Hoppa till huvudnavigeringen

Direkt till innehållet

ShUB 26/2018 rd

Senast publicerat 03-04-2020 11:00

Betänkande ShUB 26/2018 rd LM 85/2018 rd  Lagmotion med förslag till lag om ändring av 6 § i lagen om skada, ådragen i militärtjänst

Social- och hälsovårdsutskottet

INLEDNING

Remiss

Lagmotion med förslag till lag om ändring av 6 § i lagen om skada, ådragen i militärtjänst (LM 85/2018 rd): Ärendet har remitterats till social- och hälsovårdsutskottet för betänkande. 

Sakkunniga

Skriftligt yttrande har lämnats av 

  • social- och hälsovårdsministeriet
  • Statskontoret
  • Krigsinvalidernas Brödraförbund rf.

LAGMOTIONEN

I lagmotionen föreslås en ändring i 6 § i lagen om skada, ådragen i militärtjänst. Lagen föreslås bli ändrad så att de med anledning av 1939—1945 års krig skadade eller insjuknade vars invaliditetsgrad är minst 10 procent kan få ersättning för vård eller deltidsvård på anstalt även då behovet därav beror på annan skada eller sjukdom än den som ersätts. Med invaliditetsgrad enligt 6 § 5 mom. avses invaliditetsgrad som bedöms på medicinska grunder, det vill säga invaliditetsprocent. Gränsen för denna invaliditetsgrad är för närvarande 20 procent. Den gällande bestämmelsen innebär således att krigsinvalider vars invaliditetsgrad är minst 20 procent har möjligheten att få sluten vård som bekostas av Statskontoret, om de på grund av försämrad hälsa inte klarar sig hemma. Genom motionen ökar antalet krigsinvalider som har rätt till sluten vård som bekostas av Statskontoret. 

Ändringen avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att lagen blivit stadfäst. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Utskottet ser ändringen enligt lagmotionen som viktig och motiverad. 

Utskottet konstaterar att lagen om skada, ådragen i militärtjänst eller dess gränser för invaliditetsgrad inte ensamma definierar tillgången på tjänster för krigsinvalider enligt behov. Grundlagen och lagstiftningen om socialvård och hälso- och sjukvård förutsätter att hela befolkningen har tillgång till behövliga och tillräckliga tjänster. Bland annat lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012) samt den kvalitetsrekommendation som stöder dess genomförande förutsätter att hela den äldre befolkningen får tillräckliga tjänster efter behov. 

Men den föreslagna ändringen möjliggör att också krigsinvalider med en invaliditetsgrad på 10 och 15 procent kan få periodisk eller långvarig vård vid sjuk- och brödrahem för krigsinvalider och vid andra vårdanstalter som godkänts av Statskontoret. Eftersom Statskontoret ersätter kommunernas och samkommunernas kostnader för anstaltsvård föreskriver 6 a § 1 mom. i lagen att kommunerna och samkommunerna heller inte av den skadade eller insjuknade får ta ut någon avgift eller ersättning för den service, rehabilitering eller anstaltsvård som ersätts. Således innebär den föreslagna ändringen att också krigsinvalider med lägre invaliditetsgrad ska få i lagen avsedd anstaltsvård enligt sitt individuella behov på så sätt att det inte blir ett hinder för vårdtillgången att tjänsterna är avgiftsbelagda. På de här grunderna ställer sig utskottet bakom den föreslagna ändringen. När ersättningen för anstaltsvården utvidgas i enlighet med motionen innebär det en väsentlig fördel för de berörda krigsinvaliderna, vars medelålder nu är uppemot 95 år, och ger dem bättre villkor. 

I början av 2018 var antalet krigsinvalider cirka 1 500. För närvarande får cirka 1 100 krigsinvalider ersättningar från Statskontoret, och antalet minskar med 25—65 per månad. I november 2018 fanns det ungefär 260 krigsinvalider med en invaliditetsgrad på 10 procent och cirka 200 krigsinvalider med en invaliditetsgrad på 15 procent. Sammanlagt kan ändringen beröra ungefär 440 krigsinvalider, när beräkningen ställs i relation till antalet krigsinvalider under slutet av året. De kommer dock inte alla att bli vårdade på anstalt. 

Om sluten vård efter sänkningen av gränsen för invaliditetsgraden omfattar lika många av dem som har rätt till denna tjänst som för närvarande, det vill säga 29 procent, uppgår tilläggskostnaden jämfört med det nuvarande till uppskattningsvis 10,4—12,3 miljoner euro beroende på hur många av dem som flyttar till vårdanstalt som har utnyttjat kommunal öppenvård. Tilläggskostnaden minskar årligen; 2020 beräknas den uppgå till 7,3 miljoner euro, 2021 till 5,2 miljoner euro, 2022 till 3,7 miljoner euro och 2023 till 2,6 miljoner euro, om man utgår från antagandet att alla har utnyttjat den kommunala öppenvården. Om besparingen inom den kommunala öppenvården inte beaktas väntas de extra kostnaderna bli 12,3 miljoner euro (2019), 8,5 miljoner euro (2020), 6,2 miljoner euro (2021), 4,4 miljoner euro (2022) och 3,1 miljoner euro (2023). Det slutliga utfallet påverkas av ett flertal faktorer såsom hur krigsinvaliderna delas upp i olika kategorier med avseende på funktionsförmågan utifrån hälsotillståndet, hur stor andel som vårdas på anstalt och vilken minskning som kommer att ske i antalet krigsinvalider. 

Kostnaderna för anstaltsvård av krigsinvalider har upprepade gånger underskridit budgetanslaget. Anslagsnivån har trots det inte sänkts i ramarna för statsfinanserna. I år har dessutom antalet krigsinvalider minskat mer än väntat. De extra kostnaderna av den föreslagna lagändringen kan således enligt utredning täckas med anslaget för sluten vård till krigsinvalider i statsbudgeten, utan att anslaget behöver ökas och utan att det på grund av denna ändring behöver reserveras mer finansiella resurser i ramarna för statsfinanserna. 

Den föreslagna ändringen i gränsen för invaliditetsgraden kräver enligt uppgift inga ändringar i Statskontorets datasystem. När gränsen sänks ökar arbetet med handläggningen i viss mån när ansökningarna och räkningarna blir fler, men å andra sidan kommer Statskontoret att få färre ansökningar om höjd invaliditetsgrad. Med tanke på att antalet krigsinvalider minskar kräver förslaget heller inte några stora extra resurser på Statskontoret. Enligt uppgift har dessutom sjuk- och brödrahemmen för krigsinvalider tillräckligt många vårdplatser som blivit lediga efter krigsinvalider med hög invaliditetsgrad för att reformen ska kunna genomföras rent konkret. 

Följaktligen kan förslaget i lagmotionen genomföras mycket snabbt. Den föreslagna lagändringen bör enligt utskottets åsikt sättas i kraft den 1 januari 2019 eller så snart som möjligt efter det att lagen har blivit stadfäst. 

DETALJMOTIVERING

6 §.

I lagmotionen föreslås paragrafen bli kompletterad med ett omnämnande av att också de med anledning av 1939—1945 års krig skadade personer vars invaliditetsgrad är minst 10 procent kan få ersättning för vård eller deltidsvård på anstalt även då behovet därav beror på annan skada eller sjukdom än den som ersätts. Utskottet föreslår att paragrafen preciseras så att den utöver de skadade också gäller dem som insjuknat till följd av 1939—1945 års krig. De insjuknade nämns i motiveringen till lagmotionen men inte explicit i paragrafen. Även den gällande paragrafen föreskriver att både skadade och insjuknade har rätt till vård på anstalt. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Social- och hälsovårdsutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner lagförslaget i lagmotion LM 85/2018 rd med ändringar. 

Lag om ändring av 6 § i lagen om skada, ådragen i militärtjänst 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948) 6 § 5 mom., sådant det lyder i lag 901/2012, som följer: 
6 § 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
I enlighet med vad som bestäms genom förordning av statsrådet ersätts såsom sjukvård även periodisk läkarundersökning, rehabilitering som avser återställande eller bevarande av arbets- eller funktionsförmågan samt vård eller deltidsvård på anstalt. Till en skadad eller insjuknad vars invaliditetsgrad är minst 20 procent och till en med anledning av krigen 1939—1945 skadad Utskottet föreslår en ändring eller insjuknad Slut på ändringsförslaget vars invaliditetsgrad är minst 10 procent kan ersättning betalas för vård eller deltidsvård på anstalt även då behovet därav beror på annan skada eller sjukdom än den som ersätts. Dessutom kan ersättning för rehabilitering, även om behovet därav inte beror på skada eller sjukdom som ersätts, betalas till en skadad eller insjuknad vars invaliditetsgrad är minst 10 procent. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors 13.12.2018 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande
KristaKiurusd
vice ordförande
HannakaisaHeikkinencent
medlem
OutiAlanko-Kahiluotogröna
medlem
ArjaJuvonensaf
medlem
NiiloKeränencent
medlem
AnneliKiljunensd
medlem
JaanaLaitinen-Pesolasaml
medlem
AnneLouhelainenblå
medlem
UllaParviainencent
medlem
Aino-KaisaPekonenvänst
medlem
PekkaPuskacent
medlem
SariRaassinasaml
medlem
VeronicaRehn-Kivisv
medlem
Vesa-MattiSaarakkalablå
medlem
KristiinaSalonensd
medlem
SariSarkomaasaml
medlem
MarttiTaljacent.

Sekreterare var

utskottsrådPäiviSalo.