Betänkande
GrUB
1
2017 rd
Grundlagsutskottet
Justitiekanslerns i statsrådet berättelse för år 2016
INLEDNING
Remiss
Justitiekanslerns i statsrådet berättelse för år 2016 (B 13/2017 rd): Ärendet har remitterats till grundlagsutskottet för betänkande. 
Sakkunniga
Utskottet har hört 
tf. biträdande justitiekansler
Kimmo
Hakonen
justitiekanslersämbetet
tf. kanslichef
Petri
Martikainen
justitiekanslersämbetet.
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Allmänt
I den allmänna översikten presenteras justitiekanslerns uppgifter och befogenheter. Dessutom presenteras verksamheten vid justitiekanslersämbetet i allmänna ordalag utifrån statistiska uppgifter. Vidare redogörs det för justitiekanslerns övervakning av lagligheten i presidentens och statsrådets ämbetsåtgärder, tillsynen över de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna, laglighetskontrollen av myndigheter och andra som sköter offentliga uppdrag för varje förvaltningsområde och övervakningen av advokater, offentliga rättsbiträden och rättegångsbiträden med tillstånd. I det sista kapitlet ingår statistik över justitiekanslersämbetets åtgärder och arbetssituation. 
Berättelsen innehåller som vanligt inledande ord av justitiekanslern och biträdande justitiekanslern. I sitt inlägg behandlar justitiekansler Jonkka justitiekanslerns roll i förhandskontrollen av lagars grundlagsenlighet. Biträdande justitiekansler Hiekkataipale belyser i sitt inlägg behandlingen av klagomål vid justitiekanslersämbetet. 
Principerna för god lagberedning
I sitt inlägg behandlar justitiekansler Jonkka ingående temat lagberedning och kvaliteten på den. Principerna för god lagberedning har förhållandevis ofta varit ett tema i grundlagsutskottets praxis (se t.ex. betänkandena om justitiekanslerns berättelse för 2014 respektive 2015 GrUB 8/2015 rd och GrUB 3/2016 rd samt GrUU 19/2016 rd). 
Utskottet understryker fortfarande att det är de berörda ministerierna som intar en nyckelposition när det gäller att beakta konstitutionella synpunkter i lagberedningsprocessen. Det kan vara svårt att senare rätta till fel och brister som kommer in i den fasen. Ministerierna måste se till att de har tillräckligt med kvalificerad personal som också är uppmärksam på och insatt i grundlagsfrågor (GrUB 3/2016 rd, se även GrUU 19/2016 rd). 
Justitiekanslern i statsrådet och riksdagens justitieombudsman – arbetsfördelning och samarbete
Justitiekanslern behandlar i sitt inlägg också frågor kring justitiekanslerns roll och justitiekanslersämbetets ställning. Grundlagsutskottet behandlade arbetsfördelningen och samarbetet mellan justitiekanslern i statsrådet och riksdagens justitieombudsman i sina betänkanden om justitiekanslerns och justitieombudsmannens berättelse för 2014 respektive 2015 (GrUB 2/2016 rd, GrUB 3/2016 rd, GrUB 8/2015 rd, GrUB 7/2015 rd). Utskottet hänvisar här till de synpunkter om samarbetet och arbetsfördelningen mellan aktörer som deltar i arbetet med att övervaka och stödja de grundläggande och mänskliga rättigheterna som ingår i utlåtandet om statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna (GrUU 52/2014 rd). Utskottet upprepar med emfas sina ståndpunkter i utlåtandet och ser det som viktigt att arbetsfördelningen och möjligheterna till större samarbete mellan riksdagens justitieombudsman och justitiekanslern i statsrådet utreds. 
Övervakningen av rättegångsbiträden med tillstånd
Övervakning av advokater, offentliga rättsbiträden och rättegångsbiträden med tillstånd är det tredje fokusområdet i justitiekanslerns arbete vid sidan om övervakningen av lagligheten i republikens presidents och statsrådets ämbetsåtgärder och laglighetskontrollen av myndigheter och andra som sköter offentliga uppdrag. 
Under året lade justitiekanslern fram ett förslag för justitieministeriet om en ändring av lagen om rättegångsbiträden med tillstånd, bland annat vad gäller behörigheten hos den som ansöker om tillstånd och justitiekanslerns besvärsrätt (OKV/3/50/2016). Enligt uppgifter till utskottet har justitiekanslersämbetet senare kompletterat förslaget. 
Frågan om tillgång till rättslig hjälp är av betydelse med avseende på grundlagens 21 § 2 mom. som föreskriver att garantier för rättvis rättegång och god förvaltning ska tryggas i lag (RP 309/1993 rd, s. 78, GrUU 58/2002 rd, s. 2). I sin praxis brukar grundlagsutskottet också lyfta fram kvaliteten på rättshjälpen (GrUU 24/2016 rd, s. 6). I det hänseendet är justitiekanslerns synpunkter på övervakningen av rättegångsbiträden med tillstånd betydelsefulla. 
Handläggningen av klagomål
Under året inleddes 1 987 klagomål vid justitiekanslersämbetet . Klagomålen var något fler jämfört med året innan men färre än 2014 och 2013. 
Under året avgjordes 1 963 klagomål. Utskottet noterar med tillfredsställelse att justitiekanslers-ämbetet fortsatt med att arbeta av oavgjorda klagomål och förkorta handläggningstiderna och att man har lyckats få ner antalet ärenden som varit aktuella länge. 
Grundlagsutskottet går inte närmare in på enskilda avgöranden och ställningstaganden. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Grundlagsutskottets förslag till beslut:
Riksdagen godkänner ett ställningstagande med anledning av berättelse B 13/2017 rd. 
Utskottets förslag till ställningstagande
Riksdagen har ingenting att anmärka med anledning av berättelsen. 
Helsingfors 5.10.2017 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Annika
Lapintie
vänst
vice ordförande
Tapani
Tölli
cent
medlem
Maria
Guzenina
sd
medlem
Anna-Maja
Henriksson
sv
medlem
Hannu
Hoskonen
cent
medlem
Ilkka
Kantola
sd
medlem
Jaana
Laitinen-Pesola
saml
medlem
Leena
Meri
saf
medlem
Outi
Mäkelä
saml
medlem
Ville
Niinistö
gröna
medlem
Wille
Rydman
saml
medlem
Ville
Skinnari
sd
ersättare
Ben
Zyskowicz
saml.
Sekreterare var
utskottsråd
Liisa
Vanhala.
Senast publicerat 16.10.2017 11:08