Senast publicerat 16-09-2021 12:42

Betänkande ShUB 19/2021 rd RP 28/2021 rd Social- och hälsovårdsutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om pensionsstiftelser, pensionskassor och försäkringskassor och till vissa lagar som har samband med den

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om pensionsstiftelser, pensionskassor och försäkringskassor och till vissa lagar som har samband med den (RP 28/2021 rd): Ärendet har remitterats till social- och hälsovårdsutskottet för betänkande och till ekonomiutskottet för utlåtande. 

Utlåtande

Utlåtande har lämnats av 

  • ekonomiutskottet 
    EkUU 14/2021 rd

Sakkunniga

Utskottet har hört 

  • konsultativ tjänsteman Riitta Kokko-Herrala 
    social- och hälsovårdsministeriet
  • byråchef Tarja Taipalus 
    Finansinspektionen
  • jurist Ismo Heinström 
    Eläkesäätiöyhdistys - ESY ry
  • intressebevakningsdirektör Nikolas Elomaa 
    Arbetspensionsförsäkrarna TELA rf
  • verksamhetsledare Anneli Kaartinen 
    Försäkringskassorna rf.

Skriftligt yttrande har lämnats av 

  • justitieministeriet
  • Pensionsskyddscentralen
  • Akava ry
  • Finanssiala ry
  • STTK rf
  • Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf.

Inget yttrande av 

  • finansministeriet
  • Finlands näringsliv rf
  • Företagarna i Finland rf.

PROPOSITIONEN OCH MOTIONERNA

I propositionen föreslår regeringen att det stiftas en lag om pensionsstiftelser och pensionskassor, en lag om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor samt en ny lag om försäkringskassor. Det föreslås att den gällande lagen om pensionsstiftelser och lagen om försäkringskassor samt lagen om premiebaserade tilläggspensionsarrangemang vid pensionsstiftelser och pensionskassor upphävs. Dessutom görs behövliga ändringar i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag och lagen om pension för arbetstagare. Förslaget har inga konsekvenser för pensioner eller andra förmåner. 

Målet med förslaget är en reglering med en klarare struktur än gällande lag om pensionsstiftelser och lag om försäkringskassor där de bestämmelser som tillämpas på anstalter som bedriver olika typer av social försäkringsverksamhet föreslås bli separerade. Det föreslås att en pensionsstiftelse och pensionskassa som bildas efter det att den föreslagna lagen har trätt i kraft och som bedriver lagstadgad pensionsförsäkring inte ska få bedriva tilläggspensionsförsäkringsverksamhet. Lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor föreslås bli tillämpad på pensionsstiftelser och pensionskassor som bedriver försäkringsverksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare samt på pensionskassor som bedriver försäkringsverksamhet enligt lagen om pension för företagare. Lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor föreslås bli tillämpad på frivillig pensionsförsäkringsverksamhet som kompletterar det lagstadgade pensionsskyddet. Lagen om försäkringskassor föreslås bli tillämpad på arbetsplatskassor som bedriver verksamhet enligt sjukförsäkringslagen och på sjukkassor som bedriver lagstadgad försäkringsverksamhet som kompletterar skyddet samt på begravnings- och avgångsbidragskassor. Lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor föreslås vara en allmän lag som i många avseenden ska tillämpas på tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor samt försäkringskassor. I lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor samt i lagen om försäkringskassor föreslås bestämmelser som kompletterar lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor. 

Syftet med förslaget är att pensionsstiftelser och pensionskassor med sina egna särdrag ska förbli ett användbart alternativ när arbetsgivaren ordnar lagstadgat pensionsskydd och frivilligt tilläggspensionsskydd för sina arbetstagare. Bildandet av pensionsstiftelser och pensionskassor och deras fortsatta verksamhet främjas genom att man möjliggör verksamhet i anstalter av mindre storlek än tidigare. Överföring av försäkringsbestånd från ett arbetspensionsförsäkringsbolag till en pensionsstiftelse och pensionskassa som bedriver lagstadgad verksamhet underlättas genom att de krav som gäller beståndets storlek och komplettering av den övertagande anstaltens solvenskapital ändras. Det föreslås att det solvenskapital som överförs från ett arbetspensionsbolag till en övertagande pensionsanstalt beräknas på basis av arbetspensionsanstalternas genomsnittliga solvensnivå. 

Bestämmelserna om pensionsstiftelsers och pensionskassors likvidation och konkurs förtydligas. Den bestämmelse i lagen om pension för arbetstagare som gäller pensionsanstalternas rätt att avtala om användningen av tillgångarna vid överlåtelse av försäkringsbestånd som innehas av en pensionsanstalt som försatts i likvidation eller konkurs preciseras. 

Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2022. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Allmänt

Syftet med totalreformen av lagstiftningen om pensionsstiftelser, pensionskassor och försäkringskassor är en strukturellt tydligare reglering än i den gällande lagen om pensionsstiftelser och lagen om försäkringskassor, där bestämmelserna om lagstadgad pensionsförsäkringsverksamhet och frivillig tilläggspensionsverksamhet bättre än för närvarande skiljs åt. I och med reformen får en den nya pensionsstiftelsen eller pensionskassan som bedriver lagstadgad pensionsförsäkring inte längre bedriva frivillig tilläggspensionsförsäkring. Enligt förslaget är lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor en allmän lag som till många delar också tillämpas på exempelvis försäkringskassor. I lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor som gäller frivillig tilläggspensionsförsäkring samt i lagen om försäkringskassor som gäller sjukkassor och begravnings- och avgångsbidragskassor finns bestämmelser som kompletterar lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor. 

Ett annat centralt mål med propositionen är att främja bevarandet av pensionsstiftelser och pensionskassor vid sidan av arbetspensionsbolagen och att sänka tröskeln för grundande av nya pensionsstiftelser och pensionskassor. Propositionen tillåter inrättande av mindre pensionskassor och stiftelser än tidigare. Enligt propositionen ska pensionsstiftelser och pensionskassor ha minst 150 försäkrade, medan den nuvarande gränsen är 300 försäkrade. Dessutom försöker man underlätta överföringen av försäkringsbeståndet från ett arbetspensionsförsäkringsbolag till en kassa eller stiftelse genom att ändra kraven på beståndets storlek och kompletteringen av den övertagande anstaltens solvenskapital. 

I propositionen föreslås också ändringar som syftar till att precisera och förtydliga bestämmelserna om likvidation och konkurs i pensionsstiftelser och pensionskassor särskilt i fråga om lagstadgad pensionsförsäkringsverksamhet. 

Social- och hälsovårdsutskottet understöder propositionens mål om en strukturellt tydligare reglering och förordar att lagförslagen godkänns. Den gällande lagstiftningen har släpat efter i utvecklingen av gemenskapslagstiftningen och de många partiella ändringar som gjorts i den har gjort helheten svårbegriplig. Enligt utskottet stärker de ändringar som föreslås i propositionen också det decentraliserade arbetspensionssystemet och erbjuder arbetsgivarna fler möjligheter att ordna lagstadgat pensionsskydd för sina arbetstagare. 

Utskottet konstaterar att riksdagen redan den 25 februari 2009 med anledning av social- och hälsovårdsutskottets betänkande (ShUB 3/2009 rd) har godkänt ett uttalande, där riksdagen förutsätter att regeringen bereder en övergripande reform av pensionsfonderna som innefattar nya tilläggspensionsarrangemang, tillgodoser de försäkrades och arbetsgivarnas rättigheter och skyldigheter och tryggar pensionsstiftelsernas och pensionskassornas villkor på lämpligt sätt (RP 152/2008 rd — RSv 8/2009 rd) och har ansett att riksdagen så snart som möjligt bör föreläggas en total översyn av lagen om pensionsstiftelser och lagen om försäkringskassor för behandling. 

Beredningen av den nu föreslagna totalreformen inleddes 2013 i en arbetsgrupp vars slutrapport sändes ut på remiss 2016. Utskottet fäster uppmärksamhet vid att det efter remissbehandlingen ordnades ett diskussionsmöte om totalreformen av lagen om pensionsstiftelser och lagen om försäkringskassor i början av 2020, men inget remissförfarande har ordnats om förslagsutkastet till proposition. Utskottet konstaterar att det är fråga om en mycket omfattande helhet som delvis är svårbegriplig. Enligt propositionsmotiven motsvarar den föreslagna regleringen till många delar den gällande regleringen och i de föreslagna speciallagarna finns det många hänvisningar till lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor, som bör betraktas som allmän lag. Propositionens begriplighet försvåras dessutom av brister i detaljmotiveringen till bestämmelserna, som delvis bara upprepar bestämmelsernas ordalydelse eller hänvisar till den lagstiftning som upphävs och där det inte ges mer information om innehållet i de föreslagna bestämmelserna. 

Bestämmelsernas tillämpningsområde

I propositionen ingår ett förslag till införandelag. Med stöd av den ska de gällande lagarna fortfarande i flera situationer tillämpas på pensionsstiftelser och pensionskassor parallellt med de tre nya lagarna. De punkter i de gällande lagarna som fortfarande ska tillämpas gäller huvudsakligen tilläggspensionsförsäkring, såsom överföring av övertäckning och överskjutande delar mellan avdelningarna, pensionskassans garantikapital, pensionsstiftelsens förvaltningsråd, minskning och slopande av förmåner samt pensionskassans fribrev. 

Social- och hälsovårdsutskottet delar ekonomiutskottets åsikt i sitt utlåtande om att införandelagen och tillämpningen av de upphävda lagarna inte särskilt väl uppfyller propositionens syfte att förtydliga lagstiftningen. Ekonomiutskottet föreslår i sitt utlåtande att till den del den gamla regleringen måste iakttas under de nuvarande anstalternas hela existens, ska den gällande regleringen skrivas in i de nya lagarna eller flyttas till införandelagen. 

Enligt den utredning som social- och hälsovårdsutskottet fått beror behovet att tillämpa vissa bestämmelser i den gällande lagen om pensionsstiftelser och lagen om försäkringskassor på att lagstadgad arbetspensionsförsäkring och frivillig tilläggspensionsförsäkring inte längre får bedrivas i samma pensionsanstalt efter att de föreslagna nya lagarna trätt i kraft. En ny pensionsstiftelse eller pensionskassa som grundas ska antingen bedriva lagstadgad arbetspensionsverksamhet (s.k. B-pensionsanstalt) eller frivillig tilläggspensionsverksamhet (s.k. A-pensionsanstalt). Befintliga AB-pensionsstiftelser och AB-pensionskassor som bedriver både lagstadgad arbetspensionsverksamhet och tilläggspensionsverksamhet får fortsätta sin verksamhet på samma sätt som för närvarande så att A- och B-verksamhet bedrivs i separata avdelningar. På A-avdelningen tillämpas lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor och på B-avdelningen lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor, med undantag för vissa specialfrågor i anslutning till avdelningsindelningen som anges i införandelagen. Eftersom den lagstadgade arbetspensionsverksamheten och den frivilliga tilläggspensionsverksamheten i fortsättningen ska regleras i egna speciallagar, har det i samband med beredningen av propositionen inte ansetts ändamålsenligt att i de nya lagarna skriva in bestämmelser om AB-pensionsanstalter i vilka det föreskrivs om specialfrågor som hänför sig till denna institutionsform. 

De punkter i de gällande lagarna som fortfarande tillämpas gäller huvudsakligen tilläggspensionsförsäkringar. Tilläggspensionsarrangemangen i tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor är med några få undantag stängda, vilket innebär att nya försäkrade inte längre kan omfattas av dem. Enligt den utredning som social- och hälsovårdsutskottet fått kan överföringen av den gällande regleringen till de föreslagna lagarna eller införandelagen leda till oklarheter i tolkningen av lagen, eftersom regleringen lösgörs från den omgivande regleringen. Utifrån hänvisningarna i införandelagen säkerställs det att de nuvarande bestämmelserna tillämpas i enlighet med etablerad tolkningspraxis. 

Ekonomiutskottet har i sitt utlåtande särskilt lyft fram ställningen för AB-pensionsanstalter som bedriver både lagstadgad pensionsverksamhet och tilläggspensionsverksamhet och ansett det vara viktigt att den föreslagna regleringen preciseras i fråga om dessa. Med stöd av 3 § 1 mom. i införandelagen tillämpas på AB-pensionsanstalterna i regel de nya lagarna. Eftersom AB-pensionsanstalterna ändå har gemensam förvaltning kan det uppstå situationer där till viss del olika bestämmelser i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor respektive lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor tillämpas på en pensionsanstalts förvaltningssystem. 

Enligt erhållen utredning beror detta på Europeiska unionens bestämmelser som tillämpas på verksamheten vid A-avdelningen som bedriver frivillig tilläggspensionsverksamhet. Bestämmelserna om B-avdelningen å sin sida är nationella och hör uteslutande till den nationella behörigheten. Bestämmelserna i Europeiska unionens direktiv 2341/2016/EU om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, som tillämpas på A-avdelningen som bedriver frivillig tilläggspensionsverksamhet, är delvis mer detaljerade än de nationella bestämmelserna och ökar den administrativa bördan. På basis av den utredning som utskottet fått anser utskottet att det inte är ändamålsenligt att utsträcka den direktivbaserade regleringen till att gälla lagstadgad pensionsförsäkring. De bestämmelser som tillämpas på tilläggspensionsverksamhet lämpar sig inte heller till alla delar för arbetspensionsverksamhet. 

Dessutom konstaterar ekonomiutskottet att man i förslaget inte till alla delar har beaktat att samma bestämmelser som tillämpas på stora anstalter delvis ska tillämpas på små anstalter. Enligt den utredning som utskottet fått möjliggör direktiv 2341/2016/EU om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut delvis en lättare reglering för små tjänstepensionsinstitut med färre än 100 försäkrade, och i förslaget har det nationella handlingsutrymme som direktivet möjliggör använts fullt ut. 

Likvidation och konkurs

Social- och hälsovårdsutskottet understöder i likhet med ekonomiutskottet propositionens mål att förtydliga bestämmelserna om pensionsstiftelsers och pensionskassors likvidation och konkurs för att försäkringsbeståndet i en pensionsanstalt som har försatts i likvidation eller konkurs smidigare ska kunna överlåtas till en verksam pensionsanstalt. Utskottet anser dock att det är nödvändigt att fortsätta att utveckla bestämmelserna om pensionsanstalternas likvidation och konkurs som en helhet. 

Ekonomiutskottet föreslår i sitt utlåtande att social- och hälsovårdsutskottet ska överväga om det är nödvändigt att i lagen ta in bestämmelser som är striktare än i nuläget och på basis av vilka försäkringsbeståndet eller en del av det kan överlåtas till en pensionskassa trots bestämmelserna om verksamhetsområde (13 kap. 17 § 1 mom. och 14 kap. 9 § 1 mom. i lagförslag 1). Ekonomiutskottet konstaterar i sitt utlåtande att pensionskassans verksamhetskrets är en central del av denna institutionsform och att de nuvarande bestämmelserna om begränsning av risken har möjliggjort motiverade lösningar som avviker från andra pensionsförsäkrare. 

Pensionsstiftelsernas och försäkringskassornas verksamhet begränsas till deras lagstadgade verksamhetskrets, som omfattar arbetstagarna hos en arbetsgivare som är delägare eller arbetstagarna vid en viss koncern och ledningen eller företagare som hör till ett visst yrkesområde eller medlemmarna i en registrerad förening. Syftet med bestämmelserna om verksamhetskretsen är att skilja pensionsstiftelsers verksamhet från arbetspensionsbolag som är verksamma på marknaden och tilläggspensionsstiftelsers verksamhet från livförsäkringsbolag. Eftersom det finns skillnader i bestämmelserna om olika anstaltsformer, får pensionskassorna inte fritt konkurrera om kunderna på marknaden med arbetspensionsförsäkringsbolagen. Konsekvenserna för en jämlik konkurrens blir dock små när det är fråga om överlåtelse av ett så kallat stängt försäkringsbestånd från en inrättning som försatts i likvidation eller konkurs till en fungerande pensionskassa. Med stängt försäkringsbestånd avses ett försäkringsbestånd i fråga om vilket den försäkrande arbetsgivaren har övergått till att försäkra i en annan pensionsanstalt. Det är således fråga om överföring av ansvarsskulden och de tillgångar som täcker den samt eventuellt solvenskapital, och arbetsgivaren blir inte delägare i den övertagande pensionskassan tillsammans med beståndet. 

Genom bestämmelserna om pensionskassans verksamhetskrets skyddas dessutom de delägare som försäkrar kassan mot alltför stor risktagning i förhållande till delägarnas betalningsförmåga. En delägare i en pensionskassa svarar upp till en viss gräns i lag för de risker som realiseras i pensionskassans verksamhet. Bestämmelserna om verksamhetskrets hindrar att anställda eller företagare i en pensionskassa försäkras inom en bransch utanför kassans verksamhetskrets, för att den affärsrisk som en främmande bransch medför och de extra avgifter som realiseringen av riskerna medför för delägarna ska kunna förhindras. Vid överföring av det stängda försäkringsbeståndet överförs ovan nämnda risker inte till den pensionskassa som tar emot beståndet, eftersom beståndet inte längre försäkrar det arbete som utförs i framtiden. Överföringen av försäkringsbeståndet förutsätter Finansinspektionens tillstånd och Finansinspektionen ska bevilja tillstånd, om inte åtgärden kränker de försäkrade förmånerna och om den inte kan anses äventyra en sund utveckling av försäkringsverksamheten. 

På basis av erhållen utredning anser social- och hälsovårdsutskottet att den föreslagna regleringen, som gör det möjligt att överlåta en pensionsstiftelse eller en pensionskassa som försatts i likvidation eller konkurs till en fungerande pensionskassa, inte strider mot målen med bestämmelserna om verksamhetskrets. Syftet med den föreslagna regleringen är att hitta metoder genom vilka försäkringsbeståndet kan överlåtas. En förlängd likvidation leder slutligen till att pensionsanstalten försätts i konkurs på grund av förlorade intäkter och administrativa kostnader och därigenom till kostnader för hela pensionssystemet genom solidariskt ansvar. 

Ekonomiutskottet anser i sitt utlåtande också att det är viktigt att bestämmelserna i 185 § i arbetspensionslagen kompletteras i fråga om att pensionsanstaltens likvidations- och konkurssituation samt realiseringen av det solidariska ansvaret i anslutning till dem kan avgöras utan en enskild anstalts vetorätt. Social- och hälsovårdsutskottet konstaterar att den föreslagna nya rätten för pensionsanstalter att ingå avtal enligt 185 § 2 mom. i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) inte förutsätter att alla pensionsanstalter inom den privata sektorn deltar. Enligt detaljmotiveringen till bestämmelsen är det fråga om ett frivilligt avtal vars innehåll eller avtalsparter inte regleras genom lag. 

Skötsel och utkontraktering av offentliga förvaltningsuppgifter

När pensionskassor och stiftelser samt försäkringskassor sköter offentliga förvaltningsuppgifter som hör till den lagstadgade sociala tryggheten är de en del av den indirekta offentliga förvaltningen. Med stöd av 124 § i grundlagen kan offentliga förvaltningsuppgifter anförtros andra än myndigheter, om det behövs för en ändamålsenlig skötsel av uppgifterna och det inte äventyrar de grundläggande fri- och rättigheterna, rättssäkerheten eller andra krav på god förvaltning. Propositionen ändrar inte nuläget i fråga om skötseln av den offentliga förvaltningsuppgift som pensionsstiftelser, pensionskassor eller försäkringskassor bedriver, vilket är nödvändigt för en ändamålsenlig skötsel av uppgiften. Pensionsstiftelser och pensionskassor bedriver med stöd av 1 § i lagförslag 1 pensionsförsäkringsverksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare och lagen om pension för företagare (1272/2006). Arbetsplatskassorna återigen bedriver enligt 3 § 2 punkten i lagförslag 3 verksamhet enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004). På de försäkrades och försäkringstagarnas rättsliga ställning tillämpas ovan nämnda innehållslagar, förvaltningslagen (434/2003) och andra allmänna förvaltningslagar. 

I ekonomiutskottets utlåtande och i utskottets sakkunnighörande har frågan om överföring av den offentliga förvaltningsuppgiften på tjänsteleverantörer utanför stiftelser och kassor lyfts fram. Ekonomiutskottet anser att det är motiverat att social- och hälsovårdsutskottet i sitt betänkande fäster uppmärksamhet vid att propositionen inte behandlar utläggning av den offentliga förvaltningsuppgiften från stiftelser och kassor till externa tjänsteleverantörer. Ekonomiutskottet konstaterar att en försäkringsaktör som sköter en offentlig förvaltningsuppgift inte kan delegera denna uppgift, om det inte finns detaljerade bestämmelser om överföringen i lag, och en sådan möjlighet finns inte i propositionen. Detta gäller också överföring av uppgifter till en annan aktör med koncession. 

Enligt den utredning som social- och hälsovårdsutskottet fått har det inom försäkringsbranschen i flera årtionden allmänt varit etablerad praxis att lägga ut verksamhet till externa tjänsteleverantörer eller till exempel att koncentrera vissa funktioner inom en grupp. Utläggningen har möjliggjort små inrättningars verksamhet och medfört kostnadsbesparingar. Grundlagens 124 § begränsar dock hurdana funktioner försäkringsanstalter som bedriver lagstadgad försäkringsverksamhet i fortsättningen kan lägga ut. 

Utskottet konstaterar att frågan om vidaredelegering av en offentlig förvaltningsuppgift utöver de nu aktuella pensionsanstalterna också gäller de skadeförsäkringsbolag som bedriver lagstadgad försäkringsverksamhet och som bedriver trafikförsäkring, olycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring eller patientskadeförsäkring. Utskottet anser att det utifrån sakkunnigutlåtandena och den utredning som utskottet fått är viktigt att social- och hälsovårdsministeriet inleder arbetet för att skapa klarhet i rättsläget och tolkningen av det. 

Grundlagens 124 § tillämpas inte på frivillig tilläggspensionsverksamhet. Också Europeiska unionens reglering inverkar på frågan om delegering av uppgifter i anslutning till tilläggspensionsverksamhet. Till de grundläggande principerna i unionsrätten hör fri rörlighet för varor, tjänster och kapital. Bestämmelser om fri rörlighet för tjänster finns i artikel 49—55 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Enligt den utredning som utskottet fått kan artikel 49 i fördraget på basis av Europeiska unionens domstols rättspraxis tolkas så att den ålägger medlemsstaterna att avstå från åtgärder som kan förhindra, hindra eller försvåra gränsöverskridande tillhandahållande eller användning av tjänster. Ett förbud mot utläggning kan oskäligt hindra utländska aktörer från att komma in på marknaden över gränserna. Dessutom finns det i unionsrätten sektorspecifika specialbestämmelser som tillåter utläggning under vissa förutsättningar. 

Val av styrelselemedlemmar i pensionsstiftelser och pensionskassor

I ekonomiutskottets utlåtande och i social- och hälsovårdsutskottets sakkunnighörande har uppmärksamhet fästs vid valet av styrelsemedlemmar i pensionsstiftelser och pensionskassor. Den föreslagna lagstiftningen ställer samma kompetenskrav på styrelsemedlemmarna i pensionsstiftelser och pensionskassor med lagstadgat pensionsskydd som på arbetspensionsförsäkringsbolag. I 4 kap. 7 § 2 mom. i den föreslagna lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor begränsas dock de försäkrades möjligheter att välja personer till styrelsen utanför de försäkrade, eftersom de försäkrade enligt bestämmelsen bland sig väljer minst två styrelsemedlemmar och en ersättare. Enligt den utredning som social- och hälsovårdsutskottet fått motsvarar den föreslagna bestämmelsen bestämmelserna i den gällande lagen om pensionsstiftelser. I lagen om försäkringskassor har det däremot inte funnits någon motsvarande bestämmelse, eftersom de försäkrade i pensionskassan väljer styrelseledamöterna vid kassamötet. 

Ekonomiutskottet anser i sitt utlåtande att det är ändamålsenligt att man i bestämmelsen inte begränsar personkretsen och att ordet ”bland sig” stryks ur bestämmelsen för att också de försäkrade ska ha möjlighet att välja till pensionsstiftelsens eller pensionskassans styrelse exempelvis personer med investeringsexpertis, om det inte finns sådana i den egna verksamhetskretsen eller om det annars anses motiverat. Social- och hälsovårdsutskottet föreslår att 4 kap. 7 § 2 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor ändras på det sätt som ekonomiutskottet föreslår. 

Övrigt

Utskottet föreslår på basis av ekonomiutskottets utlåtande och sakkunnighöranden de ändringar som beskrivs närmare nedan i detaljmotiveringen bland annat i bestämmelserna om utlämnande av uppgifter, i bestämmelserna om konkurs och likvidation, i tillämpningen av bestämmelserna på små tilläggspensionsanstalter samt i straffbestämmelserna. Dessutom föreslår utskottet flera preciserande och tekniska ändringar i lagförslagen. 

Ekonomiutskottet föreslår vidare i sitt utlåtande att social- och hälsovårdsutskottet ska överväga att i lagen föreskriva om skyldighet för pensionsstiftelser och pensionskassor som bedriver lagstadgad verksamhet att ordna intern revision. Social- och hälsovårdsutskottet konstaterar att förslaget höjer de krav som ställs på pensionsstiftelsernas och pensionskassornas förvaltning jämfört med nuläget. I förslaget ingår också bestämmelser om intern kontroll och riskhantering. Behörighetsvillkoren för styrelsen höjs genom att styrelsemedlemmarna förutsätts ha god kännedom om arbetspensionsförsäkringsverksamhet och dessutom ska styrelsen ha god sakkunskap om investeringsverksamhet. Styrelsen svarar för pensionsanstaltens förvaltning och för att verksamheten ordnas på behörigt sätt, inklusive den interna kontrollen och riskhanteringen. Utskottet anser att de krav som ställs på pensionsstiftelsernas och pensionskassornas förvaltning höjs tillräckligt i reformen och anser det inte nödvändigt att föreskriva en skyldighet för pensionsstiftelserna och pensionskassorna att ordna intern revision. 

Ekonomiutskottet fäster också uppmärksamhet vid definitionen av pensionsanstalt och anser att 12 kap. om överlåtelse av försäkringsbeståndet i lagförslag 1 bör preciseras till denna del. Social- och hälsovårdsutskottet konstaterar att pensionsanstalten definieras i 1 kap. 2 § 1 punkten i lagförslag 1 så att med pensionsanstalt avses en pensionsstiftelse och en pensionskassa som bedriver lagstadgad arbetspensionsförsäkring. Utskottet konstaterar att det i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor inte kan föreskrivas vilka åtgärder det arbetspensionsförsäkringsbolag som överlåter eller övertar försäkringsbeståndet ska vidta, eftersom arbetspensionsförsäkringsbolagens verksamhet inte omfattas av tillämpningsområdet enligt 1 § i lagförslag 1. På arbetspensionsförsäkringsbolagets verksamhet tillämpas lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag och i detaljmotiveringen till 12 kap. 2 § i lagförslag 1 konstateras att bestämmelserna om beslutsfattande och förfaranden i samband med överlåtelse eller övertagande av försäkringsbestånd i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag tillämpas när det överlåtande eller övertagande försäkringsbolaget är ett arbetspensionsförsäkringsbolag. 

DETALJMOTIVERING

1. Lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor

2 kap.

Bildande, delägare och stadgar

3 §. Stiftarens hemort.

Utskottet föreslår tillägg av ordet ”jos”, som saknas i den finska texten. 

4 kap.

Förvaltning

7 §. Styrelseledamöter, ersättare och ordförande.

Social- och hälsovårdsutskottet föreslår att 2 mom. ändras med anledning av ekonomiutskottets utlåtande så att de försäkrade inte bland sig behöver välja ledamöter till styrelsen. På så sätt kan de försäkrade välja till exempel personer med investeringsexpertis till pensionsstiftelsens eller pensionskassans styrelse, om det inte finns sådana personer i den egna verksamhetskretsen eller om det annars anses motiverat. 

9 kap.

Tillsyn över pensionsanstalter samt registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor

5 §. Ändringsanmälan och radering av personuppgifter.

I det föreslagna 9 kap. 5 § 3 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor krävs det att Finansinspektionen avregistrerar de personuppgifter som avses i 9 kap. 4 § 1 mom. 4 och 6—8 punkten efter det att anmälan om ändring av registeruppgifterna har inkommit. Personuppgifterna gäller stiftande delägare i pensionsanstalterna, styrelseledamöter och ersättare, verkställande direktörer, medlemmarna i pensionskassans representantskap samt innehavare av namnteckningsrätt. Ekonomiutskottet påpekar i sitt utlåtande att bestämmelsen inte är i linje med de bestämmelser som på motsvarande sätt har utfärdats på annat håll inom finansbranschen och att radering av personuppgifter på det föreslagna sättet förutsätter ändringar i Finansinspektionens informationssystem. Social- och hälsovårdsutskottet konstaterar att bestämmelsen sedan dataskyddslagen (1050/2018) trädde i kraft inte längre behövs och föreslår att den stryks. 

14 kap.

Konkurs

3 §. Borgenärer med förmånsrätt.

Utskottet föreslår att 2 mom. ändras så att momentet i stället för de löpande administrationskostnaderna för konkursförfarandet och pensionsanstaltens verksamhet hänvisar till de skulder som avses i 16 kap. 2 § i konkurslagen, eftersom konkursboet måste kunna betala de skulder som avses i den paragrafen. 

12 §. Konkurs som avslutas med likvidation.

Utskottet föreslår att paragrafen stryks som onödig, eftersom konkurslagen innehåller bestämmelser om utredning i efterhand efter avslutad konkurs. 

Till följd av att 14 kap. 12 § utgår ändras paragrafnumreringen i kapitlet så att 13 § i propositionen blir 12 §. 

16 kap.

Straffbestämmelser

3 §. Pensionsanstaltsförseelse.

Utskottet föreslår en teknisk precisering i den finska texten i 1 mom. 9 punkten. 

17 kap.

Särskilda bestämmelser

6 §. Social- och hälsovårdsministeriets rätt att lämna ut sekretessbelagda uppgifter.

Enligt den föreslagna paragrafen har social- och hälsovårdsministeriet rätt att lämna ut uppgifter sekretessbelagda uppgifter till åklagar- och förundersökningsmyndigheter för förhindrande och utredning av brott och till Finansinspektionen, om uppgifterna behövs för fullgörandet av dess lagstadgade uppgifter. 

Social- och hälsovårdsutskottet föreslår att paragrafen ändras så att rätten att få uppgifter begränsas till uppgifter som är nödvändiga för förhindrande och utredning av brott eller för fullgörandet av Finansinspektionens lagstadgade uppgifter. Grundlagsutskottet har i allmänhet bedömt bestämmelserna om myndigheternas rätt att få och lämna ut uppgifter trots sekretessplikten med tanke på det skydd för privatlivet och personuppgifter som föreskrivs i 10 § 1 mom. i grundlagen. Myndigheternas rätt att få och möjlighet att lämna ut information kan enligt utskottet gälla ”behövliga uppgifter” för ett visst syfte, om men i lagen försökt ge en uttömmande förteckning över innehållet i uppgifterna. Om innehållet däremot inte anges i form av en förteckning, ska det i lagstiftningen ingå ett krav på att ”uppgifterna är nödvändiga” för ett visst syfte (t.ex. GrUU 17/2016 rd och GrUU 10/2014 rd, s. 6/ II). 

Dessutom föreslår utskottet en teknisk precisering i paragrafen. 

2. Lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor

1 kap.

Tillämpning av lagen och de centrala principerna för verksamheten

10 §. Tillämpning av lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor.

Utskottet föreslår att paragrafens 2 mom. ändras så att 4 kap. 25 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor, som gäller Finansinspektionens bemyndigande att utfärda föreskrifter. inte ska tillämpas på en tilläggspensionsanstalt som har minst 100 försäkrade, eftersom bemyndigandet att meddela föreskrifter finns i 3 kap. i lagförslag 2 om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor. Dessutom föreslår utskottet med anledning av ekonomiutskottets utlåtande att det till 2 mom. fogas en bestämmelse om att tillämpningen av 4 kap. 22 och 24 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor i fråga om tilläggspensionsanstalter med färre än 100 försäkrade ska begränsas så att 4 kap. 22 § 3 mom. och 24 § 2 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor inte till-lämpas på dem. Enligt ekonomiutskottets utlåtande kan den administrativa bördan för små till-läggspensionsanstalter bli oskäligt stor, om det i fortsättningen av dem krävs en i dessa bestämmelser avsedd riskhanteringsfunktion och en funktion som övervakar iakttagandet av bestämmelserna. 

13 §. Bestämmelser vars tillämpning beror på antalet försäkrade

Utskottet föreslår att paragrafrubrikens ordalydelse förenklas. 

3 kap.

Ledningen och företagsstyrningssystemet

18 §. Finansinspektionens behörighet att meddela föreskrifter.

Utskottet föreslår att det till 3 kap. fogas en ny bestämmelse om Finansinspektionens normgivningsbemyndigande. Med stöd av bestämmelsen får Finansinspektionen meddela närmare föreskrifter om det företagsstyrningssystem som avses i 5 §, om riskhanteringsfunktionen och riskhanteringssystemet enligt 8 § samt om det system för internkontroll som avses i 12 §. 

6 kap.

Investering av tillgångar och täckning av försäkringstekniska avsättningar

11 §. Täckning av försäkringstekniska avsättningar delvis genom fordringar, fondandelar och andra investeringar.

Utskottet föreslår att hänvisningen till 7 § i 2 mom. 5 punkten korrigeras så att den gäller egendom som avses i 7 § 2 mom. 5—7 punkten. 

12 §. Täckning av försäkringstekniska avsättningar delvis genom andelar i placeringsfonder och AIF-fonder.

Enligt den utredning som utskottet fått kvarstår i paragrafen en felaktig formulering som utskottet föreslår ska korrigeras så att fondandelarna räknas till de placeringar som avses i 11 § 2 mom. 3 punkten, om placeringsfondens eller AIF-fondens tillgångar investeras i annan egendom än sådan som avses i 8—10 § och 11 § 2 mom. 4 punkten. Dessutom korrigeras hänvisningen till 7 § 5 punkten i 3 mom. så att den gäller egendom som avses i 7 § 2 mom. 5—7 punkten. 

16 §. Begränsningar för investering utanför reglerade marknader.

Paragrafens 2 mom. 4 punkt kan tolkas felaktigt så att den begränsar investeringar i fastigheter. Därför föreslår utskottet att det till 3 mom. fogas en ny 2 punkt, enligt vilken 2 mom. inte tillämpas på sådan fastighetsegendom som avses i 7 § 2 mom. 5—7 punkten. 

7 kap.

Information som ska lämnas om tilläggspensionsarrangemang

13 §. Lämnande av hållbarhetsrelaterade upplysningar.

Till den gällande lagen om pensionsstiftelser har genom lag 385/2021 fogats en bestämmelse om lämnande av hållbarhetsrelaterade upplysningar där det hänvisas till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088. Utskottet föreslår att denna bestämmelse också tas in i lagen om pensionskassor och pensionsstiftelser. 

15 kap.

Tillsynen över tilläggspensionsanstalter och utländska EES-tilläggspensionsanstalter

6 §. Åläggande av ordningsavgift.

Utskottet föreslår att 1 mom. 2 och 3 punkten preciseras så att det av dem tydligare framgår vilken gärning som ska bestraffas. Utskottet konstaterar att direktiv 2341/2016/EU om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut förutsätter omfattande sanktioner för verksamhet som strider mot direktivet. Enligt direktivet ska medlemsstaterna säkerställa att deras behöriga myndigheter får påföra administrativa sanktioner som är tillämpliga på alla överträdelser av de nationella bestämmelser som genomför direktivet. 

11 §. Europaparlamentets undersökningsrätt.

Utifrån grundlagsutskottets utlåtandepraxis föreslår utskottet att 1 mom. ändras så att Europaparlamentets rätt att få uppgifter kopplas till de uppgifter som är nödvändiga för att utöva den undersökningsrätt som föreskrivs i artikel 226 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Dessutom föreslår utskottet en teknisk precisering av paragrafens ordalydelse. 

16 kap.

Straffbestämmelser

2 §. Tilläggspensionsanstaltsbrott.

Utskottet föreslår en teknisk precisering av den finska paragrafen så att slutdelen av bestämmelsen avskiljs från 4 punkten. 

3. Lagen om försäkringskassor

1 kap.

Tillämpning av lagen och de centrala principerna för verksamheten

6 §. Försäkrade i kompletteringskassan.

Utskottet föreslår att ordalydelsen i 1 mom. preciseras så att begreppet arbetsgivare som hör till kompletteringskassans verksamhetskrets används i stället för delägare, eftersom det inte alltid finns delägare i en kompletteringskassa. 

3 kap.

Förvaltning och bokslut

5 §. Förbud mot att lägga ut en arbetsplatskassas försäkringsverksamhet.

Enligt den föreslagna paragrafen får en arbetsplatskassa inte lägga ut sina försäkringsfunktioner. Enligt motiveringen till paragrafen har Folkpensionsanstalten gett en bestämd arbetsplatskassa tillstånd att bedriva verksamhet och detta tillstånd kan inte överföras. Bestämmelsen motsvarar enligt motiveringen nuvarande praxis, även om det inte finns någon uttrycklig bestämmelse om saken i den gällande lagen om försäkringskassor. 

Vid sakkunnighörandet i utskottet har det lyfts fram att paragrafen är mångtydig, eftersom det i den inte definieras vad Folkpensionsanstaltens tillstånd täcker, vad som är tillåtet och vilka funktioner som inte kan överföras eller inte är förbjudna som utläggning exempelvis i förhållande till 124 § i grundlagen om skötseln av en offentlig förvaltningsuppgift. Utskottet föreslår att paragrafen stryks och anser det motiverat att frågan om utläggning behandlas som en del av den mer omfattande utredning om utläggning av verksamhet som utskottet förutsatt och som redan inletts vid social- och hälsovårdsministeriet. 

9 kap.

Lagstadgad likvidation och upplösning

9 §. Borgenärer med förmånsrätt.

I paragrafen föreskrivs det om borgenärernas förmånsrätt vid likvidation enligt lagen om försäkringskassor. Enligt 1 mom. har de försäkrade och förmånstagarna för sin andel av ansvarsskulden samma förmånsrätt till kassans tillgångar som innehavaren av en handfången pant. Enligt 3 mom. tillämpas 1 mom. dock inte på arbetsplatskassor, dvs. denna förmånsrätt gäller inte arbetsplatskassans försäkrade och förmånstagare. Utskottet föreslår att 3 mom. ändras så att 1 mom. tillämpas på arbetsplatskassans tillgångar till den del som motsvarar den andel av tilläggsskyddet som de försäkrade och förmånstagarna finansierar av arbetsplatskassans ansvarsskuld, eftersom arbetsplatskassorna utöver verksamhet enligt sjukförsäkringslagen också har tilläggsskydd som finansieras av de försäkrade själva. 

9. Lagen om ändring av lagen om Finansinspektionen

Ingressen.

Efter det att propositionen lämnades har lagen ändrats genom lagarna 235/2021 och 524/2021, vilket ska beaktas i ingressen. 

4 §. Tillsynsobjekt.

I 3 mom föreslås ändringar som följer av lag 235/2021. 

23 §. Rätt att få uppgifter i företag som inte är tillsynsobjekt.

Med beaktande av grundlagsutskottets utlåtandepraxis föreslår utskottet att 1 mom. formuleras så att Finansinspektionens rätt att få uppgifter begränsas till de uppgifter som är nödvändiga för Finansinspektionens tillsynsuppgift. 

29 §. Tillsättning av ombud.

I 5 mom föreslås ändringar som följer av lag 524/2021. 

10. Lagen om ändring av lagen om Finansinspektionens tillsynsavgift

Ingressen.

Efter det att propositionen lämnades har lagens 5—6 § ändrats genom lagarna 531/2021 och 601/2021, vilket ska beaktas i ingressen. 

4 §. Proportionell tillsynsavgift.

I paragrafen föreslås ändringar som följer av lag 531/2021. 

5 §. Grundavgiften för avgiftsskyldiga som betalar proportionell tillsynsavgift.

I paragrafen föreslås ändringar som följer av lag 601/2021. 

6 §. Grundavgift för övriga avgiftsskyldiga.

I paragrafen föreslås ändringar som följer av lag 601/2021. 

18. Lagen om ändring av 19 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner

19 §. Grunden för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie.

I paragrafen föreslås ändringar som följer av lag 914/2020. 

21. Lagen om ändring av lagen om investeringstjänster

6 b kap.

Förvaltnings- och styrningssystem, insyn, riskhantering och ersättning

I kapitelrubriken föreslås ändringar som följer av lag 523/2021. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Social- och hälsovårdsutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner lagförslag 4—8, 11—17, 19, 20 och 22—28 i proposition RP 28/2021 rd utan ändringar. Riksdagen godkänner lagförslag 1—3, 9, 10, 18 och 21 i proposition RP 28/2021 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag) 

Utskottets ändringsförslag

1. Lag om pensionsstiftelser och pensionskassor 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 kap. 
Tillämpning av lagen samt de centrala principerna för verksamheten för pensionsstiftelser och pensionskassor 
1 § 
Tillämpningsområde 
Denna lag tillämpas på pensionsstiftelser som är registrerade enligt finsk lag och som bedriver pensionsförsäkringsverksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare (395/2006) och på pensionskassor som är registrerade enligt finsk lag och som bedriver pensionsförsäkringsverksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare eller lagen om pension för företagare (1272/2006). 
Bestämmelserna i denna lag tillämpas, om inte något annat föreskrivs i lagen om pension för arbetstagare eller lagen om pension för företagare. 
2 § 
Definitioner 
I denna lag avses med 
1) pensionsanstalt en pensionsstiftelse och en pensionskassa enligt 1 §,  
2) delägare en arbetsgivare eller en företagare som är skyldig att betala försäkringsavgift till en pensionsanstalt, 
3) EES-stat en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 
4) arbetspensionsförsäkringsbolag ett arbetspensionsförsäkringsbolag enligt lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (354/1997), 
5) koncern en koncern enligt bokföringslagen (1336/1997), 
3 § 
Verksamhetskrets 
I en pensionsstiftelses stadgar ska verksamhetskretsen fastställas så att en arbetsgivare eller flera arbetsgivare tillsammans med sådana arbetsgivare som hör till samma koncern kan vara delägare i stiftelsen. Dessutom kan en pensionsstiftelse tillsammans med ovan avsedda arbetsgivare, en eller flera, i egenskap av delägare höra till sin egen verksamhetskrets. 
I en pensionskassas stadgar ska verksamhetskretsen fastställas så att följande kan vara delägare i kassan: 
1) flera arbetsgivare tillsammans med sådana arbetsgivare vars verksamhet har ett ekonomiskt eller administrativt samband, 
2) flera arbetsgivare tillsammans med sådana arbetsgivare vars verksamhetsområde eller yrkesområde är likartat eller som på grund av någon annan motsvarande omständighet bildar en helhet, 
3) flera företagare tillsammans med sådana företagare vars verksamhetsområde eller yrkesområde är likartat eller som på grund av någon annan motsvarande omständighet bildar en helhet,  
Det ska vara ändamålsenligt att bedriva pensionskassaverksamhet gemensamt i en sådan verksamhetskrets bestående av flera arbetsgivare eller företagare som avses i 2 mom. 1—3 punkten.  
En pensionsanstalts verksamhetskrets kan också utgöras av en viss del av en sådan verksamhetskrets som avses i 1 eller 2 mom.  
4 § 
Verksamhetens syfte 
Pensionsanstalterna ska på ett annat än affärsmässigt sätt bedriva lagstadgad pensionsförsäkringsverksamhet som hänför sig till den sociala tryggheten genom att ha hand om verkställigheten av pensionsskyddet enligt lagen om pension för arbetstagare eller lagen om pension för företagare samt förvalta de tillgångar som inflyter till anstalten på ett sätt som tryggar de försäkrades förmåner. 
Pensionsanstalterna får inte bedriva annan verksamhet än verksamhet enligt 1 mom. 
Pensionsanstalterna får bedriva sådan verksamhet som avses i 1 § bara inom sin verksamhetskrets som avses i 3 §. 
5 § 
Status som juridisk person och delägarnas ansvar 
En pensionsanstalt är en från delägarna fristående juridisk person som uppkommer genom registrering och som upphör när pensionsanstalten har upplösts.  
Delägarna i en pensionsstiftelse är gentemot stiftelsen ansvariga för att stiftelsens tillgångar räcker till för att täcka stiftelsens ansvarsskuld och övriga skulder samt solvenskravet så som bestäms i denna lag och i stiftelsens stadgar. 
Delägarna i en pensionskassa är gentemot kassan begränsat ansvariga för att kassans tillgångar räcker till för att täcka kassans ansvarsskuld och övriga skulder samt solvenskravet så som bestäms i denna lag och i de beräkningsgrunder för försäkringsavgiften för en kassa som social- och hälsovårdsministeriet har fastställt samt i kassans stadgar. 
6 § 
Utträde och uteslutning ur en pensionsanstalt 
En delägare i en pensionsanstalt kan utträda ur pensionsanstalten. En delägare i en pensionsstiftelse kan emellertid utträda eller uteslutas ur pensionsstiftelsen bara om den utträdande delägarens delägarspecifika försäkringsbestånd har överlåtits till en annan pensionsanstalt eller ett arbetspensionsförsäkringsbolag. 
Bestämmelsen i 1 mom. tillämpas också när en delägare i en pensionsstiftelse avslutar sin verksamhet inom den verksamhetskrets som avses i 3 § 1 mom. 
7 § 
Likställighet 
En pensionskassas kassamöte eller representantskap eller en pensionsanstalts styrelse, verkställande direktör eller någon annan företrädare som avses i 4 kap. 18 § får inte fatta beslut eller vidta någon annan åtgärd som är ägnad att ge en delägare, en försäkrad eller någon annan en otillbörlig fördel till nackdel för pensionsanstalten, någon annan försäkrad eller någon annan delägare. 
8 § 
Bestämmelsernas dispositiva karaktär 
Bestämmelser om pensionsanstaltens verksamhet kan utfärdas i dess stadgar. I stadgarna får inte tas in bestämmelser som strider mot lag eller god sed. 
2 kap. 
Bildande, delägare och stadgar 
1 § 
Stiftare av en pensionsanstalt 
En pensionsstiftelse kan bildas av en arbetsgivare eller av flera i 1 kap. 3 § 1 mom. avsedda arbetsgivare tillsammans.  
En pensionskassa kan bildas av flera i 1 kap. 3 § 2 mom. avsedda arbetsgivare tillsammans eller av flera i det momentet avsedda företagare tillsammans.  
2 § 
Stiftarens behörighet 
Den som är omyndig, försatt i konkurs eller som har meddelats näringsförbud får inte bilda en pensionsanstalt.  
3 § 
Stiftarens hemort 
Den som bildar en pensionsanstalt ska vara en fysisk person, en sammanslutning eller en stiftelse. Den som bildar en pensionsanstalt ska ha sin hemort i en EES-stat. Ett öppet bolag eller ett kommanditbolag kan vara stiftare Utskottet föreslår en ändring om Slut på ändringsförslaget de bolagsmän som personligen svarar för bolagets förpliktelser har sin hemort i en EES-stat.  
4 § 
Pensionsanstaltens minsta storlek 
En pensionsanstalt ska ha minst 150 försäkrade. 
5 § 
Avtal om bildning 
För bildandet av en pensionsanstalt ska det upprättas ett avtal om bildning. Avtalet ska dateras och undertecknas av samtliga stiftare.  
Avtalet om bildning ska innehålla en verksamhetsplan och ett förslag till stadgar för pensionsanstalten. I avtalet ska dessutom anges 
1) stiftarens namn samt personbeteckning eller företags- och organisationsnummer, hemort och postadress, 
2) beloppet av startkapitalet, om pensionsanstalten har ett startkapital, 
3) ledamöterna i den första styrelsen, 
4) den verkställande direktören, om en verkställande direktör har valts, och revisorerna. 
Närmare bestämmelser om innehållet i den verksamhetsplan som avses i 2 mom. utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. 
6 § 
Delägarförteckning 
Pensionsanstalten ska föra en delägarförteckning där delägarnas namn och företags- och organisationsnummer antecknas. 
Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrättas om ändringar i delägarförteckningen.  
7 § 
Firma 
En pensionsanstalt ska ha antingen ett finsk- eller svenskspråkigt namn. En pensionsstiftelses finskspråkiga namn ska innehålla ordet ”eläkesäätiö” och det svenskspråkiga namnet ordet ”pensionsstiftelse”. En pensionskassas finskspråkiga namn ska innehålla ordet ”eläkekassa” och det svenskspråkiga namnet ordet ”pensionskassa”. 
Pensionsanstaltens namn ska klart skilja sig från andra pensionsanstalters namn. Namnet får inte strida mot god sed eller allmän ordning eller vara vilseledande. Om namnet på pensionsanstaltens firma anges på flera språk, ska framställningarna till sitt innehåll motsvara varandra. 
8 § 
Stadgar 
Varje pensionsanstalt ska ha stadgar där följande uppgifter ska anges: 
1) firma och, om namnet anges på flera språk, framställningen på varje språk, 
2) den kommun i Finland som är pensionsanstaltens hemort, 
3) den pensionsförsäkringsverksamhet som bedrivs,  
4) verksamhetskrets enligt 1 kap. 3 §,  
5) vilka som är försäkrade i pensionsanstalten, 
6) styrelseledamöternas och ersättarnas antal samt mandattid, 
7) grunden för styrelseledamöternas arvode,  
8) revisorernas och revisorssuppleanternas mandattid, 
9) mandattiden för medlemmar och ersättare i representantskapet, hur de väljs och grunden för medlemmarnas arvode, om pensionskassan har ett representantskap, 
10) hur ansvaret för en insolvent delägares förpliktelser i fråga om solvenskapitalet fördelas mellan delägarna, 
11) grunderna för den avgift som tas ut av en delägare för att komplettera solvenskapitalet när det delägarspecifika försäkringsbeståndet överförs i en situation som avses i 12 kap. 11 § 2 mom., 
12) grunderna för fastställandet av den avgift som tas ut för att komplettera solvenskapitalet när pensionsanstalten har försatts i likvidation, 
13) hur pensionsanstaltens tillgångar och ansvar fördelas mellan delägarna när pensionsanstalten upplöses. 
Utöver det som anges i 1 mom. ska det i stadgarna för en pensionskassa anges 
1) hur kallelsen till kassamötet utfärdas,  
2) hur delägarnas rösträtt och röster fördelas vid kassamötet, 
3) antalet medlemmar av representantskapet, deras mandattid,och hur de väljs, delägarnas röstetal i representantskapet och grunden för medlemmarnas arvode, om pensionskassan har ett representantskap, 
4) hur den delägarspecifika försäkringsavgiften bestäms, 
5) hur en delägare avgår och på vilka grunder en delägare kan uteslutas ur pensionskassan. 
Utöver det som anges i 1 mom. ska det i stadgarna för en pensionsstiftelse anges 
1) hur styrelseledamöterna och deras ersättare väljs, 
2) hur de delägarspecifika försäkringsavgifterna bestäms, om pensionsstiftelsens bokföring följer det utjämnande systemet, 
3) hur delägarnas andel av övertäckningen enligt 7 kap. 10 § beräknas i en pensionsstiftelse som följer det utjämnande bokföringssystemet. 
4) hur delägarnas ansvar för en insolvent delägares försäkringsavgift fastställs vid en pensionsstiftelses konkurs. 
9 § 
Fastställelse av stadgarna 
Fastställelse av pensionsanstaltens stadgar och ändringar i dem ska sökas hos Finansinspektionen. När en pensionsanstalt bildas ska ansökan åtföljas av avtalet om bildning, en delägarförteckning och en redogörelse för att styrelsens ledamöter uppfyller de behörighetskrav som anges i 4 kap. 8 § samt, om det har valts en verkställande direktör för anstalten, av en redogörelse för att verkställande direktören uppfyller de krav som anges i den nämnda paragrafen. 
Finansinspektionen ska fastställa stadgarna för en pensionsstiftelse eller ändringarna av dem, om stadgarna är lagenliga. 
Finansinspektionen ska fastställa stadgarna för en pensionskassa och ändringarna av dem, om stadgarna är lagenliga och den tilltänkta försäkringsverksamheten inte anses äventyra en sund utveckling på området. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om innehållet i den ansökan som avses i 1 mom. och om de redogörelser och handlingar som ska fogas till ansökan.  
10 § 
Registrering 
En pensionsanstalt ska anmälas för registrering till det register över pensionsstiftelser och försäkringskassor som avses i 9 kap. 3 § inom tre månader från det att Finansinspektionen har fastställt stadgarna. 
Till registeranmälan ska fogas en försäkran av styrelseledamöterna och verkställande direktören om att bestämmelserna i denna lag har iakttagits när pensionsanstalten har bildats. 
11 § 
Registreringens rättsverkningar 
Förpliktelser orsakade av en åtgärd som har vidtagits efter undertecknandet av avtalet om bildning eller av en i avtalet om bildning specificerad åtgärd som har vidtagits tidigast ett år före undertecknandet av avtalet om bildning övergår genom registreringen på pensionsanstalten. 
12 § 
Verksamhet före registreringen 
Före registreringen får pensionsanstalten inte förvärva rättigheter, ingå förbindelser eller uppträda som part i en domstol eller hos någon annan myndighet. 
De som deltagit i eller beslutat om en åtgärd som på pensionsanstaltens vägnar vidtagits före registreringen ansvarar solidariskt för åtgärden.  
Styrelsen och verkställande direktören kan utan personligt ansvar föra talan i ärenden som gäller bildandet av pensionsanstalten. 
13 § 
Rättshandlingar med en oregistrerad pensionsanstalt 
En avtalspart som visste att pensionsanstalten var oregistrerad kan, om inte annat avtalats, frånträda sitt avtal med pensionsanstalten, om registrering inte har gjorts inom den tid som anges i 10 § 1 mom. eller om registreringen har vägrats. En avtalspart som inte visste att pensionsanstalten var oregistrerad kan frånträda avtalet till dess att pensionsanstalten har registrerats. 
14 § 
Bildandet förfaller 
Bildandet av en pensionsanstalt anses ha förfallit om pensionsanstalten inte har anmälts för registrering i enlighet med 10 § eller om registrering vägras.  
Om bildandet förfaller, ansvarar styrelsen och verkställande direktören solidariskt för att startkapitalet och avkastningen på startkapitalet betalas tillbaka. Sedvanliga kostnader för åtgärder som har vidtagits på pensionsanstaltens vägnar enligt 12 § 3 mom. dras av från det belopp som ska betalas tillbaka. 
15 § 
Ändring av stadgarna 
Styrelsen beslutar om ändring av stadgarna för en pensionsstiftelse på det sätt som föreskrivs i 4 kap. 3 §. Om en ändring av stadgarna direkt gäller en delägares rättigheter eller skyldigheter krävs det för fastställelse av ändringen, utöver vad som föreskrivs i nämnda paragraf, att den delägare vars rättigheter eller skyldigheter ändringen gäller har godkänt ändringen.  
Beslut om att ändra en pensionskassas stadgar fattas av kassamötet. Om en ändring av stadgarna direkt gäller en delägares rättigheter eller skyldigheter krävs det för fastställelse av ändringen, utöver vad som föreskrivs i 3 kap. 19 §, att den delägare vars rättigheter eller skyldigheter ändringen gäller har godkänt ändringen. Om det finns flera delägare i pensionskassan krävs det för fastställelse av ändringen, utöver vad som föreskrivs i nämnda paragraf, att minst två tredjedelar av samtliga delägare har godkänt ändringen. Dessutom ska antalet röster för de delägare som har godkänt ändringen utgöra minst två tredjedelar av det röstetal som delägarna sammanlagt skulle ha haft, om samtliga delägare hade varit representerade vid kassamötet. 
3 kap. 
Pensionskassans kassamöte och representantskap 
1 § 
Kassamötet och representantskapet 
I en pensionskassa utövar kassamötet högsta beslutanderätt. Kassamötet beslutar om ärenden som enligt denna lag ankommer på det. I pensionskassans stadgar kan det föreskrivas att kassamötet beslutar om ärenden som hör till verkställande direktörens och styrelsens allmänna behörighet. 
Med stöd av en bestämmelse i stadgarna kan beslutanderätten i stället för av kassamötet utövas av representanter som de försäkrade och delägarna valt bland sig (representantskap).  
Om pensionskassan har ett representantskap, ska de bestämmelser i detta kapitel som gäller kassamötet tillämpas även på representantskapets möten och ska de bestämmelser som gäller de försäkrades och delägarnas rättigheter och skyldigheter vid kassamötet tillämpas på representantskapet, om inte något annat föreskrivs i detta kapitel. 
2 § 
Val av representantskapet 
Representantskapet består av minst sex medlemmar. Mandattiden för representantskapets medlemmar är högst fyra år i sänder. 
Samma person får inte samtidigt vara både medlem i representantskapet och styrelseledamot.  
3 § 
Ordinarie kassamöte 
Ordinarie kassamöte ska hållas inom fyra månader efter utgången av räkenskapsperioden. 
Vid det ordinarie kassamötet ska 
1) bokslutet och revisionsberättelsen läggas fram, 
2) det beslutas om fastställande av bokslutet för det föregående året, 
3) det beslutas om åtgärder på grund av överskott eller underskott enligt den fastställda balansräkningen, 
4) det beslutas om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören, 
5) styrelseledamöter och ersättare för dem väljas, 
6) revisorer väljas,  
7) sådana övriga ärenden behandlas som det ordinarie kassamötet ska behandla enligt denna lag eller pensionskassans stadgar. 
4 § 
Extra kassamöte 
Extra kassamöte ska hållas om 
1) det bestäms så i stadgarna, 
2) styrelsen anser att det finns skäl till det, 
3) försäkrade och delägare vars antal röster utgör minst en tiondel av samtliga försäkrades och delägares röstetal skriftligen kräver det, eller 
4)Finansinspektionen skriftligen kräver det.  
Ett extra kassamöte ska hållas också när en revisor eller delägare eller försäkrade som tillsammans har en i stadgarna angiven mindre andel än en tiondel av de försäkrades och delägarnas sammanlagda röstetal skriftligen kräver det för behandling av ett visst ärende. Kallelse till mötet ska utfärdas inom två veckor från det att kravet framställdes. 
5 § 
Rätt att få ett ärende upptaget till behandling 
En försäkrad eller delägare har rätt att få ett uppgivet ärende behandlat vid kassamötet genom att skriftligen kräva detta i så god tid att ärendet kan tas upp i möteskallelsen. 
6 § 
Rätt att delta och anmälan 
Varje försäkrad och delägare har rätt att delta i kassamötet och yttra sig vid där.  
I stadgarna kan det som en förutsättning för en delägares eller en försäkrads deltagande i kassamötet uppställas att denne anmäler sig till försäkringskassan senast en viss dag, tidigast tio dagar före mötet. Den sista anmälningsdagen ska nämnas i möteskallelsen. 
7 § 
Närvarorätt 
Styrelseledamöterna och verkställande direktören har rätt att närvara vid kassamötet, om inte kassamötet i ett enskilt fall beslutar något annat. 
Kassamötet kan tillåta att också andra personer är närvarande vid mötet.  
8 § 
Ombud och biträde 
Delägare och försäkrade får utöva sin rätt vid kassamötet genom ombud. Delägare, försäkrade och ombud får anlita biträde vid mötet.  
Ett ombud får representera högst det antal delägare eller försäkrade som bestäms i stadgarna. Ombudet ska visa upp en daterad och individualiserad fullmakt eller på något annat tillförlitligt sätt visa sin rätt att företräda delägaren eller den försäkrade. Fullmakten gäller ett möte, om inte något annat framgår av den. 
En medlem av representantskapet kan inte utöva sin rätt genom ombud. En medlem av representantskapet får anlita ombud endast om det bestäms så i stadgarna eller representantskapsmötet beslutar så. 
9 § 
Deltagandesätt 
I stadgarna kan det bestämmas att deltagande i kassamötet får ske per post, genom datakommunikation eller med andra tekniska hjälpmedel. Också styrelsen kan besluta om detta, om inte något annat bestäms i pensionskassans stadgar. En förutsättning för förfarandet är att deltaganderätten och riktigheten av rösträkningen kan kontrolleras på motsvarande sätt som vid ett vanligt kassamöte. Möjligheten att delta på detta sätt, villkoren för ett sådant deltagande och förfarandet ska nämnas i möteskallelsen. I möteskallelsen ska det också nämnas om yttranderätten har begränsats för en försäkrad eller en delägare som deltar i mötet med ett tekniskt hjälpmedel.  
10 § 
Platsen för mötet 
Kassamötet ska hållas på pensionskassans hemort, om inte något annat bestäms i stadgarna. Av synnerligen vägande skäl kan kassamötet med Finansinspektionens samtycke hållas också på någon annan ort.  
11 § 
Sammankallande av mötet 
Kassamötet sammankallas av styrelsen. 
Om styrelsen inte sammankallar ett kassamöte som ska hållas enligt denna lag, stadgarna eller kassamötets beslut, ska Finansinspektionen sammankalla mötet på pensionskassans bekostnad. 
12 § 
Kallelsetid för mötet 
Kallelsen till kassamötet får utfärdas tidigast fyra veckor före kassamötet och ska utfärdas senast en vecka före kassamötet eller den sista anmälningsdagen enligt 6 §. Om kassamötet sammankallas med stöd av 4 § 3 eller 4 punkten, ska dock möteskallelsen utfärdas inom två veckor från det att kravet enligt punkterna framställdes. 
Bestämmelser om kallelsetiden för mötet finns dessutom i 
1) 10 kap. 9 §, som gäller fusion, 
2) 11 kap. 10 §, som gäller delning, 
3) 12 kap. 9 §, som gäller överföring av ett försäkringsbestånd, 
4) 13 kap. 5 §, som gäller likvidation. 
13 § 
Framläggande av möteshandlingar 
Beslutshandlingarna samt, om bokslutet behandlas vid kassamötet, bokslutet, verksamhetsberättelsen och revisionsberättelsen ska i minst en veckas tid före mötet hållas tillgängliga för de försäkrade och delägarna på pensionskassans kontor eller webbplats samt läggas fram vid kassamötet. Möteshandlingarna ska utan dröjsmål sändas till de försäkrade och delägare som begär dem, om handlingarna inte kan sparas och skrivas ut från pensionskassans webbplats.  
14 § 
Möteskallelsens innehåll 
I kallelsen till kassamötet ska tid och plats för mötet samt de ärenden som ska behandlas vid mötet nämnas. Om ett ärende som gäller ändring av pensionskassans stadgar ska behandlas på mötet, ska ändringens huvudsakliga innehåll nämnas i kallelsen. Framläggande av de handlingar som avses i 13 § ska uppges i möteskallelsen.  
Bestämmelser om innehållet i möteskallelsen finns dessutom i 
1) 10 kap. 8 §, som gäller fusion, 
2) 11 kap. 9 §, som gäller delning, 
3) 12 kap. 10 §, som gäller överföring av ett försäkringsbestånd, 
15 § 
Beslutsfattande 
Kassamötet kan besluta endast om ärenden som har nämnts i möteskallelsen. Om ett ärende dock enligt denna lag eller pensionskassans stadgar ska behandlas vid kassamötet, ska mötet behandla ärendet även om det inte har nämnts i möteskallelsen. 
Ett ordinarie kassamöte kan dessutom besluta om ett sådant föreläggande av särskild granskning som avses 5 kap. 6 § även om detta inte har nämnts i möteskallelsen. 
Trots vad som föreskrivs i 1 mom. kan kassamötet besluta om sammankallande av ett nytt möte och om överföring av ett ärende till ett fortsatt möte.  
16 § 
Röstetal 
Vid ett kassamöte har varje försäkrad en röst. Om beslutanderätten inte utövas av kassamötet utan av ett representantskap, har varje representant för de försäkrade en röst vid representantskapsmötet. 
Vid kassamötet har en delägare det röstetal som bestäms i stadgarna. Om beslutanderätten inte utövas av kassamötet utan av ett representantskap, har varje representant för delägarna det röstetal som bestäms i stadgarna.  
Vid kassamötet får en delägare eller flera delägare inte ha ett större röstetal än de vid mötet företrädda försäkrades sammanlagda röstetal. 
17 § 
Ordförande och protokoll 
Kassamötet väljer en ordförande för sig. I stadgarna kan det bestämmas att mötets ordförande ska väljas bland delägarna. 
Ordföranden ska se till att protokoll förs vid mötet. Besluten och de eventuella omröstningsresultaten ska antecknas i protokollet. Ordföranden och en vid mötet för ändamålet vald justerare ska underteckna protokollet. Protokollen ska numreras löpande och förvaras på ett betryggande sätt. 
Protokollet ska senast två veckor efter mötet hållas tillgängligt för delägarna och de försäkrade i pensionskassans verksamhetslokaler eller på något annat sätt. Delägarna och de försäkrade har rätt att få en kopia av protokollet och dess bilagor. 
18 § 
Röstlängd 
Kassamötets ordförande ska se till att det över de närvarande delägarna, försäkrade, ombuden och biträdena upprättas en röstlängd i vilken införs varje delägares och försäkrads röstetal. Röstlängden ska vara framlagd vid kassamötet. Röstlängden ska tas in i eller fogas till mötesprotokollet. 
19 § 
Majoritetsbeslut 
Som kassamötets beslut gäller det förslag som har understötts med mer än hälften av de avgivna rösterna, om inte denna lag eller pensionskassans stadgar kräver kvalificerad majoritet. Om rösterna faller lika gäller som beslut det förslag som ordföranden omfattar. Vid val anses den vald som får flest röster. Om rösterna faller lika avgörs valet genom lottdragning. 
20 § 
Frågerätt 
Pensionskassans styrelse och verkställande direktören ska vid kassamötet på begäran av en försäkrad eller en delägare ge närmare information om omständigheter som kan inverka på bedömningen av ett ärende som behandlas vid mötet. Om mötet behandlar bokslutet gäller skyldigheten också pensionskassans ekonomiska ställning överlag. Information som skulle medföra väsentlig olägenhet för pensionskassan får emellertid inte lämnas ut. 
Om en fråga kan besvaras endast utifrån information som mötet inte har tillgång till, ska svaret ges skriftligen inom två veckor. Svaret ska ges den som har ställt frågan och andra kassamötesdeltagare som begär det. 
21 § 
Åsidosättande av formkrav 
Beslut som gäller ett ärende som har behandlats utan iakttagande av procedurbestämmelserna i denna lag eller bestämmelserna om möteskallelse i pensionskassans stadgar får fattas endast om de försäkrade och delägare som berörs av försummelsen ger sitt samtycke. 
Kassamötet är lagligt oavsett möteskallelsen, förutsatt att de valda representanterna har beslutanderätt vid kassamötet och samtliga representanter är närvarande vid mötet. 
22 § 
Fortsatt möte 
Kassamötet kan besluta att behandlingen av ett ärende ska överföras till ett fortsatt möte. 
Det ordinarie kassamötet ska överföra ett ärende som gäller godkännande av bokslutet till ett fortsatt möte, om de som har minst hälften av det vid mötet företrädda röstetalet understöder förslaget. Det fortsatta mötet ska hållas tidigast en månad och senast två månader efter det ordinarie kassamötet. 
23 § 
Kallelse till fortsatt möte 
Till det fortsatta mötet ska en kallelse utfärdas, om mötet hålls senare än fyra veckor efter kassamötet. En kallelse till fortsatt möte kan alltid utfärdas senast fyra veckor före mötet. 
Om en förutsättning för ett giltigt beslut enligt stadgarna är att beslutet fattas vid två kassamöten, får kallelse till det senare mötet inte utfärdas förrän det första mötet har hållits. I kallelsen ska nämnas det beslut som det första mötet har fattat. 
24 § 
Jäv 
En försäkrad, en delägare, en medlem av representantskapet, en styrelseledamot eller verkställande direktören får inte delta i beslutfattandet i ärenden som gäller talan mot personen själva eller befrielse av personen från skadeståndsskyldighet eller någon annan förpliktelse gentemot pensionskassan. Personen får inte heller delta i beslutsfattandet i ärenden som gäller talan mot någon annan eller befrielse av denne från en förpliktelse, om de har ett sådant väsentligt intresse i ärendet som kan stå i strid med pensionskassans intresse. 
25 § 
Klander av mötets beslut 
En delägare och en försäkrad i en pensionskassa kan genom talan mot pensionskassan klandra ett beslut av kassamötet, om 
1) procedurbestämmelserna i denna lag inte har iakttagits vid behandlingen av ett ärende och felet har kunnat påverka beslutets innehåll eller delägarnas eller de försäkrades rätt i övrigt,  
2) beslutet i något annat avseende strider mot denna lag, pensionskassans stadgar eller de för försäkring fastställda grunderna. 
Klandertalan ska väckas inom tre månader från det att kassamötet fattade beslutet. Talan som gäller ett fusions- eller delningsbeslut får dock inte väckas när över sex månader har förflutit från det att fusionen eller delningen registrerades. Om talan inte väcks inom föreskriven tid, ska beslutet anses vara giltigt.  
26 § 
Dom som gäller kassamötets beslut 
På yrkande av käranden kan domstolen förklara ett beslut av kassamötet ogiltigt eller ändra det. En dom genom vilken ett beslut av ett kassamöte har förklarats ogiltigt eller ändrats gäller även gentemot de delägare och försäkrade som inte har förenat sig om talan. På yrkande av käranden kan pensionskassan samtidigt förbjudas att verkställa ett ogiltigt be-slut. Kassamötets beslut får ändras endast om det kan konstateras vilket innehåll beslutet borde ha haft. 
Om kassamötets beslut upphävs eller ändras, ska det som vinns tillfalla pensionskassan. De som har väckt talan har dock rätt att av pensionskassan få ersättning för sina rättegångskostnader i den mån de medel som pensionskassan vunnit genom rättegången räcker för ändamålet. 
27 § 
Ogiltiga beslut av mötet 
Ett beslut av kassamötet är ogiltigt, om 
1) kallelse till mötet inte har utfärdats eller om det som föreskrivs om kallelse till möte i denna lag eller i pensionskassans stadgar har överträtts i något väsentligt avseende, 
2) beslutet klart strider mot den likställighetsprincip som anges i 1 kap. 7 § och samtycke saknas av den delägare eller någon annan vars likställighet har kränkts,  
3) beslutet enligt lag inte skulle ha fått fattas ens med samtliga delägares eller försäkrades samtycke, eller om 
4) det för beslutet enligt lag eller pensionskassans stadgar förutsätts samtycke av samtliga eller vissa delägare eller försäkrade och ett sådant samtycke inte har getts. 
På ett ogiltigt beslut tillämpas inte det som i 25 § 2 mom. föreskrivs om väckande av klandertalan inom föreskriven tid. Talan som gäller ett fusions- eller delningsbeslut får dock inte väckas när över sex månader har förflutit från det att fusionen eller delningen registrerades. 
4 kap. 
Förvaltning 
1 § 
Ledning 
En pensionsanstalt ska ha en styrelse och en verkställande direktör. 
Styrelsen och verkställande direktören ska omsorgsfullt främja pensionsanstaltens intressen. 
Styrelsen och verkställande direktören ska leda pensionsanstalten med yrkesskicklighet, enligt sunda och försiktiga verksamhetsprinciper samt enligt principerna för en tillförlitlig förvaltning. 
2 § 
Styrelsens allmänna uppgifter 
Styrelsen svarar för pensionsanstaltens förvaltning och för att anstaltens verksamhet är ändamålsenligt organiserad.  
Styrelsen svarar för att tillsynen över pensionsanstaltens bokföring och medelsförvaltning är ordnad på ett behörigt sätt.  
3 § 
Styrelsens beslutsfattande 
Som styrelsens beslut gäller det förslag som har understötts av mer än hälften av de närvarande ledamöterna, om det inte någon annanstans i denna lag eller i stadgarna krävs kvalificerad majoritet. Om rösterna faller lika avgör ordförandens röst. Vid val anses den vald som får flest röster. Om rösterna faller lika vid val av ordförande och om inte något annat beslutades när styrelsen valdes eller om inte något annat bestäms i stadgarna, avgörs valet genom lottdragning. 
Styrelsen är beslutför när över hälften av styrelseledamöterna är närvarande, om inte stadgarna förutsätter ett större antal. När antalet räknas ut anses jäviga ledamöter inte vara närvarande. Beslut får inte fattas vid styrelsens sammanträde, om inte samtliga styrelseledamöter har getts tillfälle att delta i behandlingen. Om en styrelseledamot har förhinder, ska dennes ersättare ges tillfälle att delta i behandlingen. Om ett beslut fattas utan att styrelsen sammanträder, ska beslutet registreras, undertecknas, numreras och förvaras i enlighet med vad som i 6 § föreskrivs om styrelsens sammanträdesprotokoll. 
4 § 
Jäv för styrelseledamöter 
En styrelseledamot får inte delta i behandlingen av ett ärende som gäller ett avtal mellan styrelseledamoten och pensionsanstalten. Personen får inte heller delta i behandlingen av ett ärende som gäller ett avtal mellan pensionsanstalten och tredje man, om personen är anställd hos denna tredje man, verkställande direktör för eller i motsvarande ställning i en sammanslutning eller stiftelse som är tredje man, eller ledamot i dess styrelse, förvaltningsråd eller motsvarande verksamhetsorgan eller om personen kan förväntas få en sådan väsentlig fördel av avtalet som eventuellt står i strid med pensionsanstaltens intresse.  
Vad som i denna paragraf föreskrivs om avtal ska på motsvarande sätt tillämpas på andra rättshandlingar samt på rättegångar och annan talan.  
5 § 
Styrelsens sammanträden 
Styrelsens ordförande svarar för att styrelsen sammanträder vid behov. Styrelsen ska sammankallas om en styrelseledamot eller verkställande direktören kräver det. Om styrelsens ordförande trots ett sådant krav inte sammankallar styrelsen, får kallelse utfärdas av en styrelseledamot eller av verkställande direktören, om minst hälften av styrelseledamöterna godkänner förfarandet. 
Styrelsen kan besluta att även någon annan än en styrelseledamot får vara närvarande vid sammanträdet. I 14 § föreskrivs det om verkställande direktörens rätt att delta i sammanträdet. Också i stadgarna kan det föreskrivas om närvaro. 
6 § 
Styrelsens sammanträdesprotokoll 
Vid styrelsens sammanträde ska det föras protokoll som undertecknas av sammanträdets ordförande och protokollföraren, om inte något annat bestäms i stadgarna. Besluten och de eventuella omröstningsresultaten ska antecknas i protokollet. Varje styrelseledamot och verkställande direktören har rätt att få sin avvikande mening antecknad i protokollet. Protokollen ska numreras löpande och förvaras på ett betryggande sätt. 
7 § 
Styrelseledamöter, ersättare och ordförande 
En pensionsstiftelses styrelse ska ha minst fem ledamöter och minst två ersättare. En pensionskassas styrelse ska ha minst fyra ledamöter och minst två ersättare.  
De försäkrade väljer Utskottet föreslår en strykning bland sig  Slut på strykningsförslagetminst två styrelseledamöter och en ersättare. 
Delägarna väljer de övriga styrelseledamöterna.  
Om styrelsen enligt pensionsanstaltens stadgar ska ha fler ledamöter än vad som föreskrivs i 1 mom., ska antalet styrelseledamöter som företräder de försäkrade och delägarna i skälig mån motsvara det som föreskrivs i 2 mom. 
Styrelsen väljer inom sig en ordförande. Pensionsanstaltens verkställande direktör eller ansvariga matematiker får inte vara ordförande.  
8 § 
Styrelseledamöternas behörighet 
Styrelseledamöterna ska ha gott anseende och god kännedom om arbetspensionsförsäkringsverksamhet. I styrelsen ska det också finnas god sakkunskap om investeringsverksamhet.  
Den som är omyndig, försatt i konkurs eller som har meddelats näringsförbud får inte vara styrelseledamot. 
Minst en styrelseledamot ska vara bosatt i en EES-stat. 
Det som i denna lag föreskrivs om styrelseledamöter ska på motsvarande sätt tillämpas på ersättarna. 
Finansinspektionen kan be om en utredning varav det framgår att styrelsen uppfyller de krav som föreskrivs för den i denna lag. 
9 § 
Val av styrelseledamöter 
En pensionskassas styrelseledamöter väljs av kassamötet, om inte beslutanderätten enligt stadgarna har överförts på representantskapet. Delägarna har inte rösträtt vid valet av styrelseledamöter som företräder de försäkrade, och de försäkrade har inte rösträtt vid valet av styrelseledamöter som företräder delägarna. 
I en pensionsstiftelses stadgar kan det bestämmas att företrädarna väljera de styrelseledamöter som representerar de försäkrade, och i stadgarna ska det då också bestämmas hur representanterna väljs och vem som är representant på sitt yrkes vägnar och hur de väljer styrelseledamöterna. 
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. väljer delägarna vid bildandet av en pensionsanstalt interimistiskt styrelseledamöterna och deras ersättare. Av dessa ska två ledamöter och deras ersättare vara personer som kan vara försäkrade i pensionsanstalten när den har registrerats. När delägarna väljer representanter till styrelsen för de personer som avses ovan ska delägarna höra sådana personer som kan vara försäkrade i pensionsanstalten när den har registrerats. Om lagen om samarbete inom företag (334/2007) tillämpas på en arbetsgivarsammanslutning som är delägare, ska delägaren vid val av de representanter som avses ovan höra de personer som avses i lagen om samarbete inom företag. Efter det att pensionsanstalten har registrerats ska de styrelseledamöter som representerar de försäkrade i pensionsanstalten och ledamöternas ersättare väljas utan dröjsmål. 
10 § 
Komplettering av styrelsen 
Om en styrelseledamots uppdrag upphör under mandattiden eller om en styrelseledamot förlorar den behörighet som avses i 8 §, träder en ersättare i stället för styrelseledamoten enligt vad som bestäms i stadgarna eller beslutades då ledamoten valdes. Om någon ersättare inte finns, ska styrelsens övriga ledamöter se till att en ny ledamot väljs för den återstående mandattiden. Om styrelsen med sina återstående ledamöter och ersättare är beslutför och både delägarna och de försäkrade är representerade i styrelsen, behöver inte någon ny ledamot väljas. Valet av styrelseledamot till pensionskassans styrelse kan skjutas upp till följande kassamöte eller representantskapsmöte, där val av styrelseledamöter även annars ska förrättas.  
Om en pensionsanstalt inte har en behörig styrelse och saken trots Finansinspektionens uppmaning inte har rättats till, ska Finansinspektionen förordna en eller flera sysslomän att sköta pensionsanstaltens angelägenheter tills en ny styrelse har valts och anmälts till registret. 
11 § 
Styrelsens mandattid 
Styrelsens mandattid ska upphöra senast under den fjärde räkenskapsperioden efter valet, antingen vid slutet av det möte som väljer en ny styrelse eller när den räkenskapsperiod som avses ovan löper ut. 
12 § 
En styrelseledamots avgång och entledigande 
En styrelseledamot kan avgå från sitt uppdrag före utgången av mandattiden. Avgången träder i kraft tidigast då styrelsen har underrättats om den. 
En styrelseledamot kan före mandattidens utgång entledigas av den som valt ledamoten till styrelsen. Mandattiden för en entledigad ledamot upphör omedelbart, om inte något annat har bestämts i samband med entledigandet. 
13 § 
Verkställande direktörens allmänna uppgifter 
Verkställande direktören sköter pensionsanstaltens löpande förvaltning i enlighet med styrelsens anvisningar och föreskrifter. Verkställande direktören svarar för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska ge styrelsen och dess ledamöter de upplysningar som styrelsen behöver för att fullgöra sina uppgifter. 
Verkställande direktören får vidta åtgärder som med beaktande av omfattningen och arten av pensionsanstaltens verksamhet är exceptionella eller av stor betydelse, endast om han eller hon har styrelsens bemyndigande eller styrelsens beslut inte kan inväntas utan väsentlig olägenhet för pensionsanstaltens verksamhet. I det sistnämnda fallet ska styrelsen så snart som möjligt underrättas om åtgärden. 
14 § 
Verkställande direktörens närvaro vid styrelsens sammanträden 
Verkställande direktören har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden också utan att vara styrelseledamot, om inte styrelsen beslutar något annat i ett enskilt fall. 
15 § 
Bestämmelser som ska tillämpas på verkställande direktören och dennes ställföreträdare 
På verkställande direktören tillämpas dessutom vad som i denna lag föreskrivs om jäv för styrelseledamöter och om styrelseledamöters behörighet.  
Vad som i denna lag föreskrivs om verkställande direktören tillämpas också på dennes ställföreträdare.  
16 § 
Val av verkställande direktör samt dennes avgång och entledigande 
Verkställande direktören utses av styrelsen. 
Verkställande direktören har rätt att avgå från uppdraget. Avgången träder i kraft tidigast då styrelsen har underrättats om den. 
Styrelsen kan entlediga verkställande direktören. Entledigandet träder i kraft omedelbart, om styrelsen inte beslutar om en senare tidpunkt. 
Om en pensionsanstalt inte har en verkställande direktör och saken trots Finansinspektionens uppmaning inte har rättats till, ska Finansinspektionen förordna en eller flera sysslomän att sköta pensionsanstaltens angelägenheter tills en ny verkställande direktör har valts och anmälts till registret.  
17 § 
Företrädande och tecknande av namn 
Styrelsen företräder pensionsanstalten och tecknar dess namn. Verkställande direktören kan företräda pensionsanstalten i de ärenden som enligt 13 § ingår i hans eller hennes uppgifter. 
I stadgarna kan det bestämmas att verkställande direktören eller en styrelseledamot har rätt att företräda pensionsanstalten och teckna dess namn eller att styrelsen beslutar om gränserna för rätten att företräda och teckna namnet. 
Styrelsen kan när som helst återkalla en sådan rätt att företräda pensionsanstalten som den gett. 
18 § 
Övriga företrädare 
I stadgarna kan det bestämmas att styrelsen också får ge någon annan än den som avses i 17 § 2 mom. rätt att företräda pensionsanstalten och teckna dess namn. Styrelsen kan när som helst återkalla ett sådant bemyndigande som den gett. 
Vad som i denna lag föreskrivs om jäv för styrelseledamöter och om styrelseledamöternas behörighet ska på motsvarande sätt tillämpas på en annan företrädare som inte är styrelseledamot eller verkställande direktör. 
19 § 
Begränsning av rätten att företräda 
I det register som avses 9 kap. 3 § kan endast en sådan begränsning av rätten att företräda pensionsanstalten och teckna dess namn antecknas som innebär att två eller flera endast tillsammans har namnteckningsrätt. 
20 § 
Bindande verkan av en företrädares åtgärder 
En rättshandling som på pensionsanstaltens vägnar har företagits av en företrädare är inte bindande för pensionsanstalten, om 
1) företrädaren har handlat i strid med en i denna lag angiven begränsning av sin behörighet, 
2) företrädaren har handlat i strid med en sådan begränsning som avses i 19 §, eller 
3) företrädaren har överskridit sin befogenhet och motparten insåg eller borde ha insett att befogenheten överskreds. 
I sådana fall som avses i 1 mom. 3 punkten kan det inte anses att enbart den omständigheten att befogenhetsbegränsningarna har antecknats i det register som avses i 9 kap. 3 § är ett tillräckligt bevis för att motparten insåg eller borde ha insett att befogenheten överskreds. 
21 § 
Förbud mot att verkställa ett ogiltigt beslut 
En företrädare för pensionsanstalten får inte iaktta ett av kassamötet, styrelsen eller något annat verksamhetsorgan fattat beslut som är ogiltigt på grund av att det strider mot denna lag eller stadgarna. 
22 § 
Riskhantering 
En pensionsanstalt ska ha ett med beaktande av arten och omfattningen av dess verksamhet tillräckligt riskhanteringssystem, som ska innefatta fortlöpande identifiering, mätning, uppföljning, övervakning och rapportering av de risker som pensionsanstalten exponeras för och av den sammanlagda riskexponeringen.  
Riskhanteringen ska omfatta följande delområden:  
1) hantering av tillgångar och ansvarsförbindelser,  
2) investeringar,  
3) likviditet,  
4) hantering av koncentrationsrisker,  
5) hantering av operativa risker.  
Pensionsanstalten ska ha en riskhanteringsfunktion som är oberoende av risktagningsfunktionerna.  
23 § 
Risk- och solvensbedömning 
Styrelsen för en pensionsanstalt ska som en del av sitt strategiska beslutsfattande och sin riskhantering genomföra en risk- och solvensbedömning där en bedömning görs av 
1) hur de väsentliga riskerna inverkar på pensionsanstaltens verksamhet, 
2) vilka åtgärder som är motiverade för hanteringen av de risker som framkommit vid bedömningen. 
Risk- och solvensbedömningen ska uppdateras regelbundet och utan dröjsmål om riskerna har förändrats väsentligt. 
Pensionsanstalten ska till Finansinspektionen ge in ett sammandrag av risk- och solvensbedömningen samt de slutsatser som dragits av den. Sammandraget till Finansinspektionen ska innehålla åtminstone resultaten av risk- och solvensbedömningen, en beskrivning av de använda metoderna samt de viktigaste antagandena.  
24 § 
Intern kontroll 
En pensionsanstalt ska ha en med beaktande av arten och omfattningen av dess verksamhet tillräcklig intern kontroll, som ska innefatta pensionsanstaltens bokföring, förvaltning, investeringsverksamhet och övriga centrala funktioner. Den interna kontrollen omfattar också säkerställande av lämplig rapportering på pensionsanstaltens alla organisationsnivåer.  
Till den interna kontrollen hör en funktion för regelefterlevnad. Funktionen ska också bedöma om pensionsanstaltens åtgärder för att förhindra och korrigera eventuella brister i regelefterlevnaden är tillräckliga. 
25 § 
Bemyndigande för finansinspektionen att meddela föreskrifter 
Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om hur den interna kontrollen och riskhanteringen ska ordnas samt om kraven på en tillförlitlig förvaltning. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om utredningen av styrelsens och verkställande direktörens behörighet. 
26 § 
Ansvarig försäkringsmatematiker 
En pensionsanstalt ska ha en ansvarig försäkringsmatematiker vars behörighet social- och hälsovårdsministeriet har fastställt med stöd av 31 kap. 6 § i försäkringsbolagslagen eller vars behörighet enligt 7 § i det kapitlet kan jämställas med den behörigheten. 
Försäkringsmatematikern vid en pensionsanstalt ska göra en försäkringsteknisk analys av pensionsanstaltens tillstånd minst vartannat år eller oftare, om Finansinspektionen anser att det behövs.  
Finansinspektionen ska underrättas om att en ansvarig matematiker har utnämnts eller entledigats.  
27 § 
Beredskap för undantagsförhållanden 
Pensionsanstalterna ska genom deltagande i beredskapsplanering inom försäkringsbranschen och förberedande av verksamheten under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder säkerställa att deras uppgifter kan skötas så störningsfritt som möjligt också under undantagsförhållanden. Finansinspektionen kan bevilja undantag från denna skyldighet, om det är motiverat med hänsyn till arten eller omfattningen av pensionsanstaltens verksamhet eller av någon annan särskild orsak. 
Om de uppgifter som följer av 1 mom. förutsätter åtgärder som klart avviker från sådan verksamhet som ska anses vara sedvanlig för pensionsanstalterna och som medför väsentliga merkostnader, kan dessa kostnader ersättas ur den försörjningsberedskapsfond som avses i lagen om tryggande av försörjningsberedskapen (1390/1992). 
5 kap. 
Revision samt särskild granskning av pensionskassor 
1 § 
Tillämplig lag 
Bestämmelser om revision av en pensionsanstalt finns i detta kapitel och i revisionslagen (1141/2015).  
2 § 
Revisorsval 
En pensionsanstalt ska ha minst en revisor som avses i revisionslagen. Minst en revisor och en revisorssuppleant ska vara en CGR-revisor eller en revisionssammanslutning, vars huvudansvariga revisor är en CGR-revisor. 
Revisorn eller revisorerna väljs i en pensionsstiftelse av styrelsen och i en pensionskassa av kassamötet. 
3 § 
Revisors oberoende ställning och jäv 
Utöver vad som i 4 kap. 6 och 7 § i revisionslagen föreskrivs om revisors oberoende ställning och jäv får revisor inte vara den som 
1) är anställd hos en sammanslutning som hör till en delägare eller en delägares koncern eller annars intar en underordnad eller beroende ställning i förhållande till en delägare, till en ledamot i dess styrelse eller till den som har till uppgift att sköta denna delägares bokföring eller medelsförvaltning eller tillsynen över dessa, 
2) är make till en person som avses i 1 punkten eller lever med en sådan person under äktenskapsliknande förhållanden, eller är syskon till en sådan person eller till denne står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller i sådant svågerlag att den ene är gift med den andres syskon. 
4 § 
Revisors mandattid 
Den mandattid för en revisor som bestäms i stadgarna för en pensionsanstalt eller de sammanlagda mandattiderna i en följd får uppgå till högst tio år. Efter den maximala mandattiden får revisorn för en pensionsanstalt på nytt delta i revisionen av pensionsanstalten tidigast två år från det att revisionsuppdraget upphörde. Om en revisionssammanslutning har valts till revisor, ska det som föreskrivs i detta moment inte tillämpas på revisionssammanslutningen utan endast på den huvudansvariga revisorn.  
Revisorns mandattid upphör då det möte avslutas vid vilket revisionsberättelsen enligt 3 kap. 5 § i revisionslagen behandlas för den sista räkenskapsperioden i revisorns mandattid. 
5 § 
Förordnande av revisor 
Finansinspektionen ska på anmälan för en pensionsanstalt förordna en revisor som uppfyller behörighetskraven i de fall som avses i 2 kap. 8 § 1 mom. i revisionslagen eller om revisorn är jävig enligt 3 § i det kapitel. 
Anmälan får i de fall som avses i 1 mom. göras av vem som helst. Styrelsen är skyldig att göra anmälan, om inte den som ska välja en revisor, utan dröjsmål väljer en revisor som uppfyller behörighetskraven. 
Finansinspektionen ska av Patent- och registerstyrelsens revisionsnämnd begära ett utlåtande i ett ärende som avses i 2 kap. 8 § 1 mom. 2 punkten i revisionslagen och som gäller oberoende eller jäv innan ärendet avgörs. 
Innan ett i 1 mom. avsett förordnande meddelas ska pensionsanstaltens styrelse höras. Ett sådant förordnande kan verkställas utan att det vunnit laga kraft. Förordnandet gäller till dess att det för pensionsanstalten i föreskriven ordning har valts en revisor i stället för den som Finansinspektionen förordnat. Ett förordnande kan inte meddelas efter det att bokslutet för räkenskapsperioden i fråga har fastställts och fastställelsebeslutet har vunnit laga kraft. 
6 § 
Särskild granskning av en pensionskassa 
En delägare i en pensionskassa kan kräva särskild granskning av förvaltning och bokföring under en viss avslutad period eller av vissa åtgärder eller omständigheter. Förslag om detta ska göras vid ett ordinarie kassamöte eller vid det möte där ärendet enligt möteskallelsen ska behandlas. Om minst en tredjedel av det vid mötet företrädda röstetalet biträtt förslaget, kan en delägare inom en månad efter mötet hos Finansinspektionen anhålla om att en granskare ska förordnas. 
Innan ett föreläggande om granskning ska Finansinspektionen höra pensionskassans styrelse och, om granskningen enligt ansökan gäller en bestämd persons åtgärder, även denne. Ansökan ska bifallas om det anses föreligga vägande skäl för granskningen. Finansinspektionen kan förordna en eller flera granskare. 
På en granskare som avses i denna paragraf ska tillämpas det som i 1 kap. 2 § 1—5 punkten, 2 kap. 1 och 7 §, 3 kap. 7, 9 och 10 § samt 4 kap. 6—8 § i revisionslagen föreskrivs om en revisor. På en granskare tillämpas bestämmelserna om revisors skadeståndsskyldighet enligt revisionslagen. 
7 § 
Granskningsyttrande över och kostnader för särskild granskning 
Över den särskilda granskning som avses i 6 § ska ett yttrande ges till kassamötet. Yttrandet ska i minst en veckas tid före kassamötet hållas tillgängligt för de försäkrade och delägarna på pensionskassans kontor eller webbplats samt vara framlagt vid kassamötet. Möteshandlingarna ska utan dröjsmål sändas till de försäkrade och delägare som begär dem.  
Granskaren har rätt till arvode av pensionskassan.  
8 § 
Revisors övergång till anställning hos en granskad pensionsanstalt 
En revisor eller en huvudansvarig revisor som utför revision för en revisionssammanslutnings räkning får inte förrän minst två år har förflutit sedan revisionsuppdraget avslutades ta emot ett uppdrag som styrelseledamot eller verkställande direktör hos den granskade pensionsanstalten, dess delägare eller en sammanslutning som ingår i samma koncern som en delägare i den granskade pensionsanstalten. 
9 § 
Kvalitetsgranskning 
Minst vart tredje år ska revisionstillsynen förordna revisorn för en pensionsanstalt till kvalitetsgranskning. 
6 kap. 
Bokslut och verksamhetsberättelse 
1 § 
Tillämpning av bokföringslagen 
På en pensionsanstalts bokföring samt på upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse i tillämpas bokföringslagen iakktas till den del inte något annat följer av denna lag eller av de bestämmelser och föreskrifter som har utfärdats med stöd av den. 
Bestämmelserna i 3 kap. 2 § 4 mom., 4 § 2 mom., 9—12 § samt 13 § 3 mom., 4 kap. 1 och 7 §, 5 kap. 2 § och 2 a § 6 mom., 13, 16 och 17 §, 7 a kap. samt 8 kap. 6 § i bokföringslagen ska inte tillämpas på upprättandet av en pensionsanstalts bokslut eller verksamhetsberättelse. På behandlingen av ett arbetspensionsansvar som bestäms enligt finsk lagstiftning ska inte tillämpas 3 kap. 3 § 1 mom. 3 punkten i bokföringslagen. Dessutom ska inte 1 kap. 4 § 1 mom. i bokföringslagen tillämpas på en pensionskassas bokslut eller verksamhetsberättelse. 
Bestående aktiva enligt 4 kap. 3 § i bokföringslagen är posterna materiella och immateriella tillgångar i balansräkningen för en pensionsanstalt med undantag för varulager. Varulager betraktas som sådana omsättningstillgångar som avses i 4 § i det kapitlet i bokföringslagen. På materiella och immateriella tillgångar tillämpas i övrigt bokföringslagens bestämmelser om bestående aktiva, om inte något annat följer av 2 mom. Trots vad som föreskrivs i 2 mom. tillämpas 5 kap. 13 och 16 § i bokföringslagen på de poster som avses i detta moment. På varulager tillämpas dock bestämmelserna i bokföringslagen om omsättningstillgångar med undantag för de paragraferna som nämns i 2 mom. samt 5 kap. 16 § i bokföringslagen.  
2 § 
Räkenskapsperiod 
En pensionsanstalts räkenskapsperiod är ett kalenderår. När en pensionskassas verksamhet inleds och avslutas får räkenskapsperioden vara kortare eller längre än ett kalenderår. Räkenskapsperiod får dock vara högst 18 månader. 
3 § 
Pensionsstiftelsers utjämnande och delägarspecifika bokföring 
En pensionsstiftelse kan upprätta sin bokföring enligt antingen det utjämnande systemet eller det delägarspecifika systemet. 
Inom det delägarspecifika systemet ska bokföringen upprättas så att det särskilt för varje delägare som hör till pensionsstiftelsen framgår vilka poster som hänförs till resultaträkningen och vilka som hänförs till balansräkningen. De tillgångar som en delägare ger pensionsstiftelsen ska räknas till godo för denna delägare. 
Inom det utjämnande systemet ska den försäkringsavgift som ska betalas till pensionsstiftelsen delas till godo för varje delägare så som bestäms i pensionsstiftelsens stadgar. Täckning av delägarens pensionsansvar är den proportionella andel av pensionsstiftelsens tillgångar som motsvarar pensionsansvaret.  
4 § 
Verksamhetsberättelse 
Till en pensionsanstalts bokslut ska fogas en verksamhetsberättelse som avses i 3 kap. 1 a § i bokföringslagen.  
I verksamhetsberättelsen ska styrelsen lägga fram förslag till åtgärder som gäller pensionskassans underskott eller överskott. 
5 § 
Anläggnings- och investeringstillgångar 
En pensionsanstalts anläggningstillgångar är föremål, rättigheter som kan överlåtas separat och andra tillgångar som är avsedda att fortlöpande ge intäkter under flera räkenskapsperioder. 
Investeringstillgångar är tillgångar som förvärvats för investering av medel eller tryggande av investering. 
Tillgångar uppdelade enligt användningsändamål hör till olika tillgångsgrupper enligt de relationstal som fås av användningsändamålen.  
6 § 
Poster som upptas i balansräkningen 
I en pensionsanstalts balansräkning upptas 
1)penningbelopp och andra fordringar än sådana som tagits upp som investeringar i balansräkningen, till det nominella värdet, likväl högst till det sannolika värdet, 
2) ansvarsskuld till det värde som beräknats med beaktande av bestämmelserna i 7 kap.,  
3) övriga skulder till nominellt värde eller, om skulden är bunden vid index eller någon annan jämförelsegrund, till det högre belopp som den stiger till på grund av den förändrade jämförelsegrunden. 
Om en kostnadsföring som har gjorts enligt 1 mom. 1 punkten visar sig vara obefogad senast vid utgången av räkenskapsperioden, ska den tas upp som en rättelse av kostnadsföringen. 
7 § 
Principer för värdering av investeringar 
Anskaffningsutgiften för de investeringar som står under huvudgruppen ”investeringar” i balansräkningen och som återstår vid utgången av räkenskapsperioden ska aktiveras. Anskaffningsutgiften för byggnader och övriga utgifter med lång verkningstid samt för inventarier ska under sin verkningstid kostnadsföras som avskrivningar. I det fall att investeringstillgångarnas gängse värde vid räkenskapsperiodens utgång underskrider anskaffningsutgiften eller den med stöd av detta moment med tidigare gjorda nedskrivningar minskade anskaffningsutgiften, ska skillnaden kostnadsföras som nedskrivning. Om inte social- och hälsovårdsministeriet av särskilda skäl bestämmer något annat, behöver investeringar som ska betraktas som anläggningstillgångar och fordringar inte kostnadsföras, om nedskrivningen ska anses vara tillfällig. Om kostnadsföringen visar sig vara obefogad senast vid utgången av räkenskapsperioden, ska den tas upp som en rättelse av kostnadsföringen. 
Som anskaffningsutgift för masskuldebrevslån och andra motsvarande penning- och kapitalmarknadsinstrument används den periodiserade anskaffningsutgiften, som fås genom att skillnaden mellan masskuldebrevslånets och andra motsvarande penning- och kapitalmarknadsinstruments nominella belopp och anskaffningsutgift periodiseras som ränteintäkter eller minskning av sådana under masskuldebrevslånets eller penning- eller kapitalmarknadsinstrumentets löptid. Motposten tas upp som ökning eller minskning av anskaffningsutgiften för masskuldebrevslånet eller penning- eller kapitalmarknadsinstrumentet. Den periodiserade anskaffningsutgiften nedskrivs enligt 1 mom. på basis av principen om lägsta värde eller den periodiserade anskaffningsutgiften skrivs ned endast med andra nedskrivningar än de som beror på växlingar i den allmänna räntenivån. Om en nedskrivning visar sig vara obefogad senast vid utgången av räkenskapsperioden, ska den tas upp som en rättelse av kostnadsföringen. Valet av värderingsmetod görs för varje balansräkningspost och den valda värderingsmetoden ska följas konsekvent. 
Om gängse värdet av ett jord- eller vattenområde, en byggnad, ett värdepapper eller någon annan jämförbar tillgång på bokslutsdagen varaktigt är väsentligt högre än den ursprungliga anskaffningsutgiften, får i balansräkningen utöver den ännu oavskrivna anskaffningsutgiften tas upp en uppskrivning som är högst så stor som skillnaden mellan gängse värdet och den oavskrivna anskaffningsutgiften. Ett belopp som motsvarar uppskrivningen ska i fråga om en till investeringstillgångarna hänförd tillgång tas upp i resultaträkningen och i fråga om en till anläggningstillgångarna hänförd tillgång i uppskrivningsfonden bland eget kapital. Om en uppskrivning visar sig vara obefogad, ska den uppskrivning som tagits upp i resultaträkningen korrigeras på ett resultatpåverkande sätt och ska den uppskrivning som har tagits upp i uppskrivningsfonden återföras. 
8 § 
Enhetliga värderingsprinciper 
Pensionsanstalten ska välja värderingsmetoden så att enhetliga värderingsprinciper tillämpas på tillgångar som hänförs till ett visst användningsändamål. Om pensionsanstalten väljer värdering enligt 5 kap. 2 a eller 2 b § i bokföringslagen som värderingsprincip, får pensionsanstalten inte samtidigt tillämpa de värderingsprinciper som avses i 7 § i detta kapitel på andra motsvarande tillgångar som hänförs till motsvarande användningsändamål. Den valda värderingsmetoden ska följas konsekvent. 
En tillgång överförs från en till investeringstillgångarna eller anläggningstillgångarna hänförd grupp av investeringar till en annan enligt det balansvärde som avses i 7 §, då de värderingsprinciper som avses i den paragrafen iakttas.  
I en not till balansräkningen ska för varje balansräkningspost uppges investeringarnas anskaffningsutgift och gängse värde såsom Finansinspektionen bestämmer närmare. 
På derivatavtal tillämpas på det sätt som föreskrivs i 1 mom. antingen 7 § 1 mom. eller bokföringslagens 5 kap. 2 a §. 
9 § 
Bemyndigande för social- och hälsovårdsministeriet att utfärda förordning 
Med anledning av den speciella karaktären hos pensionsanstalternas försäkringsverksamhet kan närmare bestämmelser som gäller balansräknings- och resultaträkningsscheman i bokslutet, verksamhetsberättelsen, noterna till bokslutet samt specifikationer till balansräkningen och noterna utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet.  
Närmare bestämmelser om när och hur avvikelser får göras från bestämmelserna om upprättande av bokslutet och verksamhetsberättelsen för att en rättvisande bild ska kunna ges kan utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. 
10 § 
Bemyndigande för finansinspektionen att meddela föreskrifter 
Med anledning av den speciella karaktären hos pensionsanstalternas försäkringsverksamhet meddelar Finansinspektionen närmare föreskrifter om 
1) upprättande av en pensionsanstalts bokslut och verksamhetsberättelse, 
2) bestämmande av investeringarnas gängse värde, då de i balansräkningen värderas till anskaffningsutgiften, och om uppgivande av investeringarnas gängse värde och anskaffningsutgift för varje balansräkningspost i noterna, 
3) hur finansiella instrument och förvaltningsfastigheter ska presenteras i bokslutet när de värderas enligt 5 kap. 2 a eller 2 b § i bokföringslagen, om föreskrifter om detta behövs, 
4) behandlingen i bokföringen och bokslutet av derivatavtal som bokförts enligt 7 § 1 mom. 
11 § 
Dispens 
Finansinspektionen kan i enskilda fall på ansökan av en pensionsanstalt av särskilda skäl för viss tid bevilja tillstånd att avvika 
1) från social- och hälsovårdsministeriets bestämmelser om balansräknings- och resultaträkningsscheman i bokslutet, verksamhetsberättelsen, noterna till bokslutet samt specifikationer till balansräkningen och noterna, 
2) från de bestämmelser som avses i 10 §, om avvikelsen behövs för att ge en rättvisande bild av resultatet av pensionsanstaltens verksamhet och av dess ekonomiska ställning, 
3) från tiden för upprättande av bokslut enligt 3 kap. 6 § i bokföringslagen.  
12 § 
Bokföringsnämndens utlåtande 
Om en förordning av social- och hälsovårdsministeriet eller Finansinspektionens föreskrifter eller tillstånd som avses i detta kapitel är av betydelse för den allmänna tillämpningen av bestämmelserna om bokslut och verksamhetsberättelse i bokföringslagen eller förordning som utfärdas med stöd av den, ska ministeriet eller Finansinspektionen före utfärdandet begära ett utlåtande av bokföringsnämnden om förordningen, föreskriften eller tillståndet.  
13 § 
Inlämnande av uppgifter till finansinspektionen 
En pensionsstiftelse ska varje år inom fem månader från räkenskapsperiodens utgång eller vid en senare tidpunkt som Finansinspektionen bestämmer till Finansinspektionen överlämna bokslutet, verksamhetsberättelsen, revisorernas utlåtande och en statistikberättelse enligt ett fastställt formulär.  
En pensionskassa ska varje år inom en månad från det kassamöte där bokslutet har fastställts till Finansinspektionen överlämna bokslutet, verksamhetsberättelsen, revisorernas utlåtande och en statistikberättelse enligt ett fastställt formulär. 
7 kap. 
Ansvarsskuld, försäkringsavgifter och solvens 
1 § 
Ansvarsskuld 
Ansvaret för en pensionsanstalts stadgeenliga förbindelser ska bokföras som ansvarsskuld, som består av premieansvar och ersättningsansvar. 
2 § 
Premieansvar 
Premieansvaret motsvarar kapitalvärdet av de utbetalningar som beror på framtida försäkringsfall till den del som pensionsanstalten blivit ansvarig enligt lagen om pension för arbetstagare eller lagen om pension för företagare. 
Som premieansvar betraktas också ett tilläggsförsäkringsansvar som syftar till att upprätthålla solvensen och som kan användas för att täcka en förlust som har uppkommit till följd av investeringsverksamheten och försäkringsrörelsen, för att täcka en förlust som har uppkommit till följd av att grunderna för beräkning av ansvarsskulden har ändrats samt för att sänka försäkringsavgifterna. Vid beräkning av premieansvaret ska som en post som utökar eller minskar beloppet beaktas beloppet av det i 168 § i lagen om pension för arbetstagare avsedda tilläggsförsäkringsansvar som är bundet till aktieavkastningen. 
3 § 
Ersättningsansvar 
Ersättningsansvaret motsvarar obetalda ersättningsbelopp och andra belopp som ska betalas med anledning av inträffade försäkringsfall till den del som pensionsanstalten blivit ansvarig enligt lagen om pension för arbetstagare eller lagen om pension för företagare. 
4 § 
Försäkringsavgifter 
Varje delägare i en pensionsstiftelse ska årligen betala försäkringsavgifter eller ställa godtagbara säkerheter för täckande av ansvarsunderskottet minst så att de tillsammans med pensionsstiftelsens övriga intäkter är tillräckliga för att täcka de betalningar som har föranletts av pensionerna, pensionsstiftelsens övriga kostnader samt den årliga förändringen i ansvarsskulden och för att komplettera pensionsstiftelsens solvenskapital så att beloppet motsvarar minst den solvensgräns som avses i 6 §. Förslår inte pensionsstiftelsens tillgångar till att täcka pensions- och annat ansvar, bokförs skillnaden som ansvarsunderskott bland aktiva i balansräkningen. 
Försäkringsavgifter ska betalas i form av pengar till minst det belopp som behövs för att upprätthålla pensionsanstaltens likviditet. Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om de godtagbara säkerheter som avses i 1 mom. 
5 § 
Solvenskapital 
Med en pensionsanstalts solvenskapital avses det belopp med vilket pensionsanstaltens tillgångar och andra därmed jämförbara förbindelser överstiger dess skulder och andra därmed jämställbara förbindelser på det sätt som föreskrivs i 2 och 3 mom. Vid beräkningen av solvenskapitalet avdras från beloppet av ansvarsskulden det tilläggsförsäkringsansvar som avses i 2 § 2 mom. 
Till en pensionsanstalts solvenskapital hänförs 
1) startkapitalet, 
2) fonderna för eget kapital, 
3) eget kapital som bildats av överskott från räkenskapsperioden och tidigare räkenskapsperioder, 
4) det tilläggsförsäkringsansvar som avses i 2 § 2 mom., 
5) de skattemässiga reserver som avses i 5 kap. 15 § i bokföringslagen, 
6) skillnaden mellan egendomens gängse värde och bokföringsvärde i balansräkningen, om den är positiv, till den del skillnaden inte kan anses vara av exceptionell karaktär, 
7) en post som baserar sig på delägares tillskottsplikt och som uppgår till högst 4 procent av lönesumman för dem som är försäkrade i pensionsanstalten, om posten uppfyller kraven som föreskrivs i 11 §, 
8) på ansökan av pensionsanstalten och med Finansinspektionens samtycke övriga poster som kan jämställas med de poster som nämns i 1—7 punkten. 
Från en pensionsanstalts solvenskapital avdras 
1) förlusten för räkenskapsperioden och tidigare räkenskapsperioder, 
2) skillnaden mellan bokföringsvärdena i balansräkningen och tillgångarnas gängse värde, om den är positiv, 
3) alla med skulder jämställbara poster som inte upptagits i balansräkningen och i fråga om vilka prestationsskyldigheten ska anses sannolik. 
Pensionsanstalterna ska ständigt uppfylla solvenskraven i detta kapitel. 
6 § 
Solvensgräns och minimikapitalkrav 
Solvensgränsen för en pensionsanstalt fastställs så att den riskteoretiskt motsvarar behovet av solvenskapital för ett år, med beaktande av de risker som hänför sig till försäkringsrörelsen och investeringarna. Närmare bestämmelser om beräkningen av solvensgränsen finns i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar (315/2015). 
Kravet på minimikapital för en pensionsanstalt är en tredjedel av solvensgränsen. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om de poster som ska hänföras till och de som ska dravs av från solvenskapitalet. 
7 § 
Tilläggsförsäkringsansvar och solvenskapitalets maximibelopp 
En pensionsanstalt ska överföra det årliga resultatet av investeringsverksamheten till det tilläggsförsäkringsansvar som avses i 2 § 2 mom. Efter överföringen av resultatet av investeringsverksamheten kan tilläggsförsäkringsansvaret utökas genom försäkringsavgifter så som anges i 2 mom. i denna paragraf eller upplösas så som anges i 8 §. Pensionsanstalten kan dessutom upplösa tilläggsförsäkringsansvar som en återbetalning av den överskjutande delen av solvenskapitalet så som anges i 9 §. 
Maximibeloppet av en pensionsstiftelses solvenskapital är solvensgränsens tredubbla belopp, dock minst 50 procent av ansvarsskulden, minskat med tilläggsförsäkringsansvaret. Maximibeloppet av en pensionskassas solvenskapital är solvensgränsens tredubbla belopp, dock minst 50 procent av ansvarsskulden, minskat med tilläggsförsäkringsansvaret och de poster som enligt 139 § 2 mom. i lagen om pension för företagare inte beaktas i premieansvaret. Tilläggsförsäkringsansvaret kan utökas genom försäkringsavgifter upp till solvenskapitalets maximibelopp. 
8 § 
Upplösning och utökning av tilläggsförsäkringsansvar 
Tilläggsförsäkringsansvaret kan upplösas för sänkning av försäkringsavgifterna så att solvenskapitalet efter upplösningen överskrider solvensgränsen minst 1,3 gånger. 
Om en pensionsanstaltens solvenskapital överskrider solvensgränsen högst 1,3 gånger efter tillämpningen av 1 och 3 mom. och uppgår till minst samma belopp som solvensgränsen kan dess tilläggsförsäkringsansvar upplösas för sänkning av försäkringsavgifterna i motsvarande grad som arbetspensionsförsäkringsbolagen med stöd av 169 § i lagen om pension för arbetstagare kan bevilja nedsatta försäkringsavgifter på grundval av sin investeringsverksamhet. Grunderna för upplösningen ingår i de grunder för beräkning av ansvarsskulden som fastställts med stöd av 166 § i den lagen. 
Om en pensionsanstaltens solvenskapital underskrider solvensgränsen får dess tilläggsförsäkringsansvar inte upplösas för sänkning av försäkringsavgifterna. Om solvensen inte kan stärkas på något annat sätt, ska tilläggsförsäkringsansvaret utökas genom försäkringsavgifter. Om solvenskapitalet dock underskrider solvensgränsen efter en överföring av förluster i investeringsverksamheten enligt 7 § 1 mom., ska tilläggsförsäkringsansvaret utökas genom försäkringsavgifter så att det når upp till solvensgränsen. 
Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas inte, om en pensionsanstalt har försatts i likvidation. 
9 § 
Överskjutande del av solvenskapitalet och sänkning av försäkringsavgifterna 
Om en pensionsanstalts solvenskapital för andra året i följd överskrider solvenskapitalets maximibelopp dess tilläggsförsäkringsansvar från och med det året upplösas för sänkning av försäkringsavgifterna med ett årligt belopp som motsvarar en tredjedel av det belopp med vilket pensionsanstaltens solvenskapital överskrider maximibeloppet. Om överskridningen av solvenskapitalets maximibelopp kan betraktas som bestående, ska pensionsanstalten organisera sin verksamhet så att solvenskapitalet underskrider maximibeloppet. 
10 § 
Återbetalning till delägarna av den överskjutande delen av solvenskapitalet 
Om en pensionsanstalts solvenskapital i fråga om verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare överskrider sitt maximibelopp, kan den överskjutande delen under de förutsättningar som anges i 9 § med Finansinspektionens samtycke återbetalas till delägarna.  
11 § 
Post som baserar sig på delägares tillskottsplikt 
Vid tillämpningen av 7—9 § avdras från solvenskapitalet den post enligt 5 § 2 mom. 7 punkten som baserar sig på delägarens tillskottsplikt.  
En förutsättning för att en pensionsanstalt ska kunna hänföra den post enligt 5 § 2 mom. 7 punkten som baserar sig på delägares tillskottsplikt till solvenskapitalet är att pensionsanstalten i en risk- och solvensbedömning enligt 4 kap. 23 § beskriver vad som eftersträvas genom posten, vilka konsekvenser posten har för pensionsanstaltens investeringsplan, solvens, investeringsfördelning och avkastningsförväntningar samt i vilka situationer solvensen förstärks genom försäkringsavgifter eller sänkningar av försäkringsavgifterna begränsas. Pensionsanstaltens delägare ska informeras om att posten används inom solvenskapitalet. 
Den post som baserar sig på delägarens tillskottsplikt ska dimensioneras med beaktande av det genomförbara mål som uppställts för den. Pensionsanstalten ska följa hur de mål som uppställts för användningen av posten uppnås. Pensionsanstalten kan inte hänföra posten till sitt solvenskapital om pensionsanstaltens verksamhet inte motsvarar de mål som uppställts för användningen av posten. 
Om en post som baserar sig på delägares tillskottsplikt har hänförts till solvenskapitalet, ska pensionsanstalten följa förhållandet mellan sin solvens och den genomsnittliga solvensnivån för arbetspensionssystemet. Om en pensionsanstalts solvens försvagas i förhållande till den genomsnittliga solvensnivån för arbetspensionssystemet så att avvikelsen i betydande grad ökar riskerna för pensionsanstaltens verksamhet, ska pensionsanstalten begränsa användningen av tilläggsförsäkringsansvaret för att sänka försäkringsavgifterna eller stärka solvenskapitalet genom ytterligare tilläggsavgifter. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om hur en post som baserar sig på delägarens tillskottsplikt ska följas och beaktas vid risk- och solvensbedömningen. 
12 § 
Vad det belopp som motsvarar solvensgränsen består av 
Av en pensionsanstalts solvenskapital ska det belopp som motsvarar solvensgränsen bestå av andra poster än den post som avses i 5 § 2 mom. 7 punkten som baserar sig på delägarens tillskottsplikt. Finansinspektionen kan tillåta att posten i två års tid hänförs till solvenskapitalet i de situationer som avses i 28 § i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar även om solvenskapitalet underskrider solvensgränsen.  
13 § 
Plan för återställande av en sund finansiell ställning och finansieringsplan 
En pensionsanstalt vars solvenskapital underskrider solvensgränsen ska upprätta och utan dröjsmål för godkännande till Finansinspektionen lämna in en plan för återställande av en sund finansiell ställning för pensionsanstalten. Planen för återställande av en sund finansiell ställning ska genom en ökning av försäkringsavgifterna eller på något annat sätt inom ett år, eller av särskilda skäl med tillstånd av Finansinspektionen inom högst två år från det att planen för återställande av en sund finansiell ställning godkändes, visa att pensionsanstaltens solvenskapital överskrider solvensgränsen. 
En pensionsanstalt vars solvenskapital underskrider minimibeloppet av solvenskapitalet ska upprätta och utan dröjsmål för godkännande till Finansinspektionen lämna in en plan för kortfristig finansiering. Finansieringsplanen ska genom en ökning av försäkringsavgifterna eller på något annat sätt inom tre månader från det att finansieringsplanen godkändes visa att pensionsanstaltens solvenkapital överskrider minimibeloppet av solvenskapitalet. Om de åtgärder som anges i finansieringsplanen inte har vidtagits inom denna tid, kan Finansinspektionen av synnerligen vägande skäl förlänga tiden med högst tre månader. 
Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om upprättandet och inlämnandet för godkännande av planen för återställande av en sund finansiell ställning och finansieringsplanen. 
8 kap. 
Tillgångar och investering 
1 § 
Investering av tillgångar 
En pensionsanstalts tillgångar ska investeras på ett inkomstbringande och betryggande sätt och så att likviditeten säkerställs. 
Bestämmelser om diversifiering av pensionsanstalters investeringar finns i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar.  
2 § 
Användning av tillgångar 
En pensionsanstalts tillgångar får inte i strid med verksamhetens syfte enligt 1 kap. 4 § 1 mom. användas för ändamål som är främmande för pensionsanstaltens verksamhet.  
3 § 
Begränsningar som gäller lån och borgen 
Pensionsanstalterna ska dimensionera sin verksamhet så att den kan bedrivas utan upplåning. En pensionsanstalt får dock uppta lån när det är fråga om 
1) ett kortfristigt lån för att sköta likviditeten, 
2) ett lån som behövs för anskaffning av egna verksamhetslokaler, 
3)ett lån som behövs av något annat synnerligen vägande skäl och för vilket Finansinspektionen har beviljat tillstånd.  
En pensionsstiftelse har rätt att mot säkerhet låna ut sina tillgångar till en delägare, som på lånet samt på sådan skuld till pensionsstiftelsen som har uppkommit på någon annan grund ska betala ränta på lånet. Den ränta som delägaren i pensionsstiftelsen betalar ska vara minst lika stor som den beräkningsränta som används i den beräkningsgrund som avses i 166 § 2 mom. i lagen om pension för arbetstagare. 
En pensionsanstalt får inte ställa borgen.  
4 § 
Ägarbegränsningar 
En pensionsanstalt får äga högst 20 procent av ett företag med ägarintresse och får placera högst 20 procent av sina tillgångar i ett företag med ägarintresse. 
Det som i 1 mom. föreskrivs om ägarbegränsning ska i pensionsanstalter som följer det delägarspecifika bokföringssystemet tillämpas även på varje delägare var för sig. En pensionsanstalt får inte vara delägare i ett företag för vars förbindelser pensionsanstalten blir obegränsat ansvarig.  
5 § 
Investeringsplan 
En pensionsanstalts styrelse ska göra upp en plan för investeringen av tillgångarna (investeringsplan). I investeringsplanen ska särskilt beaktas arten av den försäkringsrörelse som pensionsanstalten bedriver som ett led i den lagstadgade sociala tryggheten samt de krav på pensionsanstaltens verksamhet som detta kapitel ställer. Till investeringsplanen ska fogas ett utlåtande av pensionsanstaltens försäkringsmatematiker om att pensionsanstaltens investeringsplan uppfyller de krav som ansvarsskuldens art ställer på pensionsanstaltens investeringsverksamhet. Pensionsanstaltens styrelse ska tillämpa planen när den fastställer den årliga nivån på försäkringsavgifterna. 
Investeringsplanen ska ges in till Finansinspektionen. 
Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om investeringsplanen.  
6 § 
Ägarstyrning 
Pensionsanstaltens styrelse ska fastställa principer för hur pensionsanstaltens rättigheter som grundar sig på innehav i andra sammanslutningar ska utövas (principer för ägarstyrning). I principerna för ägarstyrning ska också pensionsanstaltens verkställande direktörs och de anställdas ledamotskap i andra sammanslutningars och stiftelsers förvaltningsorgan bedömas med beaktande av pensionsanstaltens intressen. 
Principerna för ägarstyrning ska när det gäller sådana i 1 mom. avsedda målsammanslutningar, vars aktier är föremål för handel på en reglerad marknad inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, innehålla en allmän redogörelse för 
1) ägarstyrningens samband med investeringsstrategin, 
2) förfarandena för uppföljning av målsammanslutningarnas verksamhet i ärenden som är relevanta för investeringsstrategin, 
3) förfarandena för utövande av rösträtt och andra aktierelaterade rättigheter i målsammanslutningarna, 
4) hur pensionsanstalten för en dialog med målsammanslutningarna samt med deras övriga aktieägare och intressentgrupper, 
5) hur pensionsanstalten identifierar, förebygger och förhindrar intressekonflikter i samband med engagemang. 
En pensionsanstalt ska offentliggöra principerna för ägarstyrning kostnadsfritt på sin webbplats eller hålla dem allmänt tillgängliga på något annat motsvarande sätt. 
En pensionsanstalt ska på sin webbplats kostnadsfritt offentliggöra de uppgifter som avses i 2 mom. eller hålla dem allmänt tillgängliga på något annat motsvarande sätt och i fråga om dessa uppgifter offentliggöra en årlig rapport om genomförandet av principerna för ägarstyrning. Om en pensionsanstalt dock helt eller delvis underlåter att i principerna för ägarstyrning redogöra för de uppgifter som avses i 2 mom. eller att offentliggöra dessa uppgifter eller en rapport om genomförandet av principerna för ägarstyrning, ska pensionskassan offentliggöra en utredning om orsaken till underlåtelsen. 
9 kap. 
Tillsyn över pensionsanstalter samt registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor 
1 § 
Tillsyn över pensionsanstalterna 
Finansinspektionen övervakar att pensionsanstalterna följer lagstiftningen om pensionsanstaltsverksamhet och sina stadgar. Finansinspektionen ska särskilt övervaka att pensionsanstalternas solvens och de omständigheter som inverkar på solvensen har ordnats så att de tryggar de försäkrade förmånerna och att pensionsanstalterna har tillräckliga och tillförlitliga förvaltnings- och styrsystem.  
I tillsynen över pensionsanstalterna ska Finansinspektionen också ta hänsyn till konkurrenskraven. Finansinspektionen och Konkurrens- och konsumentverket ska samarbeta med varandra på ett ändamålsenligt sätt. 
2 § 
Förbud mot att överlåta och pantsätta egendom 
Om Finansinspektionen anser att en pensionsanstalt är eller håller på att råka i ett sådant tillstånd att den bör upplösas, kan Finansinspektionen förbjuda pensionsanstalten att överlåta eller pantsätta pensionsanstaltens egendom.  
3 § 
Registerföring och registrets användningsändamål 
Finansinspektionen för ett register över pensionsstiftelser och försäkringskassor. I enlighet med vad som föreskrivs i denna lag ska i registret antecknas anmälningar som gäller pensionsanstalter samt myndigheters beslut och tillkännagivanden. Syftet med registret är att registrera nödvändiga uppgifter för den tillsyn över pensionsanstalter som avses i 1 § 1 mom. 
Var och en har rätt att få uppgifter, utdrag och intyg ur registret. 
Trots vad som föreskrivs i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) får uppgifter i registret lämnas ut i elektronisk form. Uppgifter om personbeteckningens slutled och en utomlands bosatt fysisk persons hemadress lämnas dock ut ur registret endast om mottagaren enligt bestämmelserna om skydd för personuppgifter har rätt att registrera och använda sådana personuppgifter. I övrigt lämnas i stället för hemadressen för en utomlands bosatt fysisk person ut uppgiften om personens bosättningsland.  
4 § 
Anmälan om bildning 
Om bildande av en pensionsanstalt ska till registret över pensionsstiftelser och försäkrings-kassor göras en anmälan om bildning som ska undertecknas av alla styrelseledamöter och innehålla följande uppgifter: 
1) namnet på pensionsanstaltens firma och dess framställning på olika språk, 
2) den kommun i Finland som är pensionsanstaltens hemort, 
3) pensionsanstaltens kontaktuppgifter, 
4) stiftande delägare i pensionsanstalten, 
5) det datum då pensionsanstaltens stadgar fastställdes, 
6) styrelseledamöternas, ersättarnas och verkställande direktörens personuppgifter, 
7) om pensionskassan har ett representantskap, medlemmarnas personuppgifter,  
8) om pensionsanstalten har en stadgebestämmelse om tecknande av pensionsanstaltens namn, personuppgifter om dem som enligt stadgarna har rätt att teckna pensionsanstaltens namn. 
För de fysiska personer som ska antecknas i registret anges fullständigt namn, personbeteckning, hemkommun och medborgarskap. Om en person inte har en finsk personbeteckning, antecknas födelsetiden i registret. För fysiska personer bosatta utomlands antecknas i registret hemadress i stället för hemkommun.  
För juridiska personer antecknas i registret firma, företags- och organisationsnummer samt andra register som de juridiska personerna har införts i.  
5 § 
Ändringsanmälan och radering av personuppgifter 
Om det sker en förändring i något förhållande som antecknats i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor, ska anmälan om detta utan dröjsmål göras till Finansinspektionen för anteckning i registret. Anmälan ska undertecknas av minst en styrelseledamot eller av verkställande direktören. 
Av Finansinspektionen fastställda stadgeändringar, av Finansinspektionen med stöd av 4 kap. 10 § 2 mom. i denna lag samt med stöd av 26 § 8 mom. och 29 § i lagen om Finansinspektionen (878/2008) meddelat förordnande samt förbud enligt 2 § i detta kapitel ska antecknas i registret utan särskild anmälan.  
Utskottet föreslår en strykning Finansinspektionen ska radera de personuppgifter som avses i 4 § 1 mom. 4 och 6—8 punkten ur registret, när Finansinspektionen har fått en sådan ändringsanmälan om personuppgifter som avses i 1 mom. i denna paragraf. Slut på strykningsförslaget 
6 § 
Domstolens anmälningsskyldighet 
Trots vad som föreskrivs om sekretessbeläggning av uppgifter ska en domstol utan dröjsmål sända en uppgift till Finansinspektionen för anteckning i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor när 
1) pensionsanstaltens borgenärer har meddelats offentlig stämning, 
2) pensionsanstalten har försatts i konkurs, 
3) pensionsanstaltens konkurs förfaller eller läggs ned eller när beslutet om försättande i konkurs har upphävts, 
4) det genom ett avgörande som vunnit laga kraft har konstaterats att en uppgift som antecknats i registret är ogiltig eller oriktig. 
7 § 
Finansinspektionens anmälningsskyldighet 
Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrätta pensionsanstalten om en sådan registeranteckning som avses i 6 §.  
8 § 
Bemyndigande för finansinspektionen att meddela föreskrifter 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om hur de anmälningar som avses i detta kapitel ska göras, om utredningar och handlingar som ska fogas till anmälningarna och om tekniska omständigheter i anslutning till registerföringen. 
10 kap. 
Fusion 
1 § 
Allmänna förutsättningar för fusion 
En pensionsstiftelse kan fusioneras med en pensionsstiftelse som avses i 1 kap. 1 §, och en pensionskassa kan fusioneras med en pensionskassa som avses i den paragrafen, om delägarna i den överlåtande pensionsanstalten uppfyller de krav som anges i 1 kap. 3 § och som gäller för den övertagande pensionsanstaltens verksamhetskrets.  
Den överlåtande pensionsanstaltens försäkringsverksamhet, som innefattar ansvarsskulden samt övriga skulder och tillgångar, övergår utan likvidationsförfarande till den övertagande pensionsanstalten. 
2 § 
Olika sätt att verkställa en fusion 
En fusion kan verkställas så att 
1) en eller flera överlåtande pensionsanstalter fusioneras med en övertagande pensionsanstalt (absorptionsfusion), eller 
2) minst två överlåtande pensionsanstalter fusioneras och bildar tillsammans en övertagande pensionsanstalt (kombinationsfusion). 
3 § 
Fusionsplan 
Styrelserna för de pensionsanstalter som deltar i fusionen ska upprätta en skriftlig fusionsplan som ska dateras och undertecknas. 
Fusionsplanen ska innehålla 
1) firmor, företags- och organisationsnummer eller motsvarande identifieringsuppgifter samt hemorter för de pensionsanstalter som deltar i fusionen, 
2) en utredning om orsakerna till fusionen, 
3) vid en absorptionsfusion förslag till eventuella ändrade stadgar för den övertagande pensionsanstalten samt vid en kombinationsfusion förslag till stadgar för pensionsanstalten under bildning och till förfarandet vid val av ledamöterna i verksamhetsorganen i pensionsanstalten under bildning, 
4) en utredning om hur den överlåtande pensionsanstaltens försäkringsbestånd samt andra skulder och tillgångar överförs till den övertagande pensionsanstalten, 
5) en utredning om att den övertagande pensionsanstalten efter fusionen uppfyller solvenskraven i 7 kap. i denna lag och i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar, 
6) en utredning om den överlåtande pensionsanstaltens tillgångar, skulder och eget kapital samt om de omständigheter som påverkar värderingen av dessa, om den inverkan som fusionen planeras få på den övertagande pensionsanstaltens balansräkning och om de bokföringsmetoder som ska tillämpas på fusionen, 
7) förslag till den planerade registreringstidpunkten för verkställande av fusionen; tidpunkten får infalla högst sex månader från det att fusionsplanen upprättades, 
8) en utredning om eller förslag till särskilda förmåner och rättigheter för de i fusionen deltagande pensionsanstalternas styrelseledamöter, verkställande direktörer och revisorer,  
9) förslag till eventuella andra fusionsvillkor. 
De pensionsanstalter som deltar i fusionen ska lämna in alla de handlingar som avses i 2 mom. till Finansinspektionen när de ansöker om Finansinspektionens samtycke till fusionen enligt 4 §. 
4 § 
Finansinspektionens samtycke och registrering av fusionsplanen 
Inom en månad efter det att fusionsplanen har undertecknats ska de pensionsanstalter som deltar i fusionen ansöka om Finansinspektionens samtycke till fusionen och fusionsplanen samt anmäla fusionsplanen för anteckning i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor. De ska samtidigt ansöka om Finansinspektionens fastställelse av ändringar av stadgarna och, vid kombinationsfusion, av den nya pensionsanstaltens stadgar.  
Fusionen förfaller, om Finansinspektionens samtycke till fusionen inte söks eller om fusionsplanen inte anmäls för registrering inom den tid som anges i 1 mom. Om fusionen inte inleds i enlighet med fusionsplanen, ska en anmälan om att fusionen förfallit lämnas in till Finansinspektionen för anteckning i registret. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om de handlingar och utredningar som ska fogas till den ansökan som avses i 1 mom.  
5 § 
Kallelse på borgenärerna 
De borgenärer vilkas fordran på den överlåtande pensionsanstalten har uppkommit före registreringen av fusionsplanen har rätt att motsätta sig fusionen. Sådan rätt har även de borgenärer vilkas fordran på det sätt som avses i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007) är utsökningsbar och vilkas fordran har uppkommit senast den dag som avses i 2 mom.  
Om Finansinspektionen inte anser att en fusionsansökan utan vidare utredning ska avslås, ska den utfärda en kallelse med anledning av ansökan i den officiella tidningen på den överlåtande pensionsanstaltens bekostnad samt anteckna kallelsen i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor. I kallelsen ska det nämnas att borgenärerna har rätt att motsätta sig fusionen genom att skriftligen anmäla detta till Finansinspektionen senast inom en av Finansinspektionen utsatt tid, som ska vara minst en månad och högst två månader från det att kallelsen publicerades. Om en borgenär har motsatt sig fusionen, ska Finansinspektionen utan dröjsmål informera pensionsanstalten om detta efter den utsatta dagen. Om borgenären motsätter sig fusionen förfaller den en månad efter den ovannämnda dagen. Finansinspektionen ska dock skjuta upp behandlingen av ärendet, om pensionsanstalten inom en månad från den utsatta dagen visar att den har väckt talan för fastställelse av att borgenären har fått betalning eller betryggande säkerhet för sin fordran, eller om pensionsanstalten och borgenären tillsammans begär att behandlingen av ärendet ska skjutas upp. 
Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas inte på en försäkrade, pensionstagare, mottagare av andra förmåner eller förmånstagare. 
6 § 
Meddelande och information om kallelse  
Den överlåtande pensionsanstalten ska senast en månad före den utsatta dagen enligt 5 § 1 mom. sända ett skriftligt meddelande om kallelsen till de borgenärer enligt momentet som är kända och vilkas fordran har uppkommit före registreringen av fusionsplanen. Vad som föreskrivs ovan tillämpas inte på en försäkrade, pensionstagare mottagare av andra förmåner eller förmånstagare. 
Den överlåtande pensionsanstalten ska informera om kallelsen på sin anslagstavla eller webbplats. Den överlåtande pensionskassan ska dessutom utan dröjsmål informera delägarna om kallelsen på det sätt som bestäms i kassans stadgar.  
7 § 
Beslut om fusion 
I en pensionskassa beslutar kassamötet om fusionen. I en pensionsstiftelse beslutar styrelsen om fusionen.  
Det kassamöte som beslutar om fusionen ska hållas eller styrelsens fusionsbeslut ska fattas inom fyra månader från registreringen av fusionsplanen. I annat fall förfaller fusionen. 
Fusionen förfaller, om inte samtliga pensionsanstalter som deltar i fusionen godkänner den i enlighet med fusionsplanen. Ett beslut som innebär att fusionen godkänns, eller förkastas samt att fusionen har förfallit ska utan dröjsmål anmälas till Finansinspektionen för registrering.  
8 § 
Framläggande och sändande av handlingar samt lämnande av nya uppgifter 
Följande handlingar ska under minst en månad före det kassamöte som beslutar om fusionen hållas tillgängliga för de försäkrade, delägarna och representantskapets medlemmar på de i fusionen deltagande pensionskassornas kontor eller webbplatser samt vara framlagda vid pensionskassans kassamöte: 
1) fusionsplanen,  
2) styrelsens redogörelse för de omständigheter som kan vara av betydelse vid bedömningen av frågan om fusion, 
3) varje i fusionen deltagande pensionskassas bokslut, verksamhetsberättelser och revisionsberättelser för de tre senast avslutade räkenskapsperioderna, 
4) de beslut om utbetalningar av medel som varje i fusionen deltagande pensionskassa eventuellt har fattat efter pensionskassans senaste räkenskapsperiod, 
5) varje i fusionen deltagande pensionskassas styrelses redogörelse för händelser som efter bokslutet väsentligt har påverkat pensionskassans ställning. 
De handlingar som avses i 1 mom. ska utan dröjsmål sändas till de försäkrade, delägare och medlemmar av representantskapet som ber om dem, om handlingarna inte kan sparas och skrivas ut från pensionskassans webbplats. 
En pensionsanstalt ska underrätta de övriga pensionsanstalter som deltar i fusionen om sådana andra händelser som väsentligt påverkar pensionsanstaltens ställning och som pensionsanstalten får kännedom om före fusionsbeslutet. 
9 § 
Kallelse till kassamöte 
Kallelse till det kassamöte som ska besluta om fusionen får inte utfärdas förrän fusionsplanen har registrerats. Kallelsen ska utfärdas tidigast två månader och, om inte en längre tid föreskrivs i pensionskassans stadgar, senast en månad före kassamötet. I den överlåtande pensionskassan ska kallelsen, utöver vad som bestäms i kassans stadgar, sändas skriftligen till varje försäkrad och delägare vars adress är känd för pensionskassan. Framläggande av de handlingar som avses i 8 § ska nämnas i kallelsen.  
10 § 
Finansinspektionens samtycke samt överföring av ansvar 
Efter att pensionsanstalten har godkänt fusionsplanen ska Finansinspektionen ge sitt samtycke till fusion, om 
1) fusionen inte kränker de försäkrades intressen och inte anses äventyra en sund utveckling av försäkringsverksamheten, 
2) ingen borgenär har motsatt sig fusionen eller om borgenärerna enligt en domstols dom har fått betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar.  
Finansinspektionen fastställer samtidigt de ändrade stadgarna för den övertagande pensionsanstalten. Försäkringsverksamheten och den ansvarsskuld som ingår i den övergår till den övertagande pensionsanstalten vid den tidpunkt som anges i fusionsplanen efter det att Finansinspektionen har gett sitt samtycke. Fusionen kan verkställas trots att den överlåtande pensionsanstalten har försatts i likvidation, under förutsättning att dess egendom inte har börjat skiftas så som avses i 12 kap. 26 § eller i 13 kap. 32 §. 
Finansinspektionen ska be Konkurrens- och konsumentverket om ett utlåtande över en sådan ansökan som avses i 4 §, när det arrangemang som avses i ansökan omfattas av den tillsyn över företagsförvärv som avses i konkurrenslagen (948/2011). 
11 § 
Ändringssökande 
De pensionsanstalter som deltar i fusionen och den som framställt anmärkning och som anser att Finansinspektionens beslut kränker hans eller hennes rättigheter har rätt att överklaga Finansinspektionens beslut enligt vad som föreskrivs i lagen om Finansinspektionen.  
12 § 
Avtal om bildning och val av ledamöter i verksamhetsorganen 
Fusionsplanen ersätter avtalet om bildning för en pensionsanstalt under bildning vid en kombinationsfusion. Ledamöterna i verksamhetsorganen i pensionsanstalten under bildning ska väljas när fusionsplanen har godkänts och Finansinspektionen har gett sitt samtycke till fusionen samt fastställt stadgarna för pensionsanstalten under bildning. 
13 § 
Anmälan om verkställande av fusion  
De pensionsanstalter som deltar i fusionen ska göra en anmälan om verkställande av fusionen till Finansinspektionen inom sex månader från det att Finansinspektionen beviljade det samtycke till fusionen som avses i 10 §. I annat fall förfaller fusionen. Till anmälan ska fogas 
1) en försäkran av de i fusionen deltagande pensionsanstalternas styrelseledamöter och verkställande direktörer om att denna lag har iakttagits vid fusionen, 
2) utredning om att den övertagande pensionsanstalten uppfyller de krav som anges i 7 kap. och i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar, 
3) en styrelseledamots eller verkställande direktörens intyg om att sådana meddelanden som avses i 6 § 1 mom. har sänts, 
4) de i fusionen deltagande pensionsanstalternas beslut om fusion. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om de handlingar och utredningar som ska fogas till den anmälan om verkställande av fusionen som avses i 1 mom. 
14 § 
Registrering av fusion samt rättsverkningar 
Finansinspektionen antecknar fusionen i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor efter att ha erhållit den anmälan om verkställande av fusionen som avses i 13 §. Den överlåtande pensionsanstaltens försäkringsverksamhet, som innefattar ansvarsskulden samt övriga skulder och tillgångar, övergår utan likvidationsförfarande till den övertagande pensionsanstalten när verkställandet av fusionen har registrerats. Samtidigt upplöses den överlåtande pensionsanstalten och vid en kombinationsfusion uppkommer den övertagande pensionsanstalten. 
Den överlåtande pensionsanstaltens tillgångar och skulder får inte tas upp i den övertagande pensionsanstaltens balansräkning till ett högre ekonomiskt värde än de har för den övertagande pensionsanstalten. I samband med en fusion får ett åtagande att utföra arbete eller tillhandahålla en tjänst inte tas upp i balansräkningen. 
15 § 
Information till pensionstagare och mottagare av andra förmåner om överföring av ansvar 
Den övertagande pensionsanstalten ska underrätta pensionstagarna och mottagarna av andra förmåner om fusionen senast i samband med utbetalningen av de första förmånerna efter fusionen. 
16 § 
Slutredovisning 
Den överlåtande pensionsanstaltens styrelse och verkställande direktör ska så snart som möjligt efter det att fusionen verkställts upprätta ett bokslut och en verksamhetsberättelse över den tid för vilken något bokslut inte har lagts fram vid kassamötet, och i fråga om en pensionsstiftelse över den tid för vilken något bokslut inte har upprättats. Slutredovisningen ska överlämnas till den överlåtande pensionsanstaltens revisor, som inom en månad ska ge en revisionsberättelse om den. 
Efter de åtgärder som avses i 1 mom. ska en pensionskassas styrelse utan dröjsmål sammankalla kassamötet för att fastställa slutredovisningen. 
Slutredovisningen ska lämnas in till Finansinspektionen i enlighet med vad som i 6 kap. 13 § föreskrivs om inlämnande av bokslutet.  
17 § 
Fusionens återgång 
Fusionen återgår trots att den har registrerats, om fusionsbeslutet har ogiltigförklarats genom en dom som vunnit laga kraft. Den överlåtande pensionsanstalten och den övertagande pensionsanstalten ansvarar solidariskt för de förpliktelser som har uppkommit efter registreringen av fusionen men före registreringen av domen. 
11 kap. 
Delning  
1 § 
Allmänna förutsättningar för delning 
En pensionsstiftelse kan delas utan likvidationsförfarande genom att överföra sin försäkringsverksamhet eller en del av den till en pensionsstiftelse som bildas för ändamålet, om den delägare i pensionsstiftelsen vars ansvar överförs delas. Även en pensionskassa kan delas utan likvidationsförfarande genom att överföra sin försäkringsverksamhet eller en del av den till en pensionskassa som bildas för ändamålet, om den delägare i pensionskassan vars ansvar överförs delas. En förutsättning är dessutom att den ursprungliga delägaren är ett sådant samfund som avses i 3 § i inkomstskattelagen (1535/1192) och som delas i enlighet med den tillämpliga samfundslagstiftningen. 
2 § 
Olika sätt att verkställa en delning 
En delning kan verkställas så att 
1) den ursprungliga pensionsanstaltens hela försäkringsverksamhet, som innefattar ansvarsskulden, övriga skulder och tillgångar övergår från den ursprungliga pensionsstiftelsen till två eller flera pensionsstiftelser under bildning enligt 1 § eller från den ursprungliga pensionskassan till två eller flera pensionskassor under bildning, varvid den ursprungliga pensionsanstalten upplöses (total delning), eller 
2) en del av den ursprungliga pensionsanstaltens försäkringsverksamhet, som innefattar den ursprungliga delägarens eller delägarnas ansvarsskuld eller en del av dem och tillgångar som motsvarar den ansvarsskuld som överförs samt en andel av den ursprungliga pensionsanstaltens övriga tillgångar och skulder som motsvarar den ansvarsskuld som överförs, övergår från en pensionsstiftelse till en eller flera pensionsstiftelser enligt 1 § eller från en pensionskassa till en eller flera pensionskassor enligt den paragrafen (partiell delning). 
3 § 
Delningsplan 
Den ursprungliga pensionsanstaltens styrelse och stiftarna av pensionsanstalten under bildning ska upprätta en skriftlig delningsplan som ska dateras samt undertecknas av samtliga stiftare och av den ursprungliga pensionsanstaltens styrelse. 
Delningsplanen ska innehålla 
1) den ursprungliga pensionsanstaltens firma, företags- och organisationsnummer eller motsvarande identifieringsuppgifter samt hemort, 
2) en utredning om orsakerna till delningen, 
3) en beräkning som gäller den ursprungliga pensionsanstaltens ansvarsskuld och tillgångar, 
4) en utredning om hur den ursprungliga pensionsanstaltens ansvarsskuld samt tillgångar och skulder ska skiftas, 
5) en utredning om att de pensionsanstalter som deltar i delningen efter delningen uppfyller de kraven som anges 7 kap. och i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar, 
6) ett förslag till stadgar för pensionsanstalten under bildning, 
7) firmor, företags- och organisationsnummer eller motsvarande identifieringsuppgifter och hemorter för stiftarna av pensionsanstalten under bildning samt styrelseledamöterna i pensionsanstalterna under bildning, 
8) ett förslag till den planerade registreringstidpunkten för verkställande av delningen,  
9) en utredning om eller förslag till särskilda förmåner och rättigheter för de i delningen deltagande pensionsanstalternas styrelseledamöter, verkställande direktörer och revisorer, 
10) förslag till eventuella andra delningsvillkor. 
När pensionsanstalterna ansöker om det samtycke till delningen som avses i 5 § ska de handlingar som avses i 2 mom. ges in till Finansinspektionen. 
4 § 
Principer för fördelning av tillgångar 
När pensionsstiftelser och pensionskassor som följer det utjämnande bokföringssystemet delas ska till den övertagande pensionsanstalten överföras en sådan andel av den ursprungliga pensionsanstaltens solvenskapital samt övriga tillgångar och skulder som motsvarar det försäkringsbestånd som överförs.  
När pensionsstiftelser som följer det delägarspecifika bokföringssystemet delas ska till pensionsstiftelsen under bildning överföras en sådan andel av den ursprungliga pensionsstiftelsens solvenskapital samt övriga tillgångar och skulder som motsvarar den ursprungliga delägarens delägarspecifika försäkringsbestånd eller den del av det som överförs.  
Om något annat inte överenskoms i delningsavtalet, ska investeringar som hänför sig till den ursprungliga delägarens verksamhet inbegripas i de tillgångar som överlåts. Övriga tillgångar kan överföras i form av kontanter.  
5 § 
Finansinspektionens samtycke och registrering av delningsplanen 
Inom en månad efter det att delningsplanen har undertecknats ska de pensionsanstalter som deltar i delningen tillsammans ansöka om Finansinspektionens samtycke till delningen och delningsplanen samt anmäla delningsplanen till Finansinspektionen för registrering. Samtidigt ska de ansöka om fastställelse av den ändring av den verksamma pensionsanstaltens stadgar som delningen kräver och fastställelse av stadgarna för pensionsanstalten under bildning. I samband med ansökan ska pensionsanstalten under bildning ansöka om att bli införd i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor. 
Delningen förfaller, om Finansinspektionens samtycke till delningen inte söks eller om fusionsplanen inte anmäls för registrering inom den tid som anges i 1 mom.  
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om de handlingar och utredningar som ska fogas till den ansökan som avses i 1 mom.  
6 § 
Kallelse på borgenärerna 
De borgenärer vilkas fordran på den ursprungliga pensionsanstalten har uppkommit före registreringen av delningsplanen har rätt att motsätta sig delningen. Sådan rätt har även de borgenärer vilkas fordran på det sätt som avses i lagen om verkställighet av skatter och avgifter är utsökningsbar och vilkas fordran har uppkommit senast den dag som avses i 2 mom.  
Om Finansinspektionen inte anser att en delningsansökan utan vidare utredning ska avslås, ska den utfärda en kallelse med anledning av ansökan i den officiella tidningen på den ursprungliga pensionsanstaltens bekostnad samt anteckna kallelsen i sitt register. I kallelsen ska det nämnas att borgenärerna har rätt att motsätta sig delningen genom att skriftligen anmäla detta till Finansinspektionen senast inom en av Finansinspektionen utsatt tid, som ska vara minst en månad och högst två månader från det att kallelsen publicerades. Om en borgenär har motsatt sig delningen, ska Finansinspektionen utan dröjsmål informera pensionsanstalten om detta efter den utsatta dagen. Om borgenären motsätter sig delningen förfaller den en månad efter den utsatta dagen. Finansinspektionen ska dock skjuta upp behandlingen av ärendet, om pensionsanstalten inom en månad från den utsatta dagen visar att den har väckt talan för fastställelse av att borgenären har fått betalning eller betryggande säkerhet för sin fordran, eller om pensionsanstalten och borgenären tillsammans begär att behandlingen av ärendet ska skjutas upp. 
Bestämmelserna i 1—2 mom. tillämpas inte på en försäkrade, pensionstagare eller mottagare av andra förmåner och inte heller på förmånstagarna. 
7 § 
Meddelande och information om kallelse 
Den ursprungliga pensionsanstalten ska senast en månad före den utsatta dagen sända ett skriftligt meddelande om kallelsen till de borgenärer enligt 6 § 1 mom. som är kända och vars fordran har uppkommit före registreringen av delningsplanen. Bestämmelserna ovan tillämpas inte på en försäkrade, pensionstagare eller mottagare av andra förmåner och inte heller på förmånstagare. 
Den ursprungliga pensionsanstalten ska informera om kallelsen på den ursprungliga delägarens anslagstavla eller webbplats. Den ursprungliga pensionskassan ska dessutom utan dröjsmål informera delägarna i den överlåtande kassan om kallelsen i enlighet med stadgarna. 
8 § 
Beslut om delning 
I en ursprunglig pensionskassa beslutar kassamötet om delningen, och i en ursprunglig pensionsstiftelse beslutar styrelsen om delningen. I en pensionsanstalt under bildning beslutar styrelsen om delningen. 
Det kassamöte som beslutar om delningen ska hållas eller styrelsens delningsbeslut ska fattas inom fyra månader från registreringen av delningsplanen. I annat fall förfaller delningen. 
Delningen förfaller, om inte samtliga pensionsanstalter som deltar i delningen godkänner den i enlighet med den ursprungliga delningsplanen. Ett beslut som innebär att delningen godkänns eller förkastas samt att delningen har förfallit ska utan dröjsmål anmälas till Finansinspektionen för registrering.  
9 § 
Framläggande och sändande av handlingar samt lämnande av nya uppgifter 
Följande handlingar ska under minst en månad före det kassamöte som beslutar om delningen hållas tillgängliga för de försäkrade, delägarna och representantskapets medlemmar på de i delningen deltagande pensionskassornas kontor eller webbplats samt läggas fram på pensionskassans kassamöte: 
1) delningsplanen, 
2) styrelsens redogörelse för de omständigheter som kan vara av betydelse vid bedömningen av frågan om delning, 
3) den ursprungliga pensionskassans bokslut, verksamhetsberättelser och revisionsberättelser för de tre senast avslutade räkenskapsperioderna, 
4) den ursprungliga pensionskassans styrelses redogörelse för händelser som efter det senaste bokslutet väsentligt har påverkat pensionskassans ställning. 
De handlingar som avses i 1 mom. ska utan dröjsmål sändas till de försäkrade, delägare och medlemmar av representantskapet som ber om dem, om handlingarna inte kan sparas och skrivas ut från pensionskassans webbplats. 
En pensionsanstalt ska underrätta de övriga pensionsanstalter som deltar i delningen om sådana andra händelser som väsentligt påverkar pensionsanstaltens ställning och som pensionsanstalten får kännedom om före delningsbeslutet. 
10 § 
Kallelse till kassamöte 
Kallelse till det kassamöte som ska besluta om delningen får inte utfärdas förrän delningsplanen har registrerats. Kallelsen ska utfärdas tidigast två månader och, om inte en längre tid föreskrivs i pensionskassans stadgar, senast en månad före kassamötet. Utöver vad som bestäms i pensionskassans stadgar ska kallelsen sändas skriftligen till varje delägare och försäkrad vars adress är känd för pensionskassan. Framläggande av de handlingar som avses i 9 § ska nämnas i kallelsen.  
11 § 
Finansinspektionens samtycke samt överföring av ansvar 
Efter att pensionsanstalten har godkänt delningsplanen ska Finansinspektionen ge sitt samtycke till delning om 
1) delningen inte kränker de försäkrades intressen och inte anses äventyra en sund utveckling av försäkringsverksamheten och, 
2) ingen borgenär har motsatt sig delningen eller om borgenärerna enligt en domstols dom har fått betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar.  
Finansinspektionen fastställer samtidigt vid behov de ändrade stadgarna för den ursprungliga pensionsanstalten samt stadgarna för pensionsanstalten under bildning. Försäkringsverksamheten, den ansvarsskuld som ingår i den och tillgångarna övergår till den övertagande pensionsanstalten vid den tidpunkt som anges i delningsplanen efter det att Finansinspektionen har gett sitt samtycke. 
Finansinspektionen ska be Konkurrens- och konsumentverket om ett utlåtande över en sådan ansökan som avses i 5 §, om det arrangemang som avses i ansökan omfattas av den tillsyn över företagsförvärv som avses i konkurrenslagen. 
12 § 
Ändringssökande 
Den ursprungliga och den övertagande pensionsanstalten samt den som framställt anmärkning och som anser att Finansinspektionens beslut kränker hans eller hennes rättigheter har rätt att överklaga Finansinspektionens beslut enligt vad som föreskrivs i lagen om Finansinspektionen.  
13 § 
Avtal om bildning och val av ledamöter i verksamhetsorganen 
Delningsplanen ersätter avtalet om bildning för en pensionsanstalt under bildning vid en delning. Ledamöterna i verksamhetsorganen i pensionsanstalten under bildning ska väljas när delningsplanen har godkänts enligt 8 § och Finansinspektionen har gett sitt samtycke och fastställt stadgarna för pensionsanstalten under bildning på det sätt som avses i 11 §. 
14 § 
Anmälan om verkställande av delning 
De pensionsanstalter som deltar i en delning ska göra en anmälan om verkställande av delningen till Finansinspektionen inom sex månader från det att Finansinspektionen beviljade samtycke till delningen. I annat fall förfaller delningen. Till anmälan ska fogas 
1) en försäkran av de i delningen deltagande pensionsanstalternas styrelseledamöter och verkställande direktörer om att denna lag har iakttagits vid delningen, 
2) ett revisorsutlåtande om att tillgångarna enligt delningsplanen har överförts till den övertagande pensionsanstalten, 
3) en styrelseledamots eller verkställande direktörens intyg om att sådana meddelanden som avses i 7 § 1 mom. har sänts,  
4) de i delningen deltagande pensionsanstalternas beslut om delning. 
Delningen förfaller, om pensionsanstalten har försatts i likvidation före registreringen av delningen. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om de handlingar och utredningar som ska fogas till den anmälan om verkställande av delningen som avses i 1 mom. 
15 § 
Registrering av delning samt rättsverkningar 
Finansinspektionen antecknar delningen i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor efter att ha erhållit den anmälan om verkställande av delningen som avses i 14 §. När verkställandet av delningen har registrerats övergår vid en total delning den ursprungliga pensionsanstaltens tillgångar och skulder samt vid en partiell delning de enligt delningsplanen skiftade tillgångarna och skulderna utan likvidationsförfarande till den övertagande pensionsanstalten. Samtidigt uppkommer den nya pensionsanstalten och vid en total delning upplöses den ursprungliga pensionsanstalten. 
Om det vid en total delning uppdagas tillgångar som inte är skiftade enligt delningsplanen och om inget annat följer av delningsplanen, tillhör tillgångarna den övertagande pensionsanstalten i samma förhållande som den ursprungliga pensionsanstaltens nettotillgångar ska skiftas i delningsplan som 3 § 2 mom. 4 punkten. 
De pensionsanstalter som deltar i delningen ansvarar solidariskt för den ursprungliga pensionsanstaltens skulder som inte har skiftats enligt delningsplanen och som har uppkommit innan verkställandet av delningen registrerades. Om den ursprungliga pensionsanstalten har skulder som en annan pensionsanstalt svarar för enligt delningsplanen, uppgår pensionsanstaltens sammanlagda ansvar dock högst till värdet av de nettotillgångar som återstår för den eller överförs till den. 
16 § 
Information till pensionstagare och mottagare av andra förmåner om överföring av ansvar 
Den övertagande pensionsanstalten ska underrätta de pensionstagare och mottagare av andra förmåner om överföringen av ansvaret senast i samband med den första utbetalningen av förmånerna efter delningen.  
17 § 
Slutredovisning 
Vid en total delning ska den ursprungliga pensionsanstaltens styrelse och verkställande direktör så snart som möjligt efter det att delningen har verkställts upprätta ett bokslut och en verksamhetsberättelse över den tid för vilken något bokslut inte har lagts fram vid kassamötet och i fråga om en pensionsstiftelse över den tid för vilken något bokslut inte har upprättats. Slutredovisningen ska överlämnas till den ursprungliga pensionsanstaltens revisor, som inom en månad ska ge en revisionsberättelse över den. 
Efter de åtgärder som avses i 1 mom. ska en pensionskassas styrelse utan dröjsmål sammankalla kassamötet för att fastställa slutredovisningen. På mötet tillämpas det som föreskrivs om kassamöte. 
Slutredovisningen ska ges in till Finansinspektionen i enlighet med vad som i 6 kap. 13 § föreskrivs om inlämnande av bokslutet.  
18 § 
Delningens återgång 
Delningen återgår trots att den har registrerats, om delningsbeslutet har ogiltigförklarats genom en dom som vunnit laga kraft. Den ursprungliga pensionsanstalten och den övertagande pensionsanstalten ansvarar solidariskt för den övertagande pensionsanstaltens skulder som har uppkommit efter registreringen av delningen men före registreringen av domen. 
12 kap. 
Överlåtelse av ett försäkringsbestånd samt frivillig likvidation och upplösning 
1 § 
Tillämpningsområde 
Bestämmelserna i detta kapitel ska tillämpas på överlåtelse av ett försäkringsbestånd när den överlåtande pensionsanstalten inte har försatts i likvidation enligt 13 kap. 
Om den pensionsanstalt som avses i 1 mom. har överlåtit hela sitt försäkringsbestånd, tillämpas detta kapitel samt 13 kap. 3, 4, 7—10 §, 11 § 1 och 3 mom., samt 13—16, 33 och 36—38 § på likvidation och upplösning av pensionsanstalten. 
2 § 
Övertagande pensionsanstalter och arbetspensionsförsäkringsbolag 
En pensionsanstalt (överlåtande pensionsanstalt) kan överlåta sitt försäkringsbestånd eller en del av det till en annan pensionsanstalt (övertagande pensionsanstalt) eller till ett arbetspensionsförsäkringsbolag. 
3 § 
Begränsningar som gäller övertagande pensionsanstalter 
Ett försäkringsbestånd kan överlåtas endast till en sådan övertagande pensionsanstalt i fråga om vilken den arbetsgivare vars försäkringsbestånd överlåts uppfyller de krav som enligt 1 kap. 3 § gäller för en delägare.  
Om ett försäkringsbestånd överlåts till en ny pensionsanstalt som bildats för ändamålet, ska det försäkringsbestånd som samtidigt överlåts från en eller flera pensionsanstalter omfatta sammanlagt minst 150 försäkrade. 
4 § 
Tidsgränser för överlåtelse 
Ett försäkringsbestånd får inte överlåtas, om det vid tidpunkten för överföringen har förflutit mindre än fem år sedan övertagandet av beståndet.  
Minimikravet på fem år tillämpas inte vid överlåtelse av ett försäkringsbestånd från en pensionsstiftelse där delägaren har blivit utesluten med stöd av stadgarna eller delägaren har avgått ur pensionsstiftelsen på grund av att den arbetsgivare som är delägare inte längre ingår i pensionsstiftelsens verksamhetskrets.  
Med Finansinspektionens samtycke får en tid på tre år tillämpas i stället för den tid på fem år som anges i 1 mom., om 
1) den delägare vars delägarspecifika försäkringsbestånd ska överlåtas fusioneras eller delas och fusionen eller delningen inte har varit känd när det försäkringsbestånd som avses ovan övertogs av den överlåtande pensionsanstalten, 
2) bestämmande inflytandet hos den delägare vars delägarspecifika försäkringsbestånd ska överlåtas har förändrats, 
3) det har förflutit mer än fem år sedan den överlåtande pensionsanstalten bildades och hela försäkringsbeståndet i den överlåtande pensionsanstalten överlåts. 
5 § 
Plan för överlåtelse av försäkringsbeståndet 
Den överlåtande pensionsanstaltens styrelse ska med den övertagande pensionsanstaltens styrelse ska upprätta en skriftlig plan för överlåtelsen av försäkringsbeståndet som ska dateras och undertecknas. 
Planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet ska innehålla 
1) den överlåtande och den övertagande pensionsanstaltens firma, företags- och organisationsnummer samt hemorter, 
2) en utredning om orsaken till överlåtelsen av försäkringsbeståndet, 
3) vid behov ett förslag till ändring av den övertagande pensionsanstaltens stadgar, 
4) en utredning om vad som har avtalats om delägarskap som gäller det försäkringsbestånd som ska överlåtas, om det övertagande arbetspensionsförsäkringsbolaget är ett ömsesidigt försäkringsbolag, 
5) en utredning om det försäkringsbestånd som ska överlåtas och de tillgångar som ska överlåtas som motsvarande medel, 
6) en utredning om att den överlåtande pensionsanstalten efter överlåtelsen uppfyller de krav som anges i 7 kap. och i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar, 
7) en utredning om att den övertagande pensionsanstalten efter överlåtelsen uppfyller de krav som anges i 7 kap. och i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar,  
8) en utredning om eller förslag till särskilda förmåner och rättigheter för de i överlåtelsen och övertagandet av försäkringsbeståndet deltagande pensionsanstalternas styrelseledamöter, verkställande direktörer och revisorer,  
9) ett förslag till planerad tidpunkt för överlåtelsen av försäkringsbeståndet och de tillgångar som motsvarar beståndet,  
10) ett förslag till eventuella andra villkor för överlåtelse av försäkringsbeståndet. 
6 § 
Ansökan om finansinspektionens samtycke 
Inom en månad efter det att planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet har undertecknats ska den överlåtande och den övertagande pensionsanstalten ansöka om Finansinspektionens samtycke till överlåtelsen och planen samt Finansinspektionens fastställelse av den eventuella ändring av den övertagande pensionsanstaltens stadgar som överföringen av försäkringsbeståndet förutsätter.  
Överlåtelsen av försäkringsbeståndet förfaller, om Finansinspektionens samtycke till planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet eller vid behov fastställelse av ändringen av den övertagande pensionsanstaltens stadgar inte söks inom den tid som anges i 1 mom.  
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om ansökan enligt denna paragraf och om de utredningar som behövs för ansökan. 
7 § 
Kallelse på borgenärerna och information 
Om Finansinspektionen inte anser att en ansökan om överlåtelse av försäkringsbeståndet utan vidare utredning ska avslås, ska den utfärda en kallelse med anledning av ansökan i den officiella tidningen på den övertagande pensionsanstaltens bekostnad. I kallelsen ska det nämnas att borgenärerna har rätt att motsätta sig överlåtelsen av försäkringsbeståndet genom att skriftligen anmäla detta till Finansinspektionen senast inom en av Finansinspektionen utsatt tid, som ska vara minst en månad och som får vara högst två månader från det att kallelsen publicerades.  
Pensionsanstalten ska informera om kallelsen på den delägares anslagstavla eller webbplats vars delägarspecifika försäkringsbestånd ska överlåtas. 
Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas inte, om det från den överlåtande pensionsanstalten överförs en försäkring som gäller endast en enskild försäkrad, pensionstagare, mottagare av andra förmåner eller förmånstagare. 
8 § 
Beslut om överlåtelse 
I en överlåtande pensionskassa beslutar kassamötet om överlåtelse av ett försäkringsbestånd, och i en övertagande pensionskassa beslutar kassamötet om övertagande av ett försäkringsbestånd.  
Med avvikelse från 1 mom. beslutar pensionskassans styrelse om överlåtelse av ett delägarspecifikt ansvar i pensionskassan, om den ansvarsskuld som ska överföras utgör högst 10 procent av pensionskassans ansvarsskuld, och något annat inte bestäms i pensionskassans stadgar.  
I en pensionsstiftelse beslutar styrelsen om överlåtelse och övertagande av ett försäkringsbestånd. 
9 § 
Kallelse till kassamöte 
Kallelse till det kassamöte som ska besluta om överlåtelse eller övertagande av ett försäkringsbestånd ska utfärdas tidigast två månader och, om inte en längre tid föreskrivs i pensionskassans stadgar, senast en månad före kassamötet.  
10 § 
Framläggande och sändande av handlingar 
Följande handlingar ska under minst en månad före det kassamöte som beslutar om överlåtelse eller övertagande av ett försäkringsbestånd hållas tillgängliga för de försäkrade och delägarna på pensionskassans kontor eller webbplats och utan dröjsmål sändas till de delägare som begär dem samt läggas fram vid kassamötet: 
1) planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet, 
2) varje i överlåtelsen av försäkringsbeståndet deltagande pensionsanstalts eller arbetspensionsförsäkringsbolags bokslut, verksamhetsberättelse och revisionsberättelse för den senast avslutade räkenskapsperioden,  
3) styrelsens redogörelse för omständigheter som efter pensionskassans bokslut och verksamhetsberättelse väsentligt har påverkat pensionskassans ställning samt för de omständigheter som kan vara av betydelse vid övervägande av om avtalet om överlåtelse av försäkringsbeståndet ska godkännas,  
4) den övertagande pensionsanstaltens stadgar och vid behov förslag till sådana ändringar av stadgarna som föranleds av ansvarsöverföringen. 
Framläggande av handlingarna enligt 1 mom. ska nämnas i kallelsen till det kassamöte som ska behandla överlåtelsen av försäkringsbeståndet.  
11 § 
Solvenskapital som överförs 
När ett försäkringsbestånd överlåts till en övertagande pensionsanstalt eller ett övertagande arbetspensionsförsäkringsbolag ska det solvenskapital som avses i 7 kap. 5 § överföras till ett belopp som beräknats enligt den procentandel som avses i 12 § i detta kapitel. 
Om beloppet av det solvenskapital som överförs från den överlåtande pensionsanstalten och som fastställts i enlighet med 1 mom. blir större än den andel av solvenskapitalet som motsvarar det försäkringsbestånd som överlåts, ska ur pensionsanstalten överlåtas en andel som motsvarar det försäkringsbestånd som överlåts, och den delägare vars försäkringar det ansvar som ska överföras till ett arbetspensionsförsäkringsbolag berör ska komplettera det solvenskapital som överförs så att det motsvarar det belopp som föreskrivs i 1 mom.  
12 § 
Beräkning av det solvenskapital som överförs samt poster som överförs 
Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet föreskrivs med iakttagande av 29 e § 1 och 2 mom. i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag på framställning av Pensionsskyddscentralen som en fast procentandel av ansvarsskulden det belopp för det solvenskapital som överförs vilket ska iakttas vid överlåtelse av ett försäkringsbestånd. 
Den fasta procentandel av ansvarsskulden som avses i 1 mom. anges fyra gånger per kalenderår med iakttagande av 29 e § 3 mom. i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag. Som den procentandel som avses i 11 § används den procentandel som gäller då avtalet om överlåtelse av försäkringsbeståndet ingås. 
Vid överföring av solvenskapital enligt 11 § ska det solvenskapital som överförs bildas av poster som den övertagande pensionsanstalten kan räkna till sitt solvenskapital.  
13 § 
Egendom som överförs och värdering av den 
Till de tillgångar som överlåts ska i första hand räknas sådana investeringar som hänför sig till den utträdande delägarens verksamhet, om inte något annat överenskoms. Om något annat inte överenskoms i avtalet om överlåtelse av försäkringsverksamheten, överförs övriga tillgångar i form av kontanter. 
De tillgångar som överförs värderas till gängse värde. 
14 § 
Överföringskostnader för delägarspecifika försäkringsbestånd 
Den delägare vars delägarspecifika försäkringsbestånd överlåts, ska betala ersättning till pensionsanstalten för kostnaderna för överlåtelsen. 
15 § 
Delägarspecifikt försäkringsbestånd som överlåts ur en pensionskassa 
I en pensionskassa anses det delägarspecifika försäkringsbestånd som överlåts omfatta 
1) delägarens gällande försäkring och närmast föregående försäkringar som samma delägare haft och som avslutats på tekniska grunder, 
2) försäkring som en med delägaren fusionerad annan delägare har och som vid tidpunkten för fusionen har varit gällande i den överlåtande pensionsanstalten och som har avslutats till följd av delägarens fusion.  
16 § 
Konkurrens- och konsumentverkets utlåtande 
Finansinspektionen ska be Konkurrens- och konsumentverket om ett utlåtande över en sådan ansökan som avses i 6 §, om det arrangemang som avses i ansökan omfattas av den tillsyn över företagsförvärv som avses i konkurrenslagen.  
17 § 
Hur en överlåtelse av ett försäkringsbestånd förfaller 
Överlåtelsen av ett försäkringsbestånd förfaller, om överlåtelsen av försäkringsbeståndet inte godkänns utan ändringar i den överlåtande pensionsanstalten och övertagandet av försäkringsbeståndet inte godkänns i den övertagande pensionsanstalten eller i det övertagande arbetspensionsförsäkringsbolaget. 
Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrättas om en pensionskassas kassamötes eller styrelses beslut samt om en pensionsstiftelses styrelses beslut enligt 8 § om att överlåtelsen eller övertagandet av försäkringsbeståndet godkänns eller förkastas.  
18 § 
Finansinspektionens samtycke samt förfall av överlåtelsen 
Efter att den överlåtande och den övertagande pensionsanstalten eller det övertagande arbetspensionsförsäkringsbolaget har godkänt överlåtelsen av försäkringsbeståndet ska Finansinspektionen ge sitt samtycke till överlåtelsen, 
1) om åtgärden inte kränker de försäkrade förmånerna, 
2) om den inte kan anses äventyra en sund utveckling av försäkringsverksamheten, samt 
3) om Finansinspektionen har godkänt den ändring av den övertagande pensionsanstaltens stadgar som avses i 10 § 1 mom. 4 punkten. 
Om samtycke inte har sökts inom föreskriven tid eller om det har vägrats och beslutet om vägran har vunnit laga kraft, förfaller överlåtelsen av försäkringsbeståndet. 
19 § 
Ändringssökande 
Den överlåtande och den övertagande pensionsanstalten samt den som framställt anmärkning och som avses i 7 § har rätt att överklaga Finansinspektionens beslut enligt vad som föreskrivs i lagen om Finansinspektionen. 
20 § 
Tidpunkt för och rättsverkningar av överlåtelsen 
Ett försäkringsbestånd och de tillgångar som motsvarar det övergår samtidigt till den övertagande pensionsanstalten och det övertagande arbetspensionsförsäkringsbolaget vid den tidpunkt som anges i planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet efter det att Finansinspektionen har gett sitt samtycke till åtgärden. Överföringstidpunkten ska infalla senast sex månader efter det att överlåtelseplanen upprättades. 
Finansinspektionen kan på ansökan besluta att överföringstidpunkten är senare än vad som föreskrivs i 1 mom. 
21 § 
Information till pensionstagare och mottagare av andra förmåner om överlåtelse av ansvar 
Den pensionsanstalt som övertagit försäkringsbeståndet ska underrätta pensionstagarna och mottagarna av andra förmåner om överlåtelsen av ansvaret senast i samband med den första utbetalningen av förmånerna efter överlåtelsen av försäkringsbeståndet. 
22 § 
Upplösning av en pensionsanstalt som överlåtit hela försäkringsbeståndet 
En pensionsanstalt som har överlåtit hela sitt försäkringsbestånd på det sätt som avses i 1 § ska försättas i likvidation och upplösas.  
En pensionskassas styrelse ska inom fyra månader från det att hela försäkringsbeståndet har överlåtits sammankalla ett kassamöte för att besluta om att kassan ska försättas i likvidation. Utöver vad som bestäms i pensionskassans stadgar ska en skriftlig kallelse sändas till varje delägare. Styrelsen ska underrätta Finansinspektionen om kallelsen till kassamötet. 
23 § 
Förordnande om likvidation och avregistrering 
Finansinspektionen ska vidta åtgärder för att försätta en pensionsanstalt i likvidation, om den upptäcker att pensionsanstalten i den situation som avses i 22 § inte har fattat beslut om att försättas i likvidation. 
Finansinspektionen ska avregistrera en pensionsanstalt i stället för att försätta den i likvidation, om pensionsanstaltens tillgångar inte räcker till för betalning av likvidationskostnaderna eller om uppgifter om tillgångarnas storlek inte kan fås och ingen delägare, ingen borgenär eller någon annan tar på sig ansvaret för likvidationskostnaderna. 
24 § 
Offentlig stämning 
Likvidatorn ska utan dröjsmål söka offentlig stämning på pensionsanstaltens borgenärer på bekostnad av den anstalt som har försatts i likvidation. I övrigt ska bestämmelserna om stämning i lagen om offentlig stämning (729/2003) iakttas. 
25 § 
Krav på omedelbar betalning av en fordran 
En pensionsanstalt som har försatts i likvidation kan kräva att en fordran på en delägare betalas omedelbart, om pensionsanstalten till följd av dess likvidationsförfarande saknar kontanta medel och medel för pensionsanstaltens löpande administrationskostnader. Det belopp som enligt kravet ska betalas får inte överstiga det belopp som behövs för de kostnader som avses ovan.  
26 § 
Betalning av skulder och skifte av egendom 
Efter den dag som utsatts i den offentliga stämningen enligt 24 § på pensionsanstaltens borgenärer ska likvidatorn betala alla kända skulder med pensionsanstaltens återstående tillgångar. Om en skuld är tvistig eller inte har förfallit till betalning eller av någon annan orsak inte kan betalas, ska de medel som behövs för betalningen reserveras.  
Om pensionsanstalten har tillgångar efter att den betalt sina skulder och fullgjort alla sina övriga förbindelser, används tillgångarna på det sätt som bestäms i pensionsanstaltens stadgar.  
27 § 
Klander av slutredovisning och skifte 
Om någon vill klandra den slutredovisning av likvidatorn som avses i 13 kap. 33 § eller det skifte som avses i 26 § i detta kapitel, ska talan mot pensionsanstalten väckas vid tingsrätten på pensionsanstaltens hemort inom tre månader från det att en pensionskassas slutredovisning har lagts fram vid kassamötet enligt 13 kap. 33 § 2 mom. eller en pensionsstiftelses slutredovisning har kungjorts på det sätt som avses i 13 kap. 33 § 3 mom. 
13 kap. 
Lagstadgad likvidation 
1 § 
Tillämpningsområde och tillämpliga bestämmelser 
Detta kapitel tillämpas på pensionsanstalters likvidation när en pensionsanstalt försätts i likvidation av någon annan än i 12 kap. 22 § avsedd orsak efter att ha överlåtit hela sitt försäkringsbestånd. 
Vid ett likvidationsförfarande utreds pensionsanstaltens förmögenhetsställning och är strävan att överlåta försäkringsbeståndet och de tillgångar som motsvarar det till en annan sådan pensionsanstalt som avses i 1 kap. 2 § 1 punkten eller ett arbetspensionsförsäkringsbolag. Efter överlåtelsen av försäkringsbeståndet betalas pensionsanstaltens skulder, skiftas återstoden av egendomen och upplöses pensionsanstalten.  
På överlåtelse av försäkringsbeståndet i en pensionsanstalt som försatts i likvidation tillämpas inte 12 kap. På överlåtelse av försäkringsbeståndet i en pensionsanstalt som försatts i likvidation tillämpas dock vad som föreskrivs i 12 kap. 2 §, 3 § 2 mom., 5 § 1—5 och 7—10 punkten samt 6—10 § och 16—21 §. 
2 § 
Likvidationsskyldighet för pensionsanstalter 
En pensionsanstalt ska försättas i likvidation och upplösas om, 
1) pensionsanstaltens storlek vid utgången av de senaste två kalenderåren inte har varit minst den som anges i 2 kap. 4 § eller minst den som bestäms i pensionsanstaltens stadgar, om anstalten är större än den storlek som anges i den nämnda paragrafen och det inte kan anses sannolikt att anstaltens storlek inom de närmaste fyra månaderna kommer att stiga till en större storlek än det som avses ovan,  
2) pensionsanstaltens solvenskapital underskrider solvensgränsen i 7 kap. 6 § 1 mom. och situationen inte har rättats till i enlighet med 13 § 1 mom. i det kapitlet, 
3) pensionsanstaltens solvenskapital underskrider minimikapitalkravet i 7 kap. 6 § 2 mom. och situationen inte har rättats till i enlighet med 13 § 2 mom. i det kapitlet, 
4) alla delägare i pensionsanstalten upphör med den verksamhet inom vilken de i pensionsanstalten försäkrade personerna är verksamma, 
5) pensionsanstalten är en pensionskassa och det inte finns några delägare i den eller 
6) Finansinspektionen med stöd av 26 § i lagen om Finansinspektionen har förordnat om upplösning av pensionsanstalten.  
Finansinspektionen kan, om de försäkrade förmånerna inte äventyras, förlänga den föreskrivna tid som avses i 1 mom. 1 punkten till högst ett år och i det fall som avses i 3 punkten i det momentet på ansökan samtycka till att verksamheten fortsätter för högst fem år åt gången, på villkor som den bestämmer i sitt beslut.  
3 § 
Beslut om försättande i likvidation 
Beslut om att en pensionsstiftelse ska försättas i likvidation fattas av pensionsstiftelsens styrelse.  
Beslut om att en försäkringskassa ska försättas i likvidation fattas av kassamötet. 
4 § 
Kassamötet under likvidationen 
På kassamötet för en pensionskassa som är försatt i likvidation tillämpas bestämmelserna om kassamöte, om inte något annat följer av bestämmelserna i detta kapitel.  
5 § 
Kallelse till kassamöte 
Styrelsen ska utan dröjsmål sammankalla kassamötet i en i 2 § 1 mom. avsedd situation. Om Finansinspektionen har beviljat tillstånd enligt 2 mom. i den paragrafen, ska styrelsen utan dröjsmål sammankalla kassamötet när den tidsfrist som Finansinspektionen beviljat har löpt ut. 
Utöver vad som bestäms i pensionskassans stadgar ska en skriftlig kallelse sändas till varje delägare. Styrelsen ska underrätta Finansinspektionen om kallelsen till kassamötet.  
6 § 
Förordnande om likvidation 
Finansinspektionen ska försätta en pensionsanstalt i likvidation, om den upptäcker att pensionsanstalten i den situation som avses i 2 § 1 mom. inte har fattat beslut om att försättas i likvidation eller inte har lämnat in en ansökan som avses i 2 mom. i den pragrafen. Finansinspektionen ska anteckna detta i registret. 
7 § 
Likvidationens början 
Likvidationen börjar när pensionsstiftelsens styrelse, pensionskassans kassamöte eller Finansinspektionen har fattat beslut om detta.  
Orden ”i likvidation” ska fogas till namnet på en pensionsanstalt som är försatt i likvidation. 
8 § 
Val och förordnande av likvidator 
När en pensionsstiftelses styrelse eller en pensionskassas kassamöte fattar beslut om likvidation ska samtidigt åtminstone en likvidator väljas i styrelsens och verkställande direktörens ställe. Finansinspektionen har dessutom rätt förordna en likvidator utöver den likvidator som avses ovan.  
Om en pensionsanstalt som har försatts i likvidation inte har någon i registret införd behörig likvidator, ska Finansinspektionen på eget initiativ eller på ansökan förordna en likvidator. Förordnande kan sökas av den vars rätt kan vara beroende av att pensionsanstalten har en företrädare. 
När Finansinspektionen förordnar att en pensionsanstalt ska försättas i likvidation ska den förordna minst en likvidator och anteckna detta i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor.  
9 § 
Registrering av likvidationen och likvidatorn 
Likvidatorn ska anmäla beslutet om försättande i likvidation och om val av likvidator till Finansinspektionen för att antecknas i registret.  
10 § 
En likvidators allmänna uppgifter och arvode 
Likvidatorn har hand om pensionsanstaltens angelägenheter under likvidationen. Likvidatorns mandattid fortsätter tills vidare. På likvidatorn tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om styrelsen och styrelseledamöterna, om inte något annat följer av bestämmelserna i detta kapitel. Förordnandet av en likvidator innebär att de rättigheter att företräda som avses i 4 kap. 18 § och som tilldelats en annan namngiven person återkallas. 
Under likvidationen ska pensionsanstaltens namn tecknas av likvidatorn eller, om det finns flera likvidatorer, av dem tillsammans, om inte något annat har bestämts när likvidatorerna förordnades.  
Till likvidatorn ska av pensionsanstaltens tillgångar betalas ett av Finansinspektionen godkänt arvode och kostnadsersättning. Om pensionsanstaltens tillgångar inte räcker till för betalning av arvoden och kostnader, ska den bristande delen betalas före övriga skulder av de tillgångar som tas ut hos pensionsanstalten som ersättning för Finansinspektionens kostnader. 
11 § 
Underrättelse om likvidation 
Likvidatorn ska låta offentliggöra beslutet om likvidation i den Officiella tidningen och underrätta om detta i åtminstone en tidning som utkommer på pensionsanstaltens hemort eller på pensionsanstaltens webbplats.  
Likvidatorn ska dessutom underrätta om likvidationens konsekvenser för pensioner och andra förmåner på pensionsanstaltens webbplats och utan dröjsmål sända ett skriftligt meddelande till de försäkrade, de pensionstagare och de mottagare av andra förmåner samt de förmånstagare som begär det. 
Likvidatorn ska regelbundet på det sätt som Finansinspektionen särskilt bestämmer informera borgenärerna om hur likvidationen framskrider. 
12 § 
Offentlig stämning 
Likvidatorn ska utan dröjsmål söka offentlig stämning på pensionsanstaltens borgenärer på bekostnad av den anstalt som har försatts i likvidation.  
I den offentliga stämningen ska nämnas att de försäkrade i pensionsanstalten, pensionstagarna, mottagarna av andra förmåner och förmånstagarna inte behöver anmäla sina fordringar vid likvidation och att förmånsrätten för dem enligt 31 § inte behöver krävas. I övrigt ska bestämmelserna om stämning i lagen om offentlig stämning i akttas.  
13 § 
Anmälan till kända borgenärer 
Likvidatorn ska sända en anmälan om offentlig stämning till pensionsanstaltens kända borgenärer. I anmälan ska anges tidsfrister och påföljder vid försummelse av dem samt det behöriga organ eller den behöriga myndighet som tar emot anmälningar av eller synpunkter på fordringar. I anmälan ska också anges huruvida borgenärerna ska anmäla sådana fordringar som har förmånsrätt eller för vilka ställts realsäkerhet. 
Den anmälningsskyldighet som avses i 1 mom. ska inte tillämpas på de försäkrade, pensionstagarna eller mottagarna av andra förmåner eller på förmånstagarna i pensionsanstalten. 
14 § 
Anmälan av fordringar 
Varje borgenär ska underrätta det organ eller den myndighet som avses i 13 § om fordringens art, dess uppkomstdatum och belopp. Borgenären ska dessutom ange om han eller hon gör gällande förmånsrätt, realsäkerhet eller äganderättsförbehåll för fordran och för vilka tillgångar hans eller hennes säkerhet gäller. Likvidatorn ska tillställas kopior av eventuella verifikationer. 
15 § 
Bokslut och verksamhetsberättelse för tiden före likvidationen 
När pensionsanstalten har försatts i likvidation ska likvidatorn utan dröjsmål upprätta ett bokslut och en verksamhetsberättelse för den tid före likvidationen för vilken något bokslut och någon verksamhetsberättelse ännu inte har upprättats. Bokslutet ska genomgå revision. Om något bokslut och någon verksamhetsberättelse inte har upprättats för den föregående räkenskapsperioden, ska det för den räkenskapsperioden upprättas ett särskilt bokslut och en särskild verksamhetsberättelse. Styrelseledamöterna och verkställande direktören ska mot ett skäligt arvode medverka till att bokslutet upprättas.  
Kassamötet ska så snart som möjligt sammankallas för att behandla de bokslut och verksamhetsberättelser som ännu inte har lagts fram för kassamötet.  
16 § 
Bokslut, verksamhetsberättelse, revision och särskild granskning 
Likvidatorn ska för varje räkenskapsperiod upprätta ett bokslut och en verksamhetsberättelse. En pensionskassas bokslut och verksamhetsberättelse ska läggas fram på det ordinarie kassamötet för godkännande inom fyra månader efter utgången av räkenskapsperioden. Om likvidationen inte har avslutats inom två år från utgången av räkenskapsperioden, ska likvidatorn samtidigt meddela orsaken till dröjsmålet. Finansinspektionen ska utan dröjsmål ges en kopia av bokslutet och verksamhetsberättelsen. 
Revisorernas uppdrag upphör inte när pensionsanstalten försätts i likvidation. Vad som i 5 kap. föreskrivs om revision och särskild granskning ska iakttas under likvidationen, om inte något annat föreskrivs nedan. Revisionsberättelsen ska innehålla ett yttrande om huruvida likvidationen enligt revisorernas mening har fördröjts i onödan och huruvida likvidatorn i övrigt har handlat på behörigt sätt.  
17 § 
Överlåtelse och övertagande av en pensionskassas försäkringsbestånd 
När en pensionskassa har försatts i likvidation ska likvidatorn så snart som möjligt med en eller flera i 1 kap. 1 § avsedda pensionsanstalter eller arbetspensionsförsäkringsbolag försöka få till stånd ett avtal om överlåtelse av försäkringsbeståndet eller en del av det. Försäkringsbeståndet eller en del av det kan överlåtas till en pensionskassa trots vad som föreskrivs om verksamhetskrets i 1 kap. 3 §. 
Vid överlåtelse av ett försäkringsbestånd till en pensionskassa eller ett arbetspensionsförsäkringsbolag kan försäkringsbeståndet delas upp i andra delar än sådana som motsvarar de delägarspecifika försäkringsbestånden.  
Till en pensionsstiftelse kan endast överlåtas delägarspecifika försäkringsbestånd. En förutsättning för överlåtelsen är att den arbetsgivare vars försäkringsbestånd överlåts uppfyller de krav som gäller för den övertagande pensionsstiftelsens verksamhetskrets och att arbetsgivaren ansluter sig till den övertagande pensionsstiftelsen som delägare.  
18 § 
Överlåtelse och övertagande av en pensionsstiftelses försäkringsbestånd 
När en pensionsstiftelse har försatts i likvidation ska likvidatorn så snart som möjligt med en eller flera i 1 kap. 1 § avsedda pensionsanstalter eller arbetspensionsförsäkringsbolag försöka få till stånd ett avtal om överlåtelse av försäkringsbeståndet eller en delägarspecifik del av det.  
Ett försäkringsbestånd eller en delägarspecifik del av det kan överlåtas till en sådan pensionsanstalt som avses i 1 kap. 1 § endast om den arbetsgivare vars försäkringsbestånd överlåts uppfyller de krav som gäller för den övertaganande pensionsanstaltens verksamhetskrets och arbetsgivaren ansluter sig till den övertagande pensionsanstalten som delägare. 
19 § 
Separerande av egendom från tillgångar som motsvarar försäkringsbeståndet 
Sådan egendom som tillhör en pensionsanstalt som är försatt i likvidation och som är föremål för ett yrkande i ett ärende som behandlas i domstol eller för vilken domstolens beslut inte har vunnit laga kraft, kan vid överlåtelse av försäkringsbeståndet separeras från motsvarande tillgångar. Dessutom kan skäliga rättegångskostnader och skäliga kostnader för likvidationsförfarandet som föranleds av sådana behövliga åtgärder som föranleds av ärendet separeras från de tillgångar som motsvarar försäkringsbeståndet. 
Om den egendom som överlåts som tillgångar som motsvarar försäkringsbeståndet på grund av den separering som avses i 1 mom. är mindre än det belopp som avses i 20 §, kan den egendom som överlåts till en övertagande i 1 kap. 1 § avsedd pensionsanstalt eller ett övertagande arbetspensionsförsäkringsbolag kompletteras på det sätt som avses i 185 § 2 mom. i lagen om pension för arbetstagare. 
Om pensionsanstalten har egendom efter det att de domstolsbeslut som avses i 1 mom. har vunnit laga kraft, ska egendomen i första hand användas för återbetalning av tillgångar till de pensionsanstalter som avses i 185 § i lagen om pension för arbetstagare och som har kompletterat den egendom som överlåts som tillgångar som motsvarar försäkringsbeståndet. Egendomen ska fördelas mellan de pensionsanstalter som avses ovan i förhållande till de andelar med vilka de har deltagit i kompletteringen av den egendom som överlåts som tillgångar som motsvarar försäkringsbeståndet. 
20 § 
Egendom som överförs vid överlåtelse av ett försäkringsbestånd 
Vid överlåtelse av ett försäkringsbestånd på det sätt som avses i 17 eller 18 § ska till den övertagande pensionsanstalten överföras egendom till ett belopp som motsvarar den ansvarsskuld som överförs och det däri ingående och i 21 och 22 § avsedda solvenskapital som överförs.  
De tillgångar som överförs värderas till gängse värde. Det solvenskapital som överförs ska bildas av poster som den övertagande pensionsanstalten eller det övertagande arbetspensionsförsäkringsbolaget kan räkna till sitt solvenskapital.  
21 § 
Solvenskapital som överförs när minimikravet på solvens underskrids 
När en pensionsanstalt har försatts i likvidation eller Finansinspektionen har förordnat att pensionsanstalten ska försättas i likvidation av den orsak som avses i 2 § 1 mom. 2 eller 3 punkten ska till den som övertar en pensionskassas försäkringsbestånd överföras sådant solvenskapital som avses i 7 kap. 5 § till minst ett belopp som vid tidpunkten för försättandet i likvidation motsvarar solvensgränsen i 28 § 1 mom. i detta kapitel och ska till den som övertar en pensionsstiftelses försäkringsbestånd överföras solvenskapital till minst ett belopp som motsvarar den solvensgräns som räknats ut vid tidpunkten för överlåtelsen.  
Om pensionskassans solvenskapital vid tidpunkten för överlåtelse av försäkringsbeståndet är större än det belopp som motsvarar solvensgränsen vid tidpunkten för försättande i likvidation, ska hela solvenskapitalet överföras till den som övertar försäkringsbeståndet. Om pensionsstiftelsens solvenskapital vid tidpunkten för överlåtelse av försäkringsbeståndet är större än det belopp som motsvarar solvensgränsen vid tidpunkten för överlåtelsen, ska hela solvenskapitalet överföras till den som övertar försäkringsbeståndet. Till den som övertar försäkringsbeståndet överförs solvenskapital dock högst till ett belopp som beräknats enligt den procentandel som det föreskrivs om i den förordning av social- och hälsovårdsministeriet som utfärdats med stöd av i 12 kap. 12 § 1 mom. Som ovannämnda procentandel används den procentandel som gäller då avtalet om överlåtelse av försäkringsbeståndet ingås.  
22 § 
Solvenskapital som överförs när minimikravet på solvens överskrids 
När en pensionsanstalt har försatts i likvidation av någon annan än den orsak som avses i 2 § 1 mom. 2 eller 3 punkten, ska till den som övertar försäkringsbeståndet överlåtas sådant solvenskapital som avses i 7 kap. 5 § till ett belopp som beräknats enligt den procentandel som det föreskrivs om i den förordning av social- och hälsovårdsministeriet som utfärdats med stöd av i 12 kap. 12 § 1 mom. Som ovannämnda procentandel används den procentandel som gäller då avtalet om överlåtelse av försäkringsbeståndet ingås.  
Om beloppet av det solvenskapital som överförs från den överlåtande pensionsanstalten till ett arbetspensionsförsäkringsbolag blir större än den andel av solvenskapitalet som motsvarar det försäkringsbestånd som överlåts, ska ur pensionsanstalten överlåtas en andel som motsvarar det försäkringsbestånd som överlåts, och delägaren ska komplettera det solvenskapital som överförs så att det motsvarar det belopp som föreskrivs i 1 mom. 
23 § 
Begränsning av försäkringsverksamhet 
En pensionsanstalt som har försatts i likvidation ska den tills försäkringsbeståndet överlåts fortsätta med försäkringsverksamhet endast i sådan omfattning som är nödvändig för att trygga de försäkrade förmånerna.  
Delägarna i en pensionskassa ska utan dröjsmål ordna sådant pensionsskydd som avses i 1 kap. 1 § och som har tjänats in av arbete som utförts efter det att pensionskassan försattes i likvidation, i någon annan än den pensionskassa som avses ovan. 
En pensionskassa som har försatts i likvidation får inte försäkra nya personer.  
24 § 
Bedrivande av investeringsverksamhet 
En pensionsanstalt som har försatts i likvidation kan genom att undvika alltför stor risktagning fortsätta investeringsverksamheten på det sätt som föreskrivs i 8 kap. och i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar. 
25 § 
Bestämmelser som ska tillämpas på pensionsanstalter som har överlåtit försäkringsbeståndet 
På en pensionsanstalt som har försatts i likvidation och som har överlåtit hela sitt försäkringsbestånd och motsvarande tillgångar med undantag för den egendom som avses i 19 § 1 mom. tillämpas inte 4 kap. 22—24 § om riskhantering, risk- och solvensbedömning och intern kontroll eller 26 § i det kapitlet om ansvariga försäkringsmatematiker eller 27 § i det kapitlet om beredskap för undantagsförhållanden, 10 kap. om fusion eller 11 kap. om delning. 
26 § 
Pensionsbeslut och betalning av pensioner och andra förmåner 
En pensionsanstalt som är en i lagen om pension för arbetstagare avsedd avgörande pensionsanstalt inom den privata sektorn eller sista pensionsanstalt eller en i lagen om pension för företagare avsedd behörig pensionsanstalt ska meddela beslut med anledning av en ansökan om pension eller annan förmån som har gjorts under likvidationen eller tidigare.  
En pensionsanstalt som avses i 1 mom. ska betala pensioner eller andra förmåner som har förfallit till betalning under likvidationen eller tidigare.  
På en pensionsanstalt som är försatt i likvidation tillämpas vad som i 12 kap. i lagen om pension för arbetstagare och i 11 kap. i lagen om pension för företagare föreskrivs om fördelningen av kostnader mellan pensionsanstalterna. 
27 § 
Verksamhetsplan 
Likvidatorn ska för pensionsanstalten göra upp en verksamhetsplan som gäller likvidationen och innehåller följande uppgifter om pensionsanstaltens skulder och ett förslag till hur de ska betalas under likvidationen: 
1) en uppskattning av de pensioner och andra förmåner som förfaller till betalning under likvidationen, 
2) skulder som har en sakrättslig säkerhet i pensionsanstaltens egendom, 
3) löpande administrationskostnader för pensionsanstaltens verksamhet och till följd av likvidationsförfarandet, 
4) obetalda pensioner och andra förmåner som har förfallit till betalning före likvidationens början,  
5) andra eventuella skulder för vilkas del den rättsliga grunden har uppkommit före likvidationens början.  
Planen enligt 1 mom. ska ges in till Finansinspektionen för godkännande.  
28 § 
Delägares ansvar i en pensionskassa 
Sedan en pensionskassa har försatts i likvidation ska pensionskassans ansvarsskuld enligt 7 kap. 1 § enligt tidpunkten för försättande i likvidation, solvenskapital enligt 5 § i det kapitlet och solvensgräns enligt 6 § i det kapitlet enligt tidpunkten för försättande likvidation räknas ut. Om pensionskassans solvens underskrider den solvensgräns som avses ovan, ska delägarna betala försäkringsavgifter till kassan för täckning av solvenskapitalet upp till den solvensgräns som avses ovan. 
Försäkringsavgiften enligt 1 mom. bestäms i samma förhållande som den lön på vilken förskottsinnehållning ska verkställas och naturaförmånernas penningvärde för delägarens försäkrade i pensionskassan under den räkenskapsperiod då kassan har försatts i likvidation utgör av lönesumman på vilken förskottsinnehållning ska verkställas, naturaförmånernas penningvärde medräknat, för alla försäkrade i pensionskassan under den räkenskapsperiod som avses ovan. Skyldigheten att betala försäkringsavgift enligt 1 mom. tillämpas också på delägare som har utträtt eller uteslutits ur pensionskassan under den räkenskapsperiod då kassan har försatts i likvidation. 
Försäkringsavgiften enligt 1 mom. ska bestämmas utan dröjsmål sedan pensionskassan har försatts i likvidation. En värdeförändring i pensionskassans tillgångar efter likvidationen inverkar inte på beloppet av delägarnas betalningsskyldighet. 
29 § 
Delägares ansvar i en pensionsstiftelse 
Det ansvar som delägare i en pensionsstiftelse har för försäkringsavgifterna enligt 7 kap. 4 § fortsätter att gälla trots att pensionsstiftelsen har försatts i likvidation. En värdeförändring i pensionsstiftelsens tillgångar efter försättandet i likvidation beaktas när beloppet av delägarens försäkringsavgift enligt den paragrafen räknas ut.  
Det ansvar gentemot stiftelsen som delägarna i pensionsstiftelsen har upphör när försäkringsbeståndet har överlåtits på det sätt som avses i 18 § och pensionsstiftelsens samtliga skulder har betalats eller det har ställts godtagbar säkerhet för dem och pensionsstiftelsen har upplösts.  
30 § 
Krav på omedelbar betalning av en fordran 
En pensionsanstalt som har försatts i likvidation kan säga upp en fordran på delägaren till betalning omedelbart efter uppsägningen, om pensionsanstalten saknar kontanta medel för de kostnader som avses 27 § 1 mom. 3 punkten och som dess likvidationsförfarande medför. En pensionsstiftelses fordran på en delägare kan också sägas upp för de pensioner och förmåner som pensionsstiftelsen ska betala enligt 26 §. Det belopp som ska sägas upp får då inte överstiga det belopp som behövs för betalningarna enligt 26 § och 27 § 1 mom. 3 punkten.  
När ett i 17 eller 18 § avsett avtal om överlåtelse av försäkringsbeståndet har ingåtts, kan utöver vad som föreskrivs 1 mom. en fordran som den pensionsanstalt som är försatt i likvidation har på delägaren sägas upp till betalning inom sex månader från uppsägningen även om en längre uppsägningstid skulle ha överenskommits. 
31 § 
Borgenärer med förmånsrätt 
När en pensionsanstalt har försatts i likvidation har de försäkrade pensionstagarna, mottagarna av andra förmåner samt förmånstagarna för sin andel av ansvarsskulden enligt 7 kap. 1 § samma förmånsrätt till pensionsanstaltens tillgångar som innehavaren av en handfången pant har till den pantsatta egendomen.  
Den förmånsrätt som anges i 1 mom. försämrar inte den rätt som tillkommer innehavaren av en handfången pant eller en i egendomen beviljad inteckning och hindrar inte att de skulder som avses i 27 § 1—4 punkten betalas under likvidationen.  
32 § 
Betalning av skulder och skifte av egendom  
Efter den dag som utsatts i ansökan om offentlig stämning enligt 12 § på pensionsanstaltens borgenärer ska likvidatorn betala alla kända skulder med pensionsanstaltens återstående tillgångar efter det att pensionsanstaltens försäkringsbestånd har överlåtits enligt 17 och 18 § och solvenskapital har överförts till den övertagande försäkringsanstalten enligt 21 eller 22 §. Om en skuld är tvistig eller inte har förfallit till betalning eller av någon annan orsak inte kan betalas, ska behövliga medel reserveras.  
Om pensionsanstalten har tillgångar efter att anstalten betalt sina skulder och fullgjort alla sina övriga förbindelser, används tillgångarna på det sätt som bestäms i pensionsanstaltens stadgar.  
33 § 
Slutredovisning  
När likvidatorn har fullgjort sitt uppdrag ska likvidatorn utan ogrundat dröjsmål ge en slutredovisning över sin förvaltning genom att upprätta en berättelse över likvidationsförfarandet i dess helhet. Berättelsen ska innehålla en redogörelse för överlåtelsen av pensionsanstaltens försäkringsbestånd och skiftet av pensionsanstaltens egendom. Till berättelsen ska fogas boksluten, verksamhetsberättelserna och revisionsberättelserna för hela likvidationstiden. Berättelsen med bilagor ska överlämnas till revisorerna, som inom en månad ska ge en revisionsberättelse över slutredovisningen och förvaltningen under likvidationen. Slutredovisningen ska lämnas in till Finansinspektionen på det sätt som föreskrivs i 6 kap. 13 §.  
Om det efter de åtgärder som avses i 1 mom. finns delägare eller försäkrade kvar i pensionskassan, ska likvidatorn utan dröjsmål sammankalla kassamötet för granskning av slutredovisningen. I fråga om kallelse till möte och möteshandlingar samt om framläggande och sändande av dem gäller bestämmelserna i 3 kap. 10 och 12—14 §. På slutredovisningen tillämpas vad som föreskrivs om bokslut. 
En pensionsstiftelses likvidator ska efter de åtgärder som avses i 1 mom. utan dröjsmål publicera en kungörelse med anledning av slutredovisningen i en tidning som utkommer på pensionsstiftelsens hemort.  
34 § 
Klander av slutredovisning och skifte 
Om någon vill klandra det skifte som avses i 32 § eller likvidatorns slutredovisning som avses i 33 §, ska talan mot pensionsanstalten väckas vid tingsrätten på pensionsanstaltens hemort inom tre månader efter det att pensionsstiftelsens slutredovisning har kungjorts på det sätt som avses i 33 § 3 mom. eller pensionskassans slutredovisning har lagts fram vid kassamötet enligt 33 § 2 mom. 
35 § 
Information till pensionstagare och mottagare av andra förmåner om överföring av ansvar 
Den pensionsanstalt som övertagit försäkringsbeståndet ska underrätta pensionstagarna och mottagarna av andra förmåner om överföringen av ansvaret senast i samband med den första utbetalningen av förmånerna efter överföringen av försäkringsbeståndet.  
36 § 
Upplösning och avregistrering 
En pensionsstiftelse anses upplöst när slutredovisningen har lämnats till Finansinspektionen. En pensionskassa anses upplöst när likvidatorn har lagt fram slutredovisningen för kassamötet. Likvidatorn ska utan dröjsmål underrätta Finansinspektionen om upplösningen av pensionskassan. Om kassamötet inte kan ordnas på grund av avsaknaden av delägare och försäkrade, anses pensionskassan upplöst när slutredovisningen har lämnats till Finansinspektionen.  
Finansinspektionen ska anteckna upplösningen av pensionsanstalten i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor och meddela Patent- och registerstyrelsen om saken för anteckning i handelsregistret. Pensionsanstalten har avförts ur registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor när beslutet om upplösning av pensionsanstalten har antecknats i det nämnda registret.  
Slutredovisningen, räkenskapsböckerna, pensionsanstaltens förvaltningsorgans mötesprotokoll och andra handlingar som väsentligt gäller pensionsanstaltens verksamhet ska på ett sätt som Finansinspektionen godkänner bevaras i tio år efter det att pensionsanstaltens upplösning har antecknats i registret vid Finansinspektionen. 
37 § 
Verksamhet efter upplösningen 
Efter upplösningen kan pensionsanstalten inte förvärva rättigheter eller ingå förbindelser. De som efter upplösningen har beslutat om och företagit rättshandlingar på pensionsanstaltens vägnar är solidariskt ansvariga för dessa. Likvidatorn kan dock vidta åtgärder för inledande av likvidation eller ansöka om att pensionsanstalten försätts i konkurs. Motparten i ett avtal som har ingåtts med pensionsanstalten efter det att den upplösts kan frånträda avtalet, om parten inte visste att pensionsanstalten var upplöst. 
Trots vad som föreskrivs i 1 mom. kan delägare i en pensionskassa som hade minst en tiondel av det röstetal som företräddes vid det kassamöte som behandlade slutredovisningen kräva att likvidatorn sammankallar kassamötet för behandling av frågan om väckande av talan enligt 15 kap. 6 §. Om likvidatorn inte sammankallar kassamötet, sammankallar Finansinspektionen kassamötet i enlighet med vad som föreskrivs i 3 kap. 11 § 2 mom. Talan ska väckas inom ett år efter det att slutredovisningen lades fram. 
På delgivning av stämning och på annan delgivning till upplösta pensionsanstalter tillämpas det som föreskrivs i 17 kap. 3 § 2 mom.  
38 § 
Fortsatt likvidation 
Likvidationen ska fortsättas om det efter upplösningen av pensionsanstalten framkommer nya tillgångar, om talan väcks mot pensionsanstalten eller om det annars behövs likvidationsåtgärder. Likvidatorn ska utan dröjsmål göra en anmälan om att likvidationen fortsätter till Finansinspektionen för anteckning i registret. I en pensionskassa ska kallelse till det första kassamötet efter att likvidationen återupptagits utfärdas i enlighet med pensionskassans stadgar. Dessutom ska en skriftlig kallelse sändas till varje delägare vars adress är känd för pensionsanstalten. Om pensionsanstalten vid den fortsatta likvidationen saknar en behörig likvidator, ska Finansinspektionen på ansökan förordna en interimistisk likvidator i enlighet med 8 § 2 mom.  
Om det efter avregistreringen av pensionsanstalten behövs likvidationsåtgärder, ska Finansinspektionen på ansökan av den vars rätt saken gäller förordna att pensionsanstalten ska försättas i likvidation. Om de nya tillgångar som inflyter till pensionsanstalten är obetydliga, kan Finansinspektionen bestämma att de ska redovisas till staten eller att de utan likvidationsförfarande ska användas för något ändamål som nära ansluter sig till pensionsanstaltens verksamhet. Om det inte anses behövligt att fortsätta likvidationen av någon annan orsak än att de nya tillgångarna är obetydliga, kan likvidatorerna vidta de åtgärder som behövs i ärendet. Likvidatorn ska upprätta en utredning över sina åtgärder och sända den till delägarna och andra som är berättigade till skiftesandelar. 
Likvidationen fortsätts dock inte i det fall som avses i 1 eller 2 mom. om pensionsanstaltens tillgångar inte räcker till för att betala likvidationskostnaderna eller om uppgift inte kan fås om tillgångarnas storlek, och en delägare, en borgenär eller någon annan inte meddelar att han eller hon tar på sig ansvaret för likvidationskostnaderna. 
39 § 
Avslutande av en pensionsstiftelses likvidation samt fortsättning av pensionsstiftelses försäkringsverksamhet  
Om en pensionsstiftelse under likvidationen uppfyller kraven i 2 § 1 mom. 1—3 punkten ska delägarna i pensionsstiftelsen sammankallas av likvidatorn för att besluta om försäkringsverksamheten ska fortsätta. Efter det att revisorn yttrat sig i ärendet kan delägarna enhälligt besluta att likvidationen ska avslutas och att försäkringsverksamheten ska fortsätta.  
När det beslutats att likvidationen ska avslutas och pensionsstiftelsens verksamhet ska fortsätta, ska det för pensionsstiftelsen väljas en styrelse i enlighet med pensionsstiftelsens stadgar. Likvidatorns uppdrag upphör när styrelsen har blivit vald. Likvidatorn ska ge en sådan slutredovisning över sin verksamhet som avses i 33 § 
Styrelsen ska utan dröjsmål anmäla beslutet om avslutande av likvidationen till Finansinspektionen för att antecknas i registret. Till anmälan ska fogas det revisorsutlåtande som avses i 1 mom. Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om innehållet i den anmälan som avses ovan. 
14 kap. 
Konkurs 
1 § 
Avträdelse till konkurs och företrädande under konkursen 
En pensionsanstalts egendom kan avträdas till konkurs endast genom beslut av styrelsen eller, om pensionsanstalten har försatts i likvidation, endast på basis av likvidatorns beslut. 
Under konkursen företräds pensionsanstalten som konkursgäldenär av styrelsen och verkställande direktören eller av de likvidatorer som utsetts innan konkursen började. Under konkursen kan nya styrelseledamöter eller nya likvidatorer väljas. 
Orden ”i konkurs” ska fogas till namnet på en pensionsanstalt som är försatt i konkurs. 
Domstolen ska, om Finansinspektionen gör en framställning om detta, till boförvaltare även förordna en person som Finansinspektionen har föreslagit. 
2 § 
Pensionsbeslut samt betalning av pensioner och andra förmåner 
Vad som i 13 kap. 26 § föreskrivs om meddelande av beslut om pension och andra förmåner och betalning av pensioner och andra förmåner tillämpas också om pensionen eller den andra förmånen har sökts under pensionsanstaltens konkurs eller tidigare. 
På en pensionsanstalt som är försatt i konkurs tillämpas vad som i 12 kap. i lagen om pension för arbetstagare och i 11 kap. i lagen om pension för företagare föreskrivs om fördelningen av kostnader mellan pensionsanstalterna. 
3 § 
Borgenärer med förmånsrätt 
I en pensionsanstalt har de försäkrade pensionstagarna och mottagarna av andra förmåner samt förmånstagarna för sin andel av ansvarsskulden enligt 7 kap. 1 § samma förmånsrätt till tillgångarna i den pensionsanstalt som har försatts i konkurs som innehavaren av en handfången pant har till den pantsatta egendomen. De försäkrade, pensionstagare, mottagare av andra förmåner eller förmånstagare som avses ovan behöver inte bevaka sina fordringar i pensionsstiftelsens konkurs eller yrka på förmånsrätt för dem. 
Den förmånsrätt som anges i 1 mom. försämrar inte den rätt som tillkommer innehavaren av en handpant eller en i egendomen beviljad inteckning och hindrar inte att de Utskottet föreslår en ändring skulder som avses i 16 kap. 2 § i konkurslagen Slut på ändringsförslaget betalas.  
4 § 
Krav på omedelbar betalning av en fordran 
En pensionsstiftelse som har försatts i konkurs kan säga upp en fordran på en delägare till betalning omedelbart efter uppsägningen, om pensionsstiftelsen saknar kontanta medel för de kostnader som konkursförfarandet medför. En pensionsstiftelses fordran på en delägare kan också sägas upp för de pensioner och förmåner som pensionsstiftelsen ska betala enligt 2 §. Det belopp som ska sägas upp får då inte överstiga det belopp som behövs för dessa betalningar.  
5 § 
Begränsning av försäkringsverksamhet 
När en pensionsanstalt har försatts i konkurs ska den tills försäkringsbeståndet överlåts fortsätta med försäkringsverksamhet endast i sådan omfattning som är nödvändig för att trygga de försäkrade förmånerna. 
Delägarna i en pensionsanstalt ska utan dröjsmål ordna sådant pensionsskydd som avses i 1 kap. 1 § och som har tjänats in av arbete som utförts efter försättandet i konkurs, i någon annan än den pensionsanstalt som avses ovan. 
En pensionsanstalt som har försatts i konkurs får inte försäkra nya personer. 
6 § 
Bedrivande av investeringsverksamhet  
Vad som föreskrivs i 13 kap. 24 § tillämpas också på bedrivande av investeringsverksamhet vid en pensionsanstalt som är försatt i konkurs.  
7 § 
Ansvar för delägare i en pensionskassa under en konkurs 
Om en pensionskassas solvenskapital vid tidpunkten för försättande i konkurs underskrider solvensgränsen vid tidpunkten för försättande i konkurs, ska delägarna i pensionskassan betala försäkringsavgifter till pensionskassan för täckning av solvenskapitalet upp till solvensgränsen. Försäkringsavgiften ska bestämmas utan dröjsmål efter att kassan har försatts i konkurs. En värdeförändring i pensionskassans tillgångar efter att den har försatts i konkurs inverkar inte på beloppet av delägarnas betalningsskyldighet. 
Försäkringsavgiften enligt 1 mom. bestäms i samma förhållande som de löner på vilka förskottsinnehållning ska verkställas och naturaförmånernas penningvärde för delägarens försäkrade i pensionskassan under den räkenskapsperiod då kassan har försatts i konkurs utgör av de löner på vilka förskottsinnehållning ska verkställas och naturaförmånernas penningvärde, för alla försäkrade i pensionskassan under den räkenskapsperiod som avses ovan. Skyldigheten att betala försäkringsavgift enligt 1 mom. gäller också delägare som har utträtt eller uteslutits ur pensionskassan under den räkenskapsperiod då kassan har försatts i konkurs.  
Om en pensionskassa som ska försättas i konkurs har försatts i likvidation, bestäms det ansvar som en delägare i pensionskassan har gentemot pensionskassan enligt tidpunkten för försättande i likvidation på det sätt som föreskrivs i 13 kap. 28 §. 
8 § 
Ansvar för delägare i en pensionsstiftelse under en konkurs 
En delägare i en pensionsstiftelse ansvarar för de försäkringsavgifter som avses i 7 kap. 4 § till pensionsstiftelsen, också under dess konkurs. En värdeförändring i pensionsstiftelsens tillgångar efter försättandet i konkurs beaktas när beloppet av delägarens försäkringsavgift enligt den nämnda paragrafen räknas ut.  
Om en delägare i pensionsstiftelsen är insolvent har de andra delägarna i pensionsstiftelsen solidariskt ansvar för de i 1 mom. avsedda försäkringsavgifterna för en insolvent delägare. Ansvaret för en insolvent delägares förpliktelser fördelas mellan de övriga delägarna på det sätt som bestäms i pensionsstiftelsens stadgar. 
Det ansvar gentemot stiftelsen som delägarna i pensionsstiftelsen har upphör när försäkringsbeståndet har överlåtits på det sätt som avses i 13 kap. 18 § och pensionsstiftelsens samtliga skulder har betalats eller det har ställts godtagbar säkerhet för dem och pensionsstiftelsen har upplösts.  
9 § 
Överlåtelse av ett försäkringsbestånd 
På överlåtelse av försäkringsbeståndet i en pensionsanstalt som försatts i konkurs tillämpas inte 12 kap. På överlåtelse av försäkringsbeståndet i en pensionsanstalt som försatts i konkurs tillämpas dock vad som föreskrivs i 12 kap. 2 §, 3 § 2 mom., 5 § 1—5 och 7—10 punkten, 6 och 16 §, 17 § 1 mom. samt 18—21 §. På överlåtelse av försäkringsbeståndet i en pensionsanstalt som försatts i konkurs tillämpas dessutom vad som föreskrivs i 13 kap. 17—19 §.  
När försäkringsbeståndet i en pensionsanstalt som har försatts i konkurs överlåts, ska till den övertagande försäkringsanstalten överföras egendom till ett belopp som motsvarar andelen som det försäkringsbestånd som överlåts utgör av täckningen av ansvarsskulden i den överlåtande pensionsanstalten.  
Om en pensionskassa som försatts i konkurs och vars försäkringsbestånd överlåts har solvenskapital som överstiger täckningen av ansvarsskulden, överlåts till den övertagande försäkringsanstalten utöver den andel som avses i 2 mom. en andel av solvenskapitalet i den överlåtande pensionskassan som motsvarar det försäkringsbestånd som ska överlåtas, dock högst ett värde för det försäkringsbestånd som ska överlåtas som motsvarar den andel av den solvensgräns som har räknats ut vid tidpunkten för försättande i konkurs av den överlåtande pensionskassan eller vid den tidpunkt för försättande i likvidation som föregick tidpunkten för försättandet i konkurs. 
Från en överlåtande pensionsstiftelse som har försatts i konkurs ska till den övertagande försäkringsanstalten utöver den andel som avses i 2 mom. överföras en andel av det solvenskapital som motsvarar det försäkringsbestånd som ska överlåtas och som motsvarar solvensgränsen vid tidpunkten för överlåtelsen av försäkringsbeståndet. Om den överlåtande pensionsstiftelsens solvenskapital vid tidpunkten för överlåtelsen av försäkringsbeståndet underskrider det belopp som motsvarar den ovannämnda solvensgränsen och alla delägare i pensionsstiftelsen har försatts i konkurs, ska till den övertagande försäkringsanstalten utöver den andel som avses i 1 mom. överföras en andel av det solvenskapital som motsvarar det försäkringsbestånd som överlåts och som pensionsstiftelsen har vid tidpunkten för överlåtelsen.  
10 § 
Bestämmelser som ska tillämpas på pensionsanstalter som har överlåtit försäkringsbeståndet 
Vad som föreskrivs i 13 kap. 25 § tillämpas också på en pensionsanstalt som försatts i konkurs och som har överlåtit hela sitt försäkringsbestånd. 
11 § 
Upplösning och avregistrering på grund av konkurs 
Om ingen egendom återstår då konkursen avslutas, anses pensionsanstalten upplöst när slutredovisningen i konkursen har godkänts. Boförvaltaren ska utan dröjsmål göra anmälan om upplösningen till Rättsregistercentralen, som förmedlar uppgiften till Finansinspektionen. Finansinspektionen ska anteckna upplösningen av pensionsanstalten i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor. En pensionsanstalt är avregistrerad när beslutet om detta har antecknats i registret. 
Utskottet föreslår en strykning 12 § Slut på strykningsförslaget 
Utskottet föreslår en strykning Konkurs som avslutas med likvidation Slut på strykningsförslaget 
Utskottet föreslår en strykning Om egendom återstår när konkursen avslutas och pensionsanstalten inte hade försatts i likvidation då dess egendom avträddes till konkurs, ska styrelsen så snart som möjligt besluta om att försätta pensionsanstalten i likvidation. Slut på strykningsförslaget 
Utskottet föreslår en strykning Om egendom återstår när konkursen avslutas och pensionsanstalten hade försatts i likvidation då dess egendom avträddes till konkurs, ska bestämmelserna i 13 kap. 38 § tillämpas. Slut på strykningsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 12 § Slut på ändringsförslaget 
Samarbete mellan finansinspektionen och konkursombudsmannen  
Finansinspektionen övervakar att en pensionsanstalt som försatts i konkurs iakttar den lagstiftning som tillämpas på pensionsanstaltsverksamhet samt pensionsanstaltens stadgar. Förvaltningen av konkursbon övervakas av konkursombudsmannen. 
Finansinspektionen och konkursombudsmannen ska samarbeta på ett ändamålsenligt sätt sinsemellan.  
Finansinspektionen och konkursombudsmannen har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter rätt att lämna ut sådana uppgifter till varandra som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i denna paragraf. 
15 kap. 
Skadestånd 
1 § 
Ledningens skadeståndsskyldighet 
En styrelseledamot och verkställande direktören ska ersätta skada som de i sitt uppdrag, i strid med den omsorgsplikt som föreskrivs i 4 kap. 1 §, uppsåtligen eller av oaktsamhet har orsakat pensionsanstalten. 
En styrelseledamot och verkställande direktören ska också ersätta skada som de i sitt uppdrag annars i strid med denna lag eller pensionsanstaltens stadgar uppsåtligen eller av oaktsamhet har orsakat pensionsanstalten, en delägare eller någon annan. 
Om skadan har orsakats genom överträdelse av denna lag, på annat sätt än endast genom överträdelse av de principer som avses i 1 kap. eller den omsorgsplikt som föreskrivs i 4 kap. 1 § eller om skadan har orsakats genom överträdelse av pensionsanstaltens stadgar, anses skadan ha orsakats av oaktsamhet, om inte den som är ansvarig för förfarandet visar att han eller hon har handlat omsorgsfullt. Detsamma gäller skada som har orsakats genom en åtgärd till förmån för en bolaget närstående person. 
2 § 
Skadeståndsskyldighet för delägare i en pensionskassa  
En delägare i en pensionskassa ska ersätta skada som han eller hon genom att medverka till en överträdelse av denna lag eller pensionskassans stadgar uppsåtligen eller av oaktsamhet har orsakat pensionskassan, en annan delägare eller någon annan. 
3 § 
Skadeståndsskyldighet för kassamötets ordförande 
Ordföranden för en pensionskassas kassamöte ska ersätta skada som han eller hon i sitt uppdrag genom överträdelse av denna lag eller pensionskassans stadgar uppsåtligen eller av oaktsamhet har orsakat pensionskassan, en delägare eller någon annan. 
Vad som 1 mom. föreskrivs om skadeståndsskyldighet för kassamötets ordförande tillämpas också på representantskapsmötets ordförande. 
4 § 
Jämkning och fördelning av skadeståndsansvar 
I fråga om jämkning av skadestånd och fördelning av skadeståndsansvaret mellan två eller flera skadeståndsskyldiga gäller 2 och 6 kap. i skadeståndslagen (412/1974). 
5 § 
Beslut om väckande av skadeståndstalan 
Beslut om väckande av skadeståndstalan för pensionsanstaltens räkning med stöd av 1—3 § fattas av kassamötet i en pensionskassa och av styrelsen i en pensionsstiftelse. Pensionskassans styrelse har dock rätt att besluta om väckande av skadeståndstalan på grund av en straffbar gärning.  
Ett beslut om pensionskassans kassamöte om att bevilja en styrelseledamot, en medlem av representantskapet eller verkställande direktören ansvarsfrihet eller om att avstå från att väcka talan är inte bindande, om kassamötet inte har getts väsentligen riktiga och tillräckliga uppgifter om det beslut eller den åtgärd som ligger till grund för skadeståndsskyldigheten. Ett beslut om beviljande av ansvarsfrihet är inte bindande för pensionsanstaltens likvidator eller konkursbo, om pensionsanstalten försätts i likvidation eller konkurs på en ansökan som görs eller ett förordnande som Finansinspektionen meddelar inom två år från beslutet. 
Bestämmelserna i 1 mom. om väckande av talan för pensionsanstaltens räkning tillämpas också på väckande av skadeståndstalan för pensionsanstaltens räkning mot en medlem av representantskapet. 
6 § 
Delägares rätt att föra talan för en pensionskassa  
En eller flera delägare har med stöd av 1—3 § rätt att i sitt eget namn föra skadeståndstalan för en pensionskassas räkning, om det när talan väcks är sannolikt att pensionskassan inte ser till att skadeståndsanspråket fullföljs och om 
1) kärandena innehar minst en tiondel av delägarnas rösträtt, eller 
2) det visas att underlåtelse att fullfölja skadeståndsanspråket skulle strida mot likställighetsprincipen som föresksrivs i 1 kap. 7 §. 
Pensionskassan ska ges tillfälle att bli hörd, om detta inte är uppenbart onödigt. De delägare som för talan svarar själva för rättegångskostnaderna men har rätt att få dem ersatta av pensionskassan, om de medel som vunnits genom rättegången räcker för ändamålet. 
Om den ersättningsskyldige genom kassamötets beslut har beviljats ansvarsfrihet, ska talan väckas inom tre månader från kassamötets beslut. Om det vid samma kassamöte har lagts fram och biträtts ett förslag om särskild granskning enligt 5 kap. 6 §, kan talan dock väckas inom tre månader från det att granskningsyttrandet har lagts fram på kassamötet eller ansökan om förordnande av en granskare har avslagits. 
7 § 
Preskription av talerätt  
En talan enligt 1—3 § ska för icke-straffbara gärningar väckas mot 
1) en styrelseledamot eller verkställande direktören inom fem år från utgången av den räkenskapsperiod under vilken det beslut fattades eller den åtgärd vidtogs som ligger till grund för talan,  
2) en revisor inom fem år från att den revisionsberättelse, det utlåtande eller det intyg som ligger till grund för talan lades fram, 
3) en delägare, kassamötets eller representantskapsmötets ordförande och en medlem av representantskapet inom fem år från det beslut eller den åtgärd som ligger till grund för talan.  
Om tiden för väckande av talan på pensionsanstaltens vägnar har löpt ut, kan en i 6 § 3 mom. avsedd talan inte väckas sedan en månad förflutit från konkursbevakningen. 
8 § 
Bestämmelsernas tvingande natur 
I en pensionsanstalts stadgar kan pensionsanstaltens rätt till skadestånd enligt 2 och 3 § inte begränsas, om skadan 
1) har orsakats genom överträdelse av sådana bestämmelser i denna lag eller sådana bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av denna lag från vilka avvikelse inte får göras genom en bestämmelse i pensionsanstaltens stadgar, eller om skadan 
2) annars har orsakats uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. 
En pensionsanstalts rätt till skadestånd kan i övrigt i pensionsanstaltens stadgar begränsas endast med samtycke av alla delägare. 
I pensionsanstaltens stadgar kan den rätt till skadestånd eller den talerätt som en delägare eller någon annan har enligt detta kapitel inte begränsas. 
16 kap. 
Straffbestämmelser 
1 § 
Olovligt bedrivande av pensionsanstaltsverksamhet 
Den som uppsåtligen  
1) bedriver pensionsanstaltsverksamhet utanför den verksamhetskrets som avses i 1 kap. 3 §, i strid med verksamhetens syfte enligt 4 § i det kapitlet, före den registrering som avses i 2 kap. 10 § eller i strid med 13 kap. 2 § utan att pensionsanstalten försätts i likvidation eller  
2) upptar nya försäkrade i en pensionskassa i strid med 13 kap. 23 § 3 mom. eller 14 kap. 5 § 3 mom.  
ska, om inte gärningen är ringa, för olovligt bedrivande av pensionsanstaltsverksamhet dömas till böter eller fängelse i högst ett år. 
2 § 
Pensionsanstaltsbrott 
Den som uppsåtligen 
1) i annat fall än som ombud är mellanhand för någon annan för att kringgå en bestämmelse om begränsning av den rösträtt som föreskrivs i 3 kap. 16 §, 
2) använder en pensionsanstalts tillgångar i strid med 8 kap. 2 §, 
3) delar ut en pensionsanstalts tillgångar till anstaltens delägare i strid med 7 kap. 10 § eller 
4) i strid med ett förbud som Finansinspektionen har meddelat med stöd av 9 kap. 2 § överlåter eller pantsätter egendom som är i en pensionsanstalts besittning, 
ska, om inte gärningen är ringa eller strängare straff för den föreskrivs någon annanstans i lag, för pensionsanstaltsbrott dömas till böter eller fängelse i högst ett år. 
3 § 
Pensionsanstaltsförseelse 
Den som uppsåtligen 
1) bryter mot skyldigheten enligt 3 kap. 17 § 3 mom. att hålla kassamötets protokoll tillgängligt, 
2) bryter mot bestämmelserna om ägarbegränsningar i 8 kap. 4 §, 
3) underlåter att till Finansinspektionen lämna den i 2 kap. 6 § avsedda underrättelsen om ändringar i delägarförteckningen eller den i 9 kap. 5 § avsedda underrättelsen om ändringar i de uppgifter som antecknats i registret, 
4) underlåter att till Finansinspektionen lämna det i 4 kap. 23 § avsedda sammandraget av risk- och solvensbedömningen eller dess slutsatser, 
5) underlåter att till Finansinspektionen lämna en i 4 kap. 26 § avsedd underrättelse om utnämning eller entledigande av en ansvarig matematiker,  
6) underlåter att till Finansinspektionen lämna den i 7 kap. 13 § avsedda planen för återställande av en sund finansiell ställning eller planen för kortfristig finansiering eller den i 8 kap. 5 § avsedda investeringsplanen, 
7) underlåter att till Finansinspektionen lämna pensionsanstaltens i 10 kap. 16 § avsedda slutredovisning för fusionen, i 11 kap. 17 § avsedda slutredovisning för delningen eller i 13 kap. 33 § avsedda slutredovisning för likvidationsförfarandet, 
8) underlåter att till Finansinspektionen lämna den i 13 kap. 5 § avsedda underrättelsen om kallelse till det kassamöte som beslutar om försättande i likvidation, den i 9 § i det kapitlet avsedda underrättelsen om försättande i likvidation och om val av likvidator, den i 27 § i det kapitlet avsedda underrättelsen om verksamhetsplanen som gäller likvidationen, den i 36 § i det kapitlet avsedda underrättelsen om upplösning av pensionsanstalten eller den i 39 § i det kapitlet avsedda underrättelsen om avslutande av likvidation, eller  
9) bryter mot bestämmelserna om upprättande av bokföring, bokslut eller verksamhetsberättelse i 6 kap. 1—8 § eller om lämnande av bokslut, verksamhetsberättelse, revisorernas utlåtande samt statistikberättelse till Finansinspektionen i 6 kap. 13 §,  
ska, om inte gärningen är ringa eller strängare straff för den föreskrivs någon annanstans i lag, för pensionsanstaltsförseelse dömas till böter. 
För pensionsanstaltsförseelse döms också den som av grov oaktsamhet förfar på det sätt avses i 1 mom. 3—9 punkten. 
4 § 
Hänvisning till strafflagen 
Till straff för brott mot bestämmelserna om sekretess i 17 kap. 4 § döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § i strafflagen (39/1889), om inte gärningen ska bestraffas enligt 40 kap. 5 § i nämnda lag eller om inte strängare straff för den bestäms någon annanstans i lag. 
17 kap. 
Särskilda bestämmelser 
1 § 
Behörig domstol 
Trots vad som i 10 kap. i rättegångsbalken föreskrivs om forum i tvistemål får skadeståndstalan enligt 15 kap. 5 § och 6 § föras vid tingsrätten på pensionsanstaltens hemort. Samma domstol kan även behandla ett skadeståndsyrkande som grundar sig på brott. 
2 § 
Skiljeförfarande 
Endast tvistemål om skadeståndsskyldighet i enlighet med 15 kap. kan avgöras i skiljeförfarande. I en pensionsanstalts stadgar kan det föreskrivas att sådana tvistemål ska avgöras i skiljeförfarande. En sådan bestämmelse har samma verkan som ett skiljeavtal. 
Skiljedomen ska anmälas till Finansinspektionen för anteckning i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor. 
3 § 
Delgivningar till pensionsanstalter 
En stämning och annan delgivning anses ha kommit till pensionsanstaltens kännedom då den har delgetts en styrelseledamot, verkställande direktören eller någon annan person som enligt denna lag är berättigad att ensam eller tillsammans med någon annan företräda pensionsanstalten. 
Om ingen av de företrädare för pensionsanstalten som avses i 1 mom. är antecknad i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor, kan delgivningen ske genom att handlingarna överlämnas till någon av pensionsanstaltens anställda eller, om en sådan person inte påträffas, till polismyndigheten på pensionsanstaltens hemort, med iakttagande av 11 kap. 7 § 2—4 mom. i rättegångsbalken. 
4 § 
Sekretess 
Den som i egenskap av anställd hos en pensionsanstalt eller en sammanslutning som producerar tjänster relaterade till pensionsanstaltens verksamhet eller som i egenskap av medlem eller ersättare i dessas verksamhetsorgan eller som vid utförande av en uppgift på uppdrag av pensionsanstalten eller som i egenskap av anställd hos eller medlem av en nämnd inom försäkringsbranschen eller ett motsvarande organ eller som i egenskap av sakkunnig på grundval av ett uppdrag eller som med stöd av 5 eller 6 § har fått veta något om pensionsanstaltens, en delägares, en förmånstagares eller någon annans ekonomiska ställning eller affärshemlighet eller någons hälsotillstånd eller något som berör andra personliga förhållanden får inte röja detta för utomstående, om inte den till vars förmån tystnadsplikten gäller ger sitt samtycke till att saken röjs eller om inte något annat bestäms i lag. 
5 § 
Pensionsanstalters rätt att lämna ut sekretessbelagda uppgifter 
Trots vad som föreskrivs i 4 § har en pensionsanstalt rätt att lämna ut uppgifter som omfattas av tystnadsplikt 
1)till ett försäkringsbolag för ordnande av återförsäkring, 
2) till pensionsanstaltens tjänsteföretag eller till den som sköter en av pensionsanstalten given uppgift på grundval av ett uppdrag, 
3) till den nämnd eller det organ inom försäkringsbranschen som enligt artikel 20.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG (direktivet om alternativ tvistlösning) meddelats till Europeiska kommissionen, för skötsel av ärenden som förelagts nämnden eller organet i fråga,  
4) för historisk eller vetenskaplig forskning eller statistikföring, om det är uppenbart att de intressen som tystnadsplikten är avsedd att skydda inte kränks om uppgifter lämnas ut, 
5) till åklagar- och förundersökningsmyndigheter för förhindrande och utredning av brott samt till Finansinspektionen, uppgifter som berör hälsotillstånd får dock lämnas ut endast till åklagar- och förundersökningsmyndigheter för förhindrande och utredning samt ställande under åtal av bedrägeribrott som riktas mot en försäkrings- eller pensionsanstalt. 
En pensionsanstalt får i fall som avses i 1 mom. lämna ut endast sådana uppgifter som är nödvändiga för skötseln av ärenden som avses i nämnda moment. 
6 § 
Social- och hälsovårdsministeriets rätt att lämna ut sekretessbelagda uppgifter 
Utskottet föreslår en ändring Trots Slut på ändringsförslaget vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har social- och hälsovårdsministeriet rätt att lämna ut sekretessbelagda uppgifter tillUtskottet föreslår en ändring , om uppgifterna är nödvändiga, Slut på ändringsförslaget 
1) åklagar- och förundersökningsmyndigheter för förhindrande och utredning av brott, 
2) till FinansinspektionenUtskottet föreslår en strykning , om upplysningarna behövs Slut på strykningsförslaget för fullgörandet av de uppgifter som föreskrivs för Finansinspektionen i lag. 
18 kap. 
Ikraftträdande 
1 § 
Ikraftträdande 
Bestämmelser om ikraftträdandet av denna lag föreskrivs särskilt genom lag. 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 kap. 
Tillämpning av lagen och de centrala principerna för verksamheten 
1 § 
Tillämpningsområde 
Denna lag tillämpas på pensionsstiftelser (tilläggspensionsstiftelse) och pensionskassor (tilläggspensionskassa) som är registrerade enligt finsk lag och bedriver annan social pensionsförsäkringsverksamhet än lagstadgad pensionsförsäkringsverksamhet (tilläggspensionsförsäkringsverksamhet). 
En tilläggspensionsstiftelse och en tilläggspensionskassa får inte bedriva annan verksamhet än försäkringsverksamhet enligt denna lag. 
2 § 
Definitioner 
I denna lag avses med 
1) tilläggspensionsanstalt tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor, 
2) förmånsbaserat tilläggspensionsarrangemang ett arrangemang där pensionen bestäms enligt arbetsgivarens löfte, 
3) premiebaserat tilläggspensionsarrangemang ett arrangemang där pensionen bestäms på grundval av betalda bidrag och försäkringspremier och nettointäkterna från investeringarna av bidragen och försäkringspremierna , minskade med kostnaderna för förvaltandet av de influtna medlen,  
4) fondanknutet tilläggspensionsarrangemang ett premiebaserat tilläggspensionsarrangemang där pensionsbeloppet har bundits till hur värdet av vissa investeringsobjekt utvecklas, 
5) tilläggspensionsarrangemang ett avtal, en annan stiftelseurkund och stadgar där det anges vilka tilläggspensionsförmåner som ska beviljas och på vilka villkor, 
6) tilläggspensionsförmåner andra än lagstadgade förmåner som betalas ut med anledning av uppnådd pensionsålder eller förväntat uppnående av pensionsålder och om de kompletterar dessa förmåner och tillhandahålls sekundärt, i form av utbetalningar vid dödsfall, invaliditet eller upphörande av anställning samt i form av bidrag eller tjänster som tillhandahålls vid sjukdom, medellöshet eller dödsfall. För att den ekonomiska tryggheten under pensionstiden ska stärkas får pensionsförmånerna betalas ut som en livslång utbetalning, under en viss tid, i form av ett engångsbelopp eller genom en kombination av dessa alternativ, 
7) delägare en arbetsgivare och företagare som är skyldig att betala bidrag till en tilläggspensionsanstalt, 
8) de som i praktiken ansvarar för verksamheten en tilläggspensionsanstalts styrelseledamöter och verkställande direktör, 
9) presumtiv försäkrad en person som har rätt att ansluta sig till ett tilläggspensionsarrangemang, 
10) försäkrad en person som inte är en mottagare av förmån eller presumtiv försäkrad och vars tidigare eller nuvarande yrkesverksamhet ger honom eller henne rätt till tilläggspensionsförmåner enligt stadgarna för ett tilläggspensionsarrangemang,  
11) förmånstagare en person vars rätt till pension eller en annan förmån är beroende av en annan persons försäkring, 
12) mottagare av förmån en person som åtnjuter tilläggspensionsförmåner, 
13) nyckelfunktion inom en tilläggspensionsanstalts företagsstyrningssystem, en intern kapacitet att utföra praktiska uppgifter som omfattar riskhanteringsfunktionen, internrevisionsfunktionen och aktuariefunktionen,  
14) varaktigt medium ett instrument som gör det möjligt för en försäkrad eller mottagare av förmån att lagra information som riktas till honom eller henne personligen, på ett sätt som möjliggör framtida åtkomst och under en tid som är lämpligt med hänsyn till vad som är avsikten med informationen och som tillåter oförändrad återgivning av den lagrade informationen, 
15) EES-stat en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 
16) EES-tilläggspensionsstiftelse en tilläggspensionsstiftelse enligt 13 kap. som bedriver endast gränsöverskridande verksamhet eller dessutom annan tilläggspensionsverksamhet utöver vad som nämns ovan, 
17) EES-tilläggspensionskassa en tilläggspensionskassa enligt 13 kap. som bedriver endast gränsöverskridande verksamhet dessutom även någon annan tilläggspensionsverksamhet utöver vad som nämns ovan, 
18) EES-tilläggspensionsanstalt EES-tilläggspensionsstiftelser och EES-tilläggspensionskassor, 
19) utländsk EES-tilläggspensionsanstalt en tilläggspensionsanstalt med tilläggspensionsverksamhet, som bedriver verksamhet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/2341/EU om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut och som är registrerad i en annan EES-stat än Finland,  
20) anstalt som tillhandahåller tilläggspensioner en anstalt som, oavsett sin rättsliga form, förvaltar fonderade medel och som är etablerad oberoende av finansierande företag eller branschorganisationer utifrån syftet att tillhandahålla tilläggspensionsförmåner i samband med yrkesutövning på grundval av ett avtal eller avtalat åtagande
a) enskilt eller kollektivt mellan (en eller flera) arbetsgivare och (en eller flera) arbetstagare eller deras respektive företrädare, eller
b) med självständiga yrkesutövare, enskilt eller kollektivt i enlighet med rätten i hem- och värdmedlemsstaten
och som bedriver verksamheter som direkt föranleds av dessa,
 
21) finansierande företag ett företag eller annat organ, oavsett om det omfattar eller består av en eller flera juridiska eller fysiska personer, vilket handlar i egenskap av arbetsgivare eller självständig yrkesutövare eller en kombination av dessa, och som erbjuder ett tilläggspensionsarrangemang eller gör inbetalningar till en tilläggspensionsanstalt,  
22) Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten den myndighet som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG,  
23) behörig myndighet den nationella myndighet som i en EES-stat har utsetts för att utföra de åligganden som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/2341/EU om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, 
24) hemstat den EES-stat där tilläggspensionsanstalten har registrerats eller auktoriserats och där den har sin huvudsakliga förvaltningsort, 
25) värdstat den EES-stat vars social- och arbetsrätt gällande tjänstepensionsarrangemang är tillämplig på förhållandet mellan det finansierande företaget och de försäkrade eller mottagarna av förmån, 
26) överlåtande tilläggspensionsanstalt en tilläggspensionsanstalt som överlåter alla eller delar av ett tilläggspensionsarrangemangs skulder, försäkringstekniska avsättningar och andra skyldigheter och rättigheter samt motsvarande tillgångar eller likvida tillgångar till en tilläggspensionsanstalt som är registrerad eller auktoriserad i en annan EES-stat, 
27) övertagande tilläggspensionsanstalt en tilläggspensionsanstalt som övertar alla eller delar av ett tilläggspensionsarrangemangs skulder, försäkringstekniska avsättningar och andra skyldigheter och rättigheter samt motsvarande tillgångar eller likvida tillgångar från en tilläggspensionsanstalt som är registrerad eller auktoriserad i en annan EES-stat, 
28) gränsöverskridande verksamhet förvaltning av ett tilläggspensionsarrangemang där på förhållandet mellan det finansierande företaget och de försäkrade och mottagarna av förmån ska tillämpas den social- och arbetsrätt som är tillämplig på någon annan EES-stats än hemstatens tjänstepensionsarrangemang, 
29) OECD-stat en stat som hör till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, 
30) fastighetssammanslutning en sammanslutning vars huvudsakliga tillgångar är fastigheter och byggnader, rättigheter i fast egendom eller vattenkraft som är belägen i en EES-stat samt andelar och aktier i sammanslutningar som har sin hemort i en EES-stat och vars huvudsakliga syfte är att äga ovan avsedda fastigheter och byggnader samt ovan avsedda rättigheter, 
31) koncern en koncern enligt bokföringslagen (1336/1997), 
32) tjänsteföretag en sammanslutning som för en tilläggspensionsanstalt producerar tjänster som hänför sig till tilläggspensionsanstaltens verksamhet, 
33) kreditinstitut ett kreditinstitut eller ett utländskt EES-kreditinstitut enligt kreditinstitutslagen (610/2014), 
34) skuldförbindelse lånefordringar och andra fordringar, på nämnda förbindelser upplupen ränta samt obligationer och andra penning- och kapitalmarknadsinstrument, med undantag av aktier, andelar, derivatkontrakt och förbindelser som är efterställda gäldenärens övriga förbindelser, 
35) placeringsfond en inhemsk placeringsfond enligt lagen om placeringsfonder (213/2019) och en sådan fond enligt lagen om placeringsfonder som tillhandahålls av ett fondföretag som har fått auktorisation i någon annan EES-stat än Finland,  
36) AIF-fond en inhemsk eller utländsk alternativ investeringsfond enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (162/2014), 
37) biometrisk risk en risk som hör samman med dödsfall, arbetsoförmåga eller förväntad livslängd, 
38) reglerad marknad en reglerad marknad enligt lagen om handel med finansiella instrument (1070/2017), 
39) multilateral handelsplattform ett multilateralt handelssystem enligt lagen om handel med finansiella instrument, 
40) organiserad handelsplattform en organiserad handelsplattform enligt lagen om handel med finansiella instrument. 
3 § 
Syftet med tilläggspensionsanstaltens verksamhet 
En tilläggspensionsanstalt ska på ett annat än affärsmässigt sätt bedriva tilläggspensionsförsäkringsverksamhet och på ett sätt som tryggar de försäkrades förmåner förvalta de medel som inflyter till pensionsanstalten för detta ändamål. Tilläggspensionsanstalter får inte bedriva annan verksamhet än ovan avsedd verksamhet. 
Tilläggspensionsanstalter ska i sin verksamhet sträva efter en rättvis fördelning av risker och förmåner mellan generationerna. 
4 § 
Tilläggspensionsanstaltens verksamhet före registreringen  
Före registreringen får tilläggspensionsanstalten inte förvärva rättigheter, ingå förbindelser eller uppträda som part i en domstol eller hos någon annan myndighet. 
De som deltagit i eller beslutat om en åtgärd som på tilläggspensionsanstaltens vägnar vidtagits före registreringen ansvarar solidariskt för åtgärden. Styrelsen och verkställande direktören kan utan personligt ansvar föra talan i ärenden som gäller bildandet av tilläggspensionsanstalten. 
5 § 
Tilläggspensionsstiftelsens verksamhetskrets 
I en tilläggspensionsstiftelses stadgar ska verksamhetskretsen fastställas så att en arbetsgivare eller flera arbetsgivare tillsammans med sådana arbetsgivare som hör till samma koncern kan vara delägare i stiftelsen. En tilläggspensionsstiftelse kan också som delägare höra till sin egen verksamhetskrets. 
En tilläggspensionsstiftelses verksamhetskrets kan också utgöras av en viss i stadgarna fastställd del av en verksamhetskrets som avses i 1 mom. 
En tilläggspensionsstiftelse får bedriva verksamhet enligt 1 kap. 3 § 1 mom. bara inom sin verksamhetskrets.  
6 § 
Tilläggspensionskassans verksamhetskrets 
I en tilläggspensionskassas stadgar ska verksamhetskretsen fastställas så att den kan bildas av 
1) flera arbetsgivare tillsammans med sådana arbetsgivare vars verksamhet ska anses bilda en administrativ eller ekonomisk helhet, 
2) flera arbetsgivare tillsammans med sådana arbetsgivare vars verksamhetsområde eller yrkesområde är likartat eller som på grund av någon annan motsvarande omständighet bildar en helhet, 
3) flera företagare tillsammans med sådana företagare vars verksamhetsområde eller yrkesområde är likartat eller som på grund av någon annan motsvarande omständighet bildar en helhet, 
4) en persongrupp som har definierats utifrån sitt yrke eller ett yrkesområde eller sitt medlemskap i en registrerad förening.  
Det ska vara ändamålsenligt att bedriva tilläggspensionskassaverksamhet i en sådan verksamhetskrets som avses i 1 mom. Ändringar som inverkar på en sådan verksamhetskrets som avses i 1 mom. 4 punkten och har definierats utifrån medlemskap i en registrerad förening kan göras endast med Finansinspektionens samtycke.  
En tilläggspensionskassas verksamhetskrets kan också utgöras av en viss i stadgarna fastställd del av en verksamhetskrets som avses i 1 mom.  
En tilläggspensionskassa får bedriva verksamhet enligt 1 kap. 3 § 1 mom. bara inom sin verksamhetskrets.  
7 § 
Begränsningar för dem som ska försäkras 
Endast de som står i ett arbetsavtalsförhållande eller annat anställningsförhållande eller tjänsteförhållande till delägarna eller som hör till delägarnas ledning kan vara försäkrade i en tilläggspensionsanstalt. I en tilläggspensionsanstalt kan dessutom försäkras en arbetstagare som av en arbetsgivare som är delägare i tilläggspensionsanstalten utsänts (utsänd arbetstagare) till en annan stat för att, utan att under denna tid stå i arbetsavtalsförhållande till arbetsgivaren, arbeta hos arbetsgivaren eller hos ett moder-, dotter- eller systerbolag som hör till samma ekonomiska helhet som arbetsgivaren eller hos ett företag där arbetsgivaren är delägare eller hos ett annat företag, i vilket arbetsgivaren har bestämmanderätt.  
I en tilläggspensionskassa kan också försäkras företagare inom det verksamhets- eller yrkesområde som anges i dess stadgar. Även familjemedlemmar till de personer som avses ovan och i 1 mom. samt personer som varit anställda hos en delägare i en tilläggspensionskassa och gått i pension och dessa personers familjemedlemmar samt personer som skulle ha varit tvungna att utträda ur tilläggspensionskassan om deras försäkring i den inte hade förlängts kan vara försäkrade i en tilläggspensionskassa. 
I en tilläggspensionsanstalt kan dessutom försäkras personer som fått fribrev och vars fribrev grundar sig på sådant arbete som avses i 1 mom. Utöver kan i en tilläggspensionskassa försäkras personer som fått fribrev och vars fribrev grundar sig på sådant företagande, en sådan familjemedlem, tidigare anställning eller fortsatt försäkring som avses i 2 mom. 
8 § 
Status som juridisk person och delägarnas ansvar 
En tilläggspensionsanstalt är en från delägarna fristående juridisk person som uppkommer genom registrering.  
Delägarna i en tilläggspensionsstiftelse är gentemot tilläggspensionsstiftelsen ansvariga för att tillgångarna räcker till att täcka försäkringstekniska avsättningar så som bestäms i denna lag och i tilläggspensionsstiftelsens stadgar. 
Delägarna i en tilläggspensionskassa är gentemot tilläggspensionskassan ansvariga för täckning av underskott i dess bokslut. Delägarnas ansvar för täckning av underskott har begränsats så som bestäms i denna lag och i tilläggspensionskassans stadgar och beräkningsgrunder. 
9 § 
Utträde och uteslutning ur en tilläggspensionsanstalt 
En delägare i en tilläggspensionskassa kan utträda ur tilläggspensionskassan. En delägare i en tilläggspensionsstiftelse får utträda eller kan uteslutas ur tilläggspensionsstiftelsen bara om den utträdande delägarens delägarspecifika försäkringsbestånd har överlåtits till en annan tilläggspensionsanstalt eller ett försäkringsbolag. 
Bestämmelsen i 1 mom. tillämpas också när en delägare i en tilläggspensionsstiftelse avslutar sin verksamhet inom den verksamhetskrets som avses i 1 kap. 5 §. 
 
10 § Tillämpning av lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor 
På tilläggspensionsanstalter tillämpas vad som i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor ( / ), föreskrivs om pensionsanstalter. På tilläggspensionsstiftelser tillämpas vad som i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor föreskrivs om pensionsstiftelser. På tilläggspensionskassor tillämpas vad som i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor föreskrivs om pensionskassor. På tilläggspensionsanstalter, tilläggspensionsstiftelser eller tilläggspensionskassor ska dock inte tillämpas 1 kap. 1—5 §, 2 kap. 4, 8 och 9 §, 4 kap. 4, 8, 15 och 26 §, 5 kap. 2—4, 8 och 9 §, 6 kap. 3 och 6 § och 7 kap., 8 kap., 10 kap. 1, 3, 7, 13 och 14 §, 11 kap. 3, 4 och 15 §, 12 kap. 1—6, 10—12, 15—18, 20, 22, 23 och 27 §, 13 kap. 1, 2, 4—6, 12, 14, 17—26, 28—30 och 39 §, 14 kap. 2—8 §, 16 kap 1—3 §, 17 kap. 2 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor.  
10 § 
Tillämpning av lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor 
På tilläggspensionsanstalter tillämpas vad som i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor ( / ), föreskrivs om pensionsanstalter. På tilläggspensionsstiftelser tillämpas vad som i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor föreskrivs om pensionsstiftelser. På tilläggspensionskassor tillämpas vad som i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor föreskrivs om pensionskassor. På tilläggspensionsanstalter, tilläggspensionsstiftelser eller tilläggspensionskassor ska dock inte tillämpas 1 kap. 1—5 §, 2 kap. 4, 8 och 9 §, 4 kap. 4, 8, 15 och 26 §, 5 kap. 2—4, 8 och 9 §, 6 kap. 3 och 6 § och 7 kap., 8 kap., 10 kap. 1, 3, 7, 13 och 14 §, 11 kap. 3, 4 och 15 §, 12 kap. 1—6, 10—12, 15—18, 20, 22, 23 och 27 §, 13 kap. 1, 2, 4—6, 12, 14, 17—26, 28—30 och 39 §, 14 kap. 2—8 §, 16 kap 1—3 §, 17 kap. 2 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor. 
Utöver det som föreskrivs i 1 mom. tillämpas på tilläggspensionsanstalter med minst 100 försäkrade inte 4 kap. 22—Utskottet föreslår en ändring 25 Slut på ändringsförslaget § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor. Utskottet föreslår en ändring Utöver det som föreskrivs i 1 mom. tillämpas på tilläggspensionsanstalter med mindre än 100 försäkrade inte 4 kap. 22 § 3 mom. eller 24 § 2 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor Slut på ändringsförslaget. 
11 § 
Bestämmelser som inte ska tillämpas på premiebaserade tilläggspensionsarrangemang 
På premiebaserade tilläggspensionsarrangemang ska inte 2 kap. 3 §, 4 kap. 2 § 1 mom. och 8 § tillämpas. 
12 § 
Bestämmelser som inte ska tillämpas på fondanknutna tilläggspensionsarrangemang 
Utöver bestämmelserna i 1 kap. 11 § ska inte 5 kap. 2 § 2 mom., 4 § 2 mom., 5, 10 och 13 § tillämpas på fondanknutna tilläggspensionsarrangemang. 
På värdering i bokslutet av den egendom som utgör täckning av försäkringstekniska avsättningar i ett fondanknutet tilläggspensionsarrangemang ska inte 6 kap. 7 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor tillämpas. 
13 § 
Bestämmelser Utskottet föreslår en ändring vars tillämpning beror på antalet försäkrade Slut på ändringsförslaget 
På en tilläggspensionsanstalt med färre än 100 försäkrade (liten tilläggspensionsanstalt) ska inte 3 kap. 1, 5—13, 15—17 §, 4 kap. 2 §, 6 kap. 27—35 §, 7 kap. 1 §, 2 § 2 mom., 4, 5 och 8—12 §, 13 kap. och 15 kap. 1—6 och 8—10 § tillämpas. 
På en tilläggspensionsanstalt med färre än 16 försäkrade ska inte 3 kap. 4 §, 6 kap. 3 § och 16 § 1 mom. tillämpas.  
14 § 
Tilläggspensionsanstaltens rätt att välja tillämpliga bestämmelser 
Trots vad som föreskrivs i 1 kap. 13 § kan en tilläggspensionsanstalt med färre än 100 försäkrade meddela Finansinspektionen att den från ingången av följande räkenskapsperiod bedriver sin verksamhet i enlighet med de bestämmelser i denna lag som ska tillämpas på tilläggspensionsanstalter med minst 100 försäkrade. Om en tilläggspensionsanstalt återtar sitt meddelande, tillämpas på dess verksamhet från ingången av följande räkenskapsperiod efter återtagandet de bestämmelser i denna lag som ska tillämpas på tilläggspensionsanstalter med färre än 100 försäkrade. 
En tilläggspensionsanstalt kan meddela Finansinspektionen om anstaltens antal försäkrade sjunkit under 100 försäkrade. På tilläggspensionsanstalten ska från början av följande räkenskapsperiod efter meddelandet tillämpas 1 kap. 13 §. Om en tilläggspensionsanstalt vars antal försäkrade har sjunkit under 100 inte gör en sådan anmälan som nämns ovan, ska på dess verksamhet trots vad som föreskrivs i 1 kap. 13 § tillämpas samma bestämmelser som på tilläggspensionsanstalter med minst 100 försäkrade. 
Finansinspektionen ska i det register som avses i 9 kap. 3 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor (registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor) anteckna uppgifter om de meddelanden som avses i 1 och 2 mom. i denna paragraf. 
15 § 
Tilläggspensionsanstaltens skyldighet att meddela Finansinspektionen om ändringar i antalet försäkrade 
En tilläggspensionsanstalt som har haft färre än 100 försäkrade ska utan dröjsmål meddela Finansinspektionen om antalet försäkrade stiger till 100. 
En tilläggspensionsanstalt vars antal försäkrade stiger till minst 16 ska utan dröjsmål meddela Finansinspektionen detta. 
Finansinspektionen ska i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor anteckna uppgifter om de meddelanden som avses i 1 och 2 mom. i denna paragraf. 
16 § 
Bestämmelser som ska tillämpas på utländska EES-försäkringsbolag 
Vad som i denna lag föreskrivs om utländska EES-tilläggspensionsanstalter ska tillämpas på utländska EES-försäkringsbolag som avses i lagen om utländska försäkringsbolag (398/1995) och som bedriver tjänstepensionsverksamhet enligt artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/2341/EU om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut. Ett ovan avsett försäkringsbolag kan överta eller överlåta tilläggspensionsarrangemang med iakttagande av vad som i denna lag föreskrivs om gränsöverskridande överlåtelser av tilläggspensionsarrangemang. 
2 kap. 
Bildande, delägare och stadgar 
1 § 
Stiftare av en tilläggspensionsstiftelse 
Utöver vad som föreskrivs i 2 kap. 1 § 1 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor kan de försäkrade tillsammans med arbetsgivaren bilda en tilläggspensionsstiftelse som bedriver premiebaserad tilläggspensionsverksamhet.  
2 § 
Stiftare av en tilläggspensionskassa 
Utöver vad som föreskrivs i 2 kap. 1 § 2 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor kan en persongrupp som har definierats utifrån sitt yrke eller ett yrkesområde eller sitt medlemskap i en registrerad förening eller en registrerad förening bilda en tilläggspensionskassa, om det är motiverat att bedriva tilläggspensionskassaverksamhet inom denna grupp. 
De försäkrade och arbetsgivaren kan tillsammans bilda en tilläggspensionskassa som bedriver premiebaserad tilläggspensionsverksamhet. 
3 § 
Tilläggspensionsanstaltens minsta storlek 
En tilläggspensionsstiftelse ska ha minst 30 sådana försäkrade som avses i 1 kap. 7 § 1 mom. eller, om så bestäms i tilläggspensionsstiftelsens stadgar, sammanlagt minst 30 sådana försäkrade och pensionstagare som avses ovan. En tilläggspensionsstiftelse som bildas ska ha minst 30 sådana försäkrade som avses i 1 kap. 7 § 1 mom. vid utgången av det andra kalenderåret efter det att den bildades. 
En tilläggspensionskassa ska ha minst 100 sådana försäkrade som avses i 1 kap. 7 § 1 mom. eller, om så bestäms i tilläggspensionskassans stadgar, sammanlagt minst 100 sådana försäkrade och pensionstagare som avses ovan. En tilläggspensionskassa som bedriver invalid- eller familjepensionsverksamhet ska ha minst 300 sådana försäkrade som avses i 1 kap. 7 § 1 mom. 
Finansinspektionen kan av särskilda skäl bevilja undantag från antalet försäkrade och förlänga den tidsfrist som avses i 1 mom. med högst ett år. 
4 § 
Stadgar 
Varje tilläggspensionsanstalt ska ha stadgar där följande uppgifter ska ingå: 
1) firma och, om namnet används på två eller flera språk, varje språkform, 
2) den kommun i Finland som är hemort och om tilläggspensionsanstaltens centralförvaltning är belägen någon annanstans än på hemorten, den kommun i Finland där centralförvaltningen är belägen, 
3) den pensionsförsäkringsverksamhet som bedrivs, 
4) verksamhetskrets, 
5) vilka som är försäkrade i pensionsanstalten,  
6) styrelseledamöternas och ersättarnas antal och mandattid, 
7) grunden för styrelseledamöternas arvode, 
8) revisorernas och revisorssuppleanternas mandattid, 
9) hur de försäkrade kan ansluta sig till och frånträda arrangemanget och på vilka grunder en försäkrad kan uteslutas,  
10) förmånerna, deras storlek eller beräkningsgrund, 
11) förutsättningarna för att få och betalningstiderna för förmånerna, 
12) huruvida pensionsanstalten står för åtagandet att täcka en biometrisk risk eller garantera en viss avkastning för investeringsverksamheten eller en viss nivå på förmånerna, 
13) hur de försäkrades försäkringspremier bestäms, när försäkringspremierna ska betalas och vilka påföljderna är vid förseningar, om de försäkrade betalar försäkringspremier, 
14) de försäkrades rätt att avbryta betalningen av försäkringspremierna, om de försäkrade betalar försäkringspremier, 
15) de försäkrades rätt att välja och byta investeringsobjekt i ett premiebaserat tilläggspensionsarrangemang,  
16) huruvida de medel som influtit inom ramen för ett premiebaserat tilläggspensionsarrangemang och deras avkastning kan överföras till en annan försäkringsanstalt, 
17) huruvida och i vilken mån en person själv och hans eller hennes förmånstagare behåller rätten till pension eller en annan förmån när personens försäkringsförhållande har upphört innan en händelse som ger rätt till pensionen eller förmånen inträffat,  
18) hur pensionsanstaltens tillgångar och ansvarsförpliktelser fördelas när pensionsanstalten upplöses. 
Dessutom ska följande uppgifter ingå: 
1) information om att de försäkrade och deras förmånstagare har rätt till tilläggspension eller en annan förmån vid en sådan överlåtelse av rörelse som avses i 1 kap. 10 § i arbetsavtalslagen (55/2001),  
2) information om att pensionsanstalten ger de försäkrade, pensionstagarna, mottagarna av en annan förmån och förmånstagarna den information som avses i 7 kap. samt hur och när denna information ges, 
3) information om de rättsmedel som står till buds för de försäkrade, pensionstagarna, mottagarna av en annan förmån och förmånstagarna. 
Utöver det som anges i 1 mom. ska stadgarna för en tilläggspensionskassa innehålla bestämmelser om 
1) hur kallelse till kassamötet ska utfärda, 
2) hur delägarnas rösträtt och röster fördelas vid kassamötet, 
3) mandattiden för medlemmar och ersättare i representantskapet, hur de väljs och grunden för medlemmarnas arvode, om kassan har ett representantskap,  
4) hur det delägarspecifika bidraget bestäms och vilka påföljderna är vid förseningar av bidraget, 
5) hur en delägare kan utträda och på vilka grunder en delägare kan uteslutas ur pensionskassan. 
Utöver det som anges i 1 mom. ska stadgarna för en tilläggspensionsstiftelse innehålla bestämmelser om 
1) hur styrelseledamöterna och deras ersättare väljs, 
2) huruvida en pensionsstiftelse med flera delägare tillämpar det utjämnande eller det delägarspecifika systemet i sin bokföring, 
3) hur delägarnas andel av övertäckningen enligt 5 kap. 15 § beräknas i en pensionsstiftelse som följer det utjämnande bokföringssystemet. 
5 § 
Fastställelse av stadgarna 
Fastställelse av tilläggspensionsanstaltens stadgar och ändringar i dem ska sökas hos Finansinspektionen. När en tilläggspensionsanstalt bildas ska ansökan åtföljas av avtalet om bildande, en delägarförteckning och en redogörelse för att styrelsens ledamöter uppfyller behörighetskraven i 3 kap. 1 § samt, om det har valts en verkställande direktör för anstalten, av en redogörelse för att verkställande direktören uppfyller de krav som avses i den nämnda paragrafen. 
Finansinspektionen ska fastställa stadgarna för en tilläggspensionsstiftelse eller ändringarna av dem, om stadgarna är lagenliga. 
Finansinspektionen ska fastställa stadgarna för en tilläggspensionskassa och ändringarna av dem, om stadgarna är lagenliga och den tilltänkta försäkringsverksamheten inte anses äventyra en sund utveckling på området. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om innehållet i den ansökan som avses i 1 mom. och om de redogörelser och handlingar som ska fogas till ansökan.  
6 § 
Minskning av en tilläggspensionsstiftelses pensioner 
Trots vad som föreskrivs i 2 kap. 15 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor gäller att om en ändring av tilläggspensionsstiftelsens stadgar innebär att pensionerna för de försäkrade minskas eller slopas till den del pensionerna har tjänats in genom tjänstgöring som skett före tidpunkten för ändringen eller att de pensioner som redan betalas ut till pensionstagare eller de framtida pensionerna för dessa personer och deras förmånstagare minskas eller slopas är det en förutsättning för fastställelse av ändringen att ändringen understöds av minst fyra femtedelar av de närvarande ledamöterna vid styrelsens sammanträde. En förutsättning är också att ändringen är nödvändig för tilläggspensionsstiftelsens fortsatta verksamhet eller att de personer vars pensioner sänks eller slopas genom beslutet har gett sitt samtycke till detta. 
En ändring är nödvändig på det sätt som avses i 1 mom., om tilläggspensionsstiftelsen utan ändringen skulle försättas i likvidation med stöd av 12 kap. 2 § 2—6 punkten. 
Bestämmelserna i 1 och 2 mom. ska inte tillämpas på ändringar som begränsar pensionens tillväxt efter ändringen.  
7 § 
Allmänna principer för minskning av en tilläggspensionsstiftelses förmåner 
När en tilläggspensionsstiftelses pensioner och andra förmåner minskas enligt 2 kap. 6 § 1 och 2 mom. ska i skälig omfattning beaktas den prioritetsordning som i tilläggspensionsstiftelsens stadgar har bestämts för fördelningen av tilläggspensionsstiftelsens tillgångar mellan mottagarna av förmån när tilläggspensionsstiftelsen upplöses, samt att ställningen för grupperna av mottagare av förmån i förhållande till varandra bevaras i skälig mån oförändrad. Pensioner och andra förmåner får inte minskas eller slopas till den del tilläggspensionsstiftelsens försäkringstekniska avsättningar är täckta. 
8 § 
Minskning av en tilläggspensionsstiftelses förmåner med anledning av ändringar i det lagstadgade pensionsskyddet  
Trots vad som föreskrivs i 2 kap. 6 § 1 och 2 mom. och 7 §, gäller att om lagstadgade pensioner och andra förmåner minskas eller begränsas kan tilläggspensionsstiftelsens stadgeenliga pensioner och andra förmåner minskas eller begränsas på motsvarande sätt genom att tilläggspensionsstiftelsens stadgar ändras också så att de ändringar som gjorts i lagstadgade pensioner och andra förmåner inte ersätts med de pensioner och andra förmåner som avses ovan.  
9 § 
Minskning av en tilläggspensionskassas förmåner 
En stadgeändring som gäller minskning av en förmån får inte tillämpas på ett försäkringsfall som har inträffat innan ändringen trätt i kraft. Som ett nytt försäkringsfall anses inte ombildning av pension till ålderspension eller uppkomst av rätt till familjepension efter en pensionstagare.  
Om en ändring av tilläggspensionskassans stadgar innebär att pensionerna för de försäkrade minskas eller slopas till den del pensionerna har tjänats in genom tjänstgöring som skett före tidpunkten för ändringen, är det en förutsättning för fastställelse av ändringen att ändringen är nödvändig för tilläggspensionskassans fortsatta verksamhet eller att de personer vars pensioner sänks eller slopas genom beslutet har gett sitt samtycke till detta. En ändring av stadgarna är nödvändig på det sätt som avses ovan, om tilläggspensionskassan utan ändringen skulle försättas i likvidation med stöd av 12 kap. 2 § 2—6 punkten. 
Kassamötet beslutar om minskning av en tilläggspensionskassas pensioner och andra förmåner. Trots vad som föreskrivs i 2 kap. 15 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor är ett beslut giltigt om det har biträtts av försäkrade, delägare eller medlemmar av representantskapet som har minst två tredjedelar eller en i stadgarna angiven större andel av det vid mötet företrädda röstetalet. 
Bestämmelserna i 1 och 2 mom. ska inte tillämpas på stadgeändringar som begränsar förmånens framtida tillväxt.  
10 § 
Tilläggspensionsanstaltens centralförvaltning 
En tilläggspensionsanstalt ska ha sin centralförvaltning i Finland. Med centralförvaltningsort avses den plats där tilläggspensionsantaltens viktigaste strategiska beslut fattas. 
3 kap. 
Ledningen och företagsstyrningssystemet 
1 § 
Styrelseledamöternas och verkställande direktörens behörighet 
De som i praktiken ansvarar för verksamheten i en tilläggspensionsanstalt ska ha god vandel och vara lämpliga för uppgiften. Ledamöterna i tilläggspensionsanstaltens styrelse ska tillsammans och tilläggspensionsanstaltens verkställande direktör ensam ha kvalifikationer, kunskaper och erfarenheter som är tillräckliga för att de ska kunna säkerställa en sund och ansvarsfull förvaltning av tilläggspensionsanstalten. 
Den som är omyndig, försatt i konkurs eller som har meddelats näringsförbud får inte vara styrelseledamot eller verkställande direktör. 
Minst en styrelseledamot ska vara bosatt i en EES-stat. 
Vad som i denna paragraf föreskrivs om dem som i praktiken ansvarar för verksamheten tillämpas också på ersättare i styrelsen och ställföreträdaren för verkställande direktören. 
2 § 
Styrelseledamöternas och verkställande direktörens behörighet i en liten tilläggspensionsanstalt 
De som i praktiken ansvarar för verksamheten i en liten tilläggspensionsanstalt ska ha god vandel. De ska ha sådan allmän kännedom om pensionsförsäkringsverksamhet som behövs med beaktande av arten och omfattningen av en liten pensionsanstalts verksamhet. Om en tilläggspensionsanstalt bedriver förmånsbaserad tilläggspensionsförsäkringsverksamhet ska det i styrelsen också finnas god sakkunskap om investeringsverksamhet.  
Om de som i praktiken ansvarar för verksamheten i en liten tilläggspensionsanstalt inte har sådan kännedom om pensionsförsäkringsverksamhet eller investeringsverksamhet som avses i 1 mom. ska de bland sina anställda ha rådgivare med tillräcklig kompetens och erfarenhet. 
Den som är omyndig, försatt i konkurs eller som har meddelats näringsförbud får inte vara styrelseledamot eller verkställande direktör. 
Minst en styrelseledamot ska vara bosatt i en EES-stat. 
Vad som i denna paragraf föreskrivs om dem som i praktiken ansvarar för verksamheten tillämpas också på ersättare i styrelsen och ställföreträdaren för verkställande direktören. 
3 § 
Bemyndigande för Finansinspektionen att meddela föreskrifter 
Finansinspektionen kan be om en utredning varav det framgår att de som i praktiken ansvarar för verksamheten uppfyller de krav som föreskrivs i 3 kap. 1 eller 2 §. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om utredningen som avses i 1 mom. 
4 § 
Jäv för styrelseledamöter och verkställande direktören 
En person som i praktiken ansvarar för verksamheten i en tilläggspensionsanstalt får inte delta i behandlingen av ett ärende som gäller ett avtal mellan personen och pensionsanstalten. Personen får inte heller delta i behandlingen av ett ärende som gäller ett avtal mellan pensionsanstalten och tredje man, om personen är anställd hos denna tredje man, verkställande direktör för eller i motsvarande ställning i en sammanslutning eller stiftelse som är tredje man, eller ledamot i dess styrelse, förvaltningsråd eller motsvarande verksamhetsorgan eller om personen kan förväntas få en sådan väsentlig fördel av avtalet som eventuellt står i strid med pensionsanstaltens intresse.  
Vad som i denna paragraf föreskrivs om avtal ska på motsvarande sätt tillämpas på andra rättshandlingar samt på rättegångar och annan talan.  
5 § 
Företagsstyrningssystem 
En tilläggspensionsanstalt ska ha ett effektivt företagsstyrningssystem, som möjliggör en sund och ansvarsfull ledning av deras verksamhet och som står i proportion till storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos tilläggspensionsanstalternas verksamhet. Företagsstyrningssystemet ska beakta miljöfaktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer i samband med tilläggspensionsanstaltens investeringar. Företagsstyrningssystemet ska regelbundet ses över. 
En tilläggspensionsanstalts organisationsstruktur ska vara ändamålsenlig och tydlig. Ansvarsområdena ska på ett ändamålsenligt sätt delas upp och avskiljas från varandra. En tilläggspensionsanstalt ska ha ett effektivt informationssystem. 
6 § 
Nyckelfunktioner 
En tilläggspensionsanstalt ska ha nyckelfunktioner. De som utför nyckelfunktioner ska kunna sköta sina uppgifter på ett effektivt, objektivt, rättvist och oberoende sätt. En person eller organisatorisk enhet får utföra flera nyckelfunktioner. Vad som föreskrivs ovan ska inte tillämpas på sådana internrevisionsfunktioner enligt 3 kap. 9 § som ska vara oberoende från andra nyckelfunktioner. 
Den person eller organisatoriska enhet som utför en nyckelfunktion ska vara en annan än den som utför en liknande nyckelfunktion hos den arbetsgivare som försäkrar arbetstagarna eller andra personer hos tilläggspensionsanstalten. 
Trots vad som föreskrivs 1 och 2 mom. kan Finansinspektionen på ansökan av en tilläggspensionsanstalt bevilja tillstånd att utföra nyckelfunktioner genom samma person eller organisatoriska enhet som hos den ovan avsedda arbetsgivaren, under förutsättning att tilläggspensionsanstalten förklarar hur den förhindrar eller hanterar i tilläggspensionsanstalten förekommande intressekonflikter med den försäkrande arbetsgivaren och under förutsättning att storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos tilläggspensionsanstaltens verksamhet inte förutsätter något annat. Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om den ansökan som avses i 3 mom. 
7 § 
Anmälningsskyldighet för personer med nyckelfunktioner 
Personer med nyckelfunktioner ska rapportera alla väsentliga resultat och rekommendationer inom sina ansvarsområden till tilläggspensionsanstaltens styrelse, som beslutar vilka åtgärder som ska vidtas. 
Personer med nyckelfunktioner ska, utan att det påverkar rätten att inte tvingas vittna mot sig själv, underrätta Finansinspektionen i sådana fall då tilläggspensionsanstaltens styrelse inte i vederbörlig tid vidtar lämpliga korrigerande åtgärder, när den person eller den organisatoriska enhet som utför nyckelfunktionen har rapporterat till tilläggspensionsanstaltens styrelse att den 
1) har upptäckt en betydande risk för att tilläggspensionsanstalten inte kommer att uppfylla ett väsentligt lagstadgat krav, om detta skulle kunna få en väsentlig inverkan på de försäkrades och mottagarna av förmåns intressen, 
2) i samband med utförandet av sin funktion har konstaterat en väsentlig materiell överträdelse av lag, förordning eller administrativ bestämmelser som är tillämpliga på tilläggspensionsanstalten och dess verksamhet. 
8 § 
Riskhanteringsfunktion och riskhanteringssystem 
En tilläggspensionsanstalt ska ha en effektiv riskhanteringsfunktion som står i proportion till deras storlek och organisation samt till verksamhetens storlek, art, omfattning och komplexitet. Riskhanteringsfunktionen ska underlätta hanteringen av ett riskhanteringssystem. 
Riskhanteringssystemet ska bygga på strategier, processer och förfaranden som är nödvändiga för att regelbundet spåra, mäta, följa upp och hantera samt till tilläggspensionsanstalten och dess tilläggspensionsarrangemang rapportera de risker, på enskild och sammantagen nivå, som pensionsanstalten och dess tilläggspensionsarrangemang är exponerade för. Riskhanteringssystemet ska ha förfaranden för rapportering till tilläggspensionsanstaltens styrelse om risker och det inbördes beroendet mellan dessa. 
En tilläggspensionsanstalts riskhanteringssystem ska vara anpassat till dess organisation och beslutsprocess. Riskhanteringssystemet ska täcka de risker som kan uppstå i tilläggspensionsanstalten eller i tjänsteföretag till vilka tilläggspensionsanstaltens uppgifter har utkontrakterats och det ska stå i proportion till tilläggspensionsanstaltens storlek och organisation samt verksamhetens storlek, art, omfattning och komplexitet. 
Riskhanteringssystemet ska täcka åtminstone följande delområden: 
1) försäkringsrörelse och avsättningar, 
2) förvaltning av tillgångar och skulder, 
3) investeringar, särskilt i derivatinstrument, värdepapperiseringar och liknande åtaganden, 
4) hantering av likviditets- och koncentrationsrisker, 
5) hantering av operativa risker, 
6) återförsäkring och andra riskreduceringstekniker, 
7) miljörisker, sociala risker och företagsstyrningsrisker i fråga om investeringsportföljen och dess förvaltning samt hanteringen av dessa risker. 
Om försäkrade och mottagare av förmån i enlighet med tilläggspensionsanstaltens stadgar står för risker, ska riskhanteringssystemet även ta hänsyn till de riskerna ur de försäkrades och mottagarna av förmåns synvinkel. 
9 § 
Internrevisionsfunktion 
En tilläggspensionsanstalt ska ha en effektiv internrevisionsfunktion. Internrevisionsfunktionen ska utvärdera lämpligheten och effektiviteten hos systemet för internkontroll, företagsstyrningssystemets övriga delfaktorer och verksamheter som utkontrakterats. Internrevisionsfunktionen ska stå i proportion till tilläggspensionsanstaltens storlek och organisation samt till storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos tilläggspensionsanstaltens verksamhet. 
10 § 
Aktuariefunktion 
Om en tilläggspensionsanstalt själv står för åtagandet att täcka biometriska risker eller nivån på investeringsverksamhetens avkastning eller förmånerna, ska den inrätta en effektiv aktuariefunktion som 
1) samordnar och övervakar beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna, 
2) bedömer lämpligheten av de metoder och underliggande modeller som används vid beräkningen av försäkringstekniska avsättningar och de antaganden som ligger till grund för denna beräkning, 
3) bedömer om de data som används vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna är tillräckliga samt bedömer deras kvalitet, 
4) jämför de antaganden som ligger till grund för beräkningen av försäkringstekniska avsättningar med den faktiska utvecklingen, 
5) informerar tilläggspensionsanstaltens styrelse om hur tillförlitliga och lämpliga beräkningarna av försäkringstekniska avsättningar är, 
6) yttrar sig om tilläggspensionsanstaltens övergripande försäkringspolitik, om tilläggspensionsanstalten har en sådan politik, 
7) yttrar sig om försäkringsarrangemangens lämplighet, om tilläggspensionsanstalten har sådana arrangemang, 
8) bidrar till ett effektivt genomförande av riskhanteringssystemet. 
11 § 
Riskbedömning 
En tilläggspensionsanstalt ska på ett sätt som står i proportion till deras storlek och organisation samt till verksamhetens storlek, art, omfattning och komplexitet göra en egen riskbedömning och dokumentera denna bedömning. Riskbedömningen ska göras åtminstone vart tredje år, eller utan dröjsmål vid en betydande förändring av tilläggspensionsantaltens eller dess tilläggspensionsarrangemangs riskprofil. Om det sker en betydande förändring av ett visst tilläggspensionsarrangemangs riskprofil kan riskbedömningen begränsas till just det arrangemanget. Riskbedömningen ska beaktas i tilläggspensionsanstaltens strategiska beslut. 
Riskbedömningen ska inkludera 
1) en beskrivning av hur den egna riskbedömningen är inkluderad i tilläggspensionsanstaltens lednings-, förvaltnings- och beslutsprocesser, 
2) en bedömning av riskhanteringssystemets effektivitet, 
3) en beskrivning av hur tilläggspensionsanstalten förebygger intressekonflikter med den försäkrande arbetsgivaren, om tilläggspensionsanstalten utkontrakterar nyckelfunktioner till den ovan avsedda arbetsgivaren i enlighet med 3 kap. 6 § 3 mom., 
4) en bedömning av tilläggspensionsanstaltens totala finansieringsbehov och återhämtningsplan, om tilläggspensionsanstalten har en sådan plan, 
5) en bedömning av riskerna för försäkrade och mottagarna av förmån avseende utbetalningen av deras pensionsförmåner och effektiviteten i korrigerande åtgärder, med beaktande av indexeringsmekanismer och mekanismer för reducering av intjänade förmåner, inbegripet i vilken omfattning intjänade pensionsförmåner kan reduceras, på vilka villkor och av vem, 
6) en kvalitativ bedömning av mekanismerna för att skydda pensionsförmåner inklusive garantier, överenskommelser och andra typer av finansiellt stöd från den arbetsgivare som försäkrar i tilläggspensionsanstalten, försäkring eller återförsäkring från ett företag som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) eller täckning genom ett pensionsgarantisystem till förmån för tilläggspensionsanstalten eller de försäkrade och mottagarna av förmån, 
7) en kvalitativ bedömning av de operativa riskerna, 
8) när miljöfaktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer beaktas vid investeringsbeslut, en bedömning av nya eller framväxande risker, inbegripet en bedömning av risker med anknytning till klimatförändringar, resursanvändning och miljön, sociala risker och risker med anknytning till avskrivningar av tillgångar till följd av regleringsändringar. 
Med avseende på tillämpningen av riskbedömningen ska tilläggspensionsanstalterna ha metoder för att kartlägga och bedöma de risker som de är utsatta för eller kan utsättas för på kort och på lång sikt och som kan inverka på deras förmåga att fullgöra sina skyldigheter. 
Metoder som avses i 3 mom. ska stå i proportion till storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos de inneboende riskerna i tilläggspensionsanstalternas verksamhet. Metoderna ska beskrivas i tilläggspensionsanstaltens riskbedömning. 
Tilläggspensionsanstalterna ska till Finansinspektionen överlämna en sammanfattning av riskbedömningen. Av den sammanfattningen ska framgå åtminstone riskbedömningens resultat och beskrivning av de metoder som använts för riskbedömningen. 
12 § 
Riktlinjer, system för internkontroll och beredskapsplan 
En tilläggspensionsanstalt ska upprätta och tillämpa skriftliga riktlinjer för riskhantering, internrevision och, vid behov, för aktuariefunktionen och för utkontrakterad verksamhet. Dessa skriftliga riktlinjer ska först godkännas av tilläggspensionsanstaltens styrelse och därefter ses över minst vart tredje år. Riktlinjerna ska anpassas med hänsyn till väsentliga förändringar inom det berörda systemet eller området. 
En tilläggspensionsanstalt ska för internkontroll upprätta ett effektivt system som ska omfatta administrativa förfaranden och redovisningsförfaranden, ramar för internkontrollen och lämpliga rapporteringsrutiner på tilläggspensionsanstaltens samtliga organisationsnivåer. 
En tilläggspensionsanstalt ska vidta ändamålsenliga och proportionella åtgärder för att säkerställa att dess verksamhet bedrivs med kontinuitet och på ett korrekt sätt samt utarbeta en beredskapsplan. 
13 § 
Behörighet för personer med nyckelfunktioner 
De personer som utför en tilläggspensionsanstalts nyckelfunktioner samt de personer eller enheter som anlitas för att utföra funktionerna ska ha god vandel och vara lämpliga för uppgiften. En person som är omyndig eller som har försatts i konkurs eller meddelats näringsförbud får inte vara en person som utför nyckelfunktioner. 
Med lämplighetskravet avses att 
1) de som utför nyckelfunktioner i form av internrevision ska ha tillräckliga yrkeskvalifikationer, kunskaper och erfarenheter för att kunna utföra revision på ett tillfredsställande sätt, 
2) de som utför centrala aktuariefunktioner ska ha tillräckliga yrkeskvalifikationer, kunskaper och erfarenheter för att kunna utföra aktuariefunktionerna på ett tillfredsställande sätt, 
3) de som utför andra nyckelfunktioner ska ha tillräckliga kvalifikationer, kunskaper och erfarenheter för att kunna utföra sina nyckelfunktioner på ett tillfredsställande sätt. 
Finansinspektionen kan be om en utredning varav det framgår att de som avses i 1 mom. uppfyller de krav som föreskrivs i denna paragraf. Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om utredningen som avses i 3 mom. 
14 § 
Utkontraktering av verksamheten 
En tilläggspensionsanstalt får utkontraktera verksamhet till tjänsteföretag som arbetar för tilläggspensionsanstaltens räkning. 
Nyckelfunktioner eller andra verksamheter får inte utkontrakteras på ett sätt som leder till att 
1) kvaliteten på tilläggspensionsanstaltens företagsstyrningssystem försämras, 
2) den operativa risken ökar i otillbörlig utsträckning, 
3) Finansinspektionen får försämrade tillsynsmöjligheter, 
4) möjligheten till ett oavbrutet och tillfredsställande tillhandahållande av tjänster till försäkrade och mottagare av förmån undergrävs. 
En tilläggspensionsanstalt ansvarar, trots att den utkontrakterat verksamheter, för samtliga förpliktelser som följer av bestämmelserna och föreskrifterna om utkontraktering. Tilläggspensionsanstalten ska, genom valet av tjänsteföretag och genom den löpande övervakningen av tjänsteföretagets verksamheter, säkerställa att de utkontrakterade verksamheterna fungerar oklanderligt. 
Utkontrakteringen av en tilläggspensionsanstalts verksamhet ska föregås av ett skriftligt avtal som tydligt anger tilläggspensionsanstaltens och tjänsteföretagets rättigheter och skyldigheter. 
15 § 
Meddelande om utkontraktering 
En tilläggspensionsanstalt ska i god tid på förhand underrätta Finansinspektionen om sin avsikt att utkontraktera funktioner. Om utkontrakteringen avser tilläggspensionsanstaltens nyckelfunktioner, ledning eller förvaltning, ska detta meddelas Finansinspektionen innan avtalet om utkontraktering träder i kraft. Tilläggspensionsanstalten ska underrätta Finansinspektionen också om väsentliga förändringar i anslutning till utkontrakterade funktioner. Finansinspektionen har rätt att av tilläggspensionsanstalter och tjänsteföretag utan obefogat dröjsmål få information om utkontrakterade funktioner. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om det i 1 mom. avsedda meddelande som ska lämnas om utkontraktering. 
16 § 
Löne- och arvodespolicy 
En tilläggspensionsanstalt ska ha en löne- och arvodespolicy som tillämpas på dem som i praktiken ansvarar för verksamheten, på dem som utför nyckelfunktioner samt på andra personalkategorier vars yrkesutövning har en väsentlig inverkan på tilläggspensionsanstaltens riskprofil. 
Löne- och arvodespolicyn ska tillämpas också på tjänsteföretag som sköter tilläggspensionsanstaltens utkontrakterade verksamheter, om de inte hör till tillämpningsområdet för följande direktiv: 
1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), 
2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), 
3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010, 
4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG, 
5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU. 
Löne- och arvodespolicyn ska stå i proportion till tilläggspensionsanstaltens storlek och organisation samt till storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos tilläggspensionsanstaltens verksamhet. 
Löne- och arvodespolicyn ska upprättas, genomföras och upprätthållas i enlighet med tilläggspensionsanstaltens verksamheter, riskprofil, mål, långsiktiga intressen, finansiella stabilitet och resultat som helhet. Löne- och arvodespolicyn får inte skapa incitament till risktagande som är oförenligt med tilläggspensionsanstaltens riskprofiler och regler. 
Tilläggspensionsanstalten ska fastställa allmänna principer för löne- och arvodespolicyn samt se över och uppdatera dem åtminstone vart tredje år. Tilläggspensionsanstalten ska ansvara för löne- och arvodespolicyns genomförande samt övervaka ersättningarna på ett tydligt, transparent och effektivt sätt. Om inte annat föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) ska tilläggspensionsanstalten regelbundet offentliggöra relevant information om sin löne- och arvodespolicy. Tilläggspensionsanstaltens löne- och arvodespolicy ska 
1) bidra till en sund, aktsam och effektiv ledning och förvaltning av tilläggspensionsanstalten, 
2) vara förenlig med de långsiktiga intressena hos försäkrade och mottagare av förmån när det gäller tilläggspensionsarrangemang som förvaltas av tilläggspensionsanstalten, 
3) inkludera åtgärder som syftar till att undvika intressekonflikter, 
4) vara förenlig med en konsekvent sund och effektiv riskhantering. 
17 § 
Utredning om behörigheten för en medborgare i en annan EES-stat än Finland 
Om Finansinspektionen kräver att en person som avses i 3 kap. 1 eller 13 § ska lämna in en utredning om att han eller hon uppfyller de krav som föreskrivs i den nämnda paragrafen eller att han eller hon inte är försatt i konkurs, ska Finansinspektionen som utredning från en medborgare i en annan EES-stat än Finland godkänna motsvarande handlingar som från en finsk medborgare. 
Som utredning som avses i 1 mom. ska Finansinspektionen också godkänna ett registerutdrag som utfärdats av en domstol eller, om ett sådant inte kan fås, motsvarande handling som en behörig rätts- eller förvaltningsmyndighet har utfärdat i den EES-stat vars medborgare den som avses i 3 kap. 1 eller 13 § är. Om den ovan avsedda handlingen inte kan fås ska Finansinspektionen som utredning godkänna en försäkran som en person enligt 3 kap. 1 eller 13 § har gett Finansinspektionen eller en behörig rätts- eller förvaltningsmyndighet eller notarie i den EES-stat vars medborgare han eller hon är. Den ovan avsedda rätts- eller förvaltningsmyndigheten eller notarien ska intyga försäkrans riktighet. 
Utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. ska Finansinspektionen som utredning godkänna en skriftlig försäkran till en behörig myndighet eller till en fack- eller branschorganisation i en annan EES-stat än Finland om att en medborgare i en annan EES-stat än Finland inte är försatt i konkurs. 
Handlingar som avses i 2 och 3 mom. ska visas upp inom tre månader efter det att de utfärdats. 
Utskottet föreslår en ändring 18 § Slut på ändringsförslaget (Ny) 
Utskottet föreslår en ändring Finansinspektionens behörighet att meddela föreskrifter Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om det företagsstyrningssystem som avses i 5 §, om den riskhanteringsfunktion och det riskhanteringssystem som avses i 8 § och om det system för internkontroll som avses i 12 §. Slut på ändringsförslaget 
4 kap. 
Bokslut, verksamhetsberättelse och revision 
1 § 
Tilläggspensionsstiftelsers utjämnande eller delägarspecifika bokföring 
En tilläggspensionsstiftelse ska upprätta sin bokföring enligt det delägarspecifika systemet, om inte Finansinspektionen har beviljat tilläggspensionsstiftelsen tillstånd att iaktta det utjämnande systemet i sin bokföring. 
Inom det delägarspecifika systemet ska bokföringen upprättas så att det särskilt för varje delägare som hör till tilläggspensionsstiftelsen framgår vilka poster som hänförs till resultaträkningen och vilka som hänförs till balansräkningen. De tillgångar som en delägare ger tilläggspensionsstiftelsen ska räknas till godo för denna delägare. 
Inom det utjämnande systemet ska det bidrag som ska betalas till tilläggspensionsstiftelsen delas till godo för varje delägare så som bestäms i tilläggspensionsstiftelsens stadgar. Täckning av delägarens försäkringstekniska avsättningar är den proportionella andel av tilläggspensionsstiftelsens tillgångar som motsvarar de försäkringstekniska avsättningarna.  
2 § 
Bokslut och verksamhetsberättelse 
En tilläggspensionsanstalt ska upprätta och offentliggöra årsbokslut och verksamhetsberättelser i vilka hänsyn tas till varje tilläggspensionsarrangemang som de förvaltar och, vid behov, årsbokslut och verksamhetsberättelser för varje tilläggspensionsarrangemang. Årsboksluten och verksamhetsberättelserna ska ge en rättvisande och korrekt bild av tilläggspensionsanstaltens tillgångar, skulder och finansiella ställning, och redovisa betydande investeringar. Årsboksluten och uppgifterna i verksamhetsberättelserna ska vara konsekventa, uttömmande, sakligt presenterade samt i vederbörlig ordning godkända av tilläggspensionsanstaltens styrelse och revisor.  
3 § 
Poster som upptas i balansräkningen 
I balansräkningen upptas 
1) kontanter och andra fordringar än sådana som i balansräkningen tagits upp som investeringar, till det nominella värdet, likväl högst till det sannolika värdet, 
försäkringstekniska avsättningar till det värde som beräknats med beaktande av bestämmelserna i 5 kap., 
3) övriga skulder till nominellt värde eller, om skulden är bunden vid index eller någon annan jämförelsegrund, till det högre belopp som den stiger till på grund av den förändrade jämförelsegrunden. 
Om en kostnadsföring som har gjorts enligt 1 mom. 1 punkten visar sig vara obefogad senast vid utgången av räkenskapsperioden, ska den tas upp som en rättelse av kostnadsföringen. 
4 § 
Värdering av täckning av försäkringstekniska avsättningar i ett fondanknutet tilläggspensionsarrangemang  
De investeringar som utgör täckning av försäkringstekniska avsättningar i ett fondanknutet tilläggspensionsarrangemang i balansräkningen tas upp separat och värderade till verkligt värde. Förändringar i det verkliga värdet tas upp som intäkter eller kostnader i resultaträkningen.  
Överföringar av tillgångar mellan investeringar och de investeringar som utgör täckning av försäkringstekniska avsättningar i ett fondanknutet tilläggspensionsarrangemang ska genomföras enligt verkligt värde. 
5 § 
Revisorsval 
En tilläggspensionsanstalt ska ha minst en revisor som avses i revisionslagen (1141/2015). 
I en tilläggspensionsstiftelse väljs revisorn av styrelsen och i en tilläggspensionskassa av kassamötet. 
5 kap. 
Försäkringstekniska avsättningar, bidrag och solvens 
1 § 
Försäkringstekniska avsättningar 
Ansvaret för en tilläggspensionsanstalts stadgeenliga förbindelser ska bokföras som försäkringstekniska avsättningar, som består av premieansvar och ersättningsansvar.  
En tilläggspensionsanstalts försäkringstekniska avsättningar ska ständigt motsvara de sammanlagda finansiella förbindelser som i enlighet med reglerna följer av tilläggspensionsarrangemangen. Tilläggspensionsanstaltens försäkringsmatematiker ska varje år beräkna försäkringstekniska avsättningar.  
2 § 
Premieansvar 
I ett förmånsbaserat tilläggspensionsarrangemang ska premieansvaret motsvara kapitalvärdet av de utbetalningar som föranleds av framtida försäkringsfall, vid vars beräkning pension eller en annan förmån anses tillväxa lineärt under den tid som ger rätt till pension, tills pensionsåldern uppnås. Premieansvaret ska dock uppgå till minst samma belopp som det skulle vara om personen vid tidpunkten för bokslutet hade upphört att vara i ett sådant arbetsavtalsförhållande, tjänsteförhållande eller annat anställningsförhållande till delägaren som avses i 1 kap. 7 § 1 mom., eller att vara delägarens utsända arbetstagare eller att höra till delägarens ledning. 
En tilläggspensionsanstalt kan ha ett indexförhöjningsansvar, som utöver till framtida höjningar får användas endast till att täcka en sådan ökning av försäkringstekniska avsättningar som uppkommit till följd av att beräkningsgrunderna har ändrats. Finansinspektionen utfärdar närmare föreskrifter om hur indexförhöjningsansvaret ska uppfyllas.  
Premieansvaret i ett annat premiebaserat tilläggspensionsarrangemang än ett fondanknutet tilläggspensionsarrangemang utgörs av det sammanlagda beloppet av betalda bidrag och övriga intäkter som krediterats försäkringen, minskat med de kostnader som tagits ut för upprätthållande av försäkringsskyddet och skötsel av försäkringen. I ett fondanknutet tilläggspensionsarrangemang ska premieansvaret motsvara det verkliga värdet av de tillgångar som utgör täckning av försäkringstekniska avsättningar. 
3 § 
Ersättningsansvar 
Ersättningsansvaret ska motsvara obetalda ersättningsbelopp och andra belopp som ska betalas med anledning av inträffade försäkringsfall. Tilläggspensionskassor kan för skaderika år ha ett riskteoretiskt beräknat utjämningsbelopp som räknas till ersättningsansvaret (utjämningsbelopp). 
4 § 
Grunder för beräkning av försäkringstekniska avsättningar 
Varje tilläggspensionsanstalt ska ha beräkningsgrunder för fastställande av försäkringstekniska avsättningar. 
De antaganden i fråga om dödsfall, lång levnad och invaliditet samt andra variabler som används vid beräkning av försäkringstekniska avsättningar ska väljas på ett aktsamt sätt. De försäkringsmatematiska metoderna ska förbli desamma från en räkenskapsperiod till en annan, om det inte finns grundad anledning till ändringar. Det kan vara motiverat att ändra dem om det sker förändringar i den lagstiftning, den befolkningsstruktur eller den ekonomiska situation som ligger till grund för antagandena. 
Om grunderna för beräkning av en tilläggspensionskassas försäkringstekniska avsättningar ändras, ska grunderna tillämpas också på dem som varit försäkrade före ändringen, om inte särskilda beräkningsgrunder fastställs för dem. Om grunderna för beräkning av en tilläggspensionsstiftelses försäkringstekniska avsättningar ändras, ska grunderna tillämpas på alla försäkrade. 
Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om hur säkerhetsmarginaler och aktsamhet ska beaktas i beräkningsgrunderna och om innehållet i beräkningsgrunderna och om valet av variabler och antaganden som används vid beräkningen av försäkringstekniska avsättningar.  
5 § 
Räntesats vid beräkning av försäkringstekniska avsättningar 
Tilläggspensionsanstalter ska med iakttagande av aktsamhet välja den räntesats som ska användas vid beräkning av försäkringstekniska avsättningar. 
Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om den maximiräntesats som ska användas vid beräkning av försäkringstekniska avsättningar. När Finansinspektionen fastställer maximiräntesatsen ska den beakta 
1) den aktuella marknadsavkastningen på obligationer av hög kvalitet, på statsobligationer och på obligationer från Europeiska stabilitetsmekanismen, Europeiska investeringsbanken eller Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, 
2) den allmänna avkastningsnivån på tilläggspensionsanstalters tillgångar som motsvarar tilläggspensionsverksamheten. 
Finansinspektionen kan på ansökan ge en tilläggspensionsanstalt tillstånd att vid beräkning av försäkringstekniska avsättningar använda enligt nivån på avkastningen av de tillgångar som utgör täckning av de försäkringstekniska avsättningarna i fråga om tilläggspensioner en större räntesats än den i 2 mom. avsedda maximiräntesatsen genom att minska de försäkringstekniska avsättningarna tillräckligt med avseende på säkerheten. I så fall ska också nivån på avkastningen från investering av framtida premier beaktas. Avkastningsnivån korrigeras så att den motsvarar avkastningen av framtida investeringar till den del som de investeringar som utgör täckning av de ovan avsedda försäkringstekniska avsättningarna i fråga om tilläggspensioner är kortvarigare än de ovan avsedda försäkringstekniska avsättningarna. 
Finansinspektionen meddelar vid behov närmare föreskrifter om sådana ansökningar som avses i 3 mom. 
6 § 
Beräkningsgrunder i fråga om premiebaserade tilläggspensionsarrangemang 
I fråga om premiebaserade tilläggspensionsarrangemang ska tilläggspensionsanstalten ha beräkningsgrunder för 
1) beloppet av det försäkringsskydd som grundar sig på betalda bidrag,  
2) det belopp som en försäkrad kan överföra till en annan tilläggspensionsanstalt som tillhandahåller tilläggspensionsskydd, förutsatt att arrangemanget innefattar rätt till överföring, 
3) det fribrev som svarar mot den del av de influtna medel som motsvarar den försäkrades egna premieandelar.  
7 § 
Beräkningsgrunder för fribrev 
Om någon enligt tilläggspensionsanstaltens stadgar kan få ett fribrev, ska tilläggspensionsanstalten ha beräkningsgrunder för att fastställa fribrev. 
Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas också på premiebaserade tilläggspensionsarrangemang.  
Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om de beräkningsgrunder som ska användas när fribrev fastställs. 
8 § 
Beräkningsgrunder i en tilläggspensionskassa 
En tilläggspensionskassa ska ha beräkningsgrunder för bestämmande av bidragen i förmånsbaserade tilläggspensionsarrangemang. Finansinspektionen ska underrättas om beräkningsgrunderna för försäkringspremierna.  
9 § 
Tryggande av försäkrades och pensionstagares förmåner 
Beräkningsgrunderna enligt detta kapitel ska utformas så att de tryggar förmånerna för de försäkrade och pensionstagarna. 
10 § 
Försäkringstekniskt täckningsunderskott 
Ändras grunderna för beräkning av tilläggspensionsanstaltens försäkringstekniska avsättningar med anledning av förändrad lagstiftning, befolkningsstruktur eller ekonomisk situation på så sätt att de försäkringstekniska avsättningarna enligt de nya grunderna är större än enligt de gamla grunderna, kan Finansinspektionen bevilja tilläggspensionsanstalten tillstånd att bokföra skillnaden mellan dessa försäkringstekniska avsättningar som ansvarsunderskott (täckningsunderskott) bland aktiva i balansräkningen, om tilläggspensionsanstaltens tillgångar inte räcker till att täcka de försäkringstekniska avsättningarna enligt de nya grunderna. 
En förutsättning för att tillstånd som avses i 1 mom. ska beviljas är att tilläggspensionsanstalten gör upp en plan för amortering av täckningsunderskottet inom en viss tid, som får vara högst tio år. Beviljandet av tillståndet och längden på den utsatta tiden ska grunda sig på tilläggspensionsanstaltens bedömning av den genomsnittliga höjning av premienivån som amorteringen av det försäkringstekniska täckningsunderskottet kommer att medföra. Planen ska finnas tillgänglig för delägarna, de försäkrade, pensionstagarna och förmånstagarna. 
I planen ska beaktas en tilläggspensionsanstalts matchning av tillgångar och skulder, riskprofil, likviditetsplan, åldersprofilen hos de försäkrade som är berättigade till pensionsförmåner samt sådana tilläggspensionsarrangemang som befinner sig i uppbyggnadsskedet eller ska övergå till full fondering från att inte eller endast delvis ha varit fonderade. 
Om ett tilläggspensionsarrangemang avvecklas under den tid som avses i 1 mom. ska tilläggspensionsanstalten rapportera detta till Finansinspektionen. Tilläggspensionsanstalten ska upprätta en plan för hur åtagandena och tillgångarna enligt det tilläggspensionsarrangemang som avvecklas ska överföras till en sådan tilläggspensionsanstalt eller ett försäkringsbolag som bedriver tilläggspensionsverksamhet. Planen ska sändas till Finansinspektionen. Planens huvudsakliga innehåll ska vara tillgängligt för de försäkrade. 
11 § 
Bidrag i en tilläggspensionsstiftelse 
Varje delägare ska årligen betala bidrag eller ställa för täckning av de försäkringstekniska avsättningarna godtagbara säkerheter för täckning av ansvarsunderskottet minst så att de tillsammans med tilläggspensionsstiftelsens övriga tillgångar och säkerheter är tillräckliga för att täcka de försäkringstekniska avsättningarna så som föreskrivs i 6 kap. 5 §. Förslår inte tilläggspensionsstiftelsens tillgångar till att täcka pensions- och annat ansvar, bokförs skillnaden som ansvarsunderskott bland aktiva i balansräkningen. 
Bidragen ska dock alltid betalas i form av kontanter till minst det belopp som behövs för att upprätthålla tilläggspensionsanstaltens likviditet. 
12 § 
Förberedelser för växlingar i ersättningsutgifterna 
En tilläggspensionskassa ska genom återförsäkring eller på annat sätt ordna sin verksamhet så att det uppkommer ett med hänsyn till de försäkrade förmånerna betryggande förhållande mellan sannolika växlingar i ersättningsutgifterna och tilläggspensionskassans risktäckningskapacitet. 
13 § 
Reservfond för en tilläggspensionskassa 
En tilläggspensionskassa ska ha en reservfond, till vilken årligen ska avsättas minst 20 procent av det överskott som bokslutet uppvisar. När reservfonden är minst lika stor som medeltalet av premieinkomsterna under räkenskapsperioden och de två föregående räkenskapsperioderna, är avsättningen till reservfonden inte längre obligatorisk. 
Reservfonden får enligt kassamötets beslut minskas endast för att täcka underskott som utvisas av en fastställd balansräkning. 
Trots vad som föreskrivs i 2 mom. kan Finansinspektionen på ansökan ge kassan tillstånd att av särskilda skäl minska reservfondens belopp. 
Tilläggspensionskassan kan också ha andra fonder som ska avsättas och användas enligt vad som bestäms i stadgarna. 
14 § 
Täckning av underskott i en tilläggspensionskassas bokslut 
Om en tilläggspensionskassas bokslut uppvisar ett underskott, ska underskottet detta i första hand täckas med överskott från tidigare räkenskapsperioder, därefter med de fonder som avses i 5 kap. 13 § och med startkapitalet. Kan underskottet inte täckas, ska de som under räkenskapsperioden varit skyldiga att göra inbetalningar utan dröjsmål påföras en tillskottsavgift till kassan, om det i kassans stadgar finns en bestämmelse om tillskottsplikt. Tillskottsavgiften ska stå i proportion till och vara högst lika stor som den tillskottsavgift som ska betalas för räkenskapsperioden. Tillskottsavgiften får överstiga det belopp som saknas med högst 20 procent. 
Om den betalningsskyldige inte inom utsatt tid betalar den påförda tillskottsavgiften, ska avgiften utan dröjsmål drivas in genom utsökning. Om tillskottsavgiften inte kan drivas in ska det belopp som saknas, i den mån det är motiverat att driva in det, fördelas mellan de övriga betalningsskyldiga. Därvid ska dock begränsningen enligt 1 mom. beaktas. 
Tillskottsavgiften inklusive dröjsmålsränta är direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivning av tillskottsavgiften finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). 
15 § 
Återbetalning till delägarna av en varaktig övertäckning 
Om en tilläggspensionsanstalts tillgångar enligt 6 kap. och med stöd av det meddelade bestämmelser i samband med bokslutet uppskattas varaktigt täcka beloppet av försäkringstekniska avsättningar och tillgångarna i sin helhet beräknas överskrida beloppet av tilläggspensionsanstaltens försäkringstekniska avsättningar och övriga skulder, får de tillgångar som motsvarar skillnaden med Finansinspektionens tillstånd återbetalas till delägarna i proportion till de försäkringstekniska avsättningarna.  
Om en tilläggspensionsstiftelse följer det utjämnande bokföringssystemet, återbetalas de tillgångar enligt 1 mom. som motsvarar skillnaden till delägarna i sådana andelar som bestäms i stiftelsens stadgar så att delägarna samtidigt ska ta emot de tillgångar som återbetalas. 
Till den del skillnaden enligt 1 mom. har uppkommit på grund av de avgifter som de försäkrade har betalat får ingen återbetalning till delägare ske. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om att värdet av tillgångar som ingår i täckningen beräknas i fråga om vissa tillgångsslag med avvikelse från deras verkliga värde vid uppskattningen av övertäckningen.  
16 § 
Differentierade premieandelar i premiebaserade tilläggspensionsarrangemang samt fribrev 
Om de försäkrade deltar i finansieringen av det premiebaserade tilläggspensionsarrangemanget, ska det fastställas vilka av de premieandelar som tilläggspensionsanstalten erhåller som hänför sig till delägaren och vilka till de försäkrade.  
Om den försäkrade upphör att vara part i det premiebaserade tilläggspensionsarrangemanget innan försäkringsfallet inträffar, ska den försäkrade genom fribrev få minst den andel som motsvarar den försäkrades egna premieandelar av de influtna medlen.  
17 § 
Överföring av övertäckning mellan en tilläggspensionsanstalts avdelningar 
Om det i samband med bokslutet uppskattas att tillgångarna vid en sådan avdelning som har hand om ett förmånsbaserat tilläggspensionsarrangemang vid en tilläggspensionsanstalt varaktigt överstiger beloppet av denna verksamhets försäkringstekniska avsättningar och övriga skulder, får de tillgångar som motsvarar skillnaden överföras från den avdelningen till en avdelning som har hand om ett premiebaserat tilläggspensionsarrangemang. Det förutsätts dessutom att samma delägare som finansierar det premiebaserade tilläggspensionsarrangemanget också svarar för riskerna vid den avdelning som har hand om det förmånsbaserade tilläggspensionsarrangemanget och att det inte blir ansvarsunderskott hos den avdelning från vilken tillgångar överförs. 
18 § 
Solvenskapital 
Om en tilläggspensionsanstalt själv står för åtagandet att täcka en biometrisk risk eller garanterar en viss avkastning på investeringsverksamheten eller en viss nivå på förmånerna, ska den utöver de försäkringstekniska avsättningarna ständigt ha en tillräcklig kapitalbas för att uppfylla det sammanräknade minimikapitalkrav som i enlighet med 19—24 § beräknats för olika försäkringsklasser (kapitalbasens minimibelopp). 
Kapitalbasen ska motsvara typen av risk och tillgångarnas sammansättning i samtliga tilläggspensionsarrangemang. De tillgångar som hör till kapitalbasen får inte vara bundna vid förutsebara ansvarsförbindelser. 
Till tilläggspensionsanstaltens kapitalbas enligt 1 mom. hänförs följande poster: 
1) tilläggspensionskassans betalda grundfond och betalda garantikapital, 
2) reservfonden och övriga fonder, 
3) eget kapital som bildats av överskott från räkenskapsperioden och tidigare räkenskapsperioder, 
4) den avskrivningsdifferens som upptagits i balansräkningen med stöd av 5 kap. 12 § 1 mom. i bokföringslagen samt de frivilliga reserver som avses i 15 § i det kapitlet, 
5) på ansökan av tilläggspensionsanstalten och med samtycke av Finansinspektionen, den positiva skillnaden mellan tillgångarnas verkliga värden och bokföringsvärden i balansräkningen, till den del skillnaden inte kan anses vara av exceptionell karaktär, 
6) i enlighet med begränsningarna enligt 5 mom. på ansökan av tilläggspensionskassan och med samtycke av Finansinspektionen hälften av det obetalda sammanlagda beloppet av grundfonden och garantikapitalet efter det att 25 procent av det sammanlagda beloppet av grundfonden och garantikapitalet har betalts, 
7) i enlighet med begränsningarna enligt 5 mom. på ansökan av tilläggspensionsstiftelsen och med samtycke av Finansinspektionen hälften av det obetalda grundkapitalet efter det att 25 procent av tilläggspensionsstiftelsens grundkapital har betalts. 
Från tilläggspensionsanstaltens kapitalbas enligt 1 mom. ska följande poster dras av: 
1) räkenskapsperiodens förlust och förlusten från tidigare räkenskapsperioder, 
2) den positiva skillnaden mellan tillgångarnas bokföringsvärden och verkliga värden i balansräkningen, 
3) den andel av anskaffningsutgiften för immateriella tillgångar som inte har upptagits som kostnad i resultaträkningen, 
4) alla med skulder jämställbara poster som inte upptagits i balansräkningen och i fråga om vilka prestationsskyldigheten ska anses sannolik, 
5) eventuell maximal förlust som derivatinstrument kan orsaka tilläggspensionsanstalten. 
Av det obetalda belopp som avses ovan i 3 mom. 6 och 7 punkten får till kapitalbasen hänföras högst ett belopp som motsvarar 50 procent av kapitalbasens belopp eller kapitalbasens minimibelopp, beroende på vilket som är mindre. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om 
1) vilka poster som ska hänföras till eller dras av från kapitalbasen, 
2) hur de beräkningar som gäller uppfyllandet av kraven på kapitalbasen ska göras och när beräkningarna ska ges in. 
19 § 
Solvenskapitalets minimibelopp från livförsäkringsklasserna 1 och 2 
I fråga om försäkringar som hör till livförsäkringsklasserna 1 och 2 enligt lagen om försäkringsklasser (526/2008), med undantag för försäkringar som avses i 13 § 2 mom. i den lagen, ska den andel som hänförs till minimibeloppet för den kapitalbas som avses i 5 kap. 18 § i denna lag bestämmas genom sammanräkning av de belopp som avses i 2 och 3 mom. i denna paragraf. 
På summan av premieansvaret och ersättningsansvaret för de pensioner som löper vid utgången av den senaste räkenskapsperioden beräknas en andel om 4 procent, och det erhållna resultatet multipliceras med det relationstal som avses i 24 § 1 mom. 
På risksumman vid utgången av den senaste räkenskapsperioden för försäkringar med en risksumma som är större än noll beräknas en andel om 0,3 procent. I fråga om en dödsfallsförsäkring som tecknats för högst tre år är andelen dock 0,1 procent och, i fråga om en försäkring som tecknats för flera än tre men för högst fem år är andelen 0,15 procent. Det erhållna resultatet multipliceras med det relationstal som avses i 24 § 2 mom. 
20 § 
Solvenskapitalets minimibelopp från livförsäkringsklass 3 
I fråga om försäkringar som hör till livförsäkringsklass 3 enligt lagen om försäkringsklasser ska den andel som hänförs till minimibeloppet för den kapitalbas som avses i 5 kap. 18 § bestämmas genom sammanräkning av de belopp som avses i 2—5 mom. i denna paragraf. 
Om en tilläggspensionsanstalt som bedriver verksamhet enligt 18 § bär investeringsrisken, ska på summan av premieansvaret för försäkringar och ersättningsansvaret för sådana pensioner som löper vid utgången av den senaste räkenskapsperioden beräknas en andel om 4 procent. 
Om en tilläggspensionsanstalt som bedriver verksamhet enligt 5 kap. 18 § varken bär investeringsrisken eller inom fem år har rätt att ändra de belastningar som är avsedda att täcka administrationskostnaderna, ska på summan av premieansvaret för försäkringar och ersättningsansvaret för sådana pensioner som löper vid utgången av den senaste räkenskapsperioden beräknas en andel om 1 procent. 
På risksumman vid utgången av den närmast föregående räkenskapsperioden för försäkringar med en risksumma som är större än noll ska beräknas en andel om 0,3 procent. 
Om en tilläggspensionsanstalt som bedriver verksamhet enligt 5 kap. 18 § inte bär investeringsrisken och den har rätt att inom fem år ändra de belastningar som är avsedda att täcka administrationskostnaderna, ska en andel om 25 procent beräknas på försäkringarnas administrationskostnader under den senaste räkenskapsperioden. 
21 § 
Solvenskapitalets minimibelopp från livförsäkringsklass 5 
I fråga om försäkringar som enligt lagen om försäkringsklasser hör till livförsäkringsklass 5 fås den andel som hänförs till minimibeloppet för den kapitalbas som avses i 5 kap. 18 § genom att beräkna en andel om 1 procent av de försäkringsrelaterade tillgångarna. 
22 § 
Solvenskapitalets minimibelopp från livförsäkringsklass 6 
I fråga om försäkringar som enligt lagen om försäkringsklasser hör till livförsäkringsklass 6 fås den andel som hänförs till minimibeloppet för den kapitalbas som avses i 5 kap. 18 § genom att beräkna en andel om 4 procent på summan av premieansvaret vid utgången av den närmast föregående räkenskapsperioden. Det erhållna resultatet multipliceras med det relationstal som avses i 5 kap. 24 § 1 mom. 
23 § 
Solvenskapitalets minimibelopp från skadeförsäkringsklasserna 1 och 2 
Den andel som hänförs till minimibeloppet för den kapitalbas som avses i 5 kap. 18 § är i fråga om försäkringar som hör till skadeförsäkringsklasserna 1 och 2 enligt lagen om försäkringsklasser det största av de belopp som beräknats enligt 2—5 mom. i denna paragraf. 
Av en tilläggspensionsanstalts premieinkomst i skadeförsäkringsklasserna 1 och 2 enligt lagen om försäkringsklasser ska av den egna andelen av premieinkomsten under den senaste räkenskapsperioden sammanräknas 18 procent upp till 50 000 000 euro och 16 procent av den överstigande delen. Detta resultat ska multipliceras med det relationstal som föreskrivs i 5 kap. 24 § 3 mom. 
Om tilläggspensionsanstaltens premieintäkt i skadeförsäkringsklasserna 1 och 2 enligt lagen om försäkringsklasser under den senaste räkenskapsperioden är större än premieinkomsten, ska premieintäkten i stället för premieinkomsten användas i den beräkning som avses i 2 mom. 
Av medelvärdet av tilläggspensionsanstaltens egen andel av ersättningskostnader i skadeförsäkringsklasserna 1 och 2 enligt lagen om försäkringsklasser under de tre senaste räkenskapsperioderna sammanräknas 26 procent av kostnaderna upp till 35 000 000 euro och 23 procent av den överstigande delen. Detta resultat multipliceras med ett relationstal, som det föreskrivs om i 5 kap. 24 § 3 mom. 
Om kapitalbasens minimibelopp enligt 1 mom. som bestämts i enlighet med 2—4 mom. är mindre än minimibeloppet för det föregående årets kapitalbas, ska kapitalbasens minimibelopp vara minst minimibeloppet för det föregående årets kapitalbas multiplicerad med ett relationstal som erhålls när det egna ersättningsansvaret i skadeförsäkringsklasserna 1 och 2 enligt lagen om försäkringsklasser vid räkenskapsperiodens slut divideras med den egna andelen av ersättningsansvaret vid räkenskapsperiodens början. Detta relationstal får dock inte vara större än 1. 
Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet får beloppen i denna paragraf justeras enligt förändringarna i det europeiska konsumentprisindex som offentliggörs av Europeiska unionens statistikbyrå Eurostat. Det justerade beloppet avrundas uppåt till närmaste hela 100 000 euro. 
24 § 
Relationstal vid beräkning av solvenskapitalets minimibelopp 
Det relationstal som avses i 5 kap. 19 § 2 mom. och 22 § erhålls genom att summan av en försäkringsgrupps egen andel av premieansvaret för gruppen i fråga och ersättningsansvaret för de pensioner som löper vid utgången av den närmast föregående räkenskapsperioden jämförs med motsvarande summa innan återförsäkrarnas andel dragits av. Relationstalet får inte vara mindre än 0,85. 
Det relationstal som avses i 5 kap. 19 § 3 mom. erhålls genom att försäkringsgruppens egen andel av risksumman för försäkringarna för den närmast föregående räkenskapsperioden jämförs med motsvarande risksumma innan återförsäkrarnas andel dragits av. Relationstalet får inte vara mindre än 0,5. 
Det relationstal som avses i 5 kap. 23 § 2 och 4 mom. erhålls genom att den egna andelen av ersättningskostnaderna de tre senaste räkenskapsperioderna jämförs med motsvarande ersättningskostnader innan återförsäkrarnas andel dragits av. Relationstalet får inte vara mindre än 0,5. 
25 § 
Plan för återställande av en sund finansiell ställning och finansieringsplan 
Om beloppet av en tilläggspensionsanstalts kapitalbas enligt 5 kap. 18 § 2 och 3 mom. understiger kapitalbasens minimibelopp enligt 5 kap. 18 § 1 mom., ska anstalten utan dröjsmål för godkännande till Finansinspektionen ge in en plan för återställande av en sund finansiell ställning. Av planen ska det framgå hur tilläggspensionsanstalten inom ett år ska uppfylla minimikapitalkravet. 
En tilläggspensionsanstalt vars solvenskapital underskrider en tredjedel av minimibeloppet för solvenskapitalet enligt 5 kap. 19 § ska upprätta och utan dröjsmål för godkännande till Finansinspektionen lämna in en plan för kortfristig finansiering. Finansieringsplanen ska visa att tilläggspensionsanstaltens solvenskapital genom en ökning av bidragen eller på något annat sätt inom tre månader från godkännandet av planen för kortfristig finansiering överskrider en tredjedel av minimibeloppet för solvenskapitalet. Om de åtgärder som anges i finansieringsplanen inte har vidtagits inom denna tid, kan Finansinspektionen av synnerligen vägande skäl förlänga tiden med högst tre månader. 
Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om upprättandet och inlämnandet för godkännande av de planer som avses i 1 och 2 mom. 
26 § 
Undantag som gäller återbetalning av övertäckning i en tilläggspensionskassa 
Om en tilläggspensionskassa själv står för åtagandet att täcka en biometrisk risk eller garanterar en viss avkastning på investeringsverksamheten eller en viss nivå på förmånerna, ska inte 5 kap. 14 eller 15 § tillämpas på pensionsarrangemanget. 
27 § 
Separata tillgångar 
En tilläggspensionsanstalt ska hålla ett premiebaserat tilläggspensionsarrangemangs tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader inom separata avdelningar åtskilda från tilläggspensionsanstaltens övriga tillgångar. 
De tillgångar som utgör täckning av försäkringstekniska avsättningar i ett premiebaserat tilläggspensionsarrangemang och som enligt lag inte ska användas för andra ändamål ska användas enbart för att trygga pensionerna och andra förmåner enligt arrangemanget i fråga. 
28 § 
Tilläggspensionsanstaltens ansvariga försäkringsmatematiker 
En tilläggspensionsanstalt ska ha en ansvarig försäkringsmatematiker, vars behörighet social- och hälsovårdsministeriet har fastställt med stöd av 31 kap. 6 § i försäkringsbolagslagen (521(2008) eller vars behörighet enligt 31 kap. 7 § i den lagen kan jämställas med den behörigheten. 
Försäkringsmatematikern vid en tilläggspensionsanstalt ska göra en försäkringsteknisk analys av pensionsanstaltens tillstånd minst vartannat år eller oftare, om Finansinspektionen anser att det behövs.  
Finansinspektionen ska underrättas om att en ansvarig försäkringsmatematiker har utnämnts eller entledigats.  
6 kap. 
Investering av tillgångar och täckning av försäkringstekniska avsättningar 
Allmänna principer 
1 § 
Allmänna principer för tillgångar 
En tilläggspensionsanstalts tillgångar får inte i strid med 1 kap. 3 § 1 mom. användas för ändamål som är uppenbart främmande för dess verksamhet.  
2 § 
Begränsningar som gäller upplåning och borgen 
En tilläggspensionsanstalt får inte uppta andra lån än tillfälliga kortfristiga krediter för att upprätthålla sin likviditet.  
En tilläggspensionsanstalt får inte ställa borgen. 
3 § 
Allmänna principer för investering 
En tilläggspensionsanstalts tillgångar ska investeras på ett inkomstbringande och betryggande sätt och så att likviditeten säkerställs. Tilläggspensionsanstaltens tillgångar ska investeras på ett sätt som säkerställer säkerhet, kvalitet, likviditet och lönsamhet för investeringarna. När tilläggspensionsanstaltens tillgångar investeras ska det ses till att de är lämpligt diversifierade och har lämplig spridning. 
Tilläggspensionsanstaltens investeringar i tillgångar som emitterats av samma emittent eller av emittenter som tillhör samma grupp får inte innebära överdriven riskkoncentration för tilläggspensionsanstalten. 
Tilläggspensionsanstalten ska investera sina tillgångar på ett sätt som är förenligt med de långsiktiga intressena hos de försäkrade och mottagarna av förmån. Vid en eventuell intressekonflikt ska tilläggspensionsanstalten säkerställa att investeringarna görs uteslutande på det sätt som är förenligt med intressena hos de försäkrade och mottagarna av förmån. Tilläggspensionsanstalten kan i samband med investering av tillgångar ta hänsyn till investeringarnas långsiktiga konsekvenser när det gäller miljöfaktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer.  
Finansinspektionen kan i enskilda fall bestämma att vissa tillgångar inte får upptas i täckningen av tilläggspensionskassans försäkringstekniska avsättningar, om det föreligger särskilda skäl till detta med hänsyn till tillämpningen av 1 mom. 
4 § 
Investeringsplan och investeringspolitik 
En tilläggspensionsanstalts styrelse ska upprätta en plan för investering av anstaltens tillgångar. I investeringsplanen ska det ingå en utredning om riktlinjerna för investeringspolitiken. Utredningen ska offentliggöras. Utredningen ska utan dröjsmål ses över efter varje väsentlig förändring av investeringspolitiken och minst vart tredje år. Utredningen om riktlinjerna för investeringspolitiken ska innehålla en redogörelse för 
1) metoderna för mätning av investeringsrisker och för riskkontroll och den strategi som pensionsanstalten har följt vid fördelningen av sina investerade tillgångar med beaktande av de försäkringstekniska avsättningarnas art och varaktighet, 
2) riskhanteringsprocesserna, 
3) hur miljöfaktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer beaktas i investeringspolitiken, 
4) tilläggspensionsanstaltens kreditvärderingsförfarande och dess tillräcklighet med hänsyn till storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos tilläggspensionsanstaltens verksamhet.  
Investeringsplanen ska ges in till Finansinspektionen. Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om investeringsplanen. 
Täckning av försäkringstekniska avsättningar 
5 § 
Försäkringstekniska avsättningar som ska täckas 
En tilläggspensionsanstalt ska täcka de försäkringstekniska avsättningar som avses i 5 kap. 1 § och från vilka först dragits av 
1) återförsäkrarens andel högst till det belopp som godkänns av Finansinspektionen, 
2) fordringar som baserar sig på regressrätt, 
Från tilläggspensionsanstaltens försäkringstekniska avsättningar som ska täckas kan den icke-amorterade delen av det täckningsunderskott som avses i 5 kap. 10 § 1 mom. dras av. 
6 § 
Värdering av täckningstillgångar 
De tillgångar genom vilka de försäkringstekniska avsättningar som avses i 6 kap. 5 § täcks ska värderas till verkligt värde.  
Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om värderingen av de tillgångar som avses i 1 mom.  
7 § 
Tillgångar och säkerheter som godkänns som täckning av försäkringstekniska avsättningar 
De försäkringstekniska avsättningar som avses i 6 kap. 5 § ska täckas av den egendom som anges i denna paragraf. Täckningen av de försäkringstekniska avsättningarna ska bestå av 
1) masskuldebrevslån och andra penning- och kapitalmarknadsinstrument, 
2) lånefordringar och andra fordringar som baserar sig på skuldförbindelser, 
3) aktier och andra ägoandelar med rörlig avkastning samt kapitallån och andra förbindelser som är efterställda sammanslutningens övriga förbindelser, 
4) andelar i placeringsfonder och AIF-fonder,  
5) fastigheter, byggnader inklusive hyresrättigheter, sådana hyres- och nyttjanderättigheter i fast egendom som grundar sig på avtal eller andra rättshandlingar eller på andra motsvarande rättigheter som upptagits som särskilda rättigheter i fastighetsregistret, 
6) aktier och andelar i fastighetssammanslutningar, 
7) byggnadstida fordringar på fastighetssammanslutningar som äger i denna punkt avsedda tillgångar och i vilka tilläggspensionsanstalten har bestämmanderätten i egenskap av innehavare av täckningen, 
8) andra värdepapper, 
9) premiefordringar på delägare samt andra fordringar på återförsäkrare än de andelar för återförsäkraren som avses i 6 kap. 5 § 1 mom. 1 punkten, 
10) vid beskattningen fastställda skattefordringar och andra fordringar på staten och andra offentliga samfund, 
11) fordringar på garantifonder, 
12) andra tillgångar än de materiella tillgångar som avses i 5 punkten, 
13) kontanter och banktillgodohavanden samt insättningar i kreditinstitut och andra institut som har rätt att ta emot insättningar, 
14) räntefordringar, hyresfordringar, andra inkomstrester och andra motsvarande resultatregleringar samt utgiftsförskott. 
Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. kan ett ansvarsunderskott för vilket det har ställts en säkerhet som godkänns som täckning vara täckning av tilläggspensionsstiftelsens försäkringstekniska avsättningar. Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om värdering av säkerheterna samt betydelsen av säkerheter då de förbindelser som säkerheterna hänför sig till beaktas i täckningen. 
På ansökan av tilläggspensionsanstalten kan Finansinspektionen av särskilda skäl godkänna för en tidsfrist på högst två år som täckning av de försäkringstekniska avsättningarna sådan annan än i 1 mom. avsedd egendom vars risker är av motsvarande slag som riskerna för i 1 mom. avsedd egendom. 
Tilläggspensionsanstalten ska förteckna täckningen av de försäkringstekniska avsättningarna. Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om formen på och förvaringen av täckningsförteckningen, teckningen av tillgångsposter i förteckningen, tidpunkten för upprättandet av förteckningen samt tidpunkterna för teckningen i förteckningen av de tillgångar som de försäkringstekniska avsättningarna täcks av. 
8 § 
Täckning av försäkringstekniska avsättningar helt och hållet genom skuldförbindelser, insättningar och fondandelar 
De försäkringstekniska avsättningar som avses i 6 kap. 5 § kan helt och hållet täckas av  
1) skuldförbindelser i vilka gäldenären eller borgensmannen är en EES-stat, landskapet Åland eller en internationell sammanslutning där åtminstone en av medlemmarna är en EES-stat, 
2) skuldförbindelser i vilka gäldenären eller borgensmannen är en sådan i en EES-stat belägen kommun, samkommun, församling som är ett offentligt samfund eller något annat med dessa jämställbart regionalt offentligt samfund som har rätt att ta ut skatt eller vars medlemmar har en sådan rätt, 
3) skuldförbindelser i vilka gäldenären eller borgensmannen är ett sådant kreditinstitut eller försäkringsbolag som beviljats koncession i en EES-stat, 
4) insättningar i ett kreditinstitut som beviljats koncession i en EES-stat, 
5) skuldförbindelser i vilka gäldenären är en sammanslutning vars hemort finns i en EES-stat och vars aktier är föremål för handel på en reglerad marknad, 
6) instrument som är utfärdade eller garanterare av Europeiska investeringsbanken inom ramen för Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska långsiktiga investeringsfonder, Europeiska fonder för socialt företagande och Europeiska riskkapitalfonder, 
7) skuldförbindelser med livförsäkringar som beviljats av ett försäkringsbolag som avses i 3 punkten som pantsäkerhet eller skuldförbindelser som avses i 1, 2 och 5 punkten.  
Om kreditbetyget för skulden, gäldenären eller borgensmannen inte hör till kreditklass 1 enligt 3 kap. 11 § i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar (315/2015), tillämpas inte 1 mom. 
9 § 
Täckning av försäkringstekniska avsättningar delvis genom skuldförbindelser 
De försäkringstekniska avsättningar som avses i 6 kap. 5 § kan till högst 70 procent täckas av skuldförbindelser 
1) i vilka gäldenären är en sammanslutning vars hemort finns i en EES-stat och vars aktier är föremål för handel på en reglerad marknad eller på en multilateral handelsplattform och på en organiserad handelsplattform, 
2) som omsätts på en reglerad marknad eller på en multilateral handelsplattform och på en organiserad handelsplattform, 
3) för vilka säkerheten utgörs av en inteckning i 6 kap. 7 § 1 mom. 5 punkten avsedd egendom i en EES-stat eller för vilka säkerheten utgörs av i 6 kap. 7 § 1 mom. 6 punkten avsedda aktier eller andelar i fastighetssammanslutningar med hemort i en EES-stat,  
4) för vilka pantsäkerheten utgörs av skuldförbindelser som avses i 1 eller 2 punkten. 
10 § 
Täckning av försäkringstekniska avsättningar delvis genom aktier och därmed jämförbar egendom 
De försäkringstekniska avsättningar som avses i 6 kap. 5 § kan till högst 70 procent täckas av 
1) sådana aktier, andelar och andra av sammanslutningar emitterade värdepapper med undantag för de skuldförbindelser som avses i 6 kap. 9 § som är föremål för handel på en reglerad marknad eller på en multilateral handelsplattform och på en organiserad handelsplattform, 
2) aktier och andelar i sammanslutningar med hemort i en EES-stat och andra av dessa sammanslutningar emitterade värdepapper med undantag för de skuldförbindelser som avses i 6 kap. 9 §, 
3) kapitallån som upptagits av de sammanslutningar som avses i 1 eller 2 punkten och andra förbindelser som är efterställda sammanslutningens övriga förbindelser,  
4) skuldförbindelser för vilka värdepapper som avses i denna paragraf utgör pantsäkerhet. 
11 § 
Täckning av försäkringstekniska avsättningar delvis genom fordringar, fondandelar och andra investeringar 
De försäkringstekniska avsättningar som avses i 6 kap. 5 § kan till högst 25 procent täckas av de tillgångar som avses 2 mom. 
I fråga om de tillgångar som avses i detta moment är det maximibelopp som godkänns som täckning av de försäkringstekniska avsättningarna i procent av de försäkringstekniska avsättningar som avses i 6 kap. 5 § 
1) sammanlagt 25 procent i fråga om andra fordringar på återförsäkrare än de andelar för återförsäkrare som avses i 6 kap. 5 § 1 mom. 1 punkten,  
2) sammanlagt 25 procent i fråga om i beskattningen fastställda fordringar och andra motsvarande fordringar på offentliga samfund inom EES och högst 10 procent i fråga om fordringar på ett annat enskilt offentligt samfund än en EES-stat, 
3) sammanlagt 25 procent i fråga om i 6 kap. 12 § 2 mom. avsedda placeringsfonder och AIF-fonder, så att andelen för en placeringsfond kan vara högst 5 procent, 
4) högst 15 procent i fråga om aktier, andelar och andra av sammanslutningar emitterade värdepapper som är föremål för handel på en marknad som motsvarar en reglerad marknad i en annan stat än en EES- eller OECD-stat,  
5) högst 10 procent i fråga om Utskottet föreslår en ändring annan än i 6 kap. 7 § 2 mom. 5—7 punkten avsedd egendom Slut på ändringsförslaget. 
12 § 
Täckning av försäkringstekniska avsättningar delvis genom andelar i placeringsfonder och AIF-fonder  
Andelar i placeringsfonder och AIF-fonder betraktas som i 6 kap. 8—11 § avsedd egendom och räknas till de maximibelopp som anges i de nämnda paragraferna.  
Om Utskottet föreslår en strykning mer än 70 procent av  Slut på strykningsförslagetplaceringsfondens eller AIF-fondens tillgångar Utskottet föreslår en ändring investeras Slut på ändringsförslaget i Utskottet föreslår en ändring något annat än egendom Slut på ändringsförslaget enligt 6 kap. 8—10 § Utskottet föreslår en ändring och 11 § 2 mom. 4 punkten Slut på ändringsförslaget, räknas fondandelarna till i 6 kap. 11 § 2 mom. 3 punkten avsedda investeringar. 
Utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. kan de försäkringstekniska avsättningar som avses i 5 § täckas av andelar i sådana placeringsfonder och AIF-fonder som investerar sina tillgångar i egendom som avses i 6 kap. 7 § Utskottet föreslår en ändring 2 mom. 5—7 Slut på ändringsförslaget punkten. 
Av de försäkringstekniska avsättningar som ska täckas får högst ett belopp som motsvarar 25 procent av de försäkringstekniska avsättningarnas totala belopp investeras i en sådan placeringsfond eller AIF-fond som avses i denna paragraf. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om upptagandet av fondandelar i täckningen av de försäkringstekniska avsättningarna. 
13 § 
Begränsningar för investering i en delägarsammanslutning  
Om en tilläggspensionsanstalt har flera delägare, ska investeringar i delägarsammanslutningar göras på ett aktsamt sätt och med beaktande av en tillräcklig spridning av tillgångarna.  
En tilläggspensionsanstalt får investera högst fem procent av sina tillgångar i en sammanslutning som är delägare. Om delägaren hör till en koncern, får högst tio procent av tilläggspensionsanstaltens tillgångar investeras i företag som hör till samma koncern som delägaren. Bestämmelsen om begränsningen ovan tillämpas inte på ett sådant lån till en delägare som beviljats en säkerhet som är oberoende av delägaren. 
Tilläggspensionsstiftelser har rätt att mot säkerhet låna ut sina tillgångar till en delägare. Delägaren ska betala på lånet samt på en sådan skuld till tilläggspensionsstiftelsen som har uppkommit på någon annan grund minst den ränta som tillämpas vid beräkningen av försäkringstekniska avsättningar enligt 5 kap. 5 §. 
14 § 
Begränsningar för investering i egendom bunden till tilläggspensionsstiftelsens delägare 
Utöver vad som föreskrivs i 6 kap. 7 § kan högst 25 procent av tilläggspensionsstiftelsens försäkringstekniska avsättningar som avses i 6 kap. 5 § täckas av de tillgångar som avses i denna paragraf. 
I fråga om de tillgångar som avses i detta moment är det maximibelopp som godkänns som täckning av de försäkringstekniska avsättningarna i procent av de försäkringstekniska avsättningar som avses i 6 kap. 5 § 
1) sammanlagt 25 procent i fråga om skuldförbindelser där gäldenären är delägare i tilläggspensionsstiftelsen och för vilka det inte har ställts i 6 kap. 7—10 § avsedd säkerhet som är oberoende av delägaren,  
2) högst 10 procent i fråga om aktier och andelar i en sammanslutning som är delägare i tilläggspensionsstiftelsen, om aktierna och andelarna är föremål för handel på en reglerad marknad.  
Den egendom som avses i 1 mom. och 6 kap. 15 § kan täcka sammanlagt högst 25 procent av de försäkringstekniska avsättningarna. 
Utöver bestämmelserna i 6 kap. 7 § godkänns som täckning av tilläggspensionsstiftelsers försäkringstekniska avsättningar också de betryggande säkerheter som godkänns i kreditverksamhet.  
15 § 
Begränsningar för investering i egendom bunden till verksamhet bedriven av tilläggspensionsanstaltens delägare  
Högst 25 procent av de tillgångar som utgör täckning av de försäkringstekniska avsättningarnas totala belopp får investeras i egendom vars värde i huvudsak är beroende av delägarens verksamhet, varvid högst 15 procent av de tillgångar som utgör täckning av de försäkringstekniska avsättningarnas bruttobelopp får vara investerade i ett objekt som utgör en funktionell helhet.  
Finansinspektionen kan av särskilt skäl för viss tid bevilja undantag från bestämmelserna i 1 mom. 
16 § 
Begränsningar för investering utanför reglerade marknader 
En tilläggspensionsanstalts tillgångar ska till övervägande del investeras på reglerade marknader. Investeringar utanför reglerade marknader måste hållas på aktsamma nivåer. 
Sammanlagt högst 10 procent av de försäkringstekniska avsättningar som avses i 6 kap. 5 § får täckas av följande tillgångar, om de inte är föremål för handel på en reglerad marknad eller på en multilateral handelsplattform eller på en organiserad handelsplattform: 
1) aktier, andelar och aktier som är jämförbara med värdepapper, 
2) förbindelser som är efterställda gäldenärens övriga förbindelser, 
3) masskuldebrev 
4) övriga investeringsinstrument som har en långsiktig investeringshorisont. 
Bestämmelserna i 2 mom. tillämpas dock inte på  
Utskottet föreslår en ändring 1)  Slut på ändringsförslagetmasskuldebrev för vilka staten, en kommun, ett försäkringsbolag, ett kreditinstitut eller någon annan med dessa jämförbar sammanslutning svarar enligt 6 kap. 8 § 1—3 punktenUtskottet föreslår en ändring , Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 2) egendom som avses i 6 kap. 7 § 2 mom. 5—7 punkten Slut på ändringsförslaget. (Ny) 
Bestämmelserna i 2 mom. tillämpas inte heller på de andelar i placeringsfonder eller AIF-fonder som avses i 6 kap. 12 §, om det inte är fråga om en placeringsfond eller AIF-fond vars tillgångar till mer än 70 procent har investerats i värdepapper med vilka handel på en reglerad marknad inte bedrivs. Även om mer än 70 procent av placeringsfondens eller AIF-fondens tillgångar har investerats i värdepapper med vilka handel på en reglerad marknad inte bedrivs, tillämpas 2 mom. inte om mer än 70 procent av placeringsfondens eller AIF-fondens tillgångar har investerats i skuldförbindelser som avses i 6 kap. 8 och 9 §. 
17 § 
Begränsningar för investering i skuldförbindelser utan säkerhet  
Av de försäkringstekniska avsättningar som ska täckas kan högst ett belopp som motsvarar 5 procent av de försäkringstekniska avsättningar som avses i 6 kap. 5 § täckas av skuldförbindelser utan sådan säkerhet enligt 6 kap. 8—10 § som sådan kan godkännas som täckning av de försäkringstekniska avsättningarna. 
Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas dock inte på 
1) skuldförbindelser i vilka staten, en kommun, ett försäkringsbolag, ett kreditinstitut eller någon annan med dem jämförbar sammanslutning är gäldenär enligt 6 kap. 8 § 1—3 punkten,  
2) masskuldebrevslån och andra kapitalmarknadsinstrument. 
18 § 
Användning av derivatinstrument  
En tilläggspensionsanstalt får använda derivatinstrument, förutsatt att sådana instrument bidrar till att minska investeringsriskerna eller underlättar en effektiv kapitalförvaltning. Derivatinstrumentens sammanlagda underliggande tillgångar får uppgå till högst samma belopp som det sammanlagda beloppet av de penning- och kapitalmarknadsinstrument samt aktier och andelar som utgör täckning av tilläggspensionsanstaltens försäkringstekniska avsättningar. Tilläggspensionsanstalten ska undvika överdriven riskexponering gentemot en och samma motpart och gentemot annan derivatverksamhet. Derivatinstrument som har samband med tilläggspensionsanstaltens verksamhet ska hänföras till den verksamhetens tillgångar. Derivatinstrument ska värderas enligt aktsamhetsprincipen med beaktande av den underliggande tillgången. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om tilläggspensionsanstalters användning av derivatinstrument. 
19 § 
Investeringar i en enda sammanslutning 
De försäkringstekniska avsättningar som avses i 6 kap. 5 § kan till högst 5 procent täckas av investeringar i en enda sammanslutning. Som investering i en enda sammanslutning betraktas investeringar i 
1) samma sammanslutnings aktier, andra därmed jämförbara värdepapper samt samma sammanslutnings kapitallån, 
2) skuldförbindelser som ingåtts av en och samma gäldenär,  
3) sådana av olika gäldenärer ingångna skuldförbindelser för vilka säkerheten utgörs av investeringar i en enda sammanslutning eller av borgen eller borgensförsäkring som en sammanslutning har ställt. 
Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas inte på 
1) skuldförbindelser där gäldenären eller borgensmannen är en EES-stat och kreditbetyget för skulden, gäldenären eller borgensmannen hör till kreditklass 1 enligt 3 kap. 11 § i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar, 
2) skuldförbindelser där gäldenären är landskapet Åland eller en sådan internationell sammanslutning som har åtminstone en EES-stat som medlem med ett kreditbetyg som hör till kreditklass 1 enligt 3 kap. 11 § i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar,  
3) andelar i placeringsfonder eller AIF-fonder enligt 6 kap. 12 §.  
20 § 
Investeringar i en enda koncern  
Vid tillämpningen av maximigränserna enligt 6 kap. 9, 10, 15 och 19 § ska sådana investeringar i olika tillgångsslag räknas samman som riktar eller hänför sig till en annan sammanslutning som hör till samma koncern som sammanslutningen i fråga.  
21 § 
Valutarisk 
Högst 30 procent av de tillgångar och förbindelser som utgör täckning av de försäkringstekniska avsättningarnas totala belopp får vara denominerade i en annan valuta än euro eller vara tillgångar eller förbindelser som inte är fullständigt skyddade mot valutakursförändringar.  
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om begränsning av valutarisken och ordnande av valutarörelsen. 
22 § 
Täckning av försäkringstekniska avsättningar i ett fondanknutet tilläggspensionsarrangemang 
På ett fondanknutet tilläggspensionsarrangemang tillämpas inte 6 kap. 7—12, 16, 17, 19 och 20 §. I fondanknutna tilläggspensionsarrangemang ska minst 95 procent av de försäkringstekniska avsättningarna täckas av tillgångar som hör till de investeringsobjekt som bestämmer värdeutvecklingen för arrangemanget. Till investeringsobjekten ska det höra tillgångsposter vars verkliga värde fortlöpande utan svårighet kan bestämmas och som kan omvandlas till kontanter i enlighet med arrangemangets villkor. 
Minst 70 procent av de försäkringstekniska avsättningarna av det fondanknutna tilläggspensionsarrangemanget ska täckas av värdepapper och andra förbindelser som är föremål för handel på en reglerad marknad samt av andelar i placeringsfonder eller AIF-fonder med hemort i en EES-stat. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om uppföljningen av investeringsrisken för fondanknutna tilläggspensionsarrangemang. 
23 § 
Separat täckning av förmånsbaserade eller premiebaserade tilläggspensionsarrangemang 
Täckningen av de försäkringstekniska avsättningarna i förmånsbaserade eller premiebaserade tilläggspensionsarrangemang ska hållas åtskilda från varandra. Dessutom ska täckningen av de försäkringstekniska avsättningarna i ett fondanknutet tilläggspensionsarrangemang hållas åtskild från täckningen av de försäkringstekniska avsättningarna i andra premiebaserade tilläggspensionsarrangemang. 
24 § 
Bemyndigande för social- och hälsovårdsministeriet att utfärda förordning 
Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet kan närmare bestämmelser utfärdas om 
1) att vissa tillgångar enligt 6 kap. 7 § som godkänns i täckningen ska värderas med avvikelse från deras verkliga värde, om detta är nödvändigt på grund av stora variationer i det verkliga värdet till följd av tillgångsslagets natur eller av någon annan orsak, 
2) i fråga om de tillgångar som avses i 6 kap. 11 § 2 mom. 5 punkten, om de tillgångar som ska godkännas som täckning av de försäkringstekniska avsättningarna, om detta är nödvändigt på grund av särskild riskbenägenhet hos dessa tillgångar. 
25 § 
Tillgångar belägna i en EES-stat 
Ett värdepapper anses finnas i den stat där emittenten av värdepapperet har sin hemort. Dessutom anses ett värdepapper finnas i en EES-stat om det är föremål för handel på en reglerad marknad, på en multilateral handelsplattform eller på en organiserad handelsplattform.  
På fondandelar i en placeringsfond tillämpas 1 mom. AIF-fonder anses finnas i en EES-stat om hemorten för fondbolaget eller AIF-förvaltaren finns i en EES-stat och om mer än 70 procent av placeringsfondens eller AIF-fondens tillgångar är investerade i tillgångar i en ETA-stat. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om var de tillgångar och förbindelser som hör till täckningen av försäkringstekniska avsättningar anses vara belägna. 
26 § 
OECD-stater jämställs med EES-stater 
Vid tillämpning av bestämmelserna i 6 kap. 7—12, 14, 16—20 och 25 § jämställs med en EES-stat även andra OECD-stater än de som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.  
Kapitalförvaltning och förvaring av tillgångar 
27 § 
Utnämning av kapitalförvaltare 
En tilläggspensionsanstalt har rätt att till sin kapitalförvaltare utse sådana tilläggspensionsanstalter eller enheter som avses i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/2341/EU om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut samt kapitalförvaltare som är etablerade i en EES-stat och som enligt någon av i 3 kap. 16 § 2 mom. nämnda direktiv är auktoriserade att bedriva denna verksamhet. 
28 § 
Utseende av förvaringsinstitut 
Om de försäkrade och mottagarna av förmån helt står för ett tilläggspensionsarrangemangs investeringsrisk ska tilläggspensionsanstalten för förvaringen av tilläggspensionsarrangemangets i 6 kap. 30 § avsedda tillgångar och för övervakningen av i 6 kap. 31 § avsedda tillgångar utse ett eller flera förvaringsinstitut som är etablerade i en EES-stat och har auktoriserats i enlighet med någon av i 3 kap. 15 § 1 mom. 1 eller 3—5 punkten nämnda författningar. Förvaringsinstitutet ska utses genom ett skriftligt avtal. I avtalet ska föreskrivas om den information som ska ges förvaringsinstitutet för att detta ska kunna utföra de uppgifter som ålagts det. 
29 § 
Förvaringsinstitutets verksamhetsprinciper och skadeståndsskyldighet 
När förvaringsinstitut förvarar tillgångar och utför tillsynsuppgifter ska de agera hederligt, korrekt, professionellt och oberoende samt på ett sätt som är förenligt med intressena hos de försäkrade och mottagarna av förmån. 
Ett förvaringsinstitut får inte bedriva verksamhet som kan skapa intressekonflikter mellan förvaringsinstitutet och tilläggspensionsanstalten eller mellan förvaringsinstitutet och de försäkrade och mottagarna av förmån, om inte förvaringsinstitutet håller utförandet av sina förvaringsinstitutsuppgifter funktionellt och hierarkiskt åtskilda från andra eventuellt oförenliga uppgifter samtidigt som eventuella intressekonflikter identifieras, hanteras, övervakas och redovisas för de försäkrade, mottagarna av förmån och pensionsanstaltens styrelse. 
Ett förvaringsinstitut är ansvarigt inför tilläggspensionsanstalten, de försäkrade och mottagarna av förmån för förluster som drabbat dem som en följd av att förvaringsinstitutet uppsåtligen eller av oaktsamhet har underlåtit att fullgöra sina förpliktelser eller fullgjort dem på ett bristfälligt sätt. Detta ansvar påverkas inte av att förvaringsinstitutet har anförtrott en tredje part förvaringen av samtliga eller vissa tillgångar som det förvarar. 
30 § 
Förvaringsinstitutets uppgifter 
Då en tilläggspensionsanstalts tillgångar som har anknytning till ett tilläggspensionsarrangemang och består av finansiella instrument som kan depåförvaras anförtros ett förvaringsinstitut för förvaring, ska förvaringsinstitutet förvara alla finansiella instrument som kan registreras på ett konto för finansiella instrument eller som kan levereras fysiskt till förvaringsinstitutet. Förvaringsinstitutet ska för detta ändamål säkerställa att de finansiella instrument som kan registreras på ett konto för finansiella instrument registreras på separata konton på förvaringsinstitutet i enlighet med reglerna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, öppnade i tilläggspensionsanstaltens namn, så att de alltid tydligt kan identifieras som tillhörande pensionsanstalten eller de försäkrade och mottagarna av förmån. 
Om en tilläggspensionsanstalts tillgångar som har anknytning till ett tilläggspensionsarrangemang består av andra tillgångar än sådana som avses i 1 mom., ska förvaringsinstitutet kontrollera att pensionsanstalten är tillgångarnas ägare och föra ett register över dessa tillgångar. Kontrollen ska göras på grundval av uppgifter eller handlingar från tilläggspensionsanstalten och, om sådan finns tillgänglig, på grundval av extern information. Förvaringsinstitutet ska hålla sin bokföring uppdaterad. 
31 § 
Uppgifter för ett förvaringsinstitut som utsetts för tillsynsuppgifter 
Utöver de uppgifter som avses i 6 kap. 30 § ska ett förvaringsinstitut som utsetts för tillsynsuppgifter 
1) utföra tilläggspensionsanstaltens uppdrag, om inte dessa strider mot lag eller pensionsanstaltens stadgar, 
2) säkerställa att ersättningar för transaktioner som omfattar tilläggspensionsanstaltens tillgångar betalas in till pensionsanstalten inom sedvanliga tidsfrister, 
3) säkerställa att inkomster från tillgångar används i enlighet med tilläggspensionsanstaltens stadgar. 
Om inget förvaringsinstitut utses för tillsynsuppgifterna, ska tilläggspensionsanstalten ta i bruk förfaranden genom vilka det säkerställs att tilläggspensionsanstalten utför de uppgifter som avses i 1 mom. 
Trots vad som föreskrivs i 1 mom. får Finansinspektionen fastställa andra tillsynsuppgifter som förvaringsinstitutet ska utföra. 
32 § 
Förebyggande och lösning av intressekonflikter i tilläggspensionsanstalten 
Om de försäkrade och mottagarna av förmån inte i sin helhet står för tilläggspensionsarrangemangets investeringsrisk och om tilläggspensionsanstalten inte har utsett ett förvaringsinstitut som avses i 1 mom., ska tilläggspensionsanstalten ha ett system för förhindrande och lösning av intressekonflikter mellan tilläggspensionsanstalten och de försäkrade eller mottagarna av förmån. Tilläggspensionsanstaltens system som avses ovan ska 
1) säkerställa att finansiella instrument förvaltas och skyddas på ett adekvat sätt, 
2) föra bok varmed tilläggspensionsanstalten ständigt och utan dröjsmål kan identifiera alla tillgångar, 
3) vidta de åtgärder som är nödvändiga för att undvika intressekonflikter när det gäller förvaringen av tillgångar, 
4) på begäran av Finansinspektionen informera om hur tillgångarna förvaras. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om det system som avses i 2 mom. 
Ägarstyrning 
33 § 
Ägarstyrningsprinciper 
En tilläggspensionsanstalt som investerar i aktier i bolag som är föremål för handel på en reglerad marknad ska upprätta ägarstyrningsprinciper som är tillämpliga på verksamheten i fråga. 
Av ägarstyrningsprinciperna ska på ett allmänt plan framgå 
1) ägarstyrningens samband med investeringsstrategin för tilläggspensionsverksamheten, 
2) förfarandena för uppföljning av investeringsobjektens verksamhet enligt 1 mom. i ärenden som är relevanta för tilläggspensionsverksamhetens investeringsstrategi, 
3) förfarandena för utövande av rösträtt och andra aktierelaterade rättigheter i sådana investeringsobjekt som avses i 1 mom., 
4) hur tilläggspensionsanstalten för en dialog med investeringsobjekt som avses i 1 mom. samt med deras övriga aktieägare och referensgrupper, 
5) hur tilläggspensionsanstalten identifierar, förebygger och förhindrar intressekonflikter i samband med engagemang. 
Ägarstyrningsprinciperna ska innefatta åtgärder för undvikande och hantering av intressekonflikter. 
34 § 
Offentliggörande av och årlig rapport om ägarstyrningsprinciperna 
En tilläggspensionsanstalt ska på sin webbplats kostnadsfritt offentliggöra eller annars på motsvarande sätt hålla de ägarstyrningsprinciper tillgängliga för allmänheten som avses i 6 kap. 33 § och en årlig rapport om hur de genomförts. I rapporten ska åtminstone offentliggöras uppgifter om tilläggspensionsanstaltens röstningsbeteende och de viktigaste omröstningarna samt om eventuellt anlitande av röstningsrådgivare enligt värdepappersmarknadslagen (746/2012). Om en kapitalförvaltare som avses i 6 b kap. 5 § 1 mom. i lagen om investeringstjänster (747/2012), ett fondbolag som avses i lagen om placeringsfonder (213/2019) eller en registreringsskyldig AIF-förvaltare som avses i 3 kap. 1 § i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder genomför ägarstyrningsprinciperna för tilläggspensionsanstaltens räkning, ska tilläggspensionsanstalten offentliggöra information om var kapitalförvaltaren, fondbolaget eller AIF-förvaltaren har offentliggjort informationen om omröstningarna. 
Om en tilläggspensionsanstalt helt eller delvis underlåter att upprätta sådana ägarstyrningsprinciper som nämns i 6 kap. 33 § eller att offentliggöra principerna eller en rapport om dem i enlighet med 1 mom., ska tilläggspensionsanstalten offentliggöra en utredning om orsakerna till avvikelsen. 
Vad som i 1 och 2 mom. föreskrivs om tilläggspensionsanstalter ska tillämpas också på en tilläggspensionsanstalt för vars tilläggspensionsverksamhets räkning ett sådant utländskt EES-värdepappersföretag eller utländskt EES-kreditinstitut som avses i lagen om investeringstjänster, ett sådant utländskt EES-fondbolag som avses i lagen om placeringsfonder eller en sådan EES-baserad AIF-förvaltare som avses i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder genomför ägarstyrningsprinciperna. 
35 § 
Samordning av tilläggspensionsanstaltens verksamhet med ägarstyrningsprinciperna 
En tilläggspensionsanstalt med ägarstyrningsprinciper ska i fråga om sin investeringsstrategi offentliggöra information om hur faktorerna när det gäller investeringar i form av eget kapital samordnas med profilen och löptiden för de försäkringstekniska avsättningarna i fråga om tilläggspensionsanstaltens tilläggspensionsverksamhet. Tilläggspensionsanstalten ska i fråga om sin investeringsstrategi också offentliggöra information om hur investeringarna i form av eget kapital på medellång och lång sikt påverkar avkastningen på tillgångarna. 
En tilläggspensionsanstalt för vars räkning en kapitalförvaltare som avses i 6 b kap. 5 § 1 mom. i lagen om investeringstjänster, ett fondbolag som avses i lagen om placeringsfonder eller en registreringsskyldig AIF-förvaltare som avses i 3 kap. 1 § i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder utför investeringsverksamhet ska i fråga om en med kapitalförvaltaren, fondbolaget eller AIF-förvaltaren ingången överenskommelse offentliggöra 
1) information om hur överenskommelsen med kapitalförvaltaren, fondbolaget eller AIF-förvaltaren uppmuntrar kapitalförvaltaren, fondbolaget eller AIF-förvaltaren att anpassa sin investeringsstrategi och sina investeringsbeslut efter profilen och löptiden för tilläggspensionsanstaltens försäkringstekniska avsättningar, i synnerhet i fråga om långfristiga ansvarsförbindelser, 
2) information om hur överenskommelsen uppmuntrar kapitalförvaltaren, fondbolaget eller AIF-förvaltaren att fatta investeringsbeslut på basis av bedömningar av investeringsobjektets finansiella och icke-finansiella resultat på medellång eller lång sikt och att engagera sig i investeringsobjektet i syfte att förbättra dess resultat på medellång och lång sikt, 
3) information om hur metoden och tidshorisonten för utvärdering av kapitalförvaltarens, fondbolagets eller AIF-förvaltarens prestationer och ersättningen för kapitalförvaltningstjänsterna stämmer överens med profilen och löptiden för tilläggspensionsanstaltens försäkringstekniska avsättningar, i synnerhet i fråga om långfristiga ansvarsförbindelser, samt beaktar det absoluta långsiktiga resultatet, 
4) information om hur tilläggspensionsanstalten bevakar kapitalförvaltarens, fondbolagets eller AIF-förvaltarens kostnader för portföljens omsättning och hur tilläggspensionsanstalten definierar och bevakar portföljens avsedda omsättningshastighet eller hastighetsintervall, 
5) varaktigheten för överenskommelsen med kapitalförvaltaren, fondbolaget eller AIF-förvaltaren. 
Om överenskommelsen med den kapitalförvaltare, det fondbolag eller den AIF-förvaltare som avses i 2 mom. inte innehåller en eller flera av de uppgifter som avses i 2 mom., ska tilläggspensionsanstalten lägga fram en utredning om orsakerna till avvikelsen. 
Vad som i 2 och 3 mom. föreskrivs om tilläggspensionsanstalter ska tillämpas också på en tilläggspensionsanstalt för vars räkning investeringsverksamhet utförs av ett sådant utländskt EES-värdepappersföretag eller utländskt EES-kreditinstitut som avses i lagen om investeringstjänster, ett sådant utländskt EES-fondbolag som avses i lagen om placeringsfonder eller en sådan EES-baserad AIF-förvaltare som avses i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. 
Information som avses i denna paragraf ska kostnadsfritt vara tillgänglig för allmänheten på tilläggspensionsanstaltens webbplats. Om det sker väsentliga förändringar i information som avses i 2 mom. ska informationen uppdateras minst en gång per år. 
7 kap. 
Information som ska lämnas om tilläggspensionsarrangemang 
1 § 
Information som ska lämnas till presumtiva försäkrade och försäkrade som automatiskt ansluts 
En tilläggspensionsanstalt ska säkerställa att presumtiva försäkrade som inte automatiskt ansluts till ett tilläggspensionsarrangemang samt försäkrade som automatiskt ansluts till ett tilläggspensionsarrangemang, omedelbart efter anslutningen till arrangemanget informeras om 
1) alla relevanta alternativ som de har, inbegripet investeringsalternativ, 
2) relevanta inslag i tilläggspensionsarrangemanget, inbegripet typen av förmåner, 
3) information om huruvida miljöfaktorer, klimatfaktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer beaktas i investeringspolitiken och i så fall på vilket sätt, 
4) var ytterligare information finns tillgänglig. 
När de försäkrade står för investeringsrisken eller kan fatta investeringsbeslut, ska tilläggspensionsanstalten ge presumtiva försäkrade information om den historiska avkastningen från investeringar relaterade till tilläggspensionsarrangemanget under minst fem år eller för alla år som tilläggspensionsarrangemanget förvaltats om denna period understiger fem år, samt information om strukturen på kostnader som de försäkrade och mottagare av förmån står för. 
2 § 
Information som ska lämnas till den som ansluter sig till ett tilläggspensionsarrangemang 
När en försäkrad ansluter sig till ett tilläggspensionsarrangemang, ska tilläggspensionsanstalten för kännedom till den försäkrade och vid behov till hans eller hennes företrädare ge tilläggspensionsanstaltens stadgar, som ska ange omfattningen av den försäkrades rätt till tilläggspension, förutsättningarna och valmöjligheterna i anslutning till erhållandet av förmånerna samt inom skälig tid väsentlig information om ändringar av stadgarna. 
Vid överlämnandet av stadgarna ska särskild uppmärksamhet fästas vid 
1) omfattningen av pensionsförmåner, 
2) förutsättningarna och valmöjligheterna i anslutning till erhållandet av pensionsförmåner,  
3) samordning av pensionen med den lagstadgade pensionen och andra förmåner. 
3 § 
Information som ska lämnas till den som ansluter sig till ett premiebaserat tilläggspensionsarrangemang 
När en försäkrad ansluter sig till ett premiebaserat tilläggspensionsarrangemang, ska tilläggspensionsanstalten fästa särskild uppmärksamhet vid bestämmelserna i 7 kap. 2 § när den försäkrade informeras om 
1) grunderna för fastställande av premieandelarna för de försäkrade, 
2) påföljderna för betalningsförsummelser, 
3) rätten för de försäkrade att avbryta betalningen av premier, 
4) effekterna av att arrangemanget frånträds,  
5) de försäkrades rätt att välja och byta investeringsobjekt medan anställningsförhållandet pågår och efter det att det upphört,  
6) huruvida de medel som influtit inom ramen för arrangemanget kan överföras till en annan försäkringsanstalt, 
Utöver vad som föreskrivs i 7 kap. 2 § ska till en försäkrad som ansluter sig till ett premiebaserat tilläggspensionsarrangemang ges information om den fastställda investeringsplanen och om omständigheter som är viktiga för valet av investeringsobjekt.  
4 § 
Tilläggspensionsbesked 
En tilläggspensionsanstalt ska kostnadsfritt för alla försäkrade minst varje år i elektronisk form eller i pappersform upprätta ett kortfattat dokument vars titel ska innehålla ordet tilläggspensionsbesked. Den försäkrade ska på begäran ges en papperskopia utöver den elektroniska informationen. Informationen i tilläggspensionsbeskedet ska vara korrekt och uppdaterad. 
Tilläggspensionsbeskedet ska innehålla åtminstone följande information till de försäkrade: 
1) den försäkrades personuppgifter och pensionsålder, 
2) tilläggspensionsanstaltens namn och adress samt specifika uppgifter om den försäkrades tilläggspensionsarrangemang, 
3) information om garantier enligt tilläggspensionsarrangemanget och, vid behov, var ytterligare information finns, 
4) information om prognoser för tilläggspensionsförmåner grundade på den försäkrades pensionsålder och en ansvarsfrihetsklausul där det konstateras att prognoserna kan avvika från det slutliga värdet av mottagna förmåner. Om prognosen för pensionsförmånerna grundas på ekonomiska scenarier ska den informationen också innehålla ett bästa scenario och ett oförmånligt scenario, med beaktande av tilläggspensionsarrangemangets särskilda karaktär, 
5) information om intjänade förmåner eller ackumulerat kapital med beaktande av tilläggspensionsarrangemangets särskilda karaktär, 
6) information om de bidrag som arbetsgivaren i tilläggspensionsanstalten och den försäkrade har betalat in till tilläggspensionsarrangemanget, åtminstone under de senaste 12 månaderna, med beaktande av tilläggspensionsarrangemangets särskilda karaktär, 
7) en specifikation av de kostnader som tilläggspensionsanstalten har dragit av åtminstone under de senaste 12 månaderna, 
8) information om fonderingsnivån för tilläggspensionsarrangemanget som helhet, 
9) en tydlig angivelse av det exakta datum som informationen avser, 
10) en tydlig angivelse av betydande förändringar av informationen i förhållande till föregående år. 
I tilläggspensionsbeskedet ska utöver informationen i 2 mom. anges var och hur den försäkrade kan erhålla 
1) ytterligare praktisk information om de valmöjligheter som den försäkrade har enligt tilläggspensionsarrangemanget, 
2) en redogörelse för principerna för årsbokslutet och verksamhetsberättelsen samt riktlinjerna för investeringspolitiken, 
3) information om de antaganden som används för livräntebelopp, särskilt med avseende på annuitetsränta, typen av leverantör och livräntans varaktighet, 
4) information om förmånsnivån för det fall att anställningen upphör, 
5) ytterligare information när det är fråga om tilläggspensionsarrangemang där de försäkrade står för investeringsrisken och där ett investeringsalternativ åläggs den försäkrade genom en särskild bestämmelse som anges i tilläggspensionsarrangemanget. 
Finansinspektionen utfärdar närmare föreskrifter om de antaganden för prognoser som ska användas för beräkning av tilläggspensionen enligt 2 mom. 4 punkten och som tilläggspensionsanstalten ska använda för att fastställa den årliga nominella avkastningsprocenten på investeringarna, den årliga inflationen och framtida löner. Försäkrade, mottagare av förmån och vid behov deras företrädare ska på begäran ges närmare uppgifter om de antaganden som använts som underlag för tilläggspensionsprognoserna och för eventuella ekonomiska scenarier i det tilläggspensionsbesked. 
5 § 
Information som ska lämnas till försäkrade och mottagare av förmån 
En tilläggspensionsanstalt ska till de försäkrade och mottagarna av förmån lämna tillräcklig information om villkoren för tilläggspensionsarrangemang, i synnerhet om 
1) tilläggspensionsanstaltens namn och den EES-stat där den är registrerad eller auktoriserad samt namnet på dess behöriga myndighet, 
2) de rättigheter och skyldigheter som parterna i tilläggspensionsarrangemanget har, 
3) investeringsprofilen, 
4) vilken typ av finansiella risker som de försäkrade och mottagarna av förmån står för, 
5) villkoren för fulla eller partiella garantier enligt tilläggspensionsarrangemanget eller avseende en viss förmånsnivå eller, när ingen garanti erbjuds med stöd av arrangemanget, en förklaring om detta, 
6) eventuella mekanismer som skyddar intjänade förmåner eller mekanismer för reducering av förmåner, om sådana finns, 
7) om de försäkrade står för investeringsrisken eller kan fatta investeringsbeslut, information om den historiska avkastningen från investeringar relaterade till tilläggspensionsarrangemanget under minst fem år eller för alla år som tilläggspensionsarrangemanget förvaltats, om denna period understiger fem år, 
8) strukturen på kostnader som de försäkrade och mottagarna av förmån står för, för tilläggspensionsarrangemang som inte fastställer en viss förmånsnivå, 
9) de alternativ som försäkrade har för att erhålla sina tilläggspensionsförmåner, 
10) om en försäkrad har rätt att överlåta tilläggspensionsrättigheter, ytterligare information om arrangemangen för en sådan överlåtelse. 
Tilläggspensionsanstalten ska varje år ge de försäkrade en redogörelse för sin finansiella ställning. 
För tilläggspensionsarrangemang där de försäkrade står för en investeringsrisk och som föreskriver fler än ett alternativ med olika investeringsprofiler ska de försäkrade informeras om villkoren för tillgängliga investeringsalternativ och ickevalsalternativet för investeringar och tilläggspensionsarrangemangets regel om att en viss försäkrad anvisas ett visst investeringsalternativ. 
Tilläggspensionsanstalten ska inom skälig tid lämna till försäkrade, mottagare av förmån och deras företrädare all relevant information om ändringar av reglerna för tilläggspensionsarrangemanget samt tillhandahålla dem en förklaring om hur väsentliga förändringar av de försäkringstekniska avsättningarna påverkar de försäkrade och mottagarna av förmån. 
6 § 
Information som ska lämnas på begäran 
De försäkrade och mottagarna av förmån samt vid behov deras företrädare ska på begäran få 
1) tilläggspensionsanstaltens bokslut och verksamhetsberättelse och, om tilläggspensionsanstalten ansvarar för fler än ett tilläggspensionsarrangemang, bokslutet och verksamhetsberättelsen för vart och ett av arrangemangen, 
2) en utredning om tilläggspensionsanstaltens riktlinjer för investeringspolitiken, 
3) information om tilläggspensionsanstaltens stadgar som gäller för överföringen av tilläggspensionsrättigheter till en annan tilläggspensionsanstalt när försäkringsförhållandet upphör till följd av att försäkringsförhållandet upphör. 
De personer som hör till verksamhetskretsen och som omfattas av en rörelseöverlåtelse ska på begäran få utförlig information om beloppet av den intjänade tilläggspensionen, överföringen av förmånerna och sina rättigheter vid överlåtelsen. 
7 § 
Information som ska lämnas vid pensionsavgång 
En tilläggspensionsanstalt ska, vid tilläggspensionsavgång eller när andra förmåner ska betalas ut, lämna till den försäkrade utförlig information om de tilläggspensionsförmåner och andra förmåner som pensionstagaren har rätt till.  
Om tilläggspensionsanstalten känner till att den försäkrade går i lagstadgad pension, ska den lämna till den försäkrade den information som avses i 1 mom.  
8 § 
Information om utbetalning av tilläggspension 
En tilläggspensionsanstalt ska i god tid före den försäkrades pensionsålder eller på den försäkrades begäran lämna till den försäkrade information om de alternativ för utbetalning av tilläggspensionsförmåner som han eller hon har för att erhålla sina förmåner. 
Tilläggspensionsanstalten ska regelbundet informera mottagarna av förmån om de förmåner som utbetalas och om utbetalningsalternativ. Dessutom ska mottagarna av förmån utan dröjsmål informeras efter ett slutgiltigt beslut som leder till att förmånsnivåerna reduceras och tre månader innan beslutet genomförs. Om mottagarna av förmån står för en betydande del av investeringsrisken under utbetalningsfasen ska det säkerställas att de regelbundet får den information de behöver. 
9 § 
Uppdatering, framställningssätt och tillgänglighet av tilläggspensionsanstaltens information 
Den information som tilläggspensionsanstalterna lämnar enligt detta kapitel ska uppfylla följande krav: 
1) informationen ska uppdateras regelbundet, 
2) informationen ska avfattas på ett tydligt sätt, med användning av ett klart, koncist och begripligt språk samt med undvikande av fackspråk och tekniska termer, 
3) begreppen och innehållet ska vara konsekventa och informationen ska inte vara vilseledande, 
4) informationen ska presenteras på ett lättläst sätt, 
5) informationen ska vara tillgänglig på finska eller svenska, 
6) informationen ska kostnadsfritt göras tillgänglig för presumtiva försäkrade, försäkrade och mottagare av förmån i elektronisk form eller i pappersform. 
10 § 
Försäkrades informationsskyldighet 
Den försäkrade och mottagaren av förmån ska meddela sin adress och övriga kontaktinformation till tilläggspensionsanstalten. 
När en tilläggspensionsanstalt lämnar den försäkrade information enligt detta kapitel ska den informera den försäkrade om hans eller hennes i 1 mom. avsedda skyldighet. 
11 § 
Ansvar för bristfällig eller oriktig information 
Om den försäkrade vid anslutningen till ett premiebaserat tilläggspensionsarrangemang inte av tilläggspensionsanstalten fått den information som avses i detta kapitel eller har fått bristfällig eller felaktig information om tilläggspensionsarrangemanget, anses arrangemanget vara i kraft till den försäkrades och mottagaren av förmåns fördel med det innehåll som den försäkrade hade skäl att förmoda utifrån den information han eller hon fått.  
Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas på motsvarande sätt, om den försäkrade under försäkringsförhållandet fått sådan bristfällig, felaktig eller vilseledande information om tilläggspensionsförmånerna eller andra faktorer i det premiebaserade tilläggspensionsarrangemanget som kan anses ha påverkat hans eller hennes förfarande. Detta gäller dock inte information som tilläggspensionsanstalten efter ett försäkringsfall gett om förmånen eller någon annan ersättning. 
12 § 
Bestämmelser som ska tillämpas på förmånstagare 
Vad som i 7 kap. 5—11 § föreskrivs om försäkrade ska också tillämpas på förmånstagare.  
Utskottet föreslår en ändring 13 § Slut på ändringsförslaget (Ny) 
Utskottet föreslår en ändring Lämnande av hållbarhetsrelaterade upplysningar Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring Bestämmelser om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn och i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088. Slut på ändringsförslaget 
8 kap. 
Ansökan om och utbetalning av förmån 
1 § 
Ansökan om förmån 
En ansökan om förmån ska vara skriftlig. Den sökande ska till tilläggspensionsanstalten lämna in sådana handlingar och uppgifter som kan läggas till grund för bedömningen av tilläggspensionsanstaltens ansvar och som skäligen kan krävas av honom eller henne, med beaktande också av tilläggspensionsanstaltens möjligheter att skaffa utredning. 
2 § 
Tidsfrist för inlämning av ansökan och preskription av förmån 
Ansökan om pension ska lämnas in inom ett år från det att den försäkrade fått kännedom om försäkringsfallet, om inte en längre tid föreskrivs i tilläggspensionsanstaltens stadgar. Ansökan om pension ska dock lämnas in inom tio år från försäkringsfallet. 
Ansökan om någon annan förmån än pension ska lämnas in inom sex månader från försäkringsfallet, om inte en längre tid föreskrivs i tilläggspensionsanstaltens stadgar. En förmån kan helt eller delvis beviljas också på en försenad ansökan, om det måste anses oskäligt att förvägra den. 
Om en ansökan inte har lämnats in inom den tid som föreskrivs i 1 mom., förlorar den försäkrade sin rätt till pension, och om ingen annan förmån har ansökts inom den tid som föreskrivs i 2 mom., förlorar den försäkrade sin rätt till förmånen. 
3 § 
Retroaktiv utbetalning av pension 
Pension betalas retroaktivt för högst de tio år som föregår inlämningen av pensionsansökan.  
4 § 
Ansökan om förmån på den försäkrades vägnar 
Om den försäkrade på grund av ålder, skada, sjukdom eller någon annan jämställbar orsak inte själv kan ansöka om pension eller någon annan förmån och han eller hon inte har en intressebevakare eller intressebevakningsfullmäktig, kan en av tilläggspensionsanstalten godkänd nära anhörig till den försäkrade eller en av pensionsanstalten godkänd annan person som huvudsakligen har hand om den försäkrade föra den försäkrades talan tills det har förordnats en intressebevakare eller intressebevakningsfullmäktig för den försäkrade.  
5 § 
Informationsskyldighet för mottagare av förmån 
En mottagare av förmån är skyldig att informera tilläggspensionsanstalten om sådana ändringar som påverkar hans eller hennes rätt till förmån eller förmånsbeloppet om denna skyldighet anges i beslutet om förmånen. 
Tilläggspensionsanstalten kan av mottagaren av förmån kräva utredning över omständigheter som påverkar förmånens belopp och utredning över att han eller hon fortfarande uppfyller villkoren för erhållande av förmånen. Om mottagaren av förmån inte till tilläggspensionsanstalten lämnar in en utredning inom en av tilläggspensionsanstalten utsatt skälig tid, kan tilläggspensionsanstalten besluta att utbetalningen av förmånen ska avbrytas till dess utredningen lämnats in. 
6 § 
Engångsbetalning av förmån 
En tilläggspensionsanstalt har rätt att genom en engångsbetalning betala ut en förmån som är mindre än 30 euro i månaden eller med samtycke av mottagaren av förmån en förmån som är mindre än 100 euro i månaden. Finansinspektionen meddelar föreskrifter om beräkningen av engångsbetalningen. Denna beräkning iakttas, om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag. 
De belopp som anges i 1 mom. justeras årligen vid ingången av januari med det arbetspensionsindex som avses i 98 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006). Det justerade beloppet avrundas till närmaste hela euro. 
7 § 
Betalning av förmån i en EES-stat 
Förmånen ska betalas till en mottagare av förmån i en EES stat under samma förutsättningar som i Finland. 
8 § 
Försenad utbetalning av förmån 
Om utbetalningen av förmånen försenas, ska tilläggspensionsanstalten betala dröjsmålsränta enligt 4 § i räntelagen (633/1982) på betalningen från och med den tidpunkt när tre kalendermånader har förflutit från utgången av den kalendermånad då den förmånssökande till tilläggspensionsanstalten har lämnat in sin ansökan samt de handlingar och upplysningar som avses i 8 kap. 1 §. Dröjsmålsränta på ett förmånsbelopp som senare betalas ut med stöd av samma beslut ska räknas från förfallodagen. 
Om en förmån som avses i 1 mom. av skäl som beror på mottagaren av förmån inte har kunnat betalas ut i rätt tid, är tilläggspensionsanstalten inte skyldig att betala dröjsmålsränta för en längre tid än från den dag då hindret, enligt vad tilläggspensionsanstalten känner till, har upphört. Om utbetalningen av en förmån försenas till följd av en lagbestämmelse, på grund av ett avbrott i de allmänna kommunikationerna eller i den allmänna betalningsrörelsen eller till följd av något liknande övermäktigt hinder, är tilläggspensionsanstalten inte skyldig att betala dröjsmålsränta för den dröjsmålstid som orsakas av hindret.  
9 § 
Nedsättning eller förvägran av förmånen av skäl som beror på den försäkrade 
Om den försäkrade eller försäkrades företrädare vid anslutningen till arrangemanget eller ansökan om förmån svikligen har gett tilläggspensionsanstalten oriktiga eller bristfälliga uppgifter, som är av betydelse för erhållandet av en förmån enligt tilläggspensionsanstaltens stadgar eller för förmånens storlek, kan en förmån som tillkommer den sökande förvägras eller nedsättas enligt vad som med beaktande av förhållandena är skäligt. 
Tilläggspensionsanstalten är fri från ansvar gentemot en försäkrad som uppsåtligen har framkallat försäkringsfallet. 
Om en försäkrad har framkallat försäkringsfallet genom grov vårdslöshet, kan en förmån som tillkommer honom eller henne förvägras eller sänkas eller utbetalningen av en redan beviljad förmån avbrytas, enligt vad som med beaktande av förhållandena är skäligt. 
10 § 
Otillräknelighet och nödtillstånd 
Bestämmelserna i 8 kap. 9 § 2 mom. tillämpas inte om den försäkrade är i sådan ålder eller i sådant sinnestillstånd att han eller hon inte kan dömas till straff för ett brott. Bestämmelserna i det nämnda momentet tillämpas inte heller om den försäkrade begått en handling för att avvärja en omedelbar och trängande fara som hotar en person eller egendom eller något annat rättsligt skyddat intresse under omständigheter där handlingen utifrån en helhetsbedömning är försvarlig med beaktande av det räddade intressets samt den orsakade skadans och olägenhetens art och storlek, farans ursprung samt övriga omständigheter. 
Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas också på den försäkrades företrädare. 
11 § 
Återkrav av förmån 
Om det till en mottagare av förmån har betalats större förmåner än han eller hon har varit berättigad till, ska den utan grund utbetalda förmånen återkrävas. 
Det är möjligt att delvis eller helt avstå från att återkräva en utan grund utbetald förmån, om detta anses skäligt och om utbetalningen av förmånen inte kan anses ha berott på den försäkrades eller hans eller hennes företrädares svikliga förfarande eller om det belopp som ska återkrävas är litet. 
En utan grund utbetald förmån får återkrävas även genom att den kvittas mot förmåner som betalas framdeles. Från ett förmånsbelopp får dock inte utan samtycke av mottagaren av förmån dras av mer än en sjättedel av den del av förmånsbeloppet som återstår efter att förskott med stöd av lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) eller källskatt med stöd av lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978) har innehållits på förmånen.  
12 § 
Information om rättsmedel 
Av ett beslut om en förmån ska det framgå på vilket sätt ärendet kan föras till domstol, den behöriga domstolen, tiden för väckande av talan samt från vilken tidpunkt den räknas. 
Om ärendet kan föras till ett organ för alternativ tvistlösning, ska informationsskyldigheten enligt 1 mom. också tillämpas på den information som ges om den alternativa tvistlösningen. 
13 § 
Tid för väckande av talan samt forum 
Talan med anledning av ett beslut av en tilläggspensionsanstalt ska, vid äventyr av att talerätten går förlorad, väckas inom tre år efter det att parten skriftligen fått besked om beslutet och denna tidsfrist. 
Talan som den försäkrade väckt mot tilläggspensionsanstalten kan också prövas vid den tingsrätt inom vars domkrets den som framställt yrkandet har sitt hemvist eller sin vanliga vistelseort. 
14 § 
Bestämmelser som ska tillämpas på pensionstagare eller mottagare av en annan förmån och förmånstagare 
Vad som i detta kapitel föreskrivs om försäkrade ska också tillämpas på pensionstagare eller mottagare av en annan förmån samt förmånstagare. 
9 kap. 
Fusion 
1 § 
Villkor för verksamhetskretsen i fusionen 
En tilläggspensionsstiftelse kan fusioneras med en annan tilläggspensionsstiftelse, om delägarna i den överlåtande tilläggspensionsstiftelsen uppfyller kraven enligt 1 kap. 5 § för den övertagande tilläggspensionsstiftelsens verksamhetskrets. En tilläggspensionskassa kan fusioneras med en annan tilläggspensionskassa, om delägarna i den överlåtande tilläggspensionskassan uppfyller kraven enligt 1 kap. 6 § för den övertagande tilläggspensionskassans verksamhetskrets.  
Den överlåtande tilläggspensionsanstaltens försäkringsverksamhet, som innefattar försäkringstekniska avsättningar samt övriga skulder och tillgångar, övergår utan likvidationsförfarande till den övertagande tilläggspensionsanstalten. 
2 § 
Fusionsplan 
Styrelserna för de tilläggspensionsanstalter som deltar i fusionen ska upprätta en skriftlig fusionsplan som ska dateras och undertecknas. 
Fusionsplanen ska innehålla 
1) firmor, organisationsnummer och hemorter för de tilläggspensionsanstalter som deltar i fusionen, 
2) en utredning om orsakerna till fusionen, 
3) vid en absorptionsfusion förslag till eventuella ändrade stadgar för den övertagande tilläggspensionsanstalten samt vid en kombinationsfusion förslag till stadgar för tilläggspensionsanstalten under bildning och förslag till förfarandet vid val av ledamöterna i verksamhetsorganen i tilläggspensionsanstalten under bildning, 
4) en utredning om hur den överlåtande tilläggspensionsanstaltens försäkringstekniska avsättningar samt andra skulder och tillgångar överförs till den övertagande tilläggspensionsanstalten, 
5) en utredning om att den övertagande tilläggspensionsanstalten efter fusionen uppfyller kraven enligt 5 och 6 kap., 
6) en utredning om den överlåtande tilläggspensionsanstaltens tillgångar, skulder och eget kapital samt om de omständigheter som påverkar värderingen av dessa, om den inverkan som fusionen planeras få på den övertagande tilläggspensionsanstaltens balansräkning och om de bokföringsmetoder som ska tillämpas på fusionen, 
7) förslag till den planerade registreringstidpunkten för verkställande av fusionen; tidpunkten får infalla högst sex månader från det att fusionsplanen upprättades,  
8) förslag till eventuella andra fusionsvillkor. 
3 § 
Beslut om fusion 
I en tilläggspensionskassa beslutar kassamötet om fusionen. Kassamötets beslut blir det förslag som har biträtts med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna. I en tilläggspensionsstiftelse beslutar styrelsen om fusionen.  
Det kassamöte som beslutar om fusionen ska hållas eller styrelsens fusionsbeslut ska fattas inom fyra månader från registreringen av fusionsplanen. I annat fall förfaller fusionen. 
Fusionen förfaller, om inte samtliga tilläggspensionsanstalter som deltar i fusionen godkänner den i enlighet med fusionsplanen. Ett beslut som innebär att fusionen godkänns eller förkastas samt att fusionen har förfallit ska utan dröjsmål anmälas till Finansinspektionen för registrering i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor.  
4 § 
Anmälan om verkställande av fusion 
En fusion förfaller, om inte de tilläggspensionsanstalter som deltar i fusionen till Finansinspektionen gör en anmälan om verkställande av fusionen inom sex månader från det att samtycke till fusionen beviljades av Finansinspektionen. Till anmälan ska fogas 
1) en försäkran av de i fusionen deltagande tilläggspensionsanstalternas styrelseledamöter och verkställande direktörer om att denna lag har iakttagits vid fusionen, 
2) en utredning om att den övertagande tilläggspensionsanstalten uppfyller täckningen av de försäkringstekniska avsättningar som föreskrivs i 6 kap., 
3) en styrelseledamots eller verkställande direktörens intyg över att sådana meddelanden som avses i 10 kap. 6 § 1 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor har sänts,  
4) de i fusionen deltagande tilläggspensionsanstalternas beslut om fusion. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om de handlingar och utredningar som ska fogas till den anmälan om verkställande av fusionen som avses i 1 mom. 
5 § 
Registrering av fusion samt rättsverkningar 
Finansinspektionen antecknar fusionen i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor efter att ha erhållit den anmälan om verkställande av fusionen som avses i 9 kap. 4 §. Den överlåtande tilläggspensionsanstaltens försäkringsverksamhet, som innefattar försäkringstekniska avsättningar samt övriga skulder och tillgångar, övergår utan likvidationsförfarande till den övertagande tilläggspensionsanstalten när verkställandet av fusionen har registrerats. Samtidigt upplöses den överlåtande tilläggspensionsanstalten och vid en kombinationsfusion uppkommer den övertagande tilläggspensionsanstalten. 
Den överlåtande tilläggspensionsanstaltens tillgångar och skulder får inte tas upp i den övertagande tilläggspensionsanstaltens balansräkning till ett högre ekonomiskt värde än de har för den övertagande tilläggspensionsanstalten. I samband med en fusion får ett åtagande att utföra arbete eller tillhandahålla en tjänst inte tas upp i balansräkningen. 
10 kap. 
Delning 
1 § 
Delningsplan 
En ursprunglig tilläggspensionsanstalts styrelse och stiftarna av tilläggspensionsanstalten under bildning ska upprätta en skriftlig delningsplan, som ska dateras samt undertecknas av samtliga stiftare och av den ursprungliga tilläggspensionsanstaltens styrelse. 
Delningsplanen ska innehålla 
1) den ursprungliga tilläggspensionsanstaltens firma, företags- och organisationsnummer eller motsvarande identifieringsuppgifter samt hemort, 
2) en utredning om orsakerna till delningen, 
3) en beräkning som gäller den ursprungliga tilläggspensionsanstaltens försäkringstekniska avsättningar och tillgångar, 
4) en utredning om hur den ursprungliga tilläggspensionsanstaltens försäkringstekniska avsättningar samt tillgångar och skulder ska skiftas, 
5) om den ursprungliga tilläggspensionsanstalten har ett utjämningsbelopp, en utredning om hur det ska skiftas, 
6) en utredning om att de tilläggspensionsanstalter som deltar i delningen efter delningen uppfyller de krav som föreskrivs i 6 kap.,  
7) ett förslag till stadgar för tilläggspensionsanstalten under bildning, 
8) firmor, företags- och organisationsnummer eller motsvarande identifieringsuppgifter hemorter för stiftarna av tilläggspensionsanstalten under bildning samt styrelseledamöterna i tilläggspensionsanstalten under bildning, 
9) förslag till den planerade registreringstidpunkten för verkställande av delningen,  
10) förslag till eventuella andra delningsvillkor. 
2 § 
Principer för fördelning av tillgångar 
När en tilläggspensionsanstalt som följer det utjämnande bokföringssystemet delas, ska till den ursprungliga tilläggspensionsanstalten överföras en sådan andel av den överlåtande tilläggspensionsanstaltens täckning av de försäkringstekniska avsättningarna, övriga tillgångarna och skulderna och, om anstalten har solvenskapital, av solvenskapitalet som motsvarar det försäkringsbestånd som överförs.  
När en tilläggspensionsstiftelse som följer det delägarspecifika bokföringssystemet delas, ska till tilläggspensionsstiftelsen under bildning överföras den ursprungliga delägarens delägarspecifika försäkringsbestånd eller en sådan andel av den ursprungliga tilläggspensionsstiftelsens täckning av de försäkringstekniska avsättningarna, övriga tillgångarna och skulderna och, om stiftelsen har solvenskapital, av solvenskapitalet som motsvarar den del som överförs.  
Om något annat inte överenskoms i delningsavtalet, ska investeringar som hänför sig till den ursprungliga delägarens verksamhet inbegripas i de tillgångar som överlåts. Övriga tillgångar kan överföras i form av kontanter. En ursprunglig tilläggspensionsanstalt, som har ett utjämningsbelopp, ska hos Finansinspektionen söka fastställelse av grunderna för överföringen av utjämningsbeloppet inom en månad från undertecknandet av delningsplanen.  
3 § 
Registrering av delning samt rättsverkningar 
När verkställandet av delningen har registrerats, övergår vid en total delning den ursprungliga tilläggspensionsanstaltens tillgångar och skulder samt vid en partiell delning de enligt delningsplanen skiftade tillgångarna och skulderna utan likvidationsförfarande till den övertagande tilläggspensionsanstalten. Samtidigt uppkommer tilläggspensionsanstalten under bildning och vid en total delning upplöses den ursprungliga tilläggspensionsanstalten. 
Om det vid en total delning uppdagas tillgångar som inte är skiftade enligt delningsplanen, tillhör dessa den övertagande tilläggspensionsanstalten i samma förhållande som den ursprungliga tilläggspensionsanstaltens nettotillgångar ska skiftas enligt delningsplanen enligt 10 kap. 1 § 2 mom., om inte något annat anges i delningsplanen. 
De tilläggspensionsanstalter som deltar i delningen ansvarar solidariskt för den ursprungliga tilläggspensionsanstaltens skulder som inte har skiftats enligt delningsplanen och som har uppkommit innan verkställandet av delningen registrerades. Om den ursprungliga tilläggspensionsanstalten har skulder som en annan tilläggspensionsanstalt svarar för enligt delningsplanen, uppgår tilläggspensionsanstaltens sammanlagda ansvar dock högst till värdet av de nettotillgångar som återstår för den eller överförs till den. 
11 kap. 
Överlåtelse av ett försäkringsbestånd, frivillig likvidation och upplösning 
1 § 
Överlåtelse av ett försäkringsbestånd 
En tilläggspensionsanstalt (överlåtande tilläggspensionsanstalt) kan överlåta sitt försäkringsbestånd till en annan tilläggspensionsanstalt (övertagande tilläggspensionsanstalt) eller till ett i 1 § i försäkringsbolagslagen avsett försäkringsbolag, som bedriver sådan livförsäkring som avses i lagen om försäkringsklasser.  
Vid överlåtelse av en del av försäkringsbeståndet tillämpas vad som föreskrivs om överlåtelse av försäkringsbeståndet. 
2 § 
Begränsningar som gäller övertagande tilläggspensionsanstalter 
Ett försäkringsbestånd kan överlåtas endast till en sådan övertagande tilläggspensionsanstalt där de arbetsgivare, företag eller persongrupper som det försäkringsbestånd som överlåts anknyter till uppfyller de krav som enligt 1 kap. 5 eller 6 § gäller för tilläggspensionsanstaltens verksamhetskrets.  
3 § 
Plan för överlåtelse av försäkringsbeståndet 
Styrelserna för den överlåtande och den övertagande tilläggspensionsanstalten ska upprätta en skriftlig plan för överlåtelsen av försäkringsbeståndet, vilken ska dateras och undertecknas. 
Planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet ska uppta 
1) den överlåtande och den övertagande tilläggspensionsanstaltens firma, företags- och organisationsnummer samt hemorter, 
2) en utredning om orsaken till överlåtelsen av försäkringsbeståndet, 
3) vid behov ett förslag till ändring av den övertagande tilläggspensionsanstaltens stadgar, 
4) en utredning om vad som har avtalats om delägarskap som gäller det försäkringsbestånd som ska överlåtas, i det fall att det övertagande bolaget är ett ömsesidigt försäkringsbolag, 
5) en utredning om det försäkringsbestånd som ska överlåtas och de tillgångar som ska överföras som motsvarande medel, 
6) förslag till ett eventuellt vederlag för överlåtelse av försäkringsbeståndet och till villkor för vederlaget, 
7) om den överlåtande tilläggspensionsanstalten har ett utjämningsbelopp, en utredning om det utjämningsbelopp som eventuellt överförs, 
8) en utredning om att den överlåtande och den övertagande tilläggspensionsanstalten efter överlåtelsen uppfyller kraven enligt 6 kap., 
9) en utredning om eller ett förslag till särskilda förmåner och rättigheter för de i överlåtelsen och övertagandet av försäkringsbeståndet deltagande tilläggspensionsanstalternas styrelseledamöter, verkställande direktörer och revisorer, 
10) förslag till planerad tidpunkt för överlåtelsen av försäkringsbeståndet och de tillgångar som motsvarar beståndet, 
11) förslag till eventuella andra villkor för överlåtelse av försäkringsbeståndet. 
Vad som föreskrivs i 2 mom. 8 punkten tillämpas inte på en tilläggspensionsanstalt som har försatts i likvidation. 
4 § 
Ansökan om Finansinspektionens samtycke 
Inom en månad efter det att planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet har undertecknats ska den överlåtande och den övertagande tilläggspensionsanstalten ansöka om Finansinspektionens samtycke till överlåtelsen och planen samt Finansinspektionens fastställelse av den eventuella ändring av den övertagande tilläggspensionsanstaltens stadgar som överlåtelsen av försäkringsbeståndet förutsätter. Den överlåtande och den övertagande tilläggspensionsanstalten ska hos Finansinspektionen söka fastställelse av grunderna för överföringen av utjämningsbeloppet, om den överlåtande tilläggspensionsanstalten har ett utjämningsbelopp.  
Överlåtelsen av försäkringsbeståndet förfaller, om Finansinspektionens samtycke till planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet och vid behov till ändringen av den övertagande tilläggspensionsanstaltens stadgar och till grunderna för överföringen av utjämningsbeloppet inte söks inom den tid som anges i 1 mom.  
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om ansökan enligt denna paragraf och om de utredningar som behövs för ansökan. 
5 § 
Konkurrens- och konsumentverkets utlåtande 
Finansinspektionen ska be Konkurrens- och konsumentverket om ett utlåtande över en sådan ansökan som avses i 4 §, om det arrangemang som avses i ansökan omfattas av den tillsyn över företagsförvärv som avses i konkurrenslagen (948/2011). 
6 § 
Framläggande och sändande av handlingar 
Följande handlingar ska under minst en månad före det kassamöte som beslutar om överlåtelse eller övertagande av ett försäkringsbestånd hållas tillgängliga för de försäkrade och delägarna på tilläggspensionskassans kontor eller webbplats och utan dröjsmål sändas till de delägare som begär dem samt läggas fram vid kassamötet: 
1) planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet, 
2) varje i överlåtelsen av försäkringsbeståndet deltagande tilläggspensionsanstalts eller försäkringsbolags bokslut, verksamhetsberättelse och revisionsberättelse för den senast avslutade räkenskapsperioden,  
3) styrelsens redogörelse för omständigheter som efter tilläggspensionskassans bokslut och verksamhetsberättelse väsentligt har påverkat pensionskassans ställning samt för de omständigheter som kan vara av betydelse vid övervägande av om avtalet om överlåtelse av försäkringsbeståndet ska godkännas, 
4) den övertagande tilläggspensionsanstaltens stadgar och vid behov förslag till sådana ändringar av stadgarna som föranleds av ansvarsöverföringen. 
Framläggande av handlingarna enligt 1 mom. ska nämnas i kallelsen till det kassamöte som ska behandla överlåtelsen av försäkringsbeståndet. De handlingar som avses ovan ska utan dröjsmål sändas till de försäkrade eller dem som begär dem, om handlingarna inte kan sparas och skrivas ut från tilläggspensionskassans webbplats. 
7 § 
Överlåtelsen förfaller 
Överlåtelsen av försäkringsbeståndet förfaller om inte den godkänns utan ändringar i den överlåtande tilläggspensionsanstalten och övertagandet i den övertagande tilläggspensionsanstalten eller det övertagande försäkringsbolaget. 
Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrättas om ett beslut av en tilläggspensionsanstalts kassamöte eller styrelse att godkänna eller förkasta överlåtelsen eller övertagandet av ett försäkringsbestånd.  
8 § 
Finansinspektionens samtycke 
Efter det att den överlåtande och den övertagande tilläggspensionsanstalten eller det övertagande försäkringsbolaget har godkänt överlåtelsen av ett försäkringsbestånd ska Finansinspektionen ge sitt samtycke till överlåtelsen, 
1) om överlåtelsen inte kränker de försäkrade förmånerna, 
2) om överlåtelsen inte kan anses äventyra en sund utveckling av försäkringsverksamheten, 
3) om Finansinspektionen har godkänt den ändring av den övertagande tilläggspensionsanstaltens stadgar som avses i 11 kap. 3 § 2 mom. 3 punkten. 
Om samtycke inte har sökts inom föreskriven tid eller om det har vägrats och beslutet om vägran har vunnit laga kraft, förfaller överlåtelsen av försäkringsbeståndet. 
9 § 
Tidpunkt för och rättsverkningar av överlåtelsen 
Ett försäkringsbestånd och de tillgångar som motsvarar det övergår samtidigt till den övertagande tilläggspensionsanstalten och det övertagande försäkringsbolaget vid den tidpunkt som anges i planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet efter det att Finansinspektionen har gett sitt samtycke till åtgärden. Den överföringstidpunkt som anges i planen ska infalla senast sex månader efter det att överlåtelseplanen upprättades. 
Finansinspektionen kan på ansökan besluta att försäkringsbeståndet och de tillgångar som motsvarar det övergår samtidigt vid en senare tidpunkt än den som anges i 1 mom. 
10 § 
Upplösning av en tilläggspensionsanstalt som överlåtit hela försäkringsbeståndet 
En tilläggspensionsanstalt, som inte är försatt i likvidation och som har överlåtit hela sitt försäkringsbestånd, ska försättas i likvidation och upplösas. På likvidation och upplösning av ovannämnda tilläggspensionsanstalt tillämpas 11 kap. 11 § samt 12 kap. 4, 7, 8, 10 och 14 § i denna lag samt 12 kap. 24—26 § samt 13 kap. 3 och 7—10 §, 11 § 1 och 3 mom. samt 13, 15, 16, 33 och 36—38 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor. 
En tilläggspensionskassas styrelse ska inom fyra månader från det att kassans hela försäkringsbestånd har överlåtits sammankalla ett kassamöte för att besluta om att kassan ska försättas i likvidation. Utöver vad som bestäms i tilläggspensionskassans stadgar ska en skriftlig kallelse sändas till varje delägare. Styrelsen ska underrätta Finansinspektionen om kallelsen till kassamötet.  
11 § 
Förordnande om likvidation och avregistrering 
Finansinspektionen ska vidta åtgärder för att försätta en tilläggspensionsanstalt i likvidation, om den upptäcker att tilläggspensionsanstalten inte i den situation som avses i 11 kap. 10 § har fattat beslut om att försättas i likvidation.  
Finansinspektionen ska avregistrera en tilläggspensionsanstalt i stället för att försätta den i likvidation, om tilläggspensionsanstaltens tillgångar inte räcker till betalning av likvidationskostnaderna eller om uppgifter om tillgångarnas storlek inte kan fås och ingen delägare, borgenär och någon annan tar på sig ansvaret för likvidationskostnaderna. 
12 kap. 
Lagstadgad likvidation och konkurs 
Likvidation 
1 § 
Tilläggspensionsanstalters likvidation och upplösning 
Vid likvidationsförfarandet utreds tilläggspensionsanstaltens ekonomiska ställning och är strävan att överlåta försäkringsbeståndet och de tillgångar som motsvarar det till en annan tilläggspensionsanstalt eller ett i försäkringsbolagslagen avsett försäkringsbolag. Efter överlåtelsen av försäkringsbeståndet betalas tilläggspensionsanstaltens skulder och skiftas dess återstående tillgångar samt upplöses tilläggspensionsanstalten. 
2 § 
Likvidationsskyldighet för tilläggspensionsanstalter 
En tilläggspensionsanstalt ska försättas i likvidation och upplösas, 
1) om antalet försäkrade vid utgången av de två senaste kalenderåren inte har uppgått till det minimiantal som anges i 2 kap. 3 § eller i tilläggspensionsanstaltens stadgar och det inte kan anses sannolikt att antalet inom de närmaste fyra månaderna kommer att stiga till det högsta av de ovan avsedda minimiantalen, 
2) om en tilläggspensionskassas bokslut har visat underskott eller om ett eventuellt startkapital har underskridit det i tilläggspensionskassans stadgar fastställda beloppet och om underskottet inte har täckts eller startkapitalet inte har höjts till fullt belopp under de två följande räkenskapsperioderna, 
3) om en tilläggspensionsstiftelse inte uppfyller de krav som anges i 5 kap. 11 §, 
4) om det blivit uppenbart att tilläggspensionsanstalten inte har täckt de i 5 kap. 2 § 3 mom. avsedda försäkringstekniska avsättningarna för det premiebaserade tilläggspensionsarrangemanget på det sätt som föreskrivs i 6 kap., 
5) om en tilläggspensionsanstalt inte inom föreskriven tid har genomfört den plan för amortering av skuldtäckningsunderskottet som avses i 5 kap. 10 §, 
6) om en tilläggspensionsanstalt inte inom föreskriven tid har genomfört den plan för återställande av en sund finansiell ställning eller den plan för kortfristig finansiering som avses i 5 kap. 25 §, 
7) om alla delägare i tilläggspensionsanstalten upphör med den verksamhet inom vilken de i tilläggspensionsanstalten försäkrade personerna är verksamma, 
8) om en tilläggspensionskassa enligt dess stadgar ska upplösas, 
9) om Finansinspektionen med stöd av 26 § i lagen om Finansinspektionen (878/2008) har förordnat om upplösning av tilläggspensionsanstalten. 
Finansinspektionen kan, om de försäkrade förmånerna inte äventyras, förlänga den föreskrivna tid som anges i 1 mom. 1 punkten till högst ett år och i det fall som avses i 1 mom. 6 punkten på ansökan samtycka till att verksamheten fortsätter högst fem år åt gången på de villkor som den bestämmer i sitt beslut. 
3 § 
Behållande av rättigheter vid förlängning av föreskriven tid för försättande i likvidation i en tilläggspensionsstiftelse 
Om Finansinspektionen på det sätt som avses i 12 kap. 2 § 2 mom. har förlängt den föreskrivna tiden för försättande i likvidation, behåller de försäkrade, pensionstagarna och mottagarna av andra förmåner samt de personer vars försäkringsförhållande upphört högst ett år innan tilläggspensionsstiftelsen upplösts på grund av nedläggning av delägarens verksamhet sin rätt enligt tilläggspensionsstiftelsens stadgar att erhålla pension och andra förmåner.  
Tilläggspensionsstiftelsen ska ändra sina stadgar så att de motsvarar bestämmelserna i 1 mom. 
4 § 
Kassamötet under likvidationen 
Om inte något annat följer av bestämmelserna i detta kapitel, ska på kassamötet i en tilläggspensionskassa som har försatts i likvidation tillämpas bestämmelserna om kassamötet i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor. 
Styrelsen ska utan dröjsmål sammankalla kassamötet i en i 12 kap. 2 § 1 mom. avsedd situation. Om Finansinspektionen har beviljat tillstånd enligt 12 kap. 2 § 2 mom. att förlänga den föreskrivna tid som avses i 12 kap. 2 § 1 mom., ska styrelsen utan dröjsmål sammankalla kassamötet när den tidsfrist som Finansinspektionen beviljat har löpt ut. 
Utöver vad som bestäms i tilläggspensionskassans stadgar ska en skriftlig kallelse sändas till varje delägare. Styrelsen ska underrätta Finansinspektionen om kallelsen till kassamötet.  
5 § 
Registrering av likvidation och förordnande om likvidation 
Likvidatorn ska anmäla beslutet om likvidation och om val av likvidator till Finansinspektionen för att antecknas i registret.  
Finansinspektionen ska försätta en tilläggspensionsanstalt i likvidation, om den upptäcker att tilläggspensionsanstalten i den situation som avses i den nämnda paragrafen 1 mom. inte har fattat beslut om att försättas i likvidation eller inte har lämnat in en ansökan som avses i den nämnda paragrafen 2 mom. Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrätta Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten om ovannämnda beslut. 
6 § 
Borgenärer med förmånsrätt 
När en tilläggspensionsanstalt har försatts i likvidation har de försäkrade och pensionstagarna och mottagarna av andra förmåner samt förmånstagarna för sin andel av försäkringstekniska avsättningar enligt 5 kap. 1 § samma förmånsrätt till tilläggspensionsanstaltens tillgångar som innehavaren av en handpant har till den pantsatta egendomen.  
Förmånsrätten enligt denna paragraf försämrar inte den rätt som tillkommer innehavaren av en handpant eller en i egendomen beviljad inteckning och hindrar inte att de skulder som avses i 13 kap. 27 § 1—4 punkten i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor betalas under likvidationen.  
7 § 
Offentlig stämning 
Likvidatorn ska utan dröjsmål söka offentlig stämning på tilläggspensionsanstaltens borgenärer på den i likvidation försatta tilläggspensionsanstaltens bekostnad.  
I den offentliga stämningen ska nämnas att de försäkrade i tilläggspensionsanstalten, pensionstagarna, mottagarna av en annan förmån eller förmånstagarna inte behöver anmäla sina fordringar vid likvidation och att deras förmånsrätt enligt 12 kap. 6 § inte behöver krävas. I övrigt tillämpas vad som iakttas vid stämning i lagen om offentlig stämning (729/2003).  
8 § 
Anmälan av fordringar 
En borgenär enligt 12 kap. 7 § 1 mom. ska meddela fordrans art, dess uppkomstdatum och belopp till det organ eller den myndighet som har behörighet att ta emot anmälningar eller anmärkningar om fordran. Borgenären ska dessutom ange om han eller hon gör gällande förmånsrätt, realsäkerhet eller äganderättsförbehåll för fordran och hurdana tillgångar hans eller hennes säkerhet är. 
9 § 
Överlåtelse av ett försäkringsbestånd, betalning av skulder och skifte av egendom 
När en tilläggspensionsanstalt har försatts i likvidation ska likvidatorn så snart som möjligt med en eller flera tilläggspensionsanstalter eller ett eller flera försäkringsbolag försöka få till stånd ett avtal om överlåtelse av försäkringsbeståndet i enlighet med bestämmelserna i 11 kap. Ett försäkringsbestånd kan också överlåtas i delar till en eller flera av dessa försäkringsanstalter. 
Om ett avtal om överlåtelse av försäkringsbeståndet inte fås till stånd inom två år efter det att likvidationen började, ska Finansinspektionen bestämma den tidpunkt då försäkringarna ska upphöra att gälla. Efter detta ska tilläggspensionsanstaltens egendom omvandlas till kontanter. Likvidatorerna ska utan dröjsmål göra upp en förteckning över de proportionstal enligt vilka skiftet ska verkställas. Förteckningen ska lämnas till Finansinspektionen, där den i 30 dagar ska hållas tillgänglig för dem som saken gäller. Finansinspektionen ska i den officiella tidningen offentliggöra att förteckningen finns tillgänglig. Rättelse av proportionstalen får sökas hos Finansinspektionen inom 30 dagar från utgången av den tid förteckningen hållits tillgänglig. 
Med de tillgångar som avses i 2 mom. ska skulderna orsakade av likvidationsförfarandet och de i 12 kap. 6 § avsedda skulder som har förmånsrätt betalas. Därefter betalas med de medel som erhållits genom omvandlingen av egendomen till kontanter alla andra kända skulder när den i 12 kap. 7 § avsedda utsatta tiden för offentlig stämning på tilläggspensionsanstaltens borgenärer är förbi. Om en skuld är tvistig eller inte har förfallit till betalning eller om den av någon annan orsak inte kan betalas, ska behövliga medel reserveras, om bolagets tillgångar räcker till detta. Den återstående egendomen ska skiftas så som föreskrivs i tilläggspensionskassans eller tilläggspensionsstiftelsens stadgar. 
Om tilläggspensionsanstalten bedriver premiebaserad tilläggspensionsförsäkring, skiftas med stöd av den separata täckning som avses i 6 kap. 23 § täckningen av försäkringstekniska avsättningar till de i 12 kap. 6 § avsedda borgenärer som har förmånsrätt. 
10 § 
Förbud mot att använda tilläggspensionsanstaltens tillgångar 
Finansinspektionen kan förbjuda användningen av sådana tillgångar som hör till en tilläggspensionsanstalt försatt i likvidation och som förvaltas av en kapitalförvaltare som avses i 6 kap. 27 § eller av ett förvaringsinstitut som avses i nämnda 28 §. 
11 § 
Verksamhetsbegränsning 
En tilläggspensionsanstalt som har försatts i likvidation får fortsätta med försäkringsverksamhet endast i den omfattning som är nödvändig för att trygga de försäkrades förmåner.  
En tilläggspensionskassa som har försatts i likvidation får inte försäkra nya personer, om inte något annat följer av 1 mom.  
12 § 
Betalning av förmåner som har förfallit till betalning 
En tilläggspensionsstiftelse ska betala pensioner eller andra förmåner som har förfallit till betalning under eller före en likvidation. Likvidatorn ska betala de ovan avsedda betalningarna i enlighet med verksamhetsplanen enligt 13 kap. 27 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor. 
En tilläggspensionskassa får inte under en likvidation betala pensioner eller andra förmåner, om de har förfallit till betalning under likvidationen. 
13 § 
Fordringar på delägaren 
Om det i 13 kap. 15 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor avsedda likvidationsbokslutet för en tilläggspensionskassa visar underskott, tillämpas bestämmelserna i 5 kap. 14 § på täckningen av det. Bestämmelserna i 5 kap. 11 § om skyldigheten för en delägare i en tilläggspensionsstiftelse att betala bidrag tillämpas också när tilläggspensionsstiftelsen är försatt i likvidation. En tilläggspensionsstiftelse som har försatts i likvidation kan säga upp en fordran på en delägare till betalning omedelbart efter uppsägningen, om tilläggspensionsstiftelsen saknar kontanta medel för de kostnader enligt 13 kap. 27 § 1 mom. 3 punkten i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor som dess likvidationsförfarande medför. En tilläggspensionsstiftelses fordran på en delägare kan också sägas upp för de pensioner och förmåner som tilläggspensionsstiftelsen ska betala enligt 12 kap. 12 §. Det belopp som ska sägas upp får då inte överstiga det belopp som behövs för betalningarna enligt 13 kap. 27 § 1 mom. 3 punkten i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor och 12 kap. 12 § i denna lag.  
När det i 12 kap. 9 § 1 mom. avsedda avtal om överlåtelse av försäkringsbeståndet har ingåtts eller den i 12 kap. 9 § 2 mom. avsedda tidpunkten då försäkringarna upphör att gälla har bestämts, kan utöver vad som föreskrivs i 1 mom. en fordran som den tilläggspensionsanstalt som är försatt i likvidation har på en delägare sägas upp till betalning inom sex månader från uppsägningen, även om en längre uppsägningstid skulle ha överenskommits. 
14 § 
Klander av slutredovisning och skifte 
Om någon vill klandra den slutredovisning som avses i 13 kap. 33 § i lagen om pensionsstiftelser eller pensionskassor eller det skifte av tillgångar som avses i 12 kap. 9 § i denna lag, ska talan mot tilläggspensionsanstalten väckas vid tingsrätten på tilläggspensionsanstaltens hemort inom tre månader efter det att tilläggspensionsstiftelsens slutredovisning har kungjorts på det sätt som avses i 13 kap. 33 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor eller tilläggspensionskassans slutredovisning har lagts fram vid kassamötet enligt nämnda paragraf. 
15 § 
Avslutande av en tilläggspensionsstiftelses likvidation samt fortsättning av tilläggspensionsstiftelsens försäkringsverksamhet  
Om en tilläggspensionsstiftelse under likvidationen uppfyller kraven som föreskrivs i 12 kap. 2 § 1 mom. 1—7 punkten, ska delägarna i tilläggspensionsstiftelsen sammankallas av likvidatorn för att besluta om försäkringsverksamheten ska fortsätta. Efter det att revisorn yttrat sig i ärendet får delägarna enhälligt besluta att likvidationen ska avslutas och att försäkringsverksamheten ska fortsätta.  
När det beslutats att likvidationen ska avslutas och tilläggspensionsstiftelsens verksamhet fortsätta, ska för tilläggspensionsstiftelsen väljas en styrelse i enlighet med tilläggspensionsstiftelsens stadgar. Likvidatorns uppdrag upphör när styrelsen har blivit vald. Likvidatorn ska ge en sådan slutredovisning över sin verksamhet som avses i 13 kap. 33 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor. 
Styrelsen ska utan dröjsmål anmäla beslutet om avslutande av likvidationen till Finansinspektionen för anteckning i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor. Till anmälan ska fogas det revisorsutlåtande som avses i 1 mom. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om innehållet i den anmälan som avses 3 mom. 
Konkurs 
16 § 
Borgenärer med förmånsrätt 
När en tilläggspensionsanstalt har försatts i konkurs har de försäkrade, pensionstagarna och mottagarna av andra förmåner samt förmånstagarna för sin andel av försäkringstekniska avsättningar enligt 4 kap. 1 § samma förmånsrätt till tilläggspensionsanstaltens tillgångar som innehavaren av en handpant har till den pantsatta egendomen. 
Förmånsrätten enligt 1 mom. försämrar inte den rätt som tillkommer innehavaren av en handpant eller en i egendomen beviljad inteckning och hindrar inte att de löpande förvaltningskostnaderna för konkursförfarandet och tilläggspensionsanstaltens verksamhet betalas under konkursen.  
17 § 
Betalning av pensioner och andra förmåner 
En tilläggspensionsanstalt som har försatts i konkurs får inte betala tilläggspensioner och andra förmåner som förfallit till betalning. 
18 § 
Verksamhetsbegränsning 
En tilläggspensionsanstalt som har försatts i konkurs får fortsätta sin verksamhet endast i den omfattning som är nödvändig för att trygga de försäkrades förmåner. 
En tilläggspensionsanstalt som har försatts i konkurs får inte försäkra nya personer. 
19 § 
Överlåtelse av ett försäkringsbestånd, betalning av skulder och skifte av egendom 
När en tilläggspensionsanstalt har försatts i konkurs ska boförvaltaren så snart som möjligt försöka få till stånd ett avtal om överlåtelse av försäkringsbeståndet med en eller flera tilläggspensionsanstalter eller ett eller flera försäkringsbolag i enlighet med bestämmelserna i 11 kap. Ett försäkringsbestånd kan också överlåtas i delar till en eller flera av dessa försäkringsanstalter. 
Om ett avtal om överlåtelse av försäkringsbeståndet inte fås till stånd inom två år efter det att konkursen eller den likvidation som föregick den började, ska Finansinspektionen bestämma den tidpunkt då försäkringarna ska upphöra att gälla. Efter detta ska tilläggspensionsanstaltens egendom omvandlas till kontanter.  
Boförvaltaren ska utan dröjsmål göra upp en förteckning över de proportionstal enligt vilka skiftet ska verkställas. Förteckningen ska lämnas till Finansinspektionen, där den i 30 dagar ska hållas tillgänglig för dem som saken gäller. Finansinspektionen ska i den officiella tidningen offentliggöra att förteckningen finns tillgänglig. Ompröving av proportionstalen får begäras hos Finansinspektionen inom 30 dagar från utgången av den tid förteckningen hållits tillgänglig. 
Med de tillgångar som avses i 2 mom. ska först skulderna orsakade av konkursförfarandet och det likvidationsförfarande som föregick konkursförfarandet, de förvaltningskostnader som avses i 12 kap. 16 § och därefter trots vad som föreskrivs i 12 kap. 17 § de i 12 kap. 16 § 1 mom. avsedda skulder som har förmånsrätt betalas. Därefter betalas med de medel som erhållits genom omvandlingen av egendomen till kontanter alla andra kända skulder. 
Om tilläggspensionsanstalten bedriver premiebaserad tilläggspensionsförsäkring, skiftas med stöd av den separata täckning som avses i 6 kap. 23 § täckningen av försäkringstekniska avsättningar till de i 12 kap. 6 § avsedda borgenärer som har förmånsrätt. 
20 § 
Fordringar på delägaren 
Om en tilläggspensionskassa som ska försättas i konkurs har försatts i likvidation, bestäms det ansvar som en delägare i tilläggspensionskassan har för betalningen av bidragen enligt likvidationsbokslutet på det sätt som föreskrivs i 5 kap. 14 §. Om en tilläggspensionskassa inte är försatt i likvidation när den försätts i konkurs, tillämpas bestämmelserna i 5 kap. 14 § i denna lag på täckningen av underskottet i ett i 9 kap. 3 § i konkurslagen (120/2004) avsett bokslut. 
Bestämmelserna i 5 kap. 11 § om skyldigheten för en delägare i en tilläggspensionsstiftelse att betala bidrag tillämpas också när tilläggspensionsstiftelsen är försatt i konkurs. En tilläggspensionsstiftelse som har försatts i konkurs kan säga upp en fordran på en delägare till betalning omedelbart efter uppsägningen, om tilläggspensionsstiftelsen saknar kontanta medel för de kostnader som konkursförfarandet medför. 
När det i 12 kap. 9 § 1 avsedda avtal om överlåtelse av försäkringsbeståndet har ingåtts eller den i 2 mom. i nämnda paragraf avsedda tidpunkten då försäkringarna upphör att gälla har bestämts, kan utöver vad som 2 mom. i denna paragraf föreskrivs en fordran som den tilläggspensionsanstalt som är försatt i konkurs har på en delägare sägas upp till betalning inom sex månader från uppsägningen, även om en längre uppsägningstid skulle ha överenskommits. 
13 kap. 
Gränsöverskridande verksamhet 
EES-tilläggspensionsanstalt och utländska EES-tilläggspensionsanstalt 
1 § 
Kapitlets tillämpningsområde 
Detta kapitel ska tillämpas på EES-tilläggspensionsanstaltens och utländska EES-tilläggspensionsanstalters gränsöverskridande verksamhet. 
En tilläggspensionsstiftelse kan hos Finansinspektionen ansöka om tillstånd att verka som EES-tilläggspensionsstiftelse och en tilläggspensionskassa kan hos Finansinspektionen ansöka om tillstånd att verka som en EES-tilläggspensionskassa. På ansökan om tillstånd tillämpas vad som i detta kapitel föreskrivs om tillståndsförfarandet för en EES-tilläggspensionsanstalt i fråga om gränsöverskridande verksamhet. 
EES-tilläggspensionsanstaltens gränsöverskridande verksamhet 
2 § 
Ansökan om tillstånd för gränsöverskridande verksamhet 
En EES-tilläggspensionsanstalt ska ansöka om tillstånd hos Finansinspektionen innan den gränsöverskridande verksamheten inleds och finansiering i anslutning därtill tas emot från ett finansierande företag. 
EES-tilläggspensionsanstalten ska i samband med ansökan underrätta Finansinspektionen om 
1) värdstaten, 
2) det finansierande företaget och den ort där dess centralförvaltning är belägen, 
3) huvuddragen i det tilläggspensionsarrangemang som ska förvaltas för det finansierande företaget. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas i samband med ansökan. 
3 § 
Bedömning av förutsättningarna att bedriva gränsöverskridande verksamhet 
Om Finansinspektionen gör bedömningen att en EES-tilläggspensionsanstalt med beaktande av dess administrativa uppbyggnad, dess finansiella ställning och dess lednings anseende, yrkeskvalifikationer samt erfarenhet på området har förutsättningar att bedriva den föreslagna gränsöverskridande verksamheten, ska Finansinspektionen inom tre månader från mottagandet av de uppgifter som avses i 13 kap. 2 § 2 mom. sända uppgifterna vidare till den behöriga myndigheten i den stat som avses i 13 kap. 2 § 2 mom. 1 punkten och underrätta EES-tilläggspensionsstiftelsen om detta. Till anmälan ska fogas beslutet om tillstånd att inleda den gränsöverskridande verksamheten. 
Om Finansinspektionen gör bedömningen att en EES-tilläggspensionsstiftelse inte uppfyller de i 1 mom. föreskrivna förutsättningarna för att bedriva gränsöverskridande verksamhet, ska Finansinspektionen avslå tillståndsansökan inom tre månader från det att den fick de uppgifter som avses i 2 mom. i nämnda paragraf. 
4 § 
Information om social- och arbetsrättsliga krav och kraven på lämnande av information 
En EES-tilläggspensionsanstalt som ansöker om tillstånd ska av Finansinspektionen få information om de social- och arbetsrättsliga krav som i samband med gränsöverskridande verksamhet ska tillämpas på tilläggspensionsarrangemang och som har uppställts av den behöriga myndigheten i värdstaten samt om betydande förändringar av de nämnda kraven. På en EES-tilläggspensionsanstalts gränsöverskridande verksamhet ska inte tillämpas vad som i 7 kap. föreskrivs om information som ska ges om tilläggspensionsarrangemang och i 8 kap. om ansökan om och utbetalning av förmån. 
Finansinspektionen ska informera den ansökande EES-tilläggspensionsanstalten om de krav gällande gränsöverskridande verksamhet som värdstatens behöriga myndighet har uppställt i fråga om information som ska ges presumtiva försäkrade, försäkrade och mottagare av förmån samt betydande förändringar av de ovan avsedda kraven. 
En EES-tilläggspensionsanstalt som har fått det ovan i 13 kap. 3 § 1 mom. avsedda tillståndet kan börja bedriva gränsöverskridande verksamhet efter att ha informerats om de i 1 och 2 mom. i denna paragraf avsedda krav eller efter sex veckor från det att värdstatens behöriga myndighet har fått de uppgifter som avses i 13 kap. 2 § 2 mom. 
5 § 
Tillsyn över social- och arbetsrättsliga krav och kraven på lämnande av information 
Om värdstatens behöriga myndighet meddelar Finansinspektionen att en EES-tilläggspensionsanstalt i sin verksamhet inte iakttar de krav som avses i 13 kap. 4 § 1 och 2 mom., ska Finansinspektionen i samarbete med värdstatens behöriga myndighet vidta de åtgärder som behövs för att tilläggspensionsanstalten ska upphöra med överträdelsen. 
6 § 
Täckning av försäkringstekniska avsättningar fullt ut 
En EES-tilläggspensionsanstalt som bedriver gränsöverskridande verksamhet ska fullt ut och ständigt täcka försäkringstekniska avsättningar i fråga om samtliga tilläggspensionsarrangemang som den förvaltar. 
7 § 
Anteckning av EES-tilläggspensionsstiftelser och EES-tilläggspensionskassor i registret 
Finansinspektionen ska i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor också anteckna som EES-pensionsstiftelser sådana tilläggspensionsstiftelser som bedriver betydande gränsöverskridande verksamhet. Om en EES-tilläggspensionsstiftelses gränsöverskridande verksamhet upphör, ska Finansinspektionen avregistrera tilläggspensionsstiftelsen som EES-tilläggspensionsstiftelse. Finansinspektionen ska i registret anteckna de EES-stater där en EES-tilläggspensionsstiftelse är verksam. 
Finansinspektionen ska i registret också som EES-pensionskassor anteckna sådana tilläggspensionskassor som bedriver gränsöverskridande verksamhet. Om en EES-tilläggspensionskassas gränsöverskridande verksamhet upphör, ska Finansinspektionen avregistrera tilläggspensionskassan som EES-tilläggspensionskassa. Finansinspektionen ska i registret anteckna de EES-stater där en EES-tilläggspensionskassa är verksam. 
Finansinspektionen ska meddela Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten de registeruppgifter som avses i 1 och 2 mom. 
Utländska EES-tilläggspensionsanstalters gränsöverskridande verksamhet i Finland 
8 § 
Utländska EES-tilläggspensionsanstalters rätt att bedriva tilläggspensionsverksamhet i Finland 
Utländska EES-tilläggspensionsanstalter har rätt att bedriva gränsöverskridande verksamhet i Finland och att ta emot finansiering från finansierande företag som är etablerade i Finland. 
9 § 
Information om social- och arbetsrättsliga krav och kraven på lämnande av information 
Finansinspektionen ska informera den behöriga myndigheten i en utländsk EES- tilläggspensionsanstalts hemstat om Finlands social- och arbetsrättsliga krav som i samband med gränsöverskridande verksamhet ska tillämpas på tilläggspensionsarrangemang samt om kraven när det gäller lämnande av information till presumtiva försäkrade, försäkrade och mottagare av förmån. Finansinspektionen ska lämna den ovan avsedda informationen inom sex veckor efter att ha tagit emot den behöriga myndighetens uppgifter om den utländska EES- tilläggspensionsanstaltens verksamhet i fråga om värdstaten, det finansierande företaget och dess hemort samt om de huvudsakliga särdragen i tilläggspensionsarrangemanget. 
Finansinspektionen ska underrätta den behöriga myndigheten i en utländsk EES- tilläggspensionsanstalts hemstat om betydande förändringar av de krav som avses i 1 mom. 
10 § 
Inledande av gränsöverskridande verksamhet 
En utländsk EES-tilläggspensionsanstalt kan börja bedriva gränsöverskridande verksamhet i Finland då den av den behöriga myndigheten i sin hemstat i enlighet med 13 kap. 9 § 1 mom. har informerats om de social- och arbetsrättsliga kraven och om informationskraven. 
Trots vad som bestäms i 1 mom. kan en utländsk EES-tilläggspensionsanstalt börja bedriva gränsöverskridande verksamhet om den behöriga myndigheten i dess hemstat inte i enlighet med 1 mom. har informerat anstalten sex veckor efter det att Finansinspektionen av den behöriga myndigheten i hemstaten har fått information om anmälan som avser inledande av den utländska EES-tilläggspensionsanstaltens verksamhet. 
11 § 
Tillsyn över social- och arbetsrättsliga krav och uppfyllande av kraven på lämnande av information 
Finansinspektionen ska övervaka att utländska EES-tilläggspensionsanstalter uppfyller de krav som avses i 13 kap. 9 § 1 mom. Finansinspektionen ska underrätta den behöriga myndigheten i den utländska EES-tilläggspensionsanstaltens hemstat om överträdelser som den upptäckt i samband med tillsynen. Om överträdelsen fortsätter trots de åtgärder som vidtagits av den behöriga myndigheten eller på grund av att inga åtgärder vidtagits, kan Finansinspektionen begränsa eller, om det är nödvändigt för att överträdelsen ska upphöra, förbjuda den utländska EES-tilläggspensionsanstaltens verksamhet i Finland med iakttagande av vad som i 61 § 3 mom. i lagen om Finansinspektionen föreskrivs om begränsning av och förbud mot utländska EES-filialers verksamhet. 
14 kap. 
Gränsöverskridande överlåtelser 
1 § 
Kapitlets tillämpningsområde 
Detta kapitel ska tillämpas på tilläggspensionsanstalter med minst 100 försäkrade samt på tilläggspensionsanstalter som från och med följande räkenskapsperiod har lämnat in en sådan anmälan till Finansinspektionen som avses i 1 kap. 14 § 1 mom. Detta kapitel ska tillämpas också på tilläggspensionsanstalter med färre än 100 försäkrade, om den tilläggspensionsanstalt som är övertagande tilläggspensionsanstalt eller den utländska EES- tilläggspensionsanstalt som är övertagande tilläggspensionsanstalt inte bedriver gränsöverskridande verksamhet efter överlåtelsen. 
En tilläggspensionsanstalt kan överlåta alla eller en del av ett tilläggspensionsarrangemangs ansvar inklusive försäkringstekniska avsättningar, andra skyldigheter och rättigheter samt försäkringstekniska avsättningar som ska överföras och andra motsvarande tillgångar eller motsvarande betalningar till den övertagande tilläggspensionsanstalten under de förutsättningar som föreskrivs i detta kapitel. 
Den tilläggspensionsanstalt vars tilläggspensionsarrangemang överlåts ska svara för överlåtelsekostnaderna. 
På överlåtelse av en del av ett tilläggspensionsarrangemang ska tillämpas vad som i detta kapitel föreskrivs om överlåtelse av tilläggspensionsarrangemang. På den gränsöverskridande överlåtelse av tilläggspensionsarrangemang som avses i detta kapitel tillämpas inte 11 kap. På en tilläggspensionsanstalt som överlåter hela sitt försäkringsbestånd tillämpas dock10 och 11 § i nämnda kap. 
2 § 
Samtycke av försäkrade, mottagare av förmån och den arbetsgivare som försäkrar 
Utöver vad som i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor föreskrivs om en pensionsanstalts styrelses beslut är en förutsättning för en sådan överlåtelse av tilläggspensionsarrangemang som avses i 14 kap. 1 § 2 mom. att överlåtelsen godkänns av en majoritet av den överlåtande tilläggspensionsanstalts styrelseledamöter som företräder de försäkrade och mottagarna av förmån. 
Om det i tilläggspensionsanstaltens stadgar är bestämt att mottagarna av förmån inte väljer styrelseledamöter, är en förutsättning för överlåtelsen dessutom att majoriteten av mottagarna av förmån godkänner överlåtelsen. Då utövar mottagarna av förmån sin beslutanderätt per post eller genom datakommunikation. Mottagarna av förmåns beslut blir det förslag som har biträtts med mer än hälften av de avgivna rösterna. 
En tilläggspensionsanstalt ska minst en månad före ett sådant beslut som avses i 1 mom. till de försäkrade och mottagare av förmån som omfattas av det försäkringsbestånd som överlåts och till de styrelseledamöter som företräder dem sända ett meddelande om planen för överlåtelse av tilläggspensionsarrangemanget samt hålla information om överlåtelsevillkoren tillgänglig för dem på sitt kontor eller på sin webbplats. Om mottagarna av förmån utövar sin beslutanderätt på i 2 mom. avsett sätt, ska till mottagarna av förmån minst en månad före ett beslut enligt i 1 mom. sändas anvisningar om omröstningsförfarande. 
En förutsättning för överlåtelse av ett tilläggspensionsarrangemang är dessutom att den arbetsgivare vars tilläggspensionsarrangemang överlåts, på förhand har gett sitt samtycke till överlåtelsen. 
3 § 
Finansinspektionens bedömning samt godkännande av den behöriga myndigheten i den övertagande tilläggspensionsanstaltens hemstat  
En förutsättning för en tilläggspensionsanstalts gränsöverskridande överlåtelse av ett tilläggspensionsarrangemang enligt 14 kap. 1 § 2 mom. är att den behöriga myndigheten i den övertagande tilläggspensionsanstaltens hemstat ger sitt godkännande efter det att Finansinspektionen har förhandsgodkänt den ansökan om gränsöverskridande överlåtelse från den övertagande tilläggspensionsanstalten som inkommit från den ovan avsedda behöriga myndigheten. 
Finansinspektionen ska efter att från den behöriga myndigheten i den övertagande tilläggspensionsanstaltens hemstat ha fått den nämnda anstaltens ansökan om gränsöverskridande överlåtelse bedöma om 
1) de återstående försäkrades och mottagarna av förmåns ställning på lång sikt vid överlåtelsen av tilläggspensionsarrangemanget delvis är tryggad på det sätt som avses i 14 kap. 1 § 2 mom., 
2) de försäkrades och mottagarna av förmåns individuella rättigheter kommer att vara åtminstone desamma efter överlåtelsen, 
3) de tillgångar motsvarande tilläggspensionsarrangemanget som överlåts är tillräckliga och lämpliga för att täcka de skulder, försäkringstekniska avsättningar och andra skyldigheter och rättigheter som ska överlåtas, på det sätt som föreskrivs i 6 kap. 
Finansinspektionen ska inom åtta veckor från det att ansökan enligt 1 mom. har mottagits sända sin bedömning till den behöriga myndigheten i den övertagande tilläggspensionsanstaltens hemstat. 
4 § 
Information om de social- och arbetsrättsliga krav och krav på lämnande av information som tillämpas på överlåtna tilläggspensionsarrangemang 
När Finansinspektionen av den behöriga myndigheten i den övertagande tilläggspensionsanstaltens hemstat har informerats om att överlåtelsen godkänts och överlåtelsen leder till gränsöverskridande verksamhet, ska Finansinspektionen informera den ovan avsedda behöriga myndigheten om de social- och arbetsrättsliga krav som ska tillämpas på tilläggspensionsarrangemanget och enligt vilka tilläggspensionsarrangemanget ska förvaltas samt om betydande förändringar av de krav som nämns. 
Finansinspektionen ska dessutom informera den behöriga myndigheten i den övertagande tilläggspensionsanstaltens hemstat om de krav som ska tillämpas på sändande av informationen till presumtiva försäkrade, försäkrade och mottagare av förmån samt om betydande förändringar när det gäller sändandet av information som nämns ovan. 
Finansinspektionen ska sända ett meddelande enligt 1 och 2 mom. inom fyra veckor efter att ha fått vetskap om att ansökan om överlåtelsen har godkänts. 
5 § 
Finansinspektionens tillsynsuppgifter 
Om Finansinspektionen i en situation som avses i 14 kap. 4 § är värdstatens behöriga myndighet, ska Finansinspektionen utöva tillsyn över att den övertagande tilläggspensionsanstalten uppfyller de krav som avses i 1 och 2 mom. i nämnda paragraf. Finansinspektionen ska underrätta den behöriga myndigheten i den övertagande tilläggspensionsanstaltens hemstat om överträdelser som den har upptäckt i samband med tillsynen. Om en överträdelse fortsätter trots eller i avsaknad av den ovan avsedda behöriga myndighetens åtgärder, kan Finansinspektionen begränsa eller förbjuda den övertagande tilläggspensionsanstaltens verksamhet i Finland med iakttagande av vad som i 61 § 3 mom. i lagen om Finansinspektionen föreskrivs om begränsning av och förbud mot utländska EES-filialers verksamhet. 
6 § 
Tilläggspensionsanstalt som övertagande tilläggspensionsanstalt 
En tilläggspensionsanstalt kan i samband med en gränsöverskridande överlåtelse vara övertagande tilläggspensionsanstalt, om de förutsättningar för överlåtelsen som föreskrivs i detta kapitel är uppfyllda. 
En förutsättning för överlåtelse är att de försäkrade och mottagarna av förmån eller de företrädare för de försäkrade och mottagarna av förmån som omfattas av tilläggspensionsarrangemanget på förhand har gett sitt samtycke till överlåtelsen. En förutsättning för överlåtelsen är dessutom att det företag som finansierar tilläggspensionsarrangemanget på förhand har gett sitt samtycke och att det blir en sådan delägare i den övertagande tilläggspensionsstiftelsen som uppfyller de krav på en verksamhetskrets som föreskrivs i 1 kap. 5 § eller att det blir en sådan delägare i den övertagande tilläggspensionskassan som uppfyller de krav på en verksamhetskrets som föreskrivs i 6 § i nämnda kap. 
Den överlåtande tilläggspensionsanstalten ska svara för överlåtelsekostnaderna. 
7 § 
Tillståndsansökan om övertagande av tilläggspensionsarrangemang 
En tilläggspensionsanstalt som har för avsikt att vara övertagande tilläggspensionsanstalt ska hos Finansinspektionen ansöka om tillstånd för gränsöverskridande överlåtelse av tilläggspensionsarrangemanget. Av ansökan ska framgå 
1) det överlåtande och den övertagande tilläggspensionsanstaltens namn och huvudsakliga förvaltningsort samt den EES-stat där tilläggspensionsanstalten är auktoriserad eller registrerad, 
2) avtalet mellan den överlåtande och den övertagande tilläggspensionsanstalten om överlåtelse av tilläggspensionsarrangemanget inklusive alla villkor, 
3) en beskrivning av tilläggspensionsarrangemangets väsentliga särdrag, 
4) en beskrivning av de skulder eller försäkringstekniska avsättningar som ska överlåtas och andra skyldigheter och rättigheter, samt motsvarande tillgångar eller likvärdiga likvida tillgångar, 
5) det finansierande företagets namn och huvudsakliga förvaltningsort, 
6) belägg för att de försäkrade, mottagarna av förmån och det finansierande företag som avses i 14 kap. 6 § 2 mom. har gett samtycke, 
7) namnet på de EES-stater vars social- och arbetsrätt ska tillämpas på det tilläggspensionsarrangemang som överlåts. 
Finansinspektionen ska utan dröjsmål sända en ansökan enligt 1 mom. till den överlåtande tilläggspensionsanstaltens behöriga myndighet för bedömning. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om ansökningar som avses i 1 mom. 
8 § 
Finansinspektionens beslut om tillstånd för övertagande av tilläggspensionsarrangemang 
Finansinspektionen ska utifrån en ansökan enligt 14 kap. 7 § bedöma om 
1) den ansökande tilläggspensionsanstalten har lämnat all den i 14 kap. 7 § 1 mom. avsedda informationen, 
2) tilläggspensionsanstaltens administrativa uppbyggnad och finansiella ställning dess lednings anseende, yrkeskvalifikationer och erfarenhet på området är förenliga med de krav som uppställts för den föreslagna överlåtelsen, 
3) de långsiktiga intressena hos tilläggspensionsanstaltens försäkrade och mottagare av förmån och den överlåtna delen av tilläggspensionsarrangemanget är tillräckligt skyddade under och efter överlåtelsen, 
4) tilläggspensionsanstaltens försäkringstekniska avsättningar i sin helhet är täckta vid tidpunkten för överlåtelsen, i det fall att överlåtelsen utmynnar i gränsöverskridande verksamhet, 
5) de tillgångar som ska överlåtas är tillräckliga och lämpliga för att täcka de skulder som överlåts, inklusive försäkringstekniska avsättningar, samt övriga skyldigheter och rättigheter på det sätt som föreskrivs i denna lag. 
Finansinspektionen ska till den tilläggspensionsanstalt som ansöker om tillstånd sända sitt beslut om godkännande av eller avslag på ansökan om tillstånd inom tre månader efter att ha mottagit ansökan och till den behöriga myndigheten i den överlåtande tilläggspensionsanstaltens hemstat inom två veckor efter det att den fattat beslutet. Om Finansinspektionen inte meddelar ett beslut inom den föreskrivna tiden på tre månader, kan den tilläggspensionsanstalt som ansöker om tillstånd söka ändring genom besvär. Besvären anses då avse ett beslut av Finansinspektionen om avslag av ansökan. Besvär får anföras till dess att Finansinspektionen har meddelat sitt beslut om godkännande eller avslag. Finansinspektionen ska underrätta besvärsmyndigheten om beslutet i ärendet. 
9 § 
Information om de social- och arbetsrättsliga krav och krav på lämnande av information som tillämpas på övertagna tilläggspensionsarrangemang 
Om en gränsöverskridande överlåtelse utmynnar i gränsöverskridande verksamhet ska Finansinspektionen informera den övertagande tilläggspensionsanstalten om de social- och arbetsrättsliga krav som ska tillämpas på den gränsöverskridande verksamheten samt om den information som ska ges till presumtiva försäkrade, försäkrade och mottagare av förmån gällande de krav som ställts av den behöriga myndigheten i den överlåtande tilläggspensionsanstaltens hemstat. Finansinspektionen ska lämna den ovan avsedda informationen inom en vecka från det att den informerats av den behöriga myndigheten i tilläggspensionsanstaltens hemstat. 
Om en tilläggspensionsanstalt som i egenskap av övertagande tilläggspensionsanstalt bedriver gränsöverskridande verksamhet inte uppfyller de social- och arbetsrättsliga krav som avses i 1 mom. eller de krav som gäller lämnande av information, ska Finansinspektionen i samråd med den behöriga myndigheten i värdstaten vidta åtgärder för att överträdelsen ska upphöra. 
10 § 
Inledning av förvaltning av tilläggspensionsarrangemang som överlåts 
En tilläggspensionsanstalt som ansöker om tillstånd enligt 14 kap. 7 § får börja förvalta det tilläggspensionsarrangemang som ska överlåtas efter att ha fått Finansinspektionens godkännande beslut enligt 14 kap. 8 § 2 mom. eller om tilläggspensionsanstalten inte har fått Finansinspektionens godkännande eller avslag inom fyra månader och tre veckor från inlämnandet av ansökan. 
Om en gränsöverskridande överlåtelse när en tilläggspensionsanstalt är övertagande tilläggspensionsanstalt utmynnar i gränsöverskridande verksamhet, ska 13 kap. 7 § tillämpas på antecknande av tilläggspensionsanstalten i registret över pensionsstiftelser och pensionskassor. 
11 § 
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens medlingsförfarande 
Om Finansinspektionen och den behöriga myndigheten i hemstaten för den överlåtande eller övertagande tilläggspensionsanstalten har meningsskiljaktigheter som gäller förfarandet för överlåtelsen av tilläggspensionsarrangemanget, innehållet i åtgärder eller den behöriga myndighetens passivitet, kan Finansinspektionen med Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten inleda ett sådant icke-bindande medlingsförfarande som avses i artikel 31.2 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG. 
15 kap. 
Tillsynen över tilläggspensionsanstalter och utländska EES-tilläggspensionsanstalter 
1 § 
Finansinspektionens tillsynsuppgifter 
Finansinspektionen ska utöva tillsyn över att tilläggspensionsanstalterna uppfyller de krav på sin verksamhet som föreskrivs i denna lag. Finansinspektionen ska i synnerhet utöva tillsyn över att tilläggspensionsanstalterna uppfyller följande krav: 
1) vad som i 5 kap. föreskrivs om försäkringstekniska avsättningar och deras finansiering, tilläggspensionsanstaltens kapitalbas, disponibla kapitalbas och minimikrav på kapitalbasen, 
2) vad som i 6 kap. föreskrivs om investering, kapitalförvaltning och förvaring av tillgångar, 
3) vad som i 3 kap. föreskrivs om företagsstyrningssystem och ledning, 
4) vad som i 7 kap. föreskrivs om information som ska lämnas till försäkrade och mottagare av förmån. 
2 § 
Tillsynens syfte, proportionalitet och effekt 
Syftet med tillsynen är att skydda de försäkrades och mottagarna av förmåns rättigheter samt att säkerställa tilläggspensionsanstalternas stabilitet och sundhet. 
Tillsynen ska vara rättidig och stå i proposition till storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos tilläggspensionsanstaltens verksamhet. Tillsynen ska baseras på en framåtblickande och riskbaserad metod. 
Finansinspektionen ska utföra tillsynsåtgärder i ändamålsenlig omfattning i tilläggspensionsanstaltens lokaler och på distans. Finansinspektionen ska särskilt i krissituationer ta hänsyn till den potentiella effekt som åtgärderna har på de finansiella systemens stabilitet i Europeiska unionen. 
3 § 
Omständigheter att beakta i tillsynen samt tillgängliga tillsynsmetoder 
Finansinspektionen ska när den utövar tillsyn över tilläggspensionsanstalterna ta hänsyn till de omständigheter under vilka tilläggspensionsanstalterna bedriver sin verksamhet samt till de tjänsteföretag som utför utkontrakterade nyckelfunktioner eller annan verksamhet för tilläggspensionsanstalternas räkning. Finansinspektionen ska i sin tillsyn över tilläggspensionsanstalterna i synnerhet bedöma 
1) om tilläggspensionsanstaltens företagsstyrningssystem uppfyller de kvalitativa krav som föreskrivs i 3 kap., 
2) de risker som en tilläggspensionsanstalt står inför samt dess förmåga att bedöma och hantera dessa risker. 
Finansinspektionen ska ha tillgång till stresstester och andra motsvarande uppföljningsinstrument som ger Finansinspektionen möjlighet att identifiera försämringar i en tilläggspensionsanstalts finansiella ställning och att övervaka hur en försämring åtgärdas. 
Finansinspektionen ska fastställa hur ofta granskningar minst ska göras och vilken omfattning de ska ha, med beaktande av storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos tilläggspensionsanstaltens verksamhet. 
Finansinspektionen ska offentliggöra information om de olika skedena i och de allmänna principerna för det tillsynsförfarande som föreskrivs i 1—3 mom. 
4 § 
Inlämning av för tillsynen behövliga uppgifter och handlingar till Finansinspektionen 
En tilläggspensionsanstalt och de personer som i praktiken ansvarar för verksamheten i den eller utför nyckelfunktioner ska utan obefogat dröjsmål på begäran till Finansinspektionen lämna för tillsynen behövliga uppgifter och handlingar. I synnerhet ska man lämna 
1) den egna riskbedömningen, en utredning om riktlinjerna för investeringspolitiken samt bokslutet och verksamhetsberättelsen, 
2) interna delårsrapporter, försäkringsmatematiska kalkyler och detaljerade antaganden, analyser beträffande matchning av tillgångar och skulder, dokumentation som visar att riktlinjerna för investeringspolitiken följs, dokumentation som visar att inbetalningar skett planenligt samt om en sådan revisionsberättelse som avses i revisionslagen. 
5 § 
Tillsynen över utkontrakterade funktioner 
Finansinspektionen ska utöva tillsyn över att 3 kap. 14 § följs när en tilläggspensionsanstalt utkontrakterar nyckelfunktioner och annan verksamhet samt all sådan utkontraktering i senare led, som påverkar tilläggspensionsanstaltens finansiella ställning eller som är av avgörande betydelse för vad som krävs för effektiv tillsyn. 
Vad som i 24 § 1 mom. i lagen om Finansinspektionen föreskrivs om granskning av tillsynsobjekts och andra finansmarknadsaktörers verksamhetsställen ska tillämpas också på inspektioner av sådana tjänsteföretags lokaler till vilka en tilläggspensionsanstalt har utkontrakterat verksamheter. Vad som ovan föreskrivs om inspektioner av tjänsteföretags verksamhetsställen ska tillämpas också på sådana tjänsteleverantörer till vilka tilläggspensionsanstaltens tjänsteföretag i ett senare led har utkontrakterat tilläggspensionsanstaltens verksamheter. 
6 § 
Åläggande av ordningsavgift 
Finansinspektionen ska ålägga den att betala ordningsavgift enligt 38 § i lagen om Finansinspektionen, som uppsåtligen eller av oaktsamhet försummar eller bryter mot 
1) vad som i 1 kap. 3 § 2 mom. föreskrivs om en rättvis fördelning av risker och förmåner mellan generationerna, 
2) vad som i 3 kap. Utskottet föreslår en ändring 5—17 § Slut på ändringsförslaget föreskrivs om företagsstyrningssystemet, Utskottet föreslår en ändring nyckelfunktioner, riskbedömning och riskhanteringssystem, riktlinjer, system för internkontroll, beredskapsplaner, utkontraktering av verksamheten och löne- och arvodespolicy, Slut på ändringsförslaget 
3) vad som i 6 kap. Utskottet föreslår en ändring 29—32 § Slut på ändringsförslaget föreskrivs om kapitalförvaltning och användning av förvaringsinstitut, 
4) vad som i 5 kap. 1, 5, 10 och 18 § samt 6 kap. 3, 5, 7—10, 16 och 18 § föreskrivs om försäkringstekniska avsättningar, täckning av försäkringstekniska avsättningar, investering samt solvenskapital, 
5) vad som i 7 kap. föreskrivs om information till försäkrade och mottagare av förmån, 
6) vad som i 13 kap. föreskrivs om gränsöverskridande verksamhet och i 14 kap. om gränsöverskridande överlåtelser. 
Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. ska på påförande av ordningsavgift tillämpas vad som i lagen om Finansinspektionen föreskrivs om ordningsavgift. 
7 § 
Förbud mot att använda tillgångar som förvaltas av kapitalförvaltare eller förvaringsinstitut 
Finansinspektionen kan i situationer som avses i 9 kap. 2 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor förbjuda användningen av en pensionsstiftelses tillgångar som förvaltas av en kapitalförvaltare som avses i 6 kap. 27 § eller av ett förvaringsinstitut som avses i 28 § i nämnda kapitel. 
Finansinspektionen kan på begäran av en behörig myndighet i en utländsk EES-tilläggspensionsanstalts hemstat förbjuda eller begränsa användningen av en utländsk EES-tilläggspensionsanstalts tillgångar som förvaltas av kapitalförvaltare eller förvaringsinstitut som är etablerade i Finland. 
8 § 
Delgivning av beslut om förbud till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten 
Finansinspektionen ska till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten delge beslut om att förbjuda eller begränsa en pensionsstiftelses verksamhet. 
9 § 
Tillsyn över värdstatens social- och arbetsrätt i gränsöverskridande verksamhet 
Finansinspektionen ska i enlighet med 13 kap. 11 § utöva tillsyn över att utländska EES-tilläggspensionsanstalter när de bedriver gränsöverskridande verksamhet där Finland är värdstat följer finsk social- och arbetsrätt samt iakttar de informationskrav som ska tillämpas på tilläggspensioner. 
Om en tilläggspensionsanstalt bedriver gränsöverskridande verksamhet ska värdstatens behöriga myndighet utöva tillsyn över efterlevnaden av värdstatens social- och arbetsrätt och av värdstatens informationskrav. Finansinspektionen ska på ett ändamålsenligt sätt samarbeta med värdstatens behöriga myndighet. 
Finansinspektionen ska regelbundet, dock minst vartannat år, underrätta Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten om de bestämmelser i denna lag som inte omfattas av finsk social- och arbetsrätt samt om ändringar i bestämmelserna. 
10 § 
Informationsutbyte och samarbete 
Finansinspektionen ska främja informationsutbytet mellan EES-staternas behöriga myndigheter för att utveckla bästa praxis och samarbete när det gäller tillsynen över anstalter som tillhandahåller tilläggspensioner, för att förhindra snedvridning av konkurrensen och för att trygga gränsöverskridande verksamhet och förutsättningarna för gränsöverskridande överföringar. Finansinspektionen ska i samband med främjandet av informationsutbytet på ett ändamålsenligt sätt samarbeta med arbetsmarknadsorganisationerna. 
Finansinspektionen ska samarbeta med Europeiska kommissionen för att underlätta tillsynen över anstalter som tillhandahåller tilläggspensioner. 
När Finansinspektionen utövar tillsyn över verksamhet inom tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut ska den samarbeta med Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG. Finansinspektionen ska utan dröjsmål i enlighet med artikel 35 i den nämnda förordningen förse Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten med all den information som den behöver för att utföra sina uppgifter enligt nämnda direktiv och förordning. 
Finansinspektionen ska informera Europeiska kommissionen och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten om allvarligare problem som Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/2341/EU om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut ger upphov till, och i samarbete med Europeiska kommissionen, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten samt övriga EES-staters behöriga myndigheter utan dröjsmål försöka lösa problemen som avses ovan. 
11 § 
Europaparlamentets undersökningsrätt 
Utskottet föreslår en ändring Trots Slut på ändringsförslaget vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har Finansinspektionen trots sekretessbestämmelserna rätt att till Europaparlamentet lämna ut sådana uppgifter om tilläggspensionsanstalternas verksamhet som Utskottet föreslår en ändring är nödvändiga för  Slut på ändringsförslagetEuropaparlamentetUtskottet föreslår en strykning  behöver Slut på strykningsförslaget för utövande av den undersökningsrätt som föreskrivs i artikel 226 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.  
Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas också på sådana anställda hos Finansinspektionen eller på de som vid utförande av uppdrag av Finansinspektionen har fått sekretessbelagda upp-gifter enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 
16 kap. 
Straffbestämmelser 
1 § 
Olovligt bedrivande av tilläggspensionsanstaltsverksamhet 
Den som uppsåtligen 
1) bedriver tilläggspensionsanstaltsverksamhet utanför den verksamhetskrets som avses i 1 kap. 5 eller 6 §, i strid med verksamhetens syfte enligt 3 § 1 mom. i nämnda kap., före registrering enligt 4 § i nämnda kap., genom att försäkra andra personer än sådana som avses i 7 § i nämnda kap. eller i strid med 12 kap. 2 § utan att försätta tilläggspensionsanstalten i likvidation, eller 
2) upptar nya försäkrade i en tilläggspensionskassa i strid med 12 kap. 11 § 2 mom. eller 18 § 2 mom. i nämnda kap. 
ska, om inte gärningen är ringa, för olovligt bedrivande av tilläggspensionsanstaltsverksamhet dömas till böter eller fängelse i högst ett år. 
2 § 
Tilläggspensionsanstaltsbrott 
Den som uppsåtligen 
1) i annat fall än som ombud är mellanhand för någon annan för att kringgå en bestämmelse om begränsning av den rösträtt som avses i 3 kap. 16 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor,  
2) använder en tilläggspensionsanstalts tillgångar i strid med 6 kap. 1 §,  
3) delar ut en tilläggspensionsanstalts tillgångar till anstaltens delägare i strid med 5 kap. 15 §, 
4) i strid med förbud som Finansinspektionen har meddelat med stöd av 9 kap. 2 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor överlåter eller pantsätter egendom som är i en tilläggspensionsanstalts besittning, 
ska, om inte gärningen är ringa eller strängare straff för den föreskrivs någon annanstans i lag, för tilläggspensionsanstaltsbrott dömas till böter eller fängelse i högst ett år. 
3 § 
Tilläggspensionsanstaltsförseelse 
Den som uppsåtligen 
1) bryter mot skyldigheten enligt 3 kap. 17 § 3 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor att hålla kassamötets protokoll tillgängligt, 
2) bryter mot bestämmelserna om upprättande av bokföring, bokslut eller verksamhetsberättelse i 4 kap. 1—4 § i denna lag eller i 6 kap. 1, 2, 4, 5, 7 och 8 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor eller mot bestämmelserna om lämnande av bokslut, verksamhetsberättelse, revisorernas utlåtande samt statistiskberättelse till Finansinspektionen i nämnda 6 kap. 13 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor,  
3) underlåter att till Finansinspektionen lämna de beräkningsgrunder för bestämmande av bidragen i förmånsbaserade tilläggspensionsarrangemang som avses i 5 kap. 8 §, 
4) underlåter att till Finansinspektionen lämna den plan för återställande av en sund finansiell ställning eller plan för kortfristig finansiering som avses i 5 kap. 25 § eller att underrätta om utnämning eller entledigande av en ansvarig matematiker som avses i 28 § i nämnda kap.,  
5) underlåter att till Finansinspektionen lämna tilläggspensionsanstaltens i 6 kap. 4 § avsedda investeringsplan,  
6) underlåter att till Finansinspektionen lämna tilläggspensionsanstaltens i 10 kap. 16 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor avsedda slutredovisning för fusionen, i 11 kap. 17 § i nämnda lag avsedda slutredovisning för delningen eller i 13 kap. 33 § i nämnda lag avsedda slutredovisning för likvidationsförfarandet, 
7) underlåter att till Finansinspektionen lämna den i 12 kap. 4 § avsedda underrättelsen om kallelse till det kassamöte som beslutar som försättande i likvidation, den i 5 § i nämnda kap. avsedda underrättelsen om försättande i likvidation och om val av likvidator, den i 13 kap. 27 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor avsedda verksamhetsberättelsen för godkännande, den i 36 § i nämnda kap. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor avsedda underrättelsen om upplösning av tilläggspensionsanstalten eller den i 12 kap. 15 § avsedda underrättelsen om avslutande av likvidation, 
8) underlåter att till lämna Finansinspektionen den i 2 kap. 6 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor avsedda underrättelsen om ändringar i delägarförteckningen eller den i 9 kap. 5 § i nämnda lag avsedda underrättelsen om ändringar i de uppgifter som antecknats i registret  
ska, om inte gärningen är ringa eller strängare straff för den föreskrivs någon annanstans i lag, för tilläggspensionsanstaltsförseelse dömas till böter. 
För tilläggspensionsanstaltsförseelse döms också den som av grov oaktsamhet förfar på det sätt avses i 1 mom. 2—8 punkten. 
17 kap. 
Ikraftträdande 
1 § 
Ikraftträdande 
Bestämmelser om ikraftträdandet av denna lag föreskrivs särskilt genom lag.  
 Slut på lagförslaget 

3. Lag om försäkringskassor 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 kap. 
Tillämpning av lagen och de centrala principerna för verksamheten 
1 § 
Tillämpningsområde  
Denna lag tillämpas på försäkringskassor som är registrerade enligt finsk lag och beviljar ersättning till följd av sjukdom, lyte eller skada eller avgångsbidrag eller begravningsbidrag eller andra bidrag inom social personförsäkringsverksamhet (försäkringskassa). 
Försäkringskassorna får inte bedriva pensionsförsäkringsverksamhet. 
2 § 
Tillämpning av lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor 
På de försäkringskassor som avses i denna lag tillämpas vad som i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor ( / ) föreskrivs om pensionsanstalter och pensionskassor, om inte något annat föreskrivs i denna lag.  
Bestämmelserna i 1 kap. 1—6 §, 2 kap. 1, 4, 7 och 8 §, 4 kap. 8, 22—26 §, 5 kap. 2—4, 8 och 9 §, 6 kap. 6 §, 7 kap., 8 kap., 10 kap. 1, 3, 13, 14 och 16 §, 11 kap. 1, 3, 4, 14, 15 och 17 §, 12 kap. 1—5, 10—12, 15, 17, 18, 20, 22 och 23 §, 13 kap. 1, 2, 5, 6, 12 ,17—32, 34, 35 och 39 §, 14 kap., 16 kap. 1—3 §, samt 17 kap. 2 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor ska dock inte tillämpas på de försäkringskassor som avses i denna lag. 
3 § 
Definitioner 
I denna lag avses med 
1) sjukkassa en försäkringskassa som beviljar ersättning till följd av sjukdom, lyte eller skada, 
2) arbetsplatskassa en sjukkassa enligt 16 kap. i sjukförsäkringslagen (1224/2004) som också kan bedriva verksamhet som sjukkassa för att komplettera de lagstadgade förmånerna, 
3) kompletteringskassa en sjukkassa som bedriver enbart verksamhet som kompletterar de lagstadgade förmånerna, 
4) begravnings- och avgångsbidragskassa en försäkringskassa som betalar avgångsbidrag eller begravningsbidrag när en försäkrad avlider eller andra bidrag som kan jämställas med dessa, 
5) EES-stat en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 
6) OECD-stat en stat som hör till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, 
7) försäkrad en person som är berättigad till förmåner i enlighet med försäkringskassans stadgar,  
8) förmånstagare en person vars rätt till en förmån är beroende av en annan persons försäkring, 
9) delägare en arbetsgivare och en företagare som är skyldig att betala försäkringsavgifter till en kassa, 
10) koncern en koncern enligt bokföringslagen (1336/1997), 
4 § 
Verksamhetens syfte och verksamhet före registreringen 
Försäkringskassans syfte är att inom den verksamhetskrets som avses i 5 eller 7 § på ett annat än affärsmässigt sätt bedriva verksamhet som avses i 1 § och på ett sätt som tryggar de försäkrades förmåner förvalta de medel som inflyter till försäkringskassan för detta ändamål. Försäkringskassor får inte bedriva annan verksamhet. 
Före registreringen får försäkringskassan inte förvärva rättigheter, ingå förbindelser eller uppträda som part i en domstol eller hos någon annan myndighet. 
De som deltagit i eller beslutat om en åtgärd som på försäkringskassans vägnar vidtagits före registreringen ansvarar solidariskt för åtgärden. Styrelsen och verkställande direktören kan utan personligt ansvar föra talan i ärenden som gäller bildandet av försäkringskassan. 
5 § 
Sjukkassans verksamhetskrets  
Bestämmelser om en arbetsplatskassas verksamhetskrets finns i 16 kap. 1 § i sjukförsäkringslagen.  
I en kompletteringskassas stadgar ska verksamhetskretsen fastställas så att den kan bildas av 
1) en arbetsgivare,  
2) flera arbetsgivare tillsammans med sådana arbetsgivare som har en ekonomisk eller på verksamheten grundad kontakt, 
3) flera arbetsgivare tillsammans med sådana arbetsgivare vars verksamhetsområde eller yrkesområde är likartat eller som på grund av någon annan motsvarande omständighet bildar en helhet, 
4) flera företagare tillsammans med sådana företagare vars verksamhetsområde eller yrkesområde är likartat eller som på grund av någon annan motsvarande omständighet bildar en helhet, 
5) en persongrupp som har definierats utifrån sitt yrke eller yrkesområde eller sitt medlemskap i en registrerad förening.  
En kompletteringskassas verksamhetskrets kan också utgöras av en viss del av en verksamhetskrets som avses i 2 mom. 
Det ska vara ändamålsenligt att bedriva försäkringskasseverksamhet i en sådan verksamhetskrets som avses i 2 mom. 2—5 punkten. Ändringar som påverkar en sådan verksamhetskrets som avses i 5 punkten i det momentet och som bestäms med stöd av medlemskap i en registrerad förening får göras endast med samtycke av Finansinspektionen. 
6 § 
Försäkrade i kompletteringskassan 
Endast de som står i ett arbetsavtalsförhållande eller annat anställningsförhållande eller tjänsteförhållande till Utskottet föreslår en ändring en arbetsgivare som hör till kompletteringskassans verksamhetskrets Slut på ändringsförslaget eller som hör till Utskottet föreslår en ändring ledningen för en arbetsgivare som hör till kompletteringskassans verksamhetskrets Slut på ändringsförslaget kan vara försäkrade i en kompletteringskassa. I en kompletteringskassa kan också försäkras företagare inom det verksamhets- eller yrkesområde som anges i stadgarna. 
I en kompletteringskassa kan även familjemedlemmar till dem som avses i 2 mom., pensionstagare och deras familjemedlemmar samt personer som skulle ha varit tvungna att lämna kassan, om deras försäkring i den inte hade förlängts, vara försäkrade. 
7 § 
Begravnings- och avgångsbidragskassans verksamhetskrets och försäkrade 
På en begravnings- och avgångsbidragskassas verksamhetskrets tillämpas vad som föreskrivs i 5 § 2 mom. och på försäkrade i en begravnings- och avgångsbidragskassa vad som föreskrivs i 6 §. 
8 § 
Status som juridisk person och delägarnas ansvar 
En försäkringskassa är en från delägarna fristående juridisk person som uppkommer genom registrering och som upphör när försäkringskassan har upplösts. Delägarnas ansvar för försäkringskassan är begränsat på det sätt som föreskrivs i denna lag och i kassans stadgar och beräkningsgrunder för kassans försäkringsavgifter. 
2 kap. 
Bildande 
1 § 
Stiftare av en försäkringskassa 
En arbetsplatskassa kan bildas av en arbetsgivare eller av flera arbetsgivare tillsammans med sådana arbetsgivare som bildar en ekonomisk och administrativ helhet, om det är ändamålsenligt att bedriva verksamheten tillsammans. 
En kompletteringskassa eller en begravnings- och avgångsbidragskassa kan bildas av en arbetsgivare eller flera arbetsgivare som avses i 1 mom. tillsammans, samt 
1) flera arbetsgivare tillsammans med sådana arbetsgivare vars verksamhetsområde eller yrkesområde är likartat eller som på grund av någon annan motsvarande omständighet bildar en helhet, 
2) flera företagare tillsammans med sådana företagare vars verksamhetsområde eller yrkesområde är likartat eller som på grund av någon annan motsvarande omständighet bildar en helhet, 
3) en persongrupp som har definierats utifrån sitt yrke eller yrkesområde eller sitt medlemskap i en registrerad förening, eller är en registrerad förening.  
2 § 
Minsta storlek 
I sjukförsäkringslagen föreskrivs det om antalet försäkrade i en arbetsplatskassa.  
En kompletteringskassa eller en begravnings- och avgångsbidragskassa ska ha minst 100 försäkrade. 
3 § 
Stadgar 
Varje försäkringskassa ska ha stadgar med bestämmelser om 
1) firma och, om namnet anges på flera språk, framställningen på varje språk,
2) den kommun i Finland som är kassans hemort,
3) den försäkringsverksamhet som bedrivs,
4) verksamhetskrets,
5) styrelseledamöternas och ersättarnas antal och mandattid,
6) grunden för styrelseledamöternas och ersättarnas arvode,
7) revisorernas och revisorssuppleanternas mandattid,
8) vilka som är delägare, försäkrade och förmånstagare,
9) hur de försäkrade kan ansluta sig till och frånträda arrangemanget och på vilka grunder en försäkrad kan uteslutas,
10) hur en pensionstagare eller mottagare av andra förmåner eller en förmånstagare kan frånträda arrangemanget och på vilka grunder han eller hon kan uteslutas,
11) förmånerna och deras storlek eller beräkningsgrund,
12) förutsättningarna för att få förmånerna och betalningstiderna för dem,
13) hur den försäkrades försäkringsavgifter bestäms, när de ska betalas och vilka påföljderna är vid förseningar, om de försäkrade betalar försäkringsavgifter,
14) huruvida och i vilken mån en person själv och hans eller hennes förmånstagare behåller rätten till ersättning eller bidrag när personens försäkringsförhållande har upphört innan en händelse som ger rätt till ersättningen eller bidraget inträffat,
15) hur kallelse till kassamötet skall utfärdas,
16) grunderna för delägarnas rösträtt och för hur rösterna fördelas vid kassamötet,
17) antalet medlemmar och ersättare i representantskapet, deras mandattid och hur de väljs samt grunden för deras arvode, om försäkringskassan har ett representantskap,
18) hur försäkringsavgiften för en delägare i en kompletteringskassa eller en begravnings- och avgångsbidragskassa bestäms och vilka påföljderna är vid förseningar,
19) hur en delägare kan utträda och på vilka grunder en delägare kan uteslutas ur försäkringskassan samt en utträdande delägares skyldigheter gentemot kassan,
20) hur försäkringskassans tillgångar och ansvar fördelas när kassan upplöses.
 
Dessutom ska stadgarna innehålla information om hur kompletterings-, begravnings- och avgångsbidragskassan informerar de försäkrade om stadgebestämmelser som gäller ersättningar och bidrag samt information om de rättsmedel som står till förfogande för de försäkrade och förmånstagarna. 
Om en försäkringskassa har bildats för anställda hos en eller flera arbetsgivare kan det med arbetsgivarens samtycke bestämmas i kassans stadgar att de anställda måste vara försäkrade i försäkringskassan. Om arbetsgivarens samtycke återkallas, är det dock i kraft sex månader efter det att meddelandet om återkallelsen har kommit till försäkringskassan. 
4 § 
Firma 
En försäkringskassa ska ha ett antingen finsk- eller svenskspråkigt namn. Det finskspråkiga namnet ska innehålla ordet "vakuutuskassa". En sjukkassas finskspråkiga namn kan dock i stället innehålla ordet ”sairauskassa”. En försäkringskassas svenskspråkiga namn ska på motsvarande sätt innehålla ordet ”försäkringskassa” eller ”sjukkassa”. Om namnet på försäkringskassans firma anges på flera språk, ska framställningarna till sitt innehåll motsvara varandra. 
Namnet på försäkringskassans firma ska klart skilja sig från andra försäkringskassors namn. Namnet får inte strida mot god sed eller allmän ordning och får inte vara vilseledande för allmänheten. 
5 § 
Delägarförteckning 
En försäkringskassa ska föra en delägarförteckning där delägarnas namn och företags- organisationsnummer antecknas. 
Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrättas om ändringar i delägarförteckningen.  
3 kap. 
Förvaltning och bokslut 
1 § 
Ledamöter och ersättare i en arbetsplatskassas styrelse 
En arbetsplatskassas styrelse ska bestå av minst fem ledamöter, och var och en av dem ska ha en personlig ersättare. 
2 § 
Styrelseledamöternas och verkställande direktörens behörighet 
Styrelseledamöterna och verkställande direktören ska ha gott anseende och sådan sakkunskap som behövs med tanke på arten och omfattningen av försäkringskasseverksamheten. Om försäkringskassan investerar sina tillgångar, ska det i styrelsen också finnas god kännedom om investeringsverksamhet. 
En person som är omyndig eller som försatts i konkurs eller meddelats näringsförbud får inte vara styrelseledamot eller verkställande direktör. 
Minst en styrelseledamot och verkställande direktören ska vara bosatta i en EES-stat. 
3 § 
Tillämpning av bestämmelserna på ersättare 
Vad som i denna lag föreskrivs om styrelseledamöter ska på motsvarande sätt tillämpas på ersättarna. 
4 § 
Ansvarig försäkringsmatematiker 
En försäkringskassa ska ha en ansvarig försäkringsmatematiker, om försäkringskassans ansvarsskuld innehåller premieansvar enligt 4 kap. 3 § i denna lag. 
En ansvarig försäkringsmatematikers behörighet ska vara fastställd av social- och hälsovårdsministeriet med stöd av 31 kap. 6 § i försäkringsbolagslagen (521/2008), eller behörigheten ska med stöd av 7 § i det kapitlet kunna jämställas med den behörigheten. 
Finansinspektionen ska underrättas om att en ansvarig matematiker har utnämnts eller avsatts.  
Utskottet föreslår en strykning 5 § Slut på strykningsförslaget 
Utskottet föreslår en strykning Förbud mot att lägga ut en arbetsplatskassas försäkringsverksamhet Slut på strykningsförslaget 
Utskottet föreslår en strykning En arbetsplatskassa får inte lägga ut sina försäkringsfunktioner. Slut på strykningsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 5 Slut på ändringsförslaget § 
Revisorsval 
En försäkringskassa ska välja minst en sådan revisor som avses i revisionslagen (1141/2015). Revisorn väljs av kassamötet. 
Utskottet föreslår en ändring 6 Slut på ändringsförslaget § 
Poster som upptas i balansräkningen 
I försäkringskassans balansräkning ska upptas 
1) penningbelopp och andra fordringar än sådana som tagits upp som investeringar i balansräkningen, till det nominella värdet, likväl högst till det sannolika värdet, 
2) ansvarsskuld till det värde som beräknats med beaktande av bestämmelserna i 4 kap.,  
3) övriga skulder till nominellt värde eller, om skulden är bunden vid index eller någon annan jämförelsegrund, till det högre belopp som den stiger till på grund av den förändrade jämförelsegrunden. 
Om en kostnadsföring som har gjorts enligt 1 mom. 1 punkten visar sig vara obefogad senast vid utgången av räkenskapsperioden, ska den tas upp som en rättelse av kostnadsföringen. 
Utskottet föreslår en ändring 7 Slut på ändringsförslaget § 
Värdering av investeringar till verkligt värde 
Trots vad som föreskrivs i 6 kap. 7 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor ska de investeringar som utgör täckning av ansvarsskulden i ett fondanknutet arrangemang tas upp i balansräkningen separat och värderade till verkligt värde. Förändringar i det verkligt värdet tas upp som intäkter eller kostnader i resultaträkningen.  
Överföringar av tillgångar mellan investeringar och de investeringar som utgör täckning av försäkringstekniska avsättningar i ett fondanknutet tilläggspensionsarrangemang ska genom-föras enligt verkligt värde. 
4 kap. 
Ansvarsskuld och försäkringsavgifter 
1 § 
Ansvarsskuld 
Ansvaret för en försäkringskassas stadgeenliga förbindelser ska bokföras som ansvarsskuld, som består av ersättningsansvar och premieansvar. 
2 § 
Ersättningsansvar  
Ersättningsansvaret motsvarar obetalda ersättningsbelopp och andra belopp som ska betalas med anledning av inträffade försäkringsfall. 
3 § 
Premieansvar 
Premieansvaret motsvarar kapitalvärdet av de utbetalningar som föranleds av framtida försäkringsfall.  
Försäkringskassan kan ha indexförhöjningsansvar, som utöver att så som Finansinspektionen närmare bestämmer täcka de framtida förhöjningarna endast får användas till att täcka en sådan ökning av ansvarsskulden som uppkommit till följd av att beräkningsgrunderna har ändrats.  
4 § 
Grunder för beräkning av ansvarsskulden 
Varje försäkringskassa ska ha beräkningsgrunder för att fastställa ansvarsskulden. De variabler som används vid beräkning av ansvarsskulden ska väljas på ett aktsamt sätt. De försäkringsmatematiska metoderna ska förbli desamma från en räkenskapsperiod till en annan, om det inte finns grundad anledning till ändringar.  
Om grunderna för beräkning av en försäkringskassas ansvarsskuld ändras, ska grunderna tillämpas också på dem som varit försäkrade före ändringen, om inte särskilda grunder utformas för dem.  
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om hur tryggande och aktsamhet ska beaktas i beräkningsgrunderna och om valet av variabler och antaganden som används vid beräkningen av ansvarsskulden. 
5 § 
Försäkringstekniskt täckningsunderskott 
Om grunderna för beräkning av ansvarsskulden ändras på så sätt att de enligt de nya beräkningsgrunderna är större än enligt de gamla beräkningsgrunderna, kan Finansinspektionen bevilja försäkringskassan tillstånd att till denna del hålla ansvarsskulden lägre i högst tio års tid, om försäkringskassans tillgångar inte är tillräckliga för att täcka ansvarsskulden enligt de nya beräkningsgrunderna. 
En förutsättning för att Finansinspektionen ska bevilja tillstånd är att försäkringskassan gör upp en plan för minskning av skillnaden och årligen minskar skillnaden i enlighet med den plan som Finansinspektionen har godkänt.  
Planen ska finnas tillgänglig för delägarna, de försäkrade och förmånstagarna. 
6 § 
Beräkningsgrunder för försäkringsavgifter 
Varje försäkringskassa ska ha beräkningsgrunder för att fastställa försäkringsavgifter.  
Finansinspektionen ska underrättas om beräkningsgrunderna för försäkringsavgifterna.  
7 § 
Beräkningsgrunder för fribrev och återköpsvärde 
Om en person enligt försäkringskassans stadgar kan få ett fribrev, ska försäkringskassan ha beräkningsgrunder för att fastställa fribrev. 
Om de försäkrade deltar i finansieringen av försäkringskassans ersättningar eller bidrag, ska försäkringskassan ha beräkningsgrunder för att fastställa ett återköpsvärde som motsvarar de försäkrades avgiftsandelar. 
Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om de beräkningsgrunder som avses i 1 mom. 
8 § 
Tryggande av försäkrades förmåner 
Beräkningsgrunderna enligt detta kapitel ska utformas och försäkringsavgifterna enligt detta kapitel ska bestämmas så att de tryggar förmånerna för de försäkrade. 
9 § 
Differentierade avgiftsandelar i premiebaserade arrangemang 
Om de försäkrade deltar i finansieringen av ersättningarna eller bidragen, ska det fastställas särskilt vilka av de försäkringsavgifter som försäkringskassan erhåller som hänför sig till delägaren och vilka som hänför sig till de försäkrade. 
10 § 
Räntesats för ansvarsskuld 
Den räntesats som används vid beräkning av ansvarsskulden ska väljas på ett aktsamt sätt. 
11 § 
Reservfond 
Varje försäkringskassa ska ha en reservfond som avses i detta kapitel och till vilken årligen ska avsättas minst 20 procent av det överskott som bokslutet uppvisar. När reservfonden är minst lika stor som medeltalet av premieinkomsterna under räkenskapsperioden och de två föregående räkenskapsperioderna, behöver avsättningen till reservfonden inte längre göras. 
Reservfonden får enligt kassamötets beslut minskas endast för att täcka underskott som utvisas av en fastställd balansräkning. Finansinspektionen kan också på ansökan ge försäkringskassan tillstånd att av särskilda skäl minska reservfonden, dock inte så att den underskrider reservfondens fulla belopp enligt 1 mom. 
En försäkringskassa kan också ha andra fonder som ska utökas och användas i enlighet med stadgarna. 
12 § 
Täckning av underskott i bokslutet 
Om en försäkringskassas bokslut uppvisar ett underskott, ska detta i första hand täckas med överskott från tidigare räkenskapsperioder, därefter med de fonder som avses i 11 § och med startkapitalet. Om underskottet inte kan täckas, ska de som under räkenskapsperioden varit skyldiga att betala avgifter till försäkringskassan utan dröjsmål påföras en tillskottsavgift, om det i försäkringskassans stadgar finns en bestämmelse om tillskottsplikt. Tillskottsavgiften ska stå i proportion till och vara högst lika stor som den avgift som ska betalas för räkenskapsperioden. Tillskottsavgiften får överstiga det belopp som saknas med högst 20 procent. 
Om den betalningsskyldige inte inom utsatt tid betalar den påförda tillskottsavgiften, ska den utan dröjsmål drivas in genom utsökning. Om tillskottsavgiften inte kan drivas in, ska det bristande beloppet, i den mån det fortfarande är motiverat att driva in det, fördelas mellan de övriga betalningsskyldiga, dock med hänsyn till begränsningen i 1 mom. 
Tillskottsavgiften inklusive dröjsmålsränta är direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivning av beloppet finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). 
13 § 
Separat täckning 
Om de försäkrade deltar i finansieringen av ersättningarna eller bidragen, ska delägarnas och de försäkrades andelar i finansieringen av täckningen av ansvarsskulden hållas åtskilda.  
Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. ska tillgångar som utgör täckning av ansvarsskulden för sådana ersättningar eller bidrag där ersättnings- eller bidragsbeloppet är bundet vid värdeutvecklingen för vissa placeringsobjekt hållas åtskilda från annan täckning av ansvarsskuld.  
14 § 
Varaktig övertäckning 
Om en försäkringskassas tillgångar i samband med bokslutet uppskattas varaktigt täcka beloppet ansvarsskuld samt överskrida beloppet av ansvarsskuld och övriga skulder, får tillgångar som motsvarar skillnaden med Finansinspektionens tillstånd återbetalas till delägarna i proportion till ansvarsskulden. Till den del skillnaden har uppkommit på grund av de avgifter som de försäkrade har betalat får ingen återbetalning till delägare ske. 
5 kap. 
Tillgångar och investering samt täckning av ansvarsskulden 
1 § 
Investering av tillgångar 
En försäkringskassas tillgångar ska investeras på ett inkomstbringande och betryggande sätt och så att likviditeten säkerställs.  
De tillgångar som utgör täckning av ansvarsskulden ska vara tillräckligt diversifierade. 
2 § 
Investeringsplan 
Försäkringskassans styrelse ska göra upp en investeringsplan.  
Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om investeringsplanen. 
3 § 
Användning av tillgångar 
En försäkringskassas tillgångar får inte i strid med verksamhetens syfte enligt 1 kap. 4 § 1 mom. användas för ändamål som är främmande för försäkringskassans verksamhet.  
4 § 
Begränsningar som gäller upplåning och borgen 
Försäkringskassan ska dimensionera sin verksamhet så att verksamheten kan bedrivas utan upplåning. Försäkringskassan får tillfälligt uppta kortfristiga lån för att upprätthålla likviditeten. 
En försäkringskassa får inte ställa borgen. 
5 § 
Täckning av ansvarsskulden 
En försäkringskassa ska täcka den ansvarsskuld som avses i 4 kap. 1 § och från vilka först dragits av följande poster: 
1) återförsäkrarens andel till högst det belopp som godkänns av Finansinspektionen, 
2) fordringar som baserar sig på regressrätt, 
3) det belopp av det försäkringstekniska täckningsunderskottet enligt 4 kap. 5 § som inte har amorterats. 
Vid täckningen av ansvarsskulden ska hänsyn tas till arten av den försäkringsverksamhet som försäkringskassan bedriver och i enlighet med detta ses till att de tillgångar och förbindelser som ingår i täckningen tryggar säkerhet, avkastning och likviditet samt är lämpligt diversifierade och har lämplig spridning. 
Finansinspektionen kan i enskilda fall bestämma att vissa tillgångar inte får beaktas i täckningen av en pensionskassas ansvarsskuld, om det finns särskilda skäl till detta med hänsyn till tillämpningen av 2 mom. 
Försäkringskassan ska förteckna täckningen av ansvarsskulden. Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om formen på och förvaringen av täckningsförteckningen, teckningen av tillgångsposter i förteckningen och tidpunkterna för teckningen samt tidpunkten för upprättandet av förteckningen. 
6 § 
Värdering av täckningstillgångar 
De tillgångar som täcker den ansvarsskuld som räknats ut enligt 5 § ska värderas till gängse värde så som Finansinspektionen bestämmer närmare.  
7 § 
Tillgångar och säkerheter som godkänns som täckning av ansvarsskulden 
Täckningen av den ansvarsskuld som räknats ut enligt 5 § ska bestå av 
1) masskuldebrevslån och andra penning- och kapitalmarknadsinstrument, 
2) lånefordringar och andra fordringar som baserar sig på skuldförbindelser, 
3) aktier och andra ägoandelar med rörlig avkastning samt kapitallån och andra förbindelser som är efterställda sammanslutningens övriga förbindelser, 
4) andelar i placeringsfonder eller AIF-fonder,  
5) fastigheter, byggnader jämte hyresrättigheter och rättigheter i fast egendom som grundar sig på avtal eller annan rättshandling, hyres- och nyttjanderättigheter som upptagits som särskilda rättigheter i fastighetsregistret, aktier och andelar i fastighetssammanslutningar, byggnadstida fordringar på fastighetssammanslutningar som äger i denna punkt avsedda tillgångar och i vilka försäkringsbolaget har bestämmanderätten i egenskap av innehavare av täckningen, 
6) andra värdepapper, 
7) fordringar på delägare i fråga om försäkringsavgifter eller andra fordringar på återförsäkrare än de andelar för återförsäkraren som avses i 5 § 1 mom. 1 punkten, 
8) vid beskattningen fastställda skattefordringar eller andra fordringar på staten och andra offentliga samfund, 
9) fordringar på garantifonder, 
10) andra tillgångar än de materiella tillgångar som avses i 5 punkten, 
11) kontanter eller banktillgodohavanden eller insättningar i kreditinstitut och andra institut som har rätt att ta emot insättningar, 
12) resultatregleringar, såsom upplupna räntor och upplupna hyror och andra inkomstrester samt utgiftsförskott. 
På ansökan av försäkringskassan kan Finansinspektionen av särskilda skäl godkänna för en tidsfrist på högst två år som täckning av ansvarsskulden sådan annan än i 1 mom. avsedd egendom vars risker är av motsvarande slag som riskerna för i 1 mom. avsedd egendom. 
8 § 
Derivatinstrument 
Derivatinstrument får användas, om de minskar investeringsrisken och möjliggör en effektiv förvaltning av investeringarna. 
Det sammanlagda beloppet av derivatinstrumentens underliggande tillgångar kan vara högst lika stort som det sammanlagda beloppet av de penning- och kapitalmarknadsinstrument samt de aktier och andelar som utgör täckning av ansvarsskulden. 
Derivatinstrument ska värderas försiktigt. Finansinspektionen meddelar vid behov närmare föreskrifter om att använda derivatinstrument som täckning. 
9 § 
Investeringar i en enda sammanslutning 
Av den ansvarsskuld som ska täckas kan högst ett belopp som motsvarar 10 procent av totalbeloppet av den täckas med investeringar i en enda sammanslutning. Som investering i en enda sammanslutning betraktas investeringar i 
1) samma sammanslutnings aktier, andra därmed jämförbara värdepapper och samma sammanslutnings kapitallån, 
2) av samma gäldenär ingångna skuldförbindelser som saknar säkerhet eller för vilka säkerheten utgörs av ovan avsedda sammanslutnings aktier, andra därmed jämförbara värdepapper eller ovan avsedda sammanslutnings kapitallån, 
3) sådana av olika gäldenärer ingångna skuldförbindelser för vilka säkerheten utgörs av placeringar i en enda sammanslutnings aktier, andra därmed jämförbara värdepapper eller ovan avsedda sammanslutnings kapitallån eller av borgen eller borgensförsäkring som en enda sammanslutning har ställt. 
Denna paragraf tillämpas inte på 
1) skuldförbindelser i vilka gäldenären eller borgensmannen är en EES- eller OECD-stat och i vilka kreditbetyget för skulden, gäldenären eller borgensmannen hör till kreditklass 1 i enlighet med 3 kap. 11 § i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar (315/2015), 
2) skuldförbindelser i vilka gäldenären är landskapet Åland eller en internationell sammanslutning med åtminstone en sådan EES- eller OECD-stat som medlem för vilken kreditbetyget hör till den kreditklass 1 som avses i 1 punkten.  
10 § 
Investeringar i en enda koncern 
Vid tillämpning av maximigränserna enligt detta kapitel ska de investeringar sammanräknas som riktar sig eller hänför sig till en annan sammanslutning som hör till samma koncern som sammanslutningen i fråga.  
11 § 
Placeringsfonder och AIF-fonder 
Bestämmelserna i 9 och 10 § tillämpas inte på andelar i placeringsfonder eller i AIF-fonder. 
12 § 
Valutarisk 
Högst 30 procent av de tillgångar och förbindelser som utgör täckning av ansvarsskuldens totala belopp får vara denominerade i en annan valuta än euro eller vara tillgångar och förbindelser som inte är fullständigt skyddade mot valutakursförändringar.  
Finansinspektionen meddelar vid behov närmare föreskrifter om att begränsa valutarisken och ordna valutarörelsen. 
13 § 
Egendom som hänför sig till delägares verksamhet 
Av de tillgångar som utgör täckning av ansvarsskuldens totala belopp får en andel som motsvarar högst 25 procent investeras i tillgångar vars värde huvudsakligen beror på delägarens verksamhet, varvid högst 15 procent av de tillgångar som utgör grund för ansvarsskuldens totala belopp får vara investerade i ett objekt som utgör en funktionell helhet.  
Finansinspektionen kan av särskilt skäl för viss tid bevilja undantag från bestämmelserna i 1 mom. 
14 § 
Täckning av ansvarsskulden i fondanknutna arrangemang 
Bestämmelserna i 9—12 § tillämpas inte på täckning av ansvarsskulden, om ersättnings- eller bidragsbeloppet är bundet vid värdeutvecklingen för vissa investeringsobjekt. Då ska minst 95 procent av ansvarsskulden täckas med tillgångar som hör till de investeringsobjekt som bestämmer värdeutvecklingen för arrangemanget. Till investeringsobjekten ska det höra tillgångsposter vars gängse värde fortlöpande utan svårighet kan bestämmas och som kan omvandlas till kontanter i enlighet med arrangemangets villkor. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om uppföljningen av investeringsrisken för fondanknutna arrangemang. 
15 § 
Bemyndigande för social- och hälsovårdsministeriet att utfärda förordning 
Närmare bestämmelser om att vissa tillgångar enligt 7 § som godkänns i täckningen ska värderas med avvikelse från deras gängse värde, om detta är nödvändigt på grund av stora variationer i det gängse värdet till följd av tillgångsslagets natur eller av någon annan orsak, får utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. 
16 § 
Anlitande av kapitalförvaltare och förvaringsinstitut 
I fråga om tillgångar som gäller försäkringsverksamhet har en försäkringskassa rätt att för förvaltningen av sina tillgångar anlita kapitalförvaltare som är etablerade i en EES-stat och auktoriserade i enlighet med någon av följande direktiv: 
1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), 
2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), 
3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010, 
4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG, 
5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU. 
Som kapitalförvaltare i enlighet med 1 mom. får anlitas även sådana inrättningar som avses i artikel 2.1 i det direktiv som anges i 4 punkten. 
I fråga om tillgångar som gäller försäkringsverksamhet har en försäkringskassa rätt att för förvaringen av sina tillgångar anlita förvaringsinstitut som är etablerade i en EES-stat och auktoriserade enligt det direktiv som avses i 1 mom. 1, 2 eller 4 punkten. 
6 kap. 
Informationsbestämmelser, ansökan om förmåner och utbetalning av dem 
1 § 
Tillämpningsområde 
Detta kapitel tillämpas inte på arbetsplatskassornas förmåner enligt sjukförsäkringslagen. 
Vad som i detta kapitel föreskrivs om de försäkrade ska också tillämpas på förmånstagare. Bestämmelserna i 9 § tillämpas dock inte på dem som fått fribrev. 
2 § 
Information till försäkrade 
En försäkringskassa ska ge försäkringskassans stadgar till de försäkrade när de ansluter sig till arrangemanget.  
Försäkringskassan ska inom skälig tid informera de försäkrade om ändringar av stadgarna.  
3 § 
Ansökan om förmån 
En ansökan om förmån ska vara skriftlig. Sökanden ska till försäkringskassan lämna in sådana handlingar och uppgifter som behövs för bedömningen av försäkringskassans ansvar och som skäligen kan krävas av sökanden, med beaktande också av försäkringskassans möjligheter att inhämta utredning.  
4 § 
Tidsfrist för inlämning av ansökan och preskription av förmån 
Ansökan om förmån ska lämnas in inom sex månader från försäkringsfallet, om inte en längre tid föreskrivs i försäkringskassans stadgar. En förmån kan helt eller delvis beviljas också på en försenad ansökan, om det måste anses oskäligt att förvägra den. 
5 § 
Ansökan om förmån på den försäkrades vägnar 
Om en försäkrad på grund av sin ålder, skada eller sjukdom eller av någon annan därmed jämförbar orsak är oförmögen att själv ansöka om en förmån och han eller hon saknar intressebevakare eller intressebevakningsfullmäktig, får en av försäkringskassan godkänd nära anhörig till den försäkrade eller någon annan person som huvudsakligen tar hand om den försäkrade föra den försäkrades talan tills den försäkrade har förordnats en intressebevakare eller intressebevakningsfullmäktig.  
6 § 
Anmälningsskyldighet 
En försäkrad är skyldig att till försäkringskassan anmäla sådana förändringar som inverkar på hans eller hennes rätt att erhålla en förmån eller på förmånsbeloppet, om denna skyldighet har nämnts i beslutet om förmånen. 
Försäkringskassan kan av den försäkrade kräva en utredning om omständigheter som påverkar förmånsbeloppet och en utredning över att han eller hon fortfarande uppfyller villkoren för förmånen. Om den försäkrade inte har lämnat utredningen till försäkringskassan inom en av försäkringskassan utsatt skälig tid, kan försäkringskassan besluta att utbetalningen av förmånen ska avbrytas tills utredningen har lämnats in. 
7 § 
Engångsbetalning av förmån 
Försäkringskassan har rätt att som engångsbetalning betala ut en förmån som är mindre än 30 euro i månaden eller med den försäkrades samtycke en förmån som är mindre än 100 euro i månaden. Engångsbetalningen ska räknas ut enligt Finansinspektionens föreskrifter. 
De belopp som anges i 1 mom. justeras årligen vid ingången av januari med det arbetspensionsindex som avses i 98 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006). Det justerade beloppet avrundas till närmaste hela euro.  
8 § 
Försenad utbetalning av förmån 
När det uppstår dröjsmål med utbetalningen av en förmån ska försäkringskassan betala en dröjsmålsränta enligt 4 § i räntelagen (633/1982) på den försenade utbetalningen. Dröjsmålsräntan räknas för varje dag av dröjsmålstiden. Dröjsmålstiden börjar när tre månader har förflutit från utgången av den kalendermånad under vilken den försäkrade lämnade in sin ansökan till försäkringskassan med de handlingar och upplysningar som avses 3 §. Dröjsmålsränta på ett förmånsbelopp som senare betalas ut med stöd av samma beslut ska räknas från förfallodagen. 
Om en förmån som avses i 1 mom. av en orsak som beror på den försäkrade inte har kunnat betalas ut i rätt tid, är försäkringskassan inte skyldig att betala ränta enligt 4 § i räntelagen för en längre tid än från den dag då hindret, enligt vad försäkringskassan känner till, har upphört. Om utbetalningen av en förmån försenas till följd av en bestämmelse i lag, på grund av ett avbrott i de allmänna kommunikationerna eller i den allmänna betalningsrörelsen eller till följd av något liknande övermäktigt hinder, är försäkringskassan inte skyldig att betala ränta enligt den nämnda paragrafen för den dröjsmålstid som ett sådant hinder orsakat.  
9 § 
Försäkrades eller förmånstagares rätt till fribrev i en försäkringskassa 
Den som tidigare varit försäkrad eller förmånstagare i en försäkringskassa och i fråga om vilken försäkringsförhållandet har upphört när försäkringskassan fortsätter sin verksamhet har ingen andel i försäkringskassans tillgångar, om inte något annat bestäms i stadgarna. 
Om försäkringsförhållandet upphör före försäkringsfallet, har dock den som tidigare varit försäkrad eller hans eller hennes förmånstagare i form av fribrev rätt till minst den andel av ersättnings- och premieansvaret som motsvarar den försäkrades egna försäkringsavgifter.  
10 § 
Minskning av en försäkringskassas förmåner 
En stadgeändring som gäller minskning av en förmån får inte tillämpas på ett försäkringsfall som har inträffat innan ändringen trätt i kraft. 
Beslut om att minska försäkringskassans förmåner fattas av kassamötet. Trots vad som föreskrivs i 2 kap. 15 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor är ett beslut giltigt om det har biträtts av försäkrade, delägare eller medlemmar av representantskapet som har minst två tredjedelar eller en i stadgarna angiven större andel av det vid mötet företrädda röstetalet.  
Bestämmelsen i 1 mom. tillämpas inte på stadgeändringar som begränsar förmånens framtida tillväxt. 
11 § 
Nedsättning eller förvägran av förmåner av skäl som beror på den försäkrade 
Om en försäkrad som ansluter sig till ett arrangemang eller ansöker om en förmån eller hans eller hennes ombud svikligen har gett försäkringskassan oriktiga eller vilseledande upplysningar som är av betydelse för erhållande av en förmån enligt försäkringskassans stadgar eller för förmånens storlek, kan den förmån som tillkommer den försäkrade förvägras eller sänkas enligt vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna. 
Försäkringskassan är fri från ansvar gentemot en försäkrad som uppsåtligen har framkallat försäkringsfallet.  
Om en försäkrad har framkallat försäkringsfallet av grov oaktsamhet, kan en förmån som tillkommer honom eller henne förvägras eller sänkas eller kan utbetalningen av en redan beviljad förmån avbrytas, enligt vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna. 
12 § 
Otillräknelighet och nödtillstånd 
Bestämmelserna i 11 § 2 mom. tillämpas inte om den försäkrade är i sådan ålder eller i sådant sinnestillstånd att han eller hon inte kan dömas till straff för ett brott. Vad som föreskrivs i det nämnda momentet tillämpas inte heller om den försäkrade begått en handling för att avvärja en omedelbar och trängande fara som hotar en person eller egendom eller något annat rättsligt skyddat intresse under omständigheter där handlingen utifrån en helhetsbedömning är försvarlig med beaktande av det räddade intressets samt den orsakade skadans och olägenhetens art och storlek, farans ursprung samt övriga omständigheter. 
13 § 
Återkrav av förmån som betalats ut utan grund 
Om förmåner har betalats ut till ett större belopp än en försäkrad har varit berättigad till, ska den förmån som betalats ut utan grund återkrävas. 
Det är möjligt att delvis eller helt avstå från att återkräva en utan grund utbetald förmån, om detta anses skäligt och om utbetalningen av förmånen inte kan anses ha berott på den försäkrades eller hans eller hennes företrädares svikliga förfarande eller om det belopp som ska återkrävas är litet. 
En utan grund utbetald förmån får återkrävas även genom att den kvittas mot förmåner som betalas framdeles. Från det förmånsbelopp som i varje enskilt fall ska betalas ut får dock inte utan den försäkrades samtycke dras av mera än en sjättedel av den del av förmånsbeloppet som återstår efter det att förskott enligt lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) eller källskatt enligt lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978) har innehållits på förmånen.  
14 § 
Information om rättsmedel 
Av ett beslut om en förmån ska det framgå på vilket sätt ärendet kan föras till domstol och den behöriga domstolen samt tiden för väckande av talan och från vilken tidpunkt den räknas. 
Om ärendet kan föras till ett alternativt tvistlösningsorgan, ska den skyldighet att lämna uppgifter som föreskrivs 1 mom. också tillämpas på information som lämnas om alternativ tvistlösning. 
15 § 
Tid för väckande av talan samt forum 
För att talerätten inte ska gå förlorad ska talan med anledning av en försäkringskassas beslut väckas inom tre år efter det att parten fått skriftligt besked om beslutet och denna tidsfrist. 
Talan som den försäkrade väckt mot försäkringskassan kan prövas också vid den tingsrätt inom vars domkrets den som framställt yrkandet har sin hemvist eller sin vanliga vistelseort. 
7 kap. 
Fusion och delning 
1 § 
Allmänna förutsättningar för fusion och delning som gäller försäkringskassor 
En försäkringskassa kan fusioneras med en försäkringskassa, om delägarna i den överlåtande försäkringskassan uppfyller de krav enligt 1 kap. 5 och 7 § som gäller för den övertagande försäkringskassans verksamhetskrets.  
En försäkringskassa kan delas, om ett företag som är delägare i den delas. 
Beslut om fusion eller delning kan fattas även om den överlåtande eller den ursprungliga försäkringskassan har trätt i likvidation. 
2 § 
Fusion och delning som gäller arbetsplatskassor 
Bestämmelserna i 1 § ska inte tillämpas på fusion och delning som gäller arbetsplatskassor. 
En arbetsplatskassa kan fusioneras med en arbetsplatskassa, om delägarna i den överlåtande arbetsplatskassan uppfyller de krav som enligt 16 kap. 1 § i sjukförsäkringslagen gäller för den övertagande arbetsplatskassans verksamhetskrets och om Folkpensionsanstalten samtycker till fusionen. Bestämmelserna i 16 kap. 1 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen tillämpas på samtycke av Folkpensionsanstalten. 
En arbetsplatskassa kan delas, om ett företag som är delägare i den delas och om Folkpensionsanstalten samtycker till delningen. Bestämmelserna i 16 kap. 1 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen tillämpas på Folkpensionsanstaltens samtycke. 
Om Folkpensionsanstaltens samtycke inte söks inom en månad från det att fusionsplanen eller delningsplanen undertecknats, förfaller fusionen eller delningen. 
3 § 
Stadgebestämmelse 
I en försäkringskassas stadgar kan fusion eller delning förbjudas helt eller delvis. 
4 § 
Fusionsplan 
Styrelserna för de försäkringskassor som deltar i fusionen ska upprätta en skriftlig fusionsplan som ska dateras och undertecknas. 
Fusionsplanen ska innehålla åtminstone 
1) firmanamn, företags- och organisationsnummer eller motsvarande identifieringsuppgifter samt hemorter för de försäkringskassor som deltar i fusionen, 
2) en utredning om orsakerna till fusionen, 
3) vid en absorptionsfusion förslag till eventuella ändrade stadgar för den övertagande försäkringskassan samt vid en kombinationsfusion förslag till stadgar för försäkringskassan under bildning och förslag till hur ledamöterna i verksamhetsorganen i försäkringskassan under bildning ska väljas, 
4) en utredning om hur den överlåtande försäkringskassans ansvarsskuld och andra skulder samt tillgångar överförs till den övertagande försäkringskassan, 
5) en utredning om att den övertagande försäkringskassan efter fusionen uppfyller kraven som föreskrivs i 5 och 6 kap., 
6) en utredning om den överlåtande försäkringskassans tillgångar, skulder och eget kapital samt om de omständigheter som påverkar värderingen av dessa, om den inverkan som fusionen planeras få på den övertagande försäkringskassans balansräkning och om de bokföringsmetoder som ska tillämpas på fusionen, 
7) förslag till den planerade registreringstidpunkten för verkställande av fusionen; tidpunkten får infalla högst sex månader från det att fusionsplanen upprättades,  
8) förslag till eventuella andra fusionsvillkor. 
5 § 
Delningsplan 
Den ursprungliga försäkringskassans styrelse och stiftarna av försäkringskassan under bildning ska upprätta en skriftlig delningsplan som ska dateras och undertecknas av samtliga stiftare och av den ursprungliga försäkringskassans styrelse. 
Delningsplanen ska åtminstone innehålla 
1) firmanamn, företags- och organisationsnummer eller motsvarande identifieringsuppgifter och hemorter för de försäkringskassor som deltar i delningen samt styrelseledamöterna i försäkringskassorna under bildning, 
2) en utredning om orsakerna till delningen, 
3) vid en delning genom överlåtelse till en verksam försäkringskassa ett förslag till eventuella ändringar av den övertagande försäkringskassans stadgar samt vid en delning genom överlåtelse till en försäkringskassa under bildning ett förslag till stadgar för försäkringskassan under bildning, 
4) en beräkning som gäller den ursprungliga försäkringskassans ansvarsskuld och tillgångar, 
5) en utredning om hur den ursprungliga försäkringskassans ansvarsskuld och andra skulder samt tillgångar delas, 
6) en utredning om att de försäkringskassor som deltar i delningen efter delningen uppfyller kraven som föreskrivs i 4 och 5 kap.,  
7) en utredning om den ursprungliga försäkringskassans tillgångar, skulder och eget kapital samt om de omständigheter som påverkar värderingen av dessa, om den inverkan som delningen planeras få på den övertagande försäkringskassans balansräkning och om de bokföringsmetoder som ska tillämpas på delningen, 
8) förslag till den planerade registreringstidpunkten för verkställande av delningen; tidpunkten får infalla högst sex månader från det att delningsplanen upprättades, 
9) förslag till eventuella andra delningsvillkor. 
6 § 
Anmälan om verkställande av fusion eller delning 
De försäkringskassor som deltar en fusion eller delning ska göra en anmälan om verkställande av fusionen eller delningen till Finansinspektionen för att antecknas i det register som avses i 9 kap. 3 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor (register över pensionsstiftelser och försäkringskassor) inom sex månader från det att samtycke till fusionen eller delningen beviljades av Finansinspektionen. I annat fall förfaller fusionen eller delningen. 
Till anmälan ska fogas 
1) de i fusionen eller delningen deltagande försäkringskassornas styrelseledamöters och verkställande direktörers försäkran om att denna lag har iakttagits vid fusionen eller delningen, 
2) en utredning om att den övertagande försäkringskassan uppfyller kraven på täckning av ansvarsskulden som föreskrivs i 5 kap. 
3) en styrelseledamots eller verkställande direktörens intyg om att sådana meddelanden som avses i 10 kap. 6 § 1 mom. eller 11 kap. 7 § 1 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor har sänts, 
4) de i fusionen eller delningen deltagande försäkringskassornas beslut om fusion eller delning, 
5) vid delning ett revisorsutlåtande om att tillgångarna enligt delningsplanen har överförts till den övertagande försäkringskassan. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om de handlingar och utredningar som ska fogas till den anmälan om verkställande av fusionen eller delningen som avses i 1 mom. 
7 § 
Principer för fördelning av tillgångar vid delning  
När försäkringskassor som följer det utjämnande bokföringssystemet delas ska till den övertagande försäkringskassan överföras en sådan andel av den ursprungliga försäkringskassans täckning av ansvarsskulden, övriga tillgångar och skulder som motsvarar det försäkringsbestånd som överförs.  
När försäkringskassor som följer det delägarspecifika bokföringssystemet delas ska till försäkringskassan under bildning överföras en sådan andel av den ursprungliga försäkringskassans täckning av ansvarsskuld, övriga tillgångar och skulder som motsvarar den ursprungliga delägarens delägarspecifika försäkringsbestånd eller den del av det som överförs. 
Om något annat inte överenskoms i delningsavtalet, ska investeringar som hänför sig till den ursprungliga delägarens verksamhet inbegripas i de tillgångar som överlåts. Övriga tillgångar kan överföras i form av kontanter. 
8 § 
Fusionens rättsverkningar 
När verkställandet av en fusion har registrerats övergår den överlåtande försäkringskassans försäkringsverksamhet, som innefattar ansvarsskulden samt övriga skulder och tillgångar utan likvidationsförfarande till den övertagande försäkringskassan. Samtidigt upplöses den överlåtande försäkringskassan och vid en kombinationsfusion uppkommer den övertagande försäkringskassan. 
Den överlåtande försäkringskassans tillgångar och skulder får inte tas upp i den övertagande försäkringskassans balansräkning till ett högre värde än det ekonomiska värde som tillgångarna har för den övertagande försäkringskassan. I samband med en fusion får ett åtagande att utföra arbete eller tillhandahålla en tjänst inte tas upp i balansräkningen. 
9 § 
Delningens rättsverkningar 
När verkställandet av delningen har registrerats övergår vid en total delning den ursprungliga försäkringskassans tillgångar och skulder och vid en partiell delning de enligt delningsplanen skiftade tillgångarna och skulderna utan likvidationsförfarande till den övertagande försäkringskassan eller till flera övertagande försäkringskassor. Samtidigt uppkommer den nya försäkringskassan och vid en total delning upplöses den ursprungliga försäkringskassan. 
Om det vid en total delning uppdagas tillgångar som inte är skiftade enligt delningsplanen, tillhör dessa den övertagande försäkringskassan i samma förhållande som den ursprungliga försäkringskassans nettotillgångar ska skiftas enligt 5 § 2 mom. 5 punkten, om inte något annat anges i delningsplanen. 
De försäkringskassor som deltar i delningen ansvarar solidariskt för den ursprungliga försäkringskassans skulder som inte har skiftats enligt delningsplanen och som har uppkommit innan verkställandet av delningen registrerades. Om den ursprungliga försäkringskassan har skulder som en annan försäkringskassa svarar för enligt delningsplanen, uppgår försäkringskassans sammanlagda ansvar dock högst till värdet av de nettotillgångar som återstår för den eller överförs till den. 
10 § 
Slutredovisning 
Den överlåtande försäkringskassans och vid en total delning den ursprungliga försäkringskassans styrelse och verkställande direktör ska så snart som möjligt efter det att fusionen har verkställts upprätta ett bokslut och en verksamhetsberättelse för den tid för vilken något bokslut ännu inte har lagts fram för kassamötet. Slutredovisningen ska överlämnas till den överlåtande försäkringskassans revisor, som inom en månad ska ge en revisionsberättelse över den. 
Efter de åtgärder som avses i 1 mom. ska en försäkringskassas styrelse utan dröjsmål sammankalla kassamötet för att fastställa slutredovisningen. 
Slutredovisningen ska lämnas in till Finansinspektionen i enlighet med vad som föreskrivs om överlämnande av bokslut i 6 kap. 13 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor.  
8 kap. 
Överlåtelse av ett försäkringsbestånd samt frivillig likvidation och upplösning 
1 § 
Överlåtelse av ett försäkringsbestånd 
En försäkringskassa kan överlåta (överlåtande försäkringskassa) hela eller en del av sitt försäkringsbestånd till en annan försäkringskassa (övertagande försäkringskassa) eller till ett försäkringsbolag. 
För överlåtelse av försäkringsbeståndet krävs samtycke av Finansinspektionen.  
Detta kapitel tillämpas inte på överlåtelse av en arbetsplatskassas försäkringsbestånd. 
2 § 
Begränsningar som gäller övertagande kassor 
Ett försäkringsbestånd kan överlåtas endast till en sådan övertagande försäkringskassa där en arbetsgivare med anknytning till det försäkringsbestånd som överlåts uppfyller de krav som enligt 1 kap. 5 eller 7 § gäller för kassans verksamhetskrets. Det som föreskrivs ovan om arbetsgivare tillämpas också på företagare och persongrupper. 
3 § 
Plan för överlåtelse av ett bestånd 
Den överlåtande försäkringskassans styrelse och den övertagande försäkringskassans styrelse ska för överlåtelsen av försäkringsbeståndet upprätta en skriftlig plan som ska dateras och undertecknas. 
Planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet ska innehålla åtminstone 
1) den överlåtande försäkringskassans och den övertagande försäkringskassans firmanamn, företags- och organisationsnummer och hemort, 
2) en utredning om syftet med överlåtelsen av försäkringsbeståndet, 
3) vid behov förslag till ändring av den övertagande försäkringskassans stadgar, 
4) en utredning om vad som har avtalats om delägarskap som gäller det försäkringsbestånd som ska överlåtas, 
5) en utredning om det försäkringsbestånd som ska överlåtas och de tillgångar som ska överlåtas som motsvarande medel, 
6) förslag till ett eventuellt vederlag för överlåtelse av försäkringsbeståndet och till villkor för vederlaget, 
7) en utredning om att den överlåtande försäkringskassan och den övertagande försäkringskassan efter överlåtelsen uppfyller de krav som föreskrivs i 4 och 5 kap., 
8) förslag till planerad tidpunkt för överlåtelsen av försäkringsbeståndet, 
9) förslag till eventuella andra villkor för överlåtelse av försäkringsbeståndet. 
Bestämmelserna i 2 mom. 7 punkten tillämpas inte på en överlåtande försäkringskassa som trätt i likvidation. 
4 § 
Framläggande och sändande av handlingar 
Följande handlingar ska under minst en månad före det kassamöte som beslutar om överlåtelse eller övertagande av ett försäkringsbestånd hållas tillgängliga för de försäkrade och delägarna på försäkringskassans kontor eller webbplats samt vara framlagda vid kassamötet: 
1) planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet, 
2) varje i överlåtelsen av försäkringsbeståndet deltagande försäkringskassas bokslut, verksamhetsberättelse och revisionsberättelse för den senast avslutade räkenskapsperioden,  
3) styrelsens redogörelse för de omständigheter som efter försäkringskassans senaste bokslut och verksamhetsberättelse väsentligt har påverkat försäkringskassans ställning samt för de omständigheter som kan vara av betydelse vid övervägande av om avtalet om överlåtelse av försäkringsbeståndet ska godkännas, 
4) den övertagande försäkringskassans stadgar och vid behov förslag till sådana ändringar av stadgarna som föranleds av ansvarsöverföringen. 
Framläggande av handlingarna enligt 1 mom. ska nämnas i kallelsen till det kassamöte som ska fatta beslut om överlåtelsen av försäkringsbeståndet. De handlingar som avses ovan ska utan dröjsmål sändas till de försäkrade och de delägare som begär dem, om handlingarna inte kan sparas och skrivas ut från försäkringskassans webbplats. 
5 § 
Överlåtelsen förfaller 
Överlåtelsen av ett försäkringsbestånd förfaller, om överlåtelsen av försäkringsbeståndet inte godkänns utan ändringar i den överlåtande försäkringskassan och övertagandet av försäkringsbeståndet i den övertagande försäkringskassan eller i försäkringsbolaget. 
Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrättas om försäkringskassans kassamötes eller styrelses beslut om att godkänna eller förkasta överlåtelsen eller övertagandet av försäkringsbeståndet.  
6 § 
Finansinspektionens samtycke eller överlåtelsen förfaller 
Efter att den överlåtande och den övertagande försäkringskassan eller försäkringsbolaget har godkänt överlåtelsen av försäkringsbeståndet ska Finansinspektionen ge sitt samtycke till överlåtelsen, 
1) om åtgärden inte kränker de försäkrade förmånerna, 
2) om den inte kan anses äventyra en sund utveckling av försäkringsverksamheten, 
3) om Finansinspektionen har godkänt den ändring av den övertagande försäkringskassans stadgar som avses i 4 § 1 mom. 4 punkten. 
Om samtycke inte har sökts inom föreskriven tid eller om det har vägrats och beslutet om vägran har vunnit laga kraft, förfaller överlåtelsen av försäkringsbeståndet.  
7 § 
Överlåtelsens tidpunkt och rättsverkningar 
Försäkringsbeståndet och de tillgångar som motsvarar det övergår samtidigt till den övertagande försäkringskassan eller försäkringsbolaget vid den tidpunkt som anges i planen för överlåtelse av beståndet efter det att Finansinspektionen har gett sitt samtycke till åtgärden. Den överföringstidpunkt som anges i planen ska infalla senast sex månader efter det att överlåtelseplanen upprättades. 
Finansinspektionen kan på ansökan besluta att försäkringsbeståndet och de tillgångar som motsvarar det övergår samtidigt vid en senare tidpunkt än den som anges i 1 mom.  
8 § 
Upplösning av en kassa som överlåtit hela sitt försäkringsbestånd 
En försäkringskassa som har överlåtit hela sitt försäkringsbestånd och som inte har trätt i likvidation ska försättas i likvidation och upplösas. Bestämmelserna i 9 § i detta kapitel, 12 kap. 24—27 §, 13 kap. 3, 4, 7—10 samt 11 § 1 och 3 mom. samt, 13, 15, 16, 33, 37 och 38 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor samt 10 kap. 6 och 7 §, 10 § 1 mom. samt, 11 och 13 § i denna lag ska tillämpas på likvidationen och upplösningen av försäkringskassan. 
9 § 
Förordnande om likvidation och avregistrering 
Finansinspektionen ska vidta åtgärder för att försätta en försäkringskassa i likvidation, om den upptäcker att försäkringskassan inte i den situation som avses i 8 § har fattat beslut om att försättas i likvidation. 
Finansinspektionen ska avlägsna en försäkringskassa ur registret över pensionsstiftelser och pensionskassor i stället för att försätta den i likvidation, om försäkringskassans tillgångar inte räcker till för betalning av likvidationskostnaderna eller om uppgifter om tillgångarnas storlek inte kan fås och ingen delägare, ingen borgenär och ingen annan tar på sig ansvaret för likvidationskostnaderna. 
9 kap. 
Lagstadgad likvidation och upplösning 
1 § 
Upplösning av en försäkringskassa 
Detta kapitel tillämpas på likvidation och upplösning av försäkringskassor. 
Vid ett likvidationsförfarande utreds försäkringskassans ekonomiska ställning, betalas skulderna, skiftas återstoden av försäkringskassans tillgångar och upplöses försäkringskassan. 
2 § 
Likvidationsskyldighet 
En försäkringskassa ska försättas i likvidation och upplösas, 
1) om antalet försäkrade vid utgången av de två senaste kalenderåren inte har uppgått till det minsta antal som anges i 2 kap. 2 § eller i försäkringskassans stadgar och det inte kan anses sannolikt att antalet inom de närmaste fyra månaderna kommer att stiga till ett högre antal än vad som avses ovan, 
2) om försäkringskassans bokslut visar underskott eller om ett eventuellt startkapital underskrider det i försäkringskassans stadgar fastställda beloppet och om underskottet inte har täckts eller startkapitalet inte har höjts till fullt belopp under de två följande räkenskapsperioderna, 
3) om den inte uppfyller de krav på grunderna för beräkning av ansvarsskulden som anges i 4 kap. eller de krav på täckning av ansvarsskulden och på separat täckning som anges i 5 kap., 
4) om alla delägare i försäkringskassan upphör med den verksamhet inom vilken de försäkrade personerna är verksamma, 
5) om den enligt sina stadgar ska upplösas, eller 
6) om Finansinspektionen med stöd av 26 § i lagen om Finansinspektionen har förordnat om upplösning av kassan. 
Finansinspektionen kan i enskilda fall, om de försäkrade förmånerna inte äventyras, förlänga den föreskrivna tid som anges i 1 mom. 1 punkten till högst ett år och i det fall som avses i 1—4 punkten i det momentet på ansökan samtycka till att verksamheten fortsätter högst fem år åt gången på de villkor som den bestämmer i sitt beslut. 
3 § 
Kassamöte under likvidationen 
Styrelsen ska utan dröjsmål sammankalla kassamötet i en situation som avses i 2 § 1 mom. Om Finansinspektionen har beviljat tillstånd enligt 2 mom. i den paragrafen att förlänga den föreskrivna tid som nämns i 1 mom. 1 eller 4 punkten i den paragrafen, ska styrelsen sammankalla kassamötet utan dröjsmål när den tidsfrist som Finansinspektionen beviljat har löpt ut. 
Utöver vad som bestäms i försäkringskassans stadgar ska en skriftlig möteskallelse sändas till varje delägare. Styrelsen ska underrätta Finansinspektionen om kallelsen till kassamötet.  
4 § 
Förordnande om likvidation 
Finansinspektionen ska vidta åtgärder för förordnande om likvidation av en försäkringskassa, om den upptäcker att försäkringskassan i en situation som avses i 2 § 1 mom. inte har fattat beslut om att försättas i likvidation eller inte har gjort en ansökan som avses i 2 mom. i den paragrafen. 
5 § 
Förbud mot att använda kassans tillgångar 
Finansinspektionen kan förbjuda en försäkringskassa som trätt i likvidation att överlåta eller pantsätta kassans egendom samt förbjuda användningen av de tillgångar i försäkringskassan som förvaltas av en kapitalförvaltare eller ett förvaringsinstitut enligt 5 kap. 16 §.  
Trots vad som föreskrivs i 1 mom. får en arbetsplatskassas tillgångar överlåtas till Folkpensionsanstalten på det sätt som avses i 16 kap. 4 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen.  
6 § 
Verksamhetsplan 
Likvidatorn ska för försäkringskassan göra upp en verksamhetsplan som gäller likvidationen och innehåller följande uppgifter om försäkringskassans skulder och ett förslag till hur de ska betalas under likvidationen: 
1) en uppskattning av de förmåner som förfaller till betalning under likvidationen, 
2) skulder som har den sakrättslig säkerhet i pensionsanstaltens egendom, 
3) löpande administrationskostnader för försäkringskassans verksamhet och till följd av likvidationsförfarandet, 
4) obetalda förmåner som har förfallit till betalning före likvidationens början,  
5) andra eventuella skulder för vilkas del rättsgrunden har uppkommit innan likvidationsförfarandet inleddes.  
Den plan som avses i 1 mom. ska lämnas till Finansinspektionen för godkännande.  
7 § 
Verksamhetsbegränsning 
En försäkringskassa som har försatts i likvidation får fortsätta med försäkringsverksamhet endast i den omfattning som är nödvändig för att trygga de försäkrades och förmånstagarnas förmåner. Likvidatorn ska bestämma den tidpunkt när försäkringskassans försäkringar upphör att gälla. 
En försäkringskassa som har trätt i likvidation får inte försäkra nya personer eller ta ut avgifter vars grund har uppkommit efter trädandet i likvidation. 
Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas inte vid likvidation som gäller arbetsplatskassor. 
8 § 
Uppsägning av en fordran till omedelbar betalning 
En försäkringskassa som har försatts i likvidation kan säga upp en fordran på delägaren till omedelbar betalning, om försäkringskassan saknar kontanta medel för de kostnader som avses i 6 § 1 mom. 3 punkten och som dess likvidationsförfarande medför.  
9 § 
Borgenärer med förmånsrätt 
När en försäkringskassa har trätt i likvidation har de försäkrade och förmånstagarna för sin andel av den ansvarsskuld som avses i 4 kap. 1 § samma förmånsrätt till försäkringskassans tillgångar som innehavaren av en handfången pant har till den pantsatta egendomen. I försäkringskassans stadgar kan det bestämmas närmare om uträkningen av denna andel vid likvidation. 
Förmånsrätten enligt 1 mom. försämrar inte den rätt som tillkommer innehavaren av en handfången pant eller en i egendomen beviljad inteckning och hindrar inte att de skulder som avses i 6 § 1 mom. 2 och 3 punkten betalas under likvidationen. 
Bestämmelsen i 1 mom. tillämpas Utskottet föreslår en ändring på arbetsplatskassans tillgångar till den del som motsvarar den andel av tilläggsskyddet som de försäkrade och förmånstagarna finansierar av arbetsplatskassans ansvarsskuld Slut på ändringsförslaget.  
10 § 
Offentlig stämning 
Likvidatorn ska utan dröjsmål söka offentlig stämning på försäkringskassans borgenärer på bekostnad av den kassa som har försatts i likvidation. 
I den offentliga stämningen ska nämnas att de försäkrade i försäkringskassan, pensionstagarna eller mottagarna av andra förmåner eller förmånstagarna inte behöver anmäla sina fordringar vid likvidation och att förmånsrätten för dem enligt 9 § inte behöver krävas. I övrigt ska bestämmelserna om stämning i lagen om offentlig stämning (729/2003) iakttas.  
11 § 
Betalning av skulder och skifte av egendom 
Efter den dag som utsatts i ansökan om offentlig stämning enligt 10 § på försäkringskassans borgenärer eller efter det att försäkringskassans försäkringar har upphört att gälla, ska likvidatorn betala alla kända skulder med försäkringskassans återstående tillgångar. Först betalas de skulder som uppkommer i likvidationsförfarandet och de skulder med förmånsrätt som avses i 9 §, och därefter betalas övriga skulder. Om en skuld är tvistig eller inte har förfallit till betalning eller av någon annan orsak inte kan betalas, ska behövliga tillgångar reserveras. Om försäkringskassan har tillgångar efter att ha betalat sina skulder och fullgjort alla sina övriga förbindelser, ska dessa tillgångar användas i enlighet med försäkringskassans stadgar. 
Om tillgångarna inte har kunnat skiftas inom två år, ska Finansinspektionen bestämma den tidpunkt då tillgångarna ska skiftas på det sätt som föreskrivs stadgarna. Om den oskiftade andelen är obetydlig i förhållande till de skiftade tillgångarna, kan Finansinspektionen på anmälan av likvidatorerna bestämma att andelen ska tillfalla staten eller användas för något ändamål som står kassans verksamhet nära. 
12 § 
Förteckning över proportionstal vid skifte 
Likvidatorerna ska utan dröjsmål göra upp en förteckning över de proportionstal enligt vilka skiftet ska verkställas. Förteckningen ska lämnas till Finansinspektionen, där den i 30 dagar ska hållas tillgänglig för dem som saken gäller. Finansinspektionen ska i den officiella tidningen offentliggöra att förteckningen finns tillgänglig. Omprövning av proportionstalen får begäras hos Finansinspektionen inom 30 dagar från utgången av den tid förteckningen hållits tillgänglig. 
13 § 
Klander av slutredovisning och skifte 
Om någon vill klandra den slutredovisning som avses i 13 kap. 33 § i lagen om pensionsstiftelser eller pensionskassor eller det skifte av tillgångar som avses i 11 § i det kapitlet ska talan mot försäkringskassan väckas vid tingsrätten på försäkringskassans hemort inom tre månader efter det att slutredovisningen har lagts fram vid kassamötet enligt 13 kap. 33 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor. 
14 § 
Avslutande av likvidation samt fortsatt verksamhet 
Om en försäkringskassa under likvidationen uppfyller kraven enligt 2 § 1 mom. ska delägarna och de försäkrade i försäkringskassan sammankallas av likvidatorn för att besluta om försäkringsverksamheten ska fortsätta. Efter det att revisorn yttrat sig i ärendet får delägarna och de försäkrade med en kvalificerad majoritet på två tredjedelar eller med en större kvalificerad majoritet enligt stadgarna besluta att likvidationen ska avslutas och att försäkringsverksamheten ska fortsätta. För avslutande av en arbetsplatskassas likvidation krävs dessutom samtycke av Folkpensionsanstalten.  
När ett beslut om avslutande av likvidationen och om fortsatt verksamhet för försäkringskassan har fattats ska en styrelse väljas för försäkringskassan enligt vad som anges i försäkringskassans stadgar. Likvidatorns uppdrag upphör när styrelsen har blivit vald. Likvidatorn ska ge en sådan slutredovisning över sin verksamhet som avses i 13 kap. 33 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor. 
Styrelsen ska utan dröjsmål anmäla beslutet om avslutande av likvidationen till Finansinspektionen för anteckning i registret över pensionsstiftelser och pensionskassor. Till anmälan ska fogas det revisorsutlåtande som avses i 1 mom.  
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om innehållet i den anmälan som avses i 3 mom. 
15 § 
Borgenärer med förmånsrätt vid konkurs 
Vad som i 9 § föreskrivs om borgenärernas och förmånstagarnas förmånsrätt tillämpas också vid konkurs som gäller försäkringskassor. 
10 kap. 
Straffbestämmelser 
1 § 
Olovligt bedrivande av försäkringskasseverksamhet 
Den som uppsåtligen 
1) före den registrering som avses i 1 kap. 4 § 2 mom. utanför den verksamhetskrets som avses i 5 eller 7 § i det kapitlet bedriver försäkringskasseverksamhet i strid med det syfte för verksamheten som föreskrivs i 4 § 1 mom. i det kapitlet genom att försäkra andra än de personer som avses i 6 § i det kapitlet eller i strid med 9 kap. 2 § utan att försätta försäkringskassan i likvidation, eller 
2) upptar nya försäkrade i en försäkringskassa i strid med 9 kap. 7 § 2 mom. 
ska, om gärningen inte är ringa, för olovligt bedrivande av försäkringskasseverksamhet dömas till böter eller fängelse i högst ett år. 
2 § 
Försäkringskassebrott 
Den som uppsåtligen 
1) i annat fall än som ombud är mellanhand för någon annan för att kringgå en bestämmelse om begränsning av den rösträtt som föreskrivs i 3 kap. 16 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor, 
2) använder en försäkringskassas tillgångar i strid med 5 kap. 3 §,  
3) delar ut en försäkringskassas tillgångar till kassans delägare i strid med 4 kap. 14 §, eller 
4) i strid med förbud som Finansinspektionen har meddelat med stöd av 9 kap. 2 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor överlåter eller pantsätter egendom som är i en försäkringskassas besittning, 
ska, om inte gärningen är ringa eller strängare straff för den föreskrivs någon annanstans i lag, för försäkringskassebrott dömas till böter eller fängelse i högst ett år. 
3 § 
Försäkringskasseförseelse 
Den som uppsåtligen 
1) bryter mot vad som i 3 kap. 17 § 3 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor föreskrivs om att hålla kassamötets protokoll tillgängliga, 
2) underlåter att till Finansinspektionen lämna en i 3 kap. 4 § avsedd underrättelse om att en ansvarig matematiker utnämnts eller avsatts,  
3) underlåter att till Finansinspektionen lämna de beräkningsgrunder för att bestämma försäkringsavgifterna som avses i 4 kap. 6 §, 
4) underlåter att till Finansinspektionen lämna den i 7 kap. 10 § avsedda slutredovisning för fusionen eller delningen eller den i 13 kap. 33 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor avsedda slutredovisning för likvidation,  
5) underlåter att lämna till Finansinspektionen den i 9 kap. 3 § avsedda underrättelsen om kallelse till det kassamöte som beslutar om försättande i likvidation, den i 13 kap. 9 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor avsedda underrättelsen om försättande i likvidation och om val av likvidator, den i 9 kap. 6 § avsedda underrättelsen om verksamhetsplanen som gäller likvidationen, den i 13 kap. 36 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor avsedda underrättelsen om upplösning av pensionsanstalten eller den i 9 kap. 14 § i den lagen avsedda underrättelsen om avslutande av likvidation,  
6) bryter mot bestämmelserna om upprättande av bokföring, bokslut eller verksamhetsberättelse i 3 kap. 7 eller 8 § eller i 6 kap. 1—5, 7 eller 8 § eller om lämnande av bokslut, verksamhetsberättelse, revisorernas utlåtande samt statistikberättelse till Finansinspektionen i 6 kap. 13 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor, eller 
7) underlåter att till Finansinspektionen lämna den i 2 kap. 5 § avsedda underrättelsen om ändringar i delägarförteckningen eller den i 9 kap. 5 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor avsedda underrättelsen om ändringar i de uppgifter som antecknats i registret 
ska, om inte gärningen är ringa eller strängare straff för den föreskrivs någon annanstans i lag, för försäkringskasseförseelse dömas till böter. 
För försäkringskasseförseelse döms också den som av grov oaktsamhet förfar på det sätt avses i 1 mom. 2—7 punkten. 
11 kap. 
Ikraftträdande 
1 § 
Ikraftträdande 
Bestämmelser om ikraftträdandet av denna lag föreskrivs särskilt genom lag. 
 Slut på lagförslaget 

4. Lag om ändring av 29 a och 29 e § i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (354/1997) 29 a § och 29 e § 1—3 mom., sådana de lyder, 29 a § i lag 419/2003, 29 e § 1 och 3 mom. i lag 442/2012 och 29 e § 2 mom. i lag 96/2016, som följer:  
29 a § 
Överlåtelse av ett arbetsgivarspecifikt försäkringsbestånd 
Ett arbetspensionsförsäkringsbolag kan på en arbetsgivares begäran och med Finansinspektionens samtycke överlåta ett försäkringsbestånd enligt lagen om pension för arbetstagare som gäller arbetsgivarens försäkring i bolaget (arbetsgivarspecifikt försäkringsbestånd) till en pensionsstiftelse eller pensionskassa (övertagande pensionsanstalt) som avses i 1 kap. 1 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor ( / ).  
Om ett försäkringsbestånd som avses i 1 mom. överlåts till en pensionsanstalt som bildats för ändamålet, ska en eller flera arbetsgivares försäkringsbestånd som samtidigt överlåts från ett eller flera arbetspensionsförsäkringsbolag omfatta sammanlagt minst 150 försäkrade.  
Det försäkringsbestånd som överlåts anses omfatta 
1) arbetsgivarens gällande försäkring och närmast föregående försäkringar som samma arbetsgivare haft i arbetspensionsförsäkringsbolaget och som avslutats på tekniska grunder,  
2) försäkring som en med arbetsgivaren fusionerad annan arbetsgivare har och som vid tidpunkten för fusionen har varit gällande i arbetspensionsförsäkringsbolaget och som har avslutats till följd av arbetsgivarens fusion. 
Ett arbetsgivarspecifikt försäkringsbestånd kan dock inte överlåtas om det vid tidpunkten för överlåtelsen har förflutit mindre än fem år från en tidigare överlåtelse av samma försäkringsbestånd eller en del av det. 
Med Finansinspektionens samtycke får en tid på tre år tillämpas i stället för den tid på fem år som anges i 4 mom., om 
1) den arbetsgivare vars arbetsgivarspecifika försäkringsbestånd överlåts, fusioneras eller delas och fusionen eller delningen inte har varit känd när det bestånd som avses ovan övertogs till det överlåtande arbetspensionsförsäkringsbolaget, eller 
2) det bestämmande inflytandet hos den arbetsgivare vars arbetsgivarspecifika försäkringsbestånd ska överlåtas har ändrats. 
29 e § 
Solvenskapital som överförs vid överlåtelse av ett arbetsgivarspecifikt försäkringsbestånd 
Arbetspensionsförsäkringsbolaget ska överlåta odelat tilläggsförsäkringsansvar till ett belopp som i den övertagande pensionsanstalten möjliggör en sådan solvens som motsvarar den genomsnittliga solvensen för pensionsanstalter som bedriver verksamhet i enlighet med lagen om pension för arbetstagare (solvenskapital som överförs). 
På framställning av Pensionsskyddscentralen föreskrivs genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet det belopp som avses i 1 mom. som en fast procentandel av ansvarsskulden, minskad med odelat tilläggsförsäkringsansvar och de poster som enligt 139 § 2 mom. i lagen om pension för företagare inte beaktas i premieansvaret. Procentandelen beräknas så att den motsvarar den genomsnittliga solvensen för pensionsanstalter som bedriver verksamhet i enlighet med lagen om pension för arbetstagare beräknad på motsvarande sätt som den solvens som avses i 171 § i den lagen och utgör grund för avsättningskoefficienten. 
Den förordning som avses i 2 mom. utfärdas fyra gånger per kalenderår före utgången av mars, juni, september och december och träder i kraft vid ingången av närmast följande april, juli, oktober och januari månad. Pensionsskyddscentralen ska varje kalenderår före utgången av februari, maj, augusti och november göra en framställning till social- och hälsovårdsministeriet om fastställande av den procentandel som avses i 2 mom. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
På överlåtelser av försäkringsbestånd, som det sluts avtal om efter ikraftträdandet av denna lag, tillämpas den fasta procentandel som fastställts med stöd av 29 e § genom den förordning av social-och hälsovårdsministeriet som gäller när denna lag träder i kraft, tills en fast procentandel som har fastställts i enlighet med denna lag genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet träder i kraft.  
 Slut på lagförslaget 

5. Lag om ändring av lagen om pension för arbetstagare 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) 1 § 3 mom., 70 § 2 mom. 2 punkten, 141 § 2 mom., 152 § 5 mom. 3 punkten, 168 § 1 och 2 mom., 170 §, 171 § 2 och 4 mom., 179 § 1 mom. 6 punkten och 191 § 4 mom., av dem 70 § 2 mom. 2 punkten sådant det lyder i lag 1468/2019, 168 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1112/2007, 168 § 2 mom., 171 § 2 mom. och 179 § 1 mom. 6 punkten sådana de lyder i lag 69/2016, 170 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 1121/2006, 171 § 4 mom. sådant det lyder i lag 1121/2006 och 191 § 4 mom. sådant det lyder i lag 643/2009, samt 
fogas till 185 §, sådan den lyder i lag 69/2016, ett nytt 2 mom. som följer:  
1 § 
Lagens syfte 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Arbetsgivaren kan ordna pensionsskydd enligt denna lag i ett arbetspensionsförsäkringsbolag som avses i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (354/1997) eller i en pensionsstiftelse eller pensionskassa som avses i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor ( / ). Pensionsskyddscentralen är samarbetsorgan för pensionsanstalterna. Bestämmelser om Pensionsskyddscentralens uppgifter och förvaltning ingår i lagen om Pensionsskyddscentralen (397/2006). 
70 § 
Arbetsinkomster som berättigar till pension 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Till den arbetsinkomst som utgör grund för pensionen räknas också för arbetet utgående vederlag som har avtalats att delvis eller helt gottgöras i form av 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2) dagpenning som betalas av en sjukkassa enligt lagen om försäkringskassor ( / ) och som arbetstagaren erhåller i stället för lön som betalas med stöd av lag, kollektivavtal eller något annat avtal, eller 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
141 § 
Arbetsgivarens skyldighet att ordna pensionsskydd för arbetstagarna 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Arbetsgivaren ska ordna sin arbetstagares pensionsskydd 
1) i ett arbetspensionsförsäkringsbolag, 
2) i en pensionskassa genom att på det sätt som avses i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor bilda en pensionskassa eller genom att bli delägare i en sådan pensionskassa till vars verksamhetskrets arbetsgivaren hör, eller 
3) i en pensionsstiftelse genom att på det sätt som avses i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor bilda en pensionsstiftelse eller genom att ansluta sig till en sådan pensionsstiftelse till vars verksamhetskrets arbetsgivaren hör. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
152 § 
Arbetspensionsförsäkringsavgiften 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
När arbetspensionsförsäkringen har ordnats 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
3) i en pensionsstiftelse bestäms arbetspensionsförsäkringsavgiften, det vill säga stiftelsens försäkringsavgift, enligt lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor samt pensionsstiftelsens stadgar. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
168 § 
Uppgörande av beräkningsgrunder 
Grunderna för beräkning av försäkringsavgifterna och ansvarsskulden ska uppgöras i första hand med tanke på tryggandet av arbetstagarnas och pensionstagarnas enligt denna lag försäkrade förmåner samt med beaktande av vad som i 174—182 § i denna lag och i 5 § i lagen om Pensionsskyddscentralen föreskrivs om fördelningen av ansvaret och de övriga kostnaderna för pensionerna. För betalning av de i 178—181 § i denna lag och i 5 § i lagen om Pensionsskyddscentralen avsedda kostnaderna som ska bekostas gemensamt kan ett system med fondering på förhand tillämpas.  
Grunderna för beräkning av ansvarsskulden ska omfatta grunderna för det tilläggsförsäkringsansvar som är bundet till aktieavkastningen. Beräkningsgrunderna ska uppgöras så att det till aktieavkastningen bundna tilläggsförsäkringsansvaret kan minska pensionsanstaltens ansvarsskuld med högst ett belopp som uppgår till 20 procent av pensionsanstaltens ansvarsskuld enligt denna lag. Från detta belopp ska dras av det ofördelade tilläggsförsäkringsansvar och det på försäkringstagarna fördelade tilläggsförsäkringsansvar som avses i 14 § 2 mom. i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag och det tilläggsförsäkringsansvar som avses i 7 kap. 2 § 2 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor. Det till aktieavkastningen bundna tilläggsförsäkringsansvaret ska vid varje pensionsanstalt vara lika stort i förhållande till den ansvarsskuld som avses ovan. Grunden för den årliga förändringen av det till aktieavkastningen bundna tilläggsförsäkringsansvaret utgörs av andelen enligt aktiernas genomsnittliga årsavkastning av femtedelen av den ansvarsskuld som avses ovan. Den årliga förändringen granskas innan en eventuell minskning har gjorts till följd av tillämpningen av 170 och 171 § i denna lag. I beräkningsgrunderna ska tas in den årliga utjämningen mellan pensionsanstalterna av det till aktieavkastningen bundna tilläggsförsäkringsansvarets relativa andel som ett led i utredningen av kostnaderna enligt 179 §. Om det till aktieavkastningen bundna tilläggsförsäkringsansvaret efter utjämningen underskrider den nedre gräns på 20 procent som avses ovan, ska underskridningen kompletteras genom minskning av respektive pensionsanstalts ofördelade tilläggsförsäkringsansvar eller tilläggsförsäkringsansvar. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
170 § 
Ändring av grunderna för beräkning av ansvarsskulden 
Om grunderna för beräkning av ansvarsskulden till följd av kraven i 168 § ändras så att beloppet av det ansvar som föranleds av pensioner och intjänad pensionsrätt ökar, fogas de kostnader som föranleds av detta till de i 179 § avsedda kostnader som arbetspensionsanstalterna svarar för gemensamt. Om ändringen dock gäller grunderna för beräkning av ansvarsskulden för ålderspensioner, ska de kostnader som föranleds av ändringen i första hand täckas genom minskning av beloppet av det i 168 § 2 mom. avsedda tilläggsförsäkringsansvar som är bundet till aktieavkastningen eller med medel som annars ska användas för utökande av fonderingen enligt 171 §.  
Om grunderna för beräkning av ansvarsskulden ändras så att beloppet av det ansvar som föranleds av pensioner och intjänad pensionsrätt minskar, används de frigjorda medlen för kostnader som avses i 179 §. 
171 § 
Komplettering av ålderspensionsansvaret 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Om det sammanlagda beloppet av pensionsanstalternas till aktieavkastningen bundna tilläggsförsäkringsansvar är större än en procent av pensionsanstalternas sammanlagda belopp av de i 168 § 2 mom. avsedda ansvarsskulder som utgör grunden för beräkningen av till aktieavkastningen bundna tilläggsförsäkringsansvar, ska den överskjutande andelen användas för kompletteringar av de fonderade delar som avses i 1 mom. i denna paragraf.  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Medel avsedda för kompletteringar enligt 2 och 3 mom. kan användas för att täcka de i 170 § avsedda kostnaderna till följd av ändringar av grunderna för beräkning av den ansvarsskuld som beräknas för ålderspensioner.  
179 § 
Pensionsanstalternas ansvar för förmåner som ska bekostas gemensamt 
Pensionsanstalterna, inklusive Sjömanspensionskassan, svarar gemensamt för följande kostnader till den del dessa inte bekostas av någon annan: 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
6) i 170 § avsedda kostnader på grund av ändringar i beräkningsgrunderna för ansvarsskulden, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
185 § 
Pensionsanstalternas rätt att komma överens om kostnadsfördelningen 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Pensionsanstalter kan för överlåtelse av försäkringsbeståndet hos en pensionsstiftelse eller pensionskassa som försatts i likvidation eller konkurs avtala om att det försäkringsbestånd som överlåts kompletteras med egendom som överlåts som tillgångar som motsvarar det försäkringsbestånd som överförs. En förutsättning för kompletteringen är att av den egendom som överlåts i form av tillgångar som motsvarar försäkringsbeståndet överförs i första hand den del av den överlåtande pensionsanstaltens egendom som motsvarar det försäkringsbestånd som överlåts på det sätt som föreskrivs någon annanstans i lag. 
191 § 
Tillämpliga bestämmelser 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Vid verkställigheten av denna lag tillämpas inte bestämmelserna om tystnadsplikt och utlämnande av uppgifter i 30 kap. 1, 3 och 4 § i försäkringsbolagslagen (521/2008) samt i 16 kap. 4 § och 17 kap. 4 och 5 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 185 § 2 mom. tillämpas också på överlåtelse av försäkringsbeståndet hos en sådan pensionsanstalt som har försatts i likvidation eller konkurs före ikraftträdandet av denna lag. 
 Slut på lagförslaget 

6. Lag om införande av lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor, lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor och lagen om försäkringskassor 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Ikraftträdande 
Lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor ( / ), lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor ( / ), nedan de nya pensionsanstaltslagarna, samt lagen om försäkringskassor ( / ), nedan den nya lagen om försäkringskassor, träder i kraft den 20 . 
Lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor tillämpas också på pensionsstiftelser och pensionskassor som har bildats före ikraftträdandet av lagen och som bedriver lagstadgad pensionsförsäkringsverksamhet, om inte något annat föreskrivs i denna lag. Lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor tillämpas också på pensionsstiftelser och pensionskassor som har bildats före ikraftträdandet av lagen och som bedriver tilläggspensionsförsäkringsverksamhet, om inte något annat föreskrivs i denna lag. Den nya lagen om försäkringskassor tillämpas också på försäkringskassor som har bildats före ikraftträdandet av lagen och som beviljar ersättning till följd av sjukdom, lyte eller skada, avgångsbidrag eller begravningsbidrag eller andra bidrag inom social personförsäkringsverksamhet, om inte något annat föreskrivs i denna lag. 
Genom denna lag upphävs lagen om pensionsstiftelser (1774/1995), lagen om försäkringskassor (1164/1992), nedan den gamla lagen om försäkringskassor, och lagen om premiebaserade tilläggspensionsarrangemang vid pensionsstiftelser och pensionskassor (173/2009). 
2 § 
Sampensionsstiftelsers verksamhetskrets 
Trots vad som föreskrivs om en pensionsstiftelses verksamhetskrets i 1 kap. 3 § 1 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor tillämpas på en sampensionsstiftelse som är registrerad vid de nya pensionsanstaltslagarnas ikraftträdande 115 § i lagen om pensionsstiftelser, som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. 
Efter att de nya pensionsanstaltslagarnas trätt ikraft kan till de sampensionsstiftelser som avses i 1 mom. anslutas endast delägare som hör till den verksamhetskrets som avses i 1 kap. 3 § 1 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor. 
3 § 
AB-pensionsstiftelser 
En AB-pensionsstiftelse som avses i den vid ikraftträdandet av denna lag gällande 2 § 3 punkten i lagen om pensionsstiftelser och som är registrerad vid de nya pensionsanstaltslagarnas ikraftträdande får fortsätta sin verksamhet och fusioneras med andra AB-pensionsstiftelser som avses ovan. Om inte något annat föreskrivs i denna lag, ska på en AB-pensionsstiftelses A-avdelning tillämpas vad som föreskrivs om tilläggspensionsstiftelsen och tilläggspensionsanstalten i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor och på en AB-pensionsstiftelses B-avdelning tillämpas vad som föreskrivs om pensionsstiftelsen och pensionsanstalten som bedriver lagstadgad pensionsförsäkring i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor. 
På en AB-pensionsstiftelse som avses i 1 mom. tillämpas 6 § 1—5 och 7 mom. och 120 § 1 mom. i lagen om pensionsstiftelser, vilka gällde vid ikraftträdandet av denna lag. En AB-pensionsstiftelse kan överföra övertäckning till B-avdelningens tilläggsförsäkringsansvar. I AB-pensionsstiftelsens stadgar ska nämnas hur arbetsgivarnas andel av övertäckningen och den överskjutande delen ska räknas ut i en avdelning som följer det utjämnande systemet och hur övertäckningen eller den överskjutande delen överförs mellan avdelningarna när i dessa ingår olika arbetsgivare. Bestämmelserna om revision i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor ska tillämpas på de i 1 mom. avsedda AB-pensionsstiftelsernas revision. 
Det är möjligt att överföra försäkringsbestånd till de AB-pensionsstiftelser som avses i 1 mom. efter att de nya pensionsanstaltslagarna trätt ikraft. 
4 § 
Försäkringskassors verksamhetskrets 
Om verksamhetskretsen för en sådan försäkringskassa som är registrerad vid de nya pensionsanstaltslagarnas och den nya lagen om försäkringskassors ikraftträdande har definierats så att det med stöd av 176 § i den gamla lagen om försäkringskassor, som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, till den har kunnat höra sådana medlemmar och andra försäkrade samt delägare som enligt 4 § i den gamla lagen om försäkringskassor inte skulle kunna höra till försäkringskassans verksamhetskrets, kan dessa medlemmar, försäkrade och delägare fortsätta att höra till försäkringskassans verksamhetskrets också efter att de nya pensionsanstaltslagarnas och den nya lagen om försäkringskassors trätt ikraft, om en bestämmelse om detta tagits in i försäkringskassans stadgar före de nya pensionsanstaltslagarnas och den nya lagen om försäkringskassors ikraftträdande. 
Trots vad som föreskrivs i 1 kap. 3 § 2—4 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor om en pensionskassas verksamhetskrets, ska en pensionskassa som är registrerad vid de nya pensionsanstaltslagarnas ikraftträdande få fortsätta sin verksamhet. 
5 § 
Pensionskassor och den avdelning i en pensionskassa som beviljar frivilliga förmåner 
En pensionskassa som avses i den vid ikraftträdandet av denna lag gällande 3 § 1 punkten i den gamla lagen om försäkringskassor och som är registrerad vid de nya pensionsanstaltslagarnas ikraftträdande och i vilken det finns en sådan avdelning som beviljar frivilliga tilläggspensioner och andra förmåner som avses i 3 § 3 punkten i den gamla lagen om försäkringskassor, vilken gällde vid ikraftträdandet av denna lag, får fortsätta sin verksamhet och fusioneras med andra pensionskassor som avses ovan. Om inte något annat föreskrivs i denna lag, ska på en avdelning som beviljar frivilliga tilläggspensioner och andra förmåner tillämpas vad som föreskrivs om tilläggspensionskassa och tilläggspensionsanstalt i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor och på en avdelning som bedriver lagstadgad pensionsförsäkring vad som föreskrivs om pensionskassa och pensionsanstalt i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor.  
På en pensionskassa som avses i 1 mom. tillämpas 8 a § 1—5 och 7 mom. i den gamla lagen om försäkringskassor, vilka gällde vid ikraftträdandet av denna lag. En pensionskassa som avses i 1 mom. kan överföra övertäckning till tilläggsförsäkringsansvar av en avdelning som bedriver lagstadgad pensionsförsäkringsverksamhet. Bestämmelserna om revision i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor ska tillämpas på i 1 mom. avsedda pensionskassors revision. 
Nya delägare kan anslutas och försäkringsbestånd kan överföras till de pensionskassor som avses i 1 mom. efter att de nya pensionsanstaltslagarna trätt ikraft. Om en pensionskassa som avses i 1 mom. delas i flera pensionskassor, ska 1 mom. också tillämpas på dessa pensionskassor.  
6 § 
Åtskiljande av den lagstadgade och den övriga verksamhetens tillgångar 
Om en AB-pensionsstiftelse som avses i 3 § eller en pensionskassa som avses i 5 § 1 mom. anlitar en utomstående för förvaltningen eller förvaringen av sina tillgångar, ska den lagstadgade och den övriga verksamhetens tillgångar skötas separat. De konton som används för förvaltande av egendom och förvaring av tillgångar ska åtskiljas avdelningsvis.  
Den lagstadgade och den övriga verksamheten ska ha separata värdeandelskonton och separata investeringskonton för behandling av investeringsverksamhetens intäkter och kostnader. 
Den lagstadgade och den övriga verksamheten får ha ett gemensamt brukskonto för utbetalning av pensionsutgifter och avdelningarnas gemensamma utgifter och för inbetalning av arbetsgivarnas försäkringsavgifter. Brukskontot ska clearas avdelningsvis minst var tredje månad. 
7 § 
Pensionsanstaltens och försäkringskassans minsta storlek 
Trots vad som i 2 kap. 3 § och 12 kap. 2 § 1 punkten i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor föreskrivs om en tilläggspensionsstiftelses minsta storlek, får de A-pensionsstiftelser den vid ikraftträdandet av denna lag gällande som avses i 2 § 1 punkten i lagen om pensionsstiftelser, och som är registrerade vid ikraftträdandet av denna lag, fortsätta sin verksamhet, om de fortsätter den försäkringsverksamhet som de bedrev när lagen om pensionsstiftelser gällde. Om försäkringsverksamheten utvidgas från det som den var vid ikraftträdandet av lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor så att den grupp personer som enligt stadgarna kan vara försäkrade i pensionsstiftelsen utvidgas eller förmånerna utökas, ska A-pensionsstiftelsen inom den tid som avses i 12 kap. 2 § 1 punkten i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor uppfylla kraven på pensionsanstaltens minsta storlek enligt 2 kap. 3 § i den lagen. A-pensionsstiftelser som inte uppfyller kraven i detta moment ska försättas i likvidation och upplösas. 
Trots vad som i 2 kap. 4 § och 13 kap. 2 § 1 punkten i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor föreskrivs om en pensionsanstalts minsta storlek, får före den 1 juli 1976 registrerade B-pensionsstiftelser som avses i 2 § 2 punkten i lagen om pensionsstiftelser, som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, och AB-pensionsstiftelser som avses i 2 § 3 punkten i lagen om pensionsstiftelser, som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, fortsätta sin verksamhet, om de har minst 50 arbetstagare som har försäkrats med stöd av lagen om pension för arbetstagare (395/2006). Om en B-pensionsstiftelse eller AB-pensionsstiftelse som avses i detta moment har färre än 50 försäkrade, ska B-pensionsstiftelsen eller AB-pensionsstiftelsen inom den tid som anges i 13 kap. 2 § 1 punkten i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor höja antalet försäkrade till det antal som nämns ovan. B-pensionsstiftelser och AB-pensionsstiftelser som inte uppfyller kraven i detta moment ska träda i likvidation och upplösas. 
Trots vad som i 2 kap. 4 § och 13 kap. 2 § 1 punkten i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor, i 2 kap. 3 § och 12 kap. 2 § 1 punkten i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor samt i 2 kap. 2 § och 9 kap. 2 § 1 punkten i den nya lagen om försäkringskassor föreskrivs om en pensionsanstalts, en tilläggspensionsanstalts och en försäkringskassas minsta storlek, får en försäkringskassa som är registrerad vid de nya pensionsanstaltslagarnas och den nya lagen om försäkringskassors ikraftträdande fortsätta sin verksamhet, om den fortsätter den försäkringsverksamhet som den bedrev när den gamla lagen om försäkringskassor gällde och uppfyller de krav på minsta medlemsantal som fastställdes i stadgarna när lagen om understödskassor (471/1942) gällde. Om medlemsantalet sjunker under det i stadgarna fastställda minimiantalet eller om den försäkringsverksamhet som den ovannämnda försäkringskassan bedriver förändras till sin karaktär eller om kassans verksamhetskrets eller förmåner förändras, ska en pensionskassa som bedriver lagstadgad pensionsförsäkring uppfylla kraven i 2 kap. 4 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor, en tilläggspensionskassa som bedriver tilläggspensionsverksamhet uppfylla kraven i 2 kap. 3 § i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor samt en sjuk-, begravnings- och avgångsbidragskassa uppfylla kraven i 2 kap. 2 § i den nya lagen om försäkringskassor inom två år efter det att medlemsantalet sjunkit under det i stadgarna förutsatta antalet eller när den ändring av stadgarna som inneburit ändringar i försäkringsverksamhetens art, verksamhetskrets eller förmåner har godkänts vid kassamötet. Pensions-, tilläggspensions-, sjuk-, begravnings- och avgångsbidragskassor som inte uppfyller kraven enligt detta moment ska försättas i likvidation och upplösas. 
8 § 
Behandling av anhängig registrering  
På bildande, fastställelse av stadgarna och registrering av en sådan pensionsstiftelse som anmälts för registrering före de nya pensionsanstaltslagarnas ikraftträdande men som inte hunnit registreras innan lagarna trätt i kraft, tillämpas de bestämmelser i lagen om pensionsstiftelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.  
På bildande, fastställelse av stadgarna och registrering av en sådan försäkringskassa som anmälts för registrering före de nya pensionsanstaltslagarnas och den nya lagen om försäkringskassors ikraftträdande men som inte hunnit registreras innan lagarna trätt i kraft, tillämpas de bestämmelser i den gamla lagen om försäkringskassor som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. 
Bestämmelserna i 3—7 och 10 § ska tillämpas på de pensionsstiftelser och försäkringskassor som avses i 1 och 2 mom. 
9 § 
Stadgar 
Om inte något annat följer av denna lag, ska de nya pensionsanstaltslagarna iakttas i stället för sådana bestämmelser i pensionsstiftelsernas, pensionskassornas, tilläggspensionsstiftelsernas och tilläggspensionskassornas stadgar som strider mot de nya pensionsanstaltslagarna. Istället för sådana bestämmelser i försäkringskassornas stadgar som strider mot den nya lagen om försäkringskassor ska den nya lagen om försäkringskassor iakttas, om inte något annat följer av denna lag. För en ändring av de bestämmelser i stadgarna som strider mot de nya pensionsanstaltslagarna eller den nya lagen om försäkringskassor så att stadgarna stämmer överens med de nya pensionsanstaltslagarna och den nya lagen om försäkringskassor ska Finansinspektionens fastställelse sökas samtidigt som fastställelse av en annan ändring av stadgarna söks, dock inom två år efter ikraftträdandet av de nya pensionsanstaltslagarna och den nya lagen om försäkringskassor. 
Efter det att de nya pensionsanstaltslagarna och den nya lagen om försäkringskassor har stadfästs och publicerats, men innan de har trätt i kraft, får pensionsstiftelser och pensionskassor, tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor samt försäkringskassor med iakttagande av de nya pensionsanstaltslagarna och den nya lagen om försäkringskassor besluta att ändra sina stadgar i överensstämmelse med de nya lagarna. Finansinspektionens fastställelse av de ändrade stadgarna kan sökas före ikraftträdandet av de nya pensionsanstaltslagarna och den nya lagen om försäkringskassor och Finansinspektionen kan fastställa att ändringen av stadgarna ska träda i kraft samma dag som de nya pensionsanstaltslagarna och den nya lagen om försäkringskassor träder i kraft. 
10 § 
Garantikapital och grundfond 
Om en försäkringskassa som är registrerad vid ikraftträdandet av de nya pensionsanstaltslagarna och den nya lagen om försäkringskassor enligt sina stadgar har ett garantikapital eller en grundfond, ska 16 § 3 mom., 76 § 1 mom., 83 b § 2 mom. 1 punkten, 83 s § 3 mom. 1 punkten och 111 § 1 mom. 2 punkten i den gamla lagen om försäkringskassor, vilka gällde vid ikraftträdandet av denna lag, tillämpas på garantikapitalet och grundfonden. På garantikapitalet tillämpas dessutom 12 § 4 punkten i den gamla lagen om försäkringskassor, som gällde vid ikraftträdandet av denna lag och på grundfonden tillämpas 12 § 5 punkten i den gamla lagen om försäkringskassor, som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. 
Vid likvidation av en pensionskassa och en tilläggspensionskassa ska garantikapitalet betalas tillbaka med ränta efter det att skulderna är betalda eller de tillgångar som behövs har avskilts på det sätt som avses i 13 kap. 32 § 1 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor. Vid likvidation av en försäkringskassa ska garantikapitalet betalas tillbaka med ränta efter det att skulderna är betalda eller de tillgångar som behövs har avskilts på det sätt som avses i 9 kap. 11 § 1 mom. i den nya lagen om försäkringskassor. 
11 § 
Styrelseledamöter 
Trots vad som föreskrivs om styrelseledamöter, ersättare och ordförande i 4 kap. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor, i 3 kap. i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor och i 3 kap. i den nya lagen om försäkringskassor, kan styrelseledamöterna i en pensionsstiftelse, pensionskassa, tilläggspensionsstiftelse, tilläggspensionskassa samt en försäkringskassa när de nya pensionsanstaltslagarna och den nya lagen om försäkringskassor träder i kraft fortsätta till utgången av den mandattid som först löper ut efter att de nya pensionsanstaltslagarna och den nya lagen om försäkringskassor trätt i kraft. 
12 § 
Förvaltningsråd 
Trots vad som föreskrivs om pensionsanstaltens ledning i 4 kap. 1 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor, får pensionsstiftelser pensionskassor, tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor samt försäkringskassor med stöd av sina stadgar ha ett förvaltningsråd, om Finansinspektionen har godkänt stadgarna före de nya pensionsanstaltslagarnas och den nya lagen om försäkringskassors ikraftträdande. 
Det som föreskrivs i 9 § 12 punkten och 29 § 2 och 3 mom. i lagen om pensionsstiftelser, vilka gällde vid ikraftträdandet av denna lag, ska tillämpas på pensionsstiftelsernas och tilläggspensionsstiftelsernas förvaltningsråd. Vad som föreskrivs om skadestånd i 2 kap. 15 §, 4 kap. 8 § 4 mom. och 11 § samt 15 kap. 1, 4, 5, 7 och 8 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor och vad som föreskrivs om delgivningar till pensionsanstalter i 17 kap. 3 § i den lagen och om sekretess i 4 och 5 § i det kapitlet ska tillämpas på pensionsstiftelsernas och tilläggspensionsstiftelsernas förvaltningsråd. 
Trots vad som föreskrivs om revisorsval i 5 kap. 2 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor, ska förvaltningsrådet revisor eller revisorer om pensionsstiftelsen har ett förvaltningsråd. Utöver vad som föreskrivs i 5 kap. 3 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor gäller att den som är i en underordnad eller beroende ställning i förhållande till en medlem i förvaltningsrådet inte får vara revisor. 
Trots vad som föreskrivs om revisorsval i 4 kap. 5 § i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor, ska förvaltningsrådet utse en revisor eller revisorer på framställning av en delägare, om tilläggspensionsstiftelsen har ett förvaltningsråd. 
Trots vad som föreskrivs i 4 kap. 9 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor får en pensionsstiftelses och en tilläggspensionsstiftelses förvaltningsråd välja alla styrelseledamöter på framställning av delägarna och de försäkrade, om så bestäms i stadgarna.  
Trots vad som föreskrivs i 4 kap. 10 § 2 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor ska Finansinspektionen innan den förordnar en syssloman att sköta en pensionsstiftelses eller pensionskassas, tilläggspensionsstiftelses, tilläggspensionskassas eller försäkringskassas ärenden uppmana förvaltningsrådet att välja en styrelse för pensionsstiftelsen, pensionskassan, tilläggspensionsstiftelsen, tilläggspensionskassan eller försäkringskassan, om valet enligt stadgarna hör till förvaltningsrådets uppgifter. 
Trots vad som föreskrivs i 4 kap. 16 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor ska förvaltningsrådet utse pensionsstiftelsens, pensionskassans, tilläggspensionsstiftelsens och tilläggspensionskassans samt försäkringskassans verkställande direktör, om så bestäms i stadgarna. Pensionskassans, tilläggspensionskassans och försäkringskassans verkställande direktör får vara styrelseordförande, om kassan har ett förvaltningsråd.  
Trots vad som föreskrivs i 4 kap. 16 § 4 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor ska Finansinspektionen innan den förordnar en syssloman att sköta en pensionsstiftelses pensionskassas, tilläggspensionsstiftelses, tilläggspensionskassas, eller försäkringskassas ärenden uppmana förvaltningsrådet att välja en verkställande direktör för stiftelsen eller kassan, om valet enligt stadgarna hör till förvaltningsrådets uppgifter. 
Bestämmelserna i 12 § 18 punkten, 44 § 2 mom., 44 § 3 mom. 3 punkten, 45 § 1 mom. och 47 § i den gamla lagen om försäkringskassor, vilka gällde vid ikraftträdandet av denna lag, ska tillämpas på pensionskassornas, tilläggspensionskassornas samt sjuk-, begravnings- och avgångsbidragskassornas förvaltningsråd. Vad som föreskrivs om skadestånd i 3 kap. 24 §, 4 kap. 8 § 4 mom. och 11 § samt 15 kap. 1, 4, 5, 7 och 8 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor och om delgivningar till pensionsanstalter i 17 kap. 3 § i den lagen och om sekretess i 4 och 5 § i det kapitlet ska tillämpas på pensionskassornas-, tilläggspensionskassornas samt sjuk-, begravnings- och avgångsbidragskassornas förvaltningsråd. 
Trots vad som föreskrivs i 4 kap. 9 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor ska 38 § i den gamla lagen om försäkringskassor, som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, tillämpas på pensionskassornas och försäkringskassornas förvaltningsråd.  
13 § 
Kassamöte 
På de kallelser till kassamöte som har sänts innan de nya pensionsanstaltslagarna och den nya lagen om försäkringskassor har trätt i kraft ska den gamla lagen om försäkringskassor tillämpas. 
En talan eller något annat krav som gäller ogiltighet av beslut som tagits av kassamötet före de nya pensionsanstaltslagarnas och den nya lagen om försäkringskassors ikraftträdande och som har väckts inom föreskriven tid ska avgöras enligt den gamla lagen om försäkringskassor. 
14 § 
Lån utan säkerhet 
På de lån som en A-pensionsstiftelse eller AB-pensionsstiftelse beviljat arbetsgivare före den 1 april 1991 tillämpas 144 § i lagen om pensionsstiftelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. 
15 § 
Retroaktiv minskning och slopande av förmåner 
Bestämmelserna i 11 § i lagen om pensionsstiftelser, som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, ska tillämpas på tilläggspensionsarrangemang i pensionsstiftelser vilka har bildats innan de nya pensionsanstaltslagarna har trätt i kraft. 
Bestämmelserna i 52 och 53 § i den gamla lagen om försäkringskassor, som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, ska tillämpas på tilläggspensionsarrangemang i pensionskassor som har bildats före de nya pensionsanstaltslagarna har trätt i kraft. 
16 § 
Ansökan om och retroaktiv utbetalning av tilläggspension 
Bestämmelsen i 53 § 1 mom. i lagen om pensionsstiftelser, som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, ska tillämpas på ansökan om och retroaktiv utbetalning av tilläggspension, om tilläggspension har sökts hos en pensionsstiftelse före de nya pensionsanstaltslagarnas ikraftträdande och 89 § 1 mom. i den gamla lagen om försäkringskassor, som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, ska tillämpas om tilläggspension har sökts hos en försäkringskassa före de nya pensionsanstaltslagarnas ikraftträdande. 
17 § 
Fribrev 
Bestämmelserna i 93 § i den gamla lagen om försäkringskassor, som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, ska tillämpas på tilläggspensionsarrangemang i pensionskassor där det enligt kassans stadgar inte har varit möjligt att försäkra nya personer efter den 19 maj 2014. 
18 § 
Delning, fusion, överlåtelse av ett försäkringsbestånd, likvidation och konkurs 
Ärenden som gäller pensionsstiftelsers delning, fusion och överlåtelse av ett försäkringsbestånd ska behandlas och avgöras enligt de bestämmelser i lagen om pensionsstiftelser som gällde vid ikraftträdande av denna lag, om den ursprungliga pensionsstiftelsen, den överlåtande pensionsstiftelsen eller den pensionsstiftelse som övertar den överlåtande pensionsstiftelsen, eller den pensionsstiftelse som överlåter ett försäkringsbestånd eller den övertagande pensionsanstalten, det övertagande försäkringsbolaget eller arbetspensionsförsäkringsbolaget har godkänt avtalet om ärendet före de nya pensionsanstaltslagarnas ikraftträdande. 
Ärenden som gäller försäkringskassors delning, fusion och överlåtelse av ett försäkringsbestånd ska behandlas och avgöras enligt de bestämmelser i den gamla lagen om försäkringskassor som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, om den ursprungliga försäkringskassan, den överlåtande försäkringskassan eller den försäkringskassa som övertar den överlåtande försäkringskassan eller den försäkringskassa som överlåter ett försäkringsbestånd eller den övertagande pensionsanstalten, det övertagande försäkringsbolaget eller arbetspensionsförsäkringsbolaget har godkänt avtalet om ärendet före de nya pensionsanstaltslagarnas och den nya lagen om försäkringskassors ikraftträdande. 
Om en pensionsstiftelse, som bedriver lagstadgad pensionsförsäkringsverksamhet, har fattat beslut om att försätta sig i likvidation eller Finansinspektionen har förordnat om upplösning av pensionsstiftelsen före de nya pensionsanstaltslagarnas ikraftträdande, ska på likvidationen och upplösningen av stiftelsen tillämpas 13 kap. 17—19 § och 24 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor och i övrigt de bestämmelser i lagen om pensionsstiftelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. Om en pensionskassa, som bedriver lagstadgad pensionsförsäkringsverksamhet, har beslutat att försätta sig i likvidation eller Finansinspektionen har förordnat om upplösning av pensionskassan före de nya pensionsanstaltslagarnas och den nya försäkringskassalagens ikraftträdande, ska på likvidationen och upplösningen av kassan tillämpas 13 kap. 17—19 § och 24 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor och i övrigt de bestämmelser i den gamla lagen om försäkringskassor som gällde vid ikraft-trädandet av denna lag.  
På överlåtande av ett försäkringsbestånd i en sådan pensionsstiftelse och pensionskassa, som bedriver lagstadgad pensionsförsäkringsverksamhet, och där den överlåtande pensionsstiftelsen eller pensionskassan har försatts i konkurs innan ikraftträdandet av de nya pensionsanstaltslagarna tillämpas också 13 kap. 17—19 § och 24 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor. 
19 § 
Forum och avgörande av tvister 
Vad som föreskrivs om behörig domstol i 8 kap. 13 § 2 mom. i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor ska tillämpas på behandlingen av ett sådant tvistemål där lagen om pensionsstiftelser, 1955 års lag om pensionsstiftelser (469/1955), den gamla lagen om försäkringskassor eller lagen om understödskassor åberopas och som inleds efter de nya pensionsanstaltslagarnas och den nya lagen om försäkringskassors ikraftträdande. 
Bestämmelserna i 17 kap. 2 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor ska inte tillämpas på skiljeförfaranden som har inletts före de nya pensionsanstaltslagarnas ikraftträdande. 
20 § 
Ogiltighet av beslut 
Lagen om pensionsstiftelser eller den gamla lagen om försäkringskassor ska tillämpas på behandlingen och avgörandet av en klandertalan eller något annat krav som gäller ogiltighet av beslut som har fattats före ikraftträdandet av de nya pensionsanstaltslagarnas och den nya lagen om försäkringskassor. 
21 § 
Skadestånd 
Lagen om pensionsstiftelser eller den gamla lagen om försäkringskassor ska tillämpas på skadestånd på grundval av gärningar som begåtts och försummelser som skett före ikraftträdandet av de nya pensionsanstaltslagarna och den nya lagen om försäkringskassor. 
22 § 
Finansinspektionens behörighet 
Vad som föreskrivs om social- och hälsovårdsministeriet eller det ministerium som är behörigt i lagen om pensionsstiftelser ska tillämpas på Finansinspektionen. På Finansinspektionen ska dock inte tillämpas vad som föreskrivs om social- och hälsovårdsministeriet i 88 § 5 och 6 mom. i lagen om pensionsstiftelser, vilka gällde vid ikraftträdande av denna lag. 
Vad som föreskrivs om social- och hälsovårdsministeriet eller det ministerium som är behörigt i den gamla lagen om försäkringskassor ska tillämpas på Finansinspektionen. På Finansinspektionen ska dock inte tillämpas vad som föreskrivs om social- och hälsovårdsministeriet i 132 § 3 mom. i den gamla lagen om försäkringskassor, som gällde vid ikraftträdande av denna lag. 
23 § 
Revisors övergång till medlem i förvaltningsrådet 
Om en pensionsanstalt som utövar lagstadgad pensionsförsäkring har ett förvaltningsråd i enlighet med 12 § 1 mom., tillämpas bestämmelserna om styrelsemedlemskap och verkställande direktörens uppgift i 5 kap. 9 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor på medlemskapet i förvaltningsrådet för revisorn och den huvudansvariga revisor som på en revisionssammanslutnings vägnar utför revisionen. 
24 § 
Återbetalning av den överskjutande delen av solvenskapitalet samt av övertäckning till delägare i en pensionsstiftelse 
I en AB-pensionsstiftelse där solvenskapitalet i B-avdelningen överskrider det maximibelopp för solvenskapital som avses i 7 kap. 7 § 2 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor, är ett villkor för återbetalning till delägare av den överskjutande delen av solvenskapitalet utöver vad som föreskrivs i 7 kap. 10 § i den lagen att A-avdelningens ansvarsskuld är täckt på det sätt som avses i 6 kap. 5 § i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor.  
I en AB-pensionsstiftelse, vars A-avdelnings tillgångar enligt bestämmelserna i 6 kap. i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor och de bestämmelser som utfärdats med stöd av det kapitlet i samband med bokslutet uppskattas varaktigt täcka beloppet av ansvarsskulden, och tillgångarna i sin helhet beräknas överskrida beloppet av pensionsanstaltens ansvarsskuld och övriga skulder, tillämpas på återbetalningen av de tillgångar som motsvarar skillnaden vad som föreskrivs i 5 kap. 15 § i den lagen. Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. är i en AB-pensionsstiftelse ett villkor för återbetalning att solvenskapitalet i AB-pensionsstiftelsens B-avdelning överskrider solvenskapitalets maximibelopp enligt 7 kap. 7 § 2 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor.  
25 § 
Återbetalning av övertäckning till delägare i en pensionskassa 
I en pensionskassa, som har en avdelning som beviljar tilläggsförmåner och vars tillgångar enligt 6 kap. i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor och de bestämmelser som utfärdats med stöd av det kapitlet i samband med bokslutet uppskattas varaktigt täcka beloppet av ansvarsskulden och tillgångarna i sin helhet beräknas överskrida beloppet av pensionsanstaltens ansvarsskuld och övriga skulder, tillämpas på återbetalningen av de tillgångar som motsvarar skillnaden vad som föreskrivs i 5 kap. 15 § i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor. För att tillgångar ska kunna återbetalas från en avdelning som beviljar tilläggsförmåner förutsätts det dessutom att solvenskapitalet för den avdelning som bedriver lagstadgad verksamhet överskrider maximibeloppet av solvenskapitalet enligt 7 kap. 7 § 2 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor.  
26 § 
Ikraftträdande 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

7. Lag om ändring av 1 och 146 § i lagen om pension för företagare 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om pension för företagare (1272/2006) 1 § 3 mom. och 146 § 3 mom., av dem 146 § 3 mom. sådant det lyder i lag 636/2009, som följer: 
1 §  
Lagens syfte 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Företagaren ska ordna pensionsskydd enligt denna lag i ett arbetspensionsförsäkringsbolag som avses i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (354/1997) eller i en pensionskassa som avses i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor ( / ) och som bedriver arbetspensionsförsäkringsverksamhet enligt denna lag. Pensionsskyddscentralen, som avses i lagen om Pensionsskyddscentralen (397/2006), är samarbetsorgan för pensionsanstalterna. 
146 §  
Tillämpliga bestämmelser 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Vid verkställigheten av denna lag tillämpas inte bestämmelserna om tystnadsplikt och utlämnande av uppgifter enligt 30 kap. 1, 3 och 4 § i försäkringsbolagslagen (521/2008) samt i 16 kap. 4 § och 17 kap. 4 och 5 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor.  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

8. Lag om ändring av 11 kap. 3 § i sjukförsäkringslagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i sjukförsäkringslagen (1224/2004) 11 kap. 3 § 2 mom., sådant det lyder i lag 1475/2019, som följer: 
11 kap. 
Beloppet av dagpenningsförmånerna 
3 § 
Löneinkomst 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Som lön betraktas i 13 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) avsedda löner, arvoden och ersättningar på vilka förskottsinnehållning ska verkställas, arvoden till idrottsutövare, löner som avses i 4 § i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978) och personlig ersättning till en artist eller sportutövare som avses i 3 § i den lagen, löner för utlandsarbete enligt 77 § i inkomstskattelagen (1535/1992) på vilka förskottsinnehållning ska verkställas i enlighet med 13 § i lagen om förskottsuppbörd, kompletteringsdagpenning som betalas av en sådan sjukkassa som avses i lagen om försäkringskassor ( / ) och betjäningsavgifter som fås på basis av en anställning. Som lön betraktas också sådant vederlag för arbete som har avtalats att delvis eller helt gottgöras som i 33 b § 3 mom. i inkomstskattelagen avsedd dividend som grundar sig på en arbetsinsats.  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

9. Lag om ändring av lagen om Finansinspektionen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Finansinspektionen (878/2008) 4 § 3 mom. och 4 § 4 mom. 5 och 6 punkten, 6 § 17 punkten, 23 § 1 mom., 26 § 8 mom., 27 § 7 mom., 28 § 2 mom., 29 § 5 mom., 31 § 4 mom., 32 § 2 mom., 41 § 7 mom. 2 punkten, 41 a § 15 mom. 2 punkten och 55 §, 
av dem 4 § 3 mom. Utskottet föreslår en ändring sådant det lyder i lag 235/2021, 4 § Slut på ändringsförslaget 4 mom. 5 och 6 punkten sådana de lyder i lag 752/2012, 6 § 17 punkten och 28 § 2 mom. sådana de lyder i lag 352/2017, 26 § 8 mom. sådant det lyder i lag 575/2017, 29 § 5 mom. sådant det lyder i lag Utskottet föreslår en ändring 524/2021 Slut på ändringsförslaget, 41 § 7 mom. 2 punkten sådan den lyder i lag 611/2014 samt 41 a § 15 mom. 2 punkten och 55 § sådana de lyder i lag 241/2018, som följer: 
4 § 
Tillsynsobjekt 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Med auktoriserade tillsynsobjekt jämställs vid tillämpningen av 3 kap. i denna lag också försäkringsföreningar enligt lagen om försäkringsföreningar (1250/1987), försäkringskassor enligt lagen om försäkringskassor ( / ), pensionskassor och pensionsstiftelser enligt lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor ( / ), tilläggspensionskassor, tilläggspensionsstiftelser, EES-tilläggspensionsstiftelser och EES-tilläggspensionskassor enlig lagen tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor ( / ), kreditinstituts, värdepappersföretags, försäkringsbolags och försäkringsföreningars Utskottet föreslår en ändring andra än i 2 mom. 14 punkten avsedda Slut på ändringsförslaget holdingföretag samt konglomerats holdingsammanslutningar enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat (699/2004), i enlighet med vad som föreskrivs i det nämnda kapitlet. 
Med övriga tillsynsobjekt avses i denna lag 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
5) sjukkassor och andra försäkringskassor enligt lagen om försäkringskassor, 
6) pensionsstiftelser och pensionskassor enligt lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor samt tilläggspensionsstiftelser, tilläggspensionskassor, EES-tilläggspensionsstiftelser och EES-tilläggspensionskassor enligt lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
6 § 
Övriga definitioner 
I denna lag avses med 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
17) stadgar tillsynsobjekts bolagsordningar och föreningsstadgar samt stadgar och regler för kreditinstitut i andelslagsform, betalningsinstitut, sparbanker, hypoteksföreningar, pensionsstiftelser, pensionskassor, tilläggspensionsstiftelser, tilläggspensionskassor, EES-tilläggspensionsstiftelser, EES-tilläggspensionskassor, försäkringskassor, arbetslöshetskassor, insättningsgarantifonden, ersättningsfonden för investerarskydd, börser, värdepapperscentraler och placeringsfonder samt stadgar för AIF-fonder enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder och likaså andra stadgar och regler som Finansinspektionen eller någon annan myndighet i enlighet med bestämmelserna om finansmarknaden fastställer för finansmarknadsaktörer eller som finansmarknadsaktörer annars i enlighet med bestämmelserna om finansmarknaden är skyldiga att iaktta i sin verksamhet, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
23 § 
Rätt att få uppgifter i företag som inte är tillsynsobjekt 
Vad som ovan i detta kapitel föreskrivs om tillsynsobjekt tillämpas också på andra finländska företag som tillsammans med ett tillsynsobjekt hör till samma grupp för vars grupptillsyn Finansinspektionen svarar, som är tillsynsobjektets intresseföretag eller, om tillsynsobjektet är en pensionsstiftelse eller pensionskassa, tilläggspensionsstiftelse eller tilläggspensionskassa, EES-tilläggspensionsstiftelse eller EES-tilläggspensionskassa, som är den arbetsgivare som har bildat pensionsstiftelsen eller pensionskassan, tilläggspensionsstiftelsen eller tilläggspensionskassan, EES-tilläggspensionsstiftelsen eller EES-tilläggspensionskassan. Finansinspektionen har dessutom utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att av ett tillsynsobjekt få motsvarande uppgifter om utländska företag som hör till samma grupp som tillsynsobjektet och om tillsynsobjektets utländska intresseföretag, Utskottet föreslår en ändring om uppgifterna är nödvändiga för  Slut på ändringsförslagetFinansinspektionens lagstadgade tillsynsuppgift. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
26 § 
Återkallande av verksamhetstillstånd och registrering samt därmed jämförbara förordnanden om avslutande av verksamhet 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Vad som i denna paragraf föreskrivs om återkallelse av verksamhetstillstånd ska tillämpas också på förordnanden om att försäkringsföreningar ska upphöra med sin verksamhet, på återkallelse av registrering av ombud som avses i lagen om ombud för obligationsinnehavare och på återkallelse av tillstånd som beviljats sådana värdepappersföretag i tredjeländer som avses i 5 kap. 5 § i lagen om investeringstjänster. Vad som i 1 mom. 3 punkten och 2 mom. 1 punkten föreskrivs om återkallelse av verksamhetstillstånd ska tillämpas också på förordnanden om att pensionsstiftelser och pensionskassor, tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor, EES-tilläggspensionsstiftelser och EES-tilläggspensionskassor samt försäkringskassor ska upphöra med sin verksamhet. 
27 § 
Begränsning av verksamhet som baserar sig på verksamhetstillstånd eller registrering 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Särskilda bestämmelser gäller för förbud mot avyttring och pantsättning av försäkringsbolags, utländska försäkringsbolags, försäkringsföreningars, pensionsstiftelsers och pensionskassors, tilläggspensionsstiftelsers och tilläggspensionskassors, EES-tilläggspensionsstiftelsers och EES-tilläggspensionskassors samt försäkringskassors egendom och för förbud att betala försäkringars återköpsvärde till försäkringstagare. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
28 § 
Begränsning av ledningens verksamhet 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Vad som föreskrivs i 1 mom. gäller på motsvarande sätt försäkringsföreningar, pensionsstiftelser, pensionskassor, tilläggspensionsstiftelser, tilläggspensionskassor, EES-tilläggspensionsstiftelser, EES-tilläggspensionskassor och försäkringskassor samt kreditinstituts, värdepappersföretags, försäkringsbolags, försäkringsföreningars, finans- och försäkringskonglomerats, värdepapperscentralers och börsers holdingföretag.  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
29 § 
Tillsättning av ombud 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Vad som föreskrivs i denna paragraf gäller på motsvarande sätt försäkringsföreningar, pensionsstiftelser, pensionskassor, tilläggspensionsstiftelser, tilläggspensionskassor, EES-tilläggspensionsstiftelser, EES-tilläggspensionskassor, försäkringskassor och arbetslöshetskassor, i 20 kap. 12 § 2 mom. i lagen om placeringsfonder avsedda filialer som är förvaringsinstitutUtskottet föreslår en ändring , Slut på ändringsförslaget i 14 kap. 1 § i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder avsedda filialer som är förvaringsinstitut, Utskottet föreslår en ändring de som enligt 5 kap. 1 § i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder är registrerade i det register som avses i 5 kap. 2 § i den lagen och utländska organisationer som verkar som förvarare enligt 2 § 1 mom. 2 punkten i lagen om värdepapperskonton Slut på ändringsförslaget. 
31 § 
Revisorernas anmälningsskyldighet 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Vad som föreskrivs i denna paragraf tillämpas dessutom på försäkringsföreningar, pensionsstiftelser, pensionskassor, tilläggspensionsstiftelser, tilläggspensionskassor, EES-tilläggspensionsstiftelser, EES-tilläggspensionskassor, försäkringskassor och arbetslöshetskassor och på Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt och Sjömanspensionskassan. 
32 § 
Sammankallnings- och närvarorätt 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Vad som föreskrivs i 1 mom. gäller på motsvarande sätt försäkringsföreningar, pensionsstiftelser, pensionskassor, tilläggspensionsstiftelser, tilläggspensionskassor, EES-tilläggspensionsstiftelser, EES-tilläggspensionskassor, försäkringskassor och arbetslöshetskassor. 
41 § 
Påförande av påföljdsavgift 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Med omsättning avses i denna paragraf 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2) ett försäkringsbolags, en försäkringsförenings, en pensionsanstalts och ett i 2 kap. 18 b § i försäkringsbolagslagen avsett specialföretags premieintäkter samt en pensionsstiftelses, en pensionskassas, en tilläggspensionsstiftelses, en tilläggspensionskassas, en EES-tilläggspensionsstiftelses, en EES-tilläggspensionskassas och en försäkringskassas avgiftsintäkter, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
41 a § 
Påföljdsavgiftens maximibelopp i vissa fall 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Med omsättning avses i denna paragraf 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2) ett försäkringsbolags, en försäkringsförenings, en pensionsanstalts och ett i 2 kap. 18 b § i försäkringsbolagslagen avsett specialföretags premieintäkter samt en pensionsstiftelses, en pensionskassas, en tilläggspensionsstiftelses, en tilläggspensionskassas, en EES-tilläggspensionsstiftelses, en EES-tilläggspensionskassas och en försäkringskassas avgiftsintäkter, och om försäkringsbolaget, försäkringsföreningen, pensionsanstalten, specialföretaget, pensionsstiftelsen, pensionskassan, tilläggspensionsstiftelsen, tilläggspensionskassan, EES-tilläggspensionsstiftelsen, EES-tilläggspensionskassan eller försäkringskassan hör till en koncern som dotterbolag, premieintäkterna enligt koncernbokslutet eller på motsvarande sätt avgiftsintäkterna, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
55 § 
Anmälningsskyldighet vid filialetablering och annat tillhandahållande av tjänster i andra EES-stater 
Bestämmelser om Finansinspektionens skyldighet att informera värdstatens tillsynsmyndighet om att ett tillsynsobjekt har etablerat filial i den staten och om att tjänster tillhandahålls i värdstaten utan filialetablering finns i kreditinstitutslagen, lagen om betalningsinstitut, lagen om investeringstjänster, lagen om placeringsfonder, lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder och försäkringsbolagslagen. Bestämmelser om tillhandahållande av tilläggspensioner i en annan EES-stat finns i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor och i lagen om utländska försäkringsbolag och bestämmelser om distribution av försäkringar i en annan EES-stat finns i lagen om försäkringsdistribution. Bestämmelser om Finansinspektionens skyldighet att underrätta tillsynsmyndigheten i en annan EES-stat om en börs verksamhet i den andra EES-staten finns i lagen om handel med finansiella instrument. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

10. Lag om ändring av lagen om Finansinspektionens tillsynsavgift 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Finansinspektionens tillsynsavgift (879/2008) 1 § 1 mom. 16 punkten, 4 § 1 mom., 5 § 1 mom. och 6 § 1 mom., sådana de lyder, 1 § 1 mom. 16 punkten i lag 758/2012, 4 § 1 mom. Utskottet föreslår en strykning och 5 § 1 mom.  Slut på strykningsförslageti lag Utskottet föreslår en ändring 531/2021 samt 5 § 1 mom. och Slut på ändringsförslaget 6 § 1 mom. i lag Utskottet föreslår en ändring 601/2021 Slut på ändringsförslaget, som följer: 
1 §  
Avgiftsskyldiga 
Skyldiga att betala tillsynsavgift till Finansinspektionen är 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
16) sådana utländska EES-tilläggspensionsanstalter enligt lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor ( / ) som har filial i Finland, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
4 § 
Proportionell tillsynsavgift 
Avgiftsgrunden för en proportionell tillsynsavgift, avgiften i procent av avgiftsgrunden och de avgiftsskyldiga bestäms som följer: 
Avgiftsskyldiga 
Avgiftsgrund 
Avgiftsbelopp i procent av avgiftsgrunden 
inlåningsbank enligt kreditinstitutslagen (610/2014) 
balansomslutning 
0,0027 
kreditföretag enligt kreditinstitutslagen 
balansomslutning 
0,0027 
andra betalningsinstitut enligt lagen om betalningsinstitut än institut för elektroniska pengar 
omsättning 
0,24 
institut för elektroniska pengar enligt lagen om betalningsinstitut 
balansomslutning 
0,0027 
skadeförsäkringsbolag enligt försäkringsbolagslagen (521/2008) 
balansomslutning 
x 4 
0,0027 
livförsäkringsbolag enligt försäkringsbolagslagen 
balansomslutning 
0,0027 
specialföretag enligt försäkringsbolagslagen 
balansomslutning 
0,0027 
arbetspensionsförsäkringsbolag enligt lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (354/1997) 
balansomslutning 
0,0027 
försäkringsförening enligt lagen om försäkringsföreningar (1250/1987) 
balansomslutning 
x 4 
0,0027 
pensionsstiftelser och pensionskassor enligt lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor ( / ) 
balansomslutning 
0,0027 
tilläggspensionsstiftelser, tilläggspensionskassor, EES-tilläggspensionsstiftelser och EES-tilläggspensionskassor enligt lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor 
balansomslutning 
0,0027 
sjukkassa enligt lagen om försäkringskassor ( / ) 
balansomslutning 
x 4 
0,0027 
annan försäkringskassa enligt lagen om försäkringskassor än sjukkassa 
balansomslutning 
0,0027 
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) 
balansomslutning 
x 4 
0,0027 
Sjömanspensionskassan enligt lagen om sjömanspensioner (1290/2006) 
balansomslutning 
x 0,4 
0,0027 
Utskottet föreslår en ändring Sysselsättningsfonden Slut på ändringsförslaget enligt lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) och Utbildningsfonden 
balansomslutning 
0,0027 
Olycksfallsförsäkringscentralen, Trafikförsäkringscentralen, Patientförsäkringscentralen och Miljöförsäkringscentralen och stödkassan för arbetslöshetskassorna enligt lagen om arbetslöshetskassor (603/1984) 
balansomslutning 
x 4 
0,0027 
statens pensionsfond enligt lagen om statens pensionsfond (1297/2006), pensionsanstalten Keva enligt lagen om Keva (66/2016) och kyrkans pensionsfond enligt kyrkolagen (1054/1993) Utskottet föreslår en ändring och kärnavfallshanteringsfonden Slut på ändringsförslaget 
balansomslutning 
x 0,4 
0,0027 
filialer till utländska EES-kreditinstitut, i kategori I 
kalkylmässig balansomslutning för filialer till EES-kreditinstitut 
0,0009 
filialer till utländska EES-kreditinstitut, i kategori II 
kalkylmässig balansomslutning för filialer till EES-kreditinstitut 
0,0014 
filialer till utländska EES-kreditinstitut, i kategori III 
kalkylmässig balansomslutning för filialer till EES-kreditinstitut 
0,0018 
filialer till tredjeländers kreditinstitut 
kalkylmässig balansomslutning för filialer till tredjeländers kreditinstitut 
0,0027 
filialer till andra utländska betalningsinstitut än betalningsinstitut som motsvarar institut för elektroniska pengar vars hemstat hör till EES 
omsättning 
0,10 
filialer till sådana utländska betalningsinstitut som motsvarar institut för elektroniska pengar vars hemstat hör till EES 
balansomslutning 
0,0009 
fondbolag enligt lagen om placeringsfonder 
de av fondbolaget i Finland förvaltade placeringsfondernas sammanlagda tillgångar 
0,0021 
tilläggsavgift för fondbolag som tillhandahåller kapitalförvaltning eller investeringsrådgivning 
kapitalförvaltningens och investeringsrådgivningens omsättning 
0,32 
auktoriserade AIF-förvaltare enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder 
de av AIF-förvaltaren i Finland förvaltade AIF-fondernas sammanlagda tillgångar 
0,0021 
tilläggsavgift för AIF-förvaltare som tillhandahåller tjänster enligt 3 kap. 2 § 2 mom. i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder eller anknytande tjänster enligt lagens 3 kap. 3 § 
omsättningen från dessa funktioner 
0,32 
företag som med auktorisation i Finland förvaltar både placeringsfonder och AIF-fonder 
de av företaget i Finland förvaltade placeringsfondernas och AIF-fondernas sammanlagda tillgångar 
0,0021 
börser enligt lagen om handel med finansiella instrument 
omsättning 
1,24 och minst 50 000 euro 
Utskottet föreslår en strykning andra  Slut på strykningsförslagetvärdepappersföretag enligt Utskottet föreslår en ändring 6 kap. 1 § 1 och 4 mom. i Slut på ändringsförslagetUtskottet föreslår en ändring lagen om investeringstjänster (747/2012) Slut på ändringsförslaget 
omsättning 
0,32 
värdepappersföretag enligt 6 kap. 1 § Utskottet föreslår en ändring 2 Slut på ändringsförslaget mom. i lagen om investeringstjänster 
omsättning 
0,10 
arbetslöshetskassor enligt lagen om arbetslöshetskassor 
medlemsavgiftsintäkter 
0,63 
filialer till utländska EES-värdepappersföretag 
omsättning 
0,14 
filialer till värdepappersföretag i tredjeländer 
omsättning 
0,32 
filialer till utländska EES-fondbolag som inte förvaltar en placeringsfond i Finland 
omsättning 
0,14 
filialer till utländska EES-fondbolag som förvaltar en placeringsfond i Finland 
de av det utländska fondbolaget i Finland förvaltade placeringsfondernas sammanlagda tillgångar 
0,0017 
utländska EES-fondbolag som inte har filial i Finland och som förvaltar en placeringsfond i Finland 
de av det utländska fondbolaget i Finland förvaltade placeringsfondernas sammanlagda tillgångar 
0,0017 
tilläggsavgift för AIF-förvaltare som förvaltar AIF-fonder etablerade i en EES-stat eller ett tredjeland 
de av AIF-förvaltaren utomlands förvaltade AIF-fondernas sammanlagda tillgångar 
0,0010 
filialer till EES-baserade AIF-förvaltare som inte förvaltar AIF-fonder i Finland 
omsättning 
0,14 
filialer till EES-baserade AIF-förvaltare som förvaltar AIF-fonder i Finland 
de av den EES-baserade AIF-förvaltaren i Finland förvaltade AIF-fondernas sammanlagda tillgångar 
0,0017 
EES-baserade AIF-förvaltare som inte har filial i Finland och som förvaltar AIF-fonder i Finland 
de av den EES-baserade AIF-förvaltaren i Finland förvaltade AIF-fondernas sammanlagda tillgångar 
0,0017 
filialer till AIF-förvaltare etablerade i tredjeland 
omsättning 
0,32 
filialer till tredjeländers försäkringsbolag 
premieintäkter 
0,029 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
5 § 
Grundavgiften för avgiftsskyldiga som betalar proportionell tillsynsavgift 
Beloppet i euro av den grundavgift som ska betalas utöver proportionell tillsynsavgift enligt 4 § och de avgiftsskyldiga bestäms som följer: 
Avgiftsskyldiga 
Grundavgift i euro 
affärsbank enligt lagen om affärsbanker och andra kreditinstitut i aktiebolagsform (1501/2001), sparbanksaktiebolag enligt sparbankslagen (1502/2001) och andelsbanksaktiebolag enligt lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform (423/2013) 
6 420 
annat kreditinstitut 
2 140 
tilläggsavgift för kreditinstitut vars provisionsintäkter överstiger finansnetto 
9 630 
betalningsinstitut 
2 140 
försäkringsbolag 
6 420 
specialföretag enligt försäkringsbolagslagen 
2 140 
försäkringsföreningar 
1 070 
pensionsstiftelser och pensionskassor, tilläggspensionsstiftelser, tilläggspensionskassor, EES-tilläggspensionsstiftelser och EES-tilläggspensionskassor 
1 284 
försäkringskassor 
856 
arbetslöshetskassor 
6 420 
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, Sjömanspensionskassan, Utskottet föreslår en ändring Sysselsättningsfonden Slut på ändringsförslaget och Utbildningsfonden 
6 420 
Olycksfallsförsäkringscentralen, Trafikförsäkringscentralen, Patientförsäkringscentralen, Miljöförsäkringscentralen och stödkassan för arbetslöshetskassorna 
1 284 
statens pensionsfond, Utskottet föreslår en ändring Statens kärnavfallshanteringsfond, Slut på ändringsförslaget pensionsanstalten Keva och Kyrkans pensionsfond 
16 050 
filialer till tredjeländers kreditinstitut 
3 210 
filialer till utländska EES-kreditinstitut, kategori I 
2 140 
filialer till utländska EES-kreditinstitut, i kategori II 
3 210 
filialer till utländska EES-kreditinstitut, i kategori III 
4 301 
fondbolag 
4 280 
företag som är auktoriserade AIF-förvaltare 
4 280 
företag som är auktoriserade som AIF-förvaltare och fondbolag 
6 420 
företag som är auktoriserade som fondbolag och som är registreringsskyldiga enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder 
4 815 
Utskottet föreslår en strykning andra  Slut på strykningsförslagetvärdepappersföretag Utskottet föreslår en ändring enligt Slut på ändringsförslaget 6 kap. 1 § Utskottet föreslår en ändring 1 och 4 Slut på ändringsförslaget mom. i lagen om investeringstjänster 
6 420 
värdepappersföretag enligt 6 kap. 1 § 3—6 mom. i lagen om investeringstjänster 
1 070 
filialer till utländska EES-värdepappersföretag 
2 140 
filialer till värdepappersföretag i tredjeländer 
3 210 
filialer till utländska betalningsinstitut vars hemstat hör till EES 
1 070 
filialer till utländska EES-fondbolag 
2 140 
filialer till EES-baserade AIF-förvaltare 
2 140 
filialer till AIF-förvaltare etablerade i tredjeland 
3 210 
filialer till tredjeländers försäkringsbolag 
3 210 
Utskottet föreslår en ändring sådana leverantörer av datarapporteringstjänster som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, nedan EU:s förordning om marknader för finansiella instrument, och som Finansinspektionen utövar tillsyn över med stöd av artikel 27b.1 andra stycket i den nämnda förordningen Slut på ändringsförslaget 
10 700 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
6 §  
Grundavgift för övriga avgiftsskyldiga 
Grundavgiften i euro för andra avgiftsskyldiga än de som avses i 4 § och de avgiftsskyldiga bestäms som följer: 
Avgiftsskyldiga 
Grundavgift i euro 
värdepapperscentraler enligt lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet 
278 200 
den gamla insättningsgarantifond som avses i lagen om ändring av kreditinstitutslagen (1199/2014) 
12 840 
säkerhetsfonden enligt kreditinstitutslagen 
2 140 
juridiska personer som tillhandahåller tjänster som avses i 7, 7 a och 7 b § i lagen om betalningsinstitut 
1 070 
fysiska personer som tillhandahåller tjänster som avses i 7, 7 a och 7 b § i lagen om betalningsinstitut 
214 
ersättningsfonden för investerarskydd enligt lagen om investeringstjänster 
3 210 
enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder registreringsskyldiga AIF-förvaltare som inte är auktoriserade som fondbolag 
1070 
den som bedriver verksamhet med stöd av ett undantag enligt 10 kap. 2 § 3 mom. i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder 
2 140 
förvaringsinstitut enligt lagen om placeringsfonder 
3 210 
förvaringsinstitut enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder 
3 210 
företag som är förvaringsinstitut enligt lagen om placeringsfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder 
5 350 
särskilda förvaringsinstitut enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder 
2 140 
centralinstitutet för sammanslutningen av inlåningsbanker enligt lagen om en sammanslutning av inlåningsbanker (599/2010) 
6 420 
kreditinstituts och försäkringsbolags holdingföretag samt konglomerats holdingsammanslutning enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat (699/2004) 
10 700 
börsers och värdepapperscentralers holdingföretag 
10 700 
värdepappersföretags och försäkringsföreningars holdingföretag 
1 070 
försäkringsmäklare och sidoverksamma försäkringsmäklare enligt lagen om försäkringsdistribution 
1 070 och en höjning med 193 euro för varje registrerad försäkringsmäklare som är anställd hos ett försäkringsmäklarföretag eller hos en enskild näringsidkare vid utgången av året före det då tillsynsavgiften bestäms 
kontoförvaltare enligt lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet 
6 420 
centrala motparter enligt lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet 
160 500 
clearingmedlemmar enligt lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet 
12 840 
clearingfonder enligt 3 kap. 3 § 4 mom. i lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet samt registreringsfonder enligt 6 kap. 9 § i den lagen 
2 140 
emittenter av aktier som i Finland är föremål för handel på en reglerad marknad enligt lagen om handel med finansiella instrument 
16 585 och en höjning med 17 120 euro om det finns en likvid marknad för aktierna enligt artikel 2.17 i Utskottet föreslår en ändring EU:s förordning om marknader för finansiella instrument Slut på ändringsförslaget 
finländska bolag vars emitterade aktier på ansökan har tagits upp till handel på en reglerad marknad enligt lagen om handel med finansiella instrument enbart i någon annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Finland 
13 375 
emittenter av aktier som i Finland är föremål för handel på en reglerad marknad enligt lagen om handel med finansiella instrument, när det är fråga om en avgiftsskyldig enligt 4 § i denna lag eller när emittenten inte har hemort i Finland 
11 235 och en höjning med 11  770 euro om det finns en likvid marknad för aktierna enligt artikel 2.17 i EU:s förordning om marknader för finansiella instrument 
emittenter av andra värdepapper än aktier, när värdepappren i Finland är föremål för handel på en reglerad marknad enligt lagen om handel med finansiella instrument 
3 210 
finländska bolag vars emitterade värdepapper av annat slag än aktier på ansökan har tagits upp till handel på en reglerad marknad enligt lagen om handel med finansiella instrument enbart i någon annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Finland 
3 210 
emittenter av aktier som på ansökan är föremål för handel i Finland på en multilateral handelsplattform enligt lagen om handel med finansiella instrument 
4 280 
emittenter av värdepapper av annat slag än aktier som på ansökan är föremål för handel i Finland på en multilateral handelsplattform enligt lagen om handel med finansiella instrument 
1 070 
Utskottet föreslår en ändring finländska kreditförmedlare som är registerade enligt 6 § i lagen om förmedlare av konsumentkrediter som har samband med bostadsegendom, när förmedlarna inte är ombud för någon kreditgivare Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 1 200 Slut på ändringsförslaget 
Pensionsskyddscentralen 
10 700 
trafik- och patientskadenämnden 
1 070 
verksamhetsenheter som avses i 5 § 26 punkten i lagen om Finansinspektionen 
19 260 
filialer till utländska EES-försäkringsbolag enligt lagen om utländska försäkringsbolag (398/1995) 
1 070 
sådana utländska EES-tilläggspensionsanstalter enligt lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor som har filial i Finland 
1 070 
tredjeländers kreditinstituts representationer 
1 070 
sådana försäkringsförmedlare och sidoverksamma försäkringsförmedlare enligt lagen om försäkringsdistribution som är registrerade i någon annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Finland och som har filial i Finland 
321 
finansiella motparter enligt artikel 2.8 i EMIR-förordningen, icke-finansiella motparter enligt artikel 2.9 och pensionssystem enligt artikel 2.10 i den förordningen, vilkas hemstat är Finland 
10 700 
utländska kreditförmedlare enligt 2 § 1 mom. 6 punkten i lagen om förmedlare av konsumentkrediter som har samband med bostadsegendom, när förmedlarna har filial i Finland 
400 
förmedlare av gräsrotsfinansiering enligt lagen om gräsrotsfinansiering  
2 140 
registrerade ombud enligt lagen om ombud för obligationsinnehavare 
2 140 
Utskottet föreslår en ändring godkända publiceringsarrangemang och godkända rapporteringsmekanismer enligt 4 § 2 mom. 15 punkten i lagen om Finansinspektionen Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 10 700 Slut på ändringsförslaget 
referensvärdesadministratörer enligt 5 § 32 punkten i lagen om Finansinspektionen 
3 000 
referensvärdesadministratörer enligt 4 § 4 mom. 10 punkten i lagen om Finansinspektionen 
5 000 
den som enligt 4 § 2 mom. 13 punkten i lagen om Finansinspektionen utför kontroll av värdepapperisering 
5 000 
sådana i 5 kap. 7 § i lagen om investeringstjänster avsedda tredjelandsföretag som tillhandahåller tjänster utan filialetablering 
3 210 
tillhandahållare av virtuella valutor 
2 410 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

11. Lag om ändring av lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar (315/2015) 1 § 1 mom., 17 § 1 och 2 mom. samt 28 § 2 mom., av dem 17 § 1 mom. sådant det lyder i lag 99/2016, som följer: 
1 § 
Tillämpningsområde 
Denna lag gäller lagstadgad pensionsförsäkring som bedrivs av ett arbetspensionsförsäkringsbolag enligt lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (354/1997), en pensionsstiftelse eller en pensionskassa enligt lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor ( / ) och Sjömanspensionskassan enligt lagen om sjömanspensioner (1290/2006) (pensionsanstalt). 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
17 § 
Risk avseende avkastningskrav och försäkringsrisk 
Trots bestämmelserna i 12 § beräknas riskvärdet för klassen för risk avseende avkastningskrav enligt formeln  
där k är den diskonteringsränta som används vid beräkningen av ansvarsskulden, b är den avsättningskoefficient för pensionsansvaret som avses i 171 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) som gäller dagen efter beräkningstidpunkten, Sj är den förväntade förlust som fastställts för risk avseende avkastningskrav och Aj är ansvarsskulden, med avdrag för ofördelat och fördelat tilläggsförsäkringsansvar enligt 14 § 2 mom. i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag, tilläggsförsäkringsansvar enligt 7 kap. 2 § 2 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor samt de poster som enligt 139 § 2 mom. i lagen om pension för företagare (1272/2006) inte beaktas i premieansvaret. 
Trots bestämmelserna i 13 § beräknas den förväntade avkastningen för klassen för risk avseende avkastningskrav enligt formeln 
där mj är det väntevärde för avkastning som fastställts för risk avseende avkastningskrav, Aj är den ansvarsskuld som fastställts i 1 mom. och λ är graden av bundenhet till aktieavkastningen som avses i 168 § 2 mom. i lagen om pension för arbetstagare. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
28 § 
Exceptionella omständigheter 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Efter det att social- och hälsovårdsministeriet har fått den anmälan som avses i 1 mom. får det genom förordning av statsrådet föreskrivas att Finansinspektionen får förlänga den tidsfrist för en plan för återställande av en sund finansiell ställning som anges i 20 § 1 mom. i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag, i 7 kap. 13 § 1 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor och i 209 § 1 mom. i lagen om sjömanspensioner så att tidsfristen löper ut senast tre år efter det att förordningen utfärdades. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

12. Lag om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) 18 b § 3 mom. 8 punkten, sådan den lyder i lag 1237/2018, samt 
ändras 5 § 6 punkten, 8 § 1 mom. 4, 10 och 17 punkten, 18 § 1 mom. 5 punkten, 18 b § 3 mom. 7 punkten samt 48 och 48 a §  
sådana de lyder, 5 § 6 punkten och 8 § 1 mom. 17 punkten i lag 1077/2008, 8 § 1 mom. 4 punkten i lag 321/1997, 8 § 1 mom. 10 punkten i lag 511/1998, 18 § 1 mom. 5 punkten i lag 717/2004, 18 b § 3 mom. 7 punkten i lag 1237/2018, 48 § i lagarna 321/1997 och 511/1998 samt 48 a § i lagarna 511/1998 och 1124/2006, som följer: 
5 § 
Ovan i 4 § avsedda skattepliktiga näringsinkomster är bland andra 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
6) i försäkringsbolags, försäkringsföreningars, försäkringskassors och andra därmed jämförbara försäkringsanstalters samt pensionsstiftelsers, pensionskassors, tilläggspensionsstiftelsers, tilläggspensionskassors, EES-tilläggspensionsstiftelsers och EES-tilläggspensionskassors bokföring gjorda uppskrivningar av investeringstillgångar,  
8 § 
Ovan i 7 § avsedda avdragbara utgifter äro bland andra 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
4) löner till personer som har arbetat i näringsverksamheten, deras och deras anhörigas pensioner och på arbetsförhållandet baserade understöd samt försäkringspremier och andra sådana avgifter för ordnande av de anställdas och deras anhörigas pensions-, sjukersättnings-, invalidersättnings- och andra med dem jämförliga rättigheter och förmåner, med de undantag som stadgas i 2 och 3 mom.; avgifterna till en självständig pensionsanstalt, pensionsstiftelse, tilläggspensionsstiftelse eller EES-tilläggspensionsstiftelse som arbetsgivaren har grundat är dock avdragbara endast till det belopp som enligt försäkringstekniska grunder krävs för täckande av det ansvar som följer av stiftelsens eller anstaltens pensionsförbindelser eller övriga motsvarande förbindelser, eller till det belopp som överförts till det ansvar för pensionsstiftelsen som avses i 7 kap. 2 § 2 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor ( / ).  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
10) försäkringsbolags, försäkringsföreningars, försäkringskassors och övriga med dem jämförliga försäkringsanstalters lagbestämda överföringar till ersättnings- och försäkringspremieansvaret samt de belopp som enligt försäkringstekniska grunder behövs för täckning av pensionsstiftelsers, tilläggspensionsstiftelsers, pensionskassors, tilläggspensionskassors och andra med dem jämförliga pensionsanstalters pensionsförbindelser och andra sådana förbindelser, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
17) värdeminskning på placeringar som enligt 8 kap. 15 § 2 mom. i försäkringsbolagslagen utgör täckning för fondförsäkringar och som har tagits upp som kostnad i resultaträkningen, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
18 § 
Avdragbara utgifter äro även 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
5) av en pensionsstiftelse och pensionskassa erlagd återbetalning enligt 7 kap. 10 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor och av en tilläggspensionsstiftelse och tilläggspensionskassa erlagd återbetalning enligt 5 kap. 15 § i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor ( / ). 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
18 b § 
Med finansiella företag avses i 1 mom. 2 punkten 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
7) i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor avsedda tilläggspensionsstiftelser eller tilläggspensionskassor som omfattas av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut samt i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor avsedda kapitalförvaltare, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
48 § 
Överföringar till ersättningsansvaret och premieansvaret samt belopp som krävs för täckning av ansvarsskuld anses som kostnad för det skatteår under vilket överföringen enligt lag ägt rum eller ansvarsskulden täckts. 
48 a § 
En försäkringsanstalt som bedriver lagbestämd pensionsförsäkring får dra av en reservering, vars maximibelopp är beloppet av den överföring till det ofördelade tilläggsförsäkringsansvaret enligt 14 § i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (354/1997). 
En pensionsstiftelse och en pensionskassa som bedriver verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare (395/2006) får dra av en reservering, vars maximibelopp är beloppet av överföringen till tilläggsförsäkringsansvaret enligt 7 kap. 2 § 2 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor.  
Om reserveringens belopp överstiger beloppet för det tilläggsförsäkringsansvar som avses i de bestämmelser som nämns i 2 mom. under två på varandra följande skatteår, räknas den överskjutande delen som beskattningsbar inkomst för en pensionsstiftelse eller pensionskassa för det sistnämnda skatteåret. För ett försäkringsbolag räknas som beskattningsbar inkomst från och med det sistnämnda skatteåret det belopp av den överskjutande delen av reserveringen som enligt 18 § 1 mom. i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag ska överföras till det fördelade tilläggsförsäkringsansvaret. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

13. Lag om ändring av 1 kap. 4 § och 7 kap. 6 b § i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (162/2014) 1 kap. 4 § 3 mom. 3 punkten och 7 kap. 6 b § 1 mom., av dem 7 kap. 6 b § 1 mom. sådant det lyder i lag 516/2019, som följer: 
1 kap. 
Allmänna bestämmelser 
4 § 
Undantag från tillämpningsområdet 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Denna lag gäller inte 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
3) tilläggspensionsstiftelser, tilläggspensionskassor, EES-tilläggspensionsstiftelser och EES-tilläggspensionskassor enligt lagen tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor ( / ) som bedriver premie- och avtalsbaserad tilläggspensionsverksamhet eller som bedriver frivillig, förmånsbaserad tilläggspensionsverksamhet eller andra institut som bedriver avtalsbaserad tilläggspensionsverksamhet och hör till tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
7 kap. 
Organisering av verksamheten 
6 b § 
AIF-förvaltares rapporteringsskyldighet 
Med institutionell investerare avses i denna paragraf försäkringsbolag som bedriver personförsäkring enligt försäkringsbolagslagen (521/2008), tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor enligt lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor samt motsvarande institutionella investerare som är verksamma inom EES-området och som har investerat i en AIF-fond som avses i 6 a § 1 mom. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

14. Lag om ändring av 3 § i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift (771/2016) 3 § 2 mom. som följer: 
3 §  
Arbetsgivare 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Vad som i denna lag föreskrivs om arbetsgivare tillämpas också på en sjukkassa enligt lagen om försäkringskassor ( / ) då den betalar kompletteringsdagpenning. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

15. Lag om ändring av 215 § i lagen om sjömanspensioner 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om sjömanspensioner (1290/2006) 215 § 6 mom. som följer: 
215 § 
Tillämpliga bestämmelser 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Till den del som pensionskassans verksamhet inte gäller verkställande av pensionsskyddet tillämpas på pensionskassans verksamhet 16 kap. 4 § och 17 kap. 4—6 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor ( / ). 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

16. Lag om ändring av försäkringsbolagslagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i försäkringsbolagslagen (521/2008) 1 kap. 3 § 2 mom. samt 23 kap. 22 § 4 mom. och 35 § 5 mom., av dem 1 kap. 3 § 2 mom. sådant det lyder i lag 1298/2018, som följer: 
1 kap. 
De centrala principerna för försäkringsbolags verksamhet samt tillämpning av lagen 
3 §  
Livförsäkring, skadeförsäkring och återförsäkringsverksamhet 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Med återförsäkringsverksamhet avses verksamhet som består av att överta sådana risker som ett försäkringsbolag, återförsäkringsbolag eller en försäkringsförening som avses i lagen om försäkringsföreningar (1250/1987), en tilläggspensionsstiftelse, tilläggspensionskassa, EES-tilläggspensionsstiftelse eller EES-tilläggspensionskassa som avses i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor ( / ) eller en i en annan EES-stat verksam tilläggspensionsanstalt som avses i europaparlamentets och rådets direktiv (eu) 2016/2341 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut har överlåtit. 
23 kap. 
Likvidation och konkurs 
22 §  
Realisering av tillgångar, betalning av fordringar och skifte av tillgångar 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Tillgångarna i ett arbetspensionsförsäkringsbolag som har trätt i likvidation ska med avvikelse från 1—3 mom. och så som Finansinspektionen föreskriver användas för de kostnader som orsakas av att liknande pensionsskydd ordnas i ett annat arbetspensionsförsäkringsbolag eller i en pensionsstiftelse eller en pensionskassa som avses i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor ( / ). Om möjligt ska då i första hand de kostnader minimeras som tillämpningen av 181 § i lagen om pension för arbetstagare orsakar.  
35 § 
Konkursförfarande och skifte av tillgångar 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Tillgångarna i ett arbetspensionsförsäkringsbolag ska användas så som Finansinspektionen särskilt föreskriver för de kostnader som orsakas av att liknande pensionsskydd ordnas i ett annat arbetspensionsförsäkringsbolag eller i en pensionsstiftelse eller pensionskassa enligt lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor. Om möjligt ska då i första hand de kostnader minimeras som tillämpningen av 181 § i lagen om pension för arbetstagare orsakar. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

17. Lag om ändring av i 10 § i lagen om jämställande av frivilliga tilläggspensionsarrangemang 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om jämställande av frivilliga tilläggspensionsarrangemang (1038/1997) 10 § 1 mom. som följer: 
10 § 
Beslut om ändring av stadgarna för en tilläggspensionskassa eller EES-tilläggspensionskassa som omfattas av lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor ( / ) fattas med avvikelse från 1 kap. 10 § i den lagen och 2 kap. 15 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor ( / ) med enkel majoritet. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

18. Lag om ändring av 19 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) 19 § 1 mom. 2 punkten, sådan den lyder i lag Utskottet föreslår en ändring 914/2020 Slut på ändringsförslaget, som följer: 
19 § 
Grunden för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie 
Lön, resultatpremie eller något annat vederlag som erhållits i ett anställnings- eller tjänsteförhållande och som har betalts eller avtalats att betalas som ersättning för arbete anses som lön som utgör grund för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. Ett sådant vederlag anses som lön också då det betalas till arbetstagaren av ett konkursbo, av en sådan myndighet som enligt lönegarantilagen (866/1998) ansvarar för lönegarantin eller av någon annan betalare (ställföreträdande betalare) i stället för av arbetsgivaren. Till lönen räknas också sådant vederlag för arbete som enligt avtal helt eller delvis ska gottgöras i form av 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2) dagpenning som betalas av en sjukkassa enligt lagen om försäkringskassor ( / ) och som arbetstagaren får i stället för lön som betalas med stöd av lag, kollektivavtal eller något annat avtal,Utskottet föreslår en strykning  eller Slut på strykningsförslaget 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

19. Lag om ändring av 2 § i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat (699/2004) 2 § 2 mom. som följer: 
2 § 
Definitioner 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Vid tillämpning av 1 mom. 8—11 punkten räknas till ägar- och röstandelarna även aktier och andelar som hör till en pensionsstiftelse eller pensionskassa enligt lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor ( / ) eller en tilläggspensionsstiftelse, tilläggspensionskassa, EES-tilläggspensionsstiftelse eller EES-tilläggspensionskassa enligt lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor som grundats av ett arbetsgivarföretag inom den i 3 § 2 mom. avsedda företagsgruppen och vars försäkrade personer är anställda hos arbetsgivarföretaget. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

20. Lag om ändring av 4 och 30 c § i lagen om införande av lagen om pension för arbetstagare 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om införande av lagen om pension för arbetstagare (396/2006) 4 § 4 mom. och 30 c § 3 mom., av dem 30 c § 3 mom. sådant det lyder i lag 1210/2013, som följer: 
4 § 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
En koncession som statsrådet beviljat arbetspensionsförsäkringsbolag för bedrivande av verksamhet enligt pensionslagarna för anställningsförhållanden ombildas när lagen om pension för arbetstagare träder i kraft till en koncession för verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare i fråga om pensionslagarna för anställningsförhållanden. Den försäkringsverksamhet som omfattas av APL och som är förenlig med stadgarna för sådana pensionskassor och pensionsstiftelser som avses i lagen om pension för arbetstagare ombildas då lagen om pension för arbetstagare har trätt i kraft till försäkringsverksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare.  
30 c § 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Ett arbetspensionsförsäkringsbolags samt en i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor ( / ) avsedd pensionskassas och pensionsstiftelses ansvarsskuld för de förmåner som avses i 1 mom. består i sin helhet av utjämningsavsättningen, till vilken varje år läggs en beräkningsränta enligt de beräkningsgrunder som avses i 166 § i lagen om pension för arbetstagare och som räknas på utjämningsavsättningen. Från den med beräkningsräntan höjda utjämningsavsättningen ska varje år dras av kostnadsandelen enligt 2 mom. samt de omkostnadsdelar som är avsedda att täcka kostnaderna för förvaltningen av förmånerna och som bestäms i beräkningsgrunderna för ansvarsskulden. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

21. Lag om ändring av lagen om investeringstjänster 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om investeringstjänster (747/2012) 1 kap. 2 § 3 mom. 5 punkten och 23 § 1 mom. 1 punkten underpunkt g, samt 6 b kap. 6 § 1 mom., 
sådana de lyder, 1 kap. 2 § 3 mom. 5 punkten och 23 § 1 mom. 1 punkten underpunkt g i lag 1069/2017 och 6 b kap. 6 § 1 mom. i lag 513/2019, som följer: 
1 kap. 
Allmänna bestämmelser 
2 § 
Undantag från tillämpningsområdet 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Denna lag gäller inte 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
5) pensionsstiftelser och pensionskassor enligt lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor ( / ) och inte heller tilläggspensionsstiftelser, tilläggspensionskassor, EES-tilläggspensionsstiftelser och EES-tilläggspensionskassor enligt lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor ( / ), 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
23 §  
Kunder, professionella och icke-professionella kunder 
I denna lag avses med professionella kunder 
1) aktörer som enligt ett verksamhetstillstånd bedriver verksamhet på finansmarknaden eller reglerade aktörer och med dem jämförbara under myndighetstillsyn stående utländska
g) arbetspensionsförsäkringsbolag enligt lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag, pensionsstiftelser och pensionskassor enligt lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor samt tilläggspensionsstiftelser, tilläggspensionskassor, EES-tilläggspensionsstiftelser och EES-tilläggspensionskassor enligt lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor,
 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
6 b kap. 
Förvaltnings- och styrningssystemUtskottet föreslår en ändring , insyn, riskhantering och ersättning Slut på ändringsförslaget 
6 § 
Kapitalförvaltares rapporteringsskyldighet 
Med institutionell investerare avses i denna paragraf försäkringsbolag som bedriver personförsäkring enligt försäkringsbolagslagen, tilläggspensionsstiftelser, tilläggspensionskassor, EES-tilläggspensionsstiftelser och EES-tilläggspensionskassor enligt lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor samt motsvarande institutionella investerare som är verksamma inom EES-området och som av en kapitalförvaltare tillhandahålls tjänster enligt 5 § 1 mom. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

22. Lag om ändring av 81 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) 81 § 1 mom. 2 punkten som följer: 
81 § 
Arbetsinkomst som utgör grund för en ersättning för inkomstbortfall 
Vid bestämmande av den arbetsinkomst som utgör grund för en ersättning för inkomstbortfall ska lön, resultatpremie eller något annat vederlag som har betalats eller avtalats att betalas som ersättning för arbete beaktas. Ett sådant vederlag betraktas som arbetsinkomst också när det betalas till arbetstagaren av ett konkursbo, av en myndighet som enligt lönegarantilagen (866/1998) svarar för lönegarantin eller av någon annan betalare i stället för av arbetsgivaren. Till arbetsinkomsten räknas också det vederlag för arbete som enligt avtal helt eller delvis ska gottgöras i form av 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2) dagpenning som betalas av en sjukkassa enligt lagen om försäkringskassor ( / ) och som arbetstagaren får i stället för lön som betalas med stöd av lag, kollektivavtal eller något annat avtal, eller 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

23. Lag om ändring av pensionslagen för den offentliga sektorn 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016) 85 § 2 mom. 2 punkten, det inledande stycket i 159 § 1 mom., 159 § 1 mom. 3 punkten och 159 § 2 mom. samt 163 § 1 mom. 4 punkten som följer: 
85 § 
Arbetsinkomster som berättigar till pension 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
I den pensionsgrundande arbetsinkomsten räknas också med sådan inkomst där vederlag för arbete har avtalats att helt eller delvis gottgöras med 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2) dagpenning som betalas av en sjukkassa enligt lagen om försäkringskassor ( / ) och som arbetstagaren får i stället för lön som betalas med stöd av lag, kollektivavtal eller något annat avtal,  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
159 § 
Utlämnande av uppgifter för frivilligt grupptilläggspensionsskydd 
Utöver det som bestäms i offentlighetslagen har Keva rätt att, trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, till ett livförsäkringsbolag samt till en tilläggspensionskassa, tilläggspensionsstiftelse, EES-tilläggspensionsstiftelse och EES-tilläggspensionskassa som avses i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor ( / ) lämna ut arbetstagarnas namn- och adressuppgifter, personbeteckningar, uppgifter om pensionernas belopp och de faktorer som påverkar pensionens belopp samt övriga nödvändiga uppgifter för ändamål som anges nedan i detta moment. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
3) för fastställande av det nya tilläggspensionsskyddets slutliga innehåll; en förutsättning är dock att livförsäkringsbolaget, tilläggspensionsstiftelsen, tilläggspensionskassan, EES-tilläggspensionsstiftelsen eller EES-tilläggspensionskassan har sett till att de arbetstagare som omfattas av tilläggspensionsordningen, efter att försäkringsavtalet eller pensionsordningen godkänts, har fått behövlig utredning om livförsäkringsbolagets och de ovannämnda tilläggspensionsanstalternas möjlighet att få de behövliga uppgifterna och att en arbetstagare inte uttryckligen har avsagt sig tilläggspensionsordningen eller förbjudit utlämnande av uppgifter. 
I samband med att någon som ordnar det nya tilläggspensionsskyddet söks har Keva rätt att, utöver det som bestäms i offentlighetslagen och trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, till ett livförsäkringsbolag samt till en tilläggspensionskassa, tilläggspensionsstiftelse, EES-tilläggspensionsstiftelse och EES-tilläggspensionskassa som avses i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor för fastställande av tilläggspensionsskyddet och kostnaderna för det lämna ut uppgifter om arbetstagarnas anställningsförhållanden, pensionsrätt, ålders- och könsfördelning och om de faktorer som påverkar pensionens belopp. 
163 § 
Utlämnande av uppgifter med hjälp av teknisk anslutning 
Keva har, utöver det som i 29 § 3 mom. i offentlighetslagen föreskrivs om utlämnande av uppgifter genom en teknisk anslutning, rätt att öppna en teknisk anslutning 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
4) för ett livförsäkringsbolag samt för en tilläggspensionsstiftelse, tilläggspensionskassa, EES-tilläggspensionsstiftelse och EES-tilläggspensionskassa som avses i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor till sådana i 159 § i avsedda uppgifter som är nödvändiga för skötseln eller ordnandet av grupptilläggspensionsskydd, och  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

24. Lag om ändring av 5 kap. 15 § i kreditinstitutslagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i kreditinstitutslagen (610/2014) 5 kap. 15 § 1 mom. 2 och 3 punkten som följer: 
5 kap.  
Allmänna förutsättningar för affärsverksamhet 
15 §  
Interna transaktioner 
Ett kreditinstitut ska till Finansinspektionen anmäla transaktioner där den ena parten är kreditinstitutet och den andra parten är 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2) en i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor ( / ) avsedd pensionsstiftelse eller en i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor ( / ) avsedd tilläggspensionsstiftelse eller EES-tilläggspensionsstiftelse som har grundats av ett kreditinstitut eller av ett annat arbetsgivarföretag som hör till samma koncern som kreditinstitutet och i vilken de försäkrade kan vara personer som är anställda hos arbetsgivarföretaget,  
3) en i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor avsedd pensionskassa eller en i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor avsedd tilläggspensionskassa eller EES-tilläggspensionskassa i vilken de försäkrade kan vara personer som är anställda hos ett kreditinstitut eller hos ett annat arbetsgivarföretag som hör till samma koncern som kreditinstitutet. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

25. Lag om ändring av 4 § i lagen om införande av lagen om pension för företagare 

I enlighet med riksdagens beslut 
fogas till 4 § i lagen om införande av lagen om pension för företagare (1273/2006), sådan paragrafen lyder delvis ändrad i lag 73/2016, ett nytt 4 mom. som följer: 
4 §  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Vad som här föreskrivs om försäkringskassor tillämpas efter det att lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor ( / ) har trätt i kraft på pensionskassor som avses i den lagen. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

26. Lag om ändring av 23 § i konkurrenslagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i konkurrenslagen (948/2011) 23 § 2 mom., sådant det lyder i lag 662/2012, som följer: 
23 § 
Anmälan om företagsförvärv 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Sådant företagsförvärv på vilket bestämmelserna i 3 eller 10 kap. i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (354/1997), bestämmelserna i 10 kap. om fusion eller i 12 kap. om överlåtelse av ett försäkringsbestånd i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor ( / ), bestämmelserna i 9 kap. om fusion eller i 11 kap. om överlåtelse av ett försäkringsbestånd i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor ( / ) eller bestämmelserna i 7 kap. om fusion eller i 8 kap. om överlåtelse av ett försäkringsbestånd i lagen om försäkringskassor ( / ) tillämpas, ska anmälas till Konkurrens- och konsumentverket när parterna i förvärvsavtalet har fått kännedom om Finansinspektionens samtycke eller om att Finansinspektionen inte motsätter sig förvärvet. Någon anmälan om företagsförvärv behöver dock inte göras om Finansinspektionen, i enlighet med vad som bestäms i någon lag som nämns ovan i detta moment, av Konkurrens- och konsumentverket begärt ett utlåtande angående förvärvet och om Konkurrens- och konsumentverket i sitt utlåtande har ansett att det inte föreligger något hinder för godkännande av förvärvet. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

27. Lag om ändring av 3 § i lagen om myndigheten för finansiell stabilitet 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om myndigheten för finansiell stabilitet (1195/2014) 1 kap. 3 § 1 mom. 12 punkten underpunkt c, sådan den lyder i lag 822/2017, som följer: 
1 kap. 
Allmänna bestämmelser 
3 §  
Definitioner 
I denna lag avses med 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
12) ersättningsberättigade insättningar andra insättningar än 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
c) försäkringsbolags, försäkringsföreningars, pensionsstiftelsers, pensionskassors, tilläggspensionsstiftelsers, tilläggspensionskassors, EES-tilläggspensionsstiftelsers, EES-tilläggspensionskassors och försäkringskassors insättningar, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

28. Lag om ändring av 1 § i lagen om utländska försäkringsbolag 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om utländska försäkringsbolag (398/1995) 1 § 4 mom., sådant det lyder i lag 1299/2018, som följer: 
1 §  
Tillämpningsområde 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Vad som föreskrivs om utländska EES-tilläggspensionsanstalter i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor ( / ) ska tillämpas på utländska EES-försäkringsbolag som bedriver tjänstepensionsverksamhet enligt artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut. Ett ovan avsett försäkringsbolag kan vid gränsöverskridande överlåtelser vara överlåtande eller övertagande tilläggspensionsanstalt med iakttagande av vad som i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor föreskrivs om gränsöverskridande överlåtelser av tilläggspensionsarrangemang.  
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors 9.9.2021 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Markus Lohi cent 
 vice ordförande 
Mia Laiho saml 
 medlem 
Pekka Aittakumpu cent 
 medlem 
Kim Berg sd 
 medlem 
Arja Juvonen saf 
 medlem 
Pia Kauma saml (delvis) 
 medlem 
Merja Kyllönen vänst 
 medlem 
Aki Lindén sd 
 medlem 
Hanna-Leena Mattila cent 
 medlem 
Ilmari Nurminen sd 
 medlem 
Minna Reijonen saf 
 medlem 
Heidi Viljanen sd 
 medlem 
Sofia Virta gröna. 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Sanna Pekkarinen.