Senast publicerat 08-05-2021 11:35

Betänkande KoUB 10/2017 rd RP 2/2017 rd Kommunikationsutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av lagstiftningen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av lagstiftningen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden (RP 2/2017 rd): Ärendet har inkommit till kommunikationsutskottet för betänkande. 

Sakkunniga

Utskottet har hört 

  • planerare Katariina Vuorela 
    kommunikationsministeriet
  • överinspektör Pauli Pullinen 
    kommunikationsministeriet
  • konsultativ tjänsteman Olli Hyvärinen 
    arbets- och näringsministeriet
  • verkställande direktör Janne Paunonen 
    Keski-Suomen Valokuituverkot Oy
  • verkställande direktör Eero Ikonen 
    Kuhmoisten Laajakaista Oy
  • chef för kundbetjäningen Annastiina Kemppilä 
    Kuhmoisten Laajakaista Oy
  • verkställande direktör Mikko Uusitalo 
    Ukkoverkot Oy
  • utvecklingsdirektör för affärsverksamheten Jukka Niiranen 
    Ukkoverkot Oy
  • ordförande Jarno Laitinen 
    Finlands regionnät rf
  • jurist Jussi Mäkinen 
    Tietoliikenteen ja tietotekniikan keskusliitto, FiCom ry.

Skriftligt yttrande har lämnats av 

  • Statens revisionsverk
  • kommunikationsministeriet
  • arbets- och näringsministeriet
  • Konkurrens- och konsumentverket
  • ​Finlands Kommunförbund
  • Saimaan Kuitu Oy
  • Finnet-förbundet rf
  • Tietoliikenteen ja tietotekniikan keskusliitto, FiCom ry
  • stadsfullmäktigeledamot Asko Hackzell. 

PROPOSITIONEN

I propositionen föreslås det att lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden ändras så att beviljande av stöd för framtida projekt inte ska avgränsas enbart till de områden som till sin befolkningstäthet är sådana att högst 5,4 procent av befolkningen i Finland bor i ett område som är lika glest eller ännu glesare bebott. 

Dessutom föreslås att lagen ändras så att den stödberättigade delen av projekt utvidgas genom att den del av accessnätet i fråga om vilken kostnaderna inte är stödberättigande minskas från två kilometer till etthundra meter från den ort där användaren bor eller finns stadigvarande. 

Dessutom föreslås det att mottagande av annat offentligt stöd ska tillåtas och att möjligheten att omedelbart efter det att stödbeslutet har fattats betala ut 50 procent av stödet för byggande av bredband ska utvidgas till samtliga pågående projekt för vilka Kommunikationsverket ännu inte har betalat statligt stöd. 

När landskapsreformen genomförs kommer verksamheten i landskapsförbunden att upphöra vid utgången av 2018. Landskapsförbunden har deltagit i de två första faserna av den tredelade stödprocessen enligt lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden. De bestämmelser som gäller landskapsförbunden föreslås bli temporära så att de är i kraft till utgången av 2018. Samtidigt fogas till lagen en bestämmelse om att en stödansökan till Kommunikationsverket ska göras senast den 31 december 2018. 

Syftet med propositionen är att underlätta finansieringen av bredbandsprojekt som får stöd och att på detta sätt öka teleföretagens intresse att delta i bredbandsprojektet. 

De föreslagna lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

I lagen om stöd för bredband (1186/2009) föreskrivs om att bevilja statligt stöd för bredbandsprojekt i glesbygdsområden. Målet är att främja att bredbandsnät byggs särskilt i de glesbygdsområden där nätet inte byggs ut på rent kommersiella grunder. Utskottet ser det som viktigt att bygga bredbandsnät bland annat för att trygga medborgarnas likställdhet och en regionalt rättvis servicenivå.  

Propositionen avser att främja att det stödbelopp på något över 20 miljoner euro som ännu inte beviljats av det tidigare avsatta stödet på 69,5 miljoner euro för projektet för snabba bredband ska utnyttjas för projekt för att bygga ut bredband. Propositionen saknar konsekvenser för statsbudgeten, och projektet för snabba bredband upphör i slutet av 2019. Utskottet noterar att beloppet på det disponibla stödet är ganska anspråkslöst med tanke på det sammantagna behovet av att bygga bredbandsnät. Men stöden måste beviljas med beaktande också av eventuella konsekvenser för byggande och investeringar på marknadsmässiga villkor. Här är Kommunikationsverkets marknadsanalyser av central betydelse. 

I propositionen föreslås att avståndet i det stödberättigade området ska utvidgas genom att förkorta den andel av accessområdet som inte är stödberättigande från två kilometer till 100 meter från den ort där användaren bor eller finns stadigvarande. Dessutom främjas möjligheterna att genomföra projekten och i sista hand öka tillgången på bredbandstjänster genom att avstå från befolkningstäthetsbegränsningen för stödberättigande, genom höjning av stödnivån och genom utvidgad möjlighet att betala ut 50 procent av stödet genast då beslutet om stöd har fattats. Propositionen ska också i större utsträckning och mer flexibelt tillåta utnyttjandet av övrigt offentligt stöd vid byggande av bredband för gamla projekt. Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeln om 100 meter i definitionen av stödberättigat område enligt erhållen utredning minskar självfinansieringsandelen hos den som bygger näten och att förslaget också har positiva effekter för anslutningskostnaderna hos den som beställer en uppkoppling. Utskottet observerar att beställaren redan nu har möjlighet att utnyttja hushållsavdrag för teletekniska arbeten i fastigheten och på gårdsplanen. 

Utskottet noterar också att ansökningarna om stöd enligt propositionen ska lämnas till Kommunikationsverket redan den 30 juni 2019 trots att projektet som helhet fortgår till slutet av 2019. Det minskar i praktiken den tid som finns för att genomföra projekten. Utskottet ser det som viktigt att Kommunikationsverket får tillräckligt med tid för att handlägga betalningsbesluten men påpekar att alla parter måste underrättas omsorgsfullt om schemaläggningen i förväg. Det är ytterst angeläget, menar utskottet, att handläggningen av ansökningarna och utbetalningen av stöden genomförs smidigt och med beaktande av projektens schemaläggning så att pågående projekt kan slutföras korrekt och rättvist. 

I samband med behandlingen av ärendet aktualiserades också möjligheterna att utnyttja trådlösa nät för att lösa regionala problem med tillgången till nätförbindelser. Utskottet vill inskärpa att om stöd för att bygga informationsnät diskuteras också i fortsättningen, bör det bedömas vilka tekniker det är ändamålsenligast att använda för att främja tillgången till näten. Utskottet framhåller att olika tekniker också enligt efterfrågan bör utnyttjas på ett så ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt som möjligt. Utskottet betonar att det finns ett klart behov av såväl trådlösa som fasta nät också i fortsättningen. 

Enligt erhållen utredning har det inte vid beredningen av propositionen ansetts vara samhällsekonomisk ändamålsenligt att det statliga stödet ska omfatta fritidsbostäder. Men utskottet vill ändå betona att möjligheterna att utveckla nätförbindelser för fritidsbostäder gärna ska utredas framöver. Vidare noterar utskottet också de kostnadsbesparingar som kan nås genom sambyggnad när projekten genomförs. I fortsättningen bör man fokusera också på att öka viljan att ansluta sig till redan byggda nät som ännu har för få anslutningar. 

Kommissionens ståndpunkter och behovet av att tillämpa gruppundantagsförordningen

I fråga om EU:s regler om statligt stöd baserar sig Finlands gällande program för stöd till bredband på Europeiska kommissionens beslut om statligt stöd enligt vilka stödprogrammet gäller till slutet av 2019. Kommissionen har bedömt stödprogrammet på grundval av riktlinjerna för statligt stöd till bredband (Meddelande från kommissionen — EU:s riktlinjer för tillämpning av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät, 2013//25/01). 

Enligt utredning till utskottet har kommissionen under utskottets behandling av den aktuella propositionen ändrat sin tidigare inofficiella ståndpunkt till propositionen så att de ändringar i fråga om nya projekt som föreslås i propositionen enligt kommissionen kräver ändring i stödprogrammet för Finland. Kommissionen menar i sitt brev att de föreslagna ändringarna till sin karaktär är delvis tekniska eller administrativa. Men samtidigt har kommissionen ansett att om man avstår från begränsningen för så kallade röda områden, det vill säga att stödberättigande avgränsas enligt områdets befolkningstäthet, och om man minskar den del av accessnätet som inte är stödberättigande från två kilometer till hundra meter, är det en typ av ändringar som ökar tillämpningsområdet för det nuvarande gällande stödprogrammet.  

Enligt utredning från kommunikationsministeriet innebär kommissionens ståndpunkt i praktiken att stödprogrammet måste anpassas till den allmänna gruppundantagsförordningen (kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget). Ett annat alternativ vore att göra en ny notifiering av statligt stöd om de ovannämnda ändringarna till kommissionen, vilket enligt erhållen utredning dock vore oändamålsenligt med beaktande av den relativt korta tid som återstår för att genomföra bredbandsprojekten. Ett stödprogram som uppfyller alla krav i gruppundantagsförordningen behöver inte anmälas i förväg till kommissionen, utan stödsystemet kan tas i bruk omedelbart. Kommissionen bedömer i sitt brev av den 28 april 2017 inofficiellt att ändringarna i lagförslaget kan genomföras på grundval av gruppundantagsförordningen. Enligt utredning till utskottet bör tillämpningen av gruppundantagsförordningen inte heller medföra någon risk för att kommissionen senare ingriper i de stöd som beviljas enligt de aktuella ändringarna. 

Enligt erhållen utredning uppfyller lagen om stöd för bredband jämte nu föreslagna ändringar i huvudsak redan nu kraven i gruppundantagsförordningen eftersom både gruppundantagsförordningen och Finlands stödbeslut baserar sig på kommissionens riktlinjer för stöd till bredband. Att övergå till gruppundantagsförordningens tillämpningsområde förutsätter således inte några stora ändringar i lagen om stöd för bredband. 

Övergången innebär att på inledda projekt tillämpas regler baserade på det nuvarande stödprogrammet som antagits av kommissionen. Det gäller projekt i fråga om vilka landskapsförbundet har förklarat att stöd är ledigt att sökas innan lagändringarna träder i kraft. På projekt som inleds efter lagändringen tillämpas villkoren i gruppundantagsförordningen. På båda stödtagargrupperna tillämpas likväl nationellt lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden. 

Enligt de allmänna villkoren för tillämpningen i 1 kap. i gruppundantagsförordningen beviljas stödet inte företag i svårigheter, stödet ska ha en stimulanseffekt och det ska vara ett överblickbart stöd, det vill säga att stödets exakta belopp ska kunna räknas ut i förväg utan riskbedömning. Den främsta ändringen i Finlands bredbandsprogram skulle gälla kommunernas hundraprocentiga borgen som på grundval av gruppundantagsförordningen inte i nuvarande form vore möjlig för nya projekt, alltså projekt som inleds efter lagändringen. Borgensförbindelser har kunnat uppgå till hundra procent om de uppfyller lagens övriga villkor i fråga om projekt som har inletts efter 2012 års lagändring. Genom den aktuella lagändringen blir det möjligt att bevilja hundraprocentig borgen också för äldre projekt. I fråga om borgensförbindelser innebär kravet på överblickbart stöd enligt kommissionens inofficiella tolkning att enligt Finlands nya stödprogram för bredband som överensstämmer med gruppundantagsförordningen kan statligt stöd beviljas i form av borgensförbindelse endast till små och medelstora företag som definieras i gruppundantagsförordningen, och att borgensbeloppet även då i enlighet med kommissionens tillkännagivande om garantier (2008/C 155/02) får vara högst 80 procent av beloppet på det garanterade lånet. Enligt utredning till utskottet skulle åtminstone merparten av kommunernas nya bredbandsprojekt således inte ha möjligheter till garantier. 

Det är inte bra med tanke på planering och genomförande av projekt och med tanke på rättvisa i stödfördelning, menar utskottet, att lagstiftningen om stöd under pågående projekt blir föremål för upprepade väsentliga ändringar. Utskottets uppfattning är att lagen om stöd för bredband i och med dessa i flera faser gjorda ändringar också har blivit mer svårgripbar än den borde vara. 

Utskottet noterar att i samband med lagen om stöd för bredband har notifieringar och skrivelser till kommissionen upprepade gånger försinkat behandlingen av lagändringar i riksdagen. Utskottet ser det som behövligt att ministeriet i fortsättningen inhämtar de ståndpunkter av kommissionen som absolut krävs av EU-lagstiftningen i god tid och så att propositionerna inte längre under utskottsbehandlingen behöver ändras av orsaker som beror på kommissionen. 

Övriga ändringar i stödprogrammet för bredband

Enligt utredning till utskottet förutsätter övergången till gruppundantagsförordningens tillämpningsområde också sådana ändringar i Finlands stödprogram för bredband, som inte kräver ändringar i bestämmelserna i lagen om stöd för bredband. Exempelvis stödnivån bestäms framöver direkt enligt den allmänna gruppundantagsförordningen. Oavsett att gruppundantagsförordningen tillämpas direkt på nya projekt, ser utskottet det som ytterst angeläget att Kommunikationsverket utarbetar heltäckande anvisningar och ordnar rådgivning om tillämpningen av gruppundantagsförordningen på nya projekt. 

DETALJMOTIVERING

1. Lagförslag 1

Ingressen.

Utskottet ändrar lagförslagets ingress i analogi med utskottets övriga ändringar i lagen. 

11 §. Stödberättigande kostnader.

Enligt 11 § 2 mom. 3 punkten i den gällande lagen om stöd för bredband är stödberättigande kostnader inte kostnader i områden som sträcker sig två kilometer från en sådan anslutningspunkt där det kan tillhandahållas avancerade kommunikationstjänster. 

Att anpassa Finlands stödprogram för bredband till villkoren i den allmänna gruppundantagsförordningen inverkar ofrånkomligen på kommunernas borgensförbindelser så att hundraprocentiga borgensförbindelser av kommunerna inte är möjliga för projekt som inleds efter lagändringen. För att övergången till tillämpningsområdet för den allmänna gruppundantagsförordningen inte väsentligt ska försämra ställningen för nya projekt, ändrar utskottet på förslag av kommunikationsministeriet den ovannämnda 3 punkten så att det icke stödberättigade avståndet från en anslutningspunkt där det kan tillhandahållas avancerade kommunikationstjänster förkortas från två kilometer till 100 meter. Enligt utredning till utskottet ökar det andelen stödberättigande kostnader för projekt av projektens totala kostnader. Att projektens stödberättigade område utvidgas inverkar betydligt på projektens lönsamhet: andelen kostnader som inte är stödberättigande enligt den nuvarande lagen om stöd för bredband är upp till hälften av projektens totalkostnader, visar en bedömning i propositionen. Den föreslagna ändringen gäller alla bredbandsprojekt som inleds efter lagändringen.  

13 a §. Ändring av Kommunikationsverkets beslut om betalning.

Utskottet kompletterar på förslag av kommunikationsministeriet lagen med en ny 13 a §. Om de som genomför gamla projekt vill utnyttja den ändring som utskottet gör i lagförslag 2, ska de lagakraftvunna beslut om betalningar som gäller dem ändras i efterskott i fråga om maximibeloppet för det offentliga stöd som tillåts för projektet och i fråga om de övriga finansiella instrument som tillåts för projektet. Således ska enligt den nya 13 a § stödtagaren ansöka om ändring av beslutet om betalning hos Kommunikationsverket, om maximibeloppet av det stöd som tillåts enligt lagen har ändrats efter att verket fattade beslut om betalning. 

Kommunikationsverkets rätt att ändra beslutet om betalning i fråga om höjning av stödnivå och godkännande av andra finansiella instrument är avsett att gälla både beslut om betalning som verket redan har fattat innan ändringarna trädde i kraft och beslut om betalning som verket kommer att fatta efter att ändringarna har trätt i kraft och på vilka ändringar i fråga om stödnivå och andra finansiella instrument kan tillämpas med anledning av ändringen i ikraftträdandebestämmelsen i lagförslag 2. 

Kommunikationsverket kan korrigera ett beslut om betalning på grundval av den nya 13 a § endast om stödtagaren har ansökt om korrigering av beslutet. Verkets befogenheter att korrigera beslutet om betalning gäller endast höjning av stödnivån och godkännande av andra finansiella instrument i enlighet med stödtagarens ansökan. Stödtagaren är fortsatt skyldig att iaktta andra villkor och begränsningar som ingår i beslutet om stöd.  

En korrigering i beslutet om betalning i enlighet med den nya 13 a § åsidosätter i fråga om höjning av stödnivån och godkännande av andra finansiella instrument de villkor och begränsningar som tagits in i beslutet om statligt stöd för projektet i fråga. 

18 a §. Tillämpning av Europeiska unionens lagstiftning.

Utskottet kompletterar lagen med en ny 18 a § enligt vilken gruppundantagsförordningen tillämpas på projekt för vilka landskapsförbundet har kungjort att stöd får sökas tidigast den 15 juli 2017. Hänvisningen till gruppundantagsförordningen bör av tydlighetsskäl fogas till lagen eftersom lagen om stöd för bredband i fortsättningen tillämpas både på gamla projekt som baserar sig på beslut om stöd av kommissionen och på nya projekt som baserar sig på den allmänna gruppundantagsförordningen. Enligt utredning till utskottet har kommissionen förutsatt att den nationella rättsliga grunden eller beskrivningen av stödprogram enligt gruppundantagsförordningen innehåller en uttrycklig hänvisning till gruppundantagsförordningen. 

Lagförslag 2

Ikraftträdandebestämmelsen.

I 8 § 4 mom. i lagen om stöd för bredband föreskrivs om stödnivån för bredbandsprojekt, det vill säga maximalt belopp för offentligt stöd. År 2012 höjdes stödnivån från 66 till 90 procent, och samtidigt tilläts användning av andra finansiella instrument för offentligt stöd. Dessa ändringar tillämpas emellertid endast på projekt för vilka landskapsförbundet har kungjort att stöd kan sökas efter lagändringen. Enligt den aktuella propositionen kan regleringen ändå tillämpas på alla inledda projekt i fråga om vilka Kommunikationsverket ännu inte har fattat beslut om betalning. 

Enligt utredning till utskottet har en del av de bredbandsprojekt som omfattas av stödet för bredband haft betydande problem med att ordna finansiering, och de strikta stödvillkoren och tunga förfarandena för stödet för bredband har inte gjort situationen bättre. Dessutom har det tagits upp vid utfrågningen av sakkunniga att det fortfarande pågår också projekt som förklarats lediga att sökas före 2012 års lagändring och som för att bli genomförda skulle behöva utnyttja propositionens ovannämnda reglering av stödnivå och finansiella instrument. 

Det är ändamålsenligt att de nämnda ändringarna i fråga om stödnivå och tillåtna instrument för offentlig finansiering gäller alla projekt som är intresserade av att utnyttja dem, menar utskottet. Därför ändrar utskottet ikraftträdandebestämmelsen i lagförslag 2 för att göra regleringen mer rättvis så att tidpunkterna för att ledigförklara offentlig stöd och Kommunikationsverkets beslut om betalning inte längre i fråga om gamla projekt begränsar möjligheterna att tillämpa regleringen. I och med ändringen kan också äldre projekt på lika villkor utnyttja en höjd stödnivå och andra finansiella instrument. Utskottets uppfattning är att ändringen bidrar till att främja att projekten går framåt.  

FÖRSLAG TILL BESLUT

Kommunikationsutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner lagförslag 1 och 2 i proposition RP 2/2017 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag) 

Utskottets ändringsförslag

1. Lag om ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden (1186/2009) 3 §, 
ändras 11 § 1 och 2 mom., av dem 11 § 2 mom. sådant det lyder i lag 538/2010, samt 
fogas till 7 §, sådan den lyder i lagarna 538/2010 och 594/2012, ett nytt 3 mom., till 13 §, sådan den lyder i lagarna 594/2012 och 485/2014, ett nytt 4 mom.Utskottet föreslår en ändring , till lagen en ny 13 a och en ny 18 a § Slut på ändringsförslaget och till 19 § ett nytt 3 mom. som följer: 
7 § 
Stödansökan till Kommunikationsverket 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
En stödansökan till Kommunikationsverket ska göras senast den 31 december 2018. 
11 § 
Stödberättigande kostnader 
Stödberättigande kostnader är sådana som 
1) har uppstått efter inlämnandet av stödansökan,
2) har uppstått av byggandet av ett kommunikationsnät som behövs för att tillhandahålla avancerade kommunikationstjänster, och
3) är nödvändiga för att tillhandahålla sådana abonnemang inom ett projektområde som levereras till användaren på den ort där användaren bor eller finns stadigvarande.
 
Stödberättigande kostnader är inte 
1) kostnader för underhåll av kommunikationsnätet,
2) kostnader som hänför sig till den del av accessnätet som finns på högst etthundra meters avstånd från den ort där användaren bor eller finns stadigvarande,
3) kostnader i områden som sträcker sig Utskottet föreslår en ändring etthundra meter Slut på ändringsförslaget från en sådan anslutningspunkt där det kan tillhandahållas avancerade kommunikationstjänster.
 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
13 §  
Särskilda villkor för betalning av stöd 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Trots bestämmelserna i 2 mom. ska en ansökan om utbetalning av stöd göras hos Kommunikationsverket senast den 30 juni 2019. 
Utskottet föreslår en ändring 13 a § (Ny) Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring Ändring av Kommunikationsverkets beslut om betalning Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring Stödtagaren kan hos Kommunikationsverket ansöka om ändring av ett beslut om betalning, om maximibeloppet av annat offentligt stöd enligt lag har ändrats efter det att Kommunikationsverket fattade beslutet. Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 18 a § (Ny) Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring Tillämpning av Europeiska unionens lagstiftning Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring På projekt i fråga om vilka landskapsförbundet har kungjort att offentligt stöd kan sökas tidigast den 15 juli 2017 tillämpas kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (den allmäna gruppundantagsförordningen).  Slut på ändringsförslaget 
19 § 
Ikraftträdande och övergångsbestämmelse 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Lagens 4–6 och 6 a § är i kraft till utgången av 2018. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 201 . 
Den 3 § som gällde när denna lag trädde i kraft ska tillämpas på projekt i fråga om vilka landskapsförbundet innan lagen trädde i kraft har förklarat att offentligt stöd är ledigt att sökas. Lagens 11 § 1 och 2 mom. tillämpas inte på projekt i fråga om vilka landskapsförbundet innan lagen trädde i kraft har förklarat att stöd är ledigt att sökas. 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om stöd för byg-gande av bredband i glesbygdsområden 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden (594/2012) som följer: 
Denna lag träder i kraft den 12 november 2012. Lagens 6 § 2 mom. tillämpas inte på projekt i fråga om vilka landskapsförbundet före den 12 november 2012 har förklarat att stöd är ledigt att sökas. Lagens Utskottet föreslår en strykning 7 § 2 mom., 8 § 4 mom. och Slut på strykningsförslaget 13 § tillämpas inte på projekt i fråga om vilka landskapsförbundet före den 12 november 2012 har förklarat att stöd är ledigt att sökas och i fråga om vilka Kommunikationsverket har betalat ut stöd innan denna lag trädde i kraft. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors 1.6.2017 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Ari Jalonen saf 
 
vice ordförande 
Mirja Vehkaperä cent 
 
medlem 
Mikko Alatalo cent 
 
medlem 
Jyrki Kasvi gröna 
 
medlem 
Jukka Kopra saml 
 
medlem 
Susanna Koski saml 
 
medlem 
Suna Kymäläinen sd 
 
medlem 
Eeva-Maria Maijala cent 
 
medlem 
Jani Mäkelä saf 
 
medlem 
Jari Ronkainen saf 
 
medlem 
Satu Taavitsainen sd 
 
medlem 
Ari Torniainen cent 
 
medlem 
Sofia Vikman saml. 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Juha Perttula.