Allmänt

Regeringen föreslår ändringar i flera olika förmånslagar. Syftet är att minska ojämlikheten, lyfta fram de primära förmånerna och förbättra försörjningen för barnfamiljer, i synnerhet enföräldersfamiljer och flerbarnsfamiljer. Åtgärderna ingår i regeringsprogrammet, och regeringen Rinne avser att målmedvetet ta itu med risken för fattigdom och utslagning. Regeringens mål är att sörja för att alla finländares levnadsstandard utvecklas och att landet får en jämnare inkomstfördelning. Riskfaktorerna för fattigdom och generationsöverskridande utsatthet ska beaktas i större utsträckning än tidigare. 

Utskottet anser att de föreslagna förbättringarna i de primära förmånerna behövs för att förbättra låginkomsttagarnas försörjning och minska deras behov av utkomststöd. Med tanke på den sociala tryggheten överlag är det ändamålsenligt att flytta fokus från utkomststödet, som är den sista utvägen, till de primära förmånerna. 

Höjda dagpenningsförmåner

Regeringen föreslår att minimidagpenningarna enligt sjukförsäkringslagen, det vill säga sjukdagpenningen, föräldrapenningen och specialvårdspenningen, höjs med 20 euro i månaden. Den lägsta dagpenningen höjs till 716,50 euro i månaden. Höjningen gäller också rehabiliteringspenningen till minimibelopp. Statens utgifter ökar med totalt 4,4 miljoner euro i och med höjningarna. 

Också grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa föreslås bli höjda med 20 euro, det vill säga till 716,60 euro i månaden. Grunddagpenningen utgör grunddelen av den inkomstrelaterade dagpenningen. Följaktligen stiger också den inkomstrelaterade dagpenningen och alterneringsersättningen när grunddagpenningen höjs. Enligt propositionen stiger förmånen med 11 euro i månaden för uppskattningsvis 80 procent av de som får inkomstrelaterad dagpenning och för ungefär 20 procent med 33,10 euro i månaden. Den inkomstrelaterade dagpenningen stiger mest för de som har en månadsinkomst som ligger över den så kallade brytpunkten (3 078 euro 2019). Med höjningen av utkomstskyddet för arbetslösa ökar statens utgifter för förmåner inom grundskyddet med uppskattningsvis 48 miljoner euro och för inkomstskyddet med 15 miljoner euro. Kommunernas utgifter stiger med uppskattningsvis 9,6 miljoner euro till följd av höjningen av arbetsmarknadsstödet. Vidare beräknas Sysselsättningsfondens utgifter stiga med 3,6 miljoner euro. 

Enligt propositionen kan höjningen av grunddagpenningen inom utkomstskyddet för arbetslösa och därmed höjningen av den inkomstrelaterade dagpenningen ha negativa sysselsättningseffekter. Utskottet betonar att propositionens huvudsakliga syfte är att minska fattigdomen och ojämlikheten genom att det primära förmånssystemet får större betydelse för förmånstagarnas försörjning. Ändringarna i förmånerna kan ha såväl negativa som positiva sysselsättningseffekter. Det bör göras en noggrannare analys av sysselsättningseffekterna än i regeringens förslag, även om höjningarna sannolikt har obetydliga konsekvenser för sysselsättningen, menar utskottet. 

När dagpenningsförmånerna stiger, minskar behovet av utkomststöd i sista hand. Utgifterna för utkomststöd väntas minska med cirka 6,4 miljoner euro på årsbasis. Det minskade beroendet av utkomststöd kan i sin tur motivera till att tacka ja till anställning. Utskottet påpekar dock samtidigt att förmånshöjningarna kan leda till att det allmänna bostadsbidraget minskar. Enligt propositionen minskar det allmänna bostadsbidraget med 6,72 euro per person som får höjd förmån i hushåll med inkomster som är högre inkomstgränsen för fullt bostadsbidrag. Utskottet välkomnar att höjningen inte inverkar på bostadsbidraget för personer med inkomster som är lägre än inkomstgränsen, bland annat ensamboende som får fullt arbetsmarknadsstöd eller grunddagpenning. 

Dagpenningarna till minimibelopp enligt sjukförsäkringslagen höjdes senast den 1 januari 2018 och då till 616 euro i månaden och den 1 januari 2019 till samma belopp som arbetsmarknadsstödet, det vill säga till 696,50 euro i månaden. Grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet inom utkomstskyddet för arbetslösa höjdes senast med 100 euro den 1 januari 2012. Mellan 2015 och 2019 har inga indexhöjningar gjorts i grundskyddet, vilket betyder att i synnerhet grundskyddet för arbetslösa har minskat. De höjningar som nu föreslås kompenserar delvis effekterna av indexfrysningarna och nedskärningarna. Enligt uppgifter till utskottet är emellertid minimidagpenningen enligt sjukförsäkringslagen och grundskyddet inom utkomstskyddet för arbetslösa inte ens efter höjningarna nödvändigtvis någon garanti för en skälig minimikonsumtion. 

Utskottet anser det vara nödvändigt att regeringen inom ramen för reformen av den sociala tryggheten fortsätter att utveckla grundtrygghetsförmånerna och de anknytande tjänsterna och att minska människors beroende av utkomststöd. Avsikten med grundtryggheten är att ge alla tillräcklig försörjning och adekvat levnadsstandard. 

Ändringar för barnfamiljer

För att förbättra barnfamiljernas situation föreslår regeringen att barnbidragen för flerbarnsfamiljer höjs med 10 euro i månaden från och med det fjärde barnet, att ensamförsörjartillägget till barnbidraget också höjs med 10 euro i månaden och att underhållsstödet höjs med 7 euro i månaden. Samtidigt höjs utkomststödets grunddel för ensamförsörjare så att också familjer som är beroende av utkomststöd ska dra nytta av ensamförsörjartillägget till barnbidraget. För andra än ensamföräldrar minskar utkomststödet när barnbidragen och underhållsstödet stiger. Statens utgifter beräknas stiga med 26,5 miljoner euro och utgifterna för utkomststödets grunddel med 1,5 miljoner euro när barnbidragen höjs. Med höjningen av underhållsstödet ökar statens utgifter med 9 miljoner euro och minskar utgifterna för utkomststödet med 0,7 miljoner euro. 

Ensamförälderfamiljer, flerbarnsfamiljer och familjer med barn under tre år har oftare än andra svårigheter med försörjningen, enligt propositionen. Utskottet välkomnar att höjningarna av barnbidraget går till ensamförälderfamiljer och flerbarnsfamiljer som löper störst risk att drabbas av fattigdom. Även höjningen av underhållsstödet medverkar en aning till att minska ojämlikheten och inkomstskillnaderna, särskilt för ensamförälderfamiljer och deras barn. När dagpenningarna enligt sjukförsäkringslagen höjs med 20 euro stiger också föräldradagpenningarnas och specialvårdspenningens minimibelopp. Det underlättar för barnfamiljer med de allra minsta inkomsterna och minskar behovet av utkomststöd. 

Utskottet påpekar trots det att det reella värdet av alla transfereringar till barnfamiljer har sjunkit ända sedan 1990-talet och att den reella nivån på barnbidragen i dag är cirka 30 procent lägre än på 1990-talet. I och med att barnbidragen inte är indexskyddade håller beloppen inte jämna steg med utvecklingen av kostnadsnivån. Det behövs fortfarande åtgärder för att barnfamiljer med låga inkomster ska få bättre försörjningsmöjligheter och fattigdomen i barnfamiljerna minska, framhåller utskottet.