Hoppa till huvudnavigeringen

Direkt till innehållet

FiUB 15/2020 rd

Betänkande
FiUB
15
2020 rd
Finansutskottet
Regeringens proposition till riksdagen om en femte tilläggsbudget för 2020
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen om en femte tilläggsbudget för 2020 (RP 119/2020 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för betänkande 
Beredning i delegation
Ärendet har beretts i finansutskottets samtliga delegationer enligt sakinnehåll. 
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Propositionen innehåller endast brådskande anslagsökningar, av vilka största delen föranleds av lagfästa ökningar. Samtidigt har inkomstposterna uppdaterats. De viktigaste ändringarna är en ökning av intäkterna från mervärdesskatten (+992 miljoner euro), samfundsskatten (+139 miljoner euro) och försäkringspremieskatten (+53 miljoner euro). 
De största utgiftsökningarna föreslås i produktionsstödet för förnybar energi (104 miljoner euro) och i anslaget för den temporära epidemiersättningen (60 miljoner euro). Den temporära epidemiersättningen syftar till att stödja den ekonomiska ställningen för de personer och familjer som har det ekonomiskt sämst ställt i samhället i det fallet att restriktionerna i samband med covid-19-epidemin har orsakat extra kostnader. Dessutom höjs ersättningarna till företag inom jordbruket och trädgårdsodlingen samt till företag på landsbygden för kostnader som föranletts av coronavirusepidemin (30 miljoner euro). 
Mindre tillägg föreslås bland annat för ersättningar i samband med researrangörers konkurser (2 miljoner euro), för räddningsväsendets specialutgifter (1,8 miljoner euro), i synnerhet till följd av att antalet spaningsflygningar i samband med skogsbränder är större än beräknat samt för ersättning av en av Gränsbevakningsväsendets patrullbåtar som skadades sommaren 2020 (1,5 miljoner euro). 
Anslagen minskas däremot av den korrigering som görs i de ersättningar som staten betalar till kommunerna. I den andra tilläggsbudgeten för 2020 höjdes statens ersättning till kommunerna för förlorade skatteinkomster till följd av ändringar i beskattningsgrunderna med 547 miljoner euro. Enligt den senaste uppskattningen minskar ändringarna i betalningsarrangemangen för beskattningen dock kommunernas skatteinkomster med endast 114 miljoner euro år 2020. Av denna orsak minskas ersättningen med 433 miljoner euro. 
Den femte tilläggsbudgeten för 2020 ökar de ordinarie inkomsterna med 1,021 miljarder euro och minskar anslagen med 238 miljoner euro, varvid statens upplåningsbehov minskar med 1,3 miljarder euro netto. Statens nettoupplåning beräknas uppgå till cirka 17,6 miljarder euro år 2020. Statsskulden beräknas uppgå till cirka 124 miljarder euro vid utgången av 2020, vilket är cirka 54 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. 
DETALJMOTIVERING
ANSLAG
Huvudtitel 28
FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
90.
Stöd till kommunerna
35.
Statens kompensation till kommunerna för förlorade skatteinkomster till följd av ändringar i beskattningsgrunderna
(fast anslag)
Regeringen föreslår att momentet minskas med 429 miljoner euro. 
I den andra tilläggsbudgeten för 2020 ökades momentet med 547 miljoner euro, vars syfte var att ersätta kommunerna för de förlorade skatteinkomster som uppskattades uppstå till följd av temporära förluster av kommunal-, samfunds- och fastighetsskatteinkomster. Ersättningarna gällde tidsbestämda åtgärder i beskattningen, som syftade till att underlätta situationen för företag som råkat i ekonomiska svårigheter till följd av coronavirusepidemin och som temporärt skulle ha minskat också kommunernas skatteinkomster. 
Företagen har dock ansökt om underlättade betalningsarrangemang i mindre utsträckning än väntat, och därför har också fördröjningen av kommunernas skatteinkomster varit klart mindre än beräknat. Enligt tilläggsbudgetpropositionen minskar ändringarna i betalningsarrangemangen för beskattningen kommunernas skatteinkomster med sammanlagt 118 miljoner euro i år, varvid de ovannämnda 429 miljoner euro ska dras av från momentet. 
Sedan propositionen lämnades har uppgifterna om utfallet av användningen av betalningsarrangemang ytterligare preciserats så att det justerade sammanlagda beloppet av ersättningarna är 114 miljoner euro. Momentet ska således minskas med 433 miljoner euro. De preciserade siffrorna har redan beaktats i regeringens proposition med förslag till ändring av 36 b § i lagen om statsandel för kommunal basservice och i förvaltningsutskottets betänkande i ärendet (FvUB 15/2020 rd — RP 123/2020 rd). 
Med beaktande av kommunernas svåra ekonomiska situation betonar utskottet vikten av att kommunerna ges stöd i rätt tid och att strukturella reformer genomförs. 
Momentet får följande lydelse: 
Momentet minskas med 433 000 000 euro. 
Huvudtitel 30
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
10.
Utveckling av landsbygden
44.
Åtgärder för att trygga jordbrukets verksamhetsförutsättningar
(reservationsanslag 3 år)
Utskottet korrigerar momentets rubrik till Tryggande av verksamhetsförutsättningarna för jordbruket och företagsverksamheten på landsbygden, vilket motsvarar rubrikändringen i den andra tilläggsbudgeten för 2020. 
Momentets rubrik ändras som följer: 
44.Tryggande av verksamhetsförutsättningarna för företagsverksamheten inom jordbruketoch företagsverksamheten på landsbygden(reservationsanslag 3 år) 
(Stycke 1 och 2 som i RP 119/2020 rd) 
INKOMSTPOSTER
Avdelning 15
LÅN
03.
Statens nettoupplåning och skuldhantering
01.
Nettoupplåning och skuldhantering
Utskottet föreslår att momentet minskas med 4 000 000 euro för nettoupplåning till nominellt värde. Beloppet för nettoupplåning till nominellt värde är då 17 664 004 000 euro. Inberäknat posterna för skuldhantering uppgår beloppet av nettoinkomsterna till 17 614 004 000 euro år 2020. 
Minskningen beror på den ändring som utskottet har föreslagit på utgiftsmoment 28.90.35. 
Momentet får följande lydelse: 
Momentet minskas med 1 258 775 000 euro. 
SAMMANFATTNING
Enligt propositionen minskas anslagen med 233 775 000 euro, ökas inkomsterna (utan nettoupplåning och skuldhantering) med 1 021 000 000 euro och minskas nettoupplåningen och skuldhanteringen med 1 254 775 000 euro. 
Utskottet har minskat anslagen med 4 000 000 euro. I analogi med detta minskas inkomstposterna under moment 15.03.01. 
Efter de föreslagna ändringarna är de budgeterade inkomstposterna och anslagen för i år med beaktande av den ordinarie budgeten och den första, andra, tredje, fjärde och femte tilläggsbudgeten totalt 67 054 605 000 euro. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Finansutskottets förslag till beslut: 
Riksdagen godkänner förslaget till en femte tilläggsbudget för 2020 i proposition RP 119/2020 rd med ändringarna ovan. 
Riksdagen beslutar att den femte tilläggsbudgeten för 2020 tillämpas från och med 5.10.2020. 
Helsingfors 24.9.2020 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Johannes
Koskinen
sd
(delvis)
vice ordförande
Arto
Pirttilahti
cent
medlem
Tarja
Filatov
sd
medlem
Sanni
Grahn-Laasonen
saml
medlem
Timo
Heinonen
saml
(delvis)
medlem
Anneli
Kiljunen
sd
medlem
Jari
Koskela
saf
medlem
Elina
Lepomäki
saml
medlem
Raimo
Piirainen
sd
medlem
Jussi
Saramo
vänst
medlem
Sari
Sarkomaa
saml
medlem
Iiris
Suomela
gröna
medlem
Pia
Viitanen
sd
medlem
Ville
Vähämäki
saf
ersättare
Sari
Essayah
kd
(delvis)
medlem
Petri
Honkonen
cent
ersättare
Anne
Kalmari
cent
ersättare
Merja
Kyllönen
vänst
ersättare
Jani
Mäkelä
saf
ersättare
Juha
Pylväs
cent
ersättare
Lulu
Ranne
saf
ersättare
Veronica
Rehn-Kivi
sv.
Sekreterare var
utskottsråd
Hellevi
Ikävalko
utskottsråd
Mari
Nuutila
utskottsråd
Ilkka
Lahti
forskare
Tanja
Nurmi.
RESERVATION 1 saf
Allmän motivering
Den tilläggsbudget som regeringen föreslår har lämnats till riksdagen med konstaterandet att den ”fokuserar endast på nödvändiga anslagsbehov som måste behandlas före den sjätte tilläggsbudgetpropositionen för 2020”. En del av anslagsökningarna är egentligen inte nödvändiga. De finns med på listan, antagligen därför att de budgetramar som tills vidare begränsar användningen av pengar inte är i kraft. 
Sedan den förra tilläggsbudgeten godkändes har beslut fattats om EU:s återhämtningspaket i brådskande ordning och med mycket bristfälliga uppgifter. Sammanslagningen av paketet med EU:s budget har gjort det mer komplicerat att överblicka paketet och gjort det mycket svårt att behandla det som en egen helhet. I den nu aktuella modellens skulle ett frigörande från paketet samtidigt ha lett till att budgetförslaget förkastades. Det var sannolikt det paketets planerare syftade till. Först nu börjar man diskutera på vilka villkor medlemsländerna kan ansöka om finansiering ur paketet och om paketets kostnader ska betalas genom att EU beviljas beskattningsrätt. 
Samtidigt bereder EU en mekanism för fördelning av bördan i anknytning till asylsökande. EU-kommissionens ordförande har beskrivit den som solidarisk. Om mekanismen genomförs är det uppenbart att den skulle innebära att Finland måste ta emot fler asylsökande än tidigare. 
Av tilläggsbudgeten framgår att företagen i mindre utsträckning än väntat har utnyttjat möjligheten att skjuta upp betalningen av skatter. Statens inkomstförluster blir i år mindre än väntat, och samtidigt behöver kommunerna kompenseras för förlorade skatteinkomster i mindre utsträckning än väntat. Det har lett till att det uppskattade behovet av upplåning för innevarande år har minskat. 
Om man under detta och nästa år på grund av den andra vågen av coronaepidemin blir tvungen att utarbeta nya former av företagsstöd, vore det bra att redan i planeringsskedet beakta att företagen tydligt undviker möjligheten till uppskov med beskattningen. Kanske betraktar företagen skatteskulder som en anseenderisk som kan orsaka svårigheter på finansmarknaden. Eller möjligen skulle företagen, om de så önskade, få lån på marknaden till en ränta som är lägre än räntan på skatteskulden. Eller kanske företagen helt enkelt inte har något behov av lånade pengar just nu. Liknande problem har tidigare uppstått i samband med stödet till bankerna i euroområdet. 
Regeringen föreslår ett tilläggsanslag på 60 miljoner euro för att betala en tillfällig epidemiersättning till personer som fått grundläggande utkomststöd. För att få tilläggspengar har de ekonomiska svårigheterna inte behövt inledas i samband med coronaepidemin. Corona förekommer närmast endast i paketets namn, eftersom det är politiskt lättare att driva projekt med hänvisning till epidemin. Den föreslagna epidemiersättningen har utöver coronakrisen inte heller riktats till kunder som befinner sig i en speciellt svår situation. Stödet betalas bevisligen till låginkomsttagare och dem som har det sämst ställt, men det har inte riktats till att underlätta förändringar som beror på coronaepidemin eller till exempel för att underlätta ställningen i familjer. Även om finländarna naturligtvis värdesätter allas välbefinnande, är det viktigt att inse att alla inkomstöverföringar i sista hand betalas ur de arbetandes plånböcker, och att pengar som ges till en grupp betyder att någon annan grupp blir utan. 
Detaljmotivering
ANSLAG 
Huvudtitel 32
ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
01. Förvaltning 
54. Ersättningar till passagerare för inställda paketresor (förslagsanslag) 
Konsumenterna köper knappast paketresor om de är rädda för att det på grund av ekonomiska svårigheter i något av de företag som ingår i paketresan inte kommer att betalas någon ersättning för inställda resor. Med tanke på konsumenternas egen ekonomi, de bolag som producerar resetjänster och begränsningsåtgärderna är det mycket svårt att förutse den framtida utvecklingen. Om konsumenten exempelvis vid arbetslöshet kan lita på att resan kan ställas in eller att man i alla situationer snabbt kan få tillbaka pengarna för en resa som kunden redan betalat, skulle efterfrågan på paketresor inte rasa i onödan. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 1 
Riksdagen förutsätter att regeringen inleder planeringen av stödåtgärder för reseservicebolagens affärsverksamhet. 
20. Förnyelse och låga koldioxidutsläpp 
48. Produktionsstöd för förnybar energi (förslagsanslag) 
Tilläggsbudgeten föreslår att vindkraftsstödet ökas, eftersom vindkraftsproduktionen har ökat samtidigt som priset på el och utsläppsrätter har sjunkit. Beloppet innebär en enorm höjning — under de senaste åren har vindkraftsstödet uppgått till 230 miljoner euro och nu har det höjts med nästan femtio procent. 
Det tidigare inrättade stödsystemet för vindkraft motsvarar inte längre sitt ursprungliga syfte. Den tekniska utvecklingen har förbättrat vindkraftens produktivitet, varvid de stödåtgärder som tidigare planerades är överdimensionerade. Samtidigt har företagarens risk helt överförts till den offentliga sektorn, vilket inte är godtagbart. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 2 
Riksdagen förutsätter att regeringen omedelbart inleder ett projekt för att reformera vindkraftsstödet så att den tekniska utvecklingen beaktas och innebär en större företagarrisk för vindkraftsproducenterna, vilket minskar de årliga stöd som branschen åtnjuter och därmed minskar utgifterna för de offentliga finanserna. 
Huvudtitel 33
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
10. Utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd samt vissa tjänster 
58. Temporär epidemiersättning till följd av covid-19-epidemin (reservationsanslag 2 år) 
Den temporära höjningen av de lägsta utkomststöden ökar för sin del bidragsfällorna för att ta emot arbete, och det har inte visats att den grupp som får stödet har något särskilt penningbehov. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 3 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att ändra lagen så att fördelningen av höjningen av utkomststödet sköts via kommunerna så att myndigheterna kan rikta tilläggsmedlen utifrån det individuella behovet, helst till barnfamiljer som råkat i akuta och överraskande ekonomiska svårigheter. 
Förslag
Vi föreslår 
att riksdagen godkänner förslaget till en femte tilläggsbudget för 2020 enligt betänkandet och 
att riksdagen godkänner de ovan föreslagna 3 uttalandena. 
Helsingfors 24.9.2020
Ville
Vähämäki
saf
Jani
Mäkelä
saf
Lulu
Ranne
saf
Jari
Koskela
saf
RESERVATION 2 saml
Allmän motivering
Den femte tilläggsbudgeten för i år är huvudsakligen av teknisk karaktär. De största förändringarna i beloppen beror på att betalningsarrangemangen för skatter har använts i mindre utsträckning än väntat och på att kalkylerna för inflödet av andra skatter och avgifter har setts över. I huvudsak kan vi ge vårt stöd till tilläggsbudgeten. Men den innehåller uppenbara brister och därför måste vi i Samlingspartiets riksdagsgrupp lämna den här reservationen. 
Samlingspartiet påpekar att underskottet i statsfinanserna och de offentliga finanserna är historiskt stort i år, även om nettoupplåningen enligt tilläggsbudgeten kommer att vara 1,3 miljarder mindre. Statens nettoupplåning uppgår till sammanlagt 17,6 miljarder euro och över en fjärdedel av statens utgifter bekostas med skuldsättning. Regeringen har ännu inte lyckats lägga fram någon trovärdig plan för att minska underskotten eller ens ett mål för att göra de offentliga finanserna mer hållbara. I budgetmanglingen misslyckades regeringen med besluten om sysselsättningen, när den sysselsättningsfrämjande effekten av besluten är cirka 14 000—17 000 sysselsatta, enligt kalkyler från finansministeriet. Enligt regeringsprogrammet och meddelanden från regeringen skulle det ha fattats beslut som ger 30 000 sysselsatta nu och 60 000 till 2023 jämfört med basscenariot. Beslut som stärker de offentliga finanserna på lång sikt skulle ge det spelrum för konjunkturpolitik på kort sikt som vi behöver, och samtidigt ge motivera ett stort underskott i nuläget. Regeringens politik för sysselsättning och ekonomi har misslyckats. 
Samlingspartiet har konsekvent ställt sig bakom alla oundvikliga kostnader till följd av coronaepidemin och godtar en ökning av den offentliga skulden under undantagsförhållanden. Människor och företag måste få hjälp för att klara sig ur krisen och ekonomin måste komma på fötter efter den akuta krisen. Vi måste undvika en konkursvåg, massiv arbetslöshet och mänskligt lidande. Samlingspartiet har aktivt visat på brister i propositionerna och föreslagit vissa noggrant fördelade och välmotiverade anslagsökningar. Regeringen har ofta instämt i våra förslag antingen genast eller senare — men alltför ofta i efterhand. 
Samlingspartiet har likaså konsekvent påmint regeringen om att kostnaderna för epidemin kommer att bli en stor belastning för de offentliga finanserna. I värsta fall försämras välfärdssamhällets finansieringsbas permanent. I likhet med flera av landets bästa experter har Samlingspartiet krävt reformer av de ekonomiska strukturerna som varaktigt förbättrar sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten i kombination med stimulansbesluten. Stabiliseringen av de offentliga finanserna kommer att bli ett så enormt stort projekt att ingen metod kategoriskt kan uteslutas. Regeringen har inte trott på experterna och när skuldsättningens betydelse underskattas leder det oundvikligen till onödigt stora nedskärningar och skattehöjningar. Skulden kommer inte att lösa problemen med låga privata investeringar, låg sysselsättning, hög jämviktsarbetslöshet, stel arbetsmarknad eller bristande incitament för arbete och företagande. Vi behöver verkliga reformer. 
Tilläggsbudgeten lyfter fram de konsekvenser som Samlingspartiet har varnat för i sin kritik. Redan från början har det funnits tydliga brister i planeringen av företagsstöden. Bristerna var uppenbara redan när lagarna bereddes, men regeringen var ovillig att ingripa. Regeringen har kategoriskt förhållit sig avvisande till att stötta företag och den privata sektorns roll i hanteringen av krisen. Senast i höst upphör betalningsarrangemangen för krisläget, likaså försvinner permitteringsregleringarna och andra arrangemang på arbetsmarknaden samtidigt som effekterna av företagsstöden för att motverka en kraftig försämring av företagens likviditet upphör. Vilka konsekvenser krisen har för företagen och stödens funktion kommer fram först i slutet av året och nästa år. Regeringens beslut att tillsätta ett oberoende organ för att undersöka företagsstödens effekter är positivt. 
Men krisen är ännu inte över i våra företag. De allt tunnare orderböckerna inom industrin, de tomma hotellen, de inställda kulturella evenemangen och de chockerande nyheterna om planerna på att stänga fabriker och anläggningar inom turistnäringen tyder på att det ännu inte finns någon anledning att dra en lättnadens suck. Regeringen hade haft tid att åtgärda bristerna i somras och på höstkanten. 
Stödmodellerna för företag byggdes upp i fel ordning 
Samlingspartiet kunde redan i förväg se de stora följderna av epidemin komma för företagen och lade fram flera förslag till hur man snabbt och effektivt kan underlätta situationen. Vi föreslog bland annat som första stödformer en modell med kostnadsstöd samt återlåning av tidigare betalda skatter till företag med tillräckligt lång betalningstid och till nollränta. I slutändan fattade regeringen beslut om flera typer av stöd. Av dem tillämpades utvecklingsstöden mest och den primära stödmodellen, borgen från Finnvera, relativt sett minst. 
Regeringen bestämde sig för att stötta företag via utvecklingsstöd. Stöden var i själva verket inte alls avsedda för utveckling, utan för att underlätta företagens akuta likviditetskris. På grund av utvecklingsstöden var företagen ofta tvungna att svarva ihop påhittade planer för utveckling av företagsverksamheten. De företag som inte hade behövt utvecklingsstöd i sin normala företagsverksamhet och som alltså inte hade kompetens att ansöka om stöd uteslöts på oriktiga grunder från stödmodellen. Först i somras blev det möjligt att låna ut skatter som betalats i början av året till företag. Regeringen lade en ränta på 2,5 procent på återlånade skatter, beräknad från och med förfallodagen för de ursprungliga skatterna. I värsta fall betalar alltså ett företag som lånar tidigare betalda skatter ränta på pengarna i upp till ett halvår utan att ha haft tillgång till medlen. 
I regeringens femte tilläggsbudget är de största ändringarna kopplade till återbetalning av skatter. Betydligt färre bolag än väntat nappade på skatteregleringen. Också användningen av kostnadsstödet korrigeras nedåt eftersom avslagen varit så många. Fram till den 21 september 2020 hade bara 3 524 av 12 875 ansökningar om kostnadsstöd godkänts. Avslag har meddelats i 72 procent av ansökningarna. Av de 300 miljoner euro som budgeterats för stödet har cirka 121 miljoner betalats ut. Användningen av det snabbt inrättade stödsystemet visar att kostnadsstödet och betalningsregleringen borde ha satts in omedelbart när det stod klart hur omfattande krisen var i företagen. Till syvende och sist kunde lagstiftningen beredas snabbt och stödmodellerna hade kunnat tillämpas betydligt effektivare. 
Regeringen har möjlighet att konkret hjälpa kultur- och turistsektorn 
Redan i början av krisen, till exempel under riksdagsbehandlingen av kostnadsstödet i juni, var det helt uppenbart att restriktionerna till följd av epidemin kommer att slå hårt mot event- och kulturbranschen. Kostnadsstödet bereddes så att det inte beaktar företag eller branscher, där omsättningen varierar stort under ett år, bland annat säsongsturism eller musikfestivaler och andra evenemang. Utskottet påpekade denna brist vid behandlingen av kostnadsstödet. I sitt utlåtande förutsatte utskottet att regeringen bereder särskilda kriterier som beaktar att situation varierar i företagen och att stödet går till de företag som verkligen har blivit lidande av krisen. 
Regeringen har veterligen inte börjat bereda några kriterier som tar hänsyn till kultur- och turistbranschen. Regeringen måste omedelbart ta itu med att bereda särskilda kriterier för kostnadsstödet. Storleken på de anslag som avsatts för stödmodellen verkar än så länge vara fullgod för att också täcka in stöd som beviljas på grundval av särskilda kriterier. Regeringen har inte lyckats förtydliga sina anvisningar eller metoder för att säkerställa säkert resande eller regler för hur evenemang får ordnas. Regeringens eftersläpningar och uppenbara brister i det övergripande ledarskapet för undantagsförhållandena hotar redan nu tusentals jobb och företag. Exempelvis ekosystemet inom turismen som genomgått en lovande tillväxt hotas av en katastrof. När det gäller turism och kultur har regeringen gett ett löfte som den inte lyckats infria. 
Regeringen måste också med en gång rusta sig för en eventuell andra våg. Dessutom måste regeringen lägga fram en tydlig plan för vad den tänker göra om en andra våg orsakar likadana nedstängningsåtgärder i samhället som den första vågen. Vidare måste regeringen också klart och tydligt säga ut hur länge stöden kommer att betalas ut. Den förra finansministerns löfte om att inget enda företag ska gå i konkurs på grund av coronakrisen är en överdrift. Vid beredningen måste man utgå från att staten inte kan stödja företagen i all oändlighet. Epidemin kommer inte att vara över snabbt, om man får tro dagens uppskattningar. I slutändan anpassar företagen sin verksamhet till den nya situationen, men vi måste kunna undvika bestående skador till följd av den akuta situationen. 
Regeringens coronabidrag fördelas inte ändamålsenligt till dem som behöver det mest 
Samlingspartiet påpekar att det är motiverat att stötta personer som blivit arbetslösa eller permitterade och fått sämre inkomster till följd av coronaepidemin, likaså att ge barnfamiljer som har fått extra kostnader på grund av epidemin ekonomiskt stöd. Vid utfrågningen av sakkunniga framhölls det att den föreslagna ersättningen inte fördelas på ett ändamålsenligt sätt mellan dessa hushåll. Stödet går i själva verket till sådana hushåll som får utkomststöd oberoende av coronaepidemin. En betydande del av de som får grundläggande utkomststöd är ensamhushåll, och stödet går således inte huvudsakligen till barnfamiljer. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 1 
Riksdagen förutsätter att regeringen omedelbart bereder kriterier för kostnadsstödet och att kriterierna tar hänsyn till de konsekvenser som restriktionerna till följd av coronakrisen har för de företag och branscher vars företagsmodell inte beaktas i kostnadsstödet, men som i själva verket har lidit betydande skada av restriktionerna, bland annat turist- och kulturbranschen. 
Reservationens förslag till uttalande 2 
Riksdagen förutsätter att regeringen på ett trovärdigt sätt säkerställer riskfritt och enkelt resande för att det växande ekosystemet i turistnäringen i Lappland och övriga Finland ska klara av krisen. 
Reservationens förslag till uttalande 3 
Riksdagen förutsätter att regeringen lägger fram en plan för hur stödet till företag ska ordnas, om det krävs omfattande nedstängningar i samhället för att hantera en andra våg av epidemin. 
Reservationens förslag till uttalande 4 
Riksdagen förutsätter att regeringen lägger fram en trovärdig plan för att stabilisera de offentliga finanserna, förbättra Finlands konkurrenskraft, öka de privata investeringarna och förbättra sysselsättningen. 
Reservationens förslag till uttalande 5 
Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål lägger fram förslag till sysselsättningsfrämjande reformer med en sysselsättningshöjande effekt på minst 100 000 sysselsatta fram till 2025. 
Reservationens förslag till uttalande 6 
Riksdagen förutsätter att regeringen lägger fram ett lagförslag ger alla företag en schysst möjlighet att ingå lokala avtal. 
Förslag
Vi föreslår 
att riksdagen godkänner förslaget till en femte tilläggsbudget för 2020 enligt betänkandet och 
att riksdagen godkänner de ovan föreslagna 6 uttalandena. 
Helsingfors 24.9.2020
Timo
Heinonen
saml
Sanni
Grahn-Laasonen
saml
Sari
Sarkomaa
saml
Elina
Lepomäki
saml
RESERVATION 3 kd
Allmän motivering
Regeringens femte tilläggsbudget för 2020 är huvudsakligen av teknisk natur. Även i detta sammanhang påminner Kristdemokratiska riksdagsgruppen om att regeringen förväntas redan i år vidta omfattande åtgärder för att stabilisera sysselsättningen och ekonomin samt genomföra strukturreformer. 
Reservationens förslag till uttalande 1 
Riksdagen förutsätter att regeringen omedelbart vidtar omfattande och verkningsfulla sysselsättningsåtgärder. 
Reservationens förslag till uttalande 2 
Riksdagen förutsätter att regeringen utarbetar en plan för att stabilisera de offentliga finanserna. 
Reservationens förslag till uttalande 3 
Riksdagen förutsätter att regeringen inleder en korrigering av produktionsstödet för förnybar energi, eftersom det i sin nuvarande form orsakar stora oförutsedda utgiftsposter i statsfinanserna. 
Förslag
Jag föreslår 
att riksdagen godkänner förslaget till en femte tilläggsbudget för 2020 enligt betänkandet och 
att riksdagen godkänner de ovan föreslagna 3 uttalandena. 
Helsingfors 24.9.2020
Sari
Essayah
kd
Senast publicerat 25-09-2020 15:49