Hoppa till huvudnavigeringen

Direkt till innehållet

KuUB 15/2016 rd

Senast publicerat 12-07-2018 12:57

Betänkande KuUB 15/2016 rd RP 177/2016 rd  Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och ändring av lagen om fritt bildningsarbete

Kulturutskottet

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och ändring av lagen om fritt bildningsarbete (RP 177/2016 rd): Ärendet har remitterats till kulturutskottet för betänkande. 

Sakkunniga

Utskottet har hört 

  • regeringsrådMerjaLeinonen
    undervisnings- och kulturministeriet
  • ekonomichefPasiRentola
    undervisnings- och kulturministeriet
  • överdirektörMikaTammilehto
    undervisnings- och kulturministeriet
  • regeringsrådJanneÖberg
    undervisnings- och kulturministeriet
  • skolrådAnttiMarkkanen
    Utbildningsstyrelsen
  • specialsakkunnigPäiviVäisänen-Haapanen
    ​Finlands Kommunförbund
  • verkställande direktörStefanJohansson
    Axxell Utbildning Ab
  • verkställande direktörPetriLempinen
    Ammattiosaamisen kehittämisyhdistys AMKE ry
  • rektorMauriRonimus
    Iltakoulujen Liitto IKLO r.y.
  • verksamhetsledareJaanaNuottanen
    Medborgarinstitutens förbund MiF
  • specialsakkunnigPäiviLyhykäinen
    Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ rf
  • specialsakkunnigInkeriToikka
    Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ rf
  • socialpolitisk expertEeroKivinen
    Finlands Yrkesstuderandes Centralförbund - SAKKI rf
  • styrelseordförandeReijaLepola
    Ledare för Yrkesutbildningen i Finland rf
  • generalsekreterareJyrkiIjäs
    Finlands Folkhögskolförening rf
  • museidirektörMarjoMikkola
    Finlands museiförbund rf
  • ordförandeEiniJärvi
    Alliansen för Finlands Studerande - OSKU rf
  • ordförandeTarmoVälikoski
    Läroavtalsutbildningsarrangörerna i Finland rf
  • verksamhetsledareAilaSauramo
    Finlands Symfoniorkestrar rf
  • ordförandeKarolaBaran
    Centralförbundet för Finlands Teaterorganisationer
  • generalsekreterareTiinaPyykkönen
    Urheiluopistojen Yhdistys ry
  • ordförandeAaroHarju
    Fritt Bildningsarbete rf.

Skriftligt yttrande har lämnats av 

  • finansministeriet
  • dataombudsmannens byrå
  • ​Finlands Kommunförbund
  • Akava ry
  • Finlands näringsliv rf
  • Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf
  • Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL
  • Bildningsarbetsgivarna rf
  • Finlands Yrkesstuderandes Centralförbund - SAKKI rf
  • Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf
  • Finlands Sommaruniversitet rf
  • Alliansen för Finlands Studerande - OSKU rf
  • Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf
  • Privatskolornas Förbund rf.

PROPOSITIONEN

I propositionen föreslås det att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet samt lagen om fritt bildningsarbete ska ändras. 

I anslagen för grundläggande yrkesutbildning ska det sparas 190 miljoner euro från och med 2017. Besparingen genomförs så att det högsta antal studerande som läggs till grund för finansieringen fastställs till en nivå som ligger 12,44 procent under det totala antalet studerande enligt tillstånden att ordna utbildning. 

En effekt som motsvarar den temporära sänkningen av semesterpenningarna enligt konkurrenskraftsavtalet beaktas enligt förslaget vid beräkningen av finansieringen 2017—2019 för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning, yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas vid en läroanstalt, grundläggande konstundervisning, läroanstalter för fritt bildningsarbete samt museer, teatrar och orkestrar. Effekten av de sänkta arbetsgivaravgifterna och ändringarna i finansieringsansvaret beaktas som en del av den uppskattade ändringen av kostnadsnivån enligt finansieringslagen. 

Yrkesutbildning för invandrare kommer att kunna finansieras med statsunderstöd 2017. Det föreslås att giltigheten för bestämmelsen om statsunderstödsfinansiering för kompetensprogrammet för unga vuxna förlängs till utgången av 2018. 

Finansieringen av förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen och av grundläggande utbildning för andra än läropliktiga ska enligt förslaget striktare än för närvarande kopplas till den faktiska omfattningen av undervisningen. Dessutom föreslås det att vissa bestämmelser om finansiering av utbildning som avses i lagen om grundläggande utbildning ska revideras. 

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den. 

Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2017. Bestämmelserna om övergångsersättning vid förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen föreslås gälla till och med den 31 december 2017. De bestämmelser som gäller finansiering utifrån uppskattning 2017 och 2018 för förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen och för grundläggande utbildning för dem som passerat läropliktsåldern samt de bestämmelser som gäller statsunderstöd för yrkesutbildning föreslås gälla till och med den 31 december 2018. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Allmänt

I statsminister Juha Sipiläs regeringsprogram avtalas om nödvändiga anpassningsåtgärder som omedelbart stärker de offentliga finanserna. Utskottet konstaterar att propositionens mest centrala och samtidigt mest problematiska förslag gäller en anslagsbesparing på 190 miljoner euro från och med 2017 för yrkesutbildning, som ska anvisas enligt planen för de offentliga finanserna 2017—2020. Besparingen föreslås bli genomförd så att det högsta antal studerande som läggs till grund för finansieringen fastställs till en nivå som ligger 12,44 procent under det totala antalet studerande enligt tillstånden att ordna utbildning. Kulturutskottet har i sina tidigare ställningstaganden starkt kritiserat schemaläggningen av besparingarna i relation till reformen av innehållet i yrkesutbildningen. Utskottet anser det fortfarande ytterst beklagligt att besparingarna genomförs från början av 2017 och före början av 2018 när lagstiftningen om reformen av yrkesutbildningen träder i kraft. Schemaläggningen av besparingarna gör 2017 till ett mycket krävande år för utbildningsanordnarna. 

Genom propositionen genomförs de kostnadsnivåsänkande ändringar som konkurrenskraftsavtalet medför när det gäller finansiering av verksamheter som avses i finansieringslagen och finansiering av läroanstalter som avses i lagen om fritt bildningsarbete.  

Propositionen innehåller vissa positiva förslag såsom ändringar som behövs för invandrarnas utbildningsbehov när det gäller anordnande av grundläggande yrkesutbildning och yrkesutbildning, att finansieringen av den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen ska fastställas på basis av närvaromånaderna och förslag till fortsatt finansiering för kompetensprogrammet för unga vuxna. Utskottet stöder dessa förslag. 

Sammantaget anser kulturutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande synpunkter och ändringsförslag. 

Yrkesutbildningsreformen

Inom ramen för regeringens spetsprojekt avseende yrkesutbildningen ska den lagstiftning som reglerar verksamheten ses över i sin helhet. Yrkesutbildningen ska avregleras så att utbildningsanordnarna får bättre möjligheter än för närvarande att genomföra sin verksamhet kostnadseffektivt och som en helhet. Finansieringssystemet omformas till en enhetlig helhet, verksamhetens genomslagskraft och effektivitet får större vikt inom utbildningsanordnarnas finansiering och begränsningarna för en kundorienterad, resultatrik och effektiv verksamhet avregleras. Målet är också att läroavtalsutbildning och inlärning på arbetsplatserna ska bli mer lockande. Vid sidan av att förbättra utbildningskvaliteten och öka arbetslivsmotsvarigheten är syftet att effektivisera utbildningsanordnarnas verksamhet och därigenom trygga utbildningens kvalitet och genomslagskraft trots minskade resurser. Reformerna träder i kraft från 2018. År 2017 ska besparingen genomföras genom det gällande finansieringssystemet. 

Enligt propositionen kan utbildningsanordnarna anpassa sin verksamhet till den sjunkande anslagsnivån genom att minska antalet studerande eller sänka kostnaderna per studerande eller genom att kombinera dessa alternativ. De föreslagna sparalternativen gör att besparingen kan omsättas i praktiken på det sätt som är mest ändamålsenligt för varje utbildningsanordnare. Enligt vad anordnarna av yrkesutbildning meddelar anpassar de inte i någon betydande grad sin verksamhet genom att minska antalet studerande, utan genom att effektivisera sin verksamhet på andra sätt. Utifrån anordnarnas bedömningar kommer utbildningsutbudets volym att kvarstå på en hög nivå i förhållande till ungdomsåldersklassen och behoven hos den vuxna befolkningen i arbetsför ålder. Många utbildningsanordnare planerar till och med att utöka sitt utbildningsutbud under kommande år. 

Vid utskottets utfrågning av sakkunniga har man allmänt uttryckt oro över schemaläggningen av besparingarna i relation till förnyandet av verksamheten. När besparingarna genomförs uppgår finansieringen av grundläggande yrkesutbildning till 316 miljoner euro, det vill säga 18,6 procent mindre än 2013. I vissa yttranden anses de föreslagna nedskärningarnas schemaläggning och belopp oskäliga eftersom den effektivare verksamheten kräver nya arbetssätt som ännu begränsas av den gällande lagstiftningen. Man befarar att förutsättningarna för att anordna utbildning differentieras starkt i olika delar av landet och att den nya finansieringsmodellen stärker denna utveckling. Dessutom har det betonats att besluten om utbildningsutbudet hösten 2017, som studerande antas till vid den gemensamma ansökan våren 2017, redan har fattats. I praktiken har utbildningsanordnarna förbundit sig att utbilda kommande studerande till våren 2020 utan att känna till sin kommande finansiering. 

Det har betonats vid utfrågningen av sakkunniga att även om utbildningsanordnarna formellt kan rikta in nedskärningarna som de vill har de i praktiken ingen prövningsrätt när personal- och lokalkostnaderna utgör över 80 procent av kostnaderna. De största utbildningsanordnarna minskar möjligen inte nybörjarplatserna, så i själva verket kan nedskärningen minska finansieringen per studerande. Nybörjarplatser minskas främst i områden där de unga åldersklasserna minskar. Färre arbetsställen kommer att påverka nåbarheten och i de erhållna yttrandena beräknas läget vara sämst i östra och norra Finland. Kollektivtrafikens förmåga att ställa upp på de längre skolresorna är svag, särskilt i glesbygdsområden. Att skära ner finansieringen drabbar också utbildningsanordnare på olika sätt eftersom den riktas till den kommunala finansieringsandelen för yrkesutbildningen. Det betyder i praktiken de anordnare som huvudsakligen erbjuder utbildning som leder till yrkesinriktade grundexamina. Nedskärningen inverkar på dessa anordnares finansiering också framöver eftersom reformen föreslår 2017 års finansiering som beräkningsgrund. Yttrandena bedömer att till följd av nedskärningarna och det nya finansieringssystemet upphör en del utbildningsanordnare med sin verksamhet. 

Kulturutskottet instämmer delvis med dessa farhågor om besparingarna i yrkesutbildningen särskilt för 2017. Utskottet konstaterar att i föregående regeringens strukturpolitiska program avtalades om besparingar på 260 miljoner euro i utbildningen på andra stadiet genom strukturella reformer. Dessa reformer och besparingar fälldes i riksdagen våren 2015. I programmet för Sipiläs regering avtalades om en reform av yrkesutbildningen och om betydande nedskärningar i yrkesutbildningen. Reformen och nedskärningarna separerades från varandra vilket tidsmässigt och operativt gör det möjligt för utbildningsanordnare att genomföra kostnadsbesparande förnyelser redan före reformen. 

Kulturutskottet anser det fortsättningsvis ytterst angeläget att beslutanderätten vid inriktningen av de oundvikliga besparingarna och inledningen av reformerna finns hos utbildningsanordnarna som bäst känner till regionens utbildningsbehov och möjligheterna att förnya sin egen verksamhet. Att omvärdera funktionera och koncentrera undervisningen kan exempelvis genom bättre användning av lärarresursen också ge bättre och mångsidigare undervisning. Utskottet vill understryka att nybörjarplatserna inom yrkesutbildningen också i fortsättningen kvantitativt måste motsvara de ungas behov och på så sätt bidra till att säkerställa genomförandet av utbildningsgarantin. 

Beredningen av reformen har varit öppen och de centrala riktlinjerna har beretts tillsammans med de olika parterna. Många utbildningsanordnare har därför föregripit reformen och förnyat sina utbildningsprocesser. Utskottet hyser bekymmer över situationen för de anordnare av yrkesutbildning som redan som följd av de föregående sparåtgärderna i stor utsträckning har utnyttjat sina eventuella möjligheter att effektivisera verksamheten och nu ställs inför ytterligare besparingar som innebär betydande utmaningar. Utskottet ser det som viktigt att ministeriet enligt propositionen inleder fortsatta diskussioner om de åtgärder som behövs för att trygga verksamhetsförutsättningarna. 

Hur mycket personalen totalt minskar är svårt att bedöma eftersom det beror på utbildningsanordnarnas beslut. I propositionen bedöms enligt uppgifter från utbildningsanordnarna att man kommer att minska utgifterna för personalen inom undervisning med cirka 80 miljoner euro, dvs. knappa 10 procent, under perioden 2016—2018. Under samma period minskar hela personalstyrkan med cirka 1 400 lärare från 21 500 till 20 100, och fortsätter att minska med ungefär 200 fram till år 2020. För lärare i huvudsyssla innebär minskningen att antalet minskar med cirka 800 lärare 2016—2018. Om besparingen riktas enbart till personalutgifter, innebär sparbeloppet kalkylmässigt en minskning med 3 800 årsverken. 

Utskottet understryker att kostnaderna för att ordna läroavtalsutbildning och priset per enhet för sådan utbildning är lägre än för utbildning vid läroanstalter. Sparbehovet kommer att sporra utbildningsanordnare att effektivisera användningen av läroavtalsutbildning i stället för att anordna utbildning vid läroanstalter, men det kräver nya läroavtalsplatser och förmåga hos företag och offentliga samfund att ta emot nya läroavtalsstuderande. Kulturutskottet vill betona betydelsen av en kompetent och tillräcklig närundervisning i all yrkesutbildning, också inom läro- och utbildningsavtalsbaserad utbildning som genomförs på arbetsplatserna. En kompetent närundervisning är nyckeln till kvalificerade studieresultat. När utvecklingen mot koncentration redan har avancerat starkt i landskapen kommer studier som tas till arbetsplatserna genom läro- och utbildningsavtal att öka och därmed återföra nyttan med att utbildning och arbete möts till arbetsplatser i olika delar av landskapet. Läroavtalsutbildning kräver ett gott samarbete mellan utbildningsanordnare och arbetsplats. 

Utskottet anser det vara ytterst problematiskt att en del av besparingarna kan komma att genomföras genom att skära ner antalet studieplatser i branscher där kompetent folk behövs på arbetsmarknaden, men som inte lockar studerande. Minskningarna av studieplatser i och med nedskärningarna kan ytterligare försvåra tillgången på kompetent arbetskraft för företag och arbetsplatser regionalt och i viktiga nyckelbranscher. Utskottet ser det som nödvändigt att undervisnings- och kulturministeriet följer utvecklingen av nybörjarplatsernas branschvisa och regionala spridning och vidtar behövliga åtgärder för att säkerställa att de regionala utbildningsbehoven fortfarande kan uppfyllas och att tillgången på utbildning inom olika områden fortsatt är tillräcklig. Utskottet understryker att genom utbildningsanordnarnas profilering och arbetsfördelning kan utbildningens kontinuitet inom branscher som är viktiga för arbetslivet säkerställas och samtidigt kan näringslivets behov av specialiserat kunnande tillgodoses. Ett viktigt mått på att reformen lyckas blir i framtiden hur de unga som slutfört sin yrkesutbildning sysselsätts i sin egen bransch. 

Det framhölls vid utfrågningen av sakkunniga att utbildningsanordnarna kommer att prioritera ungdomsutbildningen. Nedskärningen av finansieringen drabbar på så sätt vuxenutbildningen starkt. Konsekvenserna för arbetsmarknaden och för tillgången på kompetent arbetskraft av en sådan ändring och av den samtidigt pågående minskningen av yrkesinriktad arbetskraftspolitisk utbildning har enligt yttrande inte bedömts någonstans. Utvecklingen har redan i läroanstalter som erbjuder vuxenutbildning lett till samarbetsförhandlingar och uppsägningar. Genomförd i stor skala leder den till svårigheter för arbetskraften att flexibelt få vidareutbildning och examensinriktad utbildning. Kulturutskottet ser det som viktigt att i fortsättningen trygga också möjligheterna för vuxna till ett nytt yrke eller till utbildning i samband med arbetet. 

Finanspolitiska ministerutskottet har innevarande år bestämt att utbildningsanordnare för utveckling av utbildningen kan anslå inkomster som fås av att avstå från läroanstaltsfastigheter som staten på 1990-talet överlät utan vederlag. Det kräver också i fortsättningen tillståndsförfarande där beslutet fattas av finansutskottet. Utskottet har ställt sig ytterst positivt till detta, men enligt erhållna uppgifter är 27 ansökningar aktuella, och vissa av dem har väntat på beslut redan i flera år. Utskottet understryker att det strider mot samhällets samlade intresse om regleringen eller resurserna för beslutsfattandet hindrar utbildningsanordnarna från att vidta ändamålsenliga effektiviseringsåtgärder under det rådande nedskärningstrycket. Beslutsfattandet måste absolut påskyndas i detta avseende, anser utskottet. 

Utbildning för invandrare och kompetensprogrammet för unga vuxna

I propositionen föreslås lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (45 a §) bli ändrad temporärt så att statsunderstödet 2017 kan användas för att finansiera sådana invandrares studier som inte har fullgjort den grundläggande utbildningens lärokurs eller som saknar examen efter den grundläggande utbildningens lärokurs. Statsunderstödet kan användas för att finansiera yrkesinriktade grundexamina och utbildning som förbereder för dessa, handledande utbildning för grundläggande yrkesutbildning, utbildning som förbereder för yrkesexamen och specialyrkesexamen, examenstillfällen samt anordnande av stöd-, handlednings- och rådgivningstjänster. Samtidigt förlängs giltigheten för bestämmelsen om statsunderstödsfinansiering för kompetensprogrammet för unga vuxna med två år för att de som inlett studierna inom programmet åren 2013—2016 ska kunna slutföra studierna. Med hjälp av anslaget kan cirka 2 000 invandrare erbjudas yrkesutbildning. Utskottet stöder dessa förslag. 

Vid utfrågningen av sakkunniga har det betonats att det är ytterst viktigt att utnyttja de verksamhetsmodeller som uppstått i kompetensprogrammet för unga vuxna för en invandrarmålgrupp och integrera undervisning för att stärka språkkunskaper i yrkesutbildningen. Sådana lösningar främjar effektivt integreringen av invandrare i det finländska arbetslivet och samhället. 

Riksdagen behandlar också regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 1 och 46 § i lagen om grundläggande utbildning och av lagen om statsandel för kommunal basservice (RP 178/2016 rd). I propositionen föreslås att strukturen på den grundläggande utbildning som är avsedd för dem som passerat läropliktsåldern ska ändras. Den grundläggande utbildningen för dem som passerat läropliktsåldern ska enligt förslaget byggas upp av tre skeden, för vilka timfördelningarna förskrivs genom förordning av statsrådet. Undervisningen i läs- och skrivkunnighet ska utgöra en del av den grundläggande utbildningen. 

I 46 § 6 mom. i lagförslag 1 i den aktuella propositionen föreslås bestämmelser om det högsta antalet kurser per studerande som berättigar till finansiering. Enligt momentet ska som grund för finansieringen kunna godkännas högst 100 kurser för sådana studerande som behöver undervisning i hela inlednings- och slutskedet och högst 130 kurser för sådana studerande som dessutom behöver undervisning i läskunnighetsskedet. Även ämnesstudier inom den grundläggande utbildningen ska räknas in i ovannämnda kursantal. Den gällande lagstiftningen innehåller inga motsvarande begränsningar. 

Kulturutskottet anser att begränsningen som föreslås i paragrafen är problematisk. Utskottet vill betona att lärokursen för den grundläggande utbildningen är nödvändig för att kunna utnyttja möjligheterna till fortsatta studier och för att få jobb. Om det högsta antalet kurser är på väg att bli uppfyllt, men en studerande endast saknar en liten del av prestationerna och det är uppenbart att han eller hon kan prestera dem, bör det gå att finna ett sätt att avlägga lärokursen för den grundläggande utbildningen. Utskottet tar närmare ställning till frågan vid behandlingen av den ovan konstaterade propositionen om ändring av 1 och 46 § i lagen om grundläggande utbildning (RP 178/2016 rd).  

Fritt bildningsarbete

Under utskottets sakkunnigutfrågning konstaterades det att nedskärningarna i statsandelarna och statsunderstöden för läroanstalterna för fritt bildningsarbete har försvagat och fortsätter att försvaga medborgarnas utbildningsmässiga jämlikhet eftersom utbudet på utbildning har minskat och priset på undervisning har stigit. Samtidigt har utbildningens regionala jämlikhet försvagats eftersom man i tilltagande utsträckning har tvingats koncentrera undervisningen till tätorter och centrum. Exempelvis medborgarinstitutens verksamhetsförutsättningar försvåras ytterligare 2017 när medborgarinstitutens statsandel skärs ner med cirka 5,4 procent, fritt bildningsarbete blir föremål för ett så kallat negativt index på -0,7 % procent och den så kallade konkurrenskraftsbesparingen sätts in. Medborgarinstitutens statsandelar har minskats också 2012 och 2015. 

Också fastighetsunderhållet har blivit ett problem. Internatpedagogiken har varit en central metod för undervisning och fostran i folkhögskolor under mer än hundra år, och att tvingas avstå från fastigheter slår hårt mot folkhögskolepedagogikens kärna. 

Kulturutskottet betonar betydelsen av en övergripande reform av grundläggande utbildning för vuxna också med avseende på det fria bildningsarbetet. Till exempel medborgarinstituten kommer i och med reformen att i tilltagande utsträckning ordna grundläggande undervisning för personer som passerat läropliktsåldern. Utskottet vill betona slopandet av eventuella hinder i anslutning till finansieringssystemet eller andra hinder så att behoven av utbildning regionalt och lokalt kan uppfyllas snabbt och effektivt. För att anordna en så ändamålsenlig utbildning som möjligt och för att undvika överlappande utbildning är det viktigt att överlag öka en omfattande kompetens i att identifiera och erkänna kompetens i utbildning för såväl invandrare, asylsökande som stambefolkningen. 

Museer, teatrar och orkestrar

Det föreslås i propositionen att 35 a § i finansieringslagen ändras så att det från de priser per enhet för museer, teatrar och orkestrar som beräknas i enlighet med 35 § från och med 2017 årligen ska dras av 15 996 euro för museer, 10 323 euro för teatrar och 10 253 euro för orkestrar. Syftet med avdraget är att permanenta 2017 års besparing i enlighet med rambeslutet för 2016—2019. 

På grund av erhållen respons från sakkunnigt håll uttrycker kulturutskottet oro över de fortlöpande sparbeslutens konsekvenser för möjligheterna för museer, teatrar och orkestrar att erbjuda publiken fullödiga och högklassiga konst- och kulturupplevelser. Enligt erhållet yttrande förhindrar exempelvis teatrarnas ekonomiska trångmål genomförandet av nyskapande teaterföreställningar som utmanar åskådarna, på grund av den involverade ekonomiska risken. Att enbart fokusera på repertoar som med säkerhet bär sig ekonomiskt tunnar således ut teatrarnas utbud innehållsligt.  

Konstinstitutionernas betydelse för ortens vitalitet, dragningskraft och ekonomi är erkänd och bekräftad genom undersökningar. Serviceproduktionen och turismen finns bland de få växande branscherna i vårt samhälle. Människorna behöver framför allt i svåra tider få delta i kulturlivet, som tack vare subventioner är åtkomligt för alla. Det bevisas bland annat av publikrekordet för orkestrar 2015, fler än 1,2 miljoner lyssnare, och tiotusentals medverkande i publikarbetet.  

DETALJMOTIVERING

Lagförslag 1

29 §. Priserna per enhet för förskoleundervisning och grundläggande utbildning.

Enligt utredning bör den i 1 mom. avsedda formeln för finansiering av förskoleundervisning och grundläggande utbildning som ges med stöd av finansieringslagen preciseras så att priset per enhet för hemkommunsersättningen som bestäms av finansministeriet och som utgör grunden för att beräkna finansieringen sänks med 3,15 euro. Genom ändringen genomförs en besparing på 170 000 euro som uppstår till följd av lindring av kalkylmässiga skeden i bestämningen av statsandelen för förskoleundervisning och grundläggande utbildning som finansieras genom lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och som hänför sig till minskningen av kommunernas uppgifter. Besparingen beskrivs på sidan 33 i RP 177/2016 rd. Minskningen görs för åren 2017—2019 tills besparingen från 2020 börjar inverka på statsandelens kostnadsbas. Minskningen av priset per enhet ingick inte i den ursprungliga propositionen. För att räkna ut den behövs uppgifter för att bestämma 2017 års finansiering för förberedande undervisning före den grundläggande undervisningen och för grundläggande utbildning för andra än läropliktiga. Uppgifterna fastställs av Statistikcentralen och de blev tillgängliga den 10 november 2016.  

Betydelsen i eurobelopp av de ovan nämnda sparåtgärderna är enligt erhållen utredning obetydlig i fråga om enskilda utbildningsanordnare. Priserna per enhet sjunker till följd av detta med cirka 0,05 procent. Att beräkna spareffekten som en del av grunden för statsandelen redan från 2017 är en del av regeringens åtgärder för att minska kommunernas och den offentliga sektorns uppgifter och ålägganden, som hör till undervisnings- och kulturministeriets område. 

Kulturutskottet föreslår att från grunddelen av hemkommunsersättningen som avses i 1 mom. dras av 197,23 euro i stället för 194,08 euro. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Kulturutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner lagförslag 2 i proposition RP 177/2016 rd utan ändringar. Riksdagen godkänner lagförslag 1 i proposition RP 177/2016 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag) 

Utskottets ändringsförslag

1. Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 12—18 § och 48 § 3 mom., 
av dem 12 § sådan den lyder i lagarna 1607/2015 och 1690/2015, 13 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 1607/2015, 14, 15 och 18 § sådana de lyder i lag 1607/2015 och 17 § sådan den lyder i lag 1410/2014, 
ändras 2 § 2 mom. 2—5, 7 och 10 punkten, 5 § 3 punkten, 8 § 1 mom., 8 a, 11 och 22 §, 23 b § 2 mom., 24 § 1 mom., 29 och 35 a §, 48 § 1, 4 och 5 mom. samt 50 §, 
av dem 2 § 2 mom. 4—5 punkten, 5 § 3 punkten, 8 § 1 mom., 24 § 1 mom. och 50 § 2 mom. sådana de lyder i lag 1410/2014, 8 a och 11 §, 23 b § 2 mom. och 35 a § sådana de lyder i lag 1607/2015, 29 § och 50 § 1 mom. sådana de lyder i lag 1511/2011, 48 § 1 mom. sådant det lyder i lag 486/2013 och 50 § sådan den lyder i lagarna 1410/2014 och 1511/2011, och 
fogas till 2 § 2 mom., sådant det lyder delvis ändrat i lag 1410/2014, nya 3 a, 3 b och 11 punkter, till 6 §, sådan den lyder i lag 1410/2014, ett nytt 3 mom., till 7 § ett nytt 3 mom., till 10 § ett nytt 4 mom., temporärt till lagen en ny 11 a §, till 20 § ett nytt 2 mom., till 24 § ett nytt 10 mom., till 25 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1511/2011, 892/2013, 1410/2014 och 248/2015, ett nytt 8 mom., till 28 §, sådan den lyder i lag 1410/2014, ett nytt 2 mom., till 35 § ett nytt 5 mom. temporärt till lagen en ny 45 a §, till lagen en ny 48 a § och temporärt till lagen nya 48 b och 48 c § samt till 50 §, sådan den lyder i lag 1511/2011 och 1410/2014, temporärt ett nytt 3 mom. som följer: 
2 § 
Tillämpning av lagen i vissa fall 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom., föreskrivs i denna lag om finansieringen av 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2) sådan förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen som avses i 5 § i lagen om grundläggande utbildning, 
3 a) förskoleundervisning enligt 26 a § i lagen om grundläggande utbildning för elever som omfattas av förlängd läroplikt och som fyller fem år det år som förskoleundervisningen inleds, 
3 b) sådan grundläggande utbildning som avses i 46 § i lagen om grundläggande utbildning,  
4) de tilläggskostnader som föranleds av förskoleundervisning och grundläggande utbildning för elever med mycket svår utvecklingsstörning och andra som omfattas av sådan förlängd läroplikt som avses i 25 § 2 mom. och 26 a § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, 
5) tillägg för internatskola som ordnar sådan undervisning som avses i lagen om grundläggande utbildning, i fråga om de elever som erbjuds inkvartering och måltider, och skolhemsförhöjning för sådan privat anordnare av grundläggande utbildning som enligt tillståndet att ordna grundläggande utbildning har som särskild utbildningsuppgift att ordna skolhemsundervisning, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
7) inledande av verksamheten hos en privat anordnare av grundläggande utbildning som har fått ett sådant tillstånd att ordna utbildning som avses i 7 § i lagen om grundläggande utbildning, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
10) sådan grundläggande konstundervisning som avses i 11 § 3 mom. i lagen om grundläggande konstundervisning och som finansieras enligt antalet undervisningstimmar, 
11) det första året av en tvåårig förskoleundervisning som omfattas av ett sådant tillstånd att ordna utbildning som avses i 7 § i lagen om grundläggande utbildning, i fråga om de elever som fyller fem år det år som förskoleundervisningen inleds. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
5 § 
Grunden för beräkning av finansieringen 
Finansieringen för driftskostnaderna bestäms enligt kalkylerade grunder. Finansieringen bestäms 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
3) för sådan påbyggnadsundervisning som avses i lagen om grundläggande utbildning, förskoleundervisning enligt 26 a § i lagen om grundläggande utbildning för femåriga elever som omfattas av den förlängda läroplikten, undervisning som ordnas utomlands, undervisning som grundar sig på förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, skolhemsundervisning, grundläggande utbildning som ordnas vid en internatskola, förskoleundervisning under det första året av en tvåårig förskoleundervisning som omfattas av ett sådant tillstånd att ordna utbildning som avses i 7 § i lagen om grundläggande utbildning, flexibel grundläggande utbildning och inledandet av verksamhet som privat utbildningsanordnare på basis av antalet elever och det per elev bestämda priset per enhet, för sådan grundläggande utbildning som avses i 46 § i lagen om grundläggande utbildning på basis av antalet kurser och det per kurs bestämda priset per enhet och för förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen på basis av antalet närvaromånader och det per närvaromånad bestämda priset per enhet, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
6 § 
Kommunens statsandel och grunden för statsandelen för utbildning som avses i gymnasielagen och för grundläggande yrkesutbildning 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
När kommunen beviljas statsandelar åren 2017—2019 beaktas 98,96 procent av grunden för statsandelen enligt 2 mom. 1 punkten för sådan utbildning som avses i gymnasielagen och 99,10 procent av grunden för statsandelen för sådan grundläggande yrkesutbildning som avses i 2 mom. 2 punkten. 
7 § 
Finansiering av gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning som ordnas av samkommuner och privata utbildningsanordnare 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Åren 2017—2019 beviljas samkommunerna för sådan utbildning som avses i gymnasielagen 98,96 procent och för grundläggande yrkesutbildning 99,10 procent av den finansiering som avses i 1 mom. 
8§ 
Kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för utbildning som avses i gymnasielagen och för yrkesutbildning 
Kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för gymnasieutbildning utgör 58,11 procent, av driftskostnaderna för grundläggande yrkesutbildning 52,52 procent och av driftskostnaderna för utbildning som förbereder invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål för gymnasieutbildning 50 procent av det belopp som fås när det belopp som beräknats enligt 2 och 3 mom. divideras med antalet invånare i hela landet och det därigenom erhållna beloppet multipliceras med kommunens invånarantal. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
8 a § 
Beräkning av det belopp som läggs till kommunens självfinansieringsandel med anledning av att kommunens finansieringsandel för yrkeshögskolor stryks från och med år 2016 
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 8 § 4 mom. om beräkningen av det årliga belopp som läggs till kommunens självfinansieringsandel, ska den uppskattade förändringen i kostnadsnivån för finansåret inte beaktas under åren 2016, 2018 och 2019. 
10 § 
Statsandelen för driftskostnaderna för yrkesinriktad tilläggsutbildning 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
När en kommun eller samkommun beviljas statsandelar för yrkesinriktad tilläggsutbildning beaktas åren 2017—2019 98,93 procent av det belopp som utgör grund för den statsandel som avses i 1 mom.  
11 § 
Finansiering av förskoleundervisning och grundläggande utbildning 
För sådan verksamhet som avses i 2 § 2 mom. 1—4, 9 och 11 punkten och för sådant tillägg för internatskola som avses i 2 § 2 mom. 5 punkten beviljas en kommun, en samkommun eller en privat utbildningsanordnare som har fått ett tillstånd att ordna utbildning enligt 7 § i lagen om grundläggande utbildning finansiering till ett belopp som fås genom att antalet prestationer multipliceras med priset per enhet för prestationen i enlighet med 5 § 3 punkten. För sådan skolhemsförhöjning som avses i 2 § 2 mom. 5 punkten och för sådan verksamhet som avses i 2 § 2 mom. 7 punkten beviljas en privat utbildningsanordnare som har fått ett sådant tillstånd att ordna utbildning som avses i 7 § i lagen om grundläggande utbildning dessutom finansiering till ett belopp som fås genom att antalet prestationer multipliceras med priset per enhet för prestationen i enlighet med 5 § 3 punkten. 
En anordnare av grundläggande utbildning som har fått ett sådant tillstånd att ordna utbildning som avses i 7 § i lagen om grundläggande utbildning beviljas för tiden från ingången av den månad under vilken verksamheten inleds till utgången av det finansår för vilket anordnaren inte får sådan hemkommunsersättning för förskoleundervisning och grundläggande utbildning som avses i lagen om statsandel för kommunal basservice finansiering till ett belopp som motsvarar den nämnda ersättningen. När verksamheten inleds beräknas finansieringen enligt det kalkylerade antalet elever. Skillnaden mellan det faktiska och uppskattade elevantalet beaktas vid finansieringen av det år som följer på året efter det aktuella finansåret. Finansiering för inledande av verksamhet beviljas när en privat utbildningsanordnare beviljas ett sådant tillstånd att ordna utbildning som avses i 7 § i lagen om grundläggande utbildning eller när tillståndet utvidgas till att omfatta förskoleundervisning eller grundläggande utbildning och när undervisningen utvidgas till att omfatta nya årskurser. 
Vid beviljande av finansiering för det första året av en tvåårig förskoleundervisning som ingår i ett sådant tillstånd att ordna utbildning som avses i 7 § i lagen om grundläggande utbildning används som pris per enhet i fråga om de elever som fyller fem år det år som förskoleundervisningen inleds ett belopp som motsvarar den hemkommunsersättning för sexåringar som avses i 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. 
För de tilläggskostnader som föranleds av flexibel grundläggande utbildning kan kommunen, samkommunen eller en privat utbildningsanordnare, utöver vad som i lagen om statsandel för kommunal basservice föreskrivs om statsandelen för grundläggande utbildning, beviljas ett belopp som fås när det antal elever som deltar i den flexibla grundläggande utbildningen multipliceras med det per elev bestämda priset per enhet för den nämnda utbildningen. 
För sådan undervisning som ordnas utomlands kan finansieringen per elev höjas eller sänkas. Bestämmelser om höjningens maximi- och minimibelopp får utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om landsspecifika höjningar eller sänkningar får utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet. 
Åren 2017—2019 beviljas kommunerna och samkommunerna 98,97 procent av den finansiering som avses i 1 mom.  
När en kommun, en samkommun eller en privat utbildningsanordnare som har fått ett sådant tillstånd som avses i 7 § i lagen om grundläggande utbildning att ordna utbildning beviljas i denna paragraf avsedd finansiering under åren 2020—2022, multipliceras finansieringen enligt 1 mom. med 1,0098. 
11 a § 
Övergångsersättning år 2017 vid förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen 
Utöver vad som föreskrivs i 11 § ska en kommun, en samkommun eller en privat utbildningsanordnare som har fått ett sådant tillstånd att ordna utbildning som avses i 7 § i lagen om grundläggande utbildning beviljas övergångsersättning år 2017 vid förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen. Övergångsersättningens belopp fås genom att de elevantal som avses i 2 mom. multipliceras med de priser per enhet och elev som anges i momentet. För privata utbildningsanordnare höjs priset per enhet dessutom i enlighet med 32 § 3 mom. 
Vid beräkning av övergångsersättningen beaktas i elevantalet de elever i åldern 6—16 år som på beräkningsdagen hösten 2016 har anmälts som elever och som deltagit i den förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen som avses i 5 § i lagen om grundläggande utbildning och vars undervisning har inletts tidigast den 21 september 2015 och avslutats senast den 19 september 2016 och som fått undervisning i minst fyra månader i en följd. Priset per enhet och elev är 4 046,13 euro för de elever som deltagit i undervisningen i minst fyra men mindre än åtta månader och 8 092,27 euro för de elever som deltagit i undervisningen i minst åtta månader. 
Med avvikelse från vad som föreskrivs i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om temporär ändring av 12 och 48 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1690/2015) tillämpas inte 12 § 2 mom. på den finansiering som beviljas 2017. 
20 § 
Statsandelen för driftskostnaderna för sådan grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
När en kommun eller samkommun beviljas statsandelar åren 2017—2019 beaktas 97,98 procent av grunden för statsandelen enligt 1 mom. 
22 § 
Statsandelen för driftskostnaderna för museer, teatrar och orkestrar 
För driftskostnaderna för ett museum, en teater eller en orkester beviljas dess huvudman i statsandel 37 procent av det belopp som utgör grund för statsandelen och som fås när det antal kalkylerade årsverken som fastställts för huvudmannen för museet, teatern eller orkestern multipliceras med det pris per enhet och årsverke som bestäms i enlighet med 35 § 1 mom. 
När en kommun eller samkommun som är huvudman för ett museum, en teater eller en orkester beviljas statsandelar beaktas åren 2017—2019 i fråga om museerna 98,29 procent, i fråga om teatrarna 97,72 procent och i fråga om orkestrarna 97,34 procent av det belopp som utgör grund för den statsandel som avses i 1 mom. 
23 b § 
Avdrag från det genomsnittliga priset per enhet 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Trots det som föreskrivs i 1 mom. ska det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildning dock vara minst 5 954,28 euro, det genomsnittliga priset per enhet för grundläggande konstundervisning minst 74,92 euro och det genomsnittliga priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning minst 10 278,43 euro. 
24 § 
Priserna per enhet för gymnasier 
Priserna per enhet för studerande vid gymnasier beräknas årligen på basis av de riksomfattande totalkostnader som alla utbildningsanordnare har orsakats av den utbildning som avses i gymnasielagen under året före det år som föregår det år då priserna per enhet bestäms. Vid beräkning av priserna per enhet beaktas emellertid inte utgifterna för undervisning utomlands eller studerande som får sådan undervisning. Vid beräkning av priserna per enhet viktas antalet studerande som inlett studierna efter att de fyllt 18 år med koefficienten 0,58. Vid beräkning av priserna per enhet viktas antalet studerande som deltar i utbildning som förbereder för gymnasieutbildning med koefficienten 1,21. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Åren 2020—2022 utökas de riksomfattande totalkostnaderna för den utbildning som avses i gymnasielagen med 5 742 000 euro. 
25 § 
Priserna per enhet för grundläggande yrkesutbildning 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Åren 2020—2022 utökas de riksomfattande totalkostnaderna för den grundläggande yrkesutbildningen med 9 089 000 euro. 
28 § 
Priserna per enhet för sådan grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Åren 2020—2022 utökas de riksomfattande totalkostnaderna för den grundläggande konstutbildningen med 748 000 euro. 
29 § 
Priserna per enhet för förskoleundervisning och grundläggande utbildning 
Priserna per enhet för de verksamheter som avses i 2 § 2 mom. 1—5 och 9 punkten fås genom att man från den grunddel av hemkommunsersättningen som finansministeriet bestämt i enlighet med 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice drar av Utskottet föreslår en ändring 197,23 Slut på ändringsförslaget euro och multiplicerar skillnaden med följande koefficienter: 
 

per elev 

per närvaromånad 

per kurs 

Påbyggnadsundervisning 

1,26 

 

 

Förlängd läroplikt, förskoleundervisning för femåringar 

1,41 

 

 

Tilläggsfinansiering för den förlängda läroplikten, elever med mycket svår utvecklingsstörning 

4,76 

 

 

Tilläggsfinansiering för den förlängda läroplikten, andra elever än elever med mycket svår utvecklingsstörning 

2,97 

 

 

Tillägg för internatskola 

0,46 

 

 

Skolhemsförhöjning 

1,86 

 

 

Undervisning utomlands enligt lagen om grundläggande utbildning 

1,23 

 

 

Förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen 

 

0,186 

 

Annan grundläggande utbildning enligt 46 § i lagen om grundläggande utbildning än den som avses i 2 mom. i den paragrafen 

 

 

0,046 

Utöver priset per enhet för påbyggnadsundervisning får utbildningsanordnaren en tilläggsfinansiering som motsvarar tilläggsfinansieringen för förlängd läroplikt för de elever som omfattades av den förlängda läroplikten när de slutförde den grundläggande utbildningens lärokurs. 
Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen de priser per enhet och elev eller prestation som avses i denna paragraf. 
Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen i enlighet med 11 § priserna per enhet för sådan verksamhet som avses i 2 § 2 mom. 7 och 11 punkten. 
Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten priset per enhet för sådan flexibel grundläggande utbildning som avses i 2 § 2 mom. 6 punkten. 
Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten och i enlighet med 46 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning priset per enhet för sådana kurser som ingår i den grundläggande utbildningens lärokurs och som avläggs av elever som slutför enskilda läroämnen. 
35 § 
Priset per enhet för museer, teatrar och orkestrar 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Åren 2020—2022 utökas museernas driftskostnader med 324 000 euro, teatrarnas driftskostnader med 233 000 euro och orkestrarnas driftskostnader med 426 000 euro. 
35 a § 
Avdrag från priserna per enhet för museer, teatrar och orkestrar 
Från de priser per enhet för museer, teatrar och orkestrar som beräknas i enlighet med 35 § 1—3 mom. dras årligen följande belopp av: 
1) från priset per enhet för museer 15 996 euro, 
2) från priset per enhet för teatrar 10 323 euro, 
3) från priset per enhet för orkestrar 10 253 euro. 
45 a § 
Statsunderstöd för kompetensprogrammet för unga vuxna och för yrkesutbildning för invandrare  
Utöver det som föreskrivs i 5 § 1 och 2 punkten kan handledande utbildning för grundläggande yrkesutbildning, grundläggande yrkesutbildning som ordnas vid en läroanstalt och utbildning som förbereder för yrkesexamen eller specialyrkesexamen samt ordnande av fristående examina finansieras med statsunderstöd. Statsunderstöd kan inom ramen för de anslag som anvisats i statsbudgeten beviljas för kompetensprogrammet för unga vuxna och för sådan yrkesutbildning för invandrare som finansieras genom statsunderstöd. 
Genom statsunderstöd som beviljas av anslaget för kompetensprogrammet för unga vuxna kan studierna finansieras för studerande som inte slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs eller som saknar examen efter denna och som var i åldern 20—29 det år utbildningen inleddes. Grundläggande yrkesutbildning som förbereder för fristående examen och som ordnas vid en läroanstalt, utbildning som förbereder för yrkesexamen och specialyrkesexamen och som ordnas vid en läroanstalt, examenstillfällen samt stöd-, handlednings- och rådgivningstjänster kan finansieras genom statsunderstöd. 
Genom statsunderstöd som beviljas av anslaget för yrkesutbildning för invandrare kan studierna 2017 finansieras för de invandrare som avses i 2 § 1 mom. i lagen om främjande av integration (1386/2010). Yrkesinriktade grundexamina som ordnas som grundläggande yrkesutbildning vid en läroanstalt, yrkesinriktade grundexamina som ordnas som fristående examina och utbildning som förbereder för dessa examina och som ordnas vid en läroanstalt, utbildning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning, yrkesexamina och specialyrkesexamina och utbildning som förbereder för dessa examina och som ordnas både vid en läroanstalt och i form av läroavtalsutbildning samt stöd-, handlednings- och rådgivningstjänster kan finansieras genom statsunderstöd. 
Statsunderstöd kan beviljas utbildningsanordnare som avses i 8 § i lagen om grundläggande yrkesutbildning och i 4 § i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. Statsunderstöd kan beviljas för grundläggande yrkesutbildning och för ordnande av examenstillfällen samt för utbildning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning, om det i ansökan ingår en plan som visar att sökanden ordnar grundläggande yrkesutbildning med statsandelsfinansiering i sådan omfattning att det antal studerande som ligger till grund för finansieringen för finansåret enligt 48 § 1 mom. nås. Statsunderstöd kan beviljas för ordnande av yrkes- och specialyrkesexamina vid en läroanstalt och för ordnande av examenstillfällen, om det i ansökan ingår en plan som visar att sökanden ordnar utbildning som förbereder för yrkesexamen och specialyrkesexamen med statsandelsfinansiering minst i en omfattning som motsvarar det antal studerandeårsverken som undervisnings- och kulturministeriet i enlighet med 49 § 1 mom. har fastställt som grund för statsandelsfinansieringen för den yrkesinriktade tilläggsutbildningen vid en läroanstalt. Statsunderstöd kan beviljas för yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning och för ordnande av examenstillfällen, om det i ansökan ingår en plan som visar att sökanden ordnar yrkesinriktad tilläggsutbildning i form av läroavtalsutbildning minst i en omfattning som motsvarar det antal studerande som undervisnings- och kulturministeriet i enlighet med 49 § 1 mom. har fastställt som grund för statsandelsfinansieringen för den yrkesinriktade tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning. 
Statsunderstöd som avses i denna paragraf får inte användas för sådana kostnader för studerande som finansieras med stöd av 6, 7 eller 10 § eller som sådan arbetskraftsutbildning som avses i 5 kap. 1 § 2 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012). 
48 § 
Beräkning av antalet studerande och elever  
För gymnasier och yrkesutbildning beräknas finansieringen för finansåret enligt det genomsnittliga antalet studerande det år som föregår finansåret. För grundläggande yrkesutbildning beräknas finansieringen för finansåret dock högst enligt det antal som motsvarar 87,56 procent av det totala antalet studerande enligt tillståndet att ordna utbildning. Dessutom kan sådana kalkylerade förändringar i antalet studerande beaktas som orsakas av lag eller förordning, en föreskrift eller ett beslut av en statlig myndighet som grundar sig på lag eller förordning, eller av statsbudgeten. Vid beräkningen av priserna per enhet tillämpas dock antalet elever och studerande hösten det år som föregår finansåret. När verksamheten inleds beräknas finansieringen enligt det kalkylerade antalet elever. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
En studerande eller en elev kan under samma tid räknas som en sådan prestation som utgör grund för finansiering inom endast en utbildning som omfattas av tillämpningsområdet för denna lag. 
De elever, studerande och andra prestationer som inte har anmälts till statsbidragsmyndigheten inom utsatt tid kan lämnas obeaktade vid beräkningen av grunden för finansieringen. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
48 a § 
Prestationer inom den grundläggande utbildningen som används som grund för finansieringen 
För sådan grundläggande utbildning som finansieras enligt denna lag beräknas finansieringen för finansåret enligt elevantalet den 20 september det år som föregår finansåret, med undantag av finansieringen av den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen och den grundläggande utbildning som avses i 46 § i lagen om grundläggande utbildning. 
När verksamheten inleds beräknas finansieringen enligt det uppskattade antalet elever eller studerande eller annan prestation, med undantag av sådana kurser som i enlighet med 46 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning avläggs av studerande som slutför enskilda läroämnen. Skillnaden mellan det faktiska och uppskattade antalet elever och prestationer beaktas vid finansieringen av det år som följer på året efter det aktuella finansåret. 
Vid beräkningen av finansieringen av den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen beaktas det uppskattade antalet närvaromånader under finansåret och skillnaden mellan det faktiska och det uppskattade antalet närvaromånader under året före det år som föregår finansåret. Med en närvaromånad avses inom den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen en tidsperiod på 30 kalenderdagar under vilken en elev har varit elev hos utbildningsanordnaren. Det uppskattade antalet närvaromånader under finansåret motsvarar utfallet året före det år som föregår finansåret. Undervisnings- och kulturministeriet kan på ansökan av utbildningsanordnaren ändra uppskattningen på grundval av betydande förändringar i antalet studerande. Som grund för finansieringen av den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen kan för en elevs del godkännas högst nio närvaromånader. För privata utbildningsanordnare för vilka ett högsta tillåtet antal studerande har fastställts i tillståndet att ordna utbildning kan det som grund för finansieringen under finansåret godkännas högst det antal månader som fås när det högsta tillåtna antalet studerande enligt tillståndet multipliceras med nio. 
Vid beräkningen av finansieringen av den grundläggande utbildning som avses i 46 § i lagen om grundläggande utbildning, med undantag av den utbildning som avses 2 mom. i den paragrafen, beaktas det uppskattade antalet slutförda kurser under finansåret och skillnaden mellan det faktiska och det uppskattade antalet slutförda kurser under året före det år som föregår finansåret. Det uppskattade antalet kurser under finansåret motsvarar utfallet året före det år som föregår finansåret. Undervisnings- och kulturministeriet kan på ansökan av utbildningsanordnaren ändra uppskattningen på grundval av betydande förändringar i antalet studerande. 
Finansieringen för finansåret för sådana studier som avses i 46 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning räknas utifrån antalet kurser som ingår i den grundläggande utbildningens lärokurs och som slutförts under det läsår som föregår finansåret. 
Som grund för finansieringen av den grundläggande utbildning som avses i 46 § i lagen om grundläggande utbildning kan godkännas högst 100 kurser för sådana studerande som behöver undervisning i inlednings- och slutskedet av den grundläggande undervisningen och högst 130 kurser för sådana studerande som dessutom behöver undervisning i läskunnighetsskedet. För privata utbildningsanordnare för vilka ett högsta tillåtet antal studerande har fastställts i tillståndet att ordna utbildning kan det som grund för finansieringen under finansåret godkännas högst det antal kurser som fås när det högsta tillåtna antalet studerande enligt tillståndet multipliceras med 30. 
Den ansökan som avses i 3 och 4 mom. ska göras före utgången av september månad det år som föregår finansåret. 
48 b § 
Prestationer som 2017 och 2018 används som grund för finansieringen inom den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen 
Med avvikelse från det som i 48 a § 3 mom. föreskrivs om beräkningen av finansieringen av den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen ska vid beräkningen av finansieringen för finansåren 2017 och 2018 skillnaden mellan antalet faktiska och uppskattade närvaromånader under året före det år som föregår finansåret inte beaktas. 
Undervisnings- och kulturministeriet kan åren 2017 och 2018 på ansökan av utbildningsanordnaren ändra den uppskattning av antalet närvaromånader under finansåret som avses i 48 a §. Ansökan ska göras före utgången av augusti månad under finansåret. 
48 c § 
Prestationer som 2017 och 2018 används som grund för finansieringen av den grundläggande utbildning som avses i 46 § i lagen om grundläggande utbildning 
Med avvikelse från det som i 48 a § 4 mom. föreskrivs om beräkningen av finansieringen av den grundläggande utbildning som avses i 46 § i lagen om grundläggande utbildning ska vid beräkningen av finansieringen för finansåren 2017 och 2018 skillnaden mellan antalet faktiska och uppskattade kurser under året före det år som föregår finansåret inte beaktas. 
Undervisnings- och kulturministeriet kan åren 2017 och 2018 på ansökan av utbildningsanordnaren ändra den uppskattning av antalet slutförda kursen under finansåret som avses i 48 a §. Ansökan ska göras före utgången av augusti månad under finansåret. 
50 § 
Beviljande och justering av finansiering 
Undervisnings- och kulturministeriet beviljar utan ansökan kommunen eller en annan anordnare av verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 och 2 § de statsandelar som avses i 6, 10 och 19—22 § samt sådan finansiering för driftskostnader som avses i 7 och 11 §. 
Med undantag för sådan finansiering som avses i 10 § 1 och 3 mom. och 11 § justerar undervisnings- och kulturministeriet före utgången av finansåret den finansiering som beviljats i enlighet med 1 mom. så att den överensstämmer med det genomsnittliga antalet studerande under finansåret. Finansieringen för grundläggande yrkesutbildning justeras dock så att den högst motsvarar 87,56 procent av det totala antal studerande som fastställts i tillståndet att ordna yrkesutbildning. 
Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. beviljar undervisnings- och kulturministeriet år 2017 den övergångsersättning vid sådan förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen som avses i 11 a §. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20. Lagens 11 a § och 50 § 3 mom. gäller till och med den 31 december 2017. Lagens 45 a, 48 b och 48 c § gäller till och med den 31 december 2018. 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) 11 b § 2 mom., sådant det lyder i lag 1608/2015, och 
fogas till 9 §, sådan den lyder i lag 579/2015, ett nytt 3 mom. och till 11 §, sådan den lyder i sistnämnda lag, ett nytt 11 mom. som följer: 
9 § 
Statsandelens belopp 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
När statsandel beviljas folkhögskolor, medborgarinstitut, sommaruniversitet eller idrottsutbildningscenter vars huvudman är en kommun eller en samkommun, beaktas åren 2017—2019 i fråga om folkhögskolorna 98,53 procent, i fråga om medborgarinstituten 98,19 procent, i fråga om sommaruniversiteten 98,65 procent och i fråga om idrottsutbildningscentren 99,10 procent av statsandelsgrunden enligt 8 §. 
11 § 
Pris per enhet 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Åren 2020—2022 utökas driftskostnaderna för verksamheten vid läroanstalterna för fritt bildningsarbete för folkhögskolornas del med 55 000 euro, för de riksomfattande idrottutbildningscentrens del med 8 000 euro, för medborgarinstitutens del med 1 252 000 euro och för sommaruniversitetens del med 9 000 euro. 
11 b § 
Avdrag från priset per enhet för läroanstalter 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Trots vad som föreskrivs i 1 mom. är priset per enhet för en folkhögskolas studerandevecka dock minst 297,48 euro, priset per enhet för ett riksomfattande idrottsutbildningscenters studerandedygn minst 88,20 euro, priset per enhet för ett medborgarinstituts undervisningstimme minst 82,91 euro, priset per enhet för ett sommaruniversitets undervisningstimme minst 156,94 euro och priset per enhet för en studiecentrals undervisningstimme minst 107,19 euro. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors 29.11.2016 

I den avgörande behandlingen deltog

vice ordförande
SannaLauslahtisaml
medlem
LiAnderssonvänst
medlem
RitvaElomaasaf
medlem
Eeva-JohannaElorantasd
medlem
JukkaGustafssonsd
medlem
PetriHonkonencent
medlem
LauraHuhtasaarisaf
medlem
IlkkaKantolasd
medlem
KimmoKiveläsaf
medlem
HannaKosonencent
medlem
MikaelaNylandersv
medlem
UllaParviainencent
medlem
SariRaassinasaml
medlem
JaniToivolagröna.

Sekreterare var

utskottsråd
KajLaine.

RESERVATION 1

Motivering

Vi anser att utbildning, forskning och bildning är nycklarna till Finlands framgång i framtiden. Vi måste satsa på kompetens och utbildning för att Finland ska kunna nå framgång internationellt, och för att vi ska kunna bevara vår konkurrenskraft. Finland måste ligga i framkant när det gäller kompetens, utbildning och forskning. Högklassig och avgiftsfri utbildning är den främsta förutsättningen för att alla oberoende av bakgrund har samma möjligheter till ett framgångsrikt liv. 

Ett lagförslag där det föreslås att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet samt lagen om fritt bildningsarbete ska ändras kan inte godkännas. I anslagen för grundläggande yrkesutbildning ska det sparas 190 miljoner euro från och med 2017. 

Nedskärningarna i den grundläggande yrkesutbildningen är omöjliga att genomföra med bibehållen kvalitet och de leder dessutom till betydande ojämlikhet mellan olika regioner och deras invånare. Det finns en uppenbar risk för att utbildningsutbudet försvagas betydligt i många regioner. Den regionala tillgången måste gå att trygga och yrkeskunniga personer måste kunna utbildas mångsidigt också i framtiden. Tillgången till utbildning är viktig också för att förebygga utslagning av unga. 

Jag är i synnerhet bekymrad över att regeringen går in för att skära kraftigt i uttryckligen yrkesutbildningen utan en detaljerade plan för hur nedskärningarna ska genomföras. Tidtabellsmässigt skärs finansieringen ner ett år före lagen som i detalj reglerar utbildningen ska ändras. Jag anser att den nya lagen borde träda i kraft antingen först eller samtidigt med nedskärningarna för att utbildningens kvalitet inte ska försvagas. 

Många utbildningsanordnare har genomfört samarbetsförhandlingar eller är i färd med att inleda dem på grund av beredningen av 2017 års budget. Läget inom yrkesutbildningen är mycket oklart och ekonomiskt osäkert. 

Fritt bildningsarbete är en viktig del av ett livslångt lärande. Det finns 340 aktörer i Finland som erbjuder fritt bildningsarbete, och var femte finländare deltar årligen i verksamhet som ordnas runtom i landet. 

Fritt bildningsarbete är öppet för alla, förmånligt och lätt för alla att nå. Det har haft en särskilt avgörande betydelse för att integrera invandrare. Framför allt i anstalterna inom fritt bildningsarbete har invandrarna haft möjligheten att lära sig nationalspråken i Finland. 

Ett av Finlands starkaste trumfkort är en utbildning av hög kvalitet som det är lätt att bli antagen till, och jag anser att regeringen bedriver en kortsiktig sparpolitik genom beslutet att skära i finansieringen för det fria bildningsarbetet. Regeringen har uppställt ambitiösa mål för sysselsättningen och för Finlands konkurrenskraft, och att skära i utbildningen och kompetensutvecklingen står i strid med dessa mål. 

Förslag

Kläm 

Jag föreslår

att riksdagen godkänner lagförslag 1 enligt betänkandet men stryker 8 § 1 mom. och 48 § 1 mom., att riksdagen förkastar lagförslag 2 och att riksdagen godkänner två uttalanden. (Reservationens förslag till uttalanden) Reservationens förslag till uttalanden 1. Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar lagförslagen om besparingar för yrkesutbildning på andra stadiet till riksdagen samtidig med lagförslagen om översyn av verksamhetslagstiftningen och finansieringen för yrkesutbildning på andra stadiet.  2. Riksdagen förutsätter att regeringen omedelbart vidtar åtgärder för att trygga den regionala tillgången till yrkesutbildning på andra stadiet och utbildningsutbudet på svenska. 
Helsingfors 29.11.2016
MikaelaNylandersv

RESERVATION 2

Motivering

Allmänt

Sipiläs regering föreslår att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet samt lagen om fritt bildningsarbete ska ändras. 

I anslagen för grundläggande yrkesutbildning ska det sparas 190 miljoner euro från och med 2017. Besparingen genomförs så att det högsta antal studerande som läggs till grund för finansieringen fastställs till en nivå som ligger 12,44 procent under det totala antalet studerande enligt tillstånden att ordna utbildning. 

Dessutom ska en effekt som motsvarar den temporära sänkningen av semesterpenningarna enligt konkurrenskraftsavtalet beaktas enligt förslaget vid beräkningen av finansieringen 2017—-2019 för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning, yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas vid en läroanstalt, grundläggande konstundervisning, läroanstalter för fritt bildningsarbete samt museer, teatrar och orkestrar. Effekten av de sänkta arbetsgivaravgifterna och ändringarna i finansieringsansvaret beaktas som en del av den uppskattade ändringen av kostnadsnivån enligt finansieringslagen. 

När finländarna tillfrågas om våra största nationella landvinningar, har utbildningen ansetts som en av de främsta. I det lilla och avsides belägna Finland har man alltid trott på utbildningens och lärandets omvälvande kraft att främja samhällets utveckling i riktning mot en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar framtid. Att värna om utbildningsmässig jämlikhet har lett till ett mer rättvist samhälle där människors färdigheter och kunskaper inte beror på hemförhållanden eller förmögenhet. Det är ingen slump att utbildningen i Finland har varit bland världseliten redan länge. 

Den politiska oppositionen, vårt lands många ekonomiska experter, en omfattande grupp frivilligorganisationer, specialister på utbildningsområdet och enskilda medborgargrupper har tagit löftena före riksdagsvalet på allvar. Samtidigt som konkurrenskraften har förlösts med förlossningstång genom att skära i löner, har man nonchalerat utbildningens värde som skapare av konkurrenskraft oavsett experternas varningar. Vi menar att det djärvaste sättet att spara vore att sluta upp med denna nedkörning av utbildningen och denna ideologiska utarmning; den kommer att stå oss dyrt i termer av landets framgång. 

Besparingarna inom yrkesutbildningen

Under senaste regeringsperiod föreslogs besparingarna i utbildningen bli genomförda genom att öka samverkan, spara in på väggar och försnabba studietiderna. Den dåvarande oppositionen, centern och sannfinländarna, ville förkasta reformen trots att nybörjarplatsernas antal skulle ha förblivit oförändrat. När lagen om styrmedel för besparingarna föll i riksdagen på grund av tidsbrist, återstod bara ett dåligt alternativ, som skulle ha inneburit omfattande besparingar bara genom att skära i antalet nybörjarplatser. Det röstade också regeringspartierna emot, med undantag för samlingspartiet. 

Statsminister Sipiläs regering som tog vid efter riksdagsvalet bestämde att det ändå går att spara in på nybörjarplatserna. Trots vädjanden beslutade ministerarbetsgruppen för kompetens och utbildning i december att sparbehovet på 190 miljoner inom yrkesutbildningen genomförs ett år före den egentliga reformen. 

En konstig detalj var att utbildningsanordnarna inte fick anpassa sin verksamhet genom att göra sig av med olämpliga lokaler. På så sätt ålades anordnarna av yrkesutbildning att stå för besparingarna. De måste själva i år bestämma om de samlar ihop det som ska sparas 2017 år genom att ta in färre studerande eller skära i priserna per enhet eller göra bådadera. I planen för de offentliga finanserna sägs att förfarandet möjliggör att besparingen genomförs på ett för varje utbildningsanordnare ändamålsenligt sätt så att verksamheten rationaliseras och effektiviseras eller antalet studerande i sista hand minskas. 

Vuxenutbildningen hotar att tyna bort helt och hållet när man måste se till att åtminstone ungdomen får utbildning. Antalet lärare minskar med tusentals och följden är oundvikligen större grupper och en ytterligare minskning av närundervisningen. Regeringen håller fortfarande envist fast vid nedskärningar redan 2017 trots att den egentliga reformen av innehåll och verksamhet är schemalagd först 2018. 

Om enbart pengarna styr reformen, hotar studieplatserna, utbildningsområdena och studieorterna inom yrkesutbildningen bli centraliserade utan någon som helst öppenhet eller slutlig visshet om slutresultatet. Tillgången och tillgängligheten i fråga om utbildning är i fara också för att man planerar att ersätta en stabil och förutsägbar basfinansiering med en mer detaljerad, instabil och politiskt allt strängare styrd finansiering. 

Propositionens sätt att skära i finansieringen för yrkesutbildningen innehåller problem med tanke på arbetsmarknadens behov av kompetens. FFC bedömer att en del av besparingarna kan genomföras genom att skära ner studieplatser i branscher där kompetent folk behövs på arbetsmarknaden, men som inte lockar studerande. Brister i attraktionskraft inom många branscher har uppstått under en längre tid. Minskningarna av studieplatser i och med nedskärningarna kan dock ytterligare försvåra tillgången till kompetent arbetskraft för företag och arbetsplatser inom den närmaste framtiden. 

Propositionen bedömer att utbildningsanordnarna kommer att genomföra nedskärningarna så att de dels minskar utbildningsutbudet, dels gallrar i utbildningens kostnader. Om besparingen helt och hållet skulle genomföras genom att minska mängden studerande, skulle minskningen motsvara 18 000 studieplatser. Om utbildningsanordnarna genomför besparingen på 190 miljoner euro helt och hållet genom att sänka kostnaden per enhet, sjunker det per studerande bestämda kalkylerade priset per enhet med cirka 1270 euro. 

Också nedskärningarna i den kombinerade modellen leder till personalminskningar som det konstateras i propositionen. Propositionen bedömer att personalen inom yrkesutbildningen behöver minskas med 2 400—3 800 personer. Utgifterna för arbetslöshetsförmåner beräknas därmed öka med 15,5—24,6 miljoner euro. Regeringen ökar genom sina egna beslut arbetslösheten i en tid av redan tidigare hög arbetslöshet. Situationen är paradoxal också för att den ökande arbetslösheten fortlöpande ökar behovet för yrkesutbildning både som arbetskraftspolitisk utbildning och som frivillig utbildning. 

Enligt Ammattiosaamisen kehittämisyhdistys AMKE har utbildningsanordnare formellt möjligheten att genomföra nedskärningen enligt önskan, men i praktiken tvingas alla spara in på personal- och lokalkostnaderna, vilka utgör mer än 80 procent av kostnaderna för utbildningen. Utbildningsanordnare har ingen faktisk prövningsrätt när det gäller att rikta in nedskärningen. 

Nedskärningen leder till uppsägningar och permitteringar, den försvagar utbildningens tillgänglighet och inskränker utbildningsutbudet. Att minska på de fastigheter och den apparatur som behövs för utbildningen sker som ett led i mer långsiktiga planer som ofta kräver nya investeringar. Att rikta in nedskärningen på statsandelens kommunfinansiering innebär att den bemöter enskilda utbildningsanordnare på olika sätt. Merparten förlorar finansiering, men en del drar nytta av nedskärningen ekonomiskt. 

Det bör noteras att propositionsmotiven betonar resultaten av kompetensprogrammet för unga vuxna, men finansiering utlovas endast för två år till. Att avsluta programmet strider mot de ungas svaga sysselsättningsläge. För att förebygga utslagning av ungdomar behövs en långsiktig strategi och framförallt tillräckliga resurser. 

Fritt bildningsarbete

Finland har 313 läroanstalter för fritt bildningsarbete och konst- och kulturämnen utgör nära 60 procent av deras kulturutbud, det vill säga medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet, studiecentraler samt idrottsutbildningscentraler. Läroanstalterna för fritt bildningsarbete är studieplatser med låg tröskel och även personer med små tillgångar har tills vidare kunnat delta i deras utbildning. Den ökade mängden invandrare och äldre har ökat behovet av att utveckla och utvidga kursutbudet. I lagen om fritt bildningsarbete konstateras att kursavgifterna ska vara skäliga. I grundlagen förskrivs dessutom att det allmänna, enligt vad som närmare bestäms genom lag, ska säkerställa lika möjligheter för var och en att oavsett medellöshet enligt sina särskilda behov få även annan än grundläggande utbildning samt utveckla sig själv. Med tanke på en långsiktig utveckling av verksamheten är det viktigt att kunna förutse de kommande årens behov och resurser för utbildning för att kunna undvika eventuella nedskärningar i utbildningen och oskäliga höjningar av kursavgifterna. 

I propositionen minskas statsandelarna för fritt bildningsarbete på grundval av konkurrenskraftsavtalet utöver redan gjorda omfattande och så att säga degressiva nedskärningar. Det strider mot andan i konkurrenskraftsavtalet eftersom dess syfte var att öka organisationers konkurrenskraft. Nu omintetgörs denna fördel genom ytterligare sparbeting. Läroanstalterna för fritt bildningsarbete är nästan helt ordnade i aktiebolags- eller stiftelseform och de hör inte till den offentliga sektorns andel sådan den definieras i konkurrenskraftsavtalet. Nedskärningarna som baseras på besparingar inom offentlig ekonomi bör därför kompenseras till privata utbildningsanordnare på samma sätt som tillgodoräknandet av moms. 

Av folkhögskolorna ordnar 38 yrkesutbildning. Yrkesinriktad grundutbildning ordnas av 24 folkhögskolor. Av folkhögskolornas statsandelsfinansiering utgjorde finansieringen för yrkesutbildning 46 procent 2015. Finansieringen för yrkesutbildning har en viktig, i många fall rentav avgörande verkan för folkhögskolornas verksamhetsbetingelser. Enligt folkhögskoleförbundet äventyrar de föreslagna förändringarna hela folkhögskolearbetet i mångsektoriella folkhögskolor. 

Folkhögskolorna är specialiserade i synnerhet på yrkesutbildning inom det humanistiska och pedagogiska området. I praktiken har små eller på en bransch fokuserade utbildningsanordnare ingen chans att rikta in besparingar på studerandemängder eller avstå från att ordna en examen. Det enda alternativet blir då att minska på kostnaderna för enskilda studerande vilket leder till att utbildningens kvalitet sjunker. 

I samband med beredningen av den strukturella översynen över utbildningen på andra stadiet under denna förra regeringsperioden bestämde undervisnings- och kulturministeriet att verksamheten inom läroanstalter för fritt bildningsarbete kommer att bedömas som en helhet när nätverket av anordnare utformas. Denna linje fastställdes då även inom statsrådet. Samtidigt konstaterades folkhögskolornas särskilda uppdrag, att förebygga utslagning, och värdegrunden bakom deras utbildningsuppdrag. I den nu aktuella propositionen om finansieringsnedskärningarna och i reformen av yrkesutbildningen har ingen helhetsgranskning gjorts. 

Förslag

Kläm 

Vi föreslår

att riksdagen förkastar lagförslagen. 
Helsingfors 29.11.2016
JukkaGustafssonsd
LiAnderssonvänst
Eeva-JohannaElorantasd
IlkkaKantolasd
JaniToivolagröna