av dem 1 § 2 mom., 3 §, 4 § 1 och
3 mom., 15 § 1 mom., 15 a § samt 16 § 1
mom. sådana de lyder i lag 820/1989, 15 § 3
mom. och 18 § sådana de lyder i lag 588/1994
samt 23 § 1 mom. sådant det lyder i lag 89/1999,
som följer:
1 §
I denna lag avses med
a) atombränsle klyvbart material,
bestående av uran eller plutonium i form av metall eller
i legering eller i kemisk förening,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
e) atomanläggning atomreaktor, med
undantag av atomreaktor som infogats i fartyg eller annat transportmedel
och där används eller är avsedd att användas
som kraftkälla, fabrik för framställning
eller behandling av atomsubstans, fabrik för separation
av isotoper i atombränsle, fabrik för bearbetning
av bestrålat atombränsle samt anläggning
för förvaring av atomsubstans, om anläggningen
inte är avsedd endast för tillfällig
uppläggning under transport av substansen,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
När skadeståndsbeloppet fastställs,
omräknas den särskilda dragningsrätten
till nationell valuta enligt kursen den dag då atomolyckan
inträffade, om inte de stater som anslutit sig till tillläggskonventionen
har kommit överens om att i de fall som avses i 30—32 § någon
annan dag ska läggas till grund för omräkningen
i fråga om en bestämd atomolycka. När
den särskilda dragningsrätten omräknas
till nationell valuta, ska valutans värde bestämmas
i enlighet med den beräkningsmetod som Internationella
Valutafonden tillämpade i sin verksamhet och på sina
betalningar den dag som avses ovan.
2 §
Genom förordning av statsrådet kan det föreskrivas
att denna lag inte ska tillämpas på atombränsle
eller radioaktiva produkter, om den risk för atomskada
som är förbunden med bränslet eller produkterna är
ringa på grund av små mängder, låg
anrikningsgrad eller ringa radioaktivitet, och inte heller på atomanläggningar
med endast sådan atomsubstans.
3 §
Två eller flera atomanläggningar som har samma
innehavare och som är belägna inom samma anläggningsområde
i Finland ska vid tilllämpningen av denna lag anses som
en enda anläggning tillsammans med samma innehavares övriga
utrymmen på anläggningsområdet i vilka atomsubstans
förvaras.
4 §
Denna lag gäller inte, med undantag av 15 § 3 mom.
och 15 a §, en atomskada som till följd av en
atomolycka har inträffat i någon annan stat än
en konventionsstat.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Genom förordning av statsrådet kan det föreskrivas
att det för atomskador som uppkommer i någon annan
stat än en konventionsstat inte i Finland ska betalas större
ersättning än vad som enligt samma stats rättsordning
ska betalas för en atomskada som uppkommer i Finland, förutsatt
att staten i fråga har en atomanläggning inom
sitt område. Genom förordning kan dock inte inskränkningar
göras i ansvarighet som grundar sig på en konvention
om transport av atomsubstans som Finland har anslutit sig till.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
15 §
Anspråk på ersättning för
en atomskada som omfattas av ersättningsbestämmelserna
i denna lag eller i motsvarande lagstiftning i någon annan
konventionsstat får inte göras gällande
mot någon annan än innehavaren av atomanläggningen
eller det försäkringsbolag som har meddelat försäkring
för innehavarens ansvar.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
För en atomskada som inte berörs av ersättningsbestämmelserna
i denna lag eller av motsvarande bestämmelser i någon
annan konventionsstats lag får anspråk på ersättning
inte göras i Finland, om atomskadan har orsakats av en atomolycka
ombord på ett fartyg under transport av atomsubstans eller
annars har uppkommit till följd av användning
av fartyg, och den som innehar eller driver atomanläggningen är
ansvarig för skadan enligt lagen i en stat som utan att
vara konventionsstat har anslutit sig till Wienkonventionen, eller
enligt sådan annan, i en främmande stat gällande
lagstiftning om skadeståndsansvar för atomskador
som i alla hänseenden är lika förmånlig
för de skadelidande som Pariskonventionen eller Wienkonventionen.
Om den som innehar eller driver atomanläggningen i dessa
fall är ansvarig för en atomskada tillämpas,
utöver vad som i denna lag föreskrivs om fysiska
personers ansvar för atomskador som de har orsakat uppsåtligen,
dessutom vad som i denna lag föreskrivs om fysiska personers
ansvar för atomskador som avses i 12 § och 13 § 1
mom. samt för skada på ett transportmedel. Vad
som föreskrivs här gäller även
om den som innehar eller driver anläggningen inte svarar
för skadan enligt särskilda bestämmelser
om detta i Wienkonventionen eller enligt motsvarande bestämmelse
i en sådan främmande stats lag som avses i detta
moment.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
15 a §
Bestämmelserna i 15 § tillämpas inte
till den del de strider mot förpliktelser enligt internationella
avtal som binder Finland och gäller transport av atomsubstans
eller mot vad som föreskrivs någon annanstans
i lag.
16 §
Den som för en atomskada har blivit tvungen att betala
ersättning enligt ett internationellt avtal som binder
Finland och gäller transport av atomsubstans eller enligt
en främmande stats lagstiftning övertar den skadelidandes
rätt mot den anläggningsinnehavare som svarar
för skadan enligt denna lag. Om ersättningen beror
på en skada som avses i en bestämmelse som har
utfärdats med stöd av 4 § 3 mom., har
den ersättningsskyldige rätt att återkräva
ersättningen av den anläggningsinnehavare som
skulle ha svarat för skadan, om bestämmelsen inte
hade utfärdats.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
18 §
För innehavaren av en atomanläggning i Finland är
ansvaret enligt denna lag obegränsat för atomskador
som uppkommer i Finland till följd av en och samma atomolycka.
För innehavaren av en atomanläggning i Finland är
ansvaret enligt denna lag begränsat till högst
600 miljoner särskilda dragningsrätter för
atomskador som uppkommer någon annanstans än i
Finland till följd av en och samma atomolycka. Statsrådet har
rätt att med hänsyn till anläggningens
storlek eller art eller omfattningen av transporten på ansökan
från anläggningsinnehavaren fastställa ett
lägre maximibelopp för ansvarigheten än
600 miljoner särskilda dragningsrätter, dock inte
ett mindre belopp än fem miljoner särskilda dragningsrätter.
I fråga om en atomolycka som inträffat under transport
av atomsubstans uppgår anläggningsinnehavarens
ansvar enligt denna lag för andra skador än skada
på transportmedlet till minst fem miljoner särskilda
dragningsrätter.
De ansvarighetsbelopp som anges i 1 mom. innefattar inte ränta
på ersättningsbeloppet eller ersättning
för rättegångskostnader.
19 §
Är två eller flera innehavare av atomanläggningar
ansvariga för samma atomskada, svarar de solidariskt för
den, dock med begränsning för var och en av dem
till maximala ansvarsbelopp som gäller för vederbörande
anläggning enligt 18 § 1 mom. Har skadan uppkommit
under transport av flera partier atomsubstans, som tillhör flera
innehavare av atomanläggning, med ett och samma transportmedel
eller under tillfällig uppläggning i en och samma
atomläggning av flera partier atomsubstans under transport, är
dock innehavarnas sammanlagda ansvar begränsat till det
högsta belopp som gäller för någon
av dessa anläggningar.
Finns någon av de atomanläggningar som är ansvariga
enligt 1 mom. i Finland, svarar innehavaren av denna anläggning
för egen del för atomskador som uppkommer i Finland,
utan begränsning av ansvaret.
Mellan innehavarna av atomanläggningar fördelas
ansvaret enligt vad som prövas skäligt med hänsyn
till respektive anläggnings andel i skadans uppkomst samt övriga
omständigheter.
23 §
Innehavaren av en atomanläggning i Finland ska ha en
av Finansinspektionen godkänd försäkring
beträffande ansvaret för atomskada enligt denna
lag eller motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat så att
innehavarens ansvar enligt 18 § 1 mom. kan täckas
intill det maximibelopp som avses i nämnda moment.
Försäkringen kan tas så att
1) försäkringsbeloppet täcker
maximibeloppet för ansvaret för varje atomolycka,
eller
2) så att försäkringen vid
varje tidpunkt gäller för anläggningen
till maximibeloppet.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
_______________
Denna lag träder i kraft den
20
och gäller
till den dag då lagen om ändring av atomansvarighetslagen
(493/2005) träder i kraft i sin helhet eller till övriga
delar än 30—32 §.
Atomansvarighetslagens (484/1972) 24 och 34 § tillämpas
inte efter denna lags ikraftträdande.