Betänkande
FiUB
2
2019 rd
Finansutskottet
Regeringens proposition till riksdagen om en andra tilläggsbudget för 2019
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen om en andra tilläggsbudget för 2019 (RP 5/2019 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för betänkande 
Tilläggsbudgetmotioner
I samband med propositionen/propositionerna har utskottet behandlat följande motioner TBM 1—9/2019 rd. En förteckning över motionerna ingår som bilaga till betänkandet. 
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Regeringen höjer nettobeloppet av de ordinarie inkomsterna med cirka 298 miljoner euro och ökar anslagen med cirka 162 miljoner euro. 
Bakgrunden till inkomstposterna är den högre avkastningskalkylen för skatt på förvärvs- och kapitalinkomster (234 miljoner euro) och de ökade mervärdesskatteintäkterna (164 miljoner euro) vilka beror på att utvecklingen varit gynnsammare än väntat. Intäktsföringen från Finlands Bank till staten höjs i enlighet med bankfullmäktiges beslut (med 43 miljoner euro). Den tidigare inkomstkalkylen sänks på grund av minskningen av intäkterna från bilskatten (57 miljoner euro), statens inkomster från böter (43 miljoner euro) och källskatten på ränteinkomster (43 miljoner euro). 
De största anslagsökningarna föreslås under kommunikationsministeriets huvudtitel för bastrafikledshållning (40 miljoner euro) och för utveckling av trafikledsnätet (ca 71 miljoner euro). I enlighet med regeringsprogrammet höjs anslagen för yrkesutbildningen (20 miljoner euro) för att anställa lärare och handledare. Under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel föreslås det bland annat en anslagsökning för omkostnader för Folkpensionsanstaltens socialskyddsfonder (15 miljoner euro). Av de mindre ökningarna lyfter utskottet fram understödet (3 miljoner euro) för förvaltningen av sanatoriet i Pemar och välkomnar att underhållet av den värdefulla fastigheten och lösöret kan skötas på stiftelsebasis. 
Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen snabbt har kunnat överlämna en så här betydelsefull tilläggsbudgetproposition. Utskottet noterar också att i synnerhet de ökade anslagen för trafikledsprojekt och yrkesutbildning har tydliga sysselsättningseffekter och bidrar till att regeringens mål om en sysselsättningsnivå på 75 procent kan nås. 
Den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2019 minskar statens behov av nettoupplåning med 136 miljoner euro. Statens nettoupplåning beräknas 2019 uppgå till cirka 1,7 miljarder euro. Enligt prognoser kommer statsskulden i slutet av 2019 att vara omkring 107 miljarder euro, vilket är cirka 44 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. 
DETALJMOTIVERING
ANSLAG
Huvudtitel 31
KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
10.
Trafiknätet
20.
Bastrafikledshållning
(reservationsanslag 2 år)
Utskottet välkomnar propositionen, som innehåller resursökningar för att åtgärda det eftersatta underhållet av trafikleder och utveckla nätet av trafikleder. De föreslagna ombyggnads- och utvecklingsprojekten infaller 2019–2024 och de totala kostnaderna blir mer än 600 miljoner euro. I enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet ska förbättringar av bannätet prioriteras. 
Anslaget för bastrafikledshållning ökas med 40 miljoner euro. Resurserna ska användas bland annat för att förnya säkerhetsanläggningar vid järnvägarna, rusta upp överbyggnader vid banorna och bygga en råvirkesterminal. Kostnaderna blir sammantaget ungefär 260 miljoner euro. 
De extra satsningarna på bastrafikledshållning bidrar till att dämpa ökningen i det eftersatta underhållet av trafiklederna. Det är dessutom en princip i regeringsprogrammet att en årlig nivåhöjning med 300 miljoner euro ska göras i anslagen för bastrafikledshållning från och med 2020 enligt den parlamentariska arbetsgruppens förslag. Således är det årliga anslaget under momentet ungefär 1,3 miljarder euro från och med nästa år. 
77.
Utveckling av trafikledsnätet
(reservationsanslag 3 år)
Regeringen föreslår att fem nya utvecklingsprojekt startas. Syftet är att förbättra verksamhetsmöjligheterna för näringslivet, främja exporten, få spår- och vägtrafiken att löpa smidigare och förbättra trafiksäkerheten. Enligt uppgift finns det god beredskap för projektplaneringen, så projekten kan startas inom kort. 
De nya banprojekten är tre (förbättring av banan Kouvola—Kotka/Fredrikshamn, triangelspår i Idensalmi och förbättring av bangården i Joensuu) och dessutom ska två vägprojekt startas (Rv 3 Tavastkyro omfartsväg och komplettering av omfartsvägarna på rv 8 Åbo—Björneborg). Byggnadsfullmakten för havsfarleden till Uleåborg höjs också och 11 miljoner euro används för att planera utvecklingen av stambanan Helsingfors—Tammerfors. De totala kostnaderna för projekten beräknas bli 349 miljoner euro, varav 71 miljoner euro behövs i anslag i år. 
Vid sidan av de projekt som nu ska startas lägger utskottet också stor vikt vid de skrivningar om utveckling av bannätet som ingår i protokollet till propositionen. Enligt dem ska beredningen av projektbolagen och de stora projekten för utveckling av bannätet fortsätta i enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet. Dessutom ska elektrifieringen av banan på avsnittet Hangö–Hyvinge gå vidare på så sätt att planeringen av banan väntas bli klar vid årsskiftet och projektet avses starta 2020. 
Förberedelserna inför den första riksomfattande planen för trafik- och transportsystemet påbörjas för närvarande. Utskottet framhåller att planen måste beredas noggrant och att aktörerna i samråd bör göra en bred undersökning av nuläget i och omvärlden för trafik- och transportsystemet, utvecklingsbehoven och kostnadseffekterna. Vid sidan av en kostnads-nyttoanalys är det viktigt att gå in på åtgärdernas samhällsekonomiska konsekvenser i stort. 
Utskottet preciserar beslutsdelen i momentet i fråga om namnet på projektet rv 8 Åbo–Björneborg. 
Momentet får följande lydelse: 
(Stycke 1 som i RP 5/2019 rd) 
Fullmakt 
Motiveringen till momentet kompletteras så att Trafikledsverket bemyndigas att ingå avtal 
(Punkt 1—4 som i RP 5/2019 rd) 
5) i anslutning till projektet rv 8 Åbo—Björneborg, (utesl.) komplettering av omkörningsfiler (Virmo, Letala, Euraåminne), så att projektet får medföra utgifter för staten till ett belopp av högst 30 000 000 euro. 
(Stycke 2 och 3 som i RP 5/2019 rd) 
Huvudtitel 33
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
10.
Utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd samt vissa tjänster
60.
Omkostnader för Folkpensionsanstaltens socialskyddsfonder
(reservationsanslag 2 år)
I omkostnadsanslaget för Folkpensionsanstaltens socialskyddsfonder föreslås ett tillägg på 15 miljoner euro, varav 9,5 miljoner euro för att behandla ansökningar om grundläggande utkomststöd och anställa semestervikarier. 
Enligt uppgift till utskottet har antalet ansökningar om grundläggande utkomststöd ökat betydligt, och ökningen väntas fortsätta. Som en följd av detta har personalbehovet ökat med cirka 70 årsverken. Folkpensionsanstalten måste dessutom också sörja för ett tillräckligt antal semestervikarier, så att nivån på servicen och servicekapaciteten kan tryggas också under sommarmånaderna. Behovet av semestervikarier uppskattas till cirka 100 årsverken. 
Utskottet anser att förslaget är motiverat för att Folkpensionsanstalten ska kunna sköta sina lagstadgade uppgifter på behörigt sätt inom de föreskrivna tiderna. Man bör fortsatt följa hur anslaget räcker och se till att Folkpensionsanstalten har tillräckliga resurser också i budgeten för 2020. För att de administrativa kostnaderna inte ska öka är det också viktigt att utreda utvecklingsmöjligheterna när det gäller bland annat kommunikation, kundvägledning och informationssystem. 
Under momentet föreslår regeringen också ett anslag på 5,5 miljoner euro för att förbereda höjningen av de små pensionerna och andra förmåner. 
Utskottet tillstyrker förslaget även till dessa delar och konstaterar att meningen är att det föreslagna anslaget för att förbereda höjningen av pensionerna och förmånerna ska användas bland annat för planering, genomförande och testning av informationssystem. Enligt en protokollsanteckning som hänför sig till propositionen träder de föreslagna höjningarna i kraft vid ingången av 2020. 
SAMMANDRAG
Enligt propositionen ökas anslagen med 161 616 000 euro, ökas inkomsterna (utan nettoupplåning och skuldhantering) med 297 800 000 euro och minskas nettoupplåningen och skuldhanteringen med 136 184 000 euro. 
Efter de föreslagna ändringarna är de budgeterade inkomstposterna och anslagen för i år med beaktande av den ordinarie budgeten och tilläggsbudgeten totalt 55 739 713 000 euro. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Finansutskottets förslag till beslut: 
Riksdagen godkänner förslaget till en andra tilläggsbudget för 2019 i proposition RP 5/2019 rd med ändringarna ovan. 
Riksdagen förkastar tilläggsbudgetmotionerna TBM 1—9/2019 rd. 
Riksdagen beslutar att den andra tilläggsbudgeten för 2019 tillämpas från och med 8.7.2019. 
Helsingfors 26.6.2019 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Johannes
Koskinen
sd
vice ordförande
Antti
Rantakangas
cent
medlem
Anders
Adlercreutz
sv
medlem
Sanni
Grahn-Laasonen
saml
medlem
Timo
Heinonen
saml
medlem
Anneli
Kiljunen
sd
medlem
Esko
Kiviranta
cent
medlem
Jari
Koskela
saf
medlem
Elina
Lepomäki
saml (delvis)
medlem
Markus
Lohi
cent
medlem
Raimo
Piirainen
sd
medlem
Sari
Sarkomaa
saml (delvis)
medlem
Sami
Savio
saf
medlem
Iiris
Suomela
gröna
medlem
Pia
Viitanen
sd
medlem
Ville
Vähämäki
saf
ersättare
Eeva-Johanna
Eloranta
sd
ersättare
Eveliina
Heinäluoma
sd
ersättare
Mari
Holopainen
gröna
ersättare
Kalle
Jokinen
saml (delvis)
ersättare
Risto
Kalliorinne
vänst
ersättare
Jukka
Kopra
saml (delvis)
ersättare
Jani
Mäkelä
saf (delvis)
ersättare
Jussi
Wihonen
saf (delvis)
Sekreterare var
utskottsråd
Hellevi
Ikävalko
utskottsråd
Mari
Nuutila
RESERVATION 1 saf
Allmän motivering
I mars publicerades uppgifter som gav vid handen att bnp-tillväxten i år är 2,3 procent, men siffran har senare justerats ner till 1,7 procent. Finansministeriet och Finlands Bank gav helt nyligen en förvarning om sämre tillväxtutsikter. Och förra veckan kom tyska centralbanken med en varningen att bnp i Tyskland kan ha krympt under andra kvartalet i år. I förklaringen till inkomsterna i tilläggsbudgetpropositionen säger regeringen att prognosen är förknippad ”med en större osäkerhet än normalt”. 
Vi Sannfinländare anser därför att det nu gäller att följa försiktighetsprincipen i prognoserna kring ökningen av skatteinkomsterna. I det rådande konjunkturläget är det enligt vår bedömning bäst att lyfta fram vår inhemska efterfrågan och de produktivitetsökande momenten i stället för att satsa på världsförbättrande åtgärder. 
Både den ekonomiska tillväxten och sysselsättningsmålen hamnar i riskzonen, om de internationella konjunkturutsikterna försämras och handelskriget pågår länge. Regeringen måste gardera inför ett sådant scenario och redan i förväg lägga upp en reservplan för hur ekonomin kan balanseras upp och tillväxtförutsättningarna säkerställas. En reservplan kan hjälpa hushållen och företagen att klara sig under dåliga tider och därmed förhindra att ekonomin styr in i självuppfyllande riktning mot onödig avmattning. 
Vi anser att en måttlig nedskärning i biståndsanslagen och större investeringar i trafikinfrastruktur än vad regeringen föreslår kan stödja fortsatt ekonomisk tillväxt och sysselsättningsmålen. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 1 
Riksdagen förutsätter att regeringen tar i beaktande att trepartsförhandlingarna om sysselsättningsfrämjande åtgärder kan misslyckas och därför sammanställer ett eget program med åtgärder för att öka sysselsättningen. 
Reservationens förslag till uttalande 2 
Riksdagen förutsätter att regeringen tar i beaktande att vi har en utdragen period av svag ekonomisk tillväxt framför oss och därför i förväg utarbetar en reservplan för att balansera upp ekonomin och säkerställa tillväxtförutsättningarna. Planen måste inbegripa åtgärder för att snabbt förbättra priskonkurrensen. 
Detaljmotivering
ANSLAG
Huvudtitel 23 
STATSRÅDETS KANSLI 
01. Förvaltning 
02. Avlöningar till ministrar och deras statssekreterare och specialmedarbetare (förslagsanslag) 
Vi i Sannfinländarna anser att regeringens beslut att anställa rekordmånga statssekreterare och specialmedarbetare är onödigt med avseende på regeringsarbetet och att beslutet försämrar medborgarnas förtroende för politiken. I åtgärderna för att effektivisera statsförvaltningen bör det i stället ingå en omvärdering av antalet politiskt tillsatta tjänstemän på ministerierna och deras ställning. Överlag bör det vara så att personer som huvudsakligen arbetar politiskt och inte tillsätts i ett öppet ansökningsförfarande utan på politiska meriter inte är anställda av ministerierna utan av partierna. Som det ser ut i dag rör man ihop politisk beredning och tjänstemannaberedning. Det gör att systemet är oöverskådligt och beredningen dålig. Politisk styrning hör inte hemma på enskilda ministerier utan tjänstemannaapparaten ska koncentrera sig på att genomföra god förvaltning. Den politiska ledningen och styrningen måste förläggas till finanspolitiska ministerutskottet och de politiska specialmedarbetarna måste bli färre. 
Vi föreslår 
att riksdagen minskar moment 23.01.02 med 2 900 000 euro och att följande uttalande godkänns: 
Reservationens förslag till uttalande 3 
Riksdagen förutsätter att regeringen drar ner på antalet politiska specialmedarbetare och ser över systemet med statssekreterare. 
Huvudtitel 24 
UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
30. Internationellt utvecklingssamarbete 
66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år) 
Dåligt förvaltat bistånd råder inte bot på eländet utan bara förlänger det. Det måste bli ett slut på de direkta budgetstöden. Biståndet hindrar finansieringen på marknadsvillkor från att fungera och lokala banker från att utvecklas, får den offentliga förvaltningen i fattiga länder att svälla ut och fördunklar regeringarnas ansvar inför sina medborgare. 
För 2019 bör staten bara reservera de resurser som är nödvändiga för de redan överenskomna utbetalningarna. Sannfinländarna vill att de finländska organisationer som uppvisar goda resultat ska spela en större roll inom fonden för utvecklingssamarbete. 
Biståndet ska inte bara vara passiv penningutdelning, utan dess syfte måste vara att förebygga och lösa konflikter och att hjälpa målländerna att klara sig på egen hand. Samtidigt måste vi bli av med massinvandringen, som bara ökar koldioxidavtrycket. Det är helt enkelt inte rationellt för vare sig ursprungsländerna eller de europeiska länderna att befolkningen i utvecklingsländerna kommer till Europa en masse för att leva på socialbidrag eller sköta låglönejobb i stället för att delta i arbetet med att lösa problemen hemmavid. 
Vi Sannfinländare understryker att den viktigaste enskilda åtgärden för att lösa utvecklingsländernas problem på lång sikt är att förbättra kvinnornas och flickornas situation. Flickor måste få gå i skola och delta i samhällsbygget på lika villkor i stället för att kuvas och degraderas till födelsemaskiner redan som barn. Om detta problem åtgärdas löser man samtidigt också det globalt sett största problemet, nämligen överbefolkningen. Vi måste villkora biståndet och kräva att målstaten lägger fram en plan för att stoppa befolkningstillväxten och åtar sig att främja jämställdheten mellan kvinnor och män. 
Finland måste ta avstånd från negativa biståndsobjekt och enbart koncentrera sig på arbete på gräsrotsnivå, såsom att ordna undervisning och att främja kvinnors och flickors rättigheter. Dessa frågor bör högprioriteras också i framtiden. 
Vi föreslår 
att riksdagen minskar moment 24.30.66 med 64 000 000 euro för egentligt utvecklingssamarbete och godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 4 
Riksdagen förutsätter att regeringen villkorar utvecklingsbiståndet och kräver att mållandet åtar sig att ta kontroll över befolkningstillväxten och att främja jämställdheten mellan kvinnor och män. 
Huvudtitel 26 
INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
40. Migrationen 
01. Migrationsverkets och statliga förläggningars omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Mottagningen av migranter har kostat de finländska skattebetalarna enorma belopp. Vi anser att staten måste få bukt med kostnaderna för mottagningsverksamhet. Därför förutsätter vi att regeringen låter göra en oberoende och grundlig utredning av hur förläggningarna använt och förvaltat sina pengar och lämnar utredningen till riksdagen. 
Våra begränsade resurser ska bara läggas ner på insatser som bevisligen främjar kulturell och arbetsrelaterad integration och åtgärderna ger ett resultat som är större än utgifterna. Vi Sannfinländare anser att ett första steg mot rätt dimensionering och allokering av integrationsinsatserna är att samla in data och dokumentation om verksamheten. 
Vidare förutsätter vi att regeringen utreder och genast publicerar de totala kostnaderna för asylsökande. Dessutom fick den förra regeringen inte till stånd någon uppskattning av de totala kostnaderna för invandringen. Vi menar att utredningen från social- och hälsovårdsministeriet är bristfällig. 
Enligt vår mening orsakar invandring på felaktiga grunder Finland enorma kostnader, och de måste utredas. Det finns flera ställen som det kan sparas in på i kostnaderna för invandring. Finland måste införa strängare villkor för asyl och familjeåterförening, eftersom det just nu finns många som står på kö med ansökningar. 
I tilläggsbudgeten finns ett anslag för en sakkunnig i frågor som gäller invandring och återresa och som ska placeras i Irak. Vi anser det inte vara vettigt att Finland ensamt samlar in aktuell information om vissa länder. Dessutom hör det inte till statens uppgifter att stödja återvändande konkret på plats i Irak. 
Vi föreslår 
att anslaget på moment 26.40.01 för en tillfällig sakkunnig i Irak minskas med 100 000 euro och att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 5 
Riksdagen förutsätter att regeringen utreder och genast publicerar de totala kostnaderna för asylsökande. 
Reservationens förslag till uttalande 6 
Riksdagen förutsätter att regeringen för uppföljning av integrationen tar fram mått, kriterier och maximal längd och vidtar åtgärder för att minska integrationsutgifterna betydligt och göra processerna mer kostnadseffektiva. 
22. Frivillig återresa (reservationsanslag 2 år) 
Med asylkrisen har vi fått en stor grupp människor som fått avslag på sin asylansökan men som blivit kvar i landet utan att ha någon laglig rätt att vistas här. Inte bara att personer som vistas olagligt landet medför stora kostnader för samhället bland annat för att de får utkomststöd. Dessutom kan en del personer med avslag på sin asylansökan bli en säkerhetsrisk för vårt samhälle. Det finns en lång rad personer som fått avslag på sin ansökan men som polisen inte lyckats avlägsna ur landet. Vi anser att utvisningsprocessen måste bli effektivare för att personer med avslag på sin asylansökan ska avlägsnas ur landet. För att utvisningsprocessen garanterat ska fungera måste personer med avslag på sin asylansökan i förekommande fall tas i förvar. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 7 
Riksdagen förutsätter att regeringen effektivare avlägsnar de personer ur landet som fått avslag på sin asylansökan och som vistas olagligt här. 
Huvudtitel 28 
FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
70. Utvecklande av statsförvaltningen 
05. Stöd och handledning i samband med utvecklandet av tjänster inom social- och hälsovården och räddningsväsendet samt främjande av produktiviteten inom den offentliga förvaltningen för (reservationsanslag 3 år) 
Vi I Sannfinländarna har inte glömt att den förra regeringen brände hundratals miljoner euro på att förbereda och planera vårdreformen. Vi i Sannfinländarna anser att det finns anledning att minska förberedelsekostnaderna, även om nödvändiga regelbundna översyner av informationssystemen givetvis måste genomföras. Efter 2017 har de årliga kostnaderna under momentet legat över 150 miljoner euro. Om regeringen tänker fortsätta utveckla förvaltningen i samma takt, kan notan för planeringen av vårdreformen för hela regeringsperioden stiga till mer än en halv miljard. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 8 
Riksdagen förutsätter att regeringen anstränger sig för att få bukt med kostnaderna för att utveckla förvaltningen och att de största och fortlöpande utgiftsökningarna används till garanterade respektive mångsidigt användbara projekt. 
80. Överföringar till landskapet Åland 
30. Avräkning till Åland (förslagsanslag) 
Åland hör till de rikaste områdena i Finland. Landskapsförvaltningen är skuldfri, och i relation till folkmängden är statens utgifter på Åland ungefär dubbelt så stora som för Finland i genomsnitt. Vi Sannfinländare vill begränsa de orimliga överföringarna av medel till landskapet Åland för att samma villkor ska gälla för de som bor i fasta Finland och de som bor på Åland. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 9 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att sänka avräkningen till Åland till en skälig nivå med hänsyn till att landskapet är skuldfritt och har en synnerligen god ekonomi jämfört med fasta Finland. 
Huvudtitel 31 
KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Trafiknätet 
20. Bastrafikledshållning (reservationsanslag 2 år) 
Enligt Trafikverket har Finlands trafikledsnät förfallit som en följd av knappa medel för underhåll. Det eftersatta underhållet uppgår nu till cirka 2,5 miljarder euro. Trots att det har beviljats tilläggsfinansiering på 600 miljoner euro för att minska det eftersatta underhållet för åren 2016—2018, har alla viktiga objekt i dåligt skick inte kunnat rustas upp. Sannfinländarna föreslår därför mer resurser för att förkorta det eftersatta underhållet av trafikleder och för att säkerställa trafiksäkerheten. 
När vägnätets skick förbättras är det också motiverat att höja hastighetsbegränsningarna till 130 kilometer i timmen på motorvägarna för att göra trafiken smidigare och förkorta restiderna. Hastighetsbegränsningarna bör höjas på de vägavsnitt där trafiksäkerheten och vägens skick tillåter det och som är utrustade med variabla hastighetsbegränsningsskyltar. Försöket kunde till exempel inledas på sträckan Helsingfors—Åbo och Helsingfors—Tammerfors och, om det visar sig att höjningen av hastighetsbegränsningarna inte försämrar trafiksäkerheten, utvidgas också till andra delar av landet, bland annat sträckan Helsingfors—Lahtis och Helsingfors—Kotka. 
Sannfinländarna anser att särskild uppmärksamhet i fråga om vägprojekten bör ägnas det dåliga skicket och trafiksäkerheten för följande vägar: 
Riksväg 23 Joensuu—Varkaus. Vägen har byggts under årtionden i flera olika delar och dess kvalitet varierar betydligt. Riksvägen är den snabbaste rutten från Joensuu till Helsingfors. 
Riksväg 15 Kouvola—Kotka. Godstrafiken från hamnen i Kotka norrut går längs denna väg. Utöver den tunga trafiken har ambulanstrafiken ökat där. 
Landsväg 24 Lahtis—Jämsä. 
Riksväg 25 Hangö—Hyvinge. Vägen är viktig för godstransporter till och från Hangö hamn. 
Riksväg 5 Heinola—Sodankylä. På sträckan Leppävirta—Kuopio är vägen i dåligt skick, särskilt i relation till mängden tung trafik. 
Uppmärksamhet bör också ägnas vägprojekt av vital betydelse för Finlands export och konkurrenskraft, som eliminerar flaskhalsar för exempelvis transporter till hamnarna. En sådan flaskhals är i färd med att uppstå för transporterna till Uleåborgs hamn. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 31.10.20 med 27 000 000 euro för bastrafikledshållning och att följande uttalande godkänns: 
Reservationens förslag till uttalande 10 
Riksdagen förutsätter att regeringen ökar satsningarna på att eliminera flaskhalsar i trafiklederna. 
Reservationens förslag till uttalande 11 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att inleda ett försök med höjda hastighetsbegränsningar på motorvägarna i de fall när trafikförhållandena och vägens skick tillåter det. 
77. Utveckling av trafikledsnätet (reservationsanslag 3 år) 
EU-kommissionen stöder utvecklingen av ett enhetligt trafiknät för att främja den inre marknaden, den regionala sammanhållningen och ett hållbart transportsystem i form av TEN-T-finansiering. Ur TEN-T-projektens fleråriga program stöds i huvudsak EU:s prioriterade projekt och några Europatäckande projekt som kommissionen prioriterar. Planeringen av en snabb tågförbindelse mellan Helsingfors och Åbo har redan inletts och den nya snabba tågförbindelsen stärker regionens ekonomiska tillväxt och utvecklingsmöjligheter. Men Finland har hittills använt TEN-T-finansieringen betydligt mindre än exempelvis Sverige. Sannfinländarna anser att regeringen bör vidta nödvändiga åtgärder för att vårt land med dess långa avstånd och glesa bosättning ska få tillräckligt med stöd för att utveckla vårt trafikledsnät. Vårt bannät ger ypperliga möjligheter att utveckla Finland till ett centrum för den nordeuropeiska järnvägstrafiken. 
De objekt som kvalificerar för TEN-T-finansiering är långvarigare än våra valperioder. Finansieringen av vägarna i Finland är budgetbaserad; finns det inte pengar kan välbehövliga vägprojekt inte inledas. Det vill sannfinländarna ändra på. Regeringen måste utvidga finansieringen av stora projekt för väginfrastrukturen genom en fondmodell. Ett annat alternativ vore den redan använda modellen med offentligt-privat partnerskap där man använder privata medel och där staten betalar ersättning för användningen. 
Passagerartågtrafiken hör till de miljövänligaste kollektivtrafikformerna, eftersom eltågen är fria från närutsläpp. Därför bör man sträva efter att öka tågtrafikens andel som trafikslag inom fjärrtrafiken. En väsentlig fråga vid valet av transportmedel är trafikens snabbhet: runtom i världen har man sett att nya snabba tågförbindelser har ökat antalet passagerare inom tågtrafiken betydligt. Finland bör följa detta exempel och ha som mål att tågresan mellan Helsingfors och Åbo och mellan Helsingfors och Tammerfors räcker en timme. Sannfinländarna anser att regeringen efter planeringsfasen för entimmestågen ska inleda projekten och ansöka om TEN-T-finansiering för dem. 
Tågen måste bli snabbare också mellan östra Finland och S:t Petersburg, så att tågtrafiken är konkurrenskraftig i jämförelse med flygresor. Tågresan mellan Helsingfors och Åbo ska klaras av på en timme och mellan Helsingfors och Uleåborg på fyra timmar. Snabba tågförbindelser betjänar inte bara företagslivet i landskapens städer utan också resandet på fritiden. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 31.10.77 med 40 000 000 euro för utveckling av trafikledsnätet och att följande uttalanden godkänns: 
Reservationens förslag till uttalande 12 
Riksdagen förutsätter att regeringen säkerställer att Finland blir delaktig av Europeiska unionens TEN-T-finansiering. 
Reservationens förslag till uttalande 13 
Riksdagen förutsätter att regeringen efter planeringsfasen vidtar åtgärder för att förkorta restiden mellan Helsingfors och Tammerfors till en timme och inleder beredningen för att skapa snabba tågförbindelser därifrån till Uleåborg (ett s.k. fyratimmarståg) och ända till Jyväskylä samt snabbare förbindelser till östra Finland. 
Huvudtitel 32 
ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
20. Närings- och innovationspolitik 
44. Investerings- och utvecklingsstöd för den cirkulära ekonomin (reservationsanslag 3 år) 
Sannfinländarna föreslår en ändring i systemet för stöd till värme- och energiproduktionen för att öka andelen inhemska råvaror. Sågverken har mycket spån och bark som inte utnyttjas som bränsle eller fortsatt förädling. Det beror på olägenheter i stödsystemet som bör korrigeras. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 14 
Riksdagen förutsätter att regeringen ändrar stödsystemet så att biprodukter från inhemska sågverk vidareförädlas och utnyttjas för produktion av el och värme. 
Reservationens förslag till uttalande 15 
Riksdagen förutsätter att regeringen snabbt främjar biogasprojekten i regeringsprogrammet och gör bestämmelserna smidigare för att främja en snabb inledning av biogasprojekt samt inleder beredningen för att lösa eventuella frågor om statsbidrag. 
Huvudtitel 33 
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd samt vissa tjänster 
60. Omkostnader för Folkpensionsanstaltens socialskyddsfonder (reservationsanslag 2 år) 
Av tillägget i propositionen föranleds 5 500 000 euro av beslut i enlighet med regeringsprogrammet att höja de små pensionerna och beredningen av genomförandet av andra ändringar i förmåner som det fattats beslut om. Riksdagen tvingas bevilja anslaget trots att det är fullständigt oklart hurdana eventuella pensionsmodeller som ska utredas och genomföras inom reformen. Riksdagen skulle ha tillställts mer detaljerad information om de eventuella alternativ för att höja små pensioner som tagits upp i bakgrundsdiskussionerna. 
Föregående regering använde flera miljoner euro för att bereda aktiveringsmodellen. Nu i det inledande skedet används 5,5 miljoner euro för att revidera pensionsmodellen. Sannfinländarna anser att det bör gallras i beredningskostnaderna även om behövliga regelbundna översyner av datasystemen givetvis måste genomföras. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 16 
Riksdagen förutsätter att regeringen minimerar beredningskostnaderna för sina osäkra projekt och utan dröjsmål lämnar en utredning till riksdagen om alternativa pensionsmodeller jämte kostnader och konsekvenser för andra förmåner. 
Förslag
Vi föreslår 
att riksdagen godkänner förslaget till en andra tilläggsbudget för 2019 enligt betänkandet med ändringarna ovan och 
att riksdagen godkänner de ovan föreslagna 16 uttalandena. 
Helsingfors 26.6.2019
Ville
Vähämäki
saf
Jari
Koskela
saf
Sami
Savio
saf
Jani
Mäkelä
saf
Jussi
Wihonen
saf
RESERVATION 2 saml
Allmän motivering
De ekonomiska utsikterna för Finland har försvagats jämfört med läget efter regeringsförhandlingarna. Finansministeriet har justerat tillväxtsiffrorna nedåt i sin sommarprognos. Det här gör det svårare att uppnå både sysselsättningsmålet för Rinnes regering och målet att få de offentliga finanserna i balans. 
Statsminister Antti Rinnes regering konstaterar i sin tilläggsbudgetproposition att den ekonomiska tillväxten inte räcker till för att höja sysselsättningsnivån till 75 procent, som regeringen har som mål, utan betydande ytterligare åtgärder. Finansministeriet bedömer i sin nya prognos att det för att nå regeringens ekonomisk-politiska mål krävs en ekonomisk tillväxt per år som i genomsnitt är cirka en procentenhet snabbare under de följande fyra åren. Så här snabb ekonomisk tillväxt finns inte i sikte. 
Enligt Rinnes regeringsprogram har regeringen som mål att de offentliga finanserna ska vara i balans 2023. Finansministeriets prognos för det uppskattade underskottet i de offentliga finanserna för 2023 har ökat till 1,9 miljarder euro från 1,6 miljarder euro i våras. Regeringsprogrammet bygger på att man skulle få balans i de offentliga finanserna och att 300 miljoner euro kunde anvisas till nya bestående utgifter. I och med att de ekonomiska utsikterna har försvagats leder uppnåendet av sysselsättningsmålet inte längre till att det skulle finnas medel att anvisas till nya utgifter, om Rinnes regering håller fast vid målet att få balans i de offentliga finanserna. 
Som kontrollpunkt för sitt program har Rinnes regering valt budgetförhandlingarna i augusti 2020. Senast då borde minst hälften av de åtgärder som syftar till att öka antalet sysselsatta med 60 000 ha genomförts. Om så inte är fallet, kommer regeringen att justera de bestående utgiftsökningar på 1,2 miljarder som den nu föreslår. 
Skrivningen om denna säkerhetsmekanism för regeringens sysselsättningsmål är ansvarsfull. Då den ekonomiska tillväxten avtar och osäkerheten i världsekonomin ökar skulle det vara en mer konsekvent lösning att binda ihop de bestående utgiftsökningarna till ökad sysselsättning och till att sysselsättningsåtgärderna godkänns. Regeringens ekonomiska politik är en helhet. Bestående utgifter kan inte ökas om sysselsättningen inte ökar. 
Staten skuldsätter sig ännu trots högkonjunktur. Statens nettoupplåning beräknas i år uppgå till cirka 1,7 miljarder euro. Regeringen bör arbeta målmedvetet för att få balans i de offentliga finanserna genom genuina strukturella reformer som ökar sysselsättningen samt genom att till riksdagen lägga fram en plan för att eliminera hållbarhetsgapet. 
Städer och snabba tågförbindelser glömdes bort 
De trafikprojekt som föreslås i tilläggsbudgetpropositionen är motiverade och värda allt understöd. Projekt som i stor utsträckning har förberetts tillsammans förs vidare. Projekten förbättrar trafiknätets funktion, säkerhet och miljövänlighet. 
En stor svaghet i trafikhelheten är att städer och snabba tågförbindelser glöms bort. Det föreslås 11 miljoner euro för att planera en förbättring av banavsnittet Jokela—Tammerfors på den nuvarande stambanan från Helsingfors via Riihimäki och Tavastehus till Tammerfors men planeringspengarna gäller inte t.ex. Flygbanan eller en förbättring av förbindelserna från Tammerfors norrut. 
Regeringen har i sitt program framfört att den ska sälja statlig egendom för tre miljarder euro och använda inkomsterna av försäljningen till framtidsinvesteringar. Bland investeringsobjekten, som är fler än hundra till antalet, finns bara ett banprojekt, nämligen elektrifieringen av banavsnittet Kemi—Laurila—Haparanda. Regeringen borde se över investeringsobjekten. Beslutar man sälja statlig egendom bör engångssatsningarna gälla riktiga framtidsinvesteringar. Samlingspartiet anser att välmotiverade objekt kunde handla om kapitalisering av högskolor och projektbolag för snabba banförbindelser mellan städer. 
Regeringen kunde på ett konkret sätt ha kunnat sätta igång genomförandet av snabba banförbindelser genast genom att bevilja startpengarna till stadsbanan i Esbo som är startklar. Stadsbanan i Esbo spelar en stor roll för stadstrafiken i hela huvudstadsregionen och de snabba förbindelserna mellan storstäderna. Den utgör den första fasen av den snabba tågförbindelsen till Åbo. Därtill är stadsbanan också en förutsättning för den eventuella Centrumslingan eller en liknande lösning som skapar förutsättningar för smidig och snabb trafik också på stambanan. 
Samlingspartiet föreslår i en tilläggsbudgetmotion 6,5 miljoner för att påbörja arbetet med stadsbanan i Esbo och en fullmakt på 200 miljoner euro för byggkostnaderna. Förslaget finansieras genom att i motsvarande mån dra ned de föreslagna ökningarna av anslagen till FPA:s nya förmånsadministration och en fördubbling av ministrarnas medarbetarresurser. 
Samlingspartiet anser att utvecklingen av stambanan är viktigt med tanke på utvecklingen av och tillväxten i hela Finland. Banavsnittet är den mest trafikerade i Finland. Utvecklingen av stambanan möjliggör tågförbindelserna på mindre än en timme mellan Helsingfors och Tammerfors som är mycket viktiga med tanke människors vardag och näringslivets konkurrenskraft. 
Planeringen av stambanan har redan inletts. Planeringen bör fortsätta ur ett helhetsperspektiv. Det räcker inte till med en utvidgning av befintlig baninfrastruktur utan planen att bygga en Flygbana via Kervo är en väsentlig del av möjliggörandet av snabba banförbindelser. Den så kallade översiktsplanen för den så kallade Finlandsbanan kan sättas igång omedelbart eftersom projektbolaget Nordiska Järnvägar Ab har tillförts ett kapital på mer än 100 miljoner euro. Med det befintliga kapitalet kan man omedelbart påbörja generalplaneringen av banan genom ett beslut av regeringen. Städerna längs banavsnittet har också uppgett sig vara villiga att delta i planeringskostnaderna genom att delta i projektbolaget med eget kapital. Översiktsplanen, inklusive planeringen av Flygbanan, bör sättas igång så snart som möjligt för att stambanan ska kunna få EU-finansiering. 
Samlingspartiet har förbundit sig vid parlamentarisk beredning av tolvåriga planer för trafik- och transportsystemet. Det finska trafik- och transportsystemet ska kunna planeras och genomföras långsiktigt över regeringsperioderna. Samlingspartiet förväntar sig att den ansvariga ministern inleder den gemensamma planeringen snabbt. 
Det behövs långsiktiga satsningar på yrkesutbildning 
I sin tilläggsbudget föreslår regeringen att anslagen för yrkesutbildningen ska höjas med 20 miljoner euro. Höjningen är avsedd för dem som ordnar yrkesutbildning och den ska användas för att anställa lärare och handledare. 
Samlingspartiet anser att regeringens beslut att i tilläggsbudgeten föreslå finansiering för att förstärka yrkesutbildningen går i rätt riktning. Det genomfördes omfattande strukturella reformer av yrkesutbildningen under förra regeringsperioden. Därför är det viktigt att nu sätta in resurser till att säkerställa kvaliteten på utbildningen och att stödja det grundläggande arbetet. Samlingspartiet är redo att stödja detta arbete, bara det genomförs på ett hållbart sätt. 
Samlingspartiet bekymrar sig ändå över att anslaget som regeringen föreslår i tilläggsbudgeten är av engångsnatur. Det grundläggande arbetet i läroanstalterna bör stödjas långsiktigt genom en stabil basfinansiering. De tidsbegränsade investeringarna är på sin plats i samband med projekt och tidsbegränsade utvecklingsåtgärder. 
I samband med reformen av yrkesutbildningen reformerades finansieringsmekanismen för yrkesutbildningen med tanke på kvaliteten och effektiviteten. Utbildningsanordnarna beviljas finansiering utifrån antalet studerande, hur studerande framskrider i sina studier, hur man förebygger skolavhopp och hur de utexaminerade studerandena får arbete. 
I samband med behandlingen av reformen av yrkesutbildningen godkände riksdagen följande uttalande (RSv 86/2017 rd): ”Riksdagen förutsätter att undervisnings- och kulturministeriet under övergångsperioden för finansieringsreformen följer upp vilka konsekvenser finansieringssystemet inom yrkesutbildningen har för villkoren för att ordna yrkesutbildning och lämnar en rapport till kulturutskottet för kännedom årligen i början av höstsessionen. Samtidigt ska ministeriet också bedöma om basfinansieringen är tillräcklig.” Utifrån rapporten som lämnas under höstsessionen är det möjligt att bedöma hur dessa villkor uppfylls. 
Samlingspartiet anser att regeringen för att trygga långsiktiga medel på nytt ska bereda fördelningen av de anslag till andra stadiet som föreslås i regeringsprogrammet på så sätt att förstärkningen av det grundläggande arbetet finansieras med permanenta anslag i stället för engångsanslag. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 1 
Riksdagen förutsätter att regeringen binder genomförandet av de bestående utgiftsökningarna till ökad sysselsättning och till att sysselsättningsåtgärderna godkänns. 
Reservationens förslag till uttalande 2 
Riksdagen förutsätter att regeringen målmedvetet eftersträvar en balansering av de offentliga finanserna och förelägger riksdagen en plan för att eliminera hållbarhetsgapet. 
Reservationens förslag till uttalande 3 
Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål inleder en utredningsplan för en snabb förbindelse Helsingfors—Riihimäki—Tavastehus—Tammerfors som inbegriper Flygbanan. 
Reservationens förslag till uttalande 4 
Riksdagen förutsätter att regeringen bereder på nytt de satsningar av engångsnatur som ska finansieras genom försäljning av statens egendom. Om man beslutar sälja statens egendom, bör satsningsobjekten vara faktiska framtidsinvesteringar såsom rekapitalisering av projektbolag för snabba interurbana banförbindelser och av högskolor. 
Reservationens förslag till uttalande 5 
Riksdagen förutsätter att regeringen i sina framtida budgetpropositioner anvisar de anslag, som i regeringsprogrammet föreslås för anordnande av utbildning, såsom lärarlöner, att finansieras med permanenta utgifter i de offentliga finanserna. 
Detaljmotivering
ANSLAG
Huvudtitel 23 
STATSRÅDETS KANSLI 
01. Förvaltning 
02. Avlöningar till ministrar och deras statssekreterare och specialmedarbetare (förslagsanslag) 
I tilläggsbudgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen ökar anslagen för att ministrarna ska få fler statssekreterare och specialmedarbetare. Antalet statssekreterare ska ökas från 4 (budgeten för 2019) till 15 och specialmedarbetarna ska bli 70 i stället för 42 som nu. Dessutom ska antalet ministrar öka med två. 
Den utökade resursen innebär enligt propositionen att anslagen ökar med 2,92 miljoner euro 2019. I budgeten för 2020 blir anslagsökningen 5,84 miljoner euro. I budgeten för 2019 uppgår anslaget till 6,51 miljoner euro före den föreslagna ökningen. Förslaget innebär alltså att anslaget närapå fördubblas. Det kan anses motiverat att anslaget ökas med ungefär hälften av vad regeringen föreslår. 
Det är befogat att resurserna för politisk verksamhet ökas. Men det skulle vara skäligt att ökningen var mindre än vad som nu föreslås. 
Vi föreslår 
att riksdagen minskar moment 23.01.02 med 1 500 000 euro av anslaget för anställning av statssekreterare och specialmedarbetare. 
Huvudtitel 31 
KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Trafiknätet 
77. Utveckling av trafikledsnätet (reservationsanslag 3 år) 
Stadsbanan i Esbo måste förlängas med två extra spår från Alberga till Köklax för att möjliggöra reguljär och störningsfri trafik. Om stadsbanan utvecklas blir trafiken betydligt mindre känslig för störningar samtidigt som kompatibiliteten i fjärr- och närtågstrafiken garanteras. För entimmeståget till Åbo och banprojekten på stambanan är det väsentligt att stadsbanan i Esbo byggs ut. Planen för banan är klar och genomförandet kan inledas genast efter att beslutet om statlig finansiering fattats. Trafikledsverket räknar med att kostnaderna enligt nivån 2019 blir 275 miljoner euro för stadsbanan på sträckan Alberga—Köklax. Den statliga medfinansieringen exempelvis i Ringbaneprojektet var ungefär två tredjedelar av kostnaderna. Motsvarande andel kan ses som motiverad också i det här projektet. I vår tilläggsbudgetmotion föreslår vi därför sammanlagt högst 200 miljoner euro i fullmakt för staten för att genomföra stadsbanan i Esbo. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 31.10.77 med 6 500 000 euro för att bygga stadsbanan i Esbo och kompletterar motiveringen till momentet med att projektet får föranleda staten utgifter på högst 200 000 000 euro. 
Huvudtitel 33 
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd samt vissa tjänster 
60. Omkostnader för Folkpensionsanstaltens socialskyddsfonder (reservationsanslag 2 år) 
I tilläggsbudgetpropositionen föreslår regeringen 15 000 000 euro i tillägg till omkostnaderna för Folkpensionsanstaltens socialskyddsfonder. Av tillägget föranleds 4 900 000 euro av en ökning av antalet ansökningar om grundläggande utkomststöd och 4 600 000 euro av anställning av semestervikarier. Vidare föranleds 5 500 000 euro av beslut i enlighet med regeringsprogrammet att höja de små pensionerna och av genomförandet av beslut om andra ändringar i förmåner. 
Utbetalningen av de förmåner som kommer i sista hand måste garanteras under alla omständigheter. De här brådskande tillskotten för att garantera utbetalningen av grundläggande utkomststöd kan därför anses vara motiverade. 
I första hand måste Folkpensionsanstalten ha som mål att kostnadseffektivt handlägga och betala ut förmåner genom att effektivisera och utveckla sin egen verksamhet och förvaltning. Alla föreslagna tilläggsanslag kommer att användas för att administrera förmåner. 
En del av det exakta ändamålet med anslagsökningen förblir oklar. De propositioner med förslag till ändringar i förmåner som nämns i tilläggsbudgetpropositionen har ännu inte lämnats till riksdagen. Således kan riksdagen än så länge inte bedöma behovet av anslag för att genomföra de föreslagna ändringarna. Anslagsbehoven måste motiveras närmare i propositionerna. 
Vi föreslår 
att riksdagen minskar moment 33.10.60 med 5 000 000 euro. 
Förslag
Vi föreslår 
att riksdagen godkänner förslaget till en andra tilläggsbudget för 2019 enligt betänkandet med ändringarna ovan och 
att riksdagen godkänner de ovan föreslagna 5 uttalandena. 
Helsingfors 26.6.2019
Timo
Heinonen
saml
Sanni
Grahn-Laasonen
saml
Elina
Lepomäki
saml
Sari
Sarkomaa
saml
Kalle
Jokinen
saml
Jukka
Kopra
saml
BILAGA: Tilläggsbudgetmotionerna TBM 1—9/2019 rd
Tilläggsbudgetmotion
TBM
1
2019 rd
Kai
Mykkänen
saml
Tilläggsbudgetmotion om minskat anslag för anställning av statssekreterare och specialmedarbetare för ministrarna (‑1 500 000 euro)
23.01.02
Tilläggsbudgetmotion
TBM
2
2019 rd
Leena
Meri
saf
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för att bygga om anslutningen från landsväg 130 söder om riksväg 25 så att trafiken går i två riktningar (500 000 euro)
31.10.20
Tilläggsbudgetmotion
TBM
3
2019 rd
Laura
Huhtasaari
saf
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för reparation av Katkontie i Honkajoki (1 000 000 euro)
31.10.20
Tilläggsbudgetmotion
TBM
4
2019 rd
Jari
Koskela
saf
m.fl.
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för reparation av landsväg 257 Lavia—Kulla (1 500 000 euro)
31.10.20
Tilläggsbudgetmotion
TBM
5
2019 rd
Leena
Meri
saf
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för att bygga om anslutningen mellan riksväg 25 och Kalevankatu i Hyvinge till planskild anslutning (2 000 000 euro)
31.10.20
Tilläggsbudgetmotion
TBM
6
2019 rd
Sheikki
Laakso
saf
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för att bygga om riksväg 15 till fyrfilig väg (190 000 000 euro)
31.10.20
Tilläggsbudgetmotion
TBM
7
2019 rd
Vilhelm
Junnila
saf
m.fl.
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för att påskynda den etappindelade planen för Åbo ringväg (500 000 euro)
31.10.77
Tilläggsbudgetmotion
TBM
8
2019 rd
Kai
Mykkänen
saml
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för att bygga stadsbanan i Esbo (6 500 000 euro)
31.10.77
Tilläggsbudgetmotion
TBM
9
2019 rd
Kai
Mykkänen
saml
Tilläggsbudgetmotion om minskat anslag till omkostnader för Folkpensionsanstaltens socialskyddsfonder (-5 000 000 euro)
33.10.60
Senast publicerat 28.6.2019 10:54