Betänkande
JsUB
9
2015 rd
Jord- och skogsbruksutskottet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om verkställighet av jordbruksstöd, lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen och 3 § i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om verkställighet av jordbruksstöd, lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen och 3 § i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket (RP 41/2015 rd): Ärendet har remitterats till jord- och skogsbruksutskottet för betänkande. 
Sakkunniga
Utskottet har hört 
jordbruksekonomisk expert
Antti
Unnaslahti
jord- och skogsbruksministeriet
lagstiftningsråd
Katri
Valjakka
jord- och skogsbruksministeriet
enhetsdirektör
Vesa
Perätalo
Landsbygdsverket
överinspektör
Lotta
Kaila
Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes)
linjedirektör
Minna-Mari
Kaila
Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf
ordförande
Holger
Falck
Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund SLC rf.
PROPOSITIONEN
I propositionen föreslås det ändringar i lagen om verkställighet av jordbruksstöd, lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen och lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket. Lagen om verkställighet av jordbruksstöd ändras så att styrnings- och tillsynsuppgifterna i samband med tillsynen över efterlevnaden av de tvärvillkor som anknyter till växtskyddsmedel överförs från Livsmedelssäkerhetsverket till Säkerhets- och kemikalieverket vid ingången av 2016. Lagen föreslås dessutom bli ändrad så att de uppgifter som gäller stöd som närings-, trafik- och miljöcentralerna beviljar ska kunna koncentreras till en enda eller till vissa närings-, trafik- och miljöcentraler. I lagen föreslås också nya bestämmelser om ett mjölkregister. Bestämmelserna behövs för planeringen, förvaltningen, beviljandet och tillsynen av det stöd som ges ut på grundval av mjölkproduktion. Dessutom ingår det smärre ändringar som anses vara behövliga. 
Lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen föreslås bli preciserad i fråga om stödet till unga jordbrukare på så sätt att det stödet ska kunna beviljas för högst fem år. Motsvararande villkor gäller det stöd som beviljas unga jordbrukare inom ramen för systemet med Europeiska unionens direktstöd. Dessutom föreslås det att möjligheten till undantag i fråga om den stödberättigande minimiarealen slopas vid beviljande av stöd för husdjursskötsel.  
Lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket föreslås bli preciserad så att bestämmelserna om finansiell disciplin i Europeiska unionens lagstiftning beaktas i fråga om beloppet av direktstödet. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. 
Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2016. 
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Allmänt
Regeringen föreslår ändringar i lagen om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013), nedan verkställighetslagen, lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001) och lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket (193/2013). Med hänvisning till propositionen och annan utredning tillstyrker utskottet lagförslagen, men med följande kommentarer och ändringsförslag. 
Styrnings- och tillsynsuppgifterna i samband med tillsynen över efterlevnaden av de tvärvillkor som anknyter till växtskyddsmedel 
I propositionen föreslås verkställighetslagen bli ändrad bland annat så att styrnings- och tillsynsuppgifterna i samband med tillsynen över efterlevnaden av de tvärvillkor som anknyter till växtskyddsmedel överförs från Livsmedelssäkerhetsverket till Säkerhets- och kemikalieverket vid ingången av 2016. Enligt förslaget ska Säkerhets- och kemikalieverket styra och övervaka tillsynen över att tvärvillkoren inom områdena folkhälsa, djurhälsa och växtskydd följs i fråga om växtskyddsmedel. Vid den tillsyn över tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel kontrolleras bland annat att den som använder växtskyddsmedel endast använder i Finland godkända medel och följer de anvisningar och den märkning som finns på förpackningen och att växtskyddsmedlen förvaras separat från livsmedel och foder och utom räckhåll för barn. 
Utskottet påpekar att de myndighetsuppgifter som gäller kemikaliekontroll omorganiserades i Finland vid ingången av 2011 när uppgifterna, som tidigare skötts vid Livsmedelssäkerhetsverket, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och Finlands miljöcentral, överfördes och koncentrerades till Säkerhets- och kemikalieverket. Samtidigt överfördes de personalresurser som behövdes för att sköta uppgifterna från de verken till Säkerhets- och kemikalieverket. Från Livsmedelssäkerhetsverket överfördes då 12 personer som skötte uppgifter i anslutning till växtskyddsmedel till Säkerhets- och kemikalieverket tillsammans med sina uppgifter. 
I en utredning till utskottet konstateras det att man vid den omorganisering av myndighetsuppgifterna i samband med kemikaliekontroll som trädde i kraft vid ingången av 2011 beslutade att Livsmedelssäkerhetsverket skulle ha kvar styrningen och tillsynen över den tillsyn över tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel. Till uppgifterna hör bland annat att utarbeta tillsynsanvisningar om tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel, utbilda närings-, trafik- och miljöcentralernas inspektörer och styra deras tillsynsbesök samt att vara med och utveckla tillsynen och utarbeta rapporter till kommissionen. Efter 2011 har det emellertid visat sig att det faktum att styrningen av tillsynen över användningen av växtskyddsmedel är fördelad på olika myndigheter bland annat har försvårat informationsgången och skapat ovisshet bland aktörerna. I praktiken har Livsmedelssäkerhetsverket varit tvunget att hänvisa till Säkerhets- och kemikalieverket i frågor som gäller växtskyddsmedel och den sedvanliga övervakningen av deras användning och begära experthjälp för informationsförmedling och utarbetande av anvisningar. 
I utredningen sägs det att Säkerhets- och kemikalieverket efter den föreslagna ändringen kommer att ha samma styrnings- och tillsynsuppgifter inom den tillsyn över tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel som Livsmedelssäkerhetsverket har i dag. Till Säkerhets- och kemikalieverkets uppgifter hör således efter ändringen bland annat att utarbeta tillsynsanvisningar som gäller tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel och ge anvisningar om utarbetandet av tillsynsprotokoll, utbilda närings-, trafik- och miljöcentralernas inspektörer och styra deras tillsynsbesök, vara med och utveckla tillsynen och utarbeta rapporter till kommissionen samt informera stödtagarna om kraven i anslutning till de tvärvillkor som gäller växtskyddsmedel. I praktiken kommer Säkerhets- och kemikalieverket varje år att styra den tillsyn över cirka 550 gårdsbruksenheter som genomförs av närings-, trafik- och miljöcentralernas inspektörer. 
I utredningen betonas det att de personer som är anställda vid Säkerhets- och kemikalieverket inte själva kommer att utföra några uppgifter på plats eller någon tillsyn över stödtagarna, utan de uppgifterna ska också i framtiden höra till närings-, trafik- och miljöcentralerna. Skillnaden jämfört med förut är att det är Säkerhets- och kemikalieverket som i stället för Livsmedelssäkerhetsverket ska utarbeta tillsynsanvisningar för närings-, trafik- och miljöcentralernas inspektörer och utbilda inspektörerna i den tillsyn över tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel. Säkerhets- och kemikalieverket ska inte heller bestämma om några sanktioner för att tvärvillkoren inte iakttas, utan eventuella sanktioner ska också framöver påföras av närings-, trafik- och miljöcentralen utifrån den tillsyn över tvärvillkoren som utövas av regionförvaltningsverket och centralen själv. 
I utredningen påpekas det att Säkerhets- och kemikalieverkets styrnings- och tillsynsuppgift huvudsakligen är verksamhet som riktar sig till myndigheterna. De myndighetsuppgifter som gäller växtskyddsmedel utgör en helhet och kräver bred sakkunskap om verksamma ämnen, preparatens egenskaper, villkor och begränsningar i användningen samt om användningsändamål och användningssätt. Det är befogat att styrnings- och tillsynsuppgifterna inom den tillsyn över tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel överförs på Säkerhets- och kemikalieverket, eftersom den tillsyn över tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel innebär tillsyn över samma lagstiftning vars efterlevnad Säkerhets- och kemikalieverket redan nu övervakar inom ramen för övervakningen av växtskyddsmedlen och eftersom verket har bred sakkunskap om växtskyddsmedlen, lagstiftningen om dem och om verkställigheten av lagstiftningen. Genom överföringen av uppgifterna kan man också uppnå synergifördelar vid planeringen och genomförandet av tillsynen. 
Med hänvisning till detta betonar utskottet att överföringen av styrnings- och tillsynsuppgifterna i samband med den tillsyn över tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel från Livsmedelssäkerhetsverket till Säkerhets- och kemikalieverket inte får ha några konsekvenser vare sig när det gäller tillsynen på gårdsbruksenheten eller den tillsyn på plats som närings-, trafik- och miljöcentralernas inspektörer utför. Överföringen får inte heller påverka nivån på avgifterna för tillsynen. Propositionen får inte medföra skyldigheter som orsakar nya kostnader för jordbrukarna.  
Utskottet ser det som nödvändigt att man beaktar att bestämmelserna är komplicerade och svårbegripliga, när man vidtar åtgärder med anledning av de iakttagelser som görs vid tillsynen. I första hand bör man endast ge anvisningar om rätt förfarande. Beträffande informationen ska man iaktta principen om att få alla tjänster över en disk.  
Återkrav av stöd
Utskottet konstaterar att verkställighetslagens 31 § (Återkrav av stöd) innehåller allmänna bestämmelser om återkrav av stöd och tillämpas på stöd enligt lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket (193/2013) och lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001) samt på stöd och ersättningar som beviljas enligt lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare (1360/2014). 
Enligt den gällande 31 § 2 mom. i verkställighetslagen kan återkravet frångås, om det belopp som ska återkrävas är mindre än 100 euro exklusive ränta per stödtagare och per stöd som beviljats. I propositionen föreslås momentet bli ändrat så att återkravet kan frångås, om det belopp som ska återkrävas är högst 100 euro per stöd som beviljats, i stället för mindre än 100 euro som för närvarande.  
Utskottet noterar att återkravet enligt ordalydelsen i lagförslaget och den gällande 31 § 2 mom. "kan" frångås på de villkor som anges i bestämmelsen. Utskottet anser att bestämmelsen är inexakt. 
Utskottet föreslås följaktligen att 31 § 2 mom. ändras så att ett återkrav i regel alltid ska frångås i de fall där det ursprungliga belopp som ska återkrävas är högst 100 euro exklusive ränta per stödtagare och per stöd som beviljats. De situationer som avses i paragrafens 1 och 3 mom. föreslås utgöra undantag. Om stöd har beviljats flera stödtagare gemensamt, svarar alla mottagare enligt lagförslaget i propositionen solidariskt för betalningen av stödet. 
Enligt den gällande 31 § 1 mom. ska stöd som betalats ut felaktigt eller utan grund återkrävas för det första om förutsättningarna för beviljande eller utbetalning av stödet inte har uppfyllts eller stödvillkoren inte har följts. Enligt momentet ska stödet också återkrävas i det fallet att stödtagaren har lämnat felaktig eller bristfällig information som i väsentlig grad har påverkat beviljandet eller utbetalningen av stödet eller om stödtagaren hindrar genomförandet av en inspektion. Stödet ska också återkrävas om Europeiska unionens lagstiftning om stödet förutsätter det. 
I 31 § 3 mom. i den gällande lagen sägs det att bestämmelser om återkrav av stöd som helt eller delvis finansierats av Europeiska unionen, beräkning av det belopp som ska återkrävas samt räntan och tidsfristen för återkravet finns i stödförordningen, tillämpningsförordningen och rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen. 
Utskottet konstaterar att 31 § 1 mom. 3 punkten i verkställighetslagen lyder ordagrant som följer: "3) stödtagaren har lämnat felaktig eller bristfällig information som i väsentlig grad har påverkat beviljandet eller utbetalningen av stödet,". I utredningen till utskottet nämns som exempel en situation där den areal som sökanden uppger som grund för stödet i sin ansökan har fåtts vid en tidigare digitalisering. Om den totala arealen ändras bara obetydligt (stödkonsekvenserna högst 100 euro) vid den nya digitaliseringen, kan arealuppgifterna inte tolkas som sådan felaktig information som i väsentlig grad skulle ha påverkat beviljandet av stödet. 
DETALJMOTIVERING
1. Lagen om ändring av lagen om verkställighet av jordbruksstöd
31 §. Återkrav av stöd.
Utskottet föreslår att 2 mom. ändras på de grunder som anförs i den allmänna motiveringen. 
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen.
Eftersom utskottet har beslutat att föreslå att lagens 31 § 2 mom. ändras på det sätt som anges ovan, bör 2 mom. i ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen kompletteras så att 31 § 2 mom. i verkställighetslagen entydigt tillämpas på de stöd och ersättningar som söks från och med ingången av 2016. Grunden för preciseringen av bestämmelsen är för det första en jämlik behandling av dem som ansöker om stöd. Till exempel när det gäller ansökan om jordbrukarstöd som gjorts 2015 kan det hända att man i en del kommuner hinner fatta ett omprövningsbart beslut redan 2015 medan beslutet i andra kommuner kan dröja till 2016. En del av de jordbrukarstöd som man ansökt om 2015 betalas dessutom ut 2016 och beslutet om stödet fattas 2016. Det bör också noteras att de lagändringar som gäller jordbruksstöden —med undantag av sådana exceptionella tillfälliga stödformer som tas i bruk till exempel på grund av en allmänt svår ekonomisk situation — i praktiken alltid har trätt i kraft vid ingången av ett visst stödår bland annat för att stödsystemen och verkställandet av dem ska vara tydliga och stödtagarna behandlas lika. På grund av den föreslagna ändringen av 31 § 2 mom. behövs det dessutom ändringar i datasystemen. 
I en utredning till utskottet konstateras det att det är enklast och billigast att göra de ändringar som avses ovan vid ingången av stödåret. Det är befogat att nämna bidrag i övergångsbestämmelsen av den anledningen att de jordbrukarstöd som beviljas enligt lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare enligt skrivningen i lagen är bidrag (till exempel kompensationsbidraget). Däremot är produktionskopplade bidrag, såsom bidrag för mjölkkor och nötkreatur, enligt 3 § i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket produktionskopplade stöd och därför behöver de inte nämnas särskilt i övergångsbestämmelsen. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Jord- och skogsbruksutskottets förslag till beslut:
Riksdagen godkänner lagförslag 2 och 3 i proposition RP 41/2015 rd utan ändringar. 
Riksdagen godkänner lagförslag 1 i proposition RP 41/2014 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag) 
Utskottets ändringsförslag
1. 
Lag 
om ändring av lagen om verkställighet av jordbruksstöd 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013) 8 § 1 mom. 6 punkten,  
ändras 6 § 2 mom., 11 § 1 mom. 3 a-punkten, 12 § 1 och 2 mom., 22 § 2 mom., 24 § 1 och 3 mom., 26 § 1 mom., 28 § 1 mom., 31 § 2 mom., rubriken för 8 kap., 42 och 43 § samt 53 § 1 och 4 mom.,  
av dem 6 § 2 mom. sådant det lyder i lag 1361/2014, 11 § 1 mom. 3 a-punkten sådan den lyder i lag 1365/2014, 12 § 1 mom. sådant det lyder i lag 501/2014, 12 § 2 mom. sådant det lyder delvis ändrat i lag 1361/2014, 42 § sådan den lyder i lag 584/2014 och 43 § sådan den lyder i lag 1358/2014, samt 
fogas till lagen nya 7 a och 41 a § som följer: 
6 § 
Landsbygdsverket 
Landsbygdsverket beslutar om det transportbidrag och det stöd för tjänster inom husdjursskötsel som avses i 6 § 2 punkten i lagen om nationella stöd samt om den miljöersättning som avses i 5 § i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare när ersättningen grundar sig på ett sådant avtal om upprätthållande av klonarkiv för ursprungsväxter eller ett sådant avtal om bevarande av lantrasers genom som avses i 7 mom. i den paragrafen. På handläggningen av ärendet vid Landsbygdsverket tillämpas denna lag.  
7 a § 
Säkerhets- och kemikalieverket 
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 7 § styr och övervakar Säkerhets- och kemikalieverket tillsynen över att tvärvillkoren inom områdena folkhälsa, djurhälsa och växtskydd följs i fråga om växtskyddsmedel.  
11 § 
Kommunen 
Kommunen beslutar om 
3 a) beviljande av förhandsgodkännande som avses i 5 § i lagen om direktstöd och om återställningsskyldighet som avses i 6 och 6 a § i den lagen, 
12 § 
Myndighetens regionala behörighet 
Om inte något annat föreskrivs om behörighet med stöd av lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna (897/2009) är den i 8—11 § avsedda myndighet behörig inom vars verksamhetsområde gårdsbruksenhetens driftscentrum ligger. Om gårdsbruksenheten inte har något driftscentrum är den myndighet behörig inom vars verksamhetsområde merparten av gårdsbruksenhetens åkrar finns.  
Om inte något annat föreskrivs om behörighet med stöd av lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna är med avvikelse från bestämmelserna i 1 mom. den närings-, trafik- och miljöcentral behörig inom vars verksamhetsområde 
1) investeringen genomförs, om ansökan gäller en icke-produktiv investering, 
2) det område som avtalet gäller finns, om den som ansöker om ett miljöavtal är en sådan registrerad förening eller vattenrättslig sammanslutning som avses i 5 § 5 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare,  
3) produktlagret finns, om ansökan gäller stöd för lagring av skogsbär och skogssvamp, 
4) biodlarens verksamhetsställe finns, om ansökan gäller stöd för biodling. 
22 § 
Tillsyn på plats och utvidgad tillsyn 
Landsbygdsverket väljer ut ett sampel av gårdsbruksenheter för tillsyn över de i tvärvillkoren ingående kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden samt i lag föreskrivna verksamhetskrav som hänför sig till miljön. Säkerhets- och kemikalieverket väljer ut ett sampel av gårdsbruksenheter för tillsyn över de tvärvillkor som gäller växtskyddsmedel. Livsmedelssäkerhetsverket väljer ut ett sampel av gårdsbruksenheter för tillsyn över övriga tvärvillkor. 
24 § 
Rätt till insyn 
Jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket, Livsmedelssäkerhetsverket, Säkerhets- och kemikalieverket, Statens ämbetsverk på Åland, närings-, trafik- och miljöcentralen och regionförvaltningsverket har rätt att utföra inspektioner hos stödsökandena och stödtagarna i syfte att utöva tillsyn över stöd enligt denna lag och tvärvillkor. Om tillsynen över förutsättningarna för erhållande av stöd så förutsätter, får inspektion utföras i slakterier och i företag som förädlar eller förmedlar jordbruksprodukter. 
Livsmedelssäkerhetsverket och Säkerhets- och kemikalieverket har rätt att närvara vid inspektioner som gäller stödsökande eller stödtagare och som någon annan myndighet utför och att följa hur inspektionerna utförs. 
26 § 
Myndighetens rätt att få upplysningar och hjälp 
Myndigheten har rätt att få för tillsynen behövliga handlingar och uppgifter av stödsökanden eller dennes representant. Med handlingar avses även material som skapats eller lagrats med hjälp av automatisk databehandling eller på något annat sätt. Myndigheten har också rätt att få uppgifter av slakterier, företag som förädlar eller förmedlar jordbruksprodukter och av stambokförande sammanslutningar som avses i 3 § i lagen om djuravelsverksamhet (319/2014) samt av renbeteslagen. De som ansöker om stöd samt ovan avsedda slakterier och företag som förädlar eller förmedlar jordbruksprodukter ska tillåta att det tas prover i den omfattning en inspektion förutsätter. Material och prover ska överlåtas utan ersättning. 
28 § 
Förfarandet vid tillsynen 
Personer som utför tillsynsuppdrag ska ha ett tillsynspass som utfärdats av Landsbygdsverket eller en av Landsbygdsverket, Livsmedelssäkerhetsverket, Säkerhets- och kemikalieverket, närings-, trafik- och miljöcentralen, regionförvaltningsverket eller Statens ämbetsverk på Åland utfärdad handling som intygar rätten till insyn. Tillsynspasset eller handlingen ska på begäran visas för den som ansöker om stöd eller dennes representant innan tillsynen inleds. 
31 § 
Återkrav av stöd 
Om stöd har beviljats flera stödtagare gemensamt, svarar alla mottagare solidariskt för betalningen av stödet. Återkravet kan frångås, om det belopp som ska återkrävas är högst 100 euro exklusive ränta per stödtagare och per stöd som beviljats, om inte något annat följer av 1 eller 3 mom. 
8 kap. 
Strödrättighetsregistret och mjölkregistret 
41 a § 
Mjölkregister 
Landsbygdsverket för ett mjölkregister för planeringen, förvaltningen, beviljandet och tillsynen av stöd som beviljas på grundval av mjölkproduktion. Mjölkregistret är ett sådant register som avses i lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem. 
I mjölkregistret kan följande uppgifter föras in: 
1) den mjölkproducerande gårdsbruksenhetens identifikationsuppgifter, 
2) den mjölkproducerande gårdsbruksenhetens innehavare och ägare, kontaktuppgifter, personbeteckning eller företagets identifikationsuppgifter, 
3) litermängden producerad och insamlad mjölk som sålts för att marknadsföras och som godkänts för detta ändamål, 
4) mjölkens fetthalt, 
5) mjölkens produktionstidpunkt, 
6) mejeriets kontaktuppgifter och tidpunkten för leveransen till mejeriet, 
7) mängden mjölk i liter som sålts direkt till konsumenterna. 
Också andra uppgifter kan införas i registret, om den nationella lagstiftningen eller Europeiska unionens lagstiftning förutsätter det och om uppgifterna är nödvändiga med tanke på förvaltningen av mjölkregistret. Mejerierna ska varje månad i fråga om varje producent lämna uppgifter till mjölkregistret om den mjölk som mjölkproducerande gårdsbruksenheten levererat till mejeriet. 
För inskrivning i mjölkregistret tas det inte ut någon avgift. 
42 § 
Myndighetens rätt att få upplysningar 
Jord- och skogsbruksministeriet, attesterande organ som avses i 39 §, Livsmedelssäkerhetsverket, Säkerhets- och kemikalieverket, Naturresursinstitutet, Lantmäteriverket, närings-, trafik- och miljöcentralerna, regionförvaltningsverken, Statens ämbetsverk på Åland och kommunernas myndigheter har trots sekretessbestämmelserna rätt att ur de i 41 och 41 a § avsedda registren få sådana uppgifter som de behöver för att kunna sköta sina i lag föreskrivna uppgifter i fråga om Europeiska unionens direktstöd och de nationella stöden till jordbruket och trädgårdsodlingen. 
43 § 
Bevarande av uppgifter 
Uppgifterna bevaras i de i 41 och 41 a § avsedda registren under en så lång tid som den nationella lagstiftningen eller Europeiska unionens lagstiftning kräver eller så länge det annars är nödvändigt för förvaltningen av stödrättigheter enligt stödförordningen. 
53 § 
Myndighetens rätt att få uppgifter 
Jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket, Livsmedelssäkerhetsverket, Säkerhets- och kemikalieverket samt andra behöriga myndigheter har trots sekretessbestämmelserna rätt att av statliga och kommunala myndigheter få sådana uppgifter om en sökande, dennes ekonomiska ställning och affärs- eller yrkesverksamhet eller andra förhållanden av betydelse för stödet som är nödvändiga för behandlingen av ärenden som gäller stöd. 
Jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket, Livsmedelssäkerhetsverket och Säkerhets- och kemikalieverket får trots sekretessbestämmelserna till behöriga institutioner inom Europeiska unionen lämna ut sådana i övrigt sekretessbelagda uppgifter som erhållits vid verkställigheten av denna lag och som behövs för tillsynen över efterlevnaden av Europeiska unionens lagstiftning. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
På ansökningar som är anhängiga vid ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Bestämmelserna i 31 § 2 mom. i denna lag tillämpas dock på stöd och bidrag som söks den 1 januari 2016 eller senare. 
De tillsynsuppgifter som är anhängiga vid ikraftträdandet av denna lag slutförs i enlighet med de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 
2. 
Lag 
om ändring av lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001) 27 §, sådan den lyder i lagarna 430/2007 och 283/2008, samt 
ändras 3 § 5 mom. sådant det lyder i lag 1357/2014, som följer: 
3 § 
Sökande 
Stöd som är avsedda för unga jordbrukare kan beviljas till fysiska personer eller grupper som dessa bildar för högst den tidsperiod som avses i artikel 50.5 i 2 § 14 punkten. Om sökanden är en sammanslutning ska en eller flera unga jordbrukare ha bestämmanderätten i sammanslutningen. Till andra grupper kan stöd beviljas endast om alla jordbrukare, medlemmar eller aktieägare är unga jordbrukare. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
På ansökningar som är anhängiga vid ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 
3. 
Lag 
om ändring av 3 § i Europeiska unionens direktstöd till jordbruket 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket (193/2013) det inledande stycket i 3 § 1 mom., sådant det lyder i lag 1356/2014, som följer: 
3 § 
Stödformer 
Aktiva jordbrukare kan, med beaktande av artikel 26 i den horisontella förordningen, beviljas grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare samt följande produktionskopplade stöd: 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
På ansökningar som är anhängiga vid ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 
Helsingfors 3.12.2015 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Jari
Leppä
cent
vice ordförande
Reijo
Hongisto
saf
medlem
Markku
Eestilä
saml
medlem
Pertti
Hakanen
cent
medlem
Teuvo
Hakkarainen
saf
medlem
Hanna
Halmeenpää
gröna
medlem
Lasse
Hautala
cent
medlem
Anne
Kalmari
cent
medlem
Susanna
Koski
saml
medlem
Kari
Kulmala
saf
medlem
Mats
Löfström
sv
medlem
Jari
Myllykoski
vänst
medlem
Arto
Satonen
saml
medlem
Tytti
Tuppurainen
sd
medlem
Eerikki
Viljanen
cent.
Sekreterare var
utskottsråd
Carl
Selenius.
Senast publicerat 26.8.2016 15:00