Regeringen föreslår en höjning av ensamförsörjartillägget. I kalkylen över utkomststödet beaktas barnbidraget som inkomst som påverkar beloppet av utkomststödet. Höjningen av barnbidragets tillägg för ensamförsörjare påverkar inte de disponibla inkomsterna i familjer som får utkomststöd. 

Sannfinländarna vill lyfta fram att barnavdraget infördes för att jämna ut den sänkning av barnbidraget som gjordes 2014. Med tanke på inkomstfördelningens värde i sig och en rättvis beskattning är det motiverat att hålla kvar barnavdraget på samma nivå 2018 som 2017. Den gällande bestämmelsen om barnavdrag är temporärt i kraft från den 1 januari 2015 till den 31 december 2017. 

Eftersom något barnavdrag inte kan göras för 2018, räcker de nu föreslagna höjningarna inte till för att stärka ställningen för dem som berörs av regleringen. 

Barnfattigdomen i Finland ökar. Samtidigt som den allmänna inkomstnivån stigit har fattigdomen bland barnfamiljer ökat. Antalet barn i mindre bemedlade familjer har nästan tredubblats på tjugo år. 

Barnfattigdom är vanligast i familjer med endast en försörjare. I ungefär 20 procent av samtliga familjer finns det bara en försörjare, och i de flesta av dessa fall (86 %) är det mamman som försörjer familjen. I dag är 20 procent av ensamförsörjarfamiljerna låginkomstfamiljer. I mitten av 1990-talet var andelen cirka 10 procent. För jämförelsens skull kan vi konstatera att 7 procent av familjerna med två försörjare hör till låginkomsttagarna. Att ensamförsörjarna har så låga inkomster beror på såväl arbetslöshet som indexfrysningen av inkomstöverföringar. 

De universella förmånerna och tjänsterna utgör grunden för bekämpningen av fattigdom bland barnfamiljer. Regeringen föreslår i sin budgetproposition en höjning av barnbidragets ensamförsörjartillägg. Vi vill stärka situationen för ensamförsörjare ytterligare genom att anvisa 11,7 miljoner euro för barnbidragets ensamförsörjartillägg. 

I slutet av 2016 fick drygt 550 000 familjer barnbidrag. Antalet barn i dessa familjer uppgick till sammanlagt över en miljon, vilket utgör cirka 18 procent av befolkningen. Samtidigt fick 102 148 familjer tillägg för ensamförsörjare, vilket är 18,5 procent av alla familjer som fick barnbidrag. Antalet barn för vilka tillägg för ensamförsörjare betalades uppgick till 163 378. 

I propositionen föreslås det en ändring av den paragraf i barnbidragslagen som gäller barnbidragets storlek, så att barnbidragets tillägg för ensamförsörjare höjs med 4,75 euro per barn. På så vis stiger tillägget för ensamförsörjare från 48,55 euro till 53,30 euro per månad. 

Propositionen är i och för sig värd understöd. Ensamförsörjarna har det på många sätt svårare än hushåll med två föräldrar, så det är motiverat att de har rätt till ett högre barnbidrag. Bland enföräldersfamiljerna är låginkomstgraden mer än tre gånger så stor jämfört med familjerna med två försörjare. 

Samtidigt bör man notera att om man vill stärka ensamförsörjarhushållens — och överlag barnfamiljernas — ekonomi, så krävs avsevärt större förändringar än de föreslagna. Den nu föreslagna höjningen har en enbart marginell faktisk effekt på ensamförsörjarfamiljernas inkomstbildning, vilket blev uppenbart också genom utskottets sakkunnigutfrågning. De disponibla inkomsterna för de familjer som får utkomststöd påverkas inte alls av höjningen av ensamförsörjartillägget. Också slopandet av barnavdraget i beskattningen motverkar höjningen, och den negativa effekten av det indragna avdraget är i de flesta ensamförsörjarhushåll större än den nu föreslagna höjningen. För att ensamförsörjartillägget verkligen ska förbättra försörjningen borde höjningen vara klart högre än vad som nu föreslås. 

Vi bör också minnas att barnbidraget ändrats ett flertal gånger under de senaste åren. Under Sipiläs regering har ändringarna försämrat ekonomin för barnfamiljerna, med undantag av den nu föreslagna höjningen av ensamförsörjartillägget. I början av 2016 slopades indexbindningen av barnbidraget. För 2017 sänktes barnbidragen med 0,91 procent. I dag är det reella värdet av barnbidragen 30 procent lägre än 1994. Vi anser att försämringarna av barnbidraget måste åtgärdas omedelbart och att barnbidraget i fortsättningen ska höjas enligt index. 

Dessutom har många andra regeringsbeslut försvårat försörjningen och vardagen särskilt för barnfamiljer med låga inkomster. De offentliga tjänsterna har försvagats och nedskärningar har gjorts i förmåner och inkomstöverföringar; exempelvis har den subjektiva rätten till dagvård begränsats. Enligt en beräkning gjord av riksdagens utredningstjänst i september har regeringens beslut ökat fattigdomsgraden bland barn och unga under 18 år. 

Regeringen har genomfört försämringarna en i sänder utan någon bedömning av deras sammantagna konsekvenser. En bra familjepolitik och främjandet av barnens rättigheter kräver uttryckligen en övergripande politik.