I slutet av 2016 fick drygt 550 000 familjer barnbidrag. Antalet barn i dessa familjer uppgick till sammanlagt över en miljon, vilket utgör cirka 18 procent av befolkningen. Samtidigt fick 102 148 familjer tillägg för ensamförsörjare, vilket är 18,5 procent av alla familjer som fick barnbidrag. Antalet barn för vilka tillägg för ensamförsörjare betalades uppgick till 163 378.
I propositionen föreslås det en ändring av den paragraf i barnbidragslagen som gäller barnbidragets storlek, så att barnbidragets tillägg för ensamförsörjare höjs med 4,75 euro per barn. På så vis stiger tillägget för ensamförsörjare från 48,55 euro till 53,30 euro per månad.
Propositionen är i och för sig värd understöd. Ensamförsörjarna har det på många sätt svårare än hushåll med två föräldrar, så det är motiverat att de har rätt till ett högre barnbidrag. Bland enföräldersfamiljerna är låginkomstgraden mer än tre gånger så stor jämfört med familjerna med två försörjare.
Samtidigt bör man notera att om man vill stärka ensamförsörjarhushållens — och överlag barnfamiljernas — ekonomi, så krävs avsevärt större förändringar än de föreslagna. Den nu föreslagna höjningen har en enbart marginell faktisk effekt på ensamförsörjarfamiljernas inkomstbildning, vilket blev uppenbart också genom utskottets sakkunnigutfrågning. De disponibla inkomsterna för de familjer som får utkomststöd påverkas inte alls av höjningen av ensamförsörjartillägget. Också slopandet av barnavdraget i beskattningen motverkar höjningen, och den negativa effekten av det indragna avdraget är i de flesta ensamförsörjarhushåll större än den nu föreslagna höjningen. För att ensamförsörjartillägget verkligen ska förbättra försörjningen borde höjningen vara klart högre än vad som nu föreslås.
Vi bör också minnas att barnbidraget ändrats ett flertal gånger under de senaste åren. Under Sipiläs regering har ändringarna försämrat ekonomin för barnfamiljerna, med undantag av den nu föreslagna höjningen av ensamförsörjartillägget. I början av 2016 slopades indexbindningen av barnbidraget. För 2017 sänktes barnbidragen med 0,91 procent. I dag är det reella värdet av barnbidragen 30 procent lägre än 1994. Vi anser att försämringarna av barnbidraget måste åtgärdas omedelbart och att barnbidraget i fortsättningen ska höjas enligt index.
Dessutom har många andra regeringsbeslut försvårat försörjningen och vardagen särskilt för barnfamiljer med låga inkomster. De offentliga tjänsterna har försvagats och nedskärningar har gjorts i förmåner och inkomstöverföringar; exempelvis har den subjektiva rätten till dagvård begränsats. Enligt en beräkning gjord av riksdagens utredningstjänst i september har regeringens beslut ökat fattigdomsgraden bland barn och unga under 18 år.
Regeringen har genomfört försämringarna en i sänder utan någon bedömning av deras sammantagna konsekvenser. En bra familjepolitik och främjandet av barnens rättigheter kräver uttryckligen en övergripande politik.