Betänkande
ShUB
20
2015 rd
Social- och hälsovårdsutskottet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (RP 107/2015 rd): Ärendet har remitterats till social- och hälsovårdsutskottet för betänkande. 
Sakkunniga
Utskottet har hört 
konsultativ tjänsteman
Eila
Mustonen
social- och hälsovårdsministeriet
regeringsråd
Maiju
Tuominen
undervisnings- och kulturministeriet
direktör
Jussi
Holmalahti
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira)
gruppchef, referendarieråd
Maarit
Mikkonen
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira)
specialforskare
Jaakko
Koivumäki
Finlands Tandläkarförbund
biträdande verksamhetsledare
Hannu
Halila
Finlands Läkarförbund rf
medicine studerande
Inari
Natri
Finlands Medicinarförbund rf
utredningschef
Juha
Kurtti
Tehy ry.
Skriftligt yttrande har lämnats av 
Finlands Kommunförbund.
PROPOSITIONEN
I propositionen föreslår regeringen att lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ändras. Propositionen hänför sig till genomförandet av ändringarna i direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer. Syftet med ändringarna i direktivet är att göra systemet för erkännande av yrkeskvalifikationer smidigare, gynna rörligheten för yrkesutbildade personer, främja patientsäkerheten och stärka patienternas och klienternas ställning inom hälso- och sjukvården.  
Lagen kompletteras med ändringar och nya bestämmelser med anledning av att yrkeskvalifikationsdirektivet har ändrats. Lagen ska bland annat föreskriva om införande av ett europeiskt yrkeskort för yrken inom hälso- och sjukvården samt om en varningsmekanism för att de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska kunna utbyta information om förbud och begränsningar som avser yrkesutövare. Vidare preciseras bestämmelserna om yrkesutbildade personers språkkunskaper. Dessutom görs det vissa andra nödvändiga ändringar i lagen.  
Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2016. 
 
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Allmänt
Lagändringarna syftar till att genomföra de ändringar i bestämmelserna om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som krävs när direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer har ändrats. Mekanismen för erkännande av yrkeskvalifikationer ses över och det blir lättare för yrkesutbildade personer att flytta mellan medlemsstaterna. Målet med bestämmelserna om språkkunskaper och varningsmekanismen är att främja patientsäkerheten och stärka patientens och klientens ställning inom hälso- och sjukvården. 
Riksdagen godkände detaljerade bestämmelser om olika typer av erkännande enligt direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer när den behandlade en ny allmän lag om erkännande av yrkeskvalifikationer (RP 22/2015 rd). Inom hälso- och sjukvården tillämpas lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer som komplement till lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. 
Lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården föreslås få bestämmelser om ett europeiskt yrkeskort, partiell rätt att utöva yrke och en varningsmekanism. Skyldigheten att delta i fortbildning föreslås bli anpassad till direktivets syfte att uppmuntra till kontinuerlig yrkesmässig utveckling. 
Yrkeskort och varningsmekanism
Med det europeiska yrkeskortet avses ett elektroniskt bevis i det informationssystem för den inre marknaden som administreras av kommissionen (Internal Market Information System, IMI). Beviset visar att en yrkesutövare uppfyller alla nödvändiga villkor för att temporärt och tillfälligt tillhandahålla tjänster i en mottagande medlemsstat eller att yrkeskvalifikationerna erkänts för etablering i en mottagande medlemsstat. 
Lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer innehåller heltäckande bestämmelser om ansökan och beviljande av yrkeskort och den behöriga myndighetens uppgifter och skyldigheter, när den behöriga myndigheten i Finland beviljar yrkeskort och bland annat också när den kontrollerar om uppgifter i IMI-akten är riktiga. Lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården förslås få en hänvisning till lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer. Enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/983 kommer yrkeskort att införas för sjukskötar-, provisors- och fysioterapeutyrkena. 
Via varningsmekanismen ska den behöriga myndigheten underrätta de övriga medlemsstaterna om säkerhetsåtgärder som tillämpas på rätten för en yrkesutbildad person att utöva sitt yrke. Myndigheten underrättas på motsvarande sätt elektroniskt när andra länder har fört in uppgifter i sina varningsmekanismer. 
Utskottet framhåller att elektroniska tjänster och det europeiska yrkeskortet underlättar för yrkesutbildade personer från andra medlemsstater att söka anställning i Finland och därmed förbättrar tillgången till arbetskraft. Varningsmekanismen ger större säkerhet om att myndigheterna i Finland får information om ett förbud eller en begräsning i rätten till yrkesutövning. Utskottet håller med regeringen om att detta ger en möjlighet att i förekommande fall ingripa i yrkesutövningen och därmed främja patientsäkerheten och förbättra klienternas ställning och rätt till god hälso- och sjukvård. Utskottet påpekar att det är svårt att utöva tillsyn över yrkesutbildade personer med partiell rätt att utöva sitt yrke, eftersom det finns skillnader i kompetensområdena i utbildningen i medlemsstaterna.  
Kravet på språkkunskaper
I dagsläget har kravet på att bevisa sina språkkunskaper bara gällt yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården från länder utanför EU och EES innan de har kunnat få rätt att utöva sitt yrke eller använda en yrkesbeteckning. När den gällande bestämmelsen infördes ansåg utskottet det viktigt att man vid genomförandet av direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer också gör en bedömning av behovet av att ändra lagstiftningen för att säkerställa att yrkesutbildade personer från EU- eller EES-stater har adekvata språkkunskaper (ShUB 45/2014 rd). 
Enligt den föreslagna 8 b § kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) av grundad anledning, som en förutsättning för att bevilja rätt att utöva yrke eller rätt att använda yrkesbeteckning, kräva att en medborgare i en EU- eller EES-stat visar att han eller hon har tillräckliga kunskaper i finska eller svenska. I sådana situationer är det viktigt att Valvira i egenskap av behörig myndighet kan besluta att en person ska visa att han eller hon har nödvändiga språkkunskaper innan tillträde till yrket medges. 
Utskottet håller med regeringen om att språkkunskaper är en viktig del av yrkesutbildade personers yrkeskompetens och av stor vikt för patientsäkerheten. Tillräckliga språkkunskaper är nödvändiga i arbetet med patienter och klienter, men också vid exempelvis dokumentation av klient- och patientuppgifter och samarbetet mellan personal och patienter. Men det varierar hur stora språkkunskaper det behövs i olika arbetsuppgifter. 
I tillsynen har det kommit fram att bristande språkkunskaper ofta hänger samman med andra brister i yrkesverksamheten. Enligt den gällande 26 § har Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården redan nu befogenheter att besluta om påföljder bland annat vid försummelser av kraven på språkkunskaper enligt 18 a § inom ramen för tillsynen över yrkesverksamheten i övrigt. I sådana fall kan verket exempelvis kräva bevis på språkkunskaper. På samma sätt kan myndigheten ingripa inom den offentliga hälso- och sjukvården, om det uppdagas brister som äventyrar patientsäkerheten eller uppdagas andra missförhållanden i folkhälsoarbetet eller i den specialiserade sjukvården. Tillstånds- och tillsynsverket och regionförvaltningsverket kan förordna att bristerna ska avhjälpas eller missförhållandena undanröjas. 
Enligt den gällande 18 a § ska yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ha den typen av tillräckliga språkkunskaper som krävs i deras arbetsuppgifter. Det föreslagna nya 2 mom. föreskriver att arbetsgivaren ska säkerställa att personernas språkkunskaper är på tillräckligt hög nivå för deras arbetsuppgifter. Patientsäkerheten förbättras avsevärt när paragrafen kompletteras med en skyldhet för arbetsgivaren att försäkra sig om att personalen har adekvata språkkunskaper, framhåller utskottet. Utskottet föreslår ett uttalande om att genomförandet av ändringarna i direktivet följs upp (Utskottets förslag till uttalande). 
Dubbel legitimering slopas
Lagen innehåller också en ändring som avser att rätta till en olägenhet som uppstod 2011 när dubbel legitimering av läkare avskaffades. Före lagändringen legitimerades läkare första gången av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården efter avlagd medicine licentiatexamen. Då fick läkaren bara utöva sitt yrke under ledning och tillsyn av en annan läkare. Läkaren legitimerades andra gången efter att ha avlagt tilläggsutbildning i primärvård och fick därefter utöva sitt yrke självständigt. Efter lagändringen legitimeras läkare bara en gång och får därefter utöva sitt yrke självständigt. Den lag där bestämmelsen om dubbel legitimering slopades hade inga bestämmelser som reglerade rätten för personer som hade inlett läkarutbildning i en annan EU- eller EES-stat innan eller direkt efter att lagen trädde i kraft.  
Direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer tillåter att rätt att utöva läkaryrket beviljas i Finland på grundval av utländsk examen förutsatt att personen har bevis på formella kvalifikationer. I vissa länder har det krävts att läkarna genomgår praktik efter examen. Det har inte längre gått att avlägga praktiken i Finland för de som senast det år dubbel legitimering infördes inledde medicinstudier i en annan EU- eller EES-stat som kräver praktik utöver examen för rätt till yrkesutövning. Problemet har främst gällt personer som studerat i Polen och Danmark och inte kunnat avlägga praktik i studielandet. I likhet med regeringen anser utskottet att de haft berättigade förväntningar om att studierna resulterar i rätt att utöva yrket. Utskottet tillstyrker lagförslaget. 
Under behandlingen i utskottet kom det fram att de finländska medicinstuderandena i andra EU-stater har blivit allt fler de senaste åren. Utskottet understryker vikten av att det följs upp hur legitimeringsreglerna fungerar och hur relevanta de är för att det ska kunna bedömas om bestämmelserna om praktik för personer som avlagt examen i någon annan EU-stat behöver ändras. 
DETALJMOTIVERING
8 d §. Erkännande av yrkeskvalifikationer för förstavårdare.
Utskottet föreslår att paragrafen preciseras för att den i överensstämmelse med motiven till propositionen ska gälla de som har fått sin utbildning i någon annan EU- eller EES-stat. Dessutom föreslår utskottet en hänvisning till 8 § för att erkännandemekanismen ska vara tydligare. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Social- och hälsovårdsutskottets förslag till beslut:
Riksdagen godkänner lagförslaget i proposition RP 107/2015 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag) 
Riksdagen godkänner ett uttalande. (Utskottets förslag till uttalande) 
Utskottets ändringsförslag
Lag 
om ändring av lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) 6 § 3 mom., sådant det lyder i lag 312/2011,  
ändras 6 § 1 mom., 8 § 3 mom., 9 § 1 och 3 mom., 14 a § 4 mom., rubriken för 14 c § det inledande stycket och 2—4 punkten i 14 c § 1 mom., 14 c § 3 mom., 18 § och 39 § 1, 3 och 5 mom., av dem 6 § 1 mom. sådant det lyder i lag 312/2011, 8 § 3 mom., 9 § 1 och 3 mom., 14 a § 4 mom., rubriken för 14 c §, det inledande stycket och 2—4 punkten i 14 c § 1 mom. samt 14 c § 3 mom. sådana de lyder i lag 262/2015 och 39 § 1, 3 och 5 mom. sådana de lyder i lag 1024/2015, samt  
fogas till lagen nya 3 a, 6 a, 8 a—8 d och 10 a §, till 18 a §, sådan den lyder i lag 1200/2007, ett nytt 2 mom. och till lagen nya 31 a, 40 c och 40 d § som följer: 
1 kap. 
Allmänna stadganden 
3 a § 
Lagens förhållande till Europeiska unionens lagstiftning och till övrig nationell lagstiftning samt behörig myndighet 
Med unionens bestämmelser om erkännande avses i denna lag bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer, nedan yrkeskvalifikationsdirektivet, och de anknytande bestämmelserna i kommissionens rättsakter om användningen av delegerade befogenheter och om genomförandet av yrkeskvalifikationsdirektivet.  
Om det i denna lag inte finns bestämmelser om erkännande av yrkeskvalifikationer, ska lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer ( / ) eller yrkeskvalifikationsdirektivet tillämpas. 
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården är den behöriga myndighet som avses i yrkeskvalifikationsdirektivet och i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer när det gäller yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.  
Person som har genomgått sin utbildning i någon annan stat inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet 
6 §  
Rätt att utöva läkar- eller tandläkaryrket med stöd av principen om automatiskt erkännande 
Den som är medborgare i en stat inom Europeiska unionen (EU-stat) eller en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-stat), och som på basis av en utbildning i någon annan EU- eller EES-stat än Finland i denna stat har tilldelats ett sådant i unionens bestämmelser om erkännande avsett bevis på formella kvalifikationer som i den staten krävs för erhållande av rätt att utöva läkar- eller tandläkaryrket, beviljas av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan rätt att i Finland utöva läkar- eller tandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person. 
6 a § 
Rätt att utöva läkaryrket för en person som påbörjat studier i medicin i en annan EU- eller EES-stat före 2012 
Den som före den 1 januari 2012 har påbörjat studier i medicin i en sådan EU- eller EES-stat där avlagd yrkespraktik efter examen är en förutsättning för rätten att utöva läkaryrket, och som där har avlagt grundexamen för läkare, beviljas av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan och på de villkor som verket bestämmer rätt att i Finland utöva läkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person vid en sådan verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård som avses i 2 § 4 punkten i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) under ledning och tillsyn av en legitimerad yrkesutbildad person med rätt att självständigt utöva yrket i fråga. Rätten att utöva yrke beviljas för tre år. 
När sökanden under den tid som föreskrivs i 1 mom. har varit verksam i läkaruppgifter i enlighet med de villkor som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har bestämt, beviljar verket på ansökan sökanden rätt att självständigt utöva läkaryrket i Finland. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan av grundad anledning förlänga den tid om tre år som föreskrivs i 1 mom. 
8 §  
Rätt att utöva yrken inom social- och hälsovården och rätt att använda yrkesbeteckning med stöd av den generella ordningen för erkännande 
Utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. har Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården möjlighet att som kompensationsåtgärder för sökanden bestämma en anpassningsperiod eller ett lämplighetsprov i enlighet med vad som föreskrivs i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer. Sökanden får välja om han eller hon som kompensationsgärd vill slutföra en anpassningsperiod eller genomgå ett lämplighetsprov. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan dock under de förutsättningar som anges i 7 § i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer bestämma att sökanden ska delta i såväl en anpassningsperiod som ett lämplighetsprov. Närmare bestämmelser om anpassningsperioden och lämplighetsprovet utfärdas genom förordning av statsrådet. För lämplighetsprovet tas det ut en avgift enligt lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).  
8 a §  
Partiell rätt att utöva yrke 
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården beviljar partiell rätt att utöva yrke som legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården när förutsättningarna enligt 8 § i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer uppfylls. På beviljande av partiell rätt att utöva yrke tillämpas dessutom bestämmelserna i 8 § i denna lag om det generella systemet för erkännande.  
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan neka en sökande partiell rätt att utöva yrke om det är nödvändigt av skäl som har samband den allmänna säkerheten eller klient- eller patientsäkerheten.  
8 b §  
Språkkunskaper som krävs av en medborgare i en EU- eller EES-stat 
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan av grundad anledning, som en förutsättning för beviljande av rätt att utöva yrke eller rätt att använda yrkesbeteckning, kräva att en medborgare i en EU- eller EES-stat visar att han eller hon har tillräckliga kunskaper i finska eller svenska. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården får inte kräva kontrollen av språkkunskaperna förrän yrkeskvalifikationerna har erkänts eller ett sådant europeiskt yrkeskort som avses i 8 c § har utfärdats. 
8 c § 
Europeiskt yrkeskort  
Bestämmelser om ansökan om europeiskt yrkeskort, handläggning av ansökningar, utfärdande av yrkeskort och behandling av uppgifter om yrkeskort samt om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens övriga uppgifter i anslutning till yrkeskort i egenskap av behörig myndighet finns i 4 kap. i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer och i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/983 om förfarandet för utfärdande av det europeiska yrkeskortet och tillämpningen av varningsmekanismen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (2005/36/EG).  
8 d § 
Erkännande av yrkeskvalifikationer för förstavårdare 
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården beslutar om behörighet att arbeta som förstavårdare på basis av bevis på formella kvalifikationer, om en person har genomgått nödvändig utbildning för yrket i en annan EU- eller EES-stat än Finland. På erkännande av yrkeskvalifikationer tillämpas dessutom vad som i 8 § föreskrivs om förfarandet enligt den generella ordningen för erkännande. 
9 §  
Temporärt och sporadiskt tillhandahållande av tjänster 
En yrkesutövare som är lagligen etablerad i en EU- eller EES-stat och som har laglig rätt att självständigt utöva ett yrke enligt 6—8 §, kan i Finland temporärt eller sporadiskt tillhandahålla tjänster inom ramen för yrket i fråga. Han eller hon ska dock göra en skriftlig förhandsanmälan till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården när han eller hon temporärt och sporadiskt i Finland börjar tillhandahålla tjänster inom ramen för sitt yrke. Detsamma gäller en medborgare i en EU- eller EES-stat som har laglig rätt att i någon annan EU- eller EES-stat än Finland självständigt utöva ett i förordning av statsrådet avsett yrke för en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning, om han eller hon vill använda denna yrkesbeteckning när han eller hon temporärt eller sporadiskt i Finland tillhandahåller tjänster inom ramen för sitt yrke. Ett europeiskt yrkeskort som utfärdats till en yrkesutövare fungerar som en sådan förhandsanmälan som avses i detta moment.  
För att säkerställa patientsäkerheten får Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kontrollera tjänsteleverantörens yrkeskvalifikationer innan tjänsterna tillhandahålls första gången. En sådan förhandskontroll får göras endast om syftet med kontrollen är att undvika allvarlig skada för tjänstemottagarens hälsa eller säkerhet till följd av att tjänsteleverantören saknar yrkeskvalifikationer. Kontrollen får inte gå utöver vad som krävs för ändamålet. Kontrollen av yrkeskvalifikationer gäller dock inte de yrkesutövare som avses i 6 och 7 § och som omfattas av det automatiska erkännandet av yrkeskvalifikationer. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska besluta om resultatet av kontrollen inom en månad från det att anmälan om tillhandahållande av tjänster och de handlingar som har fogats till anmälan har mottagits, eller inom motsvarande tid meddela tjänsteleverantören att yrkeskvalifikationerna inte kontrolleras eller att ytterligare utredningar i ärendet behövs. Om ärendets avgörande förutsätter ytterligare utredningar, ska beslutet om resultatet av kontrollen av yrkeskvalifikationerna fattas inom två månader från det att tillräcklig utredning har mottagits. Tillhandahållandet av tjänster kan påbörjas om beslut inte har fattats inom den tid som nämns ovan. 
10 a §  
Yrkespraktik 
Om avslutad yrkespraktik är en förutsättning för beviljande av rätt att utöva yrke eller av rätt att använda yrkesbeteckning, ska Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården erkänna yrkespraktik som förvärvats i en annan EU- eller EES-stat. 
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska offentliggöra riktlinjer för hur den yrkespraktik som förvärvas i en annan medlemsstat eller i tredjeland ska organiseras och erkännas.  
14 a §  
Bilagor till ansökan 
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården får kräva en bestyrkt kopia beträffande en utbildning som genomgåtts i Finland eller i någon annan EU- eller EES-stat endast om det finns skäl att betvivla kopians autenticitet, och saken inte kan säkerställas på något annat sätt. Om en sökande som har genomgått sin utbildning i en stat utanför Europeiska Unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet lägger fram en kopia av en handling, ska kopian vara officiellt bestyrkt i Finland eller i en annan EU- eller EES-stat. Av handlingar som är avfattade på något annat språk än finska, svenska eller engelska ska till ansökan fogas sådana översättningar till finska, svenska eller engelska som översatts av en auktoriserad translator i Finland eller i någon annan EU- eller EES-stat.  
14 c § 
Godkännande av examen för läkare eller tandläkare som fått sin utbildning utanför EU- eller EES-området som utbildning som leder till läkar- eller tandläkaryrket i Finland 
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården fattar på ansökan beslut om att examen för en läkare eller tandläkare som fått sin utbildning utanför EU- eller EES-området ska godkännas som utbildning som leder till läkar- eller tandläkaryrket, om läkar- eller tandlekare-examen uppfyller minimikraven. Till ansökan ska sökanden med avvikelse från 14 a § foga följande handlingar: 
2) bevis på formella kvalifikationer eller ett bevis över genomförd utbildning som ger rätt att utöva läkar- eller tandläkaryrket, 
3) om sökanden har beviljats rätt att utöva läkar- eller tandläkaryrket i någon annan stat än Finland, ett intyg som den behöriga myndigheten i den berörda staten har utfärdat högst tre månader tidigare över att denna rätt inte har begränsats eller fråntagits på grund av grovt fel i yrkesutövningen eller andra motsvarande skäl, 
4) om sökanden har utövat läkar- eller tandläkaryrket i en stat som inte för register över läkare eller tandläkare, ett intyg som den behöriga myndigheten i den staten har utfärdat över att den inte registrerar yrkesutövarna i fråga, eller någon annan tillförlitlig utredning om saken, och 
Sökanden kan inte fullgöra den tjänstgöring, genomföra de tilläggsstudier eller genomgå de förhör eller den yrkespraktik som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården bestämmer innan verket har fattat beslut om godkännande av utbildningen. 
18 § 
Fortbildningsskyldighet och kontinuerlig yrkesmässig utveckling 
En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården är skyldig att upprätthålla och utveckla de kunskaper och färdigheter som utövandet av yrket förutsätter samt att göra sig förtrogen med de bestämmelser och föreskrifter som gäller yrkesutövningen. 
Arbetsgivare för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska följa hur dessa personer utvecklas yrkesmässigt och skapa förutsättningar för dem att upprätthålla och utveckla sina kunskaper och färdigheter genom deltagande i behövlig yrkesinriktad fortbildning och andra metoder för yrkesmässig utveckling så att yrkesinsatsen bibehålls på säker och ändamålsenlig nivå.  
18 a §  
Språkkunskaper 
Arbetsgivaren för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska säkerställa att personens språkkunskaper är på en tillräcklig nivå för de uppgifter han eller hon sköter.  
31 a § 
Fråntagande av rätt eller indragning av tillstånd att utöva yrke eller fråntagande av rätt att använda yrkesbeteckning på basis av ett beslut av en annan EU- eller EES-stat 
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan frånta en yrkesutbildad person rätten att utöva yrke som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, eller begränsa denna rätt, eller återkalla en yrkesutbildad persons tillstånd att utöva yrke eller frånta en yrkesutbildad person rätten att använda en skyddad yrkesbeteckning om den yrkesutbildade personen har fått rätten eller tillståndet i Finland efter det att en annan EU- eller EES-stat på basis av samma utbildning har beviljat personen rätten och personen har förlorat rätten eller den har begränsats i den andra EU- eller EES-staten. 
39 § 
Ändringssökande 
Beslut som avses i 25 §, 26 § 2 mom., 27—29, 31 a, 33 och 40 c § får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996). 
Förvaltningsdomstolens beslut i ett ärende som avses i 25—29, 31 a, 33 och 40 c § får överklagas genom besvär på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen. Över andra beslut av förvaltningsdomstolen får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. 
Beslut som avses i 25—30 §, 31 a och 40 c § ska iakttas oberoende av ändringssökande. 
40 c §  
Varningsmekanism 
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska underrätta de behöriga myndigheterna i de andra EU- och EES-staterna om begränsning eller fråntagande av rätten för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården att utöva sitt yrke, om återkallelse av tillstånd att utöva yrket, om förbud mot att utöva yrket och om förbud att använda en yrkesbeteckning, samt om det att en domstol konstaterat att personen i fråga har använt förfalskade handlingar som intyg på yrkeskvalifikationerna för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska lämna underrättelsen som en varning genom det elektroniska informationssystemet (IMI) som förvaltas av kommissionen, inom tre dygn från det att beslutet eller domstolens dom om förbudet, begränsningen eller fråntagandet av rätten meddeladets. 
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska utan dröjsmål via IMI informera om ändringar i den tid förbudet, begränsningen eller fråntagandet av rätten uppgetts gälla. Dessutom ska verket radera varningen ur IMI inom tre dygn från det att ett förbud eller en begränsning har upphört att gälla. 
Senast den dag en i 1 mom. avsedd varning sänds ska det beträffande varningen meddelas ett skriftligt beslut som riktar sig till den i momentet avsedda personen. Beslutet kan vara separat eller ingå i det beslut om förbud eller begränsning som gäller yrkesutövningen. Till en varning som sänts via IMI ska fogas uppgift om eventuellt ändringssökande. 
40 d §  
Lämnande av information till behöriga myndigheter i EU- eller EES-stater 
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har trots sekretessbestämmelserna rätt att till i behöriga myndigheter i EU- eller EES-stater lämna ut sådana uppgifter och utredningar som är nödvändiga för att de ska kunna sköta sina uppgifter. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Utskottets förslag till uttalande
Riksdagen förutsätter att det vid verkställigheten av lagen följs upp hur kravet på språkkunskaper fungerar och om det finns ett behov av att utvidga skyldigheten för yrkesutbildade personer från andra EU- och EES-stater att visa sina språkkunskaper. Samtidigt bör det utredas hur direktivet genomförs i andra medlemsstater. 
Helsingfors 9.12.2015 
I den avgörande behandlingen deltog
vice ordförande
Hannakaisa
Heikkinen
cent
medlem
Outi
Alanko-Kahiluoto
gröna
medlem
Anna-Maja
Henriksson
sv
medlem
Arja
Juvonen
saf
medlem
Niilo
Keränen
cent
medlem
Anneli
Kiljunen
sd
medlem
Sanna
Lauslahti
saml
medlem
Anne
Louhelainen
saf
medlem
Aino-Kaisa
Pekonen
vänst
medlem
Juha
Pylväs
cent
medlem
Sari
Raassina
saml
medlem
Vesa-Matti
Saarakkala
saf
medlem
Annika
Saarikko
cent
medlem
Kristiina
Salonen
sd
medlem
Sari
Sarkomaa
saml
ersättare
Sari
Tanus
kd.
Sekreterare var
utskottsråd
Harri
Sintonen.
Senast publicerat 7.9.2016 16:02