Enligt lagförslaget i propositionen ska statsandelsfinansieringen för utbildning som godkänts i en integrationsplan för invandrare avskiljas till en separat helhet i finansieringssystemet för fritt bildningsarbete. Utskottet anser att propositionen behövs och fyller sitt syfte och tillstyrker lagförslaget med en teknisk korrigering. 

I 9 § i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) föreskrivs det om statsandelens belopp. Enligt paragrafens 1 mom. beviljas huvudmän för folkhögskolor, medborgarinstitut och sommaruniversitet statsandel till 57 procent samt huvudmän för studiecentraler och idrottsutbildningscenter statsandel till 65 procent av den kalkylerade statsandelsgrunden. Enligt bestämmelsen beviljas huvudmän för folkhögskolor, studiecentraler, medborgarinstitut eller sommaruniversitet statsandel till 100 procent när det gäller utbildning för invandrare som godkänts i en sådan integrationsplan för den studerande som avses i 11 § i lagen om främjande av integration (1386/2010) eller som avses i 5 § 2 mom. i läropliktslagen (1214/2020). 

Läroanstalterna inom det fria bildningsarbetet har lång erfarenhet av att genomföra utbildning som svarar på invandrares behov. Utbildningsmodellen enligt integrationsplanen för det fria bildningsarbetet har gett invandrarna mångsidigare möjligheter att studera läs- och skrivkunskap och bidragit till att stödja deras vägar till utbildning och arbetsliv och på så sätt skapat möjligheter för dem att få fäste i det finländska samhället. Ett centralt innehåll i utbildningen är studier i läs- och skrivkunskap och i finska eller svenska samt annat innehåll enligt syftena med lagen om främjande av integration. Utskottet konstaterar att tillräckliga språkkunskaper skapar förutsättningar för en smidig utbildningsväg. 

Sådan utbildning som godkänts i en integrationsplan för invandrare ingår för närvarande i det samlade finansieringssystemet för det fria bildningsarbetet. Antalet genomförda prestationer inom utbildningen för invandrare och annan utbildning inom det fria bildningsarbetet är således bundna till varandra. Om det årligen fastställda antalet prestationer för en läroanstalt överskrids, beaktas i finansieringen av läroanstalten endast de prestationer som motsvarar antalet fastställda prestationer. Då riktas de prestationsnedskärningar som beror på att prestationerna överskridits i samma förhållande till all utbildning som läroanstalten ordnar. I och med att finansieringen av invandrarutbildningen i fortsättningen blir en separat helhet upphör denna utbildning att vara beroende av prestationsutfallet för annan utbildning inom det fria bildningsarbetet. Lagändringen skapar klarhet i finansieringssystemet för det fria bildningsarbetet och är således välkommen. 

För att finansieringen av utbildning som godkänts i en integrationsplan för invandrare ska kunna bilda en separat helhet behövs enligt de beräkningar som gjorts sammanlagt 11,8 miljoner euro i statsandelsfinansiering, för att antalet prestationer som anvisats för denna utbildning inte ska minska jämfört med nuläget. I planen för de offentliga finanserna 2022—2025 anvisas ett årligt tillägg på fem miljoner euro för integrationsutbildning för invandrare inom det fria bildningsarbetet. Finansieringsbeloppet för utbildning som godkänts i en integrationsplan för invandrare blir 11,83 miljoner euro, när det till de knappa 5 miljoner euro som reserverats för den utbildningen i enlighet med rambeslutet läggs 5 miljoner euro och knappa 2 miljoner euro överförs till statsandelssystemet från statsunderstöden, dvs. från studiesedelsunderstödet för ungdomsgarantin för invandrare. 

Enligt regeringens proposition finns det i och med ändringarna årligen finansiering för integrationsutbildning för invandrare som täcker cirka 4 000 studerandes behov. Kulturutskottet konstaterar att de föreslagna ändringarna ger bättre förutsägbarhet i läroanstalternas verksamhet och finansiering inom det fria bildningsarbetet. Ändringarna gör det möjligt att planera ett långsiktigt utbildningsutbud också för andra utbildningar inom det fria bildningsarbetet. Utskottet anser att tilläggsfinansieringen bättre än för närvarande möjliggör full finansiering av utbildningsprestationerna. 

Trots de föreslagna ökningarna är anslaget för integrationsutbildning för invandrare fortfarande i minsta laget. Sakkunniga lyfte till exempel fram problemen med priset per enhet för den av medborgarinstituten ordnade utbildningen i läskunnighet för invandrare (UMAKO). De sakkunniga hade också mer allmänt synpunkter på att anslaget för de utbildningar som godkänts i integrationsplanen fortfarande är otillräckligt för att alla utbildningsbehov ska kunna tillgodoses. Kulturutskottet anser det vara viktigt att under de kommande åren följa upp och utvärdera om finansieringen av den utbildning som godkänts i integrationsplanen är tillräcklig. 

Den nu aktuella propositionen gäller finansieringen av utbildning som godkänts i en integrationsplan för invandrare. Kulturutskottet anser att det är viktigt att man också svarar på utbildningsbehoven hos de invandrare som överskridit integrationstiden och att man kan trygga deras möjligheter att delta i integrationsfrämjande utbildning. Utskottet anser att man i fortsättningen även bör utvärdera hur finansieringen av de utbildningar som riktas till invandrare som inte har en integrationsplan har etablerats och om finansieringen är tillräcklig. 

Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att integrationsutbildningens genomslag bör följas upp och utvärderas regelbundet och att behövliga åtgärder bör vidtas utifrån bedömningen.