1 kap.
Allmänna bestämmelser
Tillämpningsområde och definitioner
1 §
Tillämpningsområde
I enlighet med denna lag verkställs följande privaträttsliga
skyldigheter och förbud som förelagts i tvistemål
eller brottmål och som ingår i domar eller andra
i denna lag avsedda utsökningsgrunder:
1) skyldighet att betala i pengar eller varor (betalningsskyldighet),
2) skyldighet att överlåta fast egendom eller viss
lös egendom till någon annan,
3) skyldighet att i någon annans besittning överlåta
fast egendom, en byggnad, en lägenhet eller annan lokal
eller en del av en sådan eller att flytta bort från
den (vräkning),
4) skyldighet att göra någonting,
5) förbud att göra någonting och
skyldighet att tillåta att någon annan gör
någonting.
Kvarstad eller andra säkringsåtgärder
som avses i 7 kap. i rättegångsbalken verkställs
i enlighet med 8 kap. i denna lag.
En skyldighet enligt 1 mom. som förelagts genom ett
förvaltningsprocessbeslut eller i förvaltningsförfarande
verkställs i enlighet med denna lag, om det finns en utsökningsgrund
enligt denna lag och verkställigheten förutsätter
sådana åtgärder som avses i denna lag.
2 §
Förhållande till annan lagstiftning
I enlighet med vad som föreskrivs i andra
lagar iakttas förfarandet enligt denna lag även
vid verkställighet som avser
1) skatter, offentliga avgifter och andra offentligrättsliga
eller med dem jämförliga fordringar,
2) böter samt vissa straffrättsliga påföljder och
staten tilldömda ersättningar,
3) vårdnad om barn eller överlämnande
av barn till vårdnadshavaren och umgängesrätt,
4) utomlands givna domar, skiljedomar eller andra utsökningsgrunder,
5) domar och beslut av vissa institutioner och organ inom Europeiska
unionen,
6) lösöre som sålts genom avbetalningsköp,
7) andra säkringsåtgärder än
sådana som avses i 7 kap. i rättegångsbalken.
3 §
Parter och utomstående
I denna lag avses med
1) sökande den som har ansökt om
verkställighet,
2) svarande den mot vilken verkställighet
har sökts,
3) borgenär sökanden vid verkställighet
av betalningsskyldighet och den som har rätt att få betalning
ur den utmätta egendomen,
4) gäldenär svaranden vid verkställighet
av betalningsskyldighet,
5) part en person som avses i 1—4 punkten,
6) utomstående
någon
annan
än
en
i 1—5 punkten
nämnd person.
Med person avses även sammanslutningar, inrättningar
och stiftelser. I fråga om en person som ansvarar för
sökandens fordran endast med värdet av ett föremål
som personen äger gäller i tillämpliga
delar vad som bestäms om gäldenär.
4 §
Sökandens fordran
Med sökandens fordran avses det i utsökningsgrunden
fastställda kapitalet, den ränta som enligt utsökningsgrunden
skall räknas på kapitalet samt de kostnader som
enligt utsökningsgrunden skall betalas jämte ränta
eller den del av de ovan nämnda till vilken sökanden
har begränsat sin ansökan.
5 §
Elektroniskt meddelande
Om inte något annat bestäms i denna lag gäller
i fråga om elektroniska meddelanden det som föreskrivs
i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet
(13/2003). Är det oklart vem som är avsändare
av ett elektroniskt meddelande, skall utmätningsmannen
försäkra sig om meddelandets riktighet.
6 §
Sändande av handling
En handling får sändas till utmätningsmannen
per post på avsändarens eget ansvar.
Som ankomstdag betraktas den dag då handlingen har
kommit till utmätningsmannens verksamhetsställe
eller postbox eller då utmätningsmannen har tillställts
ett meddelande om att försändelsen har kommit
in till ett postföretag.
Om det har föreskrivits eller bestämts en
tidsfrist för inlämnande av en handling, skall
avsändaren se till att handlingen kommer in till utmätningsmannen
inom utsatt tid.
Utsökningsmyndigheter
7 §
Utmätningsmän
Utmätningsmän är häradsfogdarna
och under dem häradsutmätningsmännen.
En häradsutmätningsman skall utföra de
uppgifter som häradsfogden ålägger honom.
Häradsfogden skall övervaka att häradsutmätningsmännen
och de i 8 § avsedda andra tjänstemän
som är underställda häradsfogden sköter sina
uppgifter lagenligt och på tillbörligt sätt
och att de iakttar de föreskrifter som har meddelats dem.
Häradsfogden kan överföra en uppgift
som han givit en underlydande tjänsteman till en annan
underlydande tjänsteman eller själv åta
sig uppgiften.
8 §
Andra tjänstemän
Häradsfogden får vid behov ålägga
också en annan underlydande tjänsteman att utföra
verkställighetsuppdrag som skall skötas av en
häradsutmätningsman, om tjänstemannen
uppfyller behörighetsvillkoren för häradsutmätningsmän.
För tjänstemannen gäller då vad
som föreskrivs om häradsutmätningsmän.
9 §
Häradsfogdens uteslutande behörighet
Häradsfogden skall själv
1) besluta om verkställighet av en icke lagakraftvunnen
utsökningsgrund enligt 2 kap. 8 §, återkallelseåtgärder
enligt 15 § samt kvittning enligt 22 och 23 §,
om verkställighet enligt 3 kap. 6 § 1
mom. i det fall att något fordringsbevis inte finns, om
godkännande av säkerhet enligt 43 §,
om utfärdande av prestationsförbud enligt 92 §,
om anlitande av sakkunnig enligt 109 § och om tillsättande
av syssloman enligt 110 §, om förbigående
av konstgjorda arrangemang enligt 4 kap. 14 §,
om tillämpning av förfogandeförbud enligt
38 §, om betalningsförbud enligt 46 § 2
mom. samt om utmätning av samägda föremål
enligt 73 och 74 §, samt om verkställighet enligt
7 kap. 12—17 §,
2) ge parterna anvisningar enligt 3 kap. 9 §,
3) besluta om föreläggande av hot om hämtning
enligt 3 kap. 59 § 1 mom. och om framställande
av hämtningsbegäran till polisen,
4) besluta om föreläggande av vite och anhålla
om att vite skall dömas ut,
5) sälja utmätt fast egendom, fartyg och inteckningsbara
bilar enligt 4 kap. 3 § samt sådana aktier i ett
aktiebolag vilka berättigar till besittning av en lägenhet
eller en byggnad, samägda föremål enligt
5 kap. 82 § liksom även annan egendom som belastas
av inteckningar, panträtter eller andra säkerhetsrätter,
6) fördela köpesumman för egendom
som nämns i 5 punkten och för annan egendom, när en
partsförteckning enligt 5 kap. 32 eller 44 § har
upprättats,
7) påföra betalnings-, återbetalnings-
eller återställningsskyldighet enligt 2 kap. 16 §, 3 kap.
46 §, 4 kap. 47 §, 5 kap. 25 § eller
9 kap. 2 § 2 mom. eller 4 §,
8) besluta om beviljande av säkringsåtgärder enligt
8 kap. 13 §,
9) besluta om självrättelse, givande av anvisning
om väckande av talan i verkställighetstvist samt
avbrytande av verkställigheten,
10) verkställa uppgörelse mellan säljaren
och köparen i ett avbetalningsköp,
11) besluta om verkställighet av beslut beträffande
vårdnad om barn och umgängesrätt, samt
12) sköta de uppgifter som enligt någon annan
lag hör till häradsfogdens uteslutande behörighet.
10 §
Domstolar
De allmänna domstolarna är besvärsinstans
i utsökningsärenden och handlägger de
utsökningsärenden som enligt vad som bestäms
särskilt hör till deras uppgifter.
Utsökningsverksamhetens förvaltning
11 §
Utsökningsväsendets organisation
Utsökningsväsendet består av en centralförvaltning
och lokala utsökningsverk som lyder under den.
Centralförvaltningen handhas av det riksomfattande
förvaltningsämbetet för utsökningen
(förvaltningsämbetet). Förvaltningsämbetet
och utsökningsverken hör till justitieministeriets
förvaltningsområde.
Ett utsökningsverks verksamhetsområde (utsökningsdistrikt)
består av ett eller flera härad. Bestämmelser
om utsökningsdistrikten utfärdas genom förordning
av statsrådet. Justitieministeriet beslutar om utsökningsverkens
verksamhetsställen.
12 §
Förvaltningsämbetet
Förvaltningsämbetet sköter den administrativa
allmänna ledningen, styrningen och tillsynen av utsökningsverksamheten.
Förvaltningsämbetet skall särskilt sörja
för den regionala tillgången på de tjänster
utsökningsväsendet tillhandahåller.
Förvaltningsämbetets chef utnämns
av statsrådet. I övrigt föreskrivs särskilt
genom lag om förvaltningsämbetets namn, uppgifter,
tjänster och organisation i övrigt.
13 §
Utsökningsverken
Vid utsökningsverken finns häradsfogdar och tjänstemän
som lyder under dem. Chef för ett utsökningsverk är
den ledande häradsfogden.
Chefen för ett utsökningsverk fastställer
verkets arbetsordning.
I fråga om den lokala utsökningsmyndigheten
i landskapet Åland föreskrivs särskilt.
14 §
Utnämning och behörighetsvillkor
De ledande häradsfogdarna och häradsfogdarna
utnämns av förvaltningsämbetet.
Till häradsfogde kan utnämnas en finsk medborgare
som har avlagt juris kandidatexamen eller juris magisterexamen och
som har god förtrogenhet med utsökningsverksamhet
eller i andra uppgifter har uppnått sådan skicklighet
som ett framgångsrikt handhavande av tjänsten
kräver samt har för uppgiften behövliga
personliga egenskaper. Av den som utnämns till ledande
häradsfogde krävs utöver det som nämns
ovan god ledarförmåga.
Bestämmelser om utnämning av och behörighetsvillkor
för häradsutmätningsmän utfärdas genom
förordning av statsrådet.
Jäv och krav på tillbörligt förfarande
15 §
Jävsgrunder
En utmätningsman är jävig,
om
1) utmätningsmannen eller en närstående är part
i utsökningsärendet eller i egenskap av utomstående
har framställt en invändning eller ett yrkande
i ärendet,
2) utmätningsmannen är medlem av styrelsen,
förvaltningsrådet eller något därmed
jämförbart organ eller är verkställande
direktör eller har motsvarande ställning i en
sammanslutning, en stiftelse, en offentligrättslig inrättning
eller ett offentligrättsligt affärsverk som är
part i ärendet eller som i egenskap av utomstående
har framställt en invändning eller ett yrkande
i ärendet,
3) ärendet kan väntas medföra nytta
eller skada för utmätningsmannen eller en närstående,
4) utmätningsmannen är motpart till en part
i ett ärende som behandlas vid rättegång
eller av en myndighet, utom om det är frågan om
ett tjänsteärende som hör till utmätningsmannens uppgifter
eller om parten har anhängiggjort ärendet i syfte
att skapa jäv eller annars uppenbart utan grund,
5) utmätningsmannen har varit ombud för en part
i ärendet, eller om
6) det mellan utmätningsmannen och en part råder
ett anställnings- eller uppdragsförhållande utanför
utmätningsmannens tjänsteförhållande eller
något annat sådant förhållande
att det med beaktande av ärendets art och omständigheterna som
helhet finns grundad anledning att ifrågasätta
utmätningsmannens opartiskhet i saken.
En utmätningsman är jävig också om
någon annan omständighet som kan jämställas
med de omständigheter som avses i 1 mom. ger grundad anledning
att ifrågasätta utmätningsmannens opartiskhet
i saken.
16 §
Närstående
I 15 § avses med närstående
1) utmätningsmannens make och tidigare make,
2) utmätningsmannens barn, barnbarn, syskon,
föräldrar, far- och morföräldrar,
den som på något annat sätt står
utmätningsmannen särskilt nära och dessa
personers makar samt utmätningsmannens syskonbarn och föräldrars
syskon,
3) utmätningsmannens makes barn, barnbarn, syskon,
föräldrar samt far- och morföräldrar.
Med makar avses i 1 mom. äkta makar och personer som
lever i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande
förhållanden eller i ett annat parförhållande.
Närstående är också motsvarande
halvsläktingar.
17 §
Inverkan av jäv
En utmätningsman får inte inleda verkställigheten
om han är jävig, och inte fortsätta verkställigheten
om han senare blir eller konstaterar sig vara jävig.
Utmätningsmannen är inte skyldig att separat utreda
jäv enligt 15 § 2 mom. i enkla ärenden
med ett schematiskt förfarande.
18 §
Invändning om jäv
Invändning om jäv för en utmätningsman skall
framställas så snart den som framställer
invändningen har fått kännedom om grunden
för jävet. Invändningen skall motiveras.
En uppenbart grundlös invändning om jäv
får utmätningsmannen avgöra själv.
Andra invändningar avgörs av den utsökningsmyndighet
som förordnar en ställföreträdare
för utmätningsmannen. Om invändningen
om jäv godkänns, skall en ojävig utmätningsman
fortsätta handläggningen av ärendet samt
kontrollera tidigare åtgärder i ärendet
och eventuellt göra självrättelse.
Utsökningsmyndighetens beslut genom vilket en invändning
om jäv har förkastats kan överklagas
endast samtidigt som besvär anförs över
en utförd verkställighetsåtgärd.
Efter det att utmätningsmannen har utfört en verkställighetsåtgärd
kan i fråga om den åtgärden inte utan
giltig orsak åberopas en i 15 § 2 mom.
avsedd omständighet som tidigare varit känd.
19 §
Krav på tillbörligt förfarande
En utmätningsman skall i sina tjänsteåligganden
förfara sakligt och opartiskt. Verkställighetsuppgifterna
skall utföras snabbt, effektivt och ändamålsenligt
utan att svaranden eller utomstående åsamkas
större olägenhet än vad syftet med verkställigheten
kräver. Utmätningsmannen skall främja
svarandens egen aktivitet och försonlighet mellan parterna
på behörigt sätt i utsökningsärendet.
20 §
Krav på öppenhet
En utmätningsman skall med anledning av förfrågan
och om han observerar att situationen kräver det på eget
initiativ underrätta gäldenären om dennes
rätt att begära begränsning av utsökningsbeloppet
samt vid behov ge parterna annan handledning i utsökningsärendet
och information om verkställighetens skeden liksom om andra
omständigheter av betydelse för parterna.
21 §
Förbud mot eftersträvande av vinning och mot olämpligt
förfarande
En tjänsteman som behandlar utsökningsärenden
får inte med utnyttjande av sin ställning eller
information som erhållits i den verka för egen
eller annans vinning eller annars på ett olämpligt
sätt som strider mot någon parts intresse eller
som är ägnat att rubba förtroendet för
utsökningsverksamhetens saklighet eller opartiskhet.
22 §
Begränsningar beträffande näringsverksamhet
En tjänsteman som behandlar utsökningsärenden
får inte själv eller via mellanhänder
1) privat driva in fordringar för någon annans räkning,
om fordringsägaren inte är en närstående
som avses i 16 §,
2) för egen eller en närståendes
räkning förvärva fordringar för
indrivning,
3) mot separat ersättning utföra sådana
med utsökningsförrättningar sammanhängande
uppgifter som på ett ändamålsenligt sätt
kan anförtros utomstående,
4) för egen eller en närståendes
räkning skaffa sig ekonomisk fördel av verksamhet
som avses i 1—3 punkten och som bedrivs av någon
annan.
23 §
Rätt att förvärva utmätt
egendom
En utmätningsman får inte i ett ärende
där han har utfört verkställighetsåtgärder
själv eller via mellanhänder för egen
eller någon annans räkning förvärva
egendom som har utmätts eller annars varit föremål
för verkställighet. En tjänsteman som
behandlar utsökningsärenden får inte heller
i något annat fall förvärva egendom som är
föremål för verkställighet,
om detta kan anses olämpligt på det sätt
som avses i 21 §.
Utsökningsregistret
24 §
Utsökningens informationssystem och utsökningsregistret
Utsökningens informationssystem är ett för skötseln
av utsökningsmyndigheternas uppgifter inrättat
informationssystem som är avsett för utsökningsmyndigheternas
riksomfattande bruk och som drivs med hjälp av automatisk
databehandling. Förvaltningsämbetet sörjer
för driften och utvecklandet av informationssystemet.
Till utsökningens informationssystem hör ett utsökningsregister,
som förs och används med tanke på utförandet
av utsökningsmyndigheternas uppgifter. Registret består
av en riksomfattande indexdel och registerdelar som förs
lokalt.
Syftet med informationssystemet och utsökningsregistret är
att främja en ändamålsenlig
och gäldenärsbaserad behandling av utsökningsärendena,
elektronisk kommunikation, utförandet av utsökningsförvaltningens
lednings-, styrnings-, kontroll- och tillsynsuppgifter
samt statistikföringen.
25 §
Registeransvariga
Utsökningsregistret förs av de lokala utsökningsmyndigheterna
tillsammans. Den myndighet som har fört in uppgifter ansvarar
för att de införda uppgifterna är korrekta
samt för att registreringen och användningen sker
på lagligt sätt vid skötseln av de egna åliggandena.
Förvaltningsämbetet sörjer för
den allmänna driften av registret samt meddelar föreskrifter
om hur uppgifterna tekniskt skall föras in och behandlas.
26 §
Registrets datainnehåll
För utsökningsregistret får
i de lokala registerdelarna samlas och föras
in
1) för hanteringen av utsökningsärendena identifieringsuppgifter
och kontaktinformation om parterna och deras företrädare
samt uppgifter om redovisningsadress, verkställighetens
eller fordrans art, sökandens fordran, verkställighetsåtgärder
som vidtagits av utmätningsmannen och tidpunkten för
dem, influtna och till sökanden redovisade belopp, hinder
för verkställigheten, anteckning som
passivfordran samt andra motsvarande uppgifter om utsökningsärendet
och verkställighetsförrättningarna (ärendehanteringsuppgifter),
2) för ordnande av myndigheternas samarbete uppgifter
eller begäran om uppgifter som gäller gäldenärens
vistelseort eller egendom (samarbetsuppgifter),
3) av parterna eller utomstående erhållna
och av utsökningsmyndigheterna på annat sätt
inhämtade uppgifter i utsökningsärendet,
dock inte sådana känsliga personuppgifter som
avses i 11 § i personuppgiftslagen (523/1999),
med undantag av uppgifter om socialvårdsförmåner som
gäldenären erhållit och som kan påverka
utmätningen (specialuppgifter).
I registrets indexdel får föras in sådana ärendehanteringsuppgifter
som behövs för att ärendet skall kunna
hittas i de lokala registerdelarna.
27 §
Rätt att behandla uppgifter
På behandlingen av personuppgifter som har samlats
in för utsökningsregistret och som har förts
in i det tillämpas personuppgiftslagen,
om inte något annat föreskrivs nedan.
Häradsfogdarna och de tjänstemän
som lyder under dem samt de berörda tjänstemännen
vid justitieministeriet och förvaltningsämbetet
får i utsökningsärenden eller utsökningens
förvaltningsärenden utan hinder av sekretessbestämmelserna
behandla uppgifter som nämns i 26 §, specialuppgifter
dock endast till den del det är nödvändigt
i ett ärende.
28 §
De registrerades rätt till insyn
Om rätten till insyn enligt personuppgiftslagen skulle
försvåra verkställigheten avsevärt, kan
utövandet av rätten till insyn skjutas upp till behövliga
delar tills behövliga utmätningar eller andra
verkställighetsåtgärder har utförts
och egendomen har tagits om hand av utmätningsmannen, dock
högst sex månader från begäran om
rätt till insyn.
Har utövandet av rätten till insyn skjutits
upp, kan dataombudsmannen utöver vad som föreskrivs
någon annanstans, på begäran av den registrerade
kontrollera att registrets uppgifter om den registrerade är
lagenliga.
29 §
Avförande av uppgifter
Ur utsökningsregistret skall följande
uppgifter avföras:
1) ärendehanteringsuppgifterna 30 år efter
det att ärendet blivit anhängigt,
2) samarbetsuppgifterna när de inte längre
behövs, dock senast när ärendet inte
längre är anhängigt eller när
tiden för passivregistreringen upphör,
3) specialuppgifterna 10 år efter införandet
eller tidigare, om uppgifterna uppenbarligen inte längre
behövs.
Specialuppgifterna får förvaras i längre
tid än 10 år om det finns grundad anledning, dock
inte över 20 år från det att de infördes.
Registeruppgifternas offentlighet och utlämnande av
uppgifter
30 §
Registeruppgifternas offentlighet
De uppgifter i utsökningsregistret över vilka ett
intyg enligt 31 § 1 mom. kan utfärdas är
offentliga. Övriga uppgifter i registret är sekretessbelagda.
31 §
Intyg ur utsökningsregistret
Var och en har rätt att av den lokala utsökningsmyndigheten
ur utsökningsregistret få ett intyg som gäller
en namngiven person i dennes egenskap av svarande i ett utsökningsärende.
I intyget antecknas följande uppgifter som införts under
de två år som föregår dagen
för begäran:
1) sökandens och svarandens namn samt svarandens födelsedatum
och hemkommun,
2) utsökningsärendet, den tid ärendet
har varit anhängigt och registrering som passivfordran,
3) beloppet av sökandens fordran och det belopp som
redovisats till sökanden,
4) hinderintygets art och datum.
Intyget ges i form av en utskrift ur utsökningens
informationssystem. Om anteckningar som nämns i 1 mom.
inte finns i registret, ges ett intyg också över
detta.
Intyget kan utfärdas för en tid av fyra år
före begäran, om den som begär intyget
visar att uppgifterna behövs för att trygga hans
eller hennes försörjning eller något
annat vägande enskilt intresse eller ett viktigt allmänt
intresse.
Innan intyget utfärdas skall i utsökningens
informationssystem föras in namnet på den som har
begärt intyget, dennes yrke och boningsort samt
den centrala motiveringen enligt 3 mom. Den registrerade skall på begäran
få uppgifter om vem som under de senaste sex månaderna
har fått intyg om honom eller henne ur utsökningsregistret.
Bestämmelser om intyg som gäller minderåriga
finns i 3 kap. 113 § 2 mom.
32 §
Rätt att få information för kreditupplysningsverksamhet
Den som bedriver kreditupplysningsverksamhet har rätt
att utan hinder av sekretess för en tid av två månader
före begäran få ärendehanteringsuppgifter
om sådana utsökningsärenden
angående verkställighet av betalningsskyldighet
i vilka intyg över hinder har utfärdats.
Uppgifter om sådant intyg över hinder som gäller
begränsad utsökning får ges endast på det villkor
att den som bedriver kreditupplysningsverksamhet helt
och hållet avför dem ur registret, om gäldenären
betalar den skuld som drevs in genom begränsad utsökning.
Om en fordran som avses i 1 eller 2 mom. blir indriven i sin
helhet vid utsökning efter det att uppgifterna om den har
getts ut, skall utmätningsmannen på gäldenärens
begäran underrätta den som bedriver kreditupplysningsverksamhet om
saken. Om utsökningsgrunden upphävs, skall
utmätningsmannen på begäran
underrätta den som bedriver kreditupplysningsverksamhet om
saken för avförande av registeranteckningarna.
Samma förfarande skall iakttas om det framgår
att utsökningen av någon annan anledning varit
ogrundad.
De uppgifter som avses i denna paragraf kan lämnas
ut i elektronisk form.
Bestämmelser om utlämnande av uppgifter som
gäller minderåriga finns i 3 kap. 113 § 2 mom.
33 §
Utlämnande av uppgifter myndigheter emellan
Utöver det som i någon annan lag föreskrivs om
en utsökningsmyndighets rätt eller skyldighet
att lämna ut uppgifter, har myndigheter och den som i övrigt
sköter ett offentligt uppdrag rätt att utan hinder
av sekretessbestämmelserna ur utsökningsregistret
få de ärendehanteringsuppgifter som de behöver
för skötseln av sina åligganden för
en tid av fyra år före begäran samt samarbetsuppgifter.
Uppgifterna kan lämnas ut i elektronisk form, om mottagaren
enligt bestämmelserna om skydd av personuppgifter
har rätt att registrera och använda sådana
personuppgifter.
Vad som bestäms i 1 mom. begränsar inte utlämnande
av uppgifter med stöd av 3 kap. 70 och 71 §. De
mottagare av uppgifter som avses i de nämnda paragraferna
har rätt att för skötseln av sina i paragraferna
nämnda uppgifter utan hinder av sekretessbestämmelserna
med hjälp av teknisk anslutning få uppgifter också ur
utsökningens informationssystems riksomfattande indexdel.
I fråga om utmätningsmannens rätt
att på eget initiativ lämna ut uppgifter och om
förbud mot utlämnande av uppgifter gäller
för uppgifterna i utsökningsregistret vad som
föreskrivs i 3 kap. 72 och 73 §.
34 §
Utskrifter till parterna
Till en person som är eller har varit svarande eller
sökande i ett utsökningsärende skall
på begäran ges en utskrift ur informationssystemet som
innehåller ärendehanteringsuppgifterna, frånsett
personbeteckning, kontaktinformation och redovisningsadress, för
de föregående fyra åren och vid behov
för en längre tid. Borgensmän och andra
vilkas betalningsskyldighet kan påverkas av en viss fordrans
preskription och belopp har motsvarande rätt i fråga
om denna fordran. Vad som här föreskrivs påverkar
inte en parts rätt att få uppgifter med stöd
av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999).
Om det inte är uppenbart onödigt, skall till parterna
regelbundet ges uppgifter ur utsökningens informationssystem
om de belopp som influtit respektive inte indrivits i utsökningsärendet
samt om andra motsvarande omständigheter, enligt vad som
bestäms genom förordning av statsrådet.
Uppgifterna kan lämnas i elektronisk form. Parterna kan
ges en möjlighet att i informationssystemet med hjälp
av den information som nämns i 31 § 1 mom.
följa behandlingen av ärendet.
35 §
Utlämnande av uppgifter med hjälp av teknisk anslutning
Förvaltningsämbetet kan besluta om inrättande
av en teknisk anslutning och om utlämnande av uppgifter
ur utsökningsregistret med hjälp av den, om den
som tar emot uppgifterna enligt lag har rätt att av utsökningsmyndigheterna
få uppgifter i elektronisk form. Innan en sådan
teknisk anslutning öppnas skall den som tar emot uppgifterna
lägga fram en utredning om att uppgifterna kommer att skyddas
på behörigt sätt.
2 kap.
Utsökningsgrunder
Utsökningsgrund som förutsättning
för verkställighet
1 §
Allmän bestämmelse
En förutsättning för att ett utsökningsärende skall
bli anhängigt och verkställt är att sökanden har
en utsökningsgrund enligt 2 §, i vilken svaranden
har ålagts en i 1 kap. 1 § avsedd skyldighet eller
en säkringsåtgärd förordnats,
och att den rättighet som nämns i utsökningsgrunden inte
har upphört på grund av betalning eller preskription
eller av någon annan orsak. Utmätningsmannen skall
kontrollera att fordran inte har preskriberats samt av
parterna begära en utredning, ifall det är oklart
om rättigheten har upphört.
Bestämmelser om rätten för en innehavare
av säkerhetsrätt att få betalning utan
utsökningsgrund finns i 4 och 5 kap. Utmätningsmannen
får utan särskild utsökningsgrund verkställa
skyldigheter som följer av utsökningsförfarandet
i enlighet med denna lag.
2 §
Förteckning över utsökningsgrunder
Följande handlingar utgör utsökningsgrunder:
1) en domstols dom i tvistemål eller brottmål,
2) en domstols beslut om säkringsåtgärder,
3) en skiljedom som givits vid skiljeförfarande enligt
lagen om skiljeförfarande (967/1992) eller någon
annan lag, och en förlikning som fastställts genom
sådan skiljedom,
4) utmätningsmannens uppgörelseprotokoll över
avbetalningsköp, fastställda avtal om underhållsbidrag
samt sådana förbindelser eller fordringsbevis
om vilkas verkställighet i den ordning som anges i denna
lag finns bestämmelser i någon annan lag,
5) beslut av en förvaltningsdomstol och annan myndighet
i förvaltningsprocessärenden,
6) beslut av statsrådet, ett ministerium, ett ämbetsverk
som hör till statens centralförvaltning och en
länsstyrelse samt andra förvaltningsbeslut, om
beslutet i fråga enligt någon annan lag skall
verkställas i den ordning som anges i denna lag.
Vad som i denna lag föreskrivs om dom, gäller
i tillämpliga delar också en domstols beslut, förordnanden
och interimistiska förordnanden i tvistemål och
brottmål samt av domstolen fastställd förlikning.
Domars laga kraft
3 §
Lagakraftvunna domar
En lagakraftvunnen dom verkställs utan krav på att
sökanden ställer säkerhet. Svaranden
kan inte förhindra verkställigheten genom att
ställa säkerhet.
Extraordinärt ändringssökande förhindrar
inte verkställigheten av en lagakraftvunnen dom. Den domstol
som behandlar den extraordinära ändringsansökan
kan dock förbjuda eller avbryta verkställigheten
med iakttagande i tillämpliga delar av 10 kap. 20—26 §.
4 §
Domar som inte vunnit laga kraft
Om inte annat föreskrivs någon annanstans, skall
en icke lagakraftvunnen dom verkställas på det
sätt som anges i 5—12 § utan hinder av
att ändring sökts. Om en domstol med stöd
av lag har förordnat att en dom som den har meddelat skall
verkställas innan domen vunnit laga kraft, skall förordnandet
iakttas.
5 §
Betalningsdom i tingsrätt
En icke lagakraftvunnen tingsrättsdom som gäller
betalningsskyldighet får verkställas, om gäldenären
inte ställer säkerhet för sökandens fordran,
utsökningsavgiften och eventuella verkställighetskostnader.
Också partiell säkerhet kan ställas,
om den tillsammans med den utmätta egendomen täcker
ovan nämnda belopp.
Utmätt egendom får säljas utan gäldenärens samtycke
endast om egendomen snabbt sjunker i värde eller medför
höga skötselkostnader och sökanden ställer
säkerhet för skada och verkställighetskostnader
som försäljningen eventuellt medför.
Om sökanden inte ställer säkerhet, kan utmätningen återkallas.
De influtna medlen får redovisas mot säkerhet.
6 §
Tingsrättsdom som förutsätter vräkning
En icke lagakraftvunnen tingsrättsdom som gäller
vräkning får verkställas, om sökanden ställer
säkerhet för ersättningsskyldigheten
i det fall att domen upphävs eller ändras, för
verkställighetskostnaderna och för åtgärder
för återkallande av verkställigheten.
Bestämmelserna i 1 mom. gäller också en
icke lagakraftvunnen tingsrättsdom enligt vilken svaranden
förpliktas att till sökanden överlåta
fast egendom eller ett aktiebrev eller någon annan handling
som medför rätt att besitta bostadslägenheter
eller andra lokaler, om verkställigheten förutsätter
vräkning.
7 §
Tingsrättsdom som gäller skyldighet att överlåta
lös egendom
En icke lagakraftvunnen tingsrättsdom enligt vilken
svaranden förpliktas att till sökanden överlåta
viss lös egendom får verkställas, om
sökanden ställer säkerhet för återlämnande
av egendomen och för verkställighetskostnaderna.
I annat fall skall utmätningsmannen på sökandens begäran
säkerställa att egendomen bevaras tills domen
har vunnit laga kraft, med iakttagande i tillämpliga delar
av vad som i 8 kap. föreskrivs om kvarstad.
8 §
Tingsrättsdom som gäller andra skyldigheter
En icke lagakraftvunnen tingsrättsdom som gäller
andra skyldigheter än sådana som nämns
i 5—7 § får verkställas, om
inte verkställigheten innebär att ändringssökande
blir onyttigt, och om sökanden ställer säkerhet
för ersättningsskyldigheten i det fall att domen
upphävs eller ändras, för verkställighetskostnaderna
och för åtgärder för återkallande
av verkställigheten.
9 §
Tredskodom
En icke lagakraftvunnen tredskodom verkställs som en
lagakraftvunnen dom.
10 §
Hovrättsdom
En icke lagakraftvunnen hovrättsdom som inte får överklagas
utan besvärstillstånd verkställs som
en lagakraftvunnen dom. De influtna medlen får dock redovisas
endast mot säkerhet.
Beträffande en icke lagakraftvunnen dom som hovrätten har meddelat i första instans gäller 5—8 §.
11 §
Interimistiskt förordnande av domstol
Ett interimistiskt förordnande enligt 5 kap. 7 § i
rättegångsbalken som gäller återställande
av besittning eller ett rubbat förhållande eller
någon annan åtgärd verkställs
utan krav på att sökanden ställer säkerhet.
Svaranden kan inte genom att ställa säkerhet förhindra
verkställigheten.
12 §
Av domstol fastställd förlikning
En förlikning som har fastställts av domstol verkställs
som en lagakraftvunnen dom.
Förordnande om avbrott och återkallande av verkställighet
13 §
Förordnande om avbrott
En domstol kan med anledning av besvär eller återvinningstalan
som den behandlar förbjuda verkställigheten av
en icke lagakraftvunnen dom eller en tredskodom eller
förordna att verkställigheten skall avbrytas (förordnande
om avbrott). Domstolen kan samtidigt vid behov förordna
att en redan utförd verkställighetsåtgärd skall återgå.
En verkställd vräkning kan förordnas
att återgå endast av vägande skäl.
Utmätningsmannen skall vid behov höras med anledning
av förordnandet om avbrott. Beträffande meddelande
av förordnande om avbrott och förordnandets verkningar
på verkställigheten gäller i övrigt i tillämpliga delar 10
kap. 20—26 §.
14 §
Återförvisande av ärende
En fullföljdsdomstol kan när den återförvisar eller överför
ett ärende till en lägre domstol förordna
att redan utförd verkställighet skall bestå tills
den lägre domstolen har avgjort ärendet och verkställighet
söks på grundval av den nya utsökningsgrunden.
Den domstol till vilken ärendet har återförvisats
eller överförts kan av särskilda skäl återkalla
verkställigheten innan ärendet avgörs.
Om ärendet avskrivs, skall verkställigheten återkallas.
15 §
Återkallelseåtgärder på grund
av att utsökningsgrunden upphävts
Om den dom som utgör utsökningsgrund upphävs
eller förfaller, är utsökningsärendet
inte längre anhängigt. Utmätningsmannen
skall då vidta de åtgärder som står
till buds för att återkalla verkställigheten, även
om den senare domen överklagas, om inte domstolen har förbjudit återkallandet
eller förordnat att det skall avbrytas. En vräkning återgår
dock först när den senare domen har vunnit laga
kraft.
Om domen ändras till sökandens nackdel, skall
utmätningsmannen vidta behövliga åtgärder
för att återkalla verkställigheten i ärendet.
16 §
Borgenärens återbetalnings- och återställningsskyldighet
Om den dom som utgör utsökningsgrund upphävs
eller ändras, skall en sökande eller borgenär
som har lyft medel eller fått egendom i sin besittning, återbetala
medlen med ränta och återställa egendomen
med avkastning till utmätningsmannen. Om inte medlen återbetalas
eller egendomen återställs, skall utmätningsmannen på svarandens
begäran i enlighet med denna lag driva in medlen av den
som lyft dem eller ta dem ur den säkerhet denne ställt
eller hämta den i besittning tagna egendomen.
På lyfta penningbelopp skall betalas ränta
enligt 3 § 2 mom. i räntelagen (633/1982).
Räntan räknas från den dag då medlen
inkom till utmätningsmannen till dess att en månad
har förflutit från den dag då den senare
domen gavs eller medlen därförinnan har återbetalats.
Efter nämnda tid skall ränta betalas enligt 4 § 1
mom. i räntelagen.
17 §
Sökandens ersättningsskyldighet och ersättningsrättegång
Om verkställigheten återkallas på grund
av att domen har upphävts eller ändrats, skall
sökanden ersätta svaranden för alla skador
till följd av verkställigheten och återkallandet
av den. Ersättningen bestäms med iakttagande i
tillämpliga delar av vad som föreskrivs i skadeståndslagen
(412/1974).
Ersättningstalan skall väckas vid den tingsrätt
inom vars domkrets verkställighetsåtgärden har
vidtagits. Talan skall väckas inom ett år från den
dag då domen i ärendet som gällde utsökningsgrunden
har vunnit laga kraft och verkställigheten har återkallats.
Käranden skall utan dröjsmål underrätta
utmätningsmannen om att talan har väckts.
Verkställbarhet för andra utsökningsgrunder
18 §
Beslut om säkringsåtgärder
Bestämmelser om verkställigheten av ett icke lagakraftvunnet
beslut om säkringsåtgärder finns i 7
kap. 14 § i rättegångsbalken. Vad som
i 8 kap. i denna lag bestäms om säkerhet gäller
beslut om säkringsåtgärder, oberoende
av om beslutet har vunnit laga kraft.
I fråga om återkallande av verkställigheten
av beslut om säkringsåtgärder gäller
13—15 § i detta kapitel samt 8 kap.
19 §
Skiljedom
En skiljedom som tingsrätten har förordnat
att skall verkställas verkställs som en domstols
lagakraftvunna dom. En högre myndighet eller domstol i
vilken talan om upphävande eller ogiltigförklarande
av skiljedomen har väckts kan av vägande skäl
förbjuda verkställigheten eller förordna
att den skall avbrytas, med iakttagande i tillämpliga delar
av 10 kap. 20—26 §.
Om en skiljedom upphävs eller ogiltigförklaras
iakttas 15—17 § i detta kapitel.
20 §
Vissa andra handlingar
Beträffande verkställbarheten av uppgörelseprotokoll,
avtal om underhållsbidrag, förbindelser och fordringsbevis
som nämns i 2 § 1 mom. 4 punkten gäller
vad som särskilt föreskrivs i någon annan
lag.
21 §
Förvaltningsprocessbeslut och förvaltningsbeslut
Ett i 2 § 1 mom. 5 eller 6 punkten avsett icke lagakraftvunnet
förvaltningsprocessbeslut eller förvaltningsbeslut
om föreläggande av betalningsskyldighet får
verkställas med iakttagande av 5 §. Om andra skyldigheter
har ålagts i beslutet, får beslutet verkställas
först när det har vunnit laga kraft. Om det dock
i beslutet med stöd av 31 § 2 mom. i förvaltningsprocesslagen (586/1996)
har bestämts att beslutet kan verkställas innan
det har vunnit laga kraft, iakttas i tillämpliga delar
6—8 § i detta kapitel. Om det i någon
annan lag finns andra bestämmelser om laga kraft vid verkställighet
av förvaltningsprocessbeslut eller förvaltningsbeslut
i ett visst slag av ärenden, skall dessa iakttas.
Beträffande meddelande av förordnande om avbrott
och andra motsvarande bestämmelser om verkställigheten
gäller 32 och 66 § i förvaltningsprocesslagen.
Om ett förvaltningsbeslut eller ett förvaltningsprocessbeslut
upphävs eller ändras, gäller 15—17 § i
detta kapitel.
Kvittning
22 §
Gäldenärens kvittningsyrkande
Verkställighet får inte utföras till
den del gäldenären kräver kvittning av
sökandens fordran på grundval av en sådan
motfordran beträffande vilken gäldenären
före utmätningen hade en lagakraftvunnen dom eller
någon annan utsökningsgrund som kan verkställas
som en lagakraftvunnen dom. Dessutom skall förutsättningarna
för kvittning också i övrigt ha uppfyllts
före utmätningen.
Kvittningen träder i kraft när gäldenären
meddelar utmätningsmannen sitt kvittningsyrkande. Meddelandet
skall lämnas senast när gäldenären har
fått kännedom om att utmätning har verkställts.
Utmätningsmannen skall delge sökanden kvittningsyrkandet.
23 §
Utomståendes kvittningsyrkande
Om inte annat föreskrivs någon annanstans
i lag, har en utomstående som har delgivits ett betalningsförbud
som gäller utmätning av fordran rätt
att kvitta gäldenärens fordran med sin motfordran
beträffande vilken han då hade en lagakraftvunnen
dom eller någon annan utsökningsgrund som kan
verkställas som en lagakraftvunnen dom. Dessutom skall
förutsättningarna för kvittning också i övrigt
ha uppfyllts före delgivningen av betalningsförbudet.
Kvittning får dock inte ske till nackdel för en
borgenär med bättre förmånsrätt.
Kvittningen träder i kraft när den utomstående
meddelar utmätningsmannen sitt kvittningsyrkande. Meddelandet
skall lämnas utan dröjsmål när
den utomstående har fått del av betalningsförbudet.
Utmätningsmannen skall delge gäldenären
kvittningsyrkandet.
Säljs fordran genom utsökning, har den utomstående
kvittningsrätt i förhållande till köparen endast
om han har meddelat utmätningsmannen sitt kvittningsyrkande
före försäljningen.
Tidsfrist för verkställbarheten
24 §
Tidsfrist
En utsökningsgrund enligt denna lag, i vilken en fysisk
person har förelagts en betalningsskyldighet, är
verkställbar i 15 års tid (utsökningsgrundens
tidsfrist). Tidsfristen är 20 år, om den
i utsökningsgrunden nämnda borgenären är
en fysisk person eller om en ersättningsfordran grundar
sig på ett brott för vilket gäldenären
har dömts till fängelse eller samhällstjänst.
Om gäldenären visar att fordran innan utsökningsgrunden
givits har överförts till en fysisk person från
någon annan än en annan fysisk person, är
den i 1 mom. avsedda tidsfristen 15 år.
Har det inom utsökningsgrundens tidsfrist förrättats
utmätning för indrivning av fordran eller har
fordran uppgivits vid försäljning som avses i
5 kap., hindrar det att tidsfristen har löpt ut inte att
betalning fås ur de utmätta medlen.
25 §
Beräkning av tidsfristen
Utsökningsgrundens tidsfrist räknas från
det att en tredskodom eller en lagakraftvunnen dom eller någon
annan slutgiltig utsökningsgrund har givits.
Börjar prestationsskyldigheten först efter
den i 1 mom. nämnda tidpunkten, räknas utsökningsgrundens
tidsfrist från det att skyldigheten inträdde.
I fråga om betalningsprogram som fastställts
av en domstol tillämpas dock 1 mom.
26 §
Förlängning av tidsfristen
En borgenär kan i domstol väcka
talan mot gäldenären och yrka förlängning
av utsökningsgrundens tidsfrist. Domstolen kan
bestämma att tidsfristen förlängs med
10 år från utgången av den ursprungliga
tidsfristen. En förutsättning för förlängning är
att gäldenären under den ursprungliga tidsfristen
väsentligt har försvårat borgenärens
möjligheter att få betalning genom att
1) gömma undan eller skänka bort egendom,
2) obefogat öka beloppet av sina skulder,
3) hemlighålla eller ge felaktig eller vilseledande
information om sin ekonomiska ställning vid konkurs, utsökning,
skuldsaneringsförfarande för privatpersoner eller
saneringsförfarande för företag,
eller
4) på något annat liknande och uppenbart olämpligt
sätt ordna sin ekonomiska ställning till borgenärernas
nackdel.
Utsökningsgrundens tidsfrist får dock inte förlängas
om det kan anses oskäligt för gäldenären.
Talan om förlängning av utsökningsgrundens tidsfrist
skall väckas senast två år efter utgången av
den ursprungliga tidsfristen.
27 §
Preskription av fordran och dom om förlängning
av tidsfristen
En fordran preskriberas när utsökningsgrundens
tidsfrist löper ut. Därefter gäller för
fordrans del vad som i lagen om preskription av skulder (728/2003)
föreskrivs om preskriberade fordringar.
I den dom genom vilken utsökningsgrundens tidsfrist
förlängs efter att den löpt ut åläggs
gäldenären den betalningsskyldighet som gällde
vid tidsfristens slut, om inte något annat följer
av att betalning skett därefter eller av någon
motsvarande omständighet. Gäldenärens
betalningsskyldighet inträder genast och gäller
tills den förlängda tidsfristen löpt
ut. En icke lagakraftvunnen dom om den är verkställbar
så som föreskrivs ovan i detta kapitel.
I den dom genom vilken utsökningsgrundens tidsfrist
förlängs innan den löpt ut fastställs
att utsökningsgrunden är verkställbar
till dess att den förlängda tidsfristen löpt
ut. Den ursprungliga utsökningsgrunden är på grundval
av en icke lagakraftvunnen dom som gäller detta verkställbar
på samma sätt som en icke lagakraftvunnen dom.
En förlängning av tidsfristen för
en utsökningsgrund påverkar inte ställningen
för andra som ansvarar för samma skuld.
28 §
Domstolens meddelande och utmätningsmannens intyg
Den domstol där talan enligt 26 § har väckts skall
omedelbart underrätta utmätningsmannen på orten
om saken för anteckning i utsökningens informationssystem.
Utmätningsmannen skall på begäran
till gäldenären och borgenären utfärda
ett intyg över att utsökningsgrundens tidsfrist
och tidsfristen enligt 26 § för väckande
av talan har löpt ut utan att talan har väckts.
Ett intyg ufärdas om de behövliga uppgifterna
kan fås ur utsökningens informationssystem eller
annars utan särskild utredning. Parterna skall ge utmätningsmannen
behövliga uppgifter och handlingar.
3 kap.
Allmänna bestämmelser om förfarandet
Anhängiggörande av utsökningsärenden
1 §
Ansökan om utsökning
Utsökning söks genom
1) skriftlig ansökan till utmätningsmannen
på svarandens bonings- eller hemort eller till en annan
lokal utsökningsmyndighet,
2) elektroniskt meddelande till en sådan lokal utsökningsmyndighet
som förfogar över ett system för mottagande
av elektroniska meddelanden,
3) elektroniskt meddelande med hjälp av en teknisk
anslutning till utsökningens riksomfattande informationssystem,
om förvaltningsämbetet eller någon som
förvaltningsämbetet förordnat har beviljat
sökanden tillstånd till detta (informationssystemssökande).
En skriftlig ansökan skall undertecknas av sökanden,
eller om sökanden inte själv har upprättat
den, av den som upprättat ansökan.
2 §
Innehållet i ansökan om utsökning
I ansökan om utsökning skall anges
1) sökandens namn, personbeteckning eller företags-
och organisationsnummer, delgivningsadress enligt 38 §,
telefonnummer och vid verkställighet av betalningsskyldighet
redovisningsadress,
2) ombudets namn, adress och telefonnummer, om sökanden
anlitar ett ombud, samt ombudets personbeteckning eller företags-
och organisationsnummer, om ombudet har rätt att lyfta medel
eller ta egendom i sin besittning,
3) svarandens namn och svarandens personbeteckning eller företags-
och organisationsnummer samt adress och telefonnummer, om sökanden
känner till dessa,
4) beloppet av sökandens fordran samt för
beräkning av räntan beloppen av och datum för amorteringar
som gjorts efter utfärdandet av utsökningsgrunden
eller efter föregående utsökning,
5) uppgifter för identifiering av utsökningsgrunden,
om den med stöd av 5 § 2 mom. inte fogas
till ansökan eller om den i enlighet med 7 § ges
in i efterhand.
Om flera gäldenärer ansvarar för
sökandens fordran eller någon del av den och ett
annat utsökningsärende som gäller fordran
redan är anhängigt eller anhängiggörs
samtidigt, skall i ansökan anges vem som är ansvarig
häradsutmätningsman i det andra ärendet
eller var ärendet behandlas eller vem som är gäldenär
i det andra ärendet.
Vill sökanden nöja sig med begränsad
utsökning enligt 105 § skall detta uttryckligen
begäras i ansökan. Andra än den som ansökt
om begränsad utsökning kan i ansökan
eller senare så länge ärendet är
anhängigt begära passivregistrering av fordran
enligt 102 §. Avser begäran verkställighet
av ett förvaltningsbeslut, skall i ansökan nämnas
det lagrum på vilket verkställigheten grundar
sig. Sökanden kan ange att hans kontaktinformation är
hemlig.
Bestämmelser om sådana medellöshetsintyg för
gäldenärer som utfärdas utan ansökan
om utsökning finns i 99 §.
3 §
Sökandens skyldighet att meddela förändrade uppgifter
Om en uppgift som nämns i ansökan senare förändras,
skall sökanden utan dröjsmål underrätta
utmätningsmannen om detta.
Sökanden är skyldig att underrätta
utmätningsmannen om betalningar som sökanden har tagit
emot på annat sätt än genom utsökning.
I annat fall kan utsökningen avbrytas eller återkallas.
4 §
Rådgivning och komplettering av ansökan
Utsökningsmyndigheten skall vid behov ge sökanden
råd om anhängiggörandet av ärendet. Är
ansökan bristfällig, skall sökanden uppmanas
att inom utsatt tid komplettera ansökan, om detta är
nödvändigt med tanke på behandlingen av ärendet.
5 §
Bifogande av utsökningsgrunden
Till ansökan skall fogas den utsökningsgrund som
avses i 2 kap. 2 § i original eller kopia utfärdad
av en myndighet, om sökanden har fått en kopia
som expedition. Verkställigheten kan ske på basis
av en annan kopia eller ett telefax, om utmätningsmannen
anser att risk för upprepad indrivning inte föreligger.
Svaranden skall höras vid behov. En informationssystemssökande får
ge in uppgifterna om utsökningsgrunden som elektroniskt
meddelande, om detta är tillåtet enligt tillståndet
i fråga.
Till ansökan behöver inte fogas en dom som är
försedd med en anteckning om detta. Om inte utmätningsmannen
bestämmer något annat behöver inte heller
en dom, ett beslut om säkringsåtgärder
eller, om så bestäms genom förordning av
justitieministeriet, en annan utsökningsgrund bifogas,
om utsökningsärendet tidigare har varit anhängigt
på basis av dem.
Den del av domen som enligt domstolens beslut är sekretessbelagd
behöver inte fogas till ansökan, om inte utmätningsmannen
bestämmer något annat.
6 §
Bifogande av fordringsbevis
Ett löpande skuldebrev, en växel eller en check
som ligger till grund för betalningsskyldigheten
enligt utsökningsgrunden skall fogas till ansökan
i original. Om verkställighetens tillförlitlighet
kräver det eller om gäldenären begär
det, skall utmätningsmannen omhänderta också ett
enkelt skuldebrev. Utmätningsmannen kan utföra
verkställigheten också om ett enkelt skuldebrev
har förkommit eller om det av andra orsaker inte kan fogas
till ansökan. Gäldenären skall då höras
före verkställigheten.
När betalningsskyldigheten är fullgjord, förblir
ett fordringsbevis som är i utmätningsmannens
besittning hos utmätningsmannen, om inte gäldenären
ber att få det. Om sökanden har fått behålla
ett enkelt skuldebrev, skall sökanden sända det
till gäldenären när skuldebrevets belopp
har blivit betalt. Utmätningsmannen får vid behov
skjuta upp redovisningen till dess att skuldebrevet har sänts.
7 §
Ingivande av utsökningsgrunden och av fordringsbevis
i efterhand
Har ansökan gjorts i elektronisk form, men till den
skall fogas en skriftlig utsökningsgrund eller ett skriftligt
fordringsbevis, kan handlingen ges in i efterhand. Handlingen skall
lämnas till den i 13 § avsedda ansvarige utmätningsmannen eller
en annan lokal utsökningsmyndighet inom tre veckor efter
det att ärendet anhängiggjordes. Samtidigt skall
uppges till vilken ansökan handlingen hänför
sig.
Innan handlingen har inkommit får i ärendet inte
vidtas andra än interimistiska åtgärder
enligt 18 och 19 §.
8 §
Tidpunkt för anhängigblivande
Ett utsökningsärende blir anhängigt
när ansökan om utsökning inkommer till
den lokala utsökningsmyndigheten eller till utsökningens
informationssystem, om det inte senare framkommer att det inte fanns
förutsättningar för anhängiggörande.
Om en handling som skall fogas till ansökan inkommer
efter den tid som anges i 7 § men innan ansökningshandlingarna
har återsänts till sökanden, blir utsökningsärendet
anhängigt den dag handlingen inkom.
9 §
Oklarhet i utsökningsgrunden
Om utmätningsmannen finner att den dom som skall verkställas är
så oklar eller så ofullständig att av
den inte framgår vad svaranden är förpliktad
till, skall parten anvisas att anföra klagan över
domen. I fråga om övriga utsökningsgrunder
anvisas parten att kontakta den som har givit utsökningsgrunden.
Om utsökningsgrunden innehåller ett skrivfel eller
räknefel, anvisas parten att begära rättelse av
felet av den som har givit utsökningsgrunden.
Den utmätningsman som givit anvisningen får vid
behov på begäran av sökanden förordna
om säkringsåtgärder i enlighet med 8
kap. 13 §.
Ombud och biträde
10 §
Rätt att anlita ombud och biträde
I utsökningsförfarandet får anlitas
ombud och biträde, om inte annat föreskrivs någon
annanstans. Om en förrättning hålls utan
kallelse, skall svaranden på egen begäran ges
tillfälle att tillkalla sitt biträde, om biträdet
kan anlända utan dröjsmål.
Som ombud eller biträde godkänns inte den som
enligt 1 kap. 16 § är utmätningsmannens närstående.
11 §
Fullmakt för ombud
En advokat, ett offentligt rättsbiträde samt
det ombud som en informationssystemssökande har uppgett
i sin ansökan får företräda
sin huvudman utan fullmakt, om inte utmätningsmannen bestämmer
något annat. Ett annat ombud skall visa upp en av huvudmannen
undertecknad fullmakt, om inte rätten att vara ombud kan
anses vara otvivelaktig. För att lyfta medel eller omhänderta
egendom skall alla ombud ha en fullmakt som uttryckligen berättigar
till detta eller denna rätt anges i informationssystemsansökan.
En fullmakt kan också utfärdas genom certifierat
elektroniskt meddelande och en fullmakt som berättigar
till annat än att lyfta medel eller omhänderta
egendom också per telefax.
Förvaltningsämbetet eller någon som
förvaltningsämbetet förordnat kan på borgenärens
begäran besluta att fullmakten skall registreras i utsökningens
informationssystem i syfte att utvisa ombudets rätt att
företräda sin huvudman, om det är uppenbart
att verkställighetens tillförlitlighet inte blir
lidande av det. Ombudet behöver då inte visa upp
någon annan fullmakt, om inte utmätningsmannen
bestämmer annat. En i informationssystemet registrerad
fullmakt skall omedelbart återkallas om den som utfärdat
fullmakten begär det.
12 §
Ombud för sökande som inte bor i Finland
Om sökanden bor utomlands och inte har meddelat någon
delgivningsadress i Finland eller utomlands, skall sökanden
ha ett i Finland bosatt ombud, som har rätt att på sökandens
vägnar ta emot delgivningar som gäller verkställigheten.
Gäldenärsbaserad behandling av utsökningsärenden
13 §
Ansvarig utmätningsman
En och samma häradsfogde och häradsutmätningsman
behandlar alla utsökningsärenden som gäller
en och samma svarande (