Regeringen föreslår att lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning ersätts med en ny lag med samma namn. Genom ändringarna uppfylls kraven i det reviderade direktivet om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (MKB-direktivet). Syftet är också att samordna de miljörelaterade förfarandena och samtidigt göra dem smidigare. Med hänvisning till propositionsmotiven och annan utredning anser utskottet att propositionen sammantaget är behövlig och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande kommentarer och ändringsförslag. 

Viktiga mål i propositionen är enligt utskottet att förbättra miljökonsekvensbedömningens kvalitet, förtydliga förhållandet mellan förfarandet för miljökonsekvensbedömning och tillståndsförfarandena och precisera kriterierna för beslutsfattandet när det beslutas om miljökonsekvensbedömning i enskilda fall. 

Regeringen föreslår att miljökonsekvenserna av ett projekt ska kunna bedömas på initiativ av den projektansvarige också i samband med något annat förfarande än ett egentligt förfarande för miljökonsekvensbedömning. Det handlar då i allmänhet om ett planläggningsförfarande enligt markanvändnings- och bygglagen. Kontaktmyndigheten och den myndighet som ansvarar för förfarandet enligt den andra lagen kan komma överens om att miljökonsekvensbedömningen ska genomföras på det sätt som föreskrivs i den andra lagen, om konsekvenserna kan utredas på det sätt som lagen kräver. Utskottet anser att ändringen är på sin plats eftersom smidigheten i förfarandet då kan förbättras åtminstone i fråga om vissa typer av projekt. 

Enligt 23 § i lagförslag 1 ska kontaktmyndigheten sammanställa en så kallad motiverad slutsats om de betydande miljökonsekvenserna av ett projekt. Den motiverade slutsatsen grundar sig på direktivet. Den ersätter kontaktmyndighetens utlåtande om miljökonsekvensbeskrivningen enligt den gällande lagen. Målet är att bättre beakta resultaten av en miljökonsekvensbedömning i det egentliga miljötillståndsförfarandet. Till en tillståndsansökan ska därför fogas en miljökonsekvensbeskrivning och kontaktmyndighetens motiverade slutsats. Kontaktmyndighetens motiverade slutsats ska också fogas till tillståndsbeslutet, och av beslutet ska det framgå hur bedömningen har beaktats i tillståndsprövningen. Kontaktmyndighet kommer alltjämt att vara närings-, trafik- och miljöcentralen, med undantag av projekt enligt kärnenergilagen, i vilka arbets- och näringsministeriet förblir kontaktmyndighet även i fortsättningen. För att uppfylla målet att förbättra miljökonsekvensbedömningens verkningsfullhet föreslår regeringen i propositionen att 13 olika tillståndslagar ska ändras. Det handlar bland annat om miljötillstånd, vattentillstånd och bygglov samt tillstånd enligt kemikaliesäkerhetslagen och gruvlagen. Också markanvändnings- och bygglagen föreslås bli ändrad för att bättre samordna eller slå samman miljökonsekvensbedömningen och projektplanläggningen. Väsentligt med tanke på naturvårdslagen är att Naturabedömningen och miljökonsekvensbedömningen slås samman. 

Utskottet anser att det är en god sak att propositionen ger möjlighet att slopa överlappande förfaranden. Det gäller till exempel möjligheten att bedöma miljökonsekvenserna av ett projekt i en projektspecifik plan i samband med planläggningen och genom att slå samman den Naturabedömning som avses i naturvårdslagen och förfarandet för miljökonsekvensbedömning. Andra reformer som främjar smidigheten är sammanslagningen av höranden och ett effektivare gemensamt utnyttjande av utredningar. Utskottet betonar att den minskade överlappningen är till nytta för verksamhetsutövarna och också rationell från invånarnas och de övriga aktörernas synpunkt, eftersom de dubbla processerna har gjort det svårt att bilda sig en uppfattning om i vilken fas av förfarandet ett ärende är och vilka påverkningsmöjligheterna är i den aktuella fasen. 

Bestämmelsen i 25 § i lagförslag 1 i propositionen möjliggör vid behov att hörandet om miljökonsekvensbeskrivningen ordnas samtidigt med hörandet om en tillståndsansökan. Enligt 25 § 2 mom. får en myndighet ändå inte bevilja tillstånd innan den har fått konsekvensbeskrivningen och den motiverade slutsatsen. Utskottet anser att det som utgångspunkt är viktigt att det vid behov finns möjlighet till ett samtidigt hörande för att garantera ett smidigt förfarande. 

I 8 § i lagförslag 1 sägs det att innan programmet för miljökonsekvensbedömning överlämnas eller under bedömningsförfarandets gång kan kontaktmyndigheten på eget initiativ eller på begäran av en annan myndighet eller den projektansvarige anordna en förhandsöverläggning. Denna har till syfte att främja hanteringen av den helhet av bedömnings-, planerings- och tillståndsförfaranden som krävs för ett projekt och informationsutbytet samt att förbättra utredningarnas och dokumentens kvalitet och tillgänglighet och skapa smidigare förfaranden. 

Utskottet anser att det är bra att man tar in en bestämmelse om förhandsöverläggningar i den nya lagen. Förslaget har även fått kritik, och det har ansetts onödigt eftersom det är möjligt att ordna inofficiella överläggningar också utan en särskild bestämmelse och detta redan har blivit allmän praxis. En bestämmelse på lagnivå har ansetts kunna ge utomstående det intrycket att det fattas några beslut vid överläggningarna. Utskottet betonar därför att målet endast är att förbättra hanteringen av processerna. Eftersom det inte ens i själva förfarandet vid miljökonsekvensbedömning träffas något avgörande om det slutliga alternativet som ska genomföras, kan inte heller förhandsöverläggningen gälla något annat än hanteringen av helheten av de olika faserna i förfarandet och klarläggandet av behovet av information. På grund av förhandsöverläggningens processuella karaktär är det enligt utskottet inte behövligt att exempelvis skadelidande skulle få möjlighet att delta i den. I denna fas har projektet vanligtvis inte preciserats till alla delar, och det är svårt att definiera projektets influensområde och parterna. En annan viktig utgångspunkt för förfarandet vid miljökonsekvensbedömning är att det i detta skede fortfarande finns olika alternativ för hur och var ett projekt ska genomföras. Den projektansvarige vill kanske också diskutera sitt projekt med myndigheten i förtroende, till exempel av konkurrensskäl.  

Utskottet betonar att målet med det pågående omfattande projektet för smidigare miljötillstånd är att före årets slut ha klart ett förslag om att genomföra miljöförfarandena som samservice. I det sammanhanget kommer man också att utreda vilka alternativ som finns för att göra förfarandet vid miljökonsekvensbedömning och de viktigaste miljörelaterade förfarandena smidigare. Eftersom genomförandet av MKB-direktivet förutsätter att lagändringarna sätts i kraft redan under våren har de här förslagen inte kunnat tas med i propositionen. Utskottet anser att det är angeläget att samservicereformen fortsätter som planerat. 

Utskottet föreslår i huvudsak tekniska ändringar i lagförslagen, enligt det som sägs i detaljmotiven.