Regeringen vill göra avsteg från den permanenta lagstiftningen och föreslår en frysning av folkpensionsindex 2018 så att det stannar kvar på samma nivå som i år. Redan tidigare lät regeringen exceptionellt nog nivån för förmånerna sjunka efter att indextalet sjönk 2016. För innevarande år skar regeringen ner förmåner bundna till folkpensionsindex med 0,85 procent. Regeringen har dessutom upphävt barnbidragets indexkoppling och sänkt barnbidraget med 0,91 procent. Nu tänker alltså regeringen frysa index vid den sänkta nivån för innevarande år. Det betyder en nedskärning av de grundläggande förmånerna med cirka 0,9 procent. Ändringen av indexjusteringarna avses bli bestående och ska inte kompenseras i samband med kommande indexjusteringar av pensionerna. Förmånerna kommer alltså i fortsättningen att vara lägre än tidigare. 

Grundskyddet är lågt i relation till både utkomststöd och minimibudget. Ett exempel är att inkomsterna hos en person som bor ensam på hyra och som bara får grundtrygghetsförmåner täcker så lite som 73—94 procent av konsumtionen enligt minimibudgeten, beroende på livssituation. Hushåll som försöker klara sig med primära förmåner tvingas allt oftare söka långvarigt utkomststöd på grund av de låga grundtrygghetsförmånerna men också till följd av de höga boendekostnaderna. 

Enligt beräkningar gjorda av Institutet för hälsa och välfärd kommer indexfrysningen 2018 att minska förmånsutgifterna med 88 miljoner euro. Samtidigt kommer hushållens kalkylerade behov av utkomststöd att öka med ungefär 9 miljoner euro. Frysningarna och nedskärningarna av index under regeringsperioden (2017 och 2018) minskar sammanlagt förmånsutgifterna med 236 miljoner euro, men samtidigt stiger behovet av utkomststöd med 2,2 procent, alltså 23 miljoner euro. Regeringens upprepade indexfrysningar och nedskärningar kommer på längre sikt att leda till att tyngdpunkten inom den sociala tryggheten förskjuts mot utkomststödet, som är avsett att vara tillfälligt och komma i sista hand. Den här trenden stärks av att indexjusteringarna av de maximala boendeutgifterna i fråga om bostadsbidraget frystes 2015. Ett långvarigt beroende av behovsprövat utkomststöd som komplement till försörjningen minskar motivationen att arbeta och får människorna att fastna i en fattigdomsfälla, rentav i flera generationers tid. 

Nedskärningarna gäller de minsta primära förmånerna. Propositionen innebär att allt fler personer över 65 år blir låginkomsttagare. Det beror på att garantipensionen och folkpensionen sjunker men också på att beskattningen av pensionerna skärps när pensionsinkomstavdraget sjunker. Indexnedskärningarna kumuleras dels genom de olika förmånerna, dels tidsmässigt. Det blir ofta så att de olika ändringarna drabbar samma personer och hushåll och i synnerhet dem som länge åtnjutit vissa förmåner. Dessutom kan effekterna kumuleras beroende på livssituationen. För den som får flera olika förmåner ger också en enskild nedskärning kumulativa effekter, eftersom en indexsänkning samtidigt drabbar flera av de förmåner som personen får. De sammantagna effekterna av nedskärningarna och frysningarna av index 2017 och 2018 är betydande på månadsnivå jämfört med höjningarna enligt indexlagen 2001. På lång sikt hotar inkomstnivån att börja släpa efter när indexnedskärningarna kumuleras, samtidigt som vissa befolkningsgrupper blir allt mer beroende av utkomststöd. De sakkunniga utskottet hört har gång på gång fäst uppmärksamheten vid att nedskärningarna hopar sig hos vissa. Likaså har de påpekat bristen på konsekvensbedömningar. 

Vi kan inte acceptera regeringens ständiga nedskärningar i grundtryggheten. De drabbar upprepat samma människor och driver in dem i fattigdom och i rollen som mottagare av utkomststöd. Vi föreslår att de förmåner som är knutna till folkpensionsindex indexjusteras enligt den permanenta lagstiftningen på så sätt att poängtalet för 2016 är detsamma som för 2015 (och alltså inte blir negativt), att index för 2017 inte skärs ner med 0,85 procent utan i stället höjs med 0,49 procent i enlighet med levnadskostnadsindex och att höjningen nästa år stämmer överens med index och därmed blir ungefär 0,93 procent. Uträknat så här blir poängtalet för 2018 då 1 660. 

Regeringen föreslår att det stiftas en lag om indexjustering för 2018 av folkpensionen och vissa andra förmåner. Enligt lagen fryses folkpensionsindex med avvikelse från den permanenta lagstiftningen på 2017 års nivå. Den föreslagna lagen ska tillämpas på alla förmåner som är bundna till folkpensionsindex. Ändringen gäller folkpensioner, garantipension och andra förmåner som justeras enligt folkpensionsindex eller som i övrigt är bundna till folkpensionsbeloppet. Bland de övriga förmånerna märks handikappförmåner, fronttillägg, grunddagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, arbetsmarknadsstödet och barnförhöjningen. Ändringen ska också gälla kriterierna för förmåner bundna till folkpensionsindex och vissa belopp, bland annat gränsen för den årliga självrisken vid läkemedelsersättningar. 

Enligt Institutet för hälsa och välfärd innebär propositionen att allt fler personer över 65 år blir låginkomsttagare. Det beror på att garantipensionen och folkpensionen sjunker men också på att beskattningen av pensionerna skärps när pensionsinkomstavdraget sjunker. 

Lagförslagen är betydelsefulla med avseende på 19 § 2 mom. i grundlagen. Där sägs det att var och en genom lag ska garanteras rätt att få sin grundläggande försörjning tryggad vid arbetslöshet, sjukdom, arbetsoförmåga och under ålderdomen samt vid barnafödsel och förlust av en försörjare. (GrUU 47/2017 rd — RP 123/2017 rd). 

Vi Sannfinländare anser att lagförslagen ökar ojämlikheten i samhället. Ett exempel är fattigdomen bland pensionärer. Antalet pensionärer ökar hela tiden och det räcker inte med nominella höjningar av garantipensionen. De som får folkpension tvingas leva med mycket små inkomster. 

Vi anser att propositionen innebär en sådan försämring av den grundläggande försörjningen som inte är acceptabel med hänsyn till lagstiftarens skyldigheter. 

Hösten 2016 föreslog regeringen att det stiftas en lag om indexjustering för 2017 av folkpensionen och vissa andra förmåner. Enligt den föreslagna lagen frystes folkpensionsindex med avvikelse från den permanenta lagstiftningen på 2016 års nivå. Dessutom sänktes folkpensionsindex med 0,85 procent i budgeten för 2017 på så sätt att det sjönk från 1 631 till 1 617 poäng. I budgeten för 2018 föreslår regeringen en fortsatt indexfrysning på 2016 års nivå, där index alltså redan är nedskuret. 

Ändringen gäller i stor omfattning låginkomsttagarna i Finland. Frysningen av indexet ska gälla folkpensioner, garantipension och övriga förmåner som ses över enligt folkpensionsindex eller i övrigt är kopplade till folkpensionen. Bland de övriga förmånerna märks handikappförmåner, fronttillägg, grunddagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, arbetsmarknadsstödet och barnförhöjningen. Ändringen ska också gälla kriterierna för förmåner bundna till folkpensionsindex och vissa belopp, bland annat gränsen för den årliga självrisken vid läkemedelsersättningar. 

I statens räkenskaper drabbar indexnedskärningarna följande kategorier: statsandelar till kommunerna, barnbidrag, statsandelar enligt sjukförsäkringslagen (minimidagpenningar), statsandel enligt folkpensionslagen (boendeutgifter), statsandel enligt folkpensionslagen, statsandelar för alterneringsersättning, statsandelar för vuxenutbildningsstöd, statsandelar för arbetsmarknadsstöd, statsandelar för grunddagpenning, statsandelar för inkomstrelaterad dagpenning, bostadsbidrag, fronttillägg, statsandel enligt folkpensionslagen (slopande av sänkningen av boendeutgifterna) och statsandelar för arbetsmarknadsstöd. 

Nedskärningen med 0,85 procent av indexjusteringarna avsågs bli bestående och ska inte kompenseras i samband med kommande justeringar enligt folkpensionsindex. Det handlar således om en bestående försämring i låginkomsttagarnas vardag. 

De gröna anser att regeringens indexnedskärningar och frysningar saknar hållbara grunder och inte bör accepteras. Vi anser att det varken är hållbart eller skäligt med indexbesparingar som drabbar särskilt barnfamiljer, arbetslösa, pensionärer, studerande, personer med funktionsnedsättning, värnpliktiga och sjuka finländare samtidigt som regeringen driver på ett konkurrenskraftsavtal med skattesänkningar som gynnar höginkomsttagarna och miljöförorenande verksamhet föreslås få många slags skattestöd. Åtgärderna försvagar låginkomsttagarnas köpkraft, vilket försvagar den inhemska efterfrågan och tillväxtutsikterna för inhemska företag.