Utskottet framhåller att bara en tvådimensionell fastighetsindelning är tillåten enligt vår nuvarande lagstiftning. De senaste årtiondena har utvecklingen emellertid medfört ett ökande behov av att dela upp äganderätten till fastigheter enligt tre utsträckningar uttryckta med koordinaterna x, y och z. De faktiska situationer där det har funnits behov av tredimensionell fastighetsindelning har mestadels gällt stora kapitalkrävande projekt som det ofta är mycket komplicerat att genomföra. I planerna ingår då att samtidigt förlägga separata och olikartade verksamheter i byggnaderna och de övriga konstruktionerna.
Antalet stora och komplexa byggprojekt förutspås öka i framtiden precis som i andra delar av världen, sägs det i motiven till propositionen. I vår moderna samhällsstruktur med en allt större förtätning i markanvändningen accentueras behovet av att utnyttja områden varierat och i olika plan. Dels behovet av plats för nybyggnation, dels målet att bevara parker och andra liknande obebyggda stadsmiljöer i markplanet kan öka behovet av att bygga under och ovan markytan. Detta kan ses i detaljplanerna för centrumområden i stora städer där de med planer och planbestämmelser för utrymmen under mark har förlagt byggnationen till olika nivåer enligt användningsändamålet.
På redan nu tätbebyggda områden genomförs det många stora projekt, och i sådana fall vore det ofta mest effektivt att skilja åt användningsändamålen med fastigheter även i höjdled. Parterna i projektet vill ofta på besittningsmässiga eller finansiella grunder dela upp fastigheter inklusive byggnader så att byggnader och delar av dem kan ägas, besittas och användas separat som säkerhet på samma sätt som självständiga fastigheter. Vidare kan den mest effektiva modellen för att utnyttja den kvarstående befintliga infrastrukturen som en del av den nya bebyggelsen vara att utrymmen under och ovan jord vid nybyggnadsprojekt utnyttjas i samband med befintliga konstruktioner på markytan som ska bevaras.
Följaktligen föreslår regeringen att fastighetsbildningslagen, fastighetsregisterlagen och markanvändnings- och bygglagen ändras så att det blir möjligt att utöver traditionella fastigheter baserade på markägande också bilda tredimensionellt bestämda 3D-fastigheter. En tredimensionell fastighet som ska regleras i fastighetsbildningslagen och fastighetsregisterlagen kan utgöras av en tomt, ett allmänt område eller en inlösningsenhet beroende på det användningsändamål området har avsatts för i detaljplanen. En 3D-fastighet ska vara en självständig och permanent fastighet och den berörs då av allmänna juridiska mekanismer som hänför sig till en fastighet. På 3D-fastigheter kan tomterna således vara enheter för lagfart, omsättning och fastighetsinteckning på samma sätt som fastigheter i 2D-systemet.
En 3D-fastighet föreslås följaktligen vara en både horisontellt och vertikalt bestämd volym med stängda gränser. Den varken hindrar eller begränsar i sig direkt möjligheterna att använda eller utnyttja den basfastighet som den baserar sig på, utom i fråga om sitt eget läge. Basfastigheten kvarstår helt oförändrad omkring det fastighetsblock som 3D-fastigheten bildar. För att ägandet eller besittningen av en 3D-fastighet ska övergå från basfastighetens ägare behövs det en giltig rättslig grund precis som det för närvarande behövs för 2D-fastigheter. Regeringen föreslår inga nya rättsliga grunder som begränsar egendomsskyddet för basfastighetens ägare eller möjliggör sådana begränsningar i syfte att möjliggöra 3D-fastigheter. Förslaget innebär att bara det sätt ändras på vilket fastighetsblock som uppkommer och överlåts utifrån en giltigt rättslig grund kan besittas.
Enligt propositionen kan effekterna av reformen bara bedömas som allmänna trender. Än så länge går det inte att lägga fram några mer detaljerade ekonomiska analyser av hur exempelvis fastighetsmarknaden eller aktörer inom olika byggsektorer påverkas av 3D-fastigheter. I vilket fall som helst kan reformen höja värdet på fastigheter. Proceduren är helt ny i vårt rättssystem och det finns inga vetenskapliga studier av effekterna. Hur omfattande konsekvenserna blir beror dessutom på i vilken omfattning det nya systemet införs i kommunerna. Även om kommunerna deltog aktivt i beredningen av lagen, finns det inga tillförlitliga uppskattningar av hur benägna de är att införa systemet.
Utskottet ser det som viktigt att man följer och analyserar konsekvenserna av reformen och i förekommande fall vidtar lagstiftningsåtgärder.
Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen utan ändringar.