Allmänt

Syftet med propositionen är utvidga den statliga forskningsfinansieringen så att den omfattar forskning i socialt arbete på universitetsnivå. Enligt regeringsprogrammet ska resurserna för forskningen och utvecklingen inom det sociala området tryggas på ett långsiktigt sätt, en struktur för forskningen och utvecklingen inom socialvården i Finland byggas upp och separat statlig finansiering för att stödja forskningen i socialt arbete och kompetensen på området avsättas. Syftet är också att stärka det forskningsbaserade arbetssättet inom det sociala arbetet samt utveckla forskningen i det sociala arbetets servicesystem för att på så sätt skapa förutsättningar för tvärvetenskaplig forskning om integrationen av social- och hälsovården i Finland. Ett ytterligare mål är att öka kunskapen om vilken genomslagskraft metoderna inom det sociala arbetet har. 

Det har inte tidigare funnits något sådant finansieringssystem för forskning inom det sociala området som liknar finansieringssystemet för hälsovetenskaplig forskning och som baserar sig på statlig ersättning. Inom socialvården saknas också verksamhetsenheter motsvarande universitetscentralsjukhusen som skulle kombinera den vetenskapliga forskningen, den vetenskapliga yrkesutbildningen och det praktiska arbetet inom socialt arbete. Utskottet instämmer i kulturutskottets uppfattning att det finns ett klart behov av forskning som utvecklar praxis inom socialarbetet och socialvården. Utskottet tillstyrker lagförslaget. Utskottet föreslår en språklig korrigering i 60 c § 1 mom. 

Ersättningsförfarande

Enligt den föreslagna 60 c § kan social- och hälsovårdsministeriet årligen på ansökan bevilja statlig finansiering för forskningsprojekt på universitetsnivå inom socialt arbete. Enligt regeringen är det motiverat att finansiera i synnerhet mer omfattande samarbetsprojekt som genomförs av flera olika aktörer. Genom sådana projekt kan man skapa de bästa förutsättningarna för att stärka en forskningsbaserad arbetskultur inom det sociala arbetet och koppla forskningen till servicesystemet. 

Finansiering kan beviljas också för projekt som planeras av exempelvis kommuner, samkommuner, forskningsinstitut, kompetenscentrum inom det sociala området, yrkeshögskolor eller andra aktörer utanför universiteten, om projektet till sitt innehåll och sina metoder kan anses vara vetenskapligt högklassigt och förenligt med fastställda prioriteringar. Det ska göras en kollegial bedömning av forskningsansökningarna. Bedömningen ska enligt motiveringen kunna göras till exempel av en för uppgiften tillsatt bedömningspanel som består av sakkunniga inom forskning i socialt arbete. Social- och hälsovårdsutskottet anser i likhet med kulturutskottet att det är viktigt att man genom den föreslagna bestämmelsen kan säkerställa en hög vetenskaplig kvalitet på forskningen utan att begränsa forskningen till endast vissa organisationer. 

Finansieringsbelopp

I budgeten för 2020 har 25 miljoner euro godkänts under moment 33.60.32 (Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå). Momentet fick ett tillägg på 4 miljoner euro i budgetpropositionen för 2020. Tillägget grundade sig på regeringsprogrammet, enligt vilket den årliga finansieringen på 4 miljoner euro ska riktas till forskning inom socialt arbete från och med 2020. Lagförslaget och det ändrade ändamålet i tilläggsbudgetpropositionen möjliggör särskild finansiering för forskning på universitetsnivå i socialt arbete i enlighet med regeringsprogrammet. 

Finansieringen på fyra miljoner euro för innevarande år är måttlig, men enligt utredning kommer antalet ansökningar som uppfyller kriterierna sannolikt inte att vara stort i början. Utskottet anser det vara viktigt att den statliga forskningsfinansieringen till både hälso- och sjukvårdsenheter och forskning på universitetsnivå inom det sociala arbetet stärks för att garantera en högkvalitativ och effektiv forskning som främjar befolkningens hälsa och välfärd.