Betänkande
ReUB
7
2018 rd
Revisionsutskottet
Statens revisionsverks berättelse om tillsynen över valfinansieringen vid presidentvalet 2018
INLEDNING
Remiss
Statens revisionsverks berättelse om tillsynen över valfinansieringen vid presidentvalet 2018 (B 20/2018 rd): Ärendet har remitterats till revisionsutskottet för betänkande. 
Sakkunniga
Utskottet har hört 
redovisningsrevisionschef
Jaakko
Eskola
Statens revisionsverk.
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Syftet med tillsynen samt skyldigheten att redovisa
Syftet med lagen om kandidaters valfinansiering (valfinansieringslagen) är att öka öppenheten kring valfinansieringen och informationen om kandidaternas eventuella bindningar. Enligt motiveringen till lagen har lagstiftningen främst syftat till att förebygga korruption och garantera adekvata resurser för ett fungerande politiskt system. På så sätt främjas demokratin och det allmänna förtroendet för demokratin. Öppna och ärliga val är hörnstenen i en fungerande västerländsk demokrati. Ett centralt element i öppenheten och insynen är att väljarna har möjlighet att få veta varifrån partier och andra som ställer upp kandidater har fått betydande bidrag till sin kampanj. Ett starkt ekonomiskt beroende av finansiär kan nämligen väcka misstankar om att finansiären på ett otillbörligt sätt försöker påverka dem som ställer upp kandidater och deras politik. Redovisningsskyldigheten ökar den offentliga informationen om kandidaternas eventuella bindningar, och den förväntas även motverka en ökning av kandidaternas kampanjutgifter. 
Syftet för valfinansieringslagen är att tydliggöra vad skyldigheten att redovisa valfinansieringen innebär. Med lagen eftersträvas ett system som är tillräckligt heltäckande, men som samtidigt kan tillämpas utan orimligt stort besvär för kandidaterna. För att tillgodose kandidaternas rättssäkerhet och sinsemellan jämförbara redovisningar har man i lagen eftersträvat ett så tydligt redovisningssystem som möjligt. 
Vid presidentval är det de partier eller de valombud för valmansföreningar som ställt upp kandidater, eller valombudens ersättare, som är skyldiga att redovisa sin valfinansiering. De uppgifter som åtminstone ska redovisas om valfinansieringen vid presidentval anges i 6 § i valfinansieringslagen. Med valfinansiering avses finansieringen av de kostnader för kandidaternas valkampanjer som uppkommer tidigast sex månader före och senast två veckor efter valdagen oberoende av när de betalas. Valdagen för presidentvalet inföll den 28 januari 2018. 
De redovisningsskyldiga skulle uppge finansieringen för valkampanjen specificerad först enligt kandidatens egna medel och lån som denne har tagit upp och sedan enligt externa bidrag till kandidaten, dennes stödgrupp eller någon annan sammanslutning som grundats för att stödja kandidaten. Vidare skulle de redovisa varje enskilt bidrag och dess givare separat, om bidragets värde var minst 1 500 euro. Flera bidrag från en och samma givare till kandidatens valkampanj skulle räknas samman och redovisas som ett enda bidrag. 
Statens revisionsverks tillsynsuppgift
Statens revisionsverk ska övervaka att skyldigheten att redovisa valfinansieringen fullgörs. Enligt valfinansieringslagen ansvarar den som är skyldig att lämna redovisning för redovisningens innehåll. Revisionsverkets har som mål att tillsynssystemet ska vara så lättanvänt och vägledande som möjligt. Revisionsverket fastställde den 13 oktober 2017 allmänna anvisningar om redovisning av valfinansieringen vid presidentvalet 2018 (269/40/2017). Verket har dessutom en permanent rådgivningstjänst som svarar på frågor om valfinansieringslagen. 
Det offentliggör dessutom omedelbart de inkomna redovisningarna och upprätthåller ett redovisningsregister över dessa. Systemet medger att de uppgifterna i redovisningarna är tillgängliga genom ett allmänt datanät. 
Valfinansieringslagen innebär att revisionsverkets i praktiken övervakar det som nämns i 5–8 § i den lagen. Tillsynsuppgiften gäller främst övervakning av att skyldigheten att redovisa valfinansieringen fullgörs med fokus på den formella riktigheten i själva redovisningen. Revisionsverkets uppgifter inbegriper inte tillsyn över att övriga bestämmelser i lagen följs. Exempelvis hör inte begränsningar i fråga om kandidaters valfinansiering enligt 4 § till det område som verket ska övervaka. I fråga om den gäller politiskt ansvar. 
Alla åtta redovisningsskyldiga vid presidentvalet 2018 redovisade sin valfinansiering i enlighet med lagen inom utsatt tid. Revisionsverket bad de redovisningsskyldiga lämna in ytterligare utredningar, dvs. bokföringsrapporter och kontoutdrag, för att säkerställa riktigheten i redovisningarna. På så sätt ville revisionsverket i synnerhet kontrollera att betalningarna från utomstående hade antecknats korrekt i redovisningarna. Dessutom bad revisionsverket fyra redovisningsskyldiga komplettera eller korrigera sina redovisningar. De redovisningsskyldiga kompletterade redovisningarna omgående. Korrigeringarna gällde främst preciseringar av de redovisade finansieringsuppgifterna. 
Variationen i de redovisningsskyldigas kampanjkostnader är påfallande stor. Den dyraste kampanjen kostade 1 233 642 euro och den billigaste 162 405 euro, enligt redovisningarna. De genomsnittliga kampanjkostnaderna var utifrån samtliga redovisningar cirka 481 000 euro. År 2012 kostade den dyraste kampanjen 2 033 780,25 euro och den billigaste 80 323,97 euro, medan genomsnittet låg på cirka 739 000 euro. 
Presidentvalskampanjerna var också organiserade på olika sätt. Även när kandidaten var uppställd av ett parti genomfördes kampanjen i de flesta fall av en stödgrupp eller stödförening. 
Revisionsverket konstaterar att det utifrån behandlingen av redovisningarna, de erhållna utredningarna och kompletteringarna inte har tagit del av omständigheter som skulle ge det anledning att ifrågasätta riktigheten av de inlämnade redovisningarna. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Revisionsutskottets förslag till beslut:
Riksdagen godkänner ett ställningstagande med anledning av berättelse B 20/2018 rd. 
Utskottets förslag till ställningstagande
Riksdagen har ingenting att anmärka med anledning av berättelsen. 
Helsingfors 24.1.2019 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Eero
Heinäluoma
sd
vice ordförande
Olavi
Ala-Nissilä
cent
medlem
Olli
Immonen
saf
medlem
Johanna
Karimäki
gröna
medlem
Esko
Kiviranta
cent
medlem
Eero
Lehti
saml
medlem
Maria
Lohela
liik
medlem
Eero
Reijonen
cent
medlem
Päivi
Räsänen
kd
ersättare
Pia
Viitanen
sd.
Sekreterare var
utskottsråd
Nora
Grönholm.
Senast publicerat 28.1.2019 15:45