medel för nationell regionutveckling till landskapsförbunden inom ramen för de anslag som tagits in i statsbudgeten, 
7) vara den förvaltande myndighet för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program som avses i artikel Utskottet föreslår en ändring 71.1 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen och sköta de uppgifter som avses i artikel Utskottet föreslår en ändring 72 Slut på ändringsförslaget i den förordningen, 
8) sköta den bokföringsfunktion för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program som avses i artikel Utskottet föreslår en ändring 76 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen. 
Arbets- och näringsministeriet sköter de uppgifter som avses i 1 mom. 1–5 punkten i samarbete med andra ministerier, landskapsförbunden, kommunerna, närings-, trafik- och miljöcentralerna och andra offentliga och privata aktörer. 
Arbets- och näringsministeriet ska administrativt åtskilja de uppgifter som avses i 1 mom. 7 och 8 punkten från varandra på det sätt som avses i artikel Utskottet föreslår en ändring 71.4 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen. 
Närmare bestämmelser om de uppgifter som avses i 1 mom. 5–8 punkten får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
10 § 
Förmedlande organ för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program 
Förmedlande organ som avses i artikel Utskottet föreslår en ändring 71.3 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen är närings-, trafik- och miljöcentralerna, Livsmedelsverket och landskapsförbunden. Förmedlande organ ska uppfylla kraven enligt både EU-lagstiftningen och den nationella lagstiftningen för skötseln av uppgifterna. 
Det förmedlande organet ska sköta de uppgifter för den förvaltande myndigheten som organet ålagts för den förvaltande myndighetens räkning och på dess ansvar. Bestämmelser om skötseln av de uppgifter som ålagts de förmedlande organen i stödärenden inom Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program finns i lagen om finansiering av projekt inom regionutveckling och Europeiska unionens regional- och strukturpolitik ( / , finansieringslagen). 
Uppgifterna för landskapsförbundets förmedlande organ kan koncentreras så att ett landskapsförbund sköter uppgifterna som föreskrivits för det förmedlande organet inom verksamhetsområdet för ett annat landskapsförbund, om det på detta sätt är möjligt att trygga tillgången till den specialsakkunskap som behövs för uppgifterna, en sund ekonomisk förvaltning eller ett krav på åtskiljande av uppgifterna eller det är ändamålsenligt att koncentrera uppgifterna av någon annan motsvarande orsak. Utskottet föreslår en ändring På ett enspråkigt landskapsförbund tillämpas vad som i språklagen (423/2002) föreskrivs om tvåspråkiga kommunala myndigheter, om det sköter uppgifter inom verksamhetsområdet för ett tvåspråkigt landskapsförbund eller ett landskapsförbund med ett annat språk.  Slut på ändringsförslagetKoncentreringen av landskapsförbundens uppgifter ska grunda sig på ett sådant avtal mellan landskapsförbunden som avses i 18 §. 
Närings-, trafik- och miljöcentralens uppgifter som förmedlande organ kan koncentreras så att en närings-, trafik- och miljöcentral sköter uppgifter som föreskrivits för det förmedlande organet inom verksamhetsområdet för en annan central. 
Koncentreringen av det förmedlande organets uppgifter ska ha den förvaltande myndighetens godkännande. Den förvaltande myndigheten utser de förmedlande organen genom beslut. 
Närmare bestämmelser om de krav som ska ställas på förmedlande organ, de uppgifter organen åläggs och koncentrering av uppgifterna får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
11 § 
Den förvaltande myndighetens för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program förhållande till det förmedlande organet 
Den förvaltande myndigheten får 
1) i beslut om anvisande av medel ställa bindande villkor för det förmedlande organet för beviljande, utbetalning, uppföljning och övervakning av samt fortsatta åtgärder för stöd, 
2) ålägga det förmedlande organet att inom utsatt tid vidta ändamålsenliga åtgärder för att korrigera ett fel som orsakats av en oegentlighet och förhindra att felet upprepas, 
3) låta att anvisa ett anslag som avses i 9 § 1 mom. 6 punkten till ett förmedlande organ, om det förmedlande organet inte sköter de uppgifter som avses i 10 § korrekt eller uppfyller villkoren enligt bilaga Utskottet föreslår en ändring XI Slut på ändringsförslaget till den allmänna förordningen eller denna lag, 
4) bestämma att de medel som har anvisats ett förmedlande organ som avses i 9 § 1 mom. 6 punkten helt eller delvis ska återkrävas, om det förmedlande organet har använt medlen för något annat ändamål än det anvisade eller vid användningen av medlen väsentligt har brutit mot lag eller den förvaltande myndighetens villkor för användningen av medlen, 
5) överföra det förmedlande organets uppgifter till någon annan om organet inte sköter de uppgifter som avses i 10 § korrekt eller uppfyller kraven enligt bilaga Utskottet föreslår en ändring XI Slut på ändringsförslaget till den allmänna förordningen eller denna lag. 
Innan åtgärder som avses i 1 mom. 3 och 5 punkten vidtas ska den förvaltande myndigheten samråda med det förmedlande organet om avhjälpande av bristerna och ge organet en skälig tidsfrist för att avhjälpa dem. Den förvaltande myndigheten kan dock vidta nämnda åtgärder omedelbart utan samråd, om det har upptäckts allvarliga brister eller försummelser i det förmedlande organets verksamhet. 
12 § 
Arbets- och näringsministeriets behörighet vid förvaltningen av nationella medel för regionutveckling 
Arbets- och näringsministeriet får 
1) i beslut om anvisande av nationella medel för regionutveckling ställa bindande villkor för landskapsförbundet för beviljande, utbetalning, uppföljning och övervakning av samt fortsatta åtgärder för stöd, 
2) bestämma att de nationella medel för regionutveckling som har anvisats landskapsförbundet helt eller delvis ska återkrävas, om landskapsförbundet har använt medlen för något annat ändamål än det anvisade eller vid användningen av medlen väsentligt har brutit mot lag eller villkoren för användning av medlen. 
13 § 
Bokföringsfunktionens för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program förhållande till det förmedlande organet 
Arbets- och näringsministeriet får vid skötseln av bokföringsfunktionen i samråd med den förvaltande myndigheten i beslut enligt 9 § 1 mom. 6 punkten om anvisande av medel ställa sådana bindande villkor som de förmedlande organen ska iaktta som är nödvändiga för skötseln av bokföringsfunktionen. 
Arbets- och näringsministeriet kan vid skötseln av bokföringsfunktionen ålägga den förvaltande myndigheten och det förmedlande organet att inom utsatt tid vidta ändamålsenliga åtgärder för att korrigera ett fel som orsakats av en oriktighet som avses i artikel Utskottet föreslår en ändring 2.31 Slut på ändringsförslaget och Utskottet föreslår en ändring 2.33 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen eller förhindra att felet upprepas. 
14 § 
Revisionsmyndigheten för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program 
Finansministeriets är den revisionsmyndighet för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program som avses i artikel Utskottet föreslår en ändring 71.1 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen. 
Närmare bestämmelser om revisionsmyndighetens uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
15 § 
Delegationen för förnyelse i regionerna 
I anslutning till arbets- och näringsministeriet finns en delegation för förnyelse i regionerna. Statsrådet tillsätter delegationen och utnämner dess ordförande för statsrådets mandatperiod. 
Delegationen har till uppgift att 
1) samordna och följa den strategiska helheten för regionutvecklingen och dess genomslag, 
2) styra beredningen av statsrådets regionutvecklingsbeslut samt främja och följa upp genomförandet av beslutet, 
3) främja samarbetet mellan riksomfattande och regionala aktörer, 
4) förutse och följa regionutvecklingen och förmedla information om utvecklingsbehoven, 
5) behandla centrala reformer som anknyter till regionutveckling. 
Bestämmelser om delegationens sammansättning och närmare bestämmelserom delegationens uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
16 § 
Övervakningskommittén för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program 
Statsrådet tillsätter den övervakningskommitté för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program som avses i artikel Utskottet föreslår en ändring 38 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen för programperioden samt utnämner ordföranden och vice ordföranden för övervakningskommittén från arbets- och näringsministeriet. Bestämmelser om övervakningskommittén, dess sammansättning och uppgifter finns i artiklarna Utskottet föreslår en ändring 38–40 Slut på ändringsförslaget i den förordningen. 
Övervakningskommittén ska eftersträva enhällighet i sitt beslutsfattande. Om ett enhälligt beslut inte kan fattas, blir den mening gällande som har omfattats av två tredjedelar av dem som röstat. 
På medlemmarna i övervakningskommittén tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de sköter uppgifter som avses i 1 mom. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974). 
Bestämmelser om övervakningskommitténs uppgifter och sekretariat samt närmare bestämmelser om övervakningskommitténs sammansättning och mandatperiod får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
17 § 
Landskapsförbundets uppgifter 
Landskapsförbundet svarar för den strategiska regionutvecklingen som helhet och ska i den uppgiften 
1) bereda och verkställa landskapets långsiktiga strategi, 
2) främja verksamhetsförutsättningarna för näringslivet i sin region och smart specialisering i regionen, 
3) sköta de uppgifter som föreskrivs för landskapsförbundet i finansieringslagen, 
4) främja tillgänglighet samt svara för ledningen av samarbetet i fråga om landskapets trafiksystemplanering och samordningen av planen med landskapets övriga planer och i andra regioner än i Helsingforsregionen med den riksomfattande trafiksystemplanen, 
5) främja en hållbar användning av naturresurserna och begränsning av klimatförändringen och anpassningen till den och främja samarbetet kring planeringen av en högklassig livsmiljö samt svara för samordningen av planeringen med landskapets övriga planering, 
6) främja samarbetet mellan kommunerna, mellan kommunerna och landskapet och mellan landskapen samt främja landskapets nationella och internationella förbindelser, 
7) följa och förutse regionutvecklingen samt förändringar i omvärlden och i fråga om kompetensbehov, 
8) främja kulturen som en del av strategiarbetet på landskapsnivå, inom samernas hembygdsområde deras rätt till sitt eget språk och sin egen kultur samt landskapets identitet och invånarnas deltagande i utvecklingen av landskapet, 
9) främja samservice i sin region enligt lagen om samservice inom den offentliga förvaltningen (223/2007), 
10) sköta övriga uppgifter som särskilt föreskrivs för landskapsförbundet och anvisas förbundet av medlemskommunerna. 
Landskapsförbundet sköter sina uppgifter genom 
1) ett brett samarbete med de myndigheter som deltar i regionutvecklingen samt med offentliga och privata aktörer, 
2) att beakta de behov och styrkor som beror på kommunernas olika utgångspunkter, 
3) att delta i den strategiska planeringen och resultatstyrningen hos centrala statliga regionförvaltningsmyndigheter som deltar i regionutvecklingen, 
4) att samarbeta med högskolor och utbildningsanordnare för att beakta landskapets regionutvecklingsmål, 
5) att främja landskapets allmänna utveckling och intressen. 
18 § 
Samarbete mellan landskapsförbunden 
Landskapsförbunden kan avtala om koncentrering av uppgifter eller annat samarbete i ärenden där det behövs för en ändamålsenlig skötsel av uppgifterna enligt 17 § och andra uppgifter enligt denna lag eller för de uppgifter som avses i 9 § i finansieringslagen. 
Bestämmelser om koncentrering av uppgifter för landskapsförbundets förmedlande organ, förvaltningsuppgifter som gäller nationell medfinansiering och uppgifter som gäller förvaltningskontroller finns i 10, 37 och 39 §. 
19 § 
Landskapets samarbetsgrupp 
Landskapet har en samarbetsgrupp för samordning av beredningen och genomförandet av planer, program och avtal som gäller regionutveckling. Samarbetsgruppen är det partnerskapsorgan som avses i artikel Utskottet föreslår en ändring 8 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen när det gäller Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program. 
Landskapsförbundets styrelse tillsätter landskapets samarbetsgrupp, utnämner dess ordförande och fastställer dess arbetsordning. 
De aktörer som är centrala med tanke på utvecklingen i regionen ska ha en heltäckande representation i samarbetsgruppen i enlighet med artikel Utskottet föreslår en ändring 8 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen. 
Samarbetsgruppen kan tillsätta sektioner och kalla sakkunniga. På medlemmarna av samarbetsgruppen och dess sektioner tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför i denna paragraf avsedda uppgifter. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen. 
Bestämmelser om samarbetsgruppens mandatperiod, sekretariat och sekretariatets uppgifter samt närmare bestämmelser om samarbetsgruppens sammansättning får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
20 § 
Samarbetsgruppens uppgifter 
Landskapets samarbetsgrupp har till uppgift att 
1) behandla planerings-, styrnings- och avtalshandlingar som bereds i landskapet i beredningsskedet, 
2) godkänna den i 29 § 3 mom. avsedda regionala finansieringsplanen för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program och de finansieringsprioriteringar som ingår i den, 
3) främja beredningen av omfattande projekthelheter som är viktiga för regionutvecklingen och främja genomförandet av dem, 
4) ge bindande utlåtanden enligt 21 § 3 mom. om projektansökningar för vilka stöd söks från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program, 
5) utarbeta ett förslag till den förvaltande myndigheten till preciserande regionala urvalskriterier för projekt som finansieras med medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program, 
6) rapportera till den förvaltande myndigheten om genomförandet av programmet för Europeiska unionens regional- och strukturpolitik och vid behov för den föreslå ändringar som behövs i programmet, 
7) informera om genomförandet av Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program. 
I arbetsordningen för landskapets samarbetsgrupp kan det föreskrivas att samarbetsgruppen också ska sköta andra uppgifter i anslutning till de uppgifter som avses i 1 mom. samt uppgifter i anslutning till genomförandet av såväl nationella som Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program. 
21 § 
Beslutsfattandet och förvaltningsförfarandet i samarbetsgruppen 
Om inte något annat föreskrivs i denna lag tillämpas på beslutsfattandet och förvaltningsförfarandet i landskapets samarbetsgrupp och dess sekretariat vad som föreskrivs om samarbete mellan kommuner i 50, 54, 55 och 57–62 § i kommunallagen. På förvaltningsförfarandet i samarbetsgruppen och dess sekretariat tillämpas i övrigt vad som föreskrivs i förvaltningslagen (434/2003). 
Samarbetsgruppen ska eftersträva enhällighet i sitt beslutsfattande. Om ett enhälligt beslut inte kan fattas, blir den mening gällande som har omfattats av två tredjedelar av dem som röstat. 
Landskapets samarbetsgrupp ger utlåtande till det förmedlande organet om regionala projekt som är betydande med tanke på regionutvecklingen eller totalkostnadskalkylen och för vilka stöd söks från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program. Landskapets samarbetsgrupp ger dock inte något utlåtande om ansökan om understöd för utvecklande av företag enligt lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet 2021–2028 ( / ). 
22 § 
Samarbetsgruppens förhållande till det förmedlande organet 
Ett förmedlande organ kan inte bevilja stöd inom ramen för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program för ett regionalt projekt som är betydande med tanke på utvecklingen av landskapet eller vars totalkostnadskalkyl är stor, om samarbetsgruppen inte har förordat projektet. Det förmedlande organet kan avvika från samarbetsgruppens utlåtande enligt vilket finansieringen förordas, om beviljandet av stöd skulle strida mot Europeiska unionens lagstiftning eller den nationella lagstiftningen eller om projektet inte svarar mot programmet. Innan ett beslut som avviker från samarbetsgruppens utlåtande fattas ska det förmedlande organet underrätta samarbetsgruppen om saken och motivera sitt beslut. 
23 § 
Samarbetsgruppens tillgång till information 
Det förmedlande organet ska regelbundet lämna landskapets samarbetsgrupp 
1) uppgifter om projekt som ingår i de riksomfattande temana och som finansieras med medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program, och 
2) ett sammandrag över inkomna ansökningar om företagsstöd och fattade beslut om företagsstöd. 
I de sammandrag som avses i 1 mom. 2 punkten får inte ingå sekretessbelagda uppgifter enligt 24 § 1 mom. 20 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) som omfattas av privat företagshemlighet eller andra sekretessbelagda uppgifter. 
3 kap. 
Programplanering och samarbetsförfaranden 
24 § 
Regionutvecklingsbeslut 
Statsrådet beslutar för varje regeringsperiod om de riksomfattande prioriteringarna i regionutvecklingen (regionutvecklingsbeslut). Genom regionutvecklingsbeslutet styrs regionutvecklingen inom de olika förvaltningsområdena och landskapsförbunden och samordningen av åtgärderna. 
Bestämmelser om innehållet i regionutvecklingsbeslutet och beredningen, genomförandet och uppföljningen av fullgörandet av beslutet får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
25 § 
Landskapsprogram 
Landskapsförbundet ska utarbeta ett landskapsprogram som baserar sig på landskapets långsiktiga strategiska riktlinjer och där målen för regionutvecklingen i landskapet och genomförandet av dem preciseras. I landskapsprogrammet beaktas prioriteringarna i regionutvecklingsbeslutet. I landskapsprogrammet ingår eller i samband med det utarbetas en strategi för smart specialisering i landskapet. 
Landskapsprogrammet bereds i samverkan med kommunerna, andra myndigheter samt de sammanslutningar och organisationer samt andra aktörer som deltar i regionutvecklingen. I landskapet Lappland bereds avsnittet om samekultur av Sametinget. Landskapsprogrammet godkänns av landskapsfullmäktige för varje fullmäktigeperiod. Landskapsprogrammet kan justeras vid behov. 
Närmare bestämmelser om strukturen för innehållet i landskapsprogrammet, beredningen av programmet samt tidtabellen för beredningen av programmet får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
26 § 
Landskapsprogrammets ställning 
De myndigheter som är verksamma inom landskapet ska i sin verksamhet beakta landskapsprogrammet och främja genomförandet av det. Myndigheterna ska också i övrigt bedöma konsekvenserna av sina åtgärder för regionens utveckling. 
Myndigheterna ska begära utlåtande av landskapsförbundet om sådana planer och åtgärder som i betydande grad avviker från landskapsprogrammet eller som kan försämra tillgången till tjänster, sysselsättningen eller livskraften i regionen. 
27 § 
Regionutvecklingsdiskussioner 
Statsrådet och de aktörer som företräder regionerna ska regelbundet diskutera målen för regionutvecklingen och genomförandet av dem. Diskussionerna ska basera sig på regionutvecklingsbeslutet, landskapsprogrammen och en lägesbild av regionutvecklingen. Arbets- och näringsministeriet samordnar diskussionerna. I regionerna svarar landskapsförbunden för förberedelserna inför diskussionerna. 
Diskussionerna främjar samarbetet mellan staten och regionerna och växelverkan för att målen för regionutvecklingen ska nås och stöder landskapens frivilliga utveckling. Vid diskussionerna strävas efter att staten och regionerna når en gemensam syn på målen, genomförandet och verksamhetsförutsättningarna i fråga om regionutvecklingen som ska beaktas vid planeringen av olika aktörers verksamhet och ekonomi. 
Närmare bestämmelser om organiseringen av diskussionerna, om de parter som deltar i dem samt om dokumentering av slutsatserna av diskussionerna och uppföljningen av dem får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
28 § 
Samarbetsavtal 
För genomförandet av de mål som gäller regionutveckling kan samarbetsavtal upprättas mellan staten, landskapsförbundet, kommunen, övriga myndigheter som deltar i finansieringen av åtgärderna och andra aktörer som deltar i regionutvecklingen. 
För att säkerställa att de avtal som avses i 1 mom. är förenliga med landskapsprogrammet ska det berörda landskapsförbundet höras i samband med beredningen av avtalet, om förbundet inte själv är avtalspart. 
29 § 
Beredning och genomförande av Europeiska unionens partnerskapsöverenskommelse och regional- och strukturpolitiska program 
Beslut om att förelägga Europeiska kommissionen en i artikel Utskottet föreslår en ändring 11 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen avsedd partnerskapsöverenskommelse och ett i artikel Utskottet föreslår en ändring 22 Slut på ändringsförslaget i den förordningen avsett regional- och strukturpolitiskt program fattas av statsrådet. 
Målen för det regional- och strukturpolitiska programmet genomförs genom riksomfattande och regionala åtgärder. När partnerskapsöverenskommelsen och det regional- och strukturpolitiska programmet utarbetas ska regionutvecklingsbeslutet beaktas. 
Arbets- och näringsministeriet svarar för beredningen av helheten för det regional- och strukturpolitiska programmet. För beredningen av nationella teman som grundar sig på programmet svarar de ministerier som saken gäller under ledning av arbets- och näringsministeriet. Landskapsförbunden svarar för den regionala beredningen av Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program och för beredningen av de regionala finansieringsplanerna. För samordningen och genomförandet av den riksomfattande och regionala beredningen samt för det partnerskap och den behandling inom centralförvaltningen enligt flernivåstyre som avses i artikel Utskottet föreslår en ändring 8 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen svarar delegationen för förnyelse i regionerna. 
För behandlingen och till stöd för genomförandet av ett eller flera riksomfattande teman i regional- och strukturpolitiska programmet kan det berörda ministeriet tillsätta en ledningsgrupp. 
Närmare bestämmelser om beredningen av program och planer, om innehållet i och ändringen av dem samt om sammansättningen av och uppgifterna för ledningsgruppen för riksomfattande teman och om förmedlande organ samt om utarbetandet av regionala finansieringsplaner får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
30 § 
Hållbar stadsutveckling 
En plan som utarbetas för genomförande av sådana integrerade åtgärder som stöder en hållbar stadsutveckling som avses i artikel Utskottet föreslår en ändring 11 Slut på ändringsförslaget i Eruf-förordningen och den finansieringsram som beviljas för planen från Europeiska regionala utvecklingsfonden godkänns av arbets- och näringsministeriet. För genomförandet av planen ska de städer som genomför planen tillsätta en ledningsgrupp. 
För genomförandet av en i 1 mom. avsedd plan kan finansiering också beviljas av nationella medel för regionutveckling, från Europeiska socialfonden eller Fonden för en rättvis omställning. 
Närmare bestämmelser om planen för hållbar stadsutveckling, det förfarande som ska iakttas i verksamheten och om ledningsgruppen får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
4 kap. 
Förvaltning av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna 
31 § 
Arbets- och näringsministeriets och utrikesministeriets uppgifter vid förvaltningen av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna 
Arbets- och näringsministeriet sköter de uppgifter som enligt Interregförordningen hör till medlemsstaterna i Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna. 
Utrikesministeriet svarar för beredningen av ärenden som gäller Europeiska unionens yttre förbindelser och finansieringen av de yttre förbindelserna och för fastställandet av Finlands ståndpunkter i Interregprogram vid de yttre gränserna. 
32 § 
Beredning och godkännande av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna samt av finansieringsavtal 
Arbets- och näringsministeriet svarar för den programplanering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna som avses i artikel 16 i Interregförordningen i samarbete med landskapsförbunden inom programområdet, andra ministerier och andra programpartner. 
Statsrådet beslutar för Finlands del om godkännande av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna. 
Finansieringsavtal som gäller genomförande av Interregprogram vid de yttre gränserna ingås för Finlands del av arbets- och näringsministeriet. Bestämmelser om ingående av avtalet finns i artikel Utskottet föreslår en ändring 59 Slut på ändringsförslaget i Interregförordningen. Innan ett finansieringsavtal ingås ska arbets- och näringsministeriet höra de förvaltande myndigheterna för Interregprogram vid de yttre gränserna. 
33 § 
Övervakningskommittéernas medlemmar i Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna 
Statsrådet utnämner de finländska medlemmarna till de övervakningskommittéer som avses i artikel 28 i Interregförordningen. Arbets- och näringsministeriet beslutar om byte av finländska medlemmar i övervakningskommittéerna. 
Arbets- och näringsministeriet utnämner de finländska medlemmarna till sådana andra kommittéer eller arbetsgrupper som inrättats av övervakningskommittéerna och som avses i artikel 22 i Interregförordningen. Beslut om byten under mandatperioden i sådana andra kommittéer eller arbetsgrupper som avses i detta moment fattas av den aktör som den medlem som ska ersättas företräder. 
På finländska medlemmar i övervakningskommittéer, andra kommittéer och arbetsgrupper tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de sköter de uppgifter som avses i artiklarna 22 och 30 i Interregförordningen. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen. 
34 § 
Förvaltande myndighet och bokföringsfunktion i Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna 
Den förvaltande myndighet som avses i artikel 45 i Interregförordningen kan vara och den bokföringsfunktion som avses i artikel 47 i den förordningen kan i Finland skötas av ett landskapsförbund eller en sådan finländsk gruppering som avses i lagen om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (1340/2015). 
Den förvaltande myndigheten ska förvalta och genomföra Interregprogram eller Interregprogram vid de yttre gränserna i enlighet med principerna för sund ekonomisk förvaltning och fullgöra de uppgifter som avses i artikel 46 i Interregförordningen samt de uppgifter som överenskommits i programdokumentet och finansieringsöverenskommelsen. 
Bestämmelser om den förvaltande myndighetens rätt att sköta nationella uppgifter som gäller Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna finns i finansieringslagen. 
35 § 
Revisionsmyndighet för Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna 
Finansministeriet är den revisionsmyndighet som avses i artikel 45 i Interregförordningen. 
36 § 
Revisorsgruppernas finländska medlem i Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna 
Finansministeriet sköter för Finlands del i Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna medlemmens uppgifter i de revisorsgrupper som avses i artikel 48 i Interregförordningen. 
37 § 
Förvaltningskontroller i Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna 
Landskapsförbunden är sådana kontrollanter i Finland som avses i artikel 46 i Interregförordningen. Landskapsförbunden utför de förvaltningskontroller som avses i artikel Utskottet föreslår en ändring 74 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen i fråga om de Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna där den förvaltande myndigheten inte utför förvaltningskontroller. 
De uppgifter för landskapsförbundens som avses i denna paragraf kan koncentreras så att ett landskapsförbund sköter förvaltningskontrollerna inom verksamhetsområdet för ett annat landskapsförbund, om det på detta sätt är möjligt att trygga tillgången till den specialsakkunskap som behövs för uppgifterna, en sund ekonomisk förvaltning eller ett krav på åtskiljande av uppgifterna eller det är ändamålsenligt att koncentrera uppgifterna av någon annan motsvarande orsak. Utskottet föreslår en ändring På ett enspråkigt landskapsförbund tillämpas vad som i språklagen föreskrivs om tvåspråkiga kommunala myndigheter, om det sköter uppgifter inom verksamhetsområdet för ett tvåspråkigt landskapsförbund eller ett landskapsförbund med ett annat språk. Slut på ändringsförslaget Koncentreringen av landskapsförbundens uppgifter ska grunda sig på ett sådant avtal mellan landskapsförbunden som avses i 18 §. 
Arbets- och näringsministeriet kan överföra kontrollantens uppgift till ett annat landskapsförbund, om det landskapsförbund som är kontrollant inte utför de förvaltningskontroller som avses i artikel Utskottet föreslår en ändring 74 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen korrekt eller inte sköter de uppgifter som avses i en förordning som utfärdats med stöd av denna lag eller om landskapsförbundet inte längre har förutsättningar i enlighet med denna lag eller en förordning som utfärdats med stöd av den att vara verksamt. 
Innan den åtgärd som avses i 3 mom. vidtas ska arbets- och näringsministeriet samråda med landskapsförbundet om avhjälpande av bristerna och ge landskapsförbundet en skälig tidsfrist för att avhjälpa dem. Arbets- och näringsministeriet kan dock vidta nämnda åtgärder omedelbart utan samråd, om det har upptäckts allvarliga brister eller försummelser i kontrollantens verksamhet. 
Närmare bestämmelser om de krav som ska ställas på kontrollanten, om uppgifterna, de förfaranden som ska iakttas och koncentreringen av uppgifterna vid förvaltningskontroller får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
38 § 
Fördelning av nationell medfinansiering och nationell finansieringsandel för tekniskt stöd i Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna 
Anslaget för den nationella medfinansieringen av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna och den nationella finansieringsandelen för tekniskt stöd tas in i statsbudgeten. Statsrådet beslutar hur anslagen i statsbudgeten ska fördelas. 
Arbets- och näringsministeriet beslutar om 
1) anvisande av nationell medfinansiering till landskapsförbunden för beviljande till projekt inom Interregprogram inom ramen för de anslag som tagits in i statsbudgeten och i enlighet med statsrådets beslut om fördelning av anslagen, 
2) anvisande av nationell medfinansiering till de förvaltande myndigheterna för beviljande till projekt inom Interregprogram vid de yttre gränserna inom ramen för de anslag som tagits in i statsbudgeten och i enlighet med statsrådets beslut om fördelning av anslagen, 
3) anvisande av den nationella finansieringsandelen för tekniskt stöd för Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna till de förvaltande myndigheterna för Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna inom ramen för de anslag som tagits in i statsbudgeten. 
39 § 
Förvaltning av nationell medfinansiering i Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna 
Landskapsförbunden sköter för Interregprogram och de förvaltande myndigheterna för Interregprogram vid de yttre gränserna uppgifterna i anslutning till förvaltning, beviljande, utbetalning, uppföljning, övervakning och fortsatta åtgärder i fråga om nationell medfinansiering. 
De förvaltningsuppgifter som avses i 1 mom. och som gäller nationell medfinansiering kan koncentreras så att ett landskapsförbund eller en förvaltande myndighet sköter förvaltningsuppgifter som gäller nationell medfinansiering inom verksamhetsområdet för ett annat landskapsförbund, om det på detta sätt är möjligt att trygga tillgången till den specialsakkunskap som behövs för uppgifterna, en sund ekonomisk förvaltning eller ett krav på åtskiljande av uppgifterna eller om det är ändamålsenligt att koncentrera uppgifterna av någon annan motsvarande orsak. Utskottet föreslår en ändring På ett enspråkigt landskapsförbund tillämpas vad som i språklagen föreskrivs om tvåspråkiga kommunala myndigheter, om det sköter uppgifter inom verksamhetsområdet för ett tvåspråkigt landskapsförbund eller ett landskapsförbund med ett annat språk. Slut på ändringsförslaget Koncentreringen av landskapsförbundens uppgifter ska grunda sig på ett sådant avtal mellan landskapsförbunden som avses i 18 §. 
Närmare bestämmelser om de krav som ska ställas på landskapsförbunden och de förvaltande myndigheterna samt om deras uppgifter och koncentrering av uppgifterna vid förvaltningen av den nationella medfinansieringen får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
40 § 
Arbets- och näringsministeriets förhållande till landskapsförbund och förvaltande myndigheter som förvaltar nationell medfinansiering 
Arbets- och näringsministeriets får i fråga om nationell medfinansiering 
1) i beslutet om anvisande av medel ställa bindande villkor för landskapsförbundet i fråga om Interregprogram och för den förvaltande myndigheten i fråga om Interregprogram vid de yttre gränserna för beviljande, utbetalning, uppföljning, övervakning och fortsatta åtgärder i fråga om nationell medfinansiering, 
2) låta att anvisa ett i 38 § 2 mom. avsett anslag till ett landskapsförbund eller en förvaltande myndighet, om landskapsförbundet eller den förvaltande myndigheten inte sköter de uppgifter som avses i 39 § korrekt eller uppfyller de villkor som föreskrivs i denna lag eller en förordning som utfärdats med stöd av den, 
3) bestämma att nationell medfinansiering som har anvisats ett landskapsförbund eller en förvaltande myndighet helt eller delvis ska återkrävas, om landskapsförbundet eller den förvaltande myndigheten har använt medlen för något annat ändamål än det anvisade eller vid användningen av medlen väsentligt har brutit mot lag eller villkoren för användning av medlen, 
4) överföra uppgifterna i anslutning ett landskapsförbunds eller en förvaltande myndighets förvaltning av nationell medfinansiering till något annat landskapsförbund eller någon annan förvaltande myndighet, om landskapsförbundet eller den förvaltande myndigheten inte sköter de uppgifter som avses i 39 § korrekt eller om de förutsättningar för att vara verksam som föreskrivs i denna lag eller en förordning som utfärdats med stöd av den inte längre finns. 
Innan åtgärder som avses i 1 mom. 2 och 4 punkten vidtas ska arbets- och näringsministeriet samråda med landskapsförbundet eller den förvaltande myndigheten om avhjälpande av bristerna och ge förbundet eller myndigheten en skälig tidsfrist för att avhjälpa bristerna. Arbets- och näringsministeriet kan dock vidta nämnda åtgärder omedelbart utan samråd, om det har upptäckts allvarliga brister eller försummelser i landskapsförbundets eller den förvaltande myndighetens verksamhet. 
41 § 
Vissa genomförandearrangemang i Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna 
Arbets- och näringsministeriet och den förvaltande myndigheten kan avtala med Europeiska kommissionen och myndigheterna i de andra stater som deltar i programmet samt Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling om genomförandearrangemang för sådana förvaltningsuppgifter i Interregprogram eller Interregprogram vid de yttre gränserna som kan anses vara sedvanliga. 
5 kap. 
Särskilda bestämmelser 
42 § 
Utvärdering och uppföljning av program 
Bestämmelser om skyldigheterna för de myndigheter som svarar för beredningen av program och planer enligt denna lag att utreda och bedöma miljökonsekvenserna finns i lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program (200/2005). 
För behandling av delegationen för förnyelse i regionerna bereder arbets- och näringsministeriet uppföljningsuppgifter om genomförandet av regionutvecklingsbeslutet i samarbete med de övriga ministerierna och landskapsförbunden. 
Landskapsförbundet följer upp och utvärderar genomförandet av landskapsprogrammet i samarbete med de myndigheter som genomför landskapsprogrammet. En utomstående bedömare utvärderar genomförandet av landskapsprogrammets mål minst en gång under programperioden. 
Genomförandet och effekterna av program som avses i denna lag följs upp och utvärderas i enlighet med de övervakningsförfaranden som anges i varje program. 
Bestämmelser om utvärdering av Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program finns i artikel Utskottet föreslår en ändring 44 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen. 
Närmare bestämmelser om de förfaranden som ska iakttas och de uppgifter som ska samlas in vid utvärdering och uppföljning i enlighet med Utskottet föreslår en ändring 2–4 Slut på ändringsförslaget mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
43 § 
Stödområdesindelning 
Landets svagast utvecklade områden kan utifrån områdets utvecklingsbehov utses till stödområde I eller stödområde II genom förordning av statsrådet. Områdesindelningen baserar sig på områden som utgörs av hela kommuner och vid behov också av kommundelar. Områdena bestäms med beaktande av Europeiska unionens system för standardindelning av territoriella enheter och identifiering av områden oberoende av administrativa gränser samt med beaktande av åtminstone arbetspendling, servicependling, interkommunalt samarbete och trafikförbindelser. 
Statsrådet kan efter att ha hört den skärgårdsdelegation som avses i 14 § i lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981) bestämma att en kommun som med stöd av 9 § i den lagen har förklarats som skärgårdskommun och en sådan skärgårdsdel i en annan kommun som statsrådet har beslutat att bestämmelserna om skärgårdskommuner ska tillämpas på, ska höra till stödområde I eller stödområde II. 
44 § 
Ändringssökande 
I fråga om beslut som fattas av arbets- och näringsministeriets beslut får omprövning begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen. Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Ett beslut får verkställas trots ändringssökande, om inte den myndighet där ändring sökt beslutar något annat. 
Utskottet föreslår en ändring Bestämmelser om sökande av ändring i Slut på ändringsförslaget beslut som fattas av landskapsförbundet Utskottet föreslår en ändring finns Slut på ändringsförslaget i kommunallagen. Utskottet föreslår en strykning I fråga om beslut av landskapets samarbetsgrupp får ändring dock sökas utan omprövning med tillämpning av vad som föreskrivs i kommunallagen. Slut på strykningsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring Bestämmelser om Slut på ändringsförslaget sökande av ändring i landskapsförbundets beslut som förmedlande organ för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program samt Utskottet föreslår en ändring om Slut på ändringsförslaget sökande av ändring i landskapsförbundets beslut om nationell medfinansiering av Interregprogram och den förvaltande myndighetens beslut om nationell medfinansiering av Interregprogram vid de yttre gränserna Utskottet föreslår en ändring finns Slut på ändringsförslaget dock 81 § i finansieringslagen. 
Utskottet föreslår en ändring Ändring i beslut av landskapets samarbetsgrupp får sökas genom kommunalbesvär utan en föregående fas med begäran om omprövning. Slut på ändringsförslaget (Nytt 4 mom.) 
I beslut som Utskottet föreslår en ändring fattats av övervakningskommittén med stöd av denna lag Slut på ändringsförslaget och i beslut om utlåtanden Utskottet föreslår en ändring av landskapets samarbetsgrupp enligt Slut på ändringsförslaget 21 § 3 mom. Utskottet föreslår en ändring i denna lag Slut på ändringsförslaget får inte överklagas genom separata besvär. (4 mom. i RP) 
Bestämmelser om sökande av ändring i beslut av statsrådets allmänna sammanträde finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. (5 mom. i RP) 
45 § 
Ikraftträdande 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Genom denna lag upphävs lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten (7/2014) och lagen om samarbete över de yttre gränserna (657/2015). 
46 § 
Övergångsbestämmelser 
På sådant genomförande av Europeiska unionens strukturfondsprogram för regional- och strukturpolitik, av strukturfondsprogram mellan medlemsstaterna, av gemensamma operativa program inom det gränsöverskridande samarbetet vid Europeiska unionens yttre gränser som samfinansieras inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet och av nationell regionutveckling som pågår när denna lag träder i kraft samt på förvaltningen, uppföljningen och kontrollen i anslutning till dem tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. 
Den delegation för förnyelse i regionerna som är verksam vid ikraftträdand av denna lag ska till utgången av sin mandatperiod vara verksam som den delegation som avses i 15 §. Den övervakningskommitté som är verksam när denna lag träder i kraft ska vara verksam till utgången av sin mandatperiod och på den tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om finansiering av projekt inom regionutveckling och Europeiska unionens regional- och strukturpolitik 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 kap. 
Allmänna bestämmelser och myndigheternas behörighet 
1 § 
Lagens tillämpningsområde 
Regionutvecklingen stöds med medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska fonder och med nationella medel för regionutveckling som tagits in i statsbudgeten i enlighet med vad som föreskrivs i denna lag. 
Denna lag tillämpas på 
1) stöd enligt 9 och 16 § som beviljas av nationella medel för regionutveckling, 
2) stöd enligt 9, 12 och 15 § som beviljas av medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program under programperioden 2021–2027, 
3) nationell medfinansiering enligt 9 § av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna under programperioden 2021–2027. 
Bestämmelserna i 3 kap. tillämpas på genomförandet av Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program under programperioden 2021–2027. 
Bestämmelserna i 4 kap. tillämpas på genomförandet av den nationella medfinansieringen av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna under programperioden 2021–2027. 
Bestämmelserna i 5 kap. tillämpas på inspektioner som gäller användningen av medel i Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna under programperioden 2021–2027. 
2 § 
Förhållande till Europeiska unionens lagstiftning 
Genom denna lag kompletteras den nationella tillämpningen av följande förordningar av Europaparlamentet och rådet: 
1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) / om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning samt Europeiska havs- och fiskerifonden, och om finansiella regler för dessa fonder och för Asyl- och migrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för gränsförvaltning och visering (allmänna förordningen), 
2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) / om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden (Eruf-förordningen), 
3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) / om Europeiska socialfonden+ (ESF-förordningen), 
4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) / om inrättande av Fonden för en rättvis omställning (FRO-förordning), 
5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) / om särskilda bestämmelser för målet europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden och finansieringsinstrument för externa åtgärder (Interregförordningen), 
6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) / om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete. 
3 § 
Förhållande till statsunderstödslagen 
Till den del något annat inte föreskrivs i denna lag tillämpas statsunderstödslagen (688/2001) på stöd som avses i denna lag. 
4 § 
Definitioner 
I denna lag avses med 
1) stöd understöd som beviljats av en myndighet som avses i denna lag för en viss verksamhet eller ett visst projekt, 
2) nationella medel för regionutveckling anslag för stödjande av regionutveckling och hållbar tillväxt och livskraft i regionerna som har tagits in i statsbudgeten, 
3) Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska fonder Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, nedan Europeiskasocialfonden, och Fonden för en rättvis omställning, 
4) Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program programmet Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027, 
5) nationella teman riksomfattande mål och verksamheter som grundar sig på Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program och som styrs och finansieras centraliserat och vars beredning har gjorts utifrån ministeriernas centrala strategier i samarbete med myndigheterna och andra aktörer i regionerna, 
6) medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program i statsbudgeten upptagen medfinansiering som beviljats Finland i Europeiska unionens budget och motsvarande statliga finansieringsandelar från programmet Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027, 
7) medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden i statsbudgeten upptagna finansieringsandelar från Europeiska regionala utvecklingsfonden som beviljats Finland i Europeiska unionens budget och motsvarande statliga finansieringsandelar från programmet Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027, 
8) medel från Europeiska socialfonden i statsbudgeten upptagna finansieringsandelar från Europeiska socialfonden som beviljats Finland i Europeiska unionens budget och motsvarande statliga finansieringsandelar från programmet Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027, 
9) medel från Fonden för en rättvis omställning i statsbudgeten upptagna finansieringsandelar från Europeiska unionens fond för en rättvis omställning som beviljats Finland i Europeiska unionens budget och motsvarande statliga finansieringsandelar från programmet Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027, 
10) Interregprogram samarbetsprogram över Europeiska unionens inre gränser inom målet europeiskt territoriellt samarbete, 
11) Interregprogram vid de yttre gränserna samarbetsprogram över Europeiska unionens yttre gränser inom målet europeiskt territoriellt samarbete, 
12) nationell medfinansiering den statliga finansieringsandel som tagits in statsbudgeten för att stödja projekt inom Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna, 
13) förmedlande organ en myndighet som avses i 10 § i lagen om utveckling av regionerna och genomförande av Europeiska unionens regional- och strukturpolitik ( / , genomförandelagen), 
14) samprojekt ett projekt som genomförs gemensamt av flera stödmottagare och som finansieras med nationella medel för regionutveckling och för vilket stöd på gemensam ansökan av de sökande beviljas genom ett enda beslut, 
15) grupprojekt ett projekt som genomförs gemensamt av flera stödmottagare och som finansieras med medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program och för vilket stöd på ansökan av varje sökande utifrån en gemensam projektplan beviljas genom separata beslut, 
16) fortsatta åtgärder åtgärder som gäller återbetalning, återkrav, avbrytande och upphörande av utbetalning av stöd. 
5 § 
Allmänna villkor för beviljande av stöd 
Stöd kan beviljas inom ramen för de anslag som tagits in i statsbudgeten, om 
1) stödet är motiverat med hänsyn till målen för och effekterna av ett program, en plan eller ett avtal i anslutning till ett anslag som tagits in i statsbudgeten, 
2) stödet har en betydande inverkan på genomförandet av den verksamhet som är föremål för användningen av stödet, 
3) den verksamhet som stöds är icke vinstdrivande, 
4) resultaten av den verksamhet som stöds som ett utvecklingsprojekt kan tillgodogöras allmänt, och 
5) de investeringar som är föremål för stödet gynnar regionutvecklingen i större utsträckning än endast en aktör. 
Ett samprojekt eller grupprojekt bedöms som en helhet. 
Närmare bestämmelser om de allmänna villkoren för beviljande av stöd får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
6 § 
Undantag som gäller verksamhet som stöds som utvecklingsprojekt och investeringsprojekt 
Om enheter som bedriver ekonomisk verksamhet och som drar nytta av projektåtgärderna deltar, tillämpas inte kravet på icke-vinstsyfte enligt 5 § 1 mom. 3 punkten och kravet på allmänt tillgodogörande av utvecklingsprojektets resultat enligt 5 § 1 mom. 4 punkten på deras verksamhet till den del stödet enligt stödbeslutet riktas till enheter som bedriver ekonomisk verksamhet i form av stöd av mindre betydelse och är sådant stöd som avses i kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse (de minimis-förordningen). 
7 § 
Villkor som gäller stödmottagare 
Stöd kan beviljas offentligrättsliga samfund och privaträttsliga juridiska personer. Om det är fråga om ett samprojekt eller ett grupprojekt, ska samtliga sökande uppfylla de villkor som ställs på stödmottagaren. 
Stödmottagaren ska ha tillräckliga ekonomiska och andra förutsättningar för att genomföra projektet och tillräckliga förutsättningar att sörja för verksamhetens kontinuitet efter att projektet avslutats, om det inte på grund av verksamhetens natur är onödigt att sörja för kontinuiteten. 
Närmare bestämmelser om villkoren för stödmottagare får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
8 § 
Hinder för beviljande av stöd 
Stöd beviljas inte om den som ansöker om stöd på ett väsentligt sätt har försummat sin skyldighet att betala skatter eller lagstadgade avgifter eller har väsentliga betalningsstörningar, om inte den finansierande myndigheten av särskilda skäl anser det ändamålsenligt att bevilja stöd. 
Stöd beviljas inte som allmänt verksamhetsstöd. 
Sådant statligt stöd som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt beviljas inte som stöd enligt denna lag. Vid tillämpningen av denna lag betraktas som statligt stöd inte stöd av mindre betydelse enligt de minimis-förordningen och inte heller sådant stöd för Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna som avses i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget. 
Närmare bestämmelser om hinder för beviljande av stöd får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
9 § 
Landskapsförbundens behörighet 
Det behöriga landskapsförbundet får bevilja 
1) stöd av nationella medel för regionutveckling, medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden och medel från Fonden för en rättvis omställning för
a) utvecklingsprojekt som främjar utveckling, hållbar tillväxt och livskraft i regionerna och investeringar som ingår i dem (regionalt utvecklingsstöd),
b) utvecklings- och investeringsprojekt som hör till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde,
c) kommunala och samkommunala infrastrukturella investeringsprojekt som stöder företagens verksamhetsförutsättningar (infrastrukturellt investeringsstöd),
 
2) nationell medfinansiering av projekt inom Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna. 
Landskapsförbundet är den statsbidragsmyndighet som avses i statsunderstödslagen i ärenden som gäller stöd som förbundet har beviljat. 
Det behöriga landskapsförbundet får bevilja regionalt utvecklingsstöd samt nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna också för projekt som förbundet själv genomför. Utskottet föreslår en ändring Landskapsförbundet ska administrativt skilja uppgifterna som finansierande myndighet från de uppgifter som gäller att söka och ta emot stöd i anknytning till projekt som förbundet självt genomför. Denna lag och de förordningar som utfärdas av statsrådet med stöd av denna lag tillämpas också på projekt som landskapsförbundet självt genomför. Slut på ändringsförslaget 
Bestämmelser om det stöd som ska beviljas och stödets användningsändamål får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
10 § 
Landskapsförbundens prövningsrätt i vissa fall 
Innan ett i 9 § 1 mom. 1 punkten underpunkt b avsett stöd beviljas ska landskapsförbundet begära utlåtande av undervisnings- och kulturministeriet om till ministeriets ansvarsområde hörande 
1) projekt som gäller ändringar i högskolenätet, 
2) nationellt betydelsefulla investeringsprojekt som kan ha väsentlig inverkan på statsbudgeten, 
3) andra ekonomiskt eller nationellt sett viktigaste projekt, 
4) projekt som finansieras med nationella medel för regionutveckling och som gäller inledande av utbildning som leder till högskoleexamen. 
Undervisnings- och kulturministeriet ger ett för landskapsförbundet bindande utlåtande om lagenligheten av projekt som avses i 1 mom. samt om ett projekt är förenligt med målsättningen för undervisnings- och kulturministeriets högskole- och forskningspolitik eller yrkesutbildning. 
Landskapsförbundet ska av medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden bevilja stöd som är avsedda för genomförande av hållbar stadsutveckling i enlighet med förslaget från den ledningsgrupp för städerna som avses i 30 § 1 mom. i genomförandelagen, om beviljandet av stödet är förenligt med lagen, Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program samt den utvecklingsplan som avses i momentet. 
Närmare bestämmelser om det utlåtandeförfarande som ska tillämpas på projekt som hör till undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
11 § 
Koncentrering av landskapsförbundens uppgifter 
Bestämmelser om koncentrering av landskapsförbundens i 9 § avsedda uppgifter finns i 10, 18 och 37 § i genomförandelagen. 
12 § 
Närings-, trafik- och miljöcentralernas behörighet 
Den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen får bevilja stöd 
1) av medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden och medel från Fonden för en rättvis omställning
a) till utvecklings- och investeringsprojekt i anslutning till begränsning av klimatförändringen och anpassning till klimatförändringen samt i anslutning till miljön och naturresurserna,
b) till utvecklings- och investeringsprojekt i anslutning till trafik och infrastruktur,
 
2) av medel från Europeiska socialfonden och medel från Fonden för en rättvis omställning till utvecklingsprojekt i anslutning till stödjande av sysselsättning, kompetens och social delaktighet. 
Närings-, trafik- och miljöcentralen är den statsbidragsmyndighet som avses i statsunderstödslagen i ärenden som gäller de stöd som centralen har beviljat. 
Den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen får bevilja stöd också för sådana projekt som centralen själv genomför och som avses i denna paragraf. Utskottet föreslår en ändring Närings-, trafik- och miljöcentralen ska administrativt skilja uppgifterna som finansierande myndighet från de uppgifter som gäller att söka och ta emot stöd i anknytning till projekt som centralen själv genomför. Denna lag och de förordningar som utfärdas av statsrådet med stöd av denna lag tillämpas också på projekt som närings-, trafik- och miljöcentralen själv genomför. Slut på ändringsförslaget 
Bestämmelser om det stöd som ska beviljas och stödets användningsändamål får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
13 § 
Närings-, trafik- och miljöcentralernas prövningsrätt i vissa fall 
Innan ett i 12 § 1 mom. 2 punkten avsett stöd beviljas ska närings-, trafik- och miljöcentralen begära utlåtande av undervisnings- och kulturministeriet om projekt som hör till ministeriets ansvarsområde och som gäller 
1) inledande av utbildning som leder till högskoleexamen, 
2) ändringar i högskolenätet. 
Undervisnings- och kulturministeriet ger ett för närings-, trafik- och miljöcentralen bindande utlåtande om lagenligheten av projekt som avses i 1 mom. samt om ett projekt är förenligt med målsättningen för undervisnings- och kulturministeriets högskole- och forskningspolitik. 
Närmare bestämmelser om det utlåtandeförfarande som ska tillämpas på projekt som hör till undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
14 § 
Projekt inom riksomfattande teman för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program 
I statsbudgeten anvisas en del av medlen från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program separat till riksomfattande teman. 
Bestämmelser om de närings-, trafik- och miljöcentraler och landskapsförbund som är förmedlande organ i fråga om projekt som hör till riksomfattande teman utfärdas genom förordning av statsrådet. 
Bestämmelser om riksomfattande teman finns i genomförandelagen. 
15 § 
Livsmedelsverkets behörighet 
Livsmedelsverket får bevilja stöd av medel från Europeiska socialfonden för projekt som gäller materiellt stöd till dem som har det sämst ställt. Livsmedelsverket kan också bevilja stöd för sådana projekt som avses i denna paragraf och som verket själv genomför. Utskottet föreslår en ändring Livsmedelsverket ska administrativt skilja uppgifterna som finansierande myndighet från de uppgifter som gäller att söka och ta emot stöd i anknytning till projekt som verket självt genomför. Denna lag och de förordningar som utfärdas av statsrådet med stöd av denna lag tillämpas också på projekt som Livsmedelsverket självt genomför. Slut på ändringsförslaget 
Livsmedelsverket är den statsbidragsmyndighet som avses i statsunderstödslagen i ärenden som gäller de stöd som verket har beviljat. 
Bestämmelser om det stöd som ska beviljas och stödets användningsändamål får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
16 § 
Arbets- och näringsministeriets behörighet att bevilja stöd 
Arbets- och näringsministeriet kan bevilja stöd av nationella medel för regionutveckling för 
1) verksamhet av riksomfattande betydelse i anslutning till regionutveckling, 
2) verksamhet vars tillgodogörande inom fler än en region kräver att ministeriet fattar beslut, 
3) avtalsbaserat samarbete, 
4) skäliga konsumtionsutgifter som behövs för förvaltningen av det nationella anslaget för regionutveckling. 
Arbets- och näringsministeriet får bevilja stöd också Utskottet föreslår en ändring för projekt som ministeriet självt genomför och som avses i denna paragraf. Slut på ändringsförslagetUtskottet föreslår en ändring  Ministeriet ska administrativt skilja uppgifterna som finansierande myndighet från de uppgifter som gäller att söka och ta emot stöd i anknytning till projekt som ministeriet självt genomför. Denna lag och de förordningar som utfärdas av statsrådet med stöd av denna lag tillämpas också på projekt som ministeriet självt genomför. Slut på ändringsförslaget 
Arbets- och näringsministeriet är den statsbidragsmyndighet som avses i statsunderstödslagen i ärenden som gäller stöd som ministeriet har beviljat. 
Bestämmelser om arbets- och näringsministeriets övriga behörighet i fråga om regionutveckling och genomförandet av Europeiska unionens regional- och strukturpolitik finns i genomförandelagen. 
Bestämmelser om det stöd som ska beviljas och stödets användningsändamål får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
17 § 
Stödbelopp och godtagbara kostnader 
Ett stöd som avses i denna lag får inte täcka det fulla beloppet av kostnaderna för ett projekt, om det inte finns särskilda skäl till det. 
Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas inte på sådana projekt för materiellt stöd till dem som har det sämst ställt som avses i 15 §. 
Som ett projekts godtagbara kostnader betraktas faktiska, behövliga och till beloppet skäliga kostnader eller kostnader enligt en kostnadsmodell eller en finansieringsform som föreskrivits genom förordning av statsrådet, med avdrag för de inkomster som projektet genererat och de inkomster som fåtts senast fram till inlämnandet av den sista ansökan om utbetalning. 
Närmare bestämmelser om stödets maximibelopp och godtagbara kostnader samt bestämmelser om kostnadsmodeller och finansieringsformer får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
18 § 
Stödsökandens självfinansieringsandel 
Den som ansöker om stöd ska genom egen finansiering delta i de kostnader som orsakas av projektet, om det inte finns särskilda skäl att avvika från detta. Självfinansieringsandelen får helt eller delvis ersättas med annan finansiering. 
I fråga om projekt som finansieras med nationella medel för regionutveckling kan i stället för självfinansiering eller en annan finansieringsandel enligt 1 mom. godkännas en för projektet behövlig och verifierbar arbetsinsats, produktionsinsats, nyttighet eller någon annan motsvarande insats som fås gratis. 
Närmare bestämmelser om godtagbara insatser som fås gratis i stället för självfinansiering eller en extern finansieringsandel som ersätter självfinansiering i projekt som finansieras med nationella medel för regionutveckling får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
2 kap. 
Stödförfarande 
19 § 
Ansökan om stöd 
Ansökan om stöd ska göras innan projektet inleds. 
Till stödansökan ska fogas 
1) en redogörelse för sådant stöd av mindre betydelse som sökanden redan fått och att det totala beloppet av stöd som sökanden fått inte överstiger maximibeloppet för stöd enligt lagstiftningen om stöd av mindre betydelse, om stöd söks som stöd av mindre betydelse enligt de minimis-förordningen, 
2) en redogörelse för de stödåtgärder som riktas till enheter som bedriver ekonomisk verksamhet och är nyttohavare för bedömningen av stöd av mindre betydelse, om sådana enheter deltar i projektet, 
3) en uppskattning av de inkomster som projektet genererar under sin genomförandettiden, om inte något annat följer av lagstiftningen om stöd av mindre betydelse eller om statligt stöd. 
Stöd som beviljas av nationella medel för regionutveckling samt nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna söks elektroniskt i det system som är avsett för ändamålet eller skriftligen på en blankett som fastställts av den behöriga myndigheten. Ansökan ska undertecknas. 
Stöd för projekt som avses i 9, 12 och 15 § och som finansieras genom Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program söks elektroniskt på det sätt som föreskrivs i 51 och 52 §. 
Om det för uppföljningen av stöd av mindre betydelse har inrättats en nationell informationsresurs med fullständiga uppgifter om alla stöd av mindre betydelse som beviljats av myndigheterna, tillämpas 2 mom. 1 punkten inte efter att uppgifterna i informationsresursen omfattar tre beskattningsår. 
Närmare bestämmelser om ansökan om stöd får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
20 § 
Avtal om samprojekt som finansieras med nationella medel för regionutveckling 
Stödmottagarna i ett samprojekt ska ingå ett avtal om genomförandet av projektet där det anges 
1) de ömsesidiga rättigheterna och skyldigheterna för stödmottagarna i samprojektet, 
2) den stödmottagare som är huvudgenomförare för samprojektet och ansvarar för samordningen av samprojektet och kontakterna med den behöriga myndigheten. 
I ett samprojekt ansvarar samtliga stödmottagare solidariskt för genomförandet av projektet. 
Bestämmelser om avtal om grupprojekt som finansieras med medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program finns i 40 §. 
Närmare bestämmelser om samprojekt och det förfarande som ska iakttas i dem får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
21 § 
Stödbeslut 
I stödbeslutet godkänns projektplanen och projekttiden för det projekt som ska stödjas. 
Av stödbeslutet ska framgå följande villkor: 
1) stödmottagarens skyldighet att bevara projektmaterialet och bevaringstiden för materialet, 
2) allmänt tillgodogörande och publicering av resultaten av den verksamhet som stöds som utvecklingsprojekt, 
3) användningstiden för den i 24 § avsedda egendom som är föremål för stöd som har beviljats för investeringar, 
4) om en styrgrupp enligt 26 § och de ärenden som ska behandlas i den, om det i projektet förutsätts att en styrgrupp tillsätts, 
5) om revision, om det förutsätts i projektet, 
6) om utbetalning av stöd i förskott innan kostnaderna uppkommer, om förskottsbetalning är motiverad med tanke på genomförandet av projektet på det sätt som avses i 29 §. 
Närmare bestämmelser om stödbeslutet och villkor som ska anges i det får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
22 § 
Ändringsansökan 
Om projektet eller en del av det inte kan genomföras i enlighet med stödbeslutet och den till beslutet fogade projektplanen, ska stödmottagaren Utskottet föreslår en ändring göra en ansökan Slut på ändringsförslaget om ändring av beslutet. 
I samprojekt och grupprojekt ska stödmottagarna utöver vad som föreskrivs i 1 mom. Utskottet föreslår en ändring göra en ansökan om Slut på ändringsförslaget ändring av stödbeslutet, om en stödmottagare inte längre uppfyller de allmänna villkoren för beviljande av stöd eller om det är behövligt att i projekthelheten lägga till eller ta bort en eller flera stödmottagare. 
Närmare bestämmelser om ändringsansökan och förutsättningarna för att göra ansökan får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
23 § 
Ändringsbeslut 
Beslut om ändring av stödbeslut fattas av den finansierande myndigheten. 
Den finansierande myndigheten kan godkänna att genomförandet av ett samprojekt eller grupprojekt fortsätter på en i 22 § 2 mom. avsedd ansökan av stödmottagarna i samprojektet eller grupprojektet, om den ändrade projekthelheten dock fortfarande uppfyller målen för den ursprungliga projekthelheten och de villkor som ställts för den. 
Kostnader som härrör från det ändrade projektet kan godkännas tidigast från det att ändringsansökan har blivit anhängig. 
Närmare bestämmelser om ändringsbeslut, förutsättningarna för beviljande av ändringsbeslut och de villkor som ska anges i beslutet får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
24 § 
Användning av egendom som är föremål för stöd 
Stödmottagaren ska använda den egendom som är föremål för stöd som har beviljats för investeringar som ingår i projekt som avses i 9 § 1 mom. och i 12 § 1 mom. 1 punkten för det användningsändamål som anges i stödbeslutet i minst fem år från den dag då det sista beslutet om utbetalning för projektet fattades. Den finansierande myndigheten får av särskilda skäl i stödbeslutet bestämma en längre användningstid för egendomen, som får vara högst tio år från den dag då det sista beslutet om utbetalning för projektet fattades. 
25 § 
Vissa skyldigheter för stödmottagare 
Bestämmelser om upphandlande enheter och deras skyldighet att konkurrensutsätta sin upphandling och sina koncessioner finns i lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016). 
Stödmottagaren ska för uppföljningen lägga fram en redogörelse för genomförandet av projektet för den behöriga myndigheten i enlighet med villkoren i stödbeslutet. 
Stödmottagaren är skyldig att förvara allt bokföringsmaterial och övriga handlingar som anknyter till projektet i enlighet med villkoren i stödbeslutet på ett sådant sätt att det är möjligt att kontrollera användningen av stödet. På förvaringen av bokföringsmaterialet i anslutning till projektet tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 9 och 10 § i bokföringslagen (1336/1997). 
Stödmottagaren ska utan ersättning ge den aktör som gör en inspektion av användningen av stödet alla uppgifter, redogörelser och handlingar, tillträde till informationssystem, alla upptagningar och annat material som behövs för inspektionen samt även i övrigt bistå vid den. 
Bestämmelser om skyldigheterna för stödmottagare och närmare bestämmelser om den redogörelse för uppföljningen som avses i 2 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
26 § 
Styrgrupper för projekt 
För styrningen och uppföljningen av ett projekt kan en styrgrupp tillsättas, om det är motiverat med beaktande av projektets omfattning, innehåll och verkningar eller annars ändamålsenligt med tanke på genomförandet av projektet. 
Beslut om tillsättande av en styrgrupp fattas av den finansierande myndigheten i stödbeslutet. Den finansierande myndigheten utser sin företrädare som sakkunnig i styrgruppen. 
Medlemmarna i styrgruppen och de permanenta sakkunniga utses av stödmottagaren, med undantag av den företrädare för den finansierande myndigheten som avses i 2 mom. 
Närmare bestämmelser om tillsättandet av styrgruppen och om det förfarande som ska iakttas vid tillsättandet samt bestämmelser om styrgruppens uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
27 § 
Ansökan om utbetalning av stöd 
Utbetalning av stöd ska ansökas elektroniskt hos den behöriga myndigheten i det system som är avsett för ändamålet eller skriftligen på en blankett för ansökan om utbetalning som fastställts av den behöriga myndigheten. Ansökan ska undertecknas. 
Om stöd för kostnader som föranleds av en anskaffning har beviljats enligt godtagbara faktiska kostnader, ska stödmottagaren vid ansökan om utbetalning av stödet på begäran lägga fram en utredning om genomförandet av anskaffningen. 
Stödmottagaren ska i ansökan om utbetalning av stöd uppge de inkomster som projektet genererar under genomförandettiden, om inte något annat följer av lagstiftningen om stöd av mindre betydelse eller om statligt stöd. 
Närmare bestämmelser om ansökan om utbetalning och det förfarande som ska iakttas vid utbetalningen samt bestämmelser om tidsfristen för ansökan får till den del det inte är fråga om den tidsfrist som avses i 28 § utfärdas genom förordning av statsrådet. 
28 § 
Tidsfrist för ansökan om utbetalning av den sista stödposten 
Stödmottagaren ska ansöka om utbetalning av den sista stödposten inom fyra månader från det att projektet avslutats. Den behöriga myndighetens skyldighet att betala ut den sista stödposten upphör om stödmottagaren inte har iakttagit tidsfristen. 
Den behöriga myndigheten kan besluta att stödet betalas ut på ansökan som gjorts efter den tidsfrist som anges i 1 mom., om stödmottagaren har lagt fram vägande skäl för att ansökan fördröjts. Stödmottagaren ska meddela om vägande skäl innan den tidsfrist som anges i det momentet löper ut. 
Den behöriga myndigheten kan också besluta att stödet betalas ut på ansökan som gjorts efter den tidsfrist som anges i 1 mom., om stödmottagaren har meddelat om ett oöverstigligt hinder eller någon annan exceptionell omständighet som gäller stödmottagaren själv. Stödmottagaren ska underrätta den behöriga myndigheten om ett oöverstigligt hinder eller någon annan exceptionell omständighet inom 15 vardagar efter att det blev möjligt att lämna meddelandet. 
29 § 
Betalning av stöd och förskott på stöd 
Stöd ska betalas ut utan ogrundat dröjsmål. 
Den första stödposten kan betalas i förskott innan kostnaderna uppkommer, om det är motiverat med hänsyn till genomförandet av projektet. Till ett offentligrättsligt samfund betalas dock inte förskott, om det inte finns särskilda skäl till det. 
Närmare bestämmelser om utbetalning av stöd och om förfarandet vid utbetalning får utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om kvittning av förskott och om förskottets maximibelopp får också utfärdas genom förordning av statsrådet. 
30 § 
Hinder för utbetalning av stöd 
Stöd betalas inte ut, om 
1) stödmottagaren inte har verifierat resultaten eller avkastningen av eller åtgärderna för ett projekt som för uppnående av verksamhetens resultat eller avkastning eller för genomförande av vissa åtgärder har beviljats stöd i form av engångsersättning eller utifrån någon annan kostnadsmodell eller finansieringsform som baserar sig på resultat eller avkastning, 
2) stödmottagaren inte har lagt fram den godtagbara utredning som behövs för utbetalningen av stödet i ansökan om utbetalning eller inom en skälig tid som den behöriga myndigheten har fastställt i sin begäran om komplettering. 
Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas på utbetalningen av den stödandel som hindren gäller. 
31 § 
Avbrytande av utbetalning 
Utbetalningen av stöd kan avbrytas, om det finns grundad anledning att misstänka att stödmottagaren inte handlar på det sätt som avses i 24 §. I övrigt föreskrivs om avbrytande av utbetalning i 19 § i statsunderstödslagen. 
32 § 
Återbetalning av stöd 
Bestämmelser om återbetalning av stöd finns i 20 § i statsunderstödslagen. Med avvikelse från vad som föreskrivs i den paragrafen behöver stödet eller en del av det dock inte betalas tillbaka, om det belopp som ska betalas tillbaka är högst 250 euro. 
33 § 
Skyldighet att upphöra med utbetalningen av stöd och återkräva stöd 
Utöver vad som föreskrivs i 21 § i statsunderstödslagen ska den behöriga myndigheten genom sitt beslut bestämma att utbetalningen av stöd ska upphöra och att stöd eller stödandelar som redan utbetalats ska återkrävas, om 
1) det efter det att stödet beviljats har visat sig att villkoren för beviljande av stöd inte uppfylls, 
2) stödmottagaren har vägrat lämna ut uppgifter, handlingar eller annat material som behövs för utbetalning, övervakning eller inspektion av stödet eller att annars bistå vid en inspektion, 
3) stödmottagaren under den användningstid som anges i 24 § har upphört med eller väsentligt inskränkt den verksamhet som är föremål för stöd som har beviljats för investeringar eller med ägande- eller besittningsrätt överlåtit egendom som är föremål för stöd som har beviljats för investeringar, 
4) stödmottagaren under den användningstid som anges i 24 § för den egendom som är föremål för stöd som beviljats för investeringar har försatts i konkurs och ett sådant gäldenärsbrott som avses i 39 kap. i strafflagen (39/1889) har begåtts i stödmottagarens verksamhet, 
5) stödmottagaren i övrigt väsentligen har brutit mot bestämmelserna om användning av stöd eller villkoren i stödbeslutet. 
Den behöriga myndigheten ska genom sitt beslut bestämma att utbetalningen av stödet ska upphöra och att redan utbetalat stöd eller en del av det ska återkrävas också om ägandeförhållandena för den egendom som varit föremål för stöd som beviljats för investeringar i form av infrastrukturellt investeringsstöd enligt 9 § 1 mom. 1 punkten underpunkt c under den användningstid som anges i 24 § har förändrats väsentligt och förändringen utan grund gynnar ett visst företag eller ett offentligt samfund eller om det sker en betydande förändring som inverkar på projektets natur, ursprungliga mål eller förutsättningarna för genomförandet. 
Den behöriga myndigheten ska genom sitt beslut bestämma att utbetalningen av stödet ska upphöra och att redan utbetalat stöd eller en del av det ska återkrävas också om den egendom som är föremål för stöd som beviljats för investeringen har förstörts, skadats, stulits eller försvunnit inom den användningstid som anges i 24 § och stödmottagaren inte inom skälig tid i stället har skaffat egendom som till pris och kvalitet motsvarar egendomen. 
Om det belopp som ska återkrävas är högst 250 euro, behöver det inte återkrävas. 
34 § 
Upphörande av utbetalning och återkrav av stöd enligt prövning 
Med avvikelse från 22 § 1 mom. 6 punkten i statsunderstödslagen kan den behöriga myndigheten genom sitt beslut bestämma att utbetalningen av stödet ska upphöra samt att redan utbetalt stöd eller en del av det alltid ska återkrävas i de situationer som avses i den bestämmelsen. 
Utöver vad som föreskrivs i 22 § i statsunderstödslagen kan den behöriga myndigheten genom sitt beslut bestämma att utbetalningen av stödet ska upphöra samt att redan utbetalt stöd eller en del av det ska återkrävas också om stödmottagaren har underlåtit att på det sätt som förutsätts i stödbeslutet för uppföljningen lägga fram en redogörelse för genomförandet av projektet. 
Den behöriga myndigheten kan genom sitt beslut bestämma att utbetalningen av stödet ska upphöra samt att redan utbetalt stöd eller en del av det ska återkrävas också om stödmottagaren de facto har förfarit på ett sätt som kan jämställas med de omständigheter som avses i 22 § i statsunderstödslagen eller 33 § i denna lag genom att ge en omständighet som hänför sig till beviljandet, utbetalningen eller användningen av stödet en annan juridisk form än vad som motsvarar sakens faktiska natur eller syfte. 
Om det belopp som ska återkrävas är högst 250 euro, behöver det inte återkrävas. 
35 § 
Tidsfrist för återkrav 
Med avvikelse från 28 § 1 mom. i statsunderstödslagen ska den behöriga myndigheten alltid fatta ett beslut som avses i 31, 33 och 34 § utan dröjsmål, när den har fått kännedom om en sådan omständighet med stöd av vilken utbetalningen av stödet får avbrytas eller upphöra eller stöd återkrävas. 
Åtgärder för återkrav av stöd eller ränta eller dröjsmålsränta på det får inte längre vidtas efter att tio år har förflutit från den dag då det sista beslutet om utbetalning för projektet fattades. Om den egendom som är föremål för det stöd som återkrävs omfattas av användningstiden enligt 24 §, räknas fristen på tio år från utgången av denna tid. 
Ett beslut kan fattas även efter den frist som anges i 2 mom., om det förutsätts i Europeiska unionens lagstiftning. 
36 § 
Kvittning 
Med avvikelse från 30 § i statsunderstödslagen får den behöriga myndigheten genom sitt beslut bestämma att ett stödbelopp med ränta som ska återbetalas eller återkrävas ska tas ut så att den behöriga myndigheten drar av det från stöd som senare ska betalas för samma projekt. En förutsättning för kvittning är att beslutet om återkrav har vunnit laga kraft. 
Närmare bestämmelser om förfarandet vid kvittning av stödbelopp som ska återbetalas eller återkrävas får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
3 kap. 
Särskilda bestämmelser om genomförandet av Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program 
37 § 
Särskilda hinder för beviljande av stöd inom Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program 
Utöver vad som föreskrivs i 8 § om hinder för beviljande av stöd enligt denna lag beviljas inte stöd av medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program, om projektet eller stödmottagaren inte uppfyller de tillämpliga allmänna urvalskriterier som avses i artikel Utskottet föreslår en ändring 73 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen vilka godkänts av övervakningskommittén och fastställts av den förvaltande myndigheten. 
38 § 
Offentliggörande av utlysning av stöd och ansökningstid inom Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program 
Utöver vad som föreskrivs i 19 § om ansökan om stöd som beviljas med stöd av denna lag tillämpas följande på alla stöd som beviljas av medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program: 
1) utlysningen av stöd ska offentliggöras i ändamålsenlig omfattning så att den på ett jämlikt sätt är tillgänglig för sökandena, 
2) i utlysningen av stöd ska ansökningstiden för stödet anges eller, om stöd kan sökas kontinuerligt, ska detta framgå av utlysningen, 
3) i utlysningen av stöd ska tydligt beskrivas urvalsförfarandet och urvalskriterierna för projekten samt de huvudsakliga förutsättningarna och villkoren för beviljande av stöd. 
Närmare bestämmelser om utlysningen av stöd samt bestämmelser om urvalskriterierna och ansöknings- och urvalsförfarandet får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
39 § 
Beslut om beviljande av stöd av medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program 
Utöver vad som föreskrivs i 21 § om stödbeslut som fattas med stöd av denna lag ska i beslut som gäller stöd som beviljas av medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program tas in villkor om 
1) stödmottagarens skyldigheter i fråga om information och kommunikation om projektet i enlighet med artiklarna Utskottet föreslår en ändring 47 Slut på ändringsförslaget och Utskottet föreslår en ändring 50 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen, 
2) skyldigheten på grundval av artikel Utskottet föreslår en ändring 65 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen att åtgärderna ska vara bestående, om projektet inbegriper investeringar i infrastruktur eller produktiva investeringar. 
Närmare bestämmelser om stödbeslutet och villkor som ska anges i det får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
40 § 
Avtal om grupprojekt som finansieras med medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program 
Stödmottagarna i ett grupprojekt ska ingå ett avtal om genomförande av projektet där det anges 
1) de ömsesidiga rättigheterna och skyldigheterna för stödmottagarna i grupprojektet, 
2) den stödmottagare som är huvudgenomförare för grupprojektet och ansvarar för samordningen av grupprojektet. 
Alla stödmottagare i ett grupprojekt ansvarar tillsammans för genomförandet av grupprojektet utifrån en gemensam projektplan. I ett grupprojekt ansvarar varje stödmottagare för återbetalningen av stöd enligt 32–34 § dock endast i fråga om sitt eget projekt. 
Närmare bestämmelser om grupprojekt som finansieras med medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program och det förfarande som ska iakttas i dem får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
41 § 
Beviljande av stöd för grupprojekt av medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program 
Av medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program kan stöd beviljas för grupprojekt som genomförs av flera sökande. 
Det förmedlande organet fattar separata beslut om varje ansökan som ingår i helheten för grupprojektet. 
Närmare bestämmelser om beviljande av stöd för grupprojekt som finansieras med medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
42 § 
Påföljder för försummelse av kommunikationsskyldigheterna enligt Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program 
Om stödmottagaren inte fullgör sina i artiklarna Utskottet föreslår en ändring 47 Slut på ändringsförslaget och Utskottet föreslår en ändring 50 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen föreskrivna skyldigheter i fråga om information och kommunikation i enlighet med stödbeslutet ska det förmedlande organet i beslutet om utbetalning av stöd bestämma att det stöd som betalas till projektet ska minskas i proportion till överträdelsen av skyldigheterna enligt artikel Utskottet föreslår en ändring 50.3 Slut på ändringsförslaget i den förordningen eller bestämma att motsvarande redan utbetalda andel av stödet ska återkrävas. 
43 §  
Särskilda bestämmelser om varaktigheten av projekt som inbegriper investeringar i infrastruktur eller produktiva investeringar inom Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program 
Utöver vad som föreskrivs i 24 § om användningstiden för egendom som är föremål för stöd som beviljats för investeringar och i 33 § om upphörande av utbetalning och återkrav av stöd, tillämpas denna paragraf på projekt som inbegriper investeringar i infrastruktur eller produktiva investeringar och som finansieras med medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program och på stödmottagarna i dem. 
Den verksamhet som avses i 1 mom. ska vara varaktig på det sätt som avses i artikel Utskottet föreslår en ändring 65 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen i minst fem år från den dag då det sista beslutet om utbetalning av stöd fattades, om inte något annat föreskrivs om tidsfristen för varaktighet i lagstiftningen om statligt stöd. 
Det förmedlande organet ska genom sitt beslut bestämma att utbetalningen av stödet ska upphöra och att redan utbetalt stöd ska återkrävas, om det före utgången av tidsfristen enligt 2 mom. i den verksamhet som stöds som ett projekt som innefattar investeringar i infrastruktur eller produktiva investeringar sker följande: 
1) produktionsverksamheten läggs ned eller flyttas utanför det storområde som avses i artikel Utskottet föreslår en ändring 65 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen och inom vilket projektet har fått stöd, 
2) en förändring i ägandeförhållandena till infrastrukturen som utan grund gynnar ett visst företag eller ett offentligt samfund, 
3) en betydande förändring som inverkar på verksamhetens natur, mål eller förutsättningarna för genomförandet på ett sådant sätt att verksamhetens ursprungliga mål äventyras. 
Det förmedlande organet ska återkräva ett belopp som betalats utan grund i proportion till den tidsperiod under vilken stödmottagaren inte har iakttagit bestämmelserna om varaktighet. Om det är fråga om sådant återkrav som avses i 33 § 1 mom. 4 punkten, ska det förmedlande organet dock återkräva det stöd som betalats för en investering i infrastruktur eller produktiva investeringar till fullt belopp. 
Denna paragraf tillämpas inte, om nedläggningen av produktionsverksamheten beror på en sådan konkurs där det i stödmottagarens verksamhet inte har begåtts något sådant gäldenärsbrott som avses i 39 kap. i strafflagen. 
44 § 
Jämkning av ränta på belopp som återkrävs av stöd som beviljats av medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program 
Det förmedlande organet får avstå från att helt eller delvis ta ut räntan på ett stödbelopp som beviljats av medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program och som har betalats felaktigt eller utan grund, om det med beaktande av stödmottagarens omständigheter eller verksamhet som helhet betraktat vore oskäligt att ta ut det fulla räntebeloppet. 
Det belopp som ska återkrävas kan inte jämkas. 
45 § 
Tidsfrist för återkrav av stöd som beviljats av medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program 
Utöver vad som i 35 § föreskrivs om tidsfristen för återkrav av stöd som beviljats med stöd av denna lag kan beslut om återkrav av stöd som beviljats av medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program fattas även efter tidsfristen, om det förutsätts i Europeiska unionens lagstiftning. Den tidsfrist som föreskrivs i den paragrafen tillämpas inte på återkrav av stöd om Utskottet föreslår en ändring ett rättsligt förfarande Slut på ändringsförslaget pågår eller om Utskottet föreslår en ändring bedrägeri misstänks i ett projekt Slut på ändringsförslaget
46 § 
Stödmottagarens skyldighet att bevara material i projekt som finansieras med medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program 
Utöver vad som i 25 § 3 mom. föreskrivs om stödmottagarens skyldighet att i ett projekt som finansieras med stöd av denna lag bevara material, ska stödmottagaren i ett projekt som finansieras med medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program bevara bokföringsmaterialet och det övriga projektmaterialet i minst fem år räknat från ingången av det år som följer på året då den sista betalningsposten för projektet betalades till stödmottagaren, om inte en längre bevaringstid krävs enligt den nationella lagstiftningen eller Europeiska unionens lagstiftning om stöd av mindre betydelse eller statligt stöd. 
Det förmedlande organet får genom en skriftlig anmälan till stödmottagaren förlänga den bevaringstid som avses i 1 mom. Bestämmelser om förlängning av bevaringstiden finns i artikel Utskottet föreslår en ändring 82.2 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen. 
47 § 
Inspektion av användningen av medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program 
Den förvaltande myndigheten har på grundval av artiklarna Utskottet föreslår en ändring 72 Slut på ändringsförslaget och Utskottet föreslår en ändring 74 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen rätt att i anslutning till användningen av medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program göra inspektioner av förmedlande organ och stödmottagare. 
Revisionsmyndigheten har på grundval av artiklarna Utskottet föreslår en ändring 77–81 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen rätt att i anslutning till användningen av medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program göra revisioner av den förvaltande myndigheten, bokföringsfunktionen, förmedlande organ och stödmottagare. 
Utskottet föreslår en ändring Den myndighet som sköter bokföringsfunktionen Slut på ändringsförslaget har på grundval av artiklarna Utskottet föreslår en ändring 76 Slut på ändringsförslaget och Utskottet föreslår en ändring 98 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen rätt att i anslutning till användningen av medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program göra inspektioner av den förvaltande myndigheten och förmedlande organ. 
Det förmedlande organet har på grundval av artikel Utskottet föreslår en ändring 74.1 a Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen rätt att i anslutning till användningen av medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program göra inspektioner av stödmottagare. Bestämmelser om inspektioner som det förmedlande organet gör i egenskap av statsbidragsmyndighet finns i 16–18 § i statsunderstödslagen. 
Inspektionsrätten för de myndigheter som avses i 1, 2 och 4 mom. gäller enskilda projekt när ett projekt och dess finansiering granskas i sin helhet. Dessutom har den förvaltande myndigheten, revisionsmyndigheten och Livsmedelsverket rätt att göra sådana granskningar av projekt för materiellt stöd till dem som har det sämst ställt som avses i artikel Utskottet föreslår en ändring 24 Slut på ändringsförslaget i ESF-förordningen vilka kan omfatta alla faser i genomförandet av projekten och alla nivåer i distributionskedjorna för materiellt stöd. 
48 § 
Inspektionsbefogenhet avseende användningen av medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program 
Den förvaltande myndigheten, revisionsmyndigheten och Utskottet föreslår en ändring den myndighet som sköter Slut på ändringsförslaget bokföringsfunktionen får själv göra en sådan inspektion som avses i 47 § eller bemyndiga en annan myndighet Utskottet föreslår en ändring som gör inspektioner Slut på ändringsförslaget eller revisor att för dess räkning göra inspektionen. Revisorn ska vara en sådan revisor eller revisionssammanslutning som avses i revisionslagen (1141/2015) eller i lagen om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (1142/2015). En bemyndigad revisionssammanslutning ska utse en huvudansvarig revisor för inspektionen. 
En utomstående expert kan på begäran av en myndighet som avses i 47 § bistå vid inspektionen. 
På revisorer och utomstående experter tillämpas Utskottet föreslår en strykning förvaltningslagen, lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), Slut på strykningsförslaget 14 och 15 § i statstjänstemannalagen (750/1994) Utskottet föreslår en ändring samt Slut på ändringsförslaget bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de sköter uppgifter som avses i denna lag. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974). 
49 § 
Befogenhet för den som utför inspektion av Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program 
För att en inspektion enligt 47 § ska kunna göras på behörigt sätt har den förvaltande myndigheten, revisionsmyndigheten och av dessa i 48 § avsedda bemyndigade myndigheter och revisorer rätt att få tillträde till byggnader, lokaler och platser som är av betydelse med tanke på användningen av stödet. Inspektioner får dock inte göras i utrymmen som används för boende av permanent natur. 
Den som gör inspektionen har rätt att granska alla uppgifter, redogörelser, handlingar, informationssystem, upptagningar, annat material och omständigheter som behövs för inspektionen. Den som gör inspektionen har rätt att omhänderta det ovan avsedda materialet, om genomförandet av inspektionen på tillbörligt sätt förutsätter detta. De handlingar och annat material som omhändertagits ska utan dröjsmål returneras när handlingarna och materialet inte längre behövs för inspektionen. 
Den som gör inspektionen har rätt att få handräckning av polis-, tull-, skatte- och utsökningsmyndigheterna vid inspektionen. 
På inspektioner tillämpas dessutom 39 § i förvaltningslagen. 
50 § 
Informationssystemet för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program 
De myndigheter som avses i denna lag förvaltar projekt- och stödärenden som gäller Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program i ett informationssystem. Informationssystemet är ett sådant elektroniskt system som avses i artikel Utskottet föreslår en ändring 69 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen. Arbets- och näringsministeriet Utskottet föreslår en ändring är personuppgiftsansvarig för informationssystemet Slut på ändringsförslaget. Utskottet föreslår en ändring Ministeriet svarar Slut på ändringsförslaget för informationssystemet Utskottet föreslår en ändring enligt Slut på ändringsförslaget lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019). 
I informationssystemet lagras de uppgifter om ansökan, beviljande, utbetalning, uppföljning, fortsatta åtgärder samt övervakning i fråga om stöd som behövs för skötseln av de uppgifter som avses i denna lag och i genomförandelagen. De uppgifter som lagrats i informationssystemet bildar för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program en gemensam informationsresurs för de myndigheter som avses i denna lag och i genomförandelagen och ett elektroniskt myndighetsarkiv för projektförvaltningen. Utskottet föreslår en ändring Arbets- och näringsministeriet svarar för arkiveringen av datamaterialet i informationssystemet. Slut på ändringsförslaget 
I informationssystemet lagras Utskottet föreslår en strykning som en separat informationsresurs Slut på strykningsförslaget de personuppgifter som avses i 56 § 1 mom. för personer som deltar i projekt inom Europeiska socialfonden eller Fonden för en rättvis omställning. Utskottet föreslår en strykning Personuppgifterna bildar ett personregister som utgör en del av det informationssystem som avses i denna paragraf. Arbets- och näringsministeriet är personuppgiftsansvarig för registret. Slut på strykningsförslaget 
51 § 
Digitalt stödförfarande för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program 
Följande handlingar som gäller dem som ansöker om stöd och stödmottagare inom Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program ska bildas, förmedlas, registreras och förvaras i det informationssystem som avses i 50 §: 
1) stödansökan och ändringsansökan, 
2) stödbeslut och ändringsbeslut, 
3) ansökan om utbetalning av stöd, 
4) beslut om utbetalning av stöd, 
5) uppföljnings- och slutrapporter om projektet, 
6) omprövningsbegäran, 
7) beslut med anledning av omprövningsbegäran, 
8) beslut om återbetalning av stöd, återkrav av stöd och andra fortsatta åtgärder. 
Bestämmelser om undertecknande av beslut finns i 16 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) och om delgivning av beslut i 19 § i den lagen. 
Närmare bestämmelser om de handlingar som ska bildas, förmedlas, registreras och förvaras i det informationssystem som avses i 50 § får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
52 § 
Stark autentisering vid användning av informationssystemet för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program 
Varje användare av det informationssystem som avses i 50 § ska identifiera sig med hjälp av stark autentisering. Bestämmelser om stark autentisering finns i lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster (617/2009). Offentliga uppgifter som avses i 54 § 2 mom. får dock granskas utan stark autentisering. 
53 § 
Tillgång till och lämnande av uppgifter med hjälp av ett tekniskt gränssnitt i informationssystemet för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program 
Om uppgifter överförs med hjälp av ett tekniskt gränssnitt från ett annat system till det informationssystem som avses i 50 §, ska ägaren till systemet i fråga (anslutet system) iaktta de innehållsmässiga kraven och informationsstyrningsplanen för informationssystemet för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program på det sätt som den förvaltande myndigheten förutsätter. Ägaren till det anslutna systemet ska för den förvaltande myndigheten, Utskottet föreslår en ändring den myndighet som sköter Slut på ändringsförslaget bokföringsfunktionen och revisionsmyndigheten samt för en bemyndigad myndighet eller revisor som avses i 48 § öppna ett tekniskt gränssnitt för åtkomst till sådana uppgifter i det anslutna systemet som dessa myndigheter med stöd av denna lag, genomförandelagen eller de förordningar som anges i 2 § har rätt till för att sköta sina lagstadgade uppgifter. 
Ur det informationssystem som avses i 50 § får uppgifter med hjälp av ett tekniskt gränssnitt lämnas ut till andra än i denna lag avsedda myndigheter, andra offentliga samfund och Europeiska unionens institutioner, om dessa har lagstadgad rätt att få uppgifterna. Uppgifter ur informationssystemet får lämnas ut med tillämpning av vad som i den allmänna förordningen och i Europeiska unionens bestämmelser om den ekonomiska förvaltningen föreskrivs om elektroniska system och kraven på deras innehåll. 
Bestämmelser om kraven på innehållet i anslutna system får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
54 § 
Offentlighet för och offentliggörande av uppgifter som lagrats i informationssystemet för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program 
Bestämmelser om offentlighet för uppgifter som lagrats i det informationssystem som avses i 50 § finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen, och i dataskyddslagen (1050/2018). 
Den förvaltande myndigheten ska på en sådan webbplats som avses i artikel Utskottet föreslår en ändring 49.1 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen offentliggöra de uppgifter i anslutning till genomförandet av programmet som avses i artikel Utskottet föreslår en ändring 42 Slut på ändringsförslaget i den förordningen och som har överförts till Europeiska kommissionen samt de uppgifter om projekt, stödmottagare, leverantörer inom offentlig upphandling och stödbelopp som avses i artikel Utskottet föreslår en ändring 49.3 Slut på ändringsförslaget i den förordningen. På webbplatsen publiceras dessutom de resultat av utvecklingsprojekt enligt 5 § 1 mom. 4 punkten som kan tillgodogöras allmänt och som har planerats i stödansökan och rapporterats i slutrapporten. 
55 § 
Den förvaltande myndighetens och revisionsmyndighetens rätt att få personuppgifter för personer som deltar i projekt inom Europeiska socialfonden eller Fonden för en rättvis omställning 
Den förvaltande myndigheten har för skötseln av sina uppgifter enligt artiklarna Utskottet föreslår en ändring 42 Slut på ändringsförslaget och Utskottet föreslår en ändring 72 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen och artikel Utskottet föreslår en ändring 17 Slut på ändringsförslaget i ESF-förordningen och artikel 12 i FRP-förordningen för uppföljningen och utvärderingen av Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program rätt att fåUtskottet föreslår en strykning , registrera och behandla Slut på strykningsförslaget i 56 § 1 mom. avsedda personuppgifter för personer som deltar i projekt inom Europeiska socialfonden eller Fonden för en rättvis omställning. 
Revisionsmyndigheten har rätt att granska uppgifterna i det Utskottet föreslår en ändring informationssystem Slut på ändringsförslaget som avses i 50 § 3 mom. för skötseln av sina lagstadgade uppgifter enligt 47 § 2 mom. 
56 § 
Registrering och bevaring av personuppgifter för personer som deltar i projekt inom Europeiska socialfonden eller Fonden för en rättvis omställning 
I det Utskottet föreslår en ändring informationssystem Slut på ändringsförslaget som avses i 50 § Utskottet föreslår en strykning 3 mom. Slut på strykningsförslaget registreras projektkoden för det projekt som personen deltar i och följande personuppgifter om den som ska registreras som deltagare i projekt inom Europeiska socialfonden eller Fonden för en rättvis omställning: 
1) personbeteckning, 
2) ålder, 
3) kön, 
4) namn, 
5) kontaktinformation, 
6) uppgift om spärrmarkering, 
7) i fråga om utbildningsnivån högsta avlagda examen, 
8) examen eller annan yrkeskompetens som avlagts inom projektet, 
9) uppgift om huruvida personen är arbetslös, långtidsarbetslös eller i arbete, om personen är sysselsatt som företagare eller yrkesutövare, om personen deltar i utbildning, om personen har börjat söka arbete eller står personen utanför arbetslivet, 
10) de datum då personen har börjat och slutat i projektet. 
Identiteten för en person som ska registreras som deltagare i ett projekt ska kontrolleras. Utskottet föreslår en strykning Personen har inte rätt att få sina i personregistret införda uppgifter rättade eller raderade efter den dag då personen slutade i projektet. Slut på strykningsförslaget 
Den personuppgiftsansvarige ska radera de uppgifter som avses i denna paragraf senast fem år efter det att Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program har avslutats. Personuppgifter får dock inte raderas, om det är nödvändigt att bevara uppgifterna för skötseln av en Utskottet föreslår en ändring uppgift som grundar sig på den allmänna förordningen eller en nationell lag som kompletterar den Slut på ändringsförslaget eller för att en inspektion av en EU-institution eller någon annan lagstadgad inspektion ska kunna utföras eller om Utskottet föreslår en ändring ett rättsligt förfarande Slut på ändringsförslaget pågår eller det finns skäl att misstänka bedrägeri i projektet. 
57 § 
Utskottet föreslår en ändring Stödmottagarens skyldigheter och rätt att behandla personuppgifter Slut på ändringsförslaget i projekt inom Europeiska socialfonden Utskottet föreslår en ändring och projekt inom Slut på ändringsförslaget Fonden för en rättvis omställning Utskottet föreslår en strykning och personuppgiftsbiträdets uppgifter Slut på strykningsförslaget 
Utskottet föreslår en strykning Stödmottagaren är personuppgiftsbiträde för ett personregister som avses i 50 § 3 mom. när stödmottagaren för den personuppgiftsansvariges räkning vidtar åtgärder i anslutning till behandlingen av personuppgifter för en person som deltar i projekt inom Europeiska socialfonden eller Fonden för en rättvis omställning.  Slut på strykningsförslagetStödmottagaren får Utskottet föreslår en ändring behandla en medverkande persons personuppgifter som registrerats i informationssystemet enligt 50 § Slut på ändringsförslaget om det behövs för att genomföra projektet i enlighet med villkoren i stödbeslutet. Utskottet föreslår en strykning Bestämmelser om behandling av personuppgifter samt om personuppgiftsbiträdets ansvar och skyldigheter finns i dataskyddsförordningen och dataskyddslagen.  Slut på strykningsförslaget 
Stödmottagaren ska se till att de personer som deltar i projekt inom Europeiska socialfonden eller Fonden för en rättvis omställning anmäler sina personuppgifter enligt 56 § 1 mom. till det Utskottet föreslår en ändring informationssystem Slut på ändringsförslaget som avses i 50 § Utskottet föreslår en strykning 3 mom Slut på strykningsförslaget. Stödmottagaren ska också på begäran av en person som deltar i ett projekt bistå personen vid lagringen av personuppgifterna enligt 56 § 1 mom. StödmottagarenUtskottet föreslår en ändring  får inte för utomstående röja Slut på ändringsförslaget personuppgifter för personer som deltar Utskottet föreslår en ändring i ett projekt Slut på ändringsförslaget
58 § 
Utlämnande av Utskottet föreslår en ändring personuppgifter Slut på ändringsförslaget 
Bestämmelser om den förvaltande myndighetens skyldighet att lämna ut statistiskt material utan personidentifieringsuppgifter till Europeiska kommissionen finns i artikel Utskottet föreslår en ändring 42 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen och i artikel Utskottet föreslår en ändring 17 Slut på ändringsförslaget i ESF-förordningen och i artikel 12 i FRO-förordningen. 
Den förvaltande myndigheten har på grundval av artikel Utskottet föreslår en ändring 17 Slut på ändringsförslaget i ESF-förordningen och i artikel 12 i FRO-förordningen rätt att lämna ut de personuppgifter för en registrerad person som avses i 56 § 1 mom. till Statistikcentralen för sammanställning av statistiskt material. 
Den förvaltande myndigheten har enligt artikel Utskottet föreslår en ändring 44.3 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen skyldighet att ge funktionellt oberoende experter i uppdrag att utvärdera Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program. Den förvaltande myndigheten har trots sekretessbestämmelserna för utvärdering av programmet rätt att lämna ut de personuppgifter som avses i 56 § 1 mom. för personer som är registrerade i Utskottet föreslår en ändring informationssystemet Slut på ändringsförslaget och statistiskt material till de som utvärderar programmet. 
Utöver vad som föreskrivs i denna paragraf får uppgifter i Utskottet föreslår en ändring informationssystemet Slut på ändringsförslaget lämnas ut endast som statistiskt material utan identifieringsuppgifter för historiska forskningsändamål och statistiska ändamål. 
4 kap. 
Särskilda bestämmelser om genomförande av nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna 
59 § 
Särskilda förutsättningar för beviljande av nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna 
Utöver vad som föreskrivs i 5 § är en förutsättning för beviljande av nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna att den övervakningskommitté som avses i artikel 28 i Interregförordningen har godkänt finansieringen av projektet genom programmet på det sätt som avses i artikel 22 i den förordningen. En förutsättning för beviljande av nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna är också att den förvaltande myndigheten har godkänt projektet för finansiering genom programmet. 
Utöver vad som föreskrivs i 7 § är en förutsättning för beviljande av nationell medfinansiering av Interregprogram att stödmottagaren inom ett Interregprogram har ett verksamhetsställe i Finland (finländsk stödmottagare). Det är möjligt att avvika från villkoret om stödmottagarens verksamhetsställe inom ett Interregprogram, om stödmottagaren är ett sådant gränsöverskridande rättssubjekt som avses i definitionen i artikel 2 i Interregförordningen. 
Utöver vad som föreskrivs i 7 § ska alla som ansöker om nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna uppfylla de villkor som ställs på stödmottagaren. 
Nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna kan beviljas för projekt som genomförs av en sådan småprojektfond som avses i artikel 25 i Interregförordningen endast till den slutmottagare som avses i artikeln. På slutmottagaren i en småprojektfond tillämpas vid den nationella medfinansieringen av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna vad som i denna lag föreskrivs om den som ansöker om stöd och stödmottagaren. 
60 § 
Godtagbara kostnader vid nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna 
Med avvikelse från 17 § 3 mom. är kostnaderna för den nationella medfinansieringen av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna godtagbara om de är förenliga med den allmänna förordningen, Interregförordningen, Eruf-förordningen, programmet, det finansieringsavtal som avses i artikel 59 i Interregförordningen och de kompletterande reglerna för stödberättigande kostnader fastställda i ett gemensamt beslut av övervakningskommittén i enlighet med artikel 37.2 i Interregförordningen. 
61 § 
Ansökan om nationell medfinansiering av Interregprogram och tidsfrist för ansökan 
Med avvikelse från 19 § 1 mom. kan nationell medfinansiering av Interregprogram sökas efter att projektet har inletts. 
Stödmottagaren ska ansöka om nationell medfinansiering av ett Interregprogram inom fyra månader från det att den förvaltande myndigheten beslutar om beviljande av Europeiska unionens finansieringsandel för projektet. Skyldigheten för det behöriga landskapsförbund som avses i 39 § i genomförandelagen att bevilja stöd upphör, om stödmottagaren inte har iakttagit tidsfristen. 
Det behöriga landskapsförbundet kan besluta att nationell medfinansiering av ett Interregprogram beviljas på ansökan som gjorts efter den tidsfrist som anges i 2 mom., om stödmottagaren har lagt fram vägande skäl för att ansökan fördröjts. Stödmottagaren ska meddela om vägande skäl innan den tidsfrist som anges i det momentet löper ut. 
Det behöriga landskapsförbundet kan också besluta att nationell medfinansiering av ett Interregprogram beviljas på ansökan som gjorts efter den tid som anges i 2 mom., om stödmottagaren har anmält ett oöverstigligt hinder eller någon annan exceptionell omständighet som gäller stödmottagaren själv. Stödmottagaren ska underrätta det behöriga landskapsförbundet om ett oöverstigligt hinder eller någon annan exceptionell omständighet inom 15 vardagar efter att det blev möjligt att lämna meddelandet. 
Om det finns flera finländska stödmottagare i ett projekt inom ett Interregprogram och avsikten är att använda den nationella medfinansieringen till förmån för flera stödmottagare, ska den stödmottagare som svarar för sammanställandet av en gemensam ansökan (samordnande stödmottagare) ansöka om nationell medfinansiering av Interregprogrammet på allas vägnar. 
Närmare bestämmelser om ansökningsförfarandet för nationell medfinansiering av Interregprogram får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
62 § 
Avtal mellan flera stödmottagare om nationell medfinansiering av Interregprogram 
I de fall som avses i 61 § 5 mom. ska stödmottagarna ingå ett avtal där det anges 
1) de ömsesidiga rättigheterna och skyldigheterna för stödmottagarna, 
2) en samordnande stödmottagare som ansvarar för kontakterna med det behöriga landskapsförbundet. 
Stödmottagare som är parter i ett avtal om nationell medfinansiering av ett Interregprogram ansvarar solidariskt för återbetalningen av stödet i enlighet med 32–34 §. 
Stödmottagarna ska ändra avtalet om en stödmottagare inte längre uppfyller de allmänna villkoren för beviljande av stöd eller de särskilda villkoren för beviljande av nationell medfinansiering inom Interregprogrammet eller om det är behövligt att i avtalet lägga till eller ta bort en eller flera stödmottagare. 
Närmare bestämmelser om det avtal om nationell medfinansiering av ett Interregprogram som ska ingås mellan flera stödmottagare och bestämmelser om det förfarande som ska iakttas vid ingåendet av avtalet får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
63 § 
Stödbeslut och ändringsbeslut för nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna 
Utöver vad som föreskrivs i 21 § kan ett enda stödbeslut fattas om beviljande av nationell medfinansiering av Interregprogram i de fall som avses i 61 § 5 mom. 
Utöver vad som föreskrivs i 23 §, om den förvaltande myndigheten har godkänt en ändring som gäller projektet och som inverkar på beloppet, fördelningen eller varaktigheten av den nationella medfinansieringen, ska 
1) det behöriga landskapsförbundet fatta beslut om ändring av stödbeslutet om nationell medfinansiering av projektet inom Interregprogrammet, 
2) den förvaltande myndigheten för ett Interregprogram vid de yttre gränserna fatta beslut om ändring av stödbeslutet om nationell medfinansiering av projektet inom Interregprogrammet vid de yttre gränserna. 
Med avvikelse från 23 § 3 mom. kan kostnader som föranleds av ett ändrat projekt godkännas i enlighet med den ändring som godkänts av den förvaltande myndigheten. 
Närmare bestämmelser om stödbeslutet för nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna och villkor som ska anges i det får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
64 § 
Utbetalning av nationell medfinansiering av Interregprogram och av Interregprogram vid de yttre gränserna 
På utbetalningen av den sista posten av den nationella medfinansieringen av ett Interregprogram eller av ett Interregprogram vid de yttre gränserna tillämpas inte 28 §. 
En förutsättning för utbetalning av nationell medfinansiering av ett Interregprogram är att parterna i de fall som avses i 61 § 5 mom. har ingått ett sådant avtal som avses i 62 §. 
65 § 
Avbrytande av utbetalning av nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna 
Utöver vad som föreskrivs i 31 §, om den förvaltande myndigheten har bestämt att utbetalningen av Europeiska unionens finansieringsandel för ett projekt ska avbrytas, ska 
1) det behöriga landskapsförbundet genom sitt beslut bestämma att utbetalningen av den nationella medfinansieringen av projektet inom Interregprogrammet ska avbrytas, 
2) den förvaltande myndigheten för ett Interregprogram vid de yttre gränserna genom sitt beslut bestämma att utbetalningen av den nationella medfinansieringen av projektet inom Interregprogrammet vid de yttre gränserna ska avbrytas. 
66 § 
Skyldighet att återkräva nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna 
Utöver vad som föreskrivs i 33 §, om den förvaltande myndigheten har bestämt att Europeiska unionens finansieringsandel för ett projekt ska återkrävas, ska 
1) det behöriga landskapsförbundet genom sitt beslut bestämma att redan utbetald nationell medfinansiering av projektet inom Interregprogrammet ska återkrävas, 
2) den förvaltande myndigheten för ett Interregprogram vid de yttre gränserna genom sitt beslut bestämma att redan utbetald nationell medfinansiering av projektet inom Interregprogrammet vid de yttre gränserna ska återkrävas. 
67 § 
Jämkning av ränta på belopp som återkrävs av nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna 
Om det med beaktande av stödmottagarens omständigheter eller verksamhet som helhet betraktat vore oskäligt att ta ut hela räntan på ett belopp av nationell medfinansiering av ett Interregprogram eller Interregprogram vid de yttre gränserna som betalats felaktigt eller utan grund, får 
1) det behöriga landskapsförbundet helt eller delvis avstå från att ta ut ränta på det belopp som ska återkrävas av den nationella medfinansieringen av Interregprogrammet, 
2) den förvaltande myndigheten för ett Interregprogram vid de yttre gränserna helt eller delvis avstå från att ta ut ränta på det belopp som ska återkrävas av den nationella medfinansieringen av Interregprogrammet vid de yttre gränserna. 
Det belopp som ska återkrävas kan inte jämkas. 
68 § 
Tidsfrist för återkrav av nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna 
Utöver vad som föreskrivs om tidsfristen för återkrav i 35 § kan beslut om återkrav av nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna fattas också efter tidsfristen, om det i Europeiska unionens lagstiftning förutsätts återkrav av Europeiska unionens finansieringsandel. Den tidsfrist som föreskrivs i den paragrafen tillämpas inte på återkrav av nationell medfinansiering om Utskottet föreslår en ändring ett rättsligt förfarande Slut på ändringsförslaget pågår eller om Utskottet föreslår en ändring bedrägeri misstänks i ett projekt Slut på ändringsförslaget
69 §  
Förvaring av material om nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna 
Det behöriga landskapsförbundet är skyldigt att för Interregprogram och den förvaltande myndigheten för Interregprogram vid de yttre gränserna är skyldig att för Interregprogram vid de yttre gränserna förvara allt bokföringsmaterial och övrigt material som hänför sig till den nationella medfinansieringen i enlighet med villkoren i beslutet om anvisande av nationell medfinansiering så att det är möjligt att kontrollera användningen av den nationella medfinansieringen. 
Utöver vad som föreskrivs i 25 § 3 mom. ska stödmottagare av nationell medfinansiering av Interregprogram eller Interregprogram vid de yttre gränserna bevara bokföringsmaterialet och det övriga projektmaterialet i minst fem år räknat från ingången av året efter det år då den sista posten av den nationella medfinansieringen betalades till stödmottagaren, om inte en längre bevaringstid krävs enligt den nationella lagstiftningen eller Europeiska unionens lagstiftning om stöd av mindre betydelse eller statligt stöd. 
5 kap. 
Inspektion av användningen av medel inom Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna 
70 § 
Granskning av förvaltningskontroller 
De landskapsförbund som är kontrollanter och som avses i 37 § i genomförandelagen har rätt att göra förvaltningskontroller av stödmottagare i de Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna där förvaltningskontroller inte görs av den förvaltande myndigheten. Landskapsförbundens kontrollrätt gäller enskilda projekt när ett projekt och dess finansiering granskas i sin helhet. 
Arbets- och näringsministeriet har rätt att granska den kontrollverksamhet som avses i denna paragraf och som bedrivs av de landskapsförbund som är kontrollanter. 
71 § 
Inspektion av användningen av medel inom Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna 
Den förvaltande myndigheten har på grundval av artiklarna Utskottet föreslår en ändring 72 Slut på ändringsförslaget och Utskottet föreslår en ändring 74 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen och artikel 46 i Interregförordningen rätt att göra inspektioner av stödmottagare i anslutning till användningen av medel från Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna. 
Revisionsmyndigheten har på grundval av artiklarna Utskottet föreslår en ändring 77–81 Slut på ändringsförslaget i den allmänna förordningen och artiklarna 48 och 49 i Interregförordningen rätt att göra revisioner av den förvaltande myndigheten, Utskottet föreslår en ändring den myndighet som sköter Slut på ändringsförslaget bokföringsfunktionen och stödmottagarna i anslutning till användningen av medel från Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna. 
Utskottet föreslår en ändring Den myndighet som sköter bokföringsfunktionen  Slut på ändringsförslagethar på grundval av artiklarna 70 och 92 i den allmänna förordningen och artikel 47 i Interregförordningen rätt att göra inspektioner av den förvaltande myndigheten i anslutning till användningen av medel från Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna. 
Den finländska medlemmen av den revisorsgrupp som avses i 36 § i genomförandelagen har på grundval av artiklarna 48 och 49 i Interregförordningen rätt att göra inspektioner av stödmottagare i anslutning till användningen av medel från Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna. 
Inspektionsrätten för de myndigheter som avses i 1, 2 och 4 mom. gäller enskilda projekt när ett projekt och dess finansiering granskas i sin helhet. 
72 § 
Inspektion av användningen av nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna 
Bestämmelser om inspektioner som det behöriga landskapsförbundet i egenskap av statsbidragsmyndighet gör i anslutning till användningen av nationell medfinansiering av Interregprogram och om inspektioner som den förvaltande myndigheten för Interregprogram vid de yttre gränserna i egenskap av statsbidragsmyndighet gör i anslutning till användningen av nationell medfinansiering av Interregprogram vid de yttre gränserna finns i 16–18 § i statsunderstödslagen. Arbets- och näringsministeriet har rätt att göra inspektioner av behöriga landskapsförbund och stödmottagare i anslutning till användningen av nationell medfinansiering av Interregprogram samt av förvaltande myndigheter och stödmottagare i anslutning till användningen av nationell medfinansiering av Interregprogram vid de yttre gränserna. 
Inspektionsrätten för de myndigheter som avses i denna paragraf gäller enskilda projekt när ett projekt och dess finansiering granskas i sin helhet. 
73 § 
Inspektionsbefogenhet avseende användningen av medel inom Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna 
De myndigheter som avses i 70–72 § får själv göra en sådan inspektion som avses i de paragraferna eller bemyndiga en annan myndighet Utskottet föreslår en ändring som gör inspektioner Slut på ändringsförslaget eller Utskottet föreslår en ändring en Slut på ändringsförslaget revisor att för myndighetens räkning göra inspektionen. Revisorn ska vara en sådan revisor eller revisionssammanslutning som avses i revisionslagen eller i lagen om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin. En bemyndigad revisionssammanslutning ska utse en huvudansvarig revisor för inspektionen. 
En utomstående expert kan på begäran av en myndighet som avses i 70–72 § bistå vid inspektionen. 
På revisorer och utomstående experter tillämpas Utskottet föreslår en strykning förvaltningslagen, lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), Slut på strykningsförslaget 14 och 15 § i statstjänstemannalagen (750/1994) Utskottet föreslår en ändring samt Slut på ändringsförslaget bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de sköter uppgifter som avses i denna lag. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen. 
74 § 
Befogenhet för den som utför inspektion av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna 
För att en inspektion enligt 70–72 § ska kunna göras på behörigt sätt har de myndigheter som avses i paragraferna och av dessa i 73 § avsedda bemyndigade myndigheter och revisorer rätt att få tillträde till byggnader, lokaler och platser som är av betydelse med tanke på användningen av stödet. Inspektioner får dock inte göras i utrymmen som används för boende av permanent natur. 
Den som gör inspektionen har rätt att granska alla uppgifter, redogörelser, handlingar, informationssystem, upptagningar, annat material och omständigheter som behövs för inspektionen. Den som gör inspektionen har rätt att omhänderta det ovan nämnda materialet, om genomförandet av inspektionen på tillbörligt sätt förutsätter detta. De handlingar och annat material som omhändertagits ska utan dröjsmål returneras när handlingarna och materialet inte längre behövs för inspektionen. 
Den som gör inspektionen har rätt att få handräckning av polis-, tull-, skatte- och utsökningsmyndigheterna vid inspektionen. 
På inspektioner tillämpas dessutom 39 § i förvaltningslagen. 
6 kap. 
Särskilda bestämmelser 
75 § 
Myndigheternas rätt att få och lämna ut uppgifter 
Arbets- och näringsministeriet, den förvaltande myndigheten, Utskottet föreslår en ändring den myndighet som sköter Slut på ändringsförslaget bokföringsfunktionen, revisionsmyndigheten, närings-, trafik- och miljöcentralerna, landskapsförbunden och Livsmedelsverket har trots sekretessbestämmelserna i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet rätt att avgiftsfritt av andra myndigheter eller aktörer som sköter offentliga uppdrag få sådana uppgifter om Utskottet föreslår en ändring fysiska och juridiska personer Slut på ändringsförslaget som ansöker om stöd och Utskottet föreslår en ändring är Slut på ändringsförslaget stödmottagare, deras ekonomiska ställning, affärs- och yrkesverksamhet och finansiering som beviljats dem av offentliga medel och andra förhållanden som är av betydelse med tanke på stödet och som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i denna lag och genomförandelagen samt i allmänna förordningen och i andra förordningar som anges i 2 §. Andra myndigheter som anges i detta moment än Utskottet föreslår en ändring den myndighet som sköter Slut på ändringsförslaget bokföringsfunktionen har rätt att få Utskottet föreslår en ändring ovan avsedda nödvändiga Slut på ändringsförslaget uppgifter om användningen av stödet också av stödmottagare. 
Utskottet föreslår en strykning De myndigheter som anges i 1 mom. har trots sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt av Skatteförvaltningen få de uppgifter om fysiska personer, de som ansöker om stöd och stödmottagare som är nödvändiga för att bevilja, betala ut eller övervaka stödet. Slut på strykningsförslaget 
Arbets- och näringsministeriet har trots sekretessbestämmelserna rätt att av de behöriga myndigheterna få de uppgifter om förvaltning, ansökan, beviljande, utbetalning, uppföljning, fortsatta åtgärder och övervakning i fråga om nationella medel för regionutveckling samt nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i genomförandelagen. Den förvaltande myndigheten, Utskottet föreslår en ändring den myndighet som sköter Slut på ändringsförslaget bokföringsfunktionen och revisionsmyndigheten har trots sekretessbestämmelserna rätt att av de förmedlande organen få ovan avsedda Utskottet föreslår en ändring nödvändiga Slut på ändringsförslaget uppgifter i fråga om Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program. 
De myndigheter som anges i 1 mom. har trots sekretessbestämmelserna rätt att lämna ut de Utskottet föreslår en ändring nödvändiga Slut på ändringsförslaget uppgifter som avses i denna paragraf till andra myndigheter, aktörer som sköter offentliga uppdrag och Europeiska unionens institutioner för skötseln av deras lagstadgade uppgifter. Bestämmelser om uppgifter som ska lämnas till Europeiska unionens institutioner finns i den allmänna förordningen och i de övriga förordningar som anges i 2 §. 
76 § 
Undertecknande av beslut 
Myndighetsbeslut som avses i denna lag ska undertecknas. Bestämmelser om elektronisk signering av beslut finns i 16 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet. 
77 §  
Inspektion av användningen av nationella medel för regionutveckling 
Arbets- och näringsministeriet har rätt att göra inspektioner av landskapsförbunden och stödmottagarna i anslutning till användningen av nationella medel för regionutveckling. 
Bestämmelser om inspektioner som det behöriga landskapsförbundet gör i egenskap av statsbidragsmyndighet finns i 16–18 § i statsunderstödslagen. 
Inspektionsrätten för de myndigheter som avses i denna paragraf gäller enskilda projekt när ett projekt och dess finansiering granskas i sin helhet. 
78 § 
Inspektionsbefogenhet avseende användningen av nationella medel för regionutveckling 
Arbets- och näringsministeriet får själv göra en inspektion som avses i 77 § eller bemyndiga en annan myndighet Utskottet föreslår en ändring som gör inspektioner Slut på ändringsförslaget eller Utskottet föreslår en ändring en Slut på ändringsförslaget revisor att för dess räkning göra inspektionen. Revisorn ska vara en sådan revisor eller revisionssammanslutning som avses i revisionslagen eller i lagen om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin. En bemyndigad revisionssammanslutning ska utse en huvudansvarig revisor för inspektionen. 
En utomstående expert kan på begäran av arbets- och näringsministeriet bistå vid inspektionen. 
På revisorer och utomstående experter tillämpas Utskottet föreslår en strykning förvaltningslagen, lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), Slut på strykningsförslaget 14 och 15 § i statstjänstemannalagen (750/1994) Utskottet föreslår en ändring samt Slut på ändringsförslaget bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de sköter uppgifter som avses i denna lag. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen. 
79 § 
Befogenhet för den som utför inspektion av nationella medel för regionutveckling 
För att en inspektion enligt 77 § ska kunna göras på behörigt sätt har arbets- och näringsministeriet och i 78 § avsedda bemyndigade myndigheter och revisorer rätt att få tillträde till byggnader, lokaler och platser som är av betydelse med tanke på användningen av stödet. Inspektioner får dock inte göras i utrymmen som används för boende av permanent natur. 
Den som gör inspektionen har rätt att granska alla uppgifter, redogörelser, handlingar, informationssystem, upptagningar, annat material och omständigheter som behövs för inspektionen. Den som gör inspektionen har rätt att omhänderta det ovan avsedda materialet, om genomförandet av inspektionen på tillbörligt sätt förutsätter detta. De handlingar och annat material som omhändertagits ska utan dröjsmål returneras när handlingarna och materialet inte längre behövs för inspektionen. 
Den som gör inspektionen har rätt att få handräckning av polis-, tull-, skatte- och utsökningsmyndigheterna vid inspektionen. 
På inspektioner tillämpas dessutom 39 § i förvaltningslagen. 
80 § 
Sökande av ändring i landskapsförbundets beslut i projekt- och stödärenden som gäller nationella medel för regionutveckling 
Utskottet föreslår en ändring Bestämmelser om begäran om omprövning av och besvär över  Slut på ändringsförslagetbeslut som fattats av landskapsförbundets beslut med stöd av denna lag i projekt- och stödärenden som gäller nationella medel för regionutveckling Utskottet föreslår en ändring finns Slut på ändringsförslaget i kommunallagen (410/2015). 
81 § 
Sökande av ändring i beslut av arbets- och näringsministeriet och av förmedlande organ för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program i projekt- och stödärenden samt i beslut av behöriga landskapsförbund och förvaltande myndigheter för Interregprogram vid de yttre gränserna om nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna 
Omprövning får begäras i fråga om beslut som fattats av arbets- och näringsministeriet med stöd av denna lag och beslut i projekt- och stödärenden som fattats av närings-, trafik- och miljöcentraler, landskapsförbund och Livsmedelsverket i egenskap av förmedlande organ för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program samt beslut om nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna som fattas av behöriga landskapsförbund och förvaltande myndigheter för Interregprogram vid de yttre gränserna. På begäran om omprövning enligt denna paragraf tillämpas vad som föreskrivs i förvaltningslagen. 
Begäran om omprövning av ett beslut som gäller projekt- och stödärenden inom Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program och det beslut som meddelas med anledning av begäran görs elektroniskt i det informationssystem som avses i 50 §. 
På sökande av ändring i beslut som avses i denna paragraf tillämpas bestämmelserna i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
82 § 
Verkställighet 
Ett beslut som fattats med stöd av denna lag får verkställas trots att ändringssökande, om inte den myndighet där ändring sökts beslutar något annat. 
Ett lagakraftvunnet beslut som har fattats med stöd av 32–34 § är direkt utsökbart. Bestämmelser om indrivning av fordringar finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). 
83 § 
Ikraftträdande 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Genom denna lag upphävs lagen om finansiering av regionutveckling och strukturfondsprojekt (8/2014). 
84 § 
Övergångsbestämmelser 
På finansiering av sådana projekt för vilka stödansökningarna är anhängiga när denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 
På stöd som beviljats före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde när stödet beviljades. 
På stöd som beviljats och kommer att beviljas inom ramen för Europeiska unionens strukturfondsprogram för regional- och strukturpolitik, inom ramen för strukturfondsprogram mellan medlemsstaterna och inom ramen för gemensamma operativa program inom det gränsöverskridande samarbetet vid Europeiska unionens yttre gränser som samfinansieras inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet och vilkas genomförande pågår när denna lag träder i kraft, tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.] 
 Slut på lagförslaget 

3. Lag om ändring av lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna (897/2009) 3 § 1 mom. 11 punkten, 10 § 2 mom. och 22 §, av dem 3 § 1 mom. 11 punkten sådan den lyder i lag 933/2013 och 22 § sådan den lyder i lag 489/2014, som följer: 
3 § 
Närings-, trafik- och miljöcentralernas verksamhetsområde och uppgifter 
Närings-, trafik- och miljöcentralerna sköter inom följande verksamhetsområden de uppgifter som särskilt föreskrivits för dem: 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
11) vissa uppgifter för genomförande av Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program och regionutvecklingsuppgifter i anslutning till de sektorer som avses i detta moment. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
10 § 
Beslutanderätt 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Direktören för en närings-, trafik- och miljöcentral har rätt att avgöra ärenden som gäller centralens gemensamma funktioner samt ärenden som gäller centralens gemensamma programarbete inom Europeiska unionens regional- och strukturpolitik. Centralens direktör har emellertid inte rätt att avgöra ärenden som omfattas av ett ansvarsområdes uppgifter och behörighet. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
22 § 
Samarbete med landskapsförbund och kommuner 
Närings-, trafik- och miljöcentralen deltar i det regionutvecklingsarbete som avses i lagen om utveckling av regionerna och genomförande av Europeiska unionens regional- och strukturpolitik ( / ). 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

4. Lag om ändring av 9 § i lagen om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (1340/2015) 9 § 1mom. som följer: 
9 § 
Bestämmelser som tillämpas på en grupperings verksamhet 
När en gruppering sköter uppgifter som förvaltande myndighet eller bokföringsfunktion för programmen inom målet Europeiskt territoriellt samarbete, tillämpas på grupperingens uppgifter och befogenheter samt på ändringssökande vad som i lagen om utveckling av regionerna och genomförande av Europeiska unionens regional- och strukturpolitik ( / ) och i lagen om finansiering av projekt inom regionutveckling och Europeiska unionens regional- och strukturpolitik ( / ) föreskrivs om uppgifterna och befogenheterna för ett landskapsförbund som är förvaltande myndighet eller sköter bokföringsfunktionen. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

5. Lag om ändring av 2 § i lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster (293/2017) 2 § 3 mom. som följer: 
2 § 
Lagens tillämpningsområde 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Bestämmelser om rätten att få och lämna ut uppgifter i samband med Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program finns i 53 § i lagen om finansiering av projekt inom regionutveckling och Europeiska unionens regional- och strukturpolitik. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

6. Lag om ändring av 143 § i lagen om offentlig upphandling och koncession 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016) 143 § 1 mom. 12 punkten som följer: 
143 § 
Utlämnande av uppgifter till andra myndigheter 
Konkurrens- och konsumentverket kan trots sekretessbestämmelserna på eget initiativ lämna ut behövliga uppgifter eller handlingar, som det fått vid tillsynen, till 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
12) en förvaltande myndighet för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program för skötseln av uppgifter som avses i 8 § i lagen utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten (7/2014) och 9 § 1 mom. 7 punkten i lagen om utveckling av regionerna och genomförande av Europeiska unionens regional- och strukturpolitik ( / ), 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

7. Lag om ändring av 6 § i lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi (1207/2010) 6 § 1 mom. 7 punkten, sådan den lyder i lag 308/2016, som följer: 
6 § 
Syftet med fullgöranderapporter 
Fullgöranderapporter utarbetas till stöd för 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
7) skötseln av uppgifter som avses i 8 § i lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten (7/2014) och 9 § 1 mom. 7 punkten i lagen om utveckling av regionerna och genomförande av Europeiska unionens regional- och strukturpolitik ( / ), 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

8. Lag om ändring av 10 a § i lagen om samservice inom den offentliga förvaltningen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om samservice inom den offentliga förvaltningen (223/2007) 10 a § 2 mom., sådant det lyder i lag 247/2017, som följer: 
10 a § 
Myndigheternas uppgifter 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Bestämmelser om landskapsförbundens uppgifter i fråga om samservicen finns i 17 § i lagen om utveckling av regionerna och genomförande av Europeiska unionens regional- och strukturpolitik ( / ). 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

9. Lag om ändring av 15 c § i lagen om trafiksystem och landsvägar 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om trafiksystem och landsvägar (503/2005) 15 c §, sådan den lyder i lag 572/2018, som följer: 
15 c § 
Landskapets trafiksystemplanering 
I 17 § i lagen om utveckling av regionerna och genomförande av Europeiska unionens regional- och strukturpolitik ( / ) föreskrivs om landskapsförbundets uppgifter angående landskapets trafiksystemplanering. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

10. Lag om ändring av 2 § i lagen om Livsmedelsverket 

I enlighet med riksdagens beslut 
fogas till 2 § i lagen om Livsmedelsverket (371/2018) ett nytt 4 mom., varvid det nuvarande 4 mom. blir 5 mom., som följer: 
2 § 
Uppgifter 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Bestämmelser om uppgifterna för det förmedlande organet för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program finns i lagen om utveckling av regionerna och genomförande av Europeiska unionens regional- och strukturpolitik ( / ) och i lagen om finansiering av projekt inom regionutveckling och Europeiska unionens regional- och strukturpolitik ( / ). 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

Utskottets förslag till uttalande 

Riksdagen förutsätter att nivån på det tekniska stödet till landskapsförbunden och andra förmedlande organ tryggas och att genomförandet av den nya programperioden 2021–2027 för EU:s regional- och strukturpolitik inte får öka kommunernas nuvarande ekonomiska belastning. 
Helsingfors 17.6.2021 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Riikka Purra saf 
 
vice ordförande 
Mari-Leena Talvitie saml 
 
medlem 
Tiina Elo gröna 
 
medlem 
Jussi Halla-aho saf 
 
medlem 
Eveliina Heinäluoma sd 
 
medlem 
Hanna Holopainen gröna 
 
medlem 
Hanna Huttunen cent 
 
medlem 
Mikko Kärnä cent 
 
medlem 
Aki Lindén sd 
 
medlem 
Mauri Peltokangas saf 
 
medlem 
Juha Pylväs cent 
 
medlem 
Piritta Rantanen sd 
 
medlem 
Matti Semi vänst 
 
medlem 
Heidi Viljanen sd 
 
medlem 
Ben Zyskowicz saml. 
 

Sekreterare var

utskottsråd Minna-Liisa Rinne.