Motivering
Lagutskottet granskar redogörelsen om justerade ramar
för statsfinanserna 2012—2015 med avseende på justitieministeriets
förvaltningsområde. Utskottet kommer främst
att ta upp anslagen för att bekämpa ekonomisk
brottslighet och den svarta sektorn samt resurserna för
domstolar och straffverkställighet.
Kampen mot ekonomisk brottslighet och den svarta sektorn; långa
rättegångar
Enligt redogörelsen är en viktig fråga
inom justitieministeriets förvaltningsområde under
ramperioden 2012—2015 att förkorta de långa
rättegångarna. Dessutom ska kampen mot ekobrottslighet
och den svarta sektorn effektiviseras genom att åklagare,
domstolar, specialindrivningen inom utsökningen och konkursbevakningen får
ett tillskott i form av ett årligt anslag på i
genomsnitt 5 miljoner euro.
Effektiviseringen av kampen mot ekobrottslighet och svart ekonomi är
ett av spetsprojekten enligt regeringsprogrammet. Lagutskottet välkomnar
dessa satsningar och även att de behövliga resurserna
garanteras under ramperioden. Utskottet har redan tidigare pekat
på om att anslag behöver skjutas till för
detta ändamål, eftersom en effektiv bekämpning
av ekobrottslighet och svart ekonomi kan ge betydande statsfinansiella
fördelar (LaUU 6/2010 rd — SRR
2/2010 rd). Effektiviseringen är viktig
också med tanke på rättegångsprocessernas
längd eftersom merparten av de utdragna processerna i praktiken gäller
omfattande ekobrottsmål. Lagutskottet har i flera tidigare
utlåtanden betonat att man måste få bukt
med de utdragna rättegångarna (se bl.a. LaUU
13/2010 rd, LaUU 6/2010 rd, LaUU 28/2009
rd och LaUU 19/2009 rd). Det är
ytterst positivt att också behövliga resurser
avsätts för detta ändamål. Enligt
uppgift är det meningen att tilläggsanslaget bland
annat ska hjälpa till att halvera antalet gamla ärenden
som är föremål för förundersökning.
Domstolarna
Även om det i och för sig är positivt
med årliga anslag till kampen mot ekobrottslighet och svart ekonomi
anvisas de för det ändamålet och förbättrar
därmed inte basfinansieringen för aktörerna
inom justitieministeriets förvaltningsområde.
Exempelvis kommer domstolarna att tilldelas omkring 1,4 miljoner
euro per år för att bekämpa den svarta
sektorn, men enligt uppgift kommer deras basfinansiering ändå att
visa ett underskott på 2,8 miljoner euro. I slutet av ramperioden
ska domstolarna emellertid genomföra utgiftsnedskärningar
på drygt 4 miljoner euro och då kommer det finansiella
underskottet och behovet av nedskärningar att öka.
Eftersom personalkostnaderna i genomsnitt står för
80 procent av förvaltningsområdets utgifter kommer kraven
på minskade utgifter att leda till färre anställda.
Detta påverkar i sin tur oundvikligen behandlingstiderna
och därmed också tillgången till rättsskydd
och enhetlig rättskipning.
Utskottet har tidigare uttalat sig vara allvarligt bekymrat över
de alltför snävt tilltagna anslagen inom justitieministeriets
förvaltningsområde. Det är ytterst oroväckande
att basfinansieringen är fortsatt stram och att den åtstramas
ytterligare under ramperioden, eftersom finansieringen av statlig
kärnverksamhet ska stå på hållbar
grund oberoende av det ekonomiska läget. Utskottet anser
att man oavsett det svåra ekonomiska läget måste
dimensionera domstolsresurserna så att domstolarna vederbörligen
kan uppfylla kraven på rättssäkerhet
enligt grundlagen och internationella förpliktelser. Dessutom
bör man beakta att domstolarnas arbete ökar i
svåra ekonomiska lägen när exempelvis
antalet fordrings- och insolvensärenden stiger klart.
Under de senaste åren har antalet praktikplatser vid
domstolarna minskat stort (med nästan 40 procent sedan
2004). Enligt inkommen utredning innebär de ekonomiska åtstramningarna
att praktikplatserna inte kan bli fler. Detta är inte rationellt
och inte heller ändamålsenligt med tanke på domstolarnas
framtidsvillkor, menar utskottet, eftersom domstolspraktiken de
facto är en viktig rekryteringskanal för domstolskarriär och
eftersom en stor del av dagens yrkesverksamma domare kommer att
gå i pension under de närmaste åren.
Enligt uppgift skulle det gå att öka antalet platser
för domstolspraktik till en skälig nivå med
ett årligt tilläggsanslag på cirka 0,3
miljoner euro. I ljuset av detta är det enligt utskottets
uppfattning motiverat med ett sådant anslag. Utskottet
vill i detta sammanhang också peka på den nyligen
införda lagändring som gör det möjligt
att utvidga domstolspraktiken till hovrätterna och förvaltningsdomstolarna.
I sitt betänkande om den reformen ansåg utskottet
det vara viktigt att hovrätterna och förvaltningsdomstolarna
har resurser och en personalstruktur som ger möjlighet
att skapa praktikantplatser (LaUB 41/2010 rd — RP
278/2010 rd).
Vidare måste man sörja för att det
finns resurser för översyn av domstolarnas och åklagarnas ärendehanteringssystem,
eftersom det då går att spara och öka
produktiviteten på längre sikt (se bl.a. LaUU
13/2010 rd, LaUU 6/2010 rd och LaUU
15/2008 rd). Det är viktigt att modernisera
it-systemen också av den anledningen att dagens föråldrade
system ger upphov till betydande underhållskostnader, som
i sin tur ger mindre spelrum när det gäller domstolarnas
basfinansiering. Utskottet anser att moderniseringen måste inledas
och även slutföras under de närmaste åren,
bl.a. för att ha så lite dubbla kostnader som möjligt.
Enligt uppgift får moderniseringen inledningsvis 1 miljon
euro, medan projektet sammantaget kommer att kosta omkring 10—15
miljoner euro.
Verkställighet av straff
Enligt redogörelsen ska brottspåföljdssystemet utvecklas
så att tyngdpunkten i fråga om straff i någon
mån förskjuts från anstaltspåföljder
till påföljder som avtjänas i frihet
och i fråga om straffverkställighet från
slutna anstalter till öppna anstalter. Det framgår
också att Brottspåföljdsmyndighetens
anstaltsbestånd, personalstyrka och fångantal
ska anpassas i överensstämmelse med den anslagsnivå som
anges i rambeslutet.
Enligt inkommen utredning kommer myndighetens verksamhetsanslag ännu
2012 att överstiga omkostnaderna, men från och
med 2013 kommer omkostnaderna att vara större än
anslaget. Utgiftsökningen beror bland annat på ökande hyresutgifter
och servicecenteravgifter. Följden blir att man under denna
ramperiod måste avbryta arbetet med att rusta upp lokaler
och att de celler som saknar toalett och rinnande vatten inte kommer
att kunna avskaffas. Ramfinansieringen medger heller inte någon
modernisering av klientdatasystemet. Allt knappare resurser kan leda
till att antalet fångar i slutna anstalter måste minskas
eller till att en eller flera anstalter måste läggas
ned.
Utskottet anser att resurserna för straffverkställighet
måste dimensioneras och allokeras så att de stöder
de kriminalpolitiska målet att minska brottsligheten och
dess kostnader. Finansieringsläget under ramperioden är
oroväckande i ljuset av erhållen utredning, menar
utskottet. Resurser måste allokeras till straffverkställighet så att
programmet för sanering av fängelserna kan slutföras.
Detta är viktigt bl.a. så att vi äntligen
kan bli kvitt de omänskliga toalettlösa cellerna
senast 2015 i enlighet med regeringsprogrammet. I fråga
om antalet fängelser och fångplatser understryker
utskottet att det inte går att dra några säkra
slutsatser om hur fångtalet kommer att utvecklas. Vi måste
komma ihåg att vissa nyligen gjorda ändringar
i lagstiftningen, såsom reformeringen som gällde
sexualbrott mot barn, ökar antalet fångar. Det
kan också hända att kommande reformer som skrivits
in i regeringsprogrammet har denna verkan.
Antalet utländska fångar i våra fängelser
har ökat betydligt under 2000-talet. Detta medför betydande
merkostnader inom brottspåföljdssektorn. Utskottet
har nyligen godkänt ett betänkande om en proposition
som syftar till att underlätta överföringen
av fångar mellan Europeiska unionens medlemsstater (LaUB
4/2011 rd — RP 10/2011
rd). Utskottet upprepar nu att det vore bra att i större
omfattning försöka överföra dömda
också till stater utanför EU.
Avslutningsvis
Utskottet hänvisar till det ovan sagda och anser att
resurserna för justitieministeriets förvaltningsområde,
särskilt för domstolarna och straffverkställighet,
ska stärkas under ramperioden trots det svåra
ekonomiska läget.
Det står ändå klart att den åtstramade
ekonomin medför att det blir allt mer nödvändigt
att under ramperioden bedöma hur uppgifterna, strukturerna
och förfarandena inom förvaltningsområdet
kan anpassas till strama utgiftsramar. Det är viktigt
att satsa på utveckling av såväl lagstiftningen
som rutiner och praxis så att de knappa resurserna kan
allokeras så rationellt och ändamålsenligt
som möjligt, men ändå så att den
faktiska rättssäkerheten inte försvagas.