Betänkande
KoUB
34
2018 rd
Kommunikationsutskottet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation och av lagen om verksamheten i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation och av lagen om verksamheten i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät (RP 226/2018 rd): Ärendet har remitterats till kommunikationsutskottet för betänkande. 
Sakkunniga
Utskottet har hört 
specialsakkunnig
Antti-Jussi
Lankinen
kommunikationsministeriet
överinspektör
Mira
Karppanen
kommunikationsministeriet
lagstiftningsråd
Eeva
Lantto
finansministeriet
informationsförvaltningsråd
Timo
Saastamoinen
finansministeriet
biträdande avdelningschef, överste
Jaakko
Ritola
inrikesministeriet
dataadministrationsdirektör
Tapio
Aaltonen
inrikesministeriet
specialsakkunnig
Heikki
Toivonen
inrikesministeriet
överinspektör
Jenny
Kaarnasaari
inrikesministeriet, gränsbevakningsavdelningen
specialsakkunnig
Heidi
Kivekäs
Kommunikationsverket
specialforskare
Jussi
Pääkkönen
Konkurrens- och konsumentverket
avdelningschef, tekniska tjänster
Jukka
Aaltonen
Nödcentralsverket
medieregleringschef
Janne
Holopainen
Rundradion
verkställande direktör
Timo
Lehtimäki
Suomen Erillisverkot Oy
juridisk chef
Marko
Lahtinen
Tietoliikenteen ja tietotekniikan keskusliitto, FiCom ry.
Skriftligt yttrande har lämnats av 
social- och hälsovårdsministeriet
Polisstyrelsen
Trafiksäkerhetsverket
Strålsäkerhetscentralen
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira)
Livsmedelssäkerhetsverket
​Finlands Kommunförbund
Ålands landskapsregering
DNA Ab
Elisa Abp
Telia Finland Oyj
Finlands näringsliv rf
Räddningsverkens partnerskapsnätverk.
PROPOSITIONEN
Regeringen föreslår att lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation och lagen om verksamheten i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät ändras. Genom lagförslagen i propositionen möjliggörs en bredbandig tjänst för myndighetskommunikation, som ska ersätta den smalbandiga, nuvarande myndighetsnätsbaserade tjänsten för myndighetskommunikation (VIRVE). Den samhälleliga nyttan av lagändringarna är betydande eftersom den nya tjänsten för myndighetskommunikation möjliggör bredbandig kommunikation, till exempel överföring av videobild, och därigenom gör lägesbilden tydligare och förbättrar myndigheternas förmåga att reagera bl.a. vid olyckor eller störningar. Lösningen kombinerar statens och den privata sektorns televerksamhetsresurser på ett kostnadseffektivt sätt för att möjliggöra en bredbandig tjänst för myndighetskommunikation. 
Inom ramen för den nya tjänsten för myndighetskommunikation tillhandahåller ett kommersiellt teleföretag som nätoperatör sitt mobilnät för tjänsten för myndighetskommunikation. På basis av ändringarna i säkerhetsnätslagen fungerar Suomen Erillisverkot Oy eller dess dotterbolag som tillhandahållande tjänsteoperatör av tjänsten för myndighetskommunikation. 
Genom de föreslagna ändringarna i kommunikationstjänstlagen möjliggörs tillhandahållande av tjänsten för myndighetskommunikation i ett kommersiellt mobilnät, så att man trots nätneutraliteten för myndighetskommunikation kan säkerställa två centrala prioriteringar för myndighetsabonnemang genom vilka en tillräcklig kvalitet och tillgång till tjänsten kan säkerställas vid hög belastning på nätet. Dessa prioriteringar för myndighetsabonnemang är prioritering av myndighetskommunikationens tillgänglighet och förtur som möjliggör tillgängligheten samt prioritering av kommunikationens kvalitet. Dessutom möjliggör de föreslagna ändringarna nationell roaming för myndighetskommunikation i situationer då det primära nät som valts genom upphandling inte är tillgängligt. 
Vid sidan av den nya lösningen ska även det existerande myndighetsradionätet kunna fungera under övergångsperioden, ända tills den nya bredbandiga tjänsten för myndighetskommunikation utvecklats och i sin helhet tagits i bruk. I bestämmelserna om användargrupperna för tjänsten för myndighetskommunikation och om de abonnemang dessa använder föreslås de ändringar som den nya verksamhetsmiljön förutsätter. 
I och med ändringarna i säkerhetsnätslagen avses tjänsteoperatörsverksamheten för den nuvarande och den nya tjänsten för myndighetskommunikation vara tjänsteproduktion i enlighet med den lagen. Samtidigt ses bestämmelserna om myndighetsradionätet över. Ändringarna i kommunikationstjänstlagen möjliggör å sin sida att det kommersiella teleföretaget som tjänsteoperatören valt genom upphandling med stöd av sin kommersiella nätkoncession kan tillhandahålla en nättjänst med anknytning till myndighetskommunikation. Dessutom föreslås det i båda lagarna nödvändiga ändringar av teknisk natur. 
Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. 
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
I myndigheternas nuvarande tidskritiska kommunikation används myndighetsradionätet VIRVE. Lagändringarna i propositionen möjliggör en bredbandig tjänst för myndighetskommunikation. Avsikten är att den ska ersätta det nuvarande myndighetsradionätet VIRVE och de tjänster som tillhandahålls inom det. De sakkunniga konstaterade under utfrågningen att det nuvarande myndighetsnätet bör ersättas med ett bättre system som grundar sig på nyare teknik och bättre svarar mot dagens behov och utmaningar. 
Utskottet ser det som viktigt att det nya säkerhetsnät som nu tas fram uppfyller de uppställda målen för fullgörande av myndighetsuppgifter. Enligt utskottet är det nödvändigt att det nya systemet har en tillräcklig täckning både när det gäller skuggområden i glesbygden och täckningen inomhus. Utskottet fäste tidigare uppmärksamhet vid täckningen inomhus i sitt utlåtande KoUU 27/2016 rdRP 220/2016 rd. Utskottet anser att man i framtiden noga bör följa hur säkerhetsnätet fungerar och vid behov vidta åtgärder. 
Utskottet ser det som viktigt att tillhandahållaren av nättjänsten vid hög belastning på kommunikationsnätet ska trygga tillgången till tjänsten för myndighetskommunikation samt prioritet för kommunikationens kvalitet i förhållande till annan kommunikation. Tillgången till tjänsten ska tryggas så att myndighetsabonnemang har prioriterad tillgång till tjänsten framför andra abonnemang (företräde till tjänsten) och genom att vid hög belastning på kommunikationsnätet anvisa eller överföra nätets resurser till myndighetsabonnemangen (förtur som möjliggör tillgång till tjänsten).  
Utskottet välkomnar att tillhandahållaren av nättjänsten med anknytning till myndighetskommunikation, det vill säga teleföretaget, enligt propositionen vid verkställandet av prioriteterna för myndighetsabonnemang ska se till att kvaliteten på och tillgängligheten till kommunikationstjänster inte allmänt försämras för andra användare. Utskottet påpekar att myndigheterna bara ska använda myndighetsnätet för skötsel av myndighetsuppgifter. Utskottet anser att det är bra att det föreskrivs att tillhandahållaren av nättjänsten är skyldig att följa vilka effekter användningen av prioriteterna för myndighetsabonnemang och tillhandahållandet av nättjänsten med anknytning till myndighetskommunikation har på andra användares tillgång till tjänsterna, nätets prestationsförmåga och kapacitetsutnyttjandegraden. Enligt de sakkunniga som utskottet hörde kommer det nya systemet snarare att förbättra nätens funktion och servicen till konsumenterna. 
DETALJMOTIVERING
Ingressen.
I propositionen finns det överlappningar med den så kallade ämbetsverksreformen (RP 61/2018 rdRP 104/2018 rdKoUB 23/2018 rd). Enligt lagen om införande av lagstiftningen om ämbetsverksreformen (937/2018) träder lagen om ändring av lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (1003/2018) i kraft den 1 januari 2019. Utskottet har gjort motsvarande korrigeringar i ingressen. 
250 §. Myndighetsabonnemang.
Utskottet gör en teknisk ändring i paragrafen. 
250 b §. Tillhandahållande av nättjänst med anknytning till myndighetskommunikation.
Utskottet gör tekniska ändringar i paragrafen. 
250 d §. Nationell roaming för myndighetskommunikation.
Utskottet gör en teknisk ändring i paragrafen. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Kommunikationsutskottets förslag till beslut:
Riksdagen godkänner lagförslag 2 i proposition RP 226/2018 rd utan ändringar. 
Riksdagen godkänner lagförslag 1 i proposition RP 226/2018 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag) 
Utskottets ändringsförslag
1. 
Lag 
om ändring av lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014) 6 §, 250 §, som samtidigt flyttas till det nya 29 a kap. som fogas till lagen, 271 a §, det inledande stycket i 272 § 1 mom. och 325 § 2 mom., av dem 271 a §, det inledande stycket i 272 § 1 mom. och 325 § 2 mom. sådana de lyder i lag 1003/2018, samt 
fogas till 3 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 456/2016, nya 39 a—39 c-punkter, till lagen ett nytt 29 a kap. och till 318 §, sådan den lyder i lag 1003/2018, ett nytt 3 mom., varvid det nuvarande 3—5 mom. blir 4—6 mom., som följer: 
3 § 
Definitioner 
I denna lag avses med 
39 a) myndighetsnät kommunikationsnät som byggts för uppgifter som avser statens ledning och säkerhet, försvaret, den allmänna ordningen och säkerheten, gränssäkerheten, räddningsverksamheten, sjöräddningen, nödcentralsverksamheten, invandringen, jourverksamheten inom social- och hälsovården, spårtrafiksäkerheten och befolkningsskyddet, 
39 b) nättjänst med anknytning till myndighetskommunikation en tjänst som tillhandahålls av ett teleföretag (nätföretag) för att ett kommunikationsnät som företaget äger eller på någon annan grund förfogar över ska kunna användas för att producera en kommunikationstjänst med anknytning till myndighetskommunikation för de användare som avses i 250 §, 
39 c) tillhandahållare av kommunikationstjänst med anknytning till myndighetskommunikation den tillhandahållare av informations- och kommunikationstekniska tjänster för myndigheternas tidskritiska mobilkommunikation via bredband som utsetts i 8 § 2 mom. i lagen om verksamheten i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät (10/2015), 
6 § 
Verksamhet som kräver nätkoncession 
Nätkoncession krävs när nättjänster som behöver radiofrekvenser tillhandahålls i sådana digitala markbundna masskommunikationsnät eller mobilnät där allmän televerksamhet utövas. Innehavaren av nätkoncession för mobilnät kan med stöd av sin koncession även tillhandahålla nättjänster med anknytning till myndighetskommunikation eller nationell roaming för myndighetskommunikation under de förutsättningar som anges i 29 a kap. 
Koncession krävs också för tillhandahållande av sådana mobilnät som fungerar som myndighetsnät för överföring av kommunikation som behöver radiofrekvenser och som fungerar på flera än en kommuns område. 
Med undantag av vad som föreskrivs i 1 mom. krävs det inte koncession för tillhandahållande av nättjänster i digitala markbundna masskommunikationsnät, om: 
1) verksamheten pågår i högst en månad och om den televisionssändare som används i verksamheten har en strålningseffekt på högst 50 watt, eller 
2) televisionssändaren, med beaktande av den plats där den används, har en så liten strålningseffekt att verksamheten endast sträcker sig till ett begränsat område. 
29 a kap. 
Tillhandahållande av myndighetsnät och nät- och kommunikationstjänster med anknytning till myndighetskommunikation 
250 § 
Myndighetsabonnemang 
Abonnemang som berättigar till användning av myndighetsnät och av en kommunikationstjänst med anknytning till myndighetskommunikation (myndighetsabonnemang) kan tillhandahållas myndigheter och andra användargrupper som är nödvändiga för skötseln av uppgifter som avser statens ledning och säkerhet, försvaret, den allmänna ordningen och säkerheten, gränssäkerheten, räddningsverksamheten, sjöräddningen, nödcentralsverksamheten, invandringen, jourverksamheten inom social- och hälsovården, spårtrafiksäkerheten och befolkningsskyddet. Kommunikationsministeriet ska fatta beslut om användargrupper och vid behov om antalet abonnemang efter att ha hört finansministeriet. 
Tillhandahållare av kommunikationstjänster med anknytning till myndighetskommunikation beviljar inom ramen för de användargrupper som definieras i 1 mom. enskilda myndighetsabonnemang till myndigheter och på framställning av myndigheter till andra användare. 
Koncessionshavaren för myndighetsnät och tillhandahållaren av kommunikationstjänster med anknytning till myndighetskommunikation ska årligen lämna en utredning om myndighetabonnemangen till Transport- och kommunikationsverket. Utredningen ska även lämnas om Transport- och kommunikationsverket särskilt begär det. 
På sådan kommunikation som utövas i samband med skötsel av myndighetsuppgifter i myndighetsnät eller i kommunikationstjänsten med anknytning till myndighetskommunikation tillämpas inte 316 §. 
250 a § 
Tillhandahållare av nättjänst med anknytning till myndighetskommunikation 
En nättjänst med anknytning till myndighetskommunikation tillhandahålls av ett teleföretag som tillhandahållaren av kommunikationstjänster med anknytning till myndighetskommunikation har valt genom ett upphandlingsförfarande i enlighet med 13 § i lagen om verksamheten i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät. 
250 b § 
Tillhandahållande av nättjänst med anknytning till myndighetskommunikation 
Tillhandahållaren av nättjänsten med anknytning till myndighetskommunikation ska vid hög belastning på kommunikationsnätet trygga tillgången till tjänsten så att myndighetsabonnemang har prioriterad tillgång till tjänsten framför andra abonnemang (företräde till tjänsten) och genom att vid hög belastning på kommunikationsnätet anvisa eller överföra nätets resurser till myndighetsabonnemangen (förtur som möjliggör tillgång till tjänsten). 
Tillhandahållaren av nättjänsten med anknytning till myndighetskommunikation bör vid hög belastning garantera en tillräcklig kvalitetsnivå på myndighetsabonnemangens kommunikation framför annan kommunikation genom att vid behov prioritera den i mobilnätet, så att annan kommunikation inte hindrar kommunikationsnätet från att erbjuda den kvalitetsnivå som krävs för myndighetsabonnemangens kommunikation (prioritet för kommunikationens kvalitet). 
250 c § 
Förutsättningar för tillhandahållande av nättjänst med anknytning till myndighetskommunikation 
Tillhandahållaren av nättjänsten med anknytning till myndighetskommunikation kan begränsa andra användares tillgång till eller användning av nätet endast i den omfattning som det är nödvändigt för att säkerställa tillgången till tjänsten för myndighetsabonnemang vid stark belastning som avses i 250 b §. 
Tillhandahållaren av nättjänsten med anknytning till myndighetskommunikation ska se till att kvaliteten på och tillgängligheten till kommunikationstjänster inte allmänt försämras för andra användare. Tillhandahållaren av nättjänsten med anknytning till myndighetskommunikation ska för detta syfte följa med de effekter som tillhandahållandet av nättjänsten med anknytning till myndighetskommunikation har på andra användares tillgänglighet till tjänster, nätets prestationsförmåga och kapacitetsutnyttjandegraden. 
Tillhandahållaren av kommunikationstjänsten med anknytning till myndighetskommunikation ska på Transport- och kommunikationsverkets begäran leverera en beskrivning av verkställandet av företräde till tjänsten och förtur som möjliggör tillgång till tjänsten samt prioritet för kommunikationens kvalitet som avses i 250 b § samt en uppskattning av deras effekter på andra användare. 
250 d § 
Nationell roaming för myndighetskommunikation 
Andra teleföretag än det som avses i 250 a § ska på begäran erbjuda tillhandahållare av kommunikationstjänsten med anknytning till myndighetskommunikation bruksrätt av mobilnät inom Finlands territorium (nationell roaming) för att möjliggöra myndighetskommunikation på skäliga villkor. Ett sådant teleföretag ska dessutom erbjuda sådana funktioner och tjänster med anknytning till roaming som verkställandet av nationell roaming och fungerande tjänster förutsätter. Skyldigheten att erbjuda nationell roaming föreligger i situationer där mobilnätet för tillhandahållare av nättjänsten med anknytning till myndighetskommunikationen inte är tillgängligt. 
Teleföretag som med stöd av 1 mom. tillhandahåller nationell roaming ska dessutom på begäran av tillhandahållaren av kommunikationstjänsten med anknytning till myndighetskommunikation på skäliga villkor erbjuda företräde till tjänsten och förtur som möjliggör tillgång till tjänsten samt prioritet för kommunikationens kvalitet som avses i 250 b §. På teleföretaget som tillhandahåller nationell roaming tillämpas då vad som föreskrivs i 250 c §. På tillhandahållande av nationell roaming för myndighetskommunikation tillämpas inte de bestämmelser som gäller underleverantörer inom tjänsteproduktionen i 13 och 20 § i lagen om verksamheten i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät. 
Om tillhandahållaren av kommunikationstjänsten med anknytning till myndighetskommunikation och ett i 1 mom. avsett teleföretag inte når en överenskommelse om de villkor som avses i 1 och 2 mom., bestämmer Transport- och kommunikationsverket på begäran av en part om villkoren. Transport- och kommunikationsverket kan fastställa den skäliga avgift som tas ut för nationell roaming med hjälp av en prisjämförelse, som kan grunda sig på de avgifter på partihandelns nivå som tas ut för direkt nyttjanderätt av roamingtjänster och som teleföretag i Finland tar ut av operatörer för mobilnät för tillhandahållande av roamingtjänster på detaljhandelns nivå till roamingkunder i Finland, vilkas hemnät finns i någon annan medlemsstat i Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 
250 e § 
Sammankoppling av myndighetsnät med ett allmänt kommunikationsnät 
Teleföretag ska på begäran utan ersättning ansluta ett myndighetsnät till ett allmänt kommunikationsnät. Tillhandahållaren av myndighetsnätet har inte rätt att få ersättning för kommunikation från ett allmänt kommunikationsnät till myndighetsnätet. Ett teleföretag som är verksamt i ett allmänt kommunikationsnät har rätt att få ersättning enligt sin prislista för kommunikation från ett myndighetsnät till det allmänna kommunikationsnätet. 
271 a § 
Tillhandahållande av offentlig reglerad satellittjänst 
Med offentlig reglerad satellittjänst avses en tjänst som är skyddad på hög informationssäkerhetsnivå och som utförs med ett satellitpositioneringssystem i enlighet med Galileoprogrammet. Tjänsten kan tillhandahållas de användargrupper som avses i 250 § samt andra aktörer som är viktiga för ett fungerande samhälle. Kommunikationsministeriet beslutar om vilka användargrupper som har rätt att använda tjänsten. Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om tillverkning, upphandling och användning av satellittjänstteknik samt om hantering av nycklar. 
272 § 
Åtgärder för informationssäkerheten 
Kommunikationsförmedlare och leverantörer av mervärdestjänster samt aktörer som handlar för deras räkning har rätt att vidta nödvändiga åtgärder enligt 2 mom. för att sörja för informationssäkerheten i syfte att 
318 § 
Utlämnande av information från myndigheter 
Transport- och kommunikationsverket och finansministeriet har, trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller utlämnande av information, rätt att lämna ut dokument som det fått eller upprättat i samband med sina uppgifter enligt lag samt att röja sekretessbelagd information för varandra, om det är nödvändigt för skötseln av deras uppgifter i anslutning till tillhandahållande av myndighetsnät och nät- och kommunikationstjänster med anknytning till myndighetskommunikation. 
325 § 
Transport- och kommunikationsverkets inspektionsrätt 
Även ett myndighetsnät samt tillhandahållaren av kommunikationstjänsten med anknytning till myndighetskommunikation kan vara föremål för tekniska säkerhets- och funktionsinspektioner. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
2. 
Lag 
om ändring av lagen om verksamheten i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om verksamheten i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät (10/2015) 11 § 2 mom., 
ändras 1, 4, 6, 8, 12 och 16 § och 20 § 1 mom., samt 
fogas till 9 § ett nytt 2 och 3 mom., varvid det nuvarande 2 mom. blir 4 mom., som följer: 
1 § 
Lagens syfte och tillämpningsområde 
Syftet med denna lag är att under normala förhållanden och vid störningar under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden säkerställa att den kommunikation som samarbetet mellan den högsta statsledningen och de myndigheter och andra aktörer som är viktiga med tanke på säkerheten i samhället förutsätter är störningsfri och obruten samt att säkerställa att den information som behövs vid beslutsfattandet och ledningen är lättillgänglig, integrerad och konfidentiell. 
Denna lag tillämpas på den offentliga förvaltningens säkerhetsnät och användningen av dess tjänster samt på övrig säkerhetsnätsverksamhet. Säkerhetsnätet är ett i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014) avsett myndighetsnät som ägs och förvaltas av staten och som uppfyller kraven på hög beredskap och hög säkerhet i enlighet med vad som särskilt föreskrivs i lag eller bestäms med stöd av lag. Till säkerhetsnätet hör ett kommunikationsnät och med det direkt sammanhörande utrustningsutrymmen, utrustning och annan infrastruktur samt säkerhetsnätets gemensamma tjänster. 
Det som i denna lag föreskrivs om säkerhetsnät och användning av säkerhetsnätets tjänster, tillämpas även på informations- och kommunikationstekniska tjänster för myndigheternas tidskritiska mobilkommunikation via bredband. 
Om inte något annat föreskrivs i denna lag, tillämpas på säkerhetsnätet vad som i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation föreskrivs om myndighetsnät och på informations- och kommunikationstekniska tjänster för myndigheternas tidskritiska mobilkommunikation via bredband tillämpas vad som i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation föreskrivs om en kommunikationstjänst med anknytning till myndighetskommunikation. 
Om inte något annat föreskrivs i denna lag ska lagen om anordnande av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster (1226/2013) och lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen (634/2011) tillämpas på verksamheten i säkerhetsnätet. 
4 § 
Annan användning av säkerhetsnätet 
Säkerhetsnätet kan användas även av andra användare än de som avses i 3 §, om nätet används för skötseln av uppgifter i anslutning till verksamhet som avses i 2 § 1 mom., användaren hör till en sådan användargrupp inom myndighetsnätet som bestäms i enlighet med lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation och finansministeriet har godkänt användaren som användare av säkerhetsnätet. 
Informations- och kommunikationstekniska tjänster för myndighetsradionätet och för myndigheternas tidskritiska mobilkommunikation via bredband kan även användas av andra än de användare som avses i 3 §, om de har beviljats ett myndighetsabonnemang som avses i 250 § i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation. 
De tillhandahållare av tjänster som avses i 3 kap. och deras underleverantörer har vid utförandet av uppgifter enligt denna lag rätt att använda säkerhetsnätet om finansministeriet har godkänt användningen. 
6 § 
Tillhandahållare av nät- och infrastrukturtjänster 
Tillhandahållare av nät- och infrastrukturtjänster i säkerhetsnätet är det helt statsägda aktiebolaget Suomen Erillisverkot Oy eller ett av Suomen Erillisverkot Oy helägt dotterbolag för skötseln av uppgifter enligt denna lag. 
Avsikten är inte att det bolag som avses ovan i 1 mom. ska vara vinstbringande i företagsekonomiskt hänseende i fråga om skötseln av de uppgifter som det har enligt denna lag. Bolaget ska avskilja den verksamhet som avses i denna lag administrativt, funktionellt och ekonomiskt från övrig verksamhet. 
Om inte något annat föreskrivs i denna lag, ska aktiebolagslagen (624/2006) tillämpas på bolaget. 
8 § 
Tillhandahållare av informations- och kommunikationstekniska tjänster 
Uppgiften som tillhandahållare av informations- och kommunikationstekniska tjänster i säkerhetsnätet sköts av det servicecenter som avses i 5 § 1 mom. i lagen om anordnande av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster. Den som tillhandahåller tjänster ska i administrativt, funktionellt och ekonomiskt hänseende avskilja den verksamhet som avses i denna lag från sin övriga verksamhet. 
Tillhandahållare av informations- och kommunikationstekniska tjänster för myndighetsradionätet och för myndigheternas tidskritiska mobilkommunikation via bredband är aktiebolaget Suomen Erillisverkot Oy eller ett av Suomen Erillisverkot Oy helägt dotterbolag för skötseln av uppgifter enligt denna lag. På bolagens verksamhet tillämpas 6 § 2 och 3 mom. 
9 § 
Uppgifterna för den som tillhandahåller informations- och kommunikationstekniska tjänster 
Den som tillhandahåller informations- och kommunikationstekniska tjänster för myndighetsradionätet och för myndigheternas tidskritiska mobilkommunikation via bredband har till uppgift att: 
1) med ensamrätt tillhandahålla, upprätthålla och utveckla gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster för myndighetsradionätet och för myndigheternas tidskritiska mobilkommunikation via bredband, 
2) inom sitt uppgiftsområde svara för att de krav på säkerhet, aktionsberedskap, annan beredskap och kontinuitet som gäller myndighetsradionätet och myndigheternas tidskritiska mobilkommunikation via bredband uppfylls under normala förhållanden och vid störningar under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden. 
Vid tillhandahållande av informations- och kommunikationstekniska tjänster för myndigheternas tidskritiska mobilkommunikation via bredband kan en nättjänst som tillhör ett i Finland verksamt teleföretag eller dess mobilnät nyttjas i enlighet med 29 a kap. i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation. 
12 § 
Beredskapsskyldighet 
Den tillhandahållare av tjänster som avses i 6 § och 8 § 2 mom. ska genom beredskapsplaner och förberedande åtgärder med tanke på verksamheten vid störningar under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder se till att dess verksamhet fortsätter så störningsfritt som möjligt vid störningar under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden. 
Den tillhandahållare av tjänster som avses i 6 § och i 8 § 2 mom. ska under ledning av de myndigheter som ansvarar för säkerheten i samhället delta i sådan beredskapsplanering som ansluter sig till försvaret samt i sådana övningar som höjer beredskapen i samhället i syfte att främja aktionsberedskapen vid störningar under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden. 
16 § 
Ägarstyrning 
Statsrådets kansli ansvarar för ägarstyrningen i fråga om Suomen Erillisverkot Oy i enlighet med vad som bestäms i lagen om statens bolagsinnehav och ägarstyrning (1368/2007), om inte något annat följer av denna lag. 
I styrelsen för Suomen Erillisverkot Oy och ett av Suomen Erillisverkot Oy helägt dotterbolag för skötseln av uppgifter enligt denna lag ska det finnas ett tillräckligt antal företrädare för de myndigheter som styr säkerhetsnätets verksamhet enligt 17 § så, att bolagens administration och skötseln av uppgifterna i dess helhet har ordnats på behörigt sätt för skötseln av uppgifter enligt denna lag. 
Beslut om ett tillräckligt antal företrädare som avses i 2 mom. fattas av statsrådets kansli efter att ha hört finansministeriet. 
20 § 
Tjänsteansvar och personalsäkerhet 
På anställda hos bolag som tillhandahåller nät- och infrastrukturtjänster i säkerhetsnätet, på anställda hos underleverantörer till de tillhandahållare av tjänster i säkerhetsnätet som avses i 6, 8 och 10 § och på dem som står i ett annat anställningsförhållande än tjänsteförhållande eller motsvarande anställningsförhållande till en tillhandahållare av tjänster som avses i 8 och 10 § tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför uppgifter som anknyter till verksamheten i säkerhetsnätet. Bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas också på styrelsemedlemmar i bolag som avses i 6 och 8 § och på andra medlemmar i tillhandahållarnas beslutande organ samt på medlemmarna i underleverantörernas beslutande organ när de utför uppgifter som anknyter till verksamheten i säkerhetsnätet. Bestämmelser om skadestånd finns i skadeståndslagen (412/1974). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Helsingfors 11.12.2018 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Ari
Jalonen
blå
vice ordförande
Markku
Pakkanen
cent
medlem
Olavi
Ala-Nissilä
cent
medlem
Jyrki
Kasvi
gröna
medlem
Jukka
Kopra
saml
medlem
Mia
Laiho
saml
medlem
Eeva-Maria
Maijala
cent
medlem
Jari
Myllykoski
vänst
medlem
Jani
Mäkelä
saf
medlem
Jari
Ronkainen
saf
medlem
Satu
Taavitsainen
sd
medlem
Katja
Taimela
sd
medlem
Ari
Torniainen
cent
medlem
Sofia
Vikman
saml
ersättare
Harry
Wallin
sd.
Sekreterare var
utskottsråd
Mika
Boedeker.
Senast publicerat 11.12.2018 17:40