Sammantaget anser utskottet propositionen vara behövlig och lämplig, och tillstyrker lagförslaget, men med anmärkningarna nedan. 

Syftet med propositionen är att införa nödvändiga preciserande bestämmelser om genomförandet av vissa direktiv. Ändringsförslagen hänför sig till direktivet om förnybar energi, direktivet om bedömning av inverkan på miljön (direktivet om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, det s.k. MKB-direktivet) och genomförandet av marknadskontrollförordningen. Utskottet har inget att anmärka på propositionen till den del den gäller genomförandet av direktivet om förnybar energi och marknadskontrollförordningen. När det gäller genomförandet av MKB-direktivet konstaterar utskottet följande. 

Kommissionen har gett Finland en formell underrättelse om brister i genomförandet av MKB-direktivet. Det bristande genomförandet av MKB-direktivet, särskilt i fråga om bestämmelserna om konsekvenserna av gränsöverskridande projekt, har avhjälpts tidigare genom proposition RP 50/2021 rd, om vilken utskottet lämnade betänkande MiUB 2/2021 rdUtskottet betonade där behovet av att aktivt utveckla MKB-förfarandet så att alla betydande konsekvenser av projekten från råvaror till produkter och avfall inkluderas i konsekvensbeskrivningen och i kontaktmyndighetens motiverade slutsats och därigenom också beaktas i tillståndsbeslutet för projektet. Utskottet underströk också att det för att säkerställa en omfattande helhetsbedömning av miljökonsekvenserna och smidiga tillståndsförfaranden är viktigt att sörja inte bara för att lagstiftningen är enhetlig utan också för verksamhetsutövarnas och tillståndsmyndigheternas anvisningar och utbildning. . I den proposition som nu behandlas föreslås ändringar i markanvändnings- och bygglagen. Utskottet fokuserar i det följande på vissa av ändringarna. Det föreslås att det till lagens 192 § 1 mom. fogas en ny 5 punkt enligt vilken rätten att anföra besvär över beslut om byggnads- och åtgärdstillstånd samt beslut om tillstånd för landskapsarbete och rivning också, inom dess verksamhetsområde, ska gälla en sådan registrerad sammanslutning vars syfte är att främja miljö-, hälso- och naturvården, om bygglovet gäller en byggnad på vilken lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKB-lagen) tillämpas. På motsvarande sätt föreslås det att det till 133 § fogas ett nytt 5 mom, enligt vilket kommunen ska ge kommunmedlemmar och intressenter tillfälle att framföra sina åsikter om tillståndsansökan, om ansökan gäller en byggnad på vilken lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning tillämpas. 

Den utvidgning av rätten att få information, rätten till hörande och besvärsrätten som avses i propositionen gäller således enligt motiven endast enskilda tillståndspliktiga byggnader, i samband med vilka en obligatorisk granskning enligt MKB-lagen ska göras. I det finländska systemet kan en miljökonsekvensbedömning begäras både utifrån projektförteckningen och utifrån ett individuellt tillämpningsbeslut. Utskottet anser att "obligatorisk" i detta sammanhang är ett svårförståeligt uttryck och förtydligar att det täcker båda fallen enligt MKB-lagen, det vill säga miljökonsekvensbedömningar som görs på basis av projektförteckningen men också bedömningar som görs utifrån beslut i enskilda fall. Också i den föreslagna nya 192 § 1 mom. 5 punkten hänvisas det endast allmänt till tillämpningen av MKB-lagen. 

Utskottet konstaterar att ändringen i praktiken kommer att gälla särskilt vindkraftsbyggande. Enligt uppgifter från Finska vindkraftsföreningen planerades våren 2021 totalt 249 vindkraftsprojekt. Bestämmelsen kan i princip också gälla andra industriella byggprojekt vars MKB-förfarande genomförs i samband med planläggningsplanen. På en vindkraftsbyggnad som byggs inom ett område för vindkraftverk som anges i den plan som direkt styr utbyggnaden av vindkraft tillämpas således alltid ett utvidgat förfarande för hörande, utlåtande och besvär, om MKB-förfarandet har tillämpats på vindkraftsprojektet. Anhängiggörandet av ansökan om bygglov ska meddelas på internet och utlåtande ska begäras av närings-, trafik- och miljöcentralen. Registrerade sammanslutningar som uppfyller definitionen har besvärsrätt och till beslutet fogas en besvärsanvisning för registrerade sammanslutningar. 

Centrala frågor som ska granskas vid behandlingen av bygglov är projektbeskrivningens överensstämmelse med planen, dess lämplighet med tanke på stads- och miljöbilden samt dess säkerhet och hälsosamhet. Om en byggnad avviker från det projekt som presenterats vid MKB-förfarandet i samband med planläggningen, ska tillståndsmyndigheten enligt 27 § i MKB-lagen hos kontaktmyndigheten försäkra sig om att den motiverade slutsats som avses i MKB-lagen är aktuell när tillståndsärendet avgörs. Om projektet avviker från det som framförts i MKB-förfarandet, ska närings-, trafik- och miljöcentralen i sitt utlåtande framföra sin åsikt om huruvida den motiverade slutsatsen är aktuell och vid behov specificera till vilka delar den inte längre är det och till vilka delar MKB-beskrivningen måste kompletteras. Närings-, trafik- och miljöcentralen ger därefter en uppdaterad motiverad slutsats. Utskottet konstaterar för tydlighetens skull att utvidgningen av rätten att söka ändring inte är avsedd att ändra besvärsgrunderna. 

Utskottet konstaterar slutligen att säkerställandet av en tillräcklig och proportionerlig rätt att delta och söka ändring i fråga om den helhet som utgörs av planläggning och bygglovsförfarande och som styr markanvändningen å ena sidan med tanke på MKB-direktivet och å andra sidan mer allmänt med tanke på enhetligheten i den nationella lagstiftningen förutsätter en grundlig beredning som helst bör göras i samband med en totalrevidering av markanvändnings- och bygglagen. Utskottet anser således att det i propositionen föreslagna regleringssättet för att komplettera genomförandet av MKB-direktivet är motiverat, med de ändringar som utskottet föreslår i detaljmotiveringen. Utskottet betonar slutligen att det vid sidan av en omfattande och samlad bedömning av miljökonsekvenserna är viktigt att säkerställa inte bara att förfarandena för deltagande är tillräckliga, utan också att förfarandena är rättidiga och tydliga samt att tillståndsförfarandena fungerar smidigt. Utöver att lagstiftningen är enhetlig är det viktigt att också se till att verksamhetsutövarna och tillståndsmyndigheterna får anvisningar och utbildning samt att myndigheterna och fullföljdsdomstolarna har tillräckliga resurser, så att projekten inte fördröjs ytterligare.