Motivering
Kommunekonomin
Enligt de bokslutsuppgifter för kommuner och samkommuner
2012 som statistikcentralen publicerat försvagades kommunernas
ekonomi klart under året. Omkostnaderna ökade
med 5,5 procent, medan skatteinkomsterna och statsandelarna ökade
med enbart 2 procent. Det sammanlagda årsbidraget för
kommunerna och samkommunerna minskade från 2,5 miljarder
euro året innan till 1,8 miljarder euro. Nettoinvesteringarna
steg till 3,5 miljarder euro. Skulden inom den kommunala ekonomin ökade
med 1,5 miljarder euro, vilket är exceptionellt mycket.
Enligt granskningen av basservicebudgeten förutsätts
det sammanlagda årsbidraget öka med cirka 400
miljoner euro år 2013 jämfört med föregående år.
Räkenskapsperiodens resultat visar dock ett underskott
på cirka 200 miljoner euro, och årsbidraget räcker
inte till för att täcka avskrivningarna. Skuldbeloppet
beräknas öka med cirka 1,6 miljarder euro.
Enligt kalkylen över utgiftstrycket i kommunerna försämras
utsikterna ytterligare under åren 2014—2017, eftersom
kommunernas omkostnader hotar att fortsätta att öka
betydligt snabbare än inkomsterna om inga nya åtgärder
vidtas. Den ekonomiska tillväxten bedöms bli fortsatt
långsam, varvid också ökningen i skatteinkomster är blygsam.
Statens ekonomiska anpassningsåtgärder dämpar ökningen
i statsandelarna. Enligt utredning kommer årsbidraget att
minska varje år utan anpassningsåtgärder
i kommunerna, och årsbidraget minskar alltmer i förhållande
till såväl avskrivningarna som nettoinvesteringarna. Också trycket
på kännbara höjningar av kommunalskattesatserna ökar.
Budgetpropositionen för 2014 innehåller dels åtgärder
för att stärka kommunernas ekonomi, dels linjedragningar
som är svåra med tanke på den kommunala
ekonomin. Utskottet konstaterar som positivt bl.a. att kommunerna
kompenseras för alla förluster som ändringarna
i skattegrunderna ger upphov till. Intäkterna av avfallsskatten
kommer att tillfalla kommunerna från ingången
av 2014. Beloppet uppgår till 70 miljoner euro och medlen
betalas till kommunerna i förhållande till invånarantalet.
Genom en översyn av fastighetsvärderingsgrunderna
stärks kommunernas skattebas. Målet är
att öka skatteinkomsterna med cirka 100 miljoner euro från och
med 2014. Den förhöjda utdelningen av samfundsskatten
till kommunerna betalas ut också 2014.
De kalkylerade statsandelarna inklusive utjämningsposter
inom statsandelssystemet kommer att uppgå till sammanlagt
9,6 miljarder euro. Statsandelarna ökar bl.a. till följd
av att statsandelarna för kommunal basservice indexjusteras
och åtgärder vidtas för att utveckla vården
och omsorgen. Statsandelen för kommunal basservice har
nivåbestämts med hänsyn till de nedskärningar
regeringen enades om under ramförhandlingarna våren
2012. I rambeslutet i mars 2013 fastställdes en ytterligare
nedskärning av statsandelarna för 2014 till ett
belopp av 237 miljoner euro. Dessa nedskärningar minskar
statens utgifter med 362 miljoner euro 2014. Nedskärningarna
ska genomföras så att statsandelen för
kommunal basservice minskas från 30,96 procent till 29,57
procent år 2014 (RP 113/2013 rd)
Som ett led i sparåtgärderna inom undervisnings-
och kulturministeriets förvaltningsområde avstår
man från indexjusteringar i undervisnings- och kulturministeriets
statsandelar 2014.
Kommunerna tvingas anpassa sin verksamhet till de krympande
statsandelarna. Kommunerna är en del av den offentliga
ekonomin och de är vid sidan av staten en viktig aktör
för att få balans i ekonomin. Det är
därför motiverat att också kommunerna
deltar i dessa åtgärder. Enligt utskottet är
det ändå väsentligt att statsandelen
till kommunal basservice minskas genom ändring av procentsatsen,
för då blir effekten mätt i euro per
invånare lika stor för varje kommun.
Bokslutsuppgifterna för 2012 visar att årsbidraget
(euro/invånare) minskade i alla storlekskategorier
av de granskade kommunerna. Skillnaden mellan olika stora kommuner
krympte jämfört med året innan. Det bör
emellertid noteras att den ekonomiska utvecklingen varierar i de
olika kommunerna. Det beror bland annat på invånarantal,
befolkningsstruktur, avstånd, näringsstruktur,
sysselsättning och in- och utflyttning. Läget
varierar också inom kommungrupper av olika storlek. Skillnaderna
i inkomster och utgifter är stora mellan enskilda kommuner och
skillnaderna kommer enligt bedömningarna att bestå.
Det är enligt utskottets mening viktigt att man med
det snaraste försöker hitta olika metoder för att
jämna ut skillnaderna mellan kommunerna. En sådan
metod är den pågående reformen av statsandelssystemet.
Enligt utskottet är det nödvändigt att
statsandelssystemet förenklas och görs tydligare
och att det i reformen fästs större vikt vid att
jämna ut skillnaderna mellan kommunerna.
I det rådande ekonomiska läget är
det ingen lätt match för kommunerna att klara
av alla sina nuvarande uppgifter. Enligt en kartläggning gjord
i januari i år har kommunerna 535 lagfästa uppgifter.
I ramförhandlingarna fattades beslut om att ett åtgärdsprogram
ska genomföras åren 2014—2017 för
att gallra bland de skyldigheter som följer av kommunernas
lagfästa uppgifter, vilket utskottet anser vara ett viktigt
beslut. Ambitionen är att man 2017 ska ha fått
ner kommunernas och samkommunernas omkostnader med totalt en miljard
euro. De utgiftsbesparingar man åstadkommer är
nödvändiga för att balansera kommunernas
ekonomi.
Den inre säkerheten
Regeringen föreslår ett anslag på 1
263 miljoner euro för inrikesministeriets förvaltningsområde, alltså 53
miljoner mindre än i 2013 års ordinarie budget.
Antalet anställda inom förvaltningsområdet
uppgår enligt budgetpropositionen för 2014 till
14 966 årsverken, vilket är 139 årsverken
mindre än 2013.
Man genomför betydande omstruktureringar inom ministeriets
förvaltningsområde för att effektivisera
verksamheten. Dessutom effektiviserar ansvarsområdena sin
verksamhet centralt genom informations- och kommunikationsteknik (IKT).
Samtidigt belastar såväl inbesparingarna i utgifter
för IKT enligt regeringsprogrammet som de ökade
underhållskostnaderna för IKT med anledning av
förvaltningens säkerhetsnätverk (TUVE)
ansvarsområdenas omkostnadsmoment. Enligt uppgift försökar
man lösa detta problem dels genom effektivare planering
och realisering av IKT-projekten, dels genom att gallra ut onödiga
kostnader. Utskottet behandlar synpunkter på utvecklingen
av informationssystemen mera allmänt i ett separat avsnitt
nedan.
Utskottet tog redan i samband med budgetproposition för
2013 upp kostnaderna för mottagningen av asylsökande
(FvUU 14/2012 rd). Antalet asylsökande
som berörs år 2014 uppskattas vara i genomsnitt
3 500. Det är svårt att förutsäga
hur antalet kommer att utvecklas. En annan central fråga
när det gäller att effektivisera processen kring
asylbesluten är hur de som beviljats uppehållstillstånd
placeras i kommunerna. Bosättandet i kommunerna har dragit
ut på tiden, vilket utöver andra negativa konsekvenser ökar
utgifterna för asylmottagandet och sätter de inbesparingar
som skulle uppnås med hjälp av den effektiviserade
asylprocessen på spel. Tillräckliga resurser måste
avsättas för mottagande av flyktingar och asylsökande
(momenten 26.40.21 och 26.40.63) och för statlig ersättning
till kommunerna (moment 32.70.30). För att effektivitetsmålen
för asylbeslutsfattandet och mottagandet och indikatorerna
för hur kostnadseffektiviteten har utvecklats ska fungera
korrekt i fortsättningen bör kostnaderna för
att vänta på flyttning till en kommun dessutom
ingå i integrationskostnaderna och inte i mottagningskostnaderna.
Polisen
Under åren 2014—2015 genomförs en
förvaltningsreform som berör hela polisförvaltningen (PORA
III). En vidhängande lagstiftningsreform träder
i kraft den 1 januari 2014 (FvUB 7/2013 rd — RP
15/2013 rd). Från och med 2014 är
antalet polisinrättningar 11 och de övriga enheterna är
Centralkriminalpolisen, Skyddspolisen och Polisyrkeshögskolan.
Rörliga polisen integreras med den lokala polisen. Dessutom
effektiviseras bl.a. Polisyrkeshögskolans verksamhet. Projektet
beräknas ge kostnadsbesparingar på cirka 28,6
miljoner euro 2016 jämfört med nuläget.
Syftet med reformen är att öka effektiviteten
i polisens verksamhet och att förenkla organisationen.
Förvaltningsutskottet ger akt på hur reformen
genomförs och hur polisservicen utvecklas.
Under momentet för polisväsendets omkostnader
(26.10.01) föreslås ett anslag på sammanlagt
726,5 miljoner euro för 2014. Anslaget är omkring
3,0 miljoner större än 2013. Ökningen beror
främst på att polisen fick ett extra anslag i rambeslutet
den 4 april 2012 och på att lönerna har justerats.
Utom att polisen får ett extra anslag ska den enligt rambeslutet
balansera upp sin ekonomi genom åtgärder som sänker
utgifterna med totalt 35 miljoner euro 2016. I budgetpropositionen
för 2014 har som tillägg beaktats bl.a. 1,6 miljoner
euro för bekämpning av terrorism, 0,5 miljoner
euro för förnyande av systemet för teleavlyssning
och 0,875 euro i produktivitetsanslag för ett projekt i
syfte att utveckla polisens e-tjänster. Under 2014 ska
cirka 14,2 miljoner sparas in under momentet, i huvudsak på basis
av regeringsprogrammet.
Utskottet noterar de resurser som anslagits för förnyande
av systemet för teleavlyssning. Ett trovärdigt
system för teleavlyssning är centralt för
den hemliga spaningen. Dess betydelse ökar i synnerhet
när det gäller att undersöka och avslöja
grova rusmedelsbrott, våldsbrott och terrorismbrott. Det
nuvarande systemet är föråldrat. Det är
inte heller möjligt att få det att svara mot de
moderna kraven när det gäller att inhämta
information. Enligt uppgift uppgår de totala kostnaderna
för förnyandet av systemet till sammanlagt 5,725
miljoner euro under åren 2013—2014. Av detta belopp
föranleds polisen kostnader på cirka 3 miljoner
2014. I budgetpropositionen har 0,5 miljoner anvisats för
detta ändamål. Utskottet konstaterar att betydande
belopp redan har investerats i förnyandet av systemet för
teleavlyssning. Det vore viktigt att få tillräcklig
ramfinansiering för att säkra slutförandet
av projektet.
Gränsbevakningsväsendet
Det föreslås ett anslag på cirka
228,8 miljoner euro för gränsbevakningsväsendets
omkostnader (26.20.01) i budgetpropositionen. Anslaget följer
till största delen rambeslutet. Det största tillägget är
6,3 miljoner euro för att stärka in- och utresekontrollerna.
Den viktigaste enskilda faktorn när det gäller gränsbevakningsväsendets
verksamhetsvillkor är den ökade gränsövergångstrafiken
vid EU:s yttre gränser. Antalet personer som passerar gränserna
beräknas på lång sikt öka med
10-15 procent om året vid östgränsen.
För att den ökande gränstrafiken ska
kunna hanteras behövs det en ny gränsinfrastruktur,
adekvata personella resurser och smidiga trafikarrangemang. Den anslagna
tilläggsfinansieringen är viktig för
att stärka in- och utresekontrollerna, anser utskottet.
Med hjälp av den kan åtminstone vidareutvecklingen
av in- och utresekontrollerna vid den sydöstra gränsen
och i Helsingfors hamn och på Helsingfors-Vanda flygplats
slutföras. Utskottet hänvisar till sina tidigare
ställningstaganden (t.ex. FvUU 4/2013
rd
FvUU 14/2012 rd) och konstaterar
att det är skäl att bereda sig på en eventuell
visumfrihet mellan EU och Ryssland. En eventuell visumfrihet skulle
ha konsekvenser också för andra myndigheter som
arbetar med inre säkerhet.
Gränsbevakningsväsendet genomförde 2009—2012
en stor omstrukturering som resulterade i en starkt nedbantad förvaltning.
Dessutom har man dragit ner på antalet gränsbevakningsmän
i lugna gränsområden. Utöver dessa åtgärder
genomför gränsbevakningsväsendet ett ekonomiskt
anpassningsprogram för att kunna uppfylla regeringens sparbeting
och hantera verkningarna av den höjda kostnadsnivån.
Enligt uppgift anpassas gränsbevakningsväsendets verksamhet
till de minskade resurserna på ett kontrollerat sätt
och med utnyttjande av naturlig avgång bland personalen.
Vad som kommer att bli en utmaning för gränsbevakningsväsendets
ekonomi är inbesparingarna i informations- och kommunikationsteknik
(IKT) och de kostnadsrisker förvaltningens säkerhetsnätverk
TUVE innebär. Det ekonomiska svängrummet för
gränsbevakningsväsendet kommer att minska permanent
med cirka 2,0 miljoner euro per år, eftersom de besparingar
i IKT-utgifter som gäller inrikesministeriets gemensamma
moment och förvaltningens IT-central ökar ämbetsverkens
utgifter och eftersom det eventuellt inte kommer att anvisas någon
tilläggsfinansiering för drift och underhåll
av förvaltningens säkerhetsnätverk efter
2014. Utskottet påpekar att det är viktigt att
få till stånd en hållbar lösning
i följande rambeslut.
Nödcentralsverket
I nödcentralsreformen omorganiseras den riksomfattande
nödcentralsverksamheten, och i slutet av 2014 kommer antalet
nödcentraler att vara enbart sex. Dessutom fortsätter
utvecklingen och förberedelserna inför idrifttagningen
av det nya informationssystemet för nödcentraler (ERICA).
Avsikten är att systemet ska tas i drift före
utgången av 2015. Målet för reformen är
att främja befolkningens säkerhet genom bättre
tillgång och kvalitet på nödcentralstjänster,
liksom reviderade verksamhetsrutiner som svarar mot förändringarna
i omgivningen.
Under momentet för nödcentralsverkets omkostnader
(26.30.02) föreslås ett anslag på sammanlagt
65,751 miljoner euro vilket är 1,680 miljoner euro mer än år
2013. I budgetpropositionen har man dels beaktat nyttan med omstruktureringen,
dels gått in för att slutföra reformerna.
Det bedöms att omstruktureringen år 2014 kommer
att medföra också delvis oförutsedda kostnadseffekter
på grund av extra jourutbildning och att hyresavtal för
verksamhetslokaler avslutas i förtid. Utskottet anser det
vara positivt att dimensioneringen av anslaget beaktar bl.a. ett
tillägg för ERICA- och TUVE-tjänsterna.
Det är också nödvändigt med
det föreslagna tillägget på 3 miljoner
euro till omkostnadsanslaget (26.30.01) för inkludering
av kommunala aktörer i TUVE-nätet. Avsikten är
att underlätta införandet av ERICA-systemets funktioner
inom räddnings-, hälsovårds- och socialsektorn.
Enligt uppgift är den största utmaningen med tanke
på tidtabellen för idrifttagningen av ERICA att
arbetet med TUVE avancerar så långsamt. Dessutom
finns det vissa centrala delfrågor när det gäller
förbindelserna mellan nätverken TUVE och ERICA
som fortfarande är olösta, bl.a. hur nödsamtalen
ska styras inom TUVE. Utskottet anser att införandet av
TUVE bör snabbas upp och anser det vara viktigt att de
frågor som fortfarande är öppna avgörs
så snabbt som möjligt. Frågan har betydelse
också med tanke på eCall-systemet, som ska införas
den 1 oktober 2015 i samtliga medlemsstater i EU (FvUU
16/2013 rd — U 50/2013
rd
U 51/2013 rd). Om ERICA
inte kan tas i drift under 2015, tvingas Nödcentralsverket
planera alternativa lösningar när det gäller
datakommunikationen, vilket kommer att leda till att verket behöver
tilläggsfinansiering.
Tullen
Tullen, som hör till finansministeriets förvaltningsområde,
samlar årligen in ca 10 miljarder euro till staten i form
av olika skatter och avgifter. Dessutom har Tullen en viktig roll
inom området för inre säkerhet vid bekämpningen
av tullbrottslighet och svart ekonomi.
Tullen har från och med 2007 minskat sin personal med
sammanlagt strax under 300 årsverken. Minskningarna har
gällt andra tullkontor än de viktigaste vid östgränsen.
Den växande gränstrafiken ökar också Tullens
behov av resurser. Enligt uppgift kommer det att krävas
ytterligare tullpersonal omfattande ungefär 120 årsverken
i Vaalimaa, Nuijamaa och Imatra fram till år 2017 på grund
av att den tunga trafiken separeras från persontrafiken
vid gränsövergångarna och på grund
av att trafikmängderna enligt prognoserna ökar
och orsakar ett större behov av service och övervakning.
Dessutom gör den kraftigt ökade brottsmängden
att Tullens personalresurser är otillräckliga.
Antalet brott som kom till Tullens kännedom uppgick till
9 425 år 2012, vilket är mer än
dubbelt så mycket som 2007.
Utskottet anser det vara positivt att Tullen anvisas 2,2 miljoner
euro 2014 för tryggande av verksamheten vid gränsövergångarna
vid östgränsen. Utskottet noterar emellertid att
ett större belopp, 3,227 miljoner euro, samtidigt dras
av som nivåförändring. Enligt utskottets
uppfattning leder detta i praktiken till att den personalmängd
som tillkommer vid gränsövergångarna vid östgränsen
måste dras bort från Tullens övriga verksamhet,
vilket är en marginell metod. De tidigare personalminskningarna
har kunnat genomföras genom att tull- och beskattningsfunktioner
har automatiserats och genom att man fokuserat på riskbaserad övervakning.
Den omorganisation som trädde i kraft 2013 innebär
redan i sig personalminskningar och förändrade
verksamhetsmodeller. Det är viktigt att se till att Tullen
har tillräckliga resurser. Också när
det gäller Tullen bör hänsyn tas till
konsekvenserna av en eventuell visumfrihet mellan EU och Ryssland.
Utveckling av förvaltningen och personalpolitiken
De centrala förvaltningspolitiska åtgärderna
under budgetåret gäller förbättrad
produktivitet inom den offentliga förvaltningen, en god
och öppen förvaltning, ökad medborgar-
och klientorientering inom förvaltningen samt utvecklade arbetssätt,
strukturer och processer inom förvaltningen. Resultatet
av statsförvaltningens verksamhet utvecklas med hjälp
av effektivitets- och resultatprogrammet, vars centrala kärna
utgörs av program för de olika förvaltningsområdena. Effekterna
av åtgärderna rapporteras centralt till det statliga
resultatdatasystemet.
Det har vidtagits många åtgärder
inom statsförvaltningen för att effektivisera
verksamheten och öka produktiviteten. Omstruktureringen inom
förvaltningen förväntas t.ex. ge betydande produktivitetsvinster.
Också de revideringar av informationssystemen som sammanhänger
med eller sammanfaller med de strukturella förändringarna
görs i syfte att öka produktiviteten.
Omkostnadsmomenten för statens ämbetsverk
och inrättningar är snävt tilltagna.
I och med anslagsminskningarna tvingas man vid flera av verken bereda
sig på permitteringar och uppsägning av personal.
Utskottet understryker omställningsskyddets betydelse i
dessa situationer. Statsrådet fattade i början
av 2012 ett principbeslut om statsanställdas ställning
vid organisationsförändringar som har kompletterats
genom de anvisningar som finansministeriet gav ämbetsverken
i början av 2013. Det är viktigt att omställningsskyddet
beaktas vid organisationsförändringar och att
personalens välmående och tillgången
på personal tryggas.
Kostnader för lokaler
Kostnaderna för lokaler utgör en betydande
utgiftspost för de flesta statliga ämbetsverk.
Utskottet välkomnar att den offentliga förvaltningen
försöker effektivisera sin verksamhet och lokalanvändningen.
Hänsyn bör trots det tas till ämbetsverkens
särskilda behov när man granskar lokalkostnaderna
och fattar beslut om åtgärder för att öka
utrymmeseffektiviteten. Hos en del av myndigheterna påverkas
lokalkostnaderna av värdet av sådana säkerhets-
och specialanläggningar i byggnaderna som är nödvändiga
för verksamheten. Det är dessutom inte heller
lätt att skaffa motsvarande, ersättande lokaler
på den öppna marknaden.
Många av de statliga verken använder hyrda lokaler.
Statens ämbetsverk och inrättningar hade cirka
1 600 hyreskontrakt med Senatfastigheter och omkring 1 500 kontrakt
med andra hyresvärdar 2012. De längsta hyreskontrakten
löper på 20—30 år. I de hyresavtal
som ingåtts mellan Senatfastigheter och ämbetsverken är grunden
för bestämmande av hyran i genomsnitt 7 procent.
Enligt hyresavtalen görs varje år en indexjustering
av hyran. I ramen för statsfinanserna görs de
momentvisa indexjusteringarna från fall till fall och enligt
prövning, och de beaktas i allmänhet inte i rambesluten.
Senatfastigheter redovisar vinsten av hyresintäkterna till staten.
Den totala omsättningen för Senatfastigheter beräknas
vara 617 miljoner euro och resultatmålet för hyresverksamheten
98 miljoner euro år 2014.
Av revisionsutskottets betänkande ReUB 4/2012
rd framgår att de långfristiga, bindande hyresavtalen,
de höga produktivitetsmålen för uthyrningsverksamheten
i Senatfastigheter och de i vissa fall höga hyresnivåerna
samt indexjusteringarna som ökar kostnadstrycket har orsakat ämbetsverken
och inrättningarna både ekonomiska och funktionella
svårigheter. Inom ramen för överlånga
hyreskontrakt är det t.ex. inte möjligt, eller åtminstone
inte lätt, att beakta framtida förändringar
i förvaltningsområdets eller verkets struktur
eller verksamhetens omfattning. Sedan statens produktivitetsprogram
inleddes har ämbetsverkens och inrättningarnas
personal minskat, och det har gjort en del av lokalerna överflödiga.
Eftersom ämbetsverken inte har kunnat ändra hyresavtalen,
har vissa av dem tvingats betala hyra för lokaler som inte
används. Enligt uppgift gäller cirka hälften
av Senatfastigheters hyresavtal tills vidare och har 6-12 månaders
uppsägningstid. I kontrakten anges emellertid en kortaste
tid för kontraktets giltighet, ofta tio år. Det
betyder att hyresgästerna i praktiken inte har någon
möjlighet att använda lokalerna effektivare så länge
kontraktet gäller.
Utskottet påpekar att när ökade kostnader
för lokaler eller hyror för lokaler som eventuellt
står tomma betalas av omkostnadsanslagen, försvagas
i praktiken förutsättningarna för ämbetsverkens
och inrättningarnas egentliga verksamhet. Det här
främjar enligt utskottet inte genomförandet av
effektivitets- och resultatprogrammet. Det är viktigt att
försöka hitta smidiga sätt att förbättra
utrymmeseffektiviteten och lösa eventuella problem.
Utveckling av it-systemen
Lagen om styrning av informationsförvaltningen inom
den offentliga förvaltningen (
FvUB 34/2010
rd — RP 246/2010 rd).
Samhället har stora utgifter för informationssystemen. Åtgärderna
för att förbättra interoperabiliteten
mellan informationssystemen inom den offentliga förvaltningen är
ett betydande produktivitetsprojekt. Funktionalitet och tillgänglighet är
dessutom väsentliga frågor med tanke på servicen
till medborgarna. I samband med behandlingen av propositionen förutsatte
riksdagen utifrån förvaltningsutskottets betänkande
att regeringen ger akt på hur lagstiftningens mål,
som informationssystemens interoperabilitet och kostnadseffektivitet,
genomförs och vidtar nödvändiga åtgärder
om det visar sig att målen inte nås. Regeringen
förutsatte vidare att förvaltningsutskottet får
en skriftlig utredning enligt 47 § 2 mom. i grundlagen
om resultaten, inbegripet hur det frivilliga samarbetet ska gå vidare
under nästa valperiod (RSk 331/2010 rd).
Utskottet vill att utredningsarbetet snabbas upp.
Utskottet kommer senare att ta upp kommunernas informations-
och kommunikationsteknik (IKT) som eget ärende. Utskottet
konstaterar följande när det gäller IKT-projekten
inom statsförvaltningen.
Budgetpropositionen innehåller flera åtgärder
för att främja interoperabiliteten mellan informationssystemen
inom den offentliga förvaltningen. Anslaget för
styrning och utveckling av den nationella informationsbranschen (28.70.03)
kan bl.a. användas för att utveckla nationella
lösningar inom IKT. För att målen under
anslaget för styrning och utveckling av statens informations-
och kommunikationsteknik (28.70.01) ska nås, underhålls
och utvecklas bl.a. övergripande arkitekturer inom statsförvaltningen,
styrs och understöds annat arbete som gäller systemarkitektur
och bereds förordningar enligt informationsförvaltningslagen
för att förbättra interoperabiliteten.
Inom ramen för anslaget under momentet för statens
och kommunernas gemensamma datasystemprojekt (28.90.20) föreslås
det att projektet för e-tjänster och demokrati
(SADe), stödprogrammet för IKT inom ramen för
kommun- och servicestrukturreformen och projektet för kommuninformation
ska förlängas.
Som bäst bereds inrättandet av ett nytt servicecenter
för gemensamma grundläggande informationstekniktjänster
och informationssystemtjänster för staten (TORI).
Regeringens proposition RP 150/2013 rd,
som har sänts till förvaltningsutskottet för
betänkande, anknyter till detta. Avsikten är att
de branschoberoende informations- och kommunikationstekniska (IKT)
uppgifterna inom statsförvaltningen ska koncentreras till
det nya ämbetsverket, som inrättas med stöd
av lag. Under åren 2014—2016 överförs dessa
uppgifter från uppskattningsvis 80 ämbetsverk
och inrättningar. Projektet ska bidra till att främja
förenhetligandet av och interoperabiliteten mellan informationstekniska
tjänster och systemtjänster och säkerställa
att redan framtagna tjänster utnyttjas i vid skala. Utskottet
ställer sig bakom dessa mål. Samtidigt understryker
utskottet att man vid omorganiseringen bör ta hänsyn
till särdragen hos de olika myndigheternas uppgifter för
att garantera myndigheternas verksamhetsförutsättningar
också i framtiden. Utskottet betonar att informationssystemsreformerna
ska ses som ett led i utvecklandet av statsförvaltningens
verksamhet och dess tjänster, inte enbart som ett IKT-projekt.
Inom ramen för projektet för förvaltningens säkerhetsnät
TUVE har man skapat ett datanät på hög
beredskaps- och informationssäkerhetsnivå för
statsledningens och säkerhetsmyndigheternas dagliga behov.
Också kommunala aktörer, räddningsväsendet
och den prehospitala akutsjukvården använder TUVE.
Syftet med nätverket är att se till att myndighetskommunikationen
och beslutsfattandet kan skyddas i alla situationer. Ett annat syfte är
att höja beredskapen inför de ökande
cyberhoten. Regeringens proposition till riksdagen med förslag
till lag om verksamheten i den offentliga förvaltningens
säkerhetsnät och lag om ändring av 2 § i
kommunikationsmarknadslagen (RP 54/2013 rd),
som också har sänts till förvaltningsutskottet
för betänkande, anknyter till denna fråga.
TUVE:s verksamhet finansieras till övervägande
del med kundavgifter. Därutöver anvisas ett anslag
i budgetpropositionen för verksamhet och strategisk styrning
och för rekapitalisering av Suomen Erillisverkot Oy.
Utöver dessa projekt pågår flera
andra betydande IKT-projekt inom statsförvaltningen (t.ex.
VITJA, ERICA och AIPA). Projekten täcker ett rätt
brett spektrum. Många av dem är dessutom beroende
av varandra. Utskottet anser det vara ytterst viktigt och med tanke
på kostnadseffektiviteten väsentligt att man ser
till helheten, men också till systemens funktionella kompatibilitet.
Utskottet vill betona ledningens roll och ansvar.
Förvaltningsområdena har strävat
efter att reservera de resurser som behövs för
att genomföra informationssystemprojekten. Ett försenat projekt
kan medföra betydande extra kostnader, framförallt
om nuvarande system måste underhållas längre än
planerat och kanske rentav genom temporära lösningar.
Att ett projekt fördröjs kan leda till att också andra
projekt fördröjs och ge upphov till extra kostnader
också i det skedet. En noggrannare planering och uppföljning
av projekten än för närvarande är
därför av yttersta vikt. Det måste anses
som en bra sak att ett övergripande system för
statsförvaltningens gemensamma projektportföljer
tas i bruk, men utskottet vill ändå understryka
betydelsen av verksamheten inom de enskilda förvaltningsområdena.