Indexfrysningen är en av de anpassningsåtgärder som sätts in för att balansera upp statsfinanserna och täppa till hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna. Propositionen bygger på statsrådets plan för de offentliga finanserna 2018—2021.
Enligt den permanenta lagstiftningen ska pensioner och andra förmåner bundna till folkpensionsindex höjas med 0,68 procent 2018 utifrån en preciserad kalkyl som gjordes under utskottsbehandlingen. Förslaget bedöms jämfört med höjningen enligt den permanenta lagstiftningen spara in utgifter för pensioner och andra förmåner 2018 till ett sammanlagt belopp av 40 miljoner euro. Indexfrysningens nettoeffekt på de offentliga finanserna är dock större än så eftersom även beskattningen av pensionerna påverkas. De fulla beloppen av pensionsinkomstavdragen vid både den statliga och den kommunala beskattningen är knutna till folkpensionsbeloppet. Inkomstgränsen för när en pensionär måste betala inkomstskatt blir således lägre. Skatteinkomsterna beräknas därför stiga med drygt 30 miljoner euro. Indexfrysningen påverkar förmånernas storlek och de statsfinansiella besparingarna slutgiltigt, eftersom det frysta indexet kommer att ligga till grund för uträkningen av folkpensionsindex 2019.
Indexfrysningen gäller också grunddelen till utkomststödet. För de som har de allra minsta inkomsterna är det dock till fördel att regeringen föreslår att grunddelen ska höjas. I själva verket kommer grunddelen nu att höjas till fullt belopp också 2018, och det gör att effekten av indexfrysningen är mindre i de hushåll som har de minsta inkomsterna.
Regeringen har samtidigt lämnat separata propositioner för att lindra effekten av indexfrysningen i fråga om vissa förmåner. Garantipensionen och det lägsta vårdbidraget för pensionstagare föreslås bli höjda för att underlätta för pensionärer med små inkomster (RP 123/2017 rd). Dessutom föreslår regeringen att de lägsta dagpenningarna höjs på så sätt att nettobeloppet ligger minst på samma nivå som utkomststödet (RP 141/2017 rd). För att underlätta för ensamförsörjare föreslås också en höjning av ensamförsörjartillägget till barnbidraget (RP 163/2017 rd).
Enligt utredning får propositionen mycket måttliga konsekvenser för inkomstskillnaderna och låginkomstandelen. Grundlagsutskottets uppfattning är att den föreslagna indexfrysningen inte ens vid en samlad bedömning försämrar den grundläggande försörjning som tryggas i 19 § 2 mom. i grundlagen i så väsentlig grad att förslaget måste anses strida mot grundlagen. Grundlagsutskottet menar att regeringen dock bör se till att effekterna av ändringar som påverkar de grundläggande fri- och rättigheterna och andra planerade reformer sammantagna inte blir oskäliga.
Social- och hälsovårdsutskottet instämmer i grundlagsutskottets kommentar att regeringen bör sträva efter att lägga fram en samlad proposition om samtidiga reformer som gäller viss lagstiftning eller att så samlat som möjligt bedöma konsekvenserna av reformer som gäller samma grundläggande fri- och rättigheter. Då kan de sammantagna effekterna bedömas bättre.
Att folkpensionsindex inte ska tillämpas 2017—2019 kommer att leda till kumulerade konsekvenser för personer och hushåll som får flera olika förmåner. Utöver de ändringar som påverkar förmånsbeloppen har det betydelse att till exempel boendeutgifterna, läkemedelsersättningarna, klientavgifterna och beskattningen ändras. En del av de indexfrysningar som görs flera år i rad kommer värst att drabba de långvariga stödtagare vars inkomstnivå hotar att börja släpa efter och konsumtionsmöjligheter minska i förhållande till den övriga befolkningen och prisutvecklingen. I likhet med grundlagsutskottet ser social- och hälsovårdsutskottet det som uppenbart att statsrådet noga måste följa upp vilka konsekvenser indexfrysningen får.
Utskottet godkänner den föreslagna indexfrysningen men anser det vara problematiskt med avseende på ett sammanhållet socialt trygghetssystem om det orsaksbaserade grundskyddet hela tiden försämras i förhållande till utkomststödet, som är behovsprövat. Upprepade indexfrysningar av grundskyddet och bostadsbidraget gör att låginkomsttagarna blir mer beroende av utkomststöd samtidigt som tyngdpunkten inom den sociala tryggheten på längre sikt förskjuts mot utkomststödet, som är avsett att vara tillfälligt och komma i sista hand. När det behovsprövade utkomststödet kompenserar för orsaksbaserat skydd blir bidragsfällorna lätt djupare och det uppstår hinder för att ta emot arbete. Systemet för tryggad grundläggande försörjning får inte utgöras av det skydd som kommer i sista hand, menar grundlagsutskottet och ser det som oroväckande att en del av förmånstagarna kommer att bli beroende av utkomststöd, som är avsett att vara en sista utväg.
Propositionen går närmare in på ett avgörande från kommittén för sociala rättigheter 2016, där det sägs att Finlands grundtrygghetsförmåner är otillräckliga och därmed strider mot artikel 13 i europeiska sociala stadgan. Grundlagsutskottet förhåller sig mycket allvarligt till de erinringar som lagts fram i övervakningen av den sociala stadgan och anser att statsrådet snabbt bör vidta de åtgärder som de ger anledning till. Social- och hälsovårdsutskottet ser det som positivt och nödvändigt att regeringen nu har inlett en totalreform av den sociala tryggheten. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid den sociala tryggheten för dem som har det sämst ställt.