I propositionen föreslås det bestämmelser om en samarbetsmodell för att skapa en riksomfattande enhetlig beredskapsplanering inom social- och hälsovården och sammanställa en lägesbild. 

Social- och hälsovårdsutskottet anser att de föreslagna ändringarna av hälso- och sjukvårdslagen och socialvårdslagen är viktiga med tanke på den nationella säkerheten. Utskottet anser att propositionen är ett viktigt steg mot en enhetlig och nationellt samordnad beredskapsplanering. Utskottet konstaterar att det på grund av det nuvarande splittrade servicesystemet fanns behov av en mer strukturerad och enhetlig lägesbildsfunktion och beredskapsplanering redan före coronavirusepidemin. Epidemin har accentuerat behovet av att skapa en nationell lägesbild i realtid för beredskapsplaneringen. De nuvarande mekanismerna för att skapa en lägesbild vid störningssituationer och utarbeta beredskapsplaner är delvis otillräckliga och oenhetliga. Det har varit svårt att skapa en tillförlitlig helhetsbild i synnerhet av tillståndet inom socialvården, inklusive genomförandet av och bristerna i vården. 

Utskottet menar att förslaget möjliggör en enhetlig beredskapsplanering och förbättrar informationsgången mellan aktörerna. En enhetlig och uppdaterad lägesbildsinformation hjälper aktörerna på de olika förvaltningsnivåerna att leda och styra social- och hälsovårdens verksamhet och resurser. De föreslagna bestämmelserna möjliggör således ett bättre kunskapsbaserat beslutsfattande än för närvarande när det gäller åtgärder som hänför sig till beredskap och förberedelser. Propositionen förtydligar nuvarande praxis och skapar förutsättningar för en heltäckande beredskapsplanering och för sammanställning av information för att skapa en lägesbild. De föreslagna ändringarna bidrar också till att hälso- och sjukvårdens och socialvårdens beredskapsplanering och lägesbildsinformation harmoniseras. 

Behörighetsbestämmelserna i fråga om beredskap och förberedelser måste vara tydliga. Vid utskottets sakkunnigutfrågning har man lyft fram en oro över den föreslagna regleringens konsekvenser för aktörernas ansvar och möjliga oklarheter i tolkningen av regleringen. Utskottet konstaterar att även motiveringen till den föreslagna 42 a § kan bidra till att öka oklarheten, eftersom det i propositionsmotiven (s. 26) konstateras att den styrning av beredskapsplaneringen som föreskrivits för ett sjukvårdsdistrikt som är huvudman för ett universitetssjukhus avser regional beredskapsplanering och regionala förberedelser. Med stöd av 38 § i hälso- och sjukvårdslagen har det dock föreskrivits att varje sjukvårdsdistrikt ska besluta om beredskapen i samråd med kommunerna inom sitt område. 

Utskottet konstaterar att de föreslagna ändringarna inte ändrar beslutanderätten eller ledningsförhållandena i fråga om beredskapen. I den nya uppgift som åläggs de sjukvårdsdistrikt som är huvudmän för ett universitetssjukhus är det uttryckligen fråga om styrning av en enhetlig beredskapsplanering samt uppgifter i anslutning till sammanställning av och spridning av information om lägesbilden på det sätt som föreskrivs i den föreslagna 42 a §. 

Vid sakkunnigutfrågningen har det, med hänvisning till de nya uppgifter som föreslås för de sjukvårdsdistrikt som är huvudmän för ett universitet, också framförts kritik mot att det införs en ny aktörsnivå för beredskapsplaneringen. Utskottet anser att den föreslagna regleringen behövs med tanke på vikten av en enhetlig lägesbild och beredskapsplaneringen. Det är inte i sig fråga om en ny aktörsnivå, utan om en enhetlig verksamhetsmodell där det med tanke på styrningen av planeringen samt insamlingen och distributionen av information är motiverat att i lag föreskriva om uppgifterna på det sätt som föreslås. Detta behövs för att beredskapsplaneringen ska kunna styras på enhetliga grunder och för att skapa en enhetlig och heltäckande lägesbild. 

Landskapet Ålands ställning. Enligt 18 § 12 punkten i självstyrelselagen för Åland (1144/1991) har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om hälso- och sjukvård, med de undantag som stadgas i 27 § 24, 29 och 30 punkten. Enligt 18 § 13 punkten i självstyrelselagen hör också socialvården till landskapets lagstiftningsbehörighet. Enligt 23 § i självstyrelselagen ankommer förvaltningen i angelägenheter som har hänförts till landskapets lagstiftningsbehörighet på självstyrelsemyndigheterna. Enligt 27 § 34 punkten i självstyrelselagen hör beredskap inför undantagsförhållanden till rikets behörighet. Genom republikens presidents förordning om skötseln i landskapet Åland av förberedande uppgifter för undantagsförhållanden (900/2000) föreskrivs vilka myndigheter som sköter förberedande uppgifter för undantagsförhållanden. De förberedande förvaltningsuppgifter och de förberedande uppgifter av annat slag som ankommer på rikets myndigheter inom befolkningsskyddet, försörjningsberedskapen och den allmänna beredskapen inför undantagsförhållanden ska i landskapet Åland skötas gemensamt av rikets och landskapets myndigheter i enlighet med vad som bestäms i den förordningen. 

Enligt utredning från social- och hälsovårdsministeriet strider lagförslagen inte mot de ovannämnda bestämmelserna och propositionen medför inga nya skyldigheter för Ålands förvaltning eller aktörer. De föreslagna bestämmelserna om beredskapsplanering och skapande av en lägesbild förpliktar inte Åland, utan på samma sätt som under covid 19-pandemin samarbetar riksmyndigheterna och myndigheterna i landskapet Åland när det gäller att skapa en lägesbild och planera beredskapen. 

Ikraftträdande. De ändringar som föreslås i propositionen avses träda i kraft den 1 januari 2021. Vid utskottets sakkunnigutfrågning har den föreslagna ikraftträdandetiden ansetts vara problematisk. På basis av utfrågningen förutsätter utskottet att lagens ikraftträdande senareläggs. Tidpunkten för ikraftträdandet ska fastställas så att det finns tillräckligt med tid för det praktiska beredningsarbete som författningsändringarna förutsätter.