Motivering

Förslag

Regeringen föreslår en lag om skydd för direkta tilläggspensionsarrangemang vid arbetsgivarens insolvens. Med direkta tilläggspensionsarrangemang avses att arbetsgivaren förbinder sig att till arbetstagaren betala tilläggspension för att trygga eller förbättra utkomsten när arbetstagaren går i ålderspension. Genom propositionen genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för arbetstagare vid arbetsgivarens insolvens (insolvensdirektivet) till den del som kraven gäller direkta kompletterande pensionssystem.

Enligt den föreslagna lagen (2 § 1 mom. i lagförslag 1) ska arbetsgivaren se till att minst hälften av det belopp som följer av arbetsgivarens pensionsåtagande enligt ett direkt tilläggspensionsarrangemang är tryggad i händelse av konkurs eller företagssaneringsförfarande (garantiskyldighet). Arbetsgivaren kan fullgöra skyldigheten genom att teckna en försäkring, ställa en säkerhet eller på något annat med dessa jämförbart sätt.

Enligt lagförslagets övergångsbestämmelser gäller garantiskyldigheten också tilläggspensioner som avtalats före lagens ikraftträdande. Förslaget innebär sålunda retroaktiva ingrepp i avtalsförhållanden genom att ålägga arbetsgivare som avtalat om direkta tilläggspensionsarrangemang nya skyldigheter.

Utvärdering

Grundlagsutskottet har flera gånger gjort en bedömning av retroaktiva ingrepp i avtalsförhållanden genom lagstiftning (se översikt i GrUU 36/2010 rd). Enligt vedertagen praxis gäller grundlagsskyddet för egendom också kontinuiteten i avtalsförhållanden, trots att förbudet mot att retroaktivt göra ingrepp i avtalsförhållanden inte är en absolut regel. Skyddet för kontinuiteten i förmögenhetsrättsliga rättshandlingar bottnar i tanken att skydda rättssubjektens berättigade förväntningar i ekonomiska frågor. Grundlagsutskottet har brukat anse att det i skyddet för berättigade förväntningar ingår en rätt att lita på att lagstiftningen om viktiga rättigheter och skyldigheter i avtalsförhållandet är bestående och att dessa frågor därför inte kan regleras på ett sätt som urholkar parternas rättsliga ställning i oskälig grad. Det har ansetts att skyddet för berättigade förväntningar och tillitsskyddet accentueras ännu mer när det är fråga om en specialordning som ursprungligen tillkommit genom lag (GrUU 41/2013 rd, GrUU 4/2008 rd, GrUU 25/2005 rd och GrUU 45/2002 rd).

Direkta tilläggspensionsarrangemang har inte tillkommit genom lag utan de baserar sig på avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare. Bestämmelser som ingriper i skyddet för kontinuiteten i avtalsförhållanden har utskottet bedömt med avseende på de generella villkoren för att få inskränka de grundläggande fri- och rättigheterna, exempelvis med avseende på ett godtagbart syfte och bestämmelserna proportionalitet.

Utskottet anser att det finns godtagbara grunder för de föreslagna bestämmelserna med tanke på de grundläggande rättigheterna. Bestämmelserna skyddar pensionstagarnas ekonomiska intressen genom att trygga betalningen av tilläggspension vid arbetsgivarens insolvens. Dessutom genomförs med bestämmelserna skyldigheten i insolvensdirektivet.

Med tanke på proportionaliteten i begränsningen av egendomsskyddet är det av vikt att lagförslaget innehåller bestämmelser som lindrar bestämmelsernas effekt på arbetsgivare. Arbetsgivaren ska skydda endast minst hälften av beloppet av pensionsansvaret. Arbetsgivaren kan också använda för skyddet alternativ som har olika ekonomiska effekter. Dessutom finns det en övergångstid på ca ett år efter lagens ikraftträdande att fullgöra skyldigheten. Arbetarskyddsmyndigheten kan också befria arbetsgivaren från garantiskyldigheten för högst två år i sänder. Utskottet anser därför att den föreslagna regleringen i sin helhet inte urholkar parternas rättsliga ställning i oskälig grad och att förslaget därmed inte utgör något problem med avseende på grundlagens egendomsskydd.