Utskottet har informerats om att Helsingfors stad och staten i tjugo års tid samarbetat för att utveckla luftfarten i huvudstadsregionen. Som ett led i den utvecklingen har en del av funktionerna vid Malms flygplats flyttats till Helsingfors-Vanda flygplats, medan andra har dragits ned och vissa funktioner delvis lagts ned. I linje därmed fastslogs det i planen för de offentliga finanserna 2015—2018 att Malms flygplats ska tas i bruk för bostäder och att statens verksamhet på flygplatsområdet ska läggas ned så snabbt som möjligt, senast år 2020. Helsingfors stad har inom ramen för ingångna avtal planerat en förtätning av stadsstrukturen och i det syftet avsatt Malms flygplatsområde för byggande. Enligt Helsingfors stads planer ska det i Malm byggas bostäder för cirka 25 000 invånare. Byggprojekten bedöms också generera arbetstillfällen och investeringar i Helsingfors. 

Grundlagsutskottet har lämnat ett utlåtande (GrUU 41/2017 rd) om medborgarinitiativet. Grundlagsutskottet bedömde i utlåtandet medborgarinitiativets lagförslag med avseende på den kommunala självstyrelsen och konstaterade att initiativet inte kan anses strida mot 121 § i grundlagen. Samtidigt menade grundlagsutskottet dock att stiftandet av en lag av den föreslagna arten i syfte att de facto ändra ett planläggningsbeslut inte utan problem kan sammanjämkas med den kommunala självstyrelsen. Med hänvisning till grundlagsutskottets utlåtande framhåller kommunikationsutskottet att initiativet är problematiskt. Det är inte lämpligt att lagstiftaren ingriper i ett enskilt och lagenligt beslut som hänför sig till den kommunala självbestämmanderätten och samtidigt handlar i strid med redan ingångna avtal mellan staten och Helsingfors stad. 

Under sakkunnigutfrågningen har det framhållits att Malms flygplats är ett betydande centrum för allmänflyget och för privat luftfartsutbildning och att dess verksamhet också stöder den nationella flygsäkerheten. Flygplatsen är dessutom ett viktigt centrum för underhåll och har avsevärd betydelse för affärsflyget, hobbyflyget och försörjningsberedskapen. Utskottet understryker att det i fråga om luftfarten finns anledning att beakta också den framväxande intelligenta trafiken, den framtida utvecklingen inom luftfarten och de nya behov som utvecklingen kan föra med sig. Det behövs därför ersättande funktioner inte bara för affärsflyget, luftfartsutbildningen och försörjningsberedskapen, utan också med tanke på utvecklingen av trafikformerna och av nya trafiktjänster. Utskottet framhåller att det finns ett tydligt behov av motsvarande lätt nåbara luftfartsfunktioner på lämpligt avstånd. Utskottet noterar också att om dessa funktioner måste läggas ned helt kan det bli avsevärt mycket svårare att starta upp dem på nytt. Utskottet föreslår därför att riksdagen godkänner ett uttalande enligt vilket