01.Utrikesförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

För utrikesförvaltningens omkostnader föreslås ett anslag på 237,480 miljoner euro. Utskottet välkomnar att finansieringen har kunnat ökas med 12,204 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2019. Av finansieringen är 2,6 miljoner euro tillägg av engångsnatur. 

Utrikesförvaltningens verksamhet grundar sig på ett täckande nätverk av beskickningar vars verksamhet får cirka 143 miljoner euro av anslagen under detta moment. Utskottet anser att det är nödvändigt att under valperioden stärka beskickningsnätet med fyra nya beskickningar (en år 2020) och att tilläggsfinansiering också föreslås för upprätthållandet av det nuvarande beskickningsnätet. 

Utskottet anser också att det är nödvändigt att det föreslås ett tilläggsanslag på 4,5 miljoner euro för att stärka beskickningarnas behandling av inreseärenden. Tyngdpunkten ligger på att undanröja flaskhalsar i arbetskraftsinvandring och utveckla visumverksamheten. Det är också positivt att samarbetet mellan Team Finland-aktörerna stärks i syfte att förbättra verksamhetens resultat och kundtillfredsställelsen. Den här verksamheten vars syfte är att främja export och investeringar är viktigt för Finland som är mycket beroende av utrikeshandeln. Dessutom föreslås tilläggsfinansiering bland annat för informationssäkerhet och förbättrande av familjernas ställning vid beskickningarna. 

Utskottet lyfter fram de kumulativa effekterna av den tidigare produktivitetsbesparingen på en miljard euroI planen för de offentliga finanserna 2018–2021 beslutades att den minskning av kommunernas kostnader med en miljard euro som fastställts i regeringsprogrammet ska utvidgas till att gälla hela den offentliga sektorn. Minskningen infaller åren 2020—2029. under utrikesministeriets huvudtitel som fastställdes i planen för de offentliga finanserna. Utskottet betonar att man fortsatt bör utveckla produktiviteten inom förvaltningsområdet och söka allt effektivare verksamhetsmodeller, till exempel med andra aktörer, såsom de nordiska länderna, EU-länder och Europeiska utrikestjänsten. Samtidigt måste man dock bereda sig på bland annat ökade säkerhetshot, och det är nödvändigt att det i budgeten reserveras tillräckliga resurser för att säkerställa beskickningarnas säkerhet. Enligt utredning till utskottet har finansieringen av beskickningsnätet tryggats år 2020, men från och med 2023 minskar de ökningar som planerats för ramperioden på grund av de anslagsminskningar som kumuleras i och med produktivitetsbesparingen på en miljard euro i enlighet med planen för de offentliga finanserna. 

74.Husbyggen (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 12,3 miljoner euro, varav 4,3 miljoner euro är finansiering av engångsnatur för de ändringar som behövs i fastigheterna. 

Utskottet anser det vara bra att utrikesministeriet och finansministeriet har kommit överens om att fem procent av fastigheternas balansvärde i fortsättningen ska anvisas för kostnaderna för fastighetsskötseln. Det handlar alltså om en permanent finansiering på åtta miljoner euro som är cirka fyra miljoner euro mer än 2019. Det finns dock ett reparationsunderskott i de utländska fastigheterna, så nivån på investeringsfinansieringen bör ses över mot slutet av ramperioden. 

66.Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 684,836 miljoner euro, alltså 101,077 miljoner euro mer än för 2019. Statens sammanlagda utgifter för utvecklingssamarbete beräknas 2020 uppgå till cirka 1,030 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 0,41 procent av bruttonationalinkomsten. 

Utskottet anser att det är rätt riktning att öka anslagen för utvecklingssamarbete och anser liksom regeringen att målet på lång sikt bör vara att höja utvecklingsfinansieringen till 0,7 procent av bruttonationalinkomsten i enlighet med FN:s mål. Det är också viktigt att öka stödet till de minst utvecklade och bräckliga länderna (MUL-länderna) från nuvarande 0,15 procent till 0,2 procent enligt det uppställda målet. För att nå FN-målen är det i enlighet med regeringsprogrammet nödvändigt att utarbeta en färdplan med tidtabell. Utskottet betonar dessutom att när anslagen ökar måste man också se till att förvaltningen av utvecklingssamarbetet stärks. 

Finland arbetar aktivt för att uppnå målen i FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling Agenda 2030 och för att genomföra klimatavtalet från Paris. Regionalt ligger tyngdpunkten på Finlands satsningar på Afrika. 

Utskottet betraktar de valda prioriteringarna i utvecklingssamarbetet som goda och lyfter fram särskilt kvinnors och flickors rättigheter och stärkande av deras ställning samt stödjandet av utvecklingsländernas ekonomi och uppkomsten av nya arbetstillfällen och utvecklandet av skattesystemen. Till Finlands starka kompetensområden hör också att främja utbildning, fungerande samhällen och demokratiutveckling. Viktiga åtgärder är dessutom åtgärder för att bekämpa klimatförändringen och främja en hållbar användning av naturresurser. 

I enlighet med regeringsprogrammet bereder utrikesministeriet en ökning av finansieringen för medborgarsamarbete och multilateralt samarbete. År 2020 föreslås 219 miljoner euro för multilateralt utvecklingssamarbete (172 miljoner euro 2019), 184 miljoner euro för land- och regionspecifikt arbete (149 miljoner euro 2019), 73 miljoner euro för humanitärt bistånd (samma belopp som 2019), 75 miljoner euro för stöd till frivilligorganisationer (65 miljoner euro 2019) och 68 miljoner euro för Europeiska utvecklingsfonden (74 miljoner euro 2019). 

Här vill utskottet särskilt lyfta fram stödet till frivilligorganisationer och anser det nödvändigt att stödets andel höjs ytterligare i enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet. Den föreslagna understödsnivån är 39 miljoner euro mindre än 2015, före de omfattande minskningarna i utvecklingssamarbetet. Redan vid beredningen av budgetpropositionen för 2021 bör stödet till frivilligorganisationerna för utvecklingskommunikation och globalfostran (VGK-stödet) höjas till samma nivå som före nedskärningarna. Det bör understrykas att organisationerna ofta når de mest utsatta människorna på gräsrotsnivå. Det bistånd som kanaliseras via dem stärker samtidigt det civila samhället i utvecklingsländerna, vars verksamhetsmöjligheter begränsas i allt fler länder. 

Utskottet betonar också vikten av humanitärt bistånd och anser att det är nödvändigt att regeringen ser till att det är på en tillräcklig nivå. Det är också nödvändigt att öka klimatfinansieringen i enlighet med regeringsprogrammet och beakta Finlands andel av finansieringsansvaret enligt klimatavtalet från Paris. 

Utskottet lägger till 700 000 euro under momentet för stöd till frivilligorganisationers utvecklingssamarbete, varav finansiering ska anvisas för organisationsdrivna projekt inom utbildningssektorn som stärker lärarnas kompetens, rörlighet eller nya samarbetsformer med företag som exporterar utbildning. Finansiering ska också riktas till den globala vaccinalliansen (GAVI). 

67.Stöd för demokrati och rättsstatsutveckling (reservationsanslag 2 år)

Det rör sig om ett nytt moment och under det föreslås 3,0 miljoner euro. De understöd som beviljas av anslaget ska anknyta till främjandet av demokratin och rättsstatsutvecklingen i enlighet med kriterierna för det offentliga utvecklingsbiståndet (ODA). Utskottet anser att det nya momentet är nödvändigt och betonar också internationellt utnyttjandet av det starka kunnande inom rättsområdet som finns i Finland. 

88.Höjning av Finnfunds (Fonden för industriellt samarbete Ab) kapital (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 10 miljoner euro för att teckna nya aktier. Finnfund är en statligt ägd utvecklingsfinansiär som 2018 fattade nya investeringsbeslut för 154 miljoner euro. År 2019 beräknas beloppet överstiga 200 miljoner euro. Finnfund kanaliserar sitt kapital till nya utvecklingsobjekt, och dess finansiering enligt kriterierna för det offentliga utvecklingsbiståndet (ODA) överskrider statens kapitalisering. 

År 2018 gjordes 93 procent av Finnfunds investeringar i de tre fattigaste OECD-DAC-klasserna och 67 procent i Afrika. Syftet med verksamheten är att uppnå bestående utvecklingseffekter i samhällen och att stärka den egna ansvarsfulla företagsverksamheten i utvecklingsländer. Under de kommande åren kommer klimatfinansieringen (som anvisas minst 75 procent av de utvecklingspolitiska finansinvesteringarna) och finansieringen av projekt som främjar kvinnors ställning att framhävas ytterligare. År 2018 sysselsatte Finnfunds investeringsobjekt 56 000 personer, varav en tredjedel var kvinnor, och de skatter och andra avgifter som placeringsobjekten betalade uppgick till 490 miljoner euro. 

Utskottet anser att Finnfunds verksamhet är effektiv och betonar transparensen i verksamheten och rapporteringen. Ansvaret för Finnfunds ägarstyrning ligger hos utrikesministeriet, som övervakar verksamhetens kvalitet och ställer upp bland annat årliga ägar- och utvecklingspolitiska mål för den samt följer upp hur målen uppnås. Utvecklingspolitiska investeringar (moment 24.30.88 och 24.30.89) och därmed också Finnfunds verksamhet styrs av samma mål och ramvillkor som utvecklingssamarbetet i gåvoform. 

89.Finansinvesteringar inom utvecklingssamarbetet (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 129,730 miljoner euro. 

Utskottet betonar att det för att uppnå målen i FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling (Agenda 2030) krävs olika slags aktörer och finansieringsinstrument som stöder varandra. De nuvarande årliga utvecklingsinsatserna motsvarar endast drygt en tredjedel av den finansiering som krävs för att uppnå målen. Totalt beräknas behovet av tilläggsfinansiering uppgå till 2 500 miljarder dollar per år. Det offentliga utvecklingsbiståndet räcker inte heller enligt FN:s riktlinjer, utan det behövs dessutom ansenlig privat finansiering. 

Utskottet betonar att företag och olika aktörer bör uppmuntras att bilda nätverk för att Finland ska kunna delta i större internationella utvecklingssamarbetsprojekt i minst samma skala som de övriga nordiska länderna. Samtidigt är det skäl att komma ihåg att en stark demokrati, en fungerande rättsstat och god förvaltning också är förutsättningar för hållbar företagsverksamhet. Man måste därför se till att de olika åtgärderna och finansieringsformerna (gåvobistånd samt finansiella investeringar i form av lån och kapital) kompletterar varandra och att man tillämpar de bästa internationella principerna vid beviljandet och utvärderingen av verksamheten. Statsrådet ska också fortsätta arbetet för att utnyttja medborgarorganisationernas kompetens i utvecklingssamarbetet i form av investeringar. 

50.Vissa statsunderstöd och statsbidrag (fast anslag)

Utskottet ökar anslaget under momentet med 200 000 euro för verksamhet som främjar fredsarbetet. Utskottet betonar samtidigt också Historiker utan gränser i Finland rf:s verksamhet, som främjar bl.a. diskussion om historiska frågor och användningen av historiekunskap för att förebygga och lösa konflikter. 

03.Omkostnader för myndigheter som verkar i anslutning till justitieministeriet (reservationsanslag 2 år)

Enligt regeringsprogrammet ska problemen med identifieringen av problem med de mänskliga rättigheterna och rapporteringen åtgärdas målmedvetet så att de särskilda ombudsmännens och andra myndigheters verksamhet samt civilsamhällesorganisationers och internationella aktörers verksamhetsförutsättningar tryggas. 

Det är följaktligen positivt att propositionen innehåller ett anslag på 200 000 euro för beredning av rapportering om våld mot kvinnor (25.01.01) och att ombudsmännen för rapportering i människorättsfrågor och för ingripande i problem anvisas en tilläggsfinansiering på 100 000 euro. Höjningen är betydelsefull med tanke på ombudsmännens relativt små resurser, och den gör det möjligt att stärka verksamheten. 

Också dataombudsmannens resurser ökas. Detta är motiverat, eftersom dataombudsmannen är den nationella tillsynsmyndighet som avses i EU:s dataskyddsförordning och dess uppgifter ändrades betydligt när EU:s dataskyddsbestämmelser reviderades. De ändrade uppgifterna har krävt betydande tilläggssatsningar; medan det fanns 23 årsverken vid dataombudsmannens byrå 2017, uppskattas de ordinarie resurserna från 2020 framåt till 49 årsverken. 

Utskottet ser det som viktigt att följa hur resurserna räcker, eftersom ändringen är så omfattande att resursbehoven ännu inte med säkerhet kan uppskattas. Likaså kan personal- och anslagsbehoven hos underrättelsetillsynsombudsmannen, som inledde sin verksamhet i år, bedömas närmare först när man har fått erfarenheter av den helt nya underrättelseverksamheten och övervakningen av den. 

Utskottet välkomnar också att man i budgetpropositionen har förberett sig för att inrätta en tjänst som äldreombudsman och en byrå för ombudsmannen. 

Enligt utskottet är det skäl att framöver bedöma om man utan att riskera ombudsmännens självständiga ställning kunde slå ihop byråernas administrativa uppgifter och på så sätt minska överlappningar i det administrativa arbetet. 

05.Rättsregistercentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under de senaste åren har det gjorts en årlig nivåhöjning i rättsregistercentralens anslag. Dessutom har det akuta anslagsunderskottet korrigerats genom tillfälliga ökningar. Nästa år är anslagssituationen rätt bra, men anslagsnivån sjunker mot slutet av ramperioden. 

Utskottet anser att det är viktigt att verkets resurser räcker för att ta fram de informationssystem som den nya lagstiftningen förutsätter. Utöver det bör man se till att verket kan utveckla sina informationssystem långsiktigt och på så sätt effektivisera sin verksamhet. 

Utskottet ser det också som viktigt att i lagberedningsfasen noga bedöma de kostnader som lagändringen kommer att orsaka för informationssystemens del och att beakta dessa kostnader i verkets anslag. Rättsregistercentralens verksamhet måste vara fullständigt tillförlitlig och ske i realtid, eftersom centralen sörjer för verkställigheten av bland annat böter och motsvarande straffrättsliga påföljder och svarar för informationssystemen och registren inom justitieministeriets förvaltningsområde. 

50.Understöd (fast anslag)

Utskottet ökar momentet med 400 000 euro till organisationer som arbetar för att förebygga våld i nära relationer. 

I den kompletterande budgetpropositionen höjdes verksamhetsunderstödet till fredsorganisationer med 200 000 euro. Utskottet gör motsvarande ändring också i dispositionsplanen. 

Det är dessutom påkallat att trygga anslagen för Flyktingrådgivningen, anser utskottet. Behovet av flyktingrådgivning är stort, men enligt den utredning som fåtts räcker dess resurser inte till för att sköta de centrala uppgifterna. 

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

04.Rättshjälps- och intressebevakningsdistriktens och konsumenttvistenämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Anslaget under momentet höjs med cirka 2,9 miljoner euro, varav den största ökningen (1 miljon euro) går till att minska överskuldsättningen. Målet är att minska överskuldsättningen genom att främja samarbetet mellan myndigheterna och den tredje sektorn så att medborgarna får mer heltäckande handledning och hjälp med att sköta sin ekonomi än i dag. 

Utskottet anser att dessa åtgärder är motiverade och motsvarar skrivningen i regeringsprogrammet om att tillgången till ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning förbättras och hänvisningen till tjänster effektiviseras. För att kunna minska överskuldsättningen krävs det framför allt att man stärker det förebyggande arbetet tillsammans med bland annat socialväsendet, skolorna och utsökningen. Särskilt viktigt är det att minska skuldsättningsspiraler i samband med snabblån och konsumentkrediter. 

Utskottet anser också att det är viktigt att de tilläggsanslag som i enlighet med rambeslutet anvisats för överskuldsättningen ökar ytterligare till 1,5 miljoner euro under ramperioden. Likaså är det viktigt att följa konsekvenserna av de lagändringar gällande konsumentkrediter och snabblån som gjordes under den förra regeringsperioden och vid behov vidta åtgärder för att effektivisera regleringen. 

01.Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Åklagarväsendets resurser stärks genom en ökning på 2,4 miljoner euro jämfört med 2019, varav 2 miljoner euro hänför sig till regeringsprogrammets skrivning om förverkligandet av straffansvar och förkortning av behandlingstiderna. Ökningen är viktig eftersom Åklagarmyndighetens anslag har varit knappa. Det bedöms bland annat ha bidragit till en betydlig ökning av andelen ärenden där förundersökningen har begränsats genom att förundersökningen lagts ned eller det har beslutats att någon förundersökning inte ska göras. Däremot noteras en minskning i antalet egentliga ärenden som gällt åtalsprövning. Andelen ärenden där förundersökningen begränsades genom att förundersökningen lades ned eller det beslutades att någon förundersökning inte skulle göras ökade från 1 000 till 20 000 ärenden 2004—2018, trots att antalet inkomna ärenden har legat kvar på nivån 80 000—90 000 ärenden. 

Vid utfrågningen i utskottet bedömde de sakkunniga dock att resurserna trots anslagsökningen är så knappa att antalet åklagare kommer att minska. I fjol fanns det 551 årsverken vid åklagarväsendet, medan antalet under den nästa fyraårsperioden uppskattas vara cirka 535 årsverken. Enligt den resursanalys som åklagarväsendet själv gjort skulle det optimala antalet anställda vid myndigheten vara 586 årsverken. Utskottet har också uppmärksammats på att det finns få åklagare i vårt land jämfört med många andra länder. Hos oss finns det bara ungefär sju åklagare per 100 000 invånare, när medeltalet i Europa är cirka 11 åklagare per 100 000 invånare och i de nordiska länderna i genomsnitt 10—12 åklagare per 100 000 invånare. Om det fanns åtta åklagare per 100 000 invånare i vårt land, skulle det behövas ungefär 70 nya åklagare. 

Utskottet ser det som viktigt att man genom den organisationsreform som trädde i kraft den 1 oktober 2019 kan nå de uppställda målen när det gäller utveckling av verksamheten och ökad produktivitet. Åklagarmyndigheten består i dag av riksåklagarens byrå som är centralförvaltningsenhet och av fem åklagardistrikt. Tidigare hörde Riksåklagarämbetet och 11 regionala åklagarämbeten till åklagarväsendet. 

Utskottet understryker att man bör följa konsekvenserna av reformen både för resurserna och för tillgodoseendet av medborgarnas rättssäkerhet, likabehandling, behandlingstider och personalens välbefinnande i arbetet. Det är också nödvändigt att stärka åklagarväsendets resurser och att sörja för tillräckliga resurser för hela straffprocesskedjan för att förverkliga det straffrättsliga ansvaret. 

01.Brottspåföljdsmyndighetens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Enligt uppgift skapar budgetpropositionen förutsättningar för att upprätthålla den nuvarande servicenivån. I anslagen har man beaktat de extra utgifter som följer av de lagändringar som gjorts. Det gäller bland annat de extra anslagen för att minska risken för återfall vid allvarliga våldsbrott och för komplettering av systemet med tilläggspåföljder i samband med villkorligt fängelse. Enligt regeringsprogrammet anvisas extra anslag också för de utgifter som föranleds av att polisens brottsbekämpning utvidgats. 

Utgiftstrycket inom Brottspåföljdsmyndigheten kommer emellertid att öka under de närmaste åren, bland annat på grund av ökade utgifter för installation av ny säkerhetsteknik i fängelserna, kompetensutveckling av personalen och avveckling av beredskapssystemet i fängelserna. 

Utskottet ser det som bra att ansvaret för att ordna hälso- och sjukvården för fångar har överförts till Institutet för hälsa och välfärd, vilket har gjort att bland annat patientsäkerheten och kvalitetsledningen har utvecklats. Det finns dock utmaningar vid rekryteringen av läkare, särskilt till polikliniker som har få patienter och ligger långt från varandra. Utskottet betonar också vikten av att identifiera och behandla psykisk ohälsa och missbruksproblem hos fångar för att stödja frigivningen och integrationen i samhället. För att minska återfallsbrottsligheten är det också i övrigt viktigt att se till att frigivningen av fångar bereds noga och i god tid före frigivningen, i nära samarbete med kommuner och andra intressegrupper. Detta kräver också en omfattande bedömning av behovet av service hos fången. 

Utskottet är tillfreds med att Brottspåföljdsmyndighetens nätverk av lokaler i enlighet med regeringsprogrammet utvecklas så att de nuvarande verksamhetsställena bibehålls. Tavastehus nya kvinnofängelse, den öppna anstalten i Kervo och kontoret i Jyväskylä med en öppen anstalt och en byrå för samhällspåföljder tas i bruk 2020. Likaså är det positivt att byggprojektet som gäller fängelserna i Uleåborg och Vaala framskrider, vilket riksdagen har betonat i ett flertal sammanhang. 

01.Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 763,152 miljoner euro, alltså 10,057 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2019. 

I budgetpropositionen ingår ett tilläggsanslag på 7,5 miljoner euro för att höja antalet poliser till 7 500 årsverken i enlighet med regeringsprogrammet. Anslaget ökar gradvis så att det uppgår till 18 miljoner euro 2023. Enligt den utredning som utskottet fått är det inte nödvändigt att höja antalet polisutbildade för att öka antalet poliser, utan den nuvarande årliga intagningsnivån på 400 studerande är fortfarande tillräcklig. 

Regeringen föreslår också andra permanenta tillägg bl.a. för förortspolisen och den förebyggande verksamheten (2,5 miljoner euro), servicenivån i krävande och glest bebyggda områden (3,3 miljoner euro), ökningen av utgifterna för statens gemensamma säkerhetsnät TUVE (2 miljoner euro) och stärkandet av nätpolisverksamheten (1,9 miljoner euro). 

Utskottet anser det vara ytterst nödvändigt att polisens anslag och antalet poliser ökas under ramperioden. Detta underlättar också planeringen av verksamheten. Den långsiktiga strategiska planeringen skulle främjas ytterligare av att polisens resurser skulle tryggas ännu mer långsiktigt, till och med över regeringsperioden. 

Polisens respons och förmåga att reagera på plötsliga situationer står i direkt proportion till antalet poliser på fältet. I och med att anslagen ökas förväntas polisens aktionsberedskapstid bli bättre, vilket innebär att en allt större del av befolkningen får brådskande hjälp snabbare än tidigare. Polispatrullernas verksamhet kan också riktas särskilt till de områden där servicenivån är svagast. Resurserna måste dock fortsättningsvis riktas till de viktigaste kärnuppgifterna och de politiskt definierade prioriteringarna. 

Vid sidan av polisens grundläggande arbete anser utskottet att det är särskilt nödvändigt att stärka den förebyggande verksamheten och verksamheten vid förortspolisen. Det är också viktigt att effektivare än tidigare ingripa i den brottslighet som sker på nätet, såsom utnyttjande av barn och unga. Likaså är det viktigt att förbereda sig på att överbelastningsattacker, nätfiske och dataintrång blir vanligare och att de kan utgöra en del av olika hybridhot. Dessutom betonar utskottet bl.a. trafikövervakning, inklusive övervakning av tung trafik, som också hänför sig till bekämpningen av svart ekonomi. 

Utskottet betonar att polisens materiel, redskap, taktiska kompetens och utbildning måste motsvara de rådande kraven. När antalet operativ personal ökar måste det ses till att polisens basmateriel underhålls och räcker till. Inrikesministeriet bedömer att behovet av tilläggsanslag uppgår till omkring 10 miljoner euro per år. 

Användningsgraden för fordonsparken ökade i och med projektet för utveckling av polisens förvaltningsstruktur PORA III. I samband med det minskades antalet polisenheter och man övergick i allt högre grad till mobila kontor. Antalet körda kilometer ökar således snabbare än tidigare, vilket förkortar materielens livslängd. 

Utskottet konstaterar att en ökning av kostnaderna för polisens lokaler trots det genomförda PORA III-projektet fortfarande är problematisk och att det tar en allt större del av omkostnaderna. Det är viktigt att se till att varken ökningen av lokalkostnaderna eller de tidigare nämnda IKT-utgifterna äventyrar ökningen av antalet poliser under de kommande åren. Inrikesministeriet uppskattar att det behövs tilläggsanslag för fastigheter och IKT-utgifter till ett belopp av cirka 25 miljoner euro 2023. 

För att dämpa lokalkostnaderna anser utskottet det nödvändigt att bland annat bedöma möjligheterna för olika aktörer inom statsförvaltningen att använda gemensamma lokaler i synnerhet i glesbygden. Genom det nätverk av verksamhetsställen som nås på detta sätt kan man också utnyttja befintliga sunda lokaler och eventuellt samtidigt förkorta polisens utryckningstider. Förkortade körsträckor förlänger å sin sida fordonsparkens livslängd. 

I detta sammanhang uttrycker utskottet dessutom sin oro över den omfattande belastning som uppdagats vid arbetarskyddsinspektionerna, särskilt i brottsutredningen och bland väktarna. De problem som upptäckts måste åtgärdas snabbt. 

02.Skyddspolisens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 49 miljoner euro, alltså 5,102 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2019. I anslaget ingår ett permanent tillägg på 10 miljoner euro till skyddspolisen 2019 för att säkerställa en effektiv och korrekt tillämpning av den lagstiftning om civil underrättelseinhämtning som trädde i kraft den 1 juni 2019. 

Enligt utredning till utskottet utgör budgetpropositionen en god grund för en långsiktig utveckling av ämbetsverket. Inom den närmaste framtiden har skyddspolisen också för avsikt att skaffa tidsenliga lokaler. Dessutom är det positivt att ämbetsverket, som genomgår en kraftig förändring, har ansett det vara viktigt att satsa på personalens välfärd och kompetensutveckling. 

01.Gränsbevakningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 244,599 miljoner euro, alltså 9,909 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2019. 

I propositionen beaktas de kostnader som de permanenta trupper som ska inrättas under Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) orsakar Finland år 2020. Kostnaderna uppgår till 790 000 euro. Från och med 2021 stiger dessa årliga utgifter till cirka 4,8 miljoner euro. 

Utskottet konstaterar att propositionen också innehåller ett tillägg på 1,3 miljoner euro för att trygga kapaciteten inom gränssäkerheten och antalet gränsbevakare. Gränsbevakningsväsendet begärde dock ett tilläggsanslag på 12,4 miljoner euro för ändamålet. Anslaget räcker således inte till för att upprätthålla den nuvarande verksamhetsnivån och kapaciteten. 

Utskottet fäster också uppmärksamhet vid att man i budgetpropositionen inte har beaktat nya grundliga renoveringar av nödvändiga lokaler. För att personalen ska kunna anvisas säkra och sunda lokaler krävs under ramperioden en årlig ökning på cirka 5 miljoner euro i omkostnaderna. Tilläggsfinansiering kan också krävas om brexit blir av, för att en smidig gränstrafik ska kunna säkerställas i synnerhet vid flygplatserna i Helsingfors-Vanda och Lappland. 

Utskottet anser det vara nödvändigt att regeringen tryggar Gränsbevakningsväsendets verksamhetsnivå och prestationsförmåga i enlighet med kraven i den rådande säkerhetspolitiska omgivningen både i gränsområdena och i havsområdena. Som unionens yttre gränsland måste Finland kunna sörja för att i synnerhet övervakningen av östgränsen ligger på en högre nivå än basnivån. 

Utskottet konstaterar ytterligare att en internationalisering av gränsövergångsstället i Parikkala avsevärt och permanent skulle öka Gränsbevakningsväsendets omkostnader. Detta måste beaktas i de fortsatta åtgärderna. 

70.Anskaffning av luft- och bevakningsfarkoster (reservationsanslag 5 år)

Under momentet föreslås 23,510 miljoner euro, alltså 14,5 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2019. I propositionen ingår sammanlagt 15 miljoner euro för ersättningsinvesteringar i Gränsbevakningsväsendets tekniska system för övervakning av land- och sjögränsen. Reformen av de befintliga tekniska kontrollsystemen minskar behovet av att ersätta föråldrad teknik med extra personal. 

Utskottet konstaterar att år 2025 kommer också Gränsbevakningsväsendets två övervakningsflygplan att ha varit i drift i 30 år. Den höga åldern sänker planens användningsgrad och höjer driftskostnaderna. För att upprätthålla den centrala nationella kapaciteten inom övervakningen av havsområdet, sjöräddningen och bekämpningen av miljöskador till havs behövs således 2020 ett beslut om beställningsfullmakt för ersättande materiel och behövliga anslag. 

Av gränsbevakningsväsendets fyra bevakningsfartyg uppfyller tre inte längre dagens krav. Avsikten är att ersätta dessa tre fartyg med två nya bevakningsfartyg 2022—2026. För detta ändamål måste Gränsbevakningsväsendet anvisas ett planeringsanslag på 5 miljoner euro för 2020. Det försenade ibruktagandet av nya fartyg ökar avsevärt kostnaderna för underhåll av det befintliga materiel som befinner sig i slutet av sin livscykel. 

01.Räddningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 16,907 miljoner euro, alltså 586 000 miljoner euro mer än för 2019. 

Utskottet ser positivt på att regeringen i samband med kompletteringen av budgetpropositionen lade till 2,4 miljoner euro under momentet för tryggande av räddningsväsendets verksamhet. På detta sätt tryggas en kvalitativ och kvantitativ utveckling av utbildningen för räddnings- och nödcentralsjourhavande. 

02.Nödcentralsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 57,834 miljoner euro, alltså 5,958 miljoner euro mer än för 2019. Regeringen föreslår att 1 miljon euro utöver det belopp på 1,75 miljoner euro som ingick i vårens rambeslut ska anvisas för att trygga ett tillräckligt antal nödcentralsoperatörer. Finansieringen ökas årligen under ramperioden så att den är 2,5 miljoner euro 2023. 

I den fjärde tilläggsbudgeten för 2019 anslogs 2,7 miljoner euro mer för att säkerställa verksamheten vid Nödcentralsverket och för att trygga verksamheten för nödcentralssystemet Erica som togs i bruk 2019. Nödcentralsverket har utöver Erica varit tvunget att upprätthålla det gamla systemet längre än planerat på grund av osäkerhetsfaktorer i anslutning till verksamheten i statens gemensamma säkerhetsnät TUVE. 

Utskottet välkomnar att anslagen under momentet har ökats och att Nödcentralsverkets resursbrist, som pågått länge, har noterats i budgetpropositionen. Utskottet betonar dessutom att även problemen med säkerhetsnätet TUVE bör lösas snabbt, så att de inte längre orsakar merkostnader eller andra påföljder för myndighetsverksamheten. 

Minimiantalet anställda vid Nödcentralsverket har i flera sammanhang fastställts till 600 årsverken. Utfallet hösten 2019 är 585 årsverken. Verket har under hela sin existens kämpat för att få utbildad personal. Även riksdagen utökade budgeten för 2019 med ett anslag för fler utbildningsplatser. Enligt inkommen utredning har den årliga utbildningsmängden fördubblats (48 personer per år), vilket i fortsättningen bör trygga en tillräcklig mängd personal. 

Utskottet konstaterar att problemen med tillgången till nödcentralsoperatörer försvårar ämbetsverkets funktionsförmåga vid plötsliga trafikstockningar och störningar och att de, om de förlängs, påverkar personalens arbetshälsa. Den svåra personalsituationen märks också genom att sjukfrånvaron är nästan dubbelt så hög som genomsnittet i statsförvaltningen. Personalens välbefinnande bör således ägnas särskild uppmärksamhet och förbättras aktivt. 

Utskottet anser att regeringen måste följa situationen och se till att Nödcentralsverket kan arbeta störningsfritt. Ämbetsverket har en avgörande betydelse för den inre säkerheten och för medborgarnas grundläggande trygghet. Att nödcentralsverksamheten är smidig har en direkt inverkan också på tillgången till tjänster hos de myndigheter som anlitar nödcentralstjänsterna, däribland polisen, räddningsverken och social- och hälsovårdstjänsterna. 

01.Migrationsverkets och statliga förläggningars omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 54,713 miljoner euro. Jämförelsen med 2019 års budget ger inte en sann bild av Migrationsverkets omkostnader, eftersom det då gjordes en engångsminskning av anslaget på grund av en exceptionellt stor post som överförts från 2018. 

Regeringen har reagerat på Migrationsverkets svåra ekonomiska situation och föreslår ökningar på över 15 miljoner euro under momentet. För tryggande av beslutsresurserna föreslås 10 miljoner euro, vilket förebygger en förlängning av behandlingstiderna för nya anhängiga ärenden. Dessutom föreslår regeringen 3 miljoner euro för behandling av asylansökningar som kom in under asylkrisen, vilket räcker för att fortsätta anställningsförhållandet för 60 personer. I budgetpropositionen har man också beaktat en höjning av antalet kvotflyktingar från nuvarande 750 personer till 850 personer år 2020 i enlighet med regeringsprogrammet. Vid kompletteringen av budgeten ökade regeringen dessutom de nödvändiga IKT-kostnaderna för 2020 med 2 miljoner euro. 

I den fjärde tilläggsbudgeten för 2019 anvisades Migrationsverket dessutom ett verkligen behövligt belopp på 5,846 miljoner euro för tryggande av personalresurserna och för nödvändiga IKT-utgifter. På detta sätt slapp man permittera personal i slutet av året. 

I budgetpropositionen räknar regeringen med att det under ramperioden kommer cirka 4 000 nya asylsökande. Trots att antalet asylsökande under de senaste åren har varit lägre än väntat, bör regeringen också förbereda sig på en plötslig ökning av antalet asylsökande. 

Utskottet konstaterar att Migrationsverkets handläggning av ansökningar har varit överbelastad sedan 2015 och trots de anslagsökningar som regeringen gjort blir verket tvunget att minska personalen med 124 personer för att anpassa kostnaderna till de föreslagna resurserna 2020. Verket har sammanlagt över 30 000 aktuella ansökningar, av vilka cirka 20 000 gäller uppehållstillstånd. Besluten om uppehållstillstånd ska vara avgiftsbelagda enligt självkostnadsprincipen, men tillståndsavgifterna täcker endast cirka 70 procent av kostnaderna. Antalet ansökningar som gäller medborgarskapsärenden uppgår till cirka 7 000 och antalet aktuella asylansökningar till något under 4 400. 

Behandlingen av ansökningarna och resursbehovet påverkas också av de lagstadgade maximala behandlingstiderna. Verket har upprepade gånger blivit klandrat av laglighetsövervakarna för att de föreskrivna behandlingstiderna har överskridits, och därför prioriteras de nya ansökningarna vid behandlingen framför de gamla. Exempelvis asylansökningar som inkommit efter den 20 juli 2018 måste nu behandlas inom sex månader, men utöver det finns det ännu sammanlagt 2 549 obehandlade asylansökningar som inte omfattas av tidskravet. 

Migrationsverket har utvecklat tillståndsprocesserna kraftigt och automatiserat behandlingen av ansökningar. Genom de vidtagna åtgärderna har man dock inte kunnat svara särskilt på det ökande antalet ansökningar om studie- och arbetstillstånd. Dessutom realiseras fördelarna med automatiseringen i sin helhet först efter att projektet för ändring av det elektroniska ärendehanteringssystemet (UMA-systemet) har genomförts, och en del av ändringarna förutsätter också lagändringar. Det är viktigt att man ser till att lagstiftningen utvecklas på ändamålsenligt sätt och hittar metoder för att utnyttja tekniken fullt ut. Personalresurserna måste dock också till denna del tryggas fram till det att de lagstiftningsändringar som automatiseringen förutsätter har genomförts. 

Utskottet lyfter dessutom fram regeringens totalreform av arbetskraftsinvandringen, vars syfte är att påskynda behandlingen av arbetstillstånd med i genomsnitt en månad. Företagens behov av arbetskraft måste tryggas på behörigt sätt, så det är viktigt att hela processen utvecklas. Överföringen av uppgiften till arbets- och näringsministeriet i enlighet med regeringsprogrammet behöver således stöd genom flera andra åtgärder för att behandlingen ska bli mer effektiv. 

Enligt utredning till utskottet har denna administrativa överföring inga direkta konsekvenser för Migrationsverkets personal. Utskottet betonar att om sådana framkommer bör de beredas omsorgsfullt. Migrationsverkets personal måste också i övrigt tas väl om hand så att de specialister som utför krävande arbete väljer att stanna hos verket. Visstidsanställningar måste kunna permanentas, när det inte finns några utsikter att uppgifterna kommer att minska. 

Utskottet konstaterar att budgetpropositionen i kombination med de anslagsökningar som regeringen redan har gjort dämpar den akuta personalkrisen vid ämbetsverket. Inrikesministeriet bedömer dock att det år 2020 kommer att behövas ytterligare 100 personer för att trygga verksamheten och minska anhopningen av ansökningar. Då motsvarar personalstyrkan nästan 2019 års nivå. Det finns också behov av ytterligare utveckling och underhåll av det elektroniska ärendehanteringssystemet (UMA). 

Utskottet betonar slutligen att en smidig och högklassig tillståndsprocess och tillräckliga resurser för förvaltningsdomstolarna samtidigt minskar kostnaderna för mottagningsverksamheten. Dessutom kan utgifterna för mottagningen ytterligare minskas också genom att verksamhetens kostnadseffektivitet förbättras. 

Utskottet ökar anslaget under momentet med 500 000 euro för att minska anhopningen av asylansökningar och betonar att en hållbar lösning måste beredas för att minska den anhopning av asylansökningar som uppstått till följd av det exceptionellt stora antalet asylsökande år 2015. 

01.Försvarsmaktens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 1,932 miljarder euro, vilket är cirka 8,118 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2019. 

Utskottet anser det vara viktigt att försvarsmaktens personal utökas med ca 100 personer under ramperioden i enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet. För 2020 har regeringen föreslagit en tilläggsfinansiering på 3,0 miljoner euro för ändamålet, vilket räcker till för att anställa cirka 40 personer. Tillägget används huvudsakligen för att ta i bruk den nya verksamhetsmodellen för frivillig försvarsutbildning. 

Trots ökningen fäster utskottet uppmärksamhet vid personalens tillräcklighet och arbetshälsa år 2020. Förändringar i säkerhetsläget förutsätter att det upprätthålls en hög beredskap och att kapaciteten inom samtliga vapenslag ständigt utvecklas. Det har också skett förändringar i de lagstadgade uppgifterna (t.ex. i och med lagstiftningen om militär underrättelseverksamhet) och den internationella verksamheten har ökat. 

Personalens arbetshälsa har fått stöd bl.a. genom systemet med kontraktsanställda militärer, och systemet har under de senaste åren anvisats ett tilläggsanslag på ca 2 miljoner euro. Genom det har man säkerställt ett tillräckligt antal utbildare inom beväringsutbildningen. Samtidigt har man främjat ungas sysselsättning och sökandet till underofficersuppgifter samt eventuellt även till fortsatta studier vid Försvarsmakten. I budgetpropositionen ingår inget tilläggsanslag för anställning av kontraktsanställda militärer. 

Utskottet anser det vara ändamålsenligt att antalet repetitionsövningar under valperioden höjs med ca 20 procent jämfört med den nuvarande nivån (från 18 000 till ca 22 000 reservister) i enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet. Ökningen görs på ett kontrollerat sätt med beaktande av ökningen av antalet anställda. För år 2020 har det föreslagits ett tillägg på 1 miljon euro genom vilket ca 1 000 reservister kan utbildas. Detta motsvarar en ökning med ca 5,5 procent jämfört med nuläget och sammanlagt 19 000 utbildade reservister. Utskottet anser att det uppställda målet absolut måste nås och att anslagsnivån ska justeras årligen i enlighet med detta. 

Utskottet lyfter också fram försvarsförvaltningens ökade fastighetsutgifter och anser det vara viktigt att man kan ingripa i denna utveckling. Detta har också fastställts i regeringsprogrammet, enligt vilket fastighetssystemet utvecklas så att det bättre och mer kostnadseffektivt än tidigare betjänar försvarsförvaltningens särskilda behov. Reformen är nödvändig och de åtgärder som väljs ska göras på basis av en noggrann bedömning. 

Utskottet betonar samtidigt att försvarsförvaltningens lokaler, såsom alla fastigheter inom statsförvaltningen, ska vara lämpliga för ändamålet samt trygga och hälsosamma för användarna. Hälsorelaterade reparationsprojekt ska således ges hög prioritet. 

Utskottet välkomnar att anslagen under momentet också kan användas till betalning av utgifter som hänför sig till stödjandet av den inhemska försvarsindustrins exportförutsättningar och internationalisering. Utan exporten har försvarsförvaltningen ingen inhemsk partner som säkerställer försörjningsberedskapen. Utskottet betonar dessutom att politiken för beviljande av exporttillstånd för försvarsmateriel ska vara konsekvent och förutsägbar och anser utifrån den utredning som ministeriet fått att det är bra att regeringens beslut inte har ändrat Finlands tidigare exportpolitiska linje. 

Utskottet ser det också som viktigt att man i samband med stora strategiska projekt ser till att det industriella samarbetet genomförs och att man tillsammans med den inhemska industrin söker sådana alternativ genom vilka den inhemska industrin i så stor utsträckning som möjligt kan delta i service- och underhållslösningarna. På detta sätt säkerställs uppbyggnaden av den nationella kapacitet som behövs. Vid sidan av det direkta industriella samarbetet är det också viktigt med indirekt industriellt samarbete som syftar till att utveckla den teknik som behövs i framtiden. 

Utskottet fäster dessutom uppmärksamhet vid en bättre samordning av byggandet av vindkraft och luftövervakningen. Onödiga remisser kan undvikas om försvarsmaktens behov kartläggs redan i planläggningsskedet i områdena. Situationen underlättas också om vindkraftsaktörerna frigör platser som de reserverat och som försvarsmakten redan förordat, om planerna för byggandet av kraftverket inte förverkligas. Enligt försvarsförvaltningen finns det tusentals sådana områden. 

Utskottet ökar momentet med 300 000 euro för att anställa kontraktsanställda militärer. 

18.Anskaffning av försvarsmateriel (reservationsanslag 5 år)

Enligt den utredning som utskottet fått kan den materiella beredskapen för alla vapenslag utvecklas på lika villkor under ramperioden. Under detta årtionde har man satsat på arméns behov. Under de följande tio åren ligger fokus på flygvapnets och marinens materielanskaffningar, men också arméns viktigaste materielanskaffningar kan genomföras. 

Under det aktuella momentet föreslås ett anslag på 779,44 miljoner euro. I det ingår också en behövlig ny beställningsfullmakt på 53,8 miljoner euro för utveckling av försvarsmaktens materiel. Utgifterna för fullmakten infaller åren 2020—2022 och avsikten är bl.a. att uppdatera den bepansrade hjulfordonsmaterielen, skaffa pionjärmateriel samt ersätta det system för explosions- och eldmarkering som används vid utbildning. 

Underhållet av materielen finansieras också med anslaget under momentet Försvarsmaktens omkostnader, där det föreslås ytterligare en ny beställningsfullmakt på 131,7 miljoner euro för förvaltningsområdet. Genom den tryggas de avtal om service och underhåll för system, anskaffningar av reservdelar med lång leveranstid samt andra tjänster som behövs åren 2020—2024. 

50.Stödjande av försvarsorganisationernas verksamhet (fast anslag)

Under momentet föreslås 4,852 miljoner euro, alltså 2,7 miljoner euro mer än för 2019. Tillägget hänför sig till omorganiseringen av den frivilliga försvarsutbildningen i enlighet med den nya förvaltningsmodellen. Lagen om frivilligt försvar verkställs således och tillräckliga resurser för försvarsorganisationerna säkerställs på det sätt som anges i regeringsprogrammet. Utskottet anser det således vara ändamålsenligt att 2,8 miljoner euro ur Försvarsmaktens omkostnader (mom. 27.10.01) föreslås bli överfört till det aktuella momentet. 

02.Tullens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 166,099 miljoner euro, alltså 1,871 miljoner euro mer än för 2019. 

Utskottet anser det motiverat att propositionen innehåller ett tillägg på 3,3 miljoner euro med tanke på ökningen av antalet tulldeklarationer till följd av brexit. Tullen har redan inlett rekryteringen av 60 nya arbetstagare. Som övriga tillägg föreslås 846 000 euro för det årliga underhållet av registret över bank- och betalkonton enligt penningtvättsdirektivet och 700 000 euro för övergångsarrangemang vid överföringen av Tullens beskattningsuppgifter till Skatteförvaltningen. Det finns också behov av att öka ENI CBC-projektens självfinansieringsandel (843 000 euro) och resurserna för bekämpning av afrikansk svinpest (270 000 euro). Anslaget sänks däremot av slopandet av poster av engångsnatur och överföringarna av IKT-utgifter mellan moment (i fråga om totalreformen av tullklareringssystemet). 

Utskottet ser det som positivt att Tullen har kunnat stabilisera sin personalmängd (1 860 årsverken) 2019. Personalavgångar har för första gången på länge systematiskt gått att kompensera på så sätt att behovet blivit tillgodosett inom de uppgifter där det varit störst. Det är viktigt att utveckla resurserna i samma förhållande i fråga om alla PTG-samarbetande myndigheter, alltså polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet, för att det intensiva myndighetsarbetet ska vara i balans och verksamhetsförutsättningarna lika. 

Utskottet konstaterar att de anslag som föreslås för 2020 motsvarar ökningen av Tullens obligatoriska kostnader till övriga delar, med undantag av kostnaderna för ibruktagandet av den offentliga förvaltningens säkerhetsnät (TUVE, 1,146 miljoner euro). Dessutom medför slopandet av den nedre gränsen för mervärdesskatt 2021 ett betydande behov av extra arbetskraft, vilket inte fullt ut har beaktats i rambeslutet. 

Utskottet framhåller att smidiga tullklareringsprocesser och möjligheter att uträtta ärenden vid gränserna främjar Finlands utrikeshandel och sätter stopp för svart ekonomi och förbjudna produkter (såsom narkotika). Hur effektivt tillsynsarbetet är och hur åtgärder kan sättas in i rätt tid innan varorna hamnar i detaljhandeln eller levereras till andra mottagare är beroende av om det finns tillräckligt med kunnig personal och om utrustningen räcker till och håller tillräckligt hög standard. De närmaste åren kommer Tullen att behöva mer resurser i synnerhet för att utveckla brottsbekämpningens operativa verksamhet, bland annat för identifiering av avvikelser, utveckling av biometrisk identifiering och mönsterigenkänning. 

02.Utbildningsstyrelsens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

För Utbildningsstyrelsens omkostnader föreslås 66,3 miljoner euro, alltså 5,6 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2019. Av ökningen anvisas 4 miljoner euro till nivåhöjningen av de grundläggande omkostnaderna. 

Utskottet är tillfreds med anslagsförslaget för nästa år. I fortsättningen är det dock viktigt att säkerställa att Utbildningsstyrelsens får de anslag för grundläggande omkostnader som uppgifterna förutsätter. Finansieringen måste också vara långsiktig och förutsägbar. Utbildningsstyrelsen har en viktig uppgift som centralt ämbetsverk och ett ämbetsverk som utvecklar undervisningen. Utbildningsstyrelsen svarar i stor utsträckning också för det praktiska genomförandet av utbildningspolitiska reformer så att de genomförs på ett högklassigt och jämlikt sätt i hela landet. 

God och mångsidig läs- och skrivförmåga är grunden för allt lärande och för att klara sig i samhället och en central förmåga såväl i studierna som i arbetslivet. Läskunnighet och läsande har också ett starkt samband med inlärning och kompetens i andra ämnen. Under de senaste åren har det dock väckts oro över att läs- och skrivkunnigheten bland barn och unga har försämrats och att läsande som sysselsättning har minskat. Enligt undersökningar har läskunnigheten hos finländska 15-åringar försämrats. Samtidigt har skillnaderna mellan flickor och pojkar samt de regionala skillnaderna ökat. Undersökningen visar att också andelen svaga läsare har ökat, vilket ökar risken för utslagning såväl i studierna och arbetslivet som i samhället i övrigt. Även familjens socioekonomiska bakgrund inverkar på läskunnigheten. Familjer med högre socioekonomisk ställning uppmuntrar sina ungdomar att läsa och att studera, medan läs- och skrivkunnigheten har sjunkit bland barn i familjer som hör till den svagaste socioekonomiska kvartilen.  

Det är viktigt att det redan under förra valperioden tillsattes ett nationellt forum för läskunnighet. I september 2018 publicerade forumet riktlinjer för utvecklandet av barns och ungas läskunnighet och läsintresse. Verksamheten resulterade i Läsrörelsen, som har till uppgift att hjälpa till att verkställa de nämnda riktlinjerna, främja läsandet och öka samarbetet mellan expertorganisationerna. För en fortsättning av Läsrörelsens verksamhet har det för nästa år reserverats ett anslag på 600 000 euro (29.80.50). 

Utskottet anser det vara viktigt att Läsrörelsens verksamhet stärks och att läskunnigheten främjas på lång sikt. Det kräver mångsidiga åtgärder bland annat inom småbarnspedagogiken, grundskolan och andra stadiet samt intensivt samarbete med exempelvis kommuner, bibliotek och aktörer inom kultursektorn. Främjandet av läskunnighet förutsätter också att lärarna har behövlig yrkeskompetens. 

Utskottet anvisar totalt 1 495 000 euro för åtgärder för att förbättra läs- och skrivkunnigheten, varav den viktigaste är utarbetandet av en nationell strategi för läs- och skrivkunnighet. Strategin ska främja genomförandet av riktlinjerna för läsning och säkerställa kompetensen hos aktörerna inom branschen. Strategin ska också innehålla åtgärder på regional och kommunal nivå för att främja lokala strukturer som stöder läskunnighet, såsom tillgång till bibliotekstjänster och digitala tjänster. 

Utbildningsstyrelsens omkostnader ökas med 975 000 euro för följande ändamål: utarbetande av en nationell strategi för läs- och skrivkunnighet 150 000 euro, fortsättning på Läsrörelsens program En läsande kommun och läsagentverksamhet 600 000 euro, regionala Läsrörelse-evenemang 100 000 euro, utvecklande av läskunnighetsmaterial 100 000 euro och ordnandet av tävlingen Nuori Aleksis för högskoleelever 25 000 euro. 

I paketet för främjande av läs- och skrivkunnigheten ingår också följande anslagsökningar: 

• 150 000 euro till Läscentrum för ordnande av författarbesök och workshoppar som främjar läs- och skrivkunnigheten (100 000 euro) samt för stödjande av språket och läskunnigheten hos barn och unga med invandrarbakgrund (50 000 euro), mom. 29.80.52 
• 250 000 euro till de allmänna biblioteken för utveckling av digitala tjänster, mom. 29.80.30 
• 120 000 euro till Barnboksinstitutet för utveckling av portalen Lukemo, som samlar projekt som främjar barn- och ungdomslitteratur och erbjuder ett fungerande verktyg för lärarutbildning 29.80.52. 

Utskottet konstaterar att Utbildningsstyrelsen ska ta det övergripande ansvaret för projektet. 

Utskottet ökar anslaget under momentet med 500 000 euro för att stödja utvecklingen av lärarnas kompetens i klimatfrågor och hållbar utveckling samt inom sexuell fostran och jämställdhetsfostran. Det motsvarar riktlinjerna i regeringsprogrammet, enligt vilka bland annat klimatfostran samt sexuell fostran och jämställdhetsfostran ska beaktas genomgående på olika utbildningsnivåer. Lärarna har dock inte alltid aktuell kompetens när det gäller att undervisa och främja dessa ämnen i skolgemenskapen. 

50.Vissa understöd (fast anslag)

Inom det program för stimulering av det karelska språket som inleddes under förra valperioden har det inletts mångsidiga åtgärder i anslutning till undervisning, litteratur, musik och kultur. Under 2019 har bland annat skolornas klubbverksamhet och språkundervisningen i anknytning till småbarnspedagogiken utvidgats och publikationsverksamheten inom litteratur och musik utökats. Även arbetet i den karelska språknämnd som grundades 2018 samt i den terminologigrupp som lyder under nämnden har fortsatt. 

Utskottet anser det vara viktigt att det stimulansprogram som har kommit igång väl fortsätter och framskrider enligt planerna. Momentet ökas med 200 000 euro för en fortsättning på stimulansprogrammet. 

51.Understöd för kyrklig och religiös verksamhet (fast anslag)

Utskottet ökade innevarande års budget med 300 000 euro i anslag för att förbättra säkerheten för judiska församlingen i Helsingfors. Med hjälp av detta understöd har församlingen förbättrat sin säkerhet, men hoten har inte minskat, utan den i många länder ökande antisemitismen påverkar också det finländska judiska samfundet. Samfundet måste därför ständigt satsa på förebyggande säkerhetsåtgärder, såsom väktare och säkerhetsinfrastruktur. Det gäller såväl skolor, daghem som alla tillställningar som ordnas i församlingscentret och på begravningsplatsen. Säkerhetsaspekterna framhävs av församlingens läge i Helsingfors centrum i närheten av bostadsbyggnader och hotell. 

Utskottet ökar momentet med 300 000 euro för att förbättra och upprätthålla säkerheten vid Helsingfors judiska församlings synagoga och församlingscenter. 

Utskottet anser det vara nödvändigt att regeringen i fortsättningen bedömer säkerhetsläget för församlingen och ser till att budgetpropositionen innehåller de resurser som behövs för att garantera säkerheten. 

Utskottet ökar anslaget under momentet med 30 000 euro till Fritänkarnas Förbund rf för främjande av religions- och trosfrihet. 

53.Kontinuerlig utveckling av lärande och kompetens (reservationsanslag 2 år)

Enligt regeringsprogrammet ska det utarbetas ett separat program genom vilket förutsättningarna för lärande för barn och unga med invandrarbakgrund säkerställs och övergångarna tryggas. Dessutom har regeringen fattat beslut om ett tillgänglighetsprogram för högskoleutbildningen. 

Utskottet ökar anslaget under momentet med 500 000 euro för åtgärder för att stödja invandrares tillträde till högskoleutbildning. Invandrare är en underrepresenterad grupp inom högskoleutbildningen, och därför är det viktigt att inleda utvecklingsprojekt för att bygga upp till exempel utbildningar som förbereder för högskoleutbildning. 

20.Gemensamma utgifter för allmänbildande utbildning, småbarnspedagogik, fritt bildningsarbete och gymnasieutbildning (reservationsanslag 3 år)

Enligt regeringsprogrammet ska obligatorisk undervisning i finska eller svenska som andra språk (s2) inom småbarnspedagogiken främjas och åtgärder sättas in för att stödja elever med invandrarbakgrund i övergångsskedena. 

Utskottet ökar momentet med 1 000 000 euro för att utveckla undervisningen i finska eller svenska som andra språk (s2), utbilda personalen inom småbarnspedagogiken och stödja elever med invandrarbakgrund vid övergången från ett utbildningsstadium till ett annat. Det främjar också utbildningens kvalitet och jämlikhet. 

30.Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik (förslagsanslag)

För skolornas klubbverksamhet föreslås 2,9 miljoner euro, och dessutom ingår i budgetpropositionen ett anslag på 5 miljoner euro för hobbyverksamhet som ordnas i samband med skoldagen. Avsikten är att stärka den morgon- och eftermiddagsverksamhet som ordnas i samband med skoldagen i synnerhet i fråga om den andra årskursen och dem som behöver särskilt stöd samt att främja elevernas deltagande i verksamheten. 

Utskottet anser att dessa funktioner är viktiga och att utvecklingen av dem bör understödjas. I fortsättningen är det dock motiverat att bedöma möjligheterna att förtydliga finansieringen av klubb- och hobbyverksamheten, till exempel så att det statsunderstöd som anvisas för klubbverksamhet integreras med den finansiering som anvisas för hobbyverksamhet. Målet bör vara att finna en bestående finansieringslösning för verksamheten så att den kan genomföras och utvecklas på lång sikt. 

31. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag)

I anslaget under momentet (162,7 miljoner euro) ingår en ökning på cirka 7,5 miljoner euro, varav 5 miljoner euro är ett statsunderstöd av engångsnatur avsett för ständigt lärande. Dessutom har den stigande kostnadsnivån (1,9 miljoner euro) beaktats. 

Det fria bildningsarbetet bär ett brett ansvar för invandrarnas aktiva integration i det finländska samhället, eftersom läroanstalterna för fritt bildningsarbete ordnar bland annat integrationsfrämjande språk-, läs- och skrivundervisning samt kulturutbildning och integrationsutbildning. Studierna stärker också de studerandes samhälls- och arbetslivsorientering. 

Utskottet har uppmärksamgjorts på att det anslag som ingår i momentet (4,9 miljoner euro) i praktiken endast täcker studerandeavgifternas andel, det vill säga 43 procent av prestationen. Målet har dock varit att integrationsutbildningen för invandrare ska få 100 procents statlig finansiering, vilket skulle täcka både statsandelen för utbildningen och studerandeavgiftens andel. Ordnandet av utbildning är således beroende av i vilken mån huvudmannen kan dra in på annan utbildning inom fritt bildningsarbete för att ordna utbildning för invandrare. 

Utskottet anser det vara viktigt att anslagsbehovet för integrationsutbildningen bedöms och att finansieringen av den tryggas. Integrering och jobbmöjligheter kräver också att det finns tillräckligt med möjligheter att utbilda sig också efter integrationstiden. Denna grupp faller utanför den utbildning som ordnas med statsandelsfinansiering och som baserar sig på integrationsplanen samt utanför den övriga integrationsutbildningen. Invandrarkvinnor är en särskilt viktig målgrupp. 

Utskottet anser det vara bra att regeringen föreslår ett tillägg på 5 miljoner euro under momentet för främjande av kontinuerligt lärande, eftersom det fria bildningsarbetet erbjuder studieplatser med låg tröskel i synnerhet för denna svårsysselsatta målgrupp som bland annat behöver uppdatera sina grundläggande färdigheter och digitala färdigheter. Detta motsvarar också regeringsprogrammets riktlinje, enligt vilken det bör finnas individuella utbildningslösningar för vuxna som har bristfälliga grundläggande färdigheter. 

Utskottet ökar momentet med 2 500 000 euro för att främja kontinuerligt lärande och understryker vikten av en långsiktig finansiering. 

Utskottet fäster också uppmärksamhet vid sommaruniversitetens långvariga finansieringsunderskott. Enligt uppgift täcker den statliga finansieringen ungefär hälften av kostnaderna, medan den andra hälften faller på de studerandes och delvis också på kommunernas ansvar. Det finns en risk för att kursavgifterna stiger avsevärt, vilket försvagar möjligheterna att delta och förutsättningarna för kontinuerligt lärande. 

Utskottet anser att sommaruniversiteten har en viktig roll inom det fria bildningsarbetet. De tillgodoser bland annat regionens kompetens- och bildningsbehov och svarar på de utmaningar som följer av förändringarna i arbetslivet. Sommaruniversiteten ordnar dessutom undervisning för seniorbefolkningen på över 60 orter, vilket har en viktig betydelse för välfärden för medborgare i pensionsåldern. 

51.Statsunderstöd för organisationer (fast anslag)

Utskottet ökar momentet med 1 230 000 euro, varav 

• 400 000 euro till vissa kvinnoorganisationer 
• 75 000 euro till Maa- ja kotitalousnaisten Keskus ry 
• 70 000 euro till Marttaliitto ry 
• 5 000 euro till Finlands svenska Marthaförbund rf 
• 80 000 euro till Karjalan Liitto ry 
• 50 000 euro för Kriittinen korkeakoulu ry 
• 300 000 euro för Finlandsskolornas verksamhet 
• 250 000 euro till distansskolorna Kulkuri och Nomadskolan som Kansanvalistusseura (föreningen för folkbildning) är huvudman för. 

30.Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningen (förslagsanslag)

Under momentet föreslås ett anslag på 917,6 miljoner euro, vilket är omkring 111 miljoner euro mer än för i år. I anslaget ingår en ökning av engångsnatur på 80 miljoner euro för anställning av lärare och handledare samt stödåtgärder för undervisning och handledning samt en permanent ökning på 2,5 miljoner euro för att öka och utveckla utbildningen av arbetsplatshandledare. Dessutom höjs stödet till yrkesutbildningen för idrottare med 0,5 miljoner euro, och vidare beaktas höjningen av kostnadsnivån (20 miljoner euro). 

Utskottet anser att ökningarna är viktiga, eftersom de främjar genomförandet av yrkesutbildningsreformen. Det är särskilt viktigt att resurserna för handledning och närundervisning samt utbildning av arbetsplatshandledare ökas, vilket är till nytta uttryckligen för de elever som behöver mer stöd för att slutföra sina studier. Det är också viktigt att utbildningen så väl som möjligt svarar mot de ständigt föränderliga behoven i arbetslivet och främjar sysselsättningen och företagandet. Med tanke på utbildningsanordnarna är det viktigt att finansieringen är jämlik, öppen och förutsebar. 

Utskottet hänvisar också till den protokollsanteckning som gjordes vid förhandlingarna om den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2019. Enligt den bereder sig regeringen på att granska behovet av tilläggsanslag för yrkesutbildning i samband med den första tilläggsbudgeten för 2020. 

20.Gemensamma utgifter inom högskoleväsendet och vetenskapens område (reservationsanslag 3 år)

Utskottet ökar momentet med 300 000 euro för forskningsprojekt som hänför sig till verksamheten vid forskningsenheten för inomhusluft och sjukdomar relaterade till inomhusluft TROSSI vid Åbo universitet. 

04.Museiverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Utskottet välkomnar höjningen av Museiverkets basfinansiering (1,2 miljoner euro), vilket balanserar budgeten och gör det möjligt att driva en resultatrik verksamhet. 

I anslaget för lokalkostnader för Museiverkets kultur- och sevärdhetsobjekt beaktas indexhöjningen av hyresutgifterna (mom. 29.80.20), men däremot har de inte beaktats i Museiverkets omkostnadsmoment. Museiverket har stora hyresutgifter (7,1 miljoner euro), så indexhöjningen har stor praktisk betydelse. 

Utskottet anser det vara viktigt att tillbyggnaden av Nationalmuseets utställningslokaler framskrider i enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet. 

16.Extra konstnärs- och journalistpensioner (förslagsanslag)

Anslaget under punkt 7 får användas för beviljande av extra pension för idrottsutövare motsvarande högst 51 fulla pensioner. Det motsvarar nivån för innevarande år. 

Utskottet ser det som viktigt att sträva efter att höja antalet pensioner, eftersom behovet är klart större än det nämnda antalet. Exempelvis år 2018 var antalet ansökningar 531 och i år 542. 

30.Statsunderstöd för verksamhet vid allmänna bibliotek (fast anslag)

Utskottet är nöjt med att det föreslås en ökning av anslaget under momentet med 1 miljon euro för att förbättra de allmänna bibliotekens tillgänglighet och för anskaffning av bokbussar. Bokbussar är ett utmärkt sätt att stärka medborgarnas jämlikhet i fråga om tillgång till bibliotekstjänster både i glesbygden och i växande stadsområden. De för ut bibliotekstjänster också till skolor, daghem och vårdinrättningar, där det inte är ändamålsenligt att bygga separata bibliotekslokaler eller ha fast anställd personal. 

Utskottet fäster också uppmärksamhet vid att e-bokens betydelse har ökat i och med digitaliseringen. Det finns dock stora skillnader mellan kommunerna när det gäller utbudet av e-böcker. Det är därför motiverat att utveckla den regionala tillgången till och jämlikheten i fråga om e-böcker genom ett pilotprojekt där man testar ett gemensamt e-bibliotek för kommunerna. 

Utskottet ökar momentet med 250 000 euro för att utveckla ett e-bibliotek. 

31.Statsandel och statsunderstöd för driftskostnader för teatrar, orkestrar och museer (förslagsanslag)

Utskottet hänvisar till det som sägs under moment 29.80.52 och ökar anslaget under momentet med 2 615 000 euro. 

52.Avkastning av penningspelsverksamheten för främjande av konst (förslagsanslag)

Utskottet ökar momentet med 2 615 000 euro, varav 

• 150 000 euro till Läscentrum för ordnande av författarbesök och workshoppar som främjar läs- och skrivkunnigheten (100 000 euro) samt för stödjande av språket och läskunnigheten hos barn och unga med invandrarbakgrund (50 000 euro) 
• 120 000 euro till Barnboksinstitutet för utveckling av portalen Lukemo, som samlar projekt som främjar barn- och ungdomslitteratur och erbjuder ett fungerande verktyg för lärarutbildning 
• 1 400 000 euro för att genomföra jämlika konstbesök för skolelever, det vill säga för att fortsätta projektet Konsttestare 
• 100 000 euro för förberedelserna inför 20-årsjubileet av DocPoint-festivalen samt för främjande av projektet för utveckling av en dokumentärfilmturné för barn och unga 
• 50 000 euro för arrangemangen kring 35-årsjubileet av filmfestivalen i Sodankylä 
• 100 000 euro för föreningen Women in Film & Television Finland ry:s verksamhet 
• 100 000 euro för anordnande av en träblåstävling i samband med Crusellveckan i Nystad 
• 100 000 euro till sametinget för främjande av samisk konst och kultur 
• 70 000 euro för iståndsättning av fartyget Vega, som gavs som krigsskadestånd 
• 200 000 euro för iståndsättning av trähängbron i Keikyä i Sastamala 
• 80 000 euro för verksamheten vid Tammerfors opera 
• 40 000 euro för produktion av en opera i Rovaniemi om den lappländska ”pälsmössedelegationen”, som krävde ersättning för uteblivna fiskeriinkomster 
• 25 000 euro för teatern Vekarateatteris 30-årsjubileumsarrangemang 
• 40 000 euro för främjande av verksamheten vid Finska Fiskeboksbiblioteket i Muonio 
• 20 000 euro för iståndsättning av Olkijoki fredspörte i Brahestad 
• 20 000 euro för utveckling av en utställning i Yläneen luontokapinetti. 

Momentet minskas med 2 615 000 euro, vilket belopp läggs till moment 29.80.31. Momentets slutsumma förändras inte till följd av detta. 

50.Avkastning av penningspelsverksamheten för främjande av fostran inom motion och idrott (förslagsanslag)

Utskottet konstaterar ovan i motiven till kapitel 29.90 att moment 29.90.50 ökas med 100 000 euro för att starta ett så kallat Drop-in-projekt, som ska förebygga utslagning. 

Momentet minskas med 100 000 euro, vilket belopp läggs till moment 29.90.52. Momentets slutsumma förändras inte till följd av detta. 

52.Statsandel för idrottsutbildningscenter samt finansiering för kostnader för utvärdering av idrottsvetenskapliga projekt (fast anslag)

Utskottet hänvisar till det som sägs under moment 29.90.50 och ökar anslaget under momentet med 100 000 euro. 

50.Avkastning av penningspelsverksamheten för främjande av ungdomsarbete (förslagsanslag)

Syftet med ungdomsarbetet är bland annat att stödja ungas delaktighet och livskompetens samt deras möjligheter till jämlika och tillgängliga hobbyer. För ungdomsarbetet anvisas anslag på cirka 79 miljoner euro, vilket är 1 miljon euro mer än i den ordinarie budgeten för 2019. Också resurserna för verkstadsverksamheten ökas med 2 miljoner euro, och dessutom föreslås 1,2 miljoner euro för utveckling av ett riksomfattande digitalt system. 

Flertalet av de unga mår bra och är rätt optimistiska i fråga om sin egen framtid. Polariseringen mellan de unga är dock betydande och en del av de unga bär med sig en utsatthet orsakad av många samverkande faktorer. Enligt uppgift finns det i Finland uppskattningsvis över 60 000 marginaliserade unga, och dessutom lever 120 000 barn och unga under hot om marginalisering. Cirka 20 000 barn och unga löper allvarlig risk för generationsöverskridande utslagning. Enligt uppskattningar ökar risken för utslagning femfaldigt i den tidiga vuxenåldern, om barnet blir klient hos barnskyddet i tidig barndom eller i skolåldern. De unga som inte lyckas ta examen efter grundstadiet blir marginaliserade med lika stor sannolikhet som barnskyddets klienter. En del av dem som löper risk för utslagning blir enligt utredning marginaliserade mer permanent, men tjänsterna lyckas dock skydda och minska riskerna samt avhjälpa problem. 

Utskottet konstaterar att utslagning inte bara orsakar mänskligt lidande utan också omfattande förluster för samhällsekonomin och samhället. Det är därför nödvändigt att målmedvetet satsa på att förebygga och minska marginaliseringen. Utskottet betonar vikten av förebyggande åtgärder med låg tröskel som gör det möjligt att i ett så tidigt skede som möjligt tillhandahålla övergripande och sektorsöverskridande tjänster som tar hänsyn till barnens och de ungas individuella behov. Man måste alltså fästa uppmärksamhet vid förebyggande åtgärder i all verksamhet från barnrådgivningen och småbarnspedagogiken ända fram till vuxen ålder. Utskottet betonar att verksamheten måste vara multiprofessionell och tjänsterna ges i rätt tid. Även åtgärdernas resultat och kvalitet måste följas upp. 

Utskottet ökar momentet med 250 000 euro för förebyggande av utslagning bland unga. Medlen är avsedda för beredning av Gutsy Go-metoden och för att sprida verksamheten i hela landet. Det är fråga om ett projekt för att förebygga utslagning och det riktar sig till alla 14-åringar. Syftet är att göra de unga mer delaktiga i samhället och inge dem hopp, förtroende och självkänsla. Metoden kan integreras i skolans vardag och inom ramen för den försöker man hitta lösningar på problem i staden och samt genomföra och beskriva projekt i anslutning till detta. Därefter publiceras beskrivningarna så att alla i gemenskapen och även de riksomfattande medierna kan ta del av dem. Avsikten är att nästa år bland annat utveckla en riksomfattande modell tillsammans med yrkesutbildade personer inom undervisningsbranschen och skapa riksomfattande enhetliga medieverktyg. 

Momentet minskas med 250 000 euro, vilket belopp läggs till moment 29.91.51. Momentets slutsumma förändras inte till följd av detta. 

51.Verkstadsverksamhet för unga samt uppsökande ungdomsarbete (reservationsanslag 2 år)

Utskottet hänvisar till det som sägs under moment 29.91.50 och ökar anslaget under momentet med 250 000 euro. 

52.Vissa understöd (reservationsanslag 2 år)

För samernas kultur- och språkboverksamhet föreslås ett anslag på sammanlagt 1,2 miljoner euro, genom vilket kultur- och språkboverksamhet ordnas både i och utanför samernas hembygdsområde. Enligt inkommen utredning är anslaget tillräckligt för att upprätthålla den nuvarande modellen, och med anslaget kan verksamheten i 10 kultur- och språkbon drivas. 

I de flesta fall har kommunerna svarat för kultur- och språkboverksamheten, men för närvarande är det oklart vem som ska bära ansvaret. En del kommuner är inte villiga att fortsätta med verksamheten, vilket har försvagat utvecklingen av verksamheten och äventyrat dess långsiktighet. Därför har sametinget börjat utreda och planera ett övertagande av den samiska kultur- och språkboverksamheten. 

Om uppgiften permanent överförs till sametinget, måste behovet av tilläggsfinansiering för språkboen bedömas. Utskottet hänvisar också till statsrådets principbeslut om stimulering av samiska språket (3.7.2014), enligt vilket målet är att stegvis öka språkbofinansieringen till 1,4 miljoner euro. Också i regeringsprogrammet konstateras det att regeringen förbinder sig att stärka stödet så att det svarar på de ökade behoven. 

Utskottet ökar anslaget under momentet med 250 000 euro för främjande av ungas företagar-, ekonomi- och arbetslivskompetens. 

05.Naturresursinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 76,069 miljoner euro, alltså 2,914 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2019. 

Utskottet betonar att man i enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet bör utvärdera omfördelningen av forskningsfinansieringen för naturresurser mellan Finlands Akademi, Statsrådets kansli och sektorsforskningsinstituten för att finansieringen av naturresursforskningen ska kunna stärkas. Det grundläggande problemet med finansieringsreformen är att finansieringen av de nya instrumenten nästan uteslutande samlades in från forskningsinstituten, men att den delas ut till alla, inklusive universiteten. Naturresursinstitutet (Luke) har årligen kunnat intäktsföra bara cirka 10 procent av den finansiering som det har överfört till finansieringsinstrumenten. 

Klimatförändringen och andra globala trender framhäver Naturresursinstitutets centrala roll som producent av myndighets- och sakkunnigtjänster samt utvecklare av nya lösningar inom bio- och kretsloppsekonomin. För att hantera de växande utmaningarna har Naturresursinstitutet uppdaterat sin strategi för åren 2020–2025. Utskottet anser att de valda prioriteringarna är korrekta och stöder ämbetsverkets planer på ett täckande regionalt nätverk av verksamhetsställen. 

Utskottet anser det vara bra att regeringen kompletterade budgetpropositionen för 2020 genom att till Naturresursinstitutet ge anslag för ändamål som inger särskild oro (för EU:s jordbruksräkning och det nationella genomförandet av utsläppsdirektivet samt för uppföljning och statistikföring av matsvinn). Naturresursinstitutet är dock allt mer beroende av utomstående finansiering, vilket innebär att grundforskningen som ligger till grund för forskningsverksamheten minskar och i synnerhet långvarig forskning och tidsserier äventyras. 

I budgeten för 2019 ökade utskottet anslaget under momentet med 200 000 euro för undersökning av de skadliga miljökonsekvenserna av torvmarksodling. Torvmarksodling är en mycket aktuell fråga i den pågående klimatförändringsdebatten. Att helt avstå från odling av redan röjda torvmarker är inte ett realistiskt alternativ med snabb tidtabell, så det finns ett uppenbart behov av att hitta fungerande lösningar för att minska de olägenheter som odlingen orsakar. Utskottet anser därför att det är viktigt att fortsätta undersökningen för att få tillförlitliga resultat. 

Utskottet lyfter i detta sammanhang också fram regeringsprogrammets riktlinje att energiutvinningen ur torv ska halveras fram till 2030 och betonar att Finland i syfte att nå målet ska utnyttja alla EU-stöd som kan fås för ändamålet. Man måste till exempel snabbt börja främja införlivandet av torv i den planerade fonden för en rättvis omställning (Just Transition Fund). Likaså bör man snabbt ansöka om finansiering ur Fonden för ett sammanlänkat Europa som syftar till att utveckla den europeiska ekonomin i en mer miljövänlig riktning med hjälp av förnybara energikällor. 

Utskottet ökar anslaget under momentet med 450 000 euro, varav 200 000 euro anvisas för forskning i koldioxidutsläpp från torvmark, 150 000 euro för forskning i ekologisk produktion och 100 000 euro för forskning i fosforgödsling av gräsmattor vid enheten i Ruukki. 

50.Statsbidrag för utvecklande av landsbygdsnäringarna (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 3,466 miljoner euro, alltså 1,8 miljoner euro mindre än för 2019. Det tillskott som riksdagen gjorde i fjol har alltså dragits av från anslaget. 

Utskottet anser det vara nödvändigt att det långvariga finansieringsunderskottet under momentet åtgärdas genom regeringens åtgärder. Momentets roll i att förbättra jordbrukets lönsamhet har i flera sammanhang konstaterats vara mångdubbelt större än det beviljade statsunderstödet. Regeringen har också i sitt program förbundit sig att satsa på rådgivning. Moderna och framtidsinriktade rådgivningstjänster för jordbruksföretagare har karakteriserats som till och med kritiska framgångsfaktorer för hela näringenReijo Karhinen, Uusi alku. Maatalous on myös tulevaisuuden elinkeino (En ny början. Jordbruk är också framtidens näringsgren), Jord- och skogsbruksministeriets publikationer 2019:3.. 

Gårdarnas lönsamhet påverkas mest av deras egna lösningar och åtgärder. Största delen av finansieringen under momentet riktas till ProAgrias regionala organisationer och centralorganisation. Genom deras heltäckande rådgivningstjänster kan man stödja beslutsfattandet vid gårdarna och spridningen av bästa praxis samt förbättra gårdarnas produktivitet och lönsamhet i hela landet. Dessutom finns det i Finland en grupp betydande föreningar som erbjuder specialrådgivning inom jordbruket och trädgårdsodlingen, såsom Trädgårdsförbundet. 

Utskottet betonar rådgivningsorganisationernas roll också när det gäller att minska koldioxidavtrycket från jordbruksproduktionen. Exempelvis med hjälp av miljökonsekvensberäkningen Biocode kan jordbrukaren mäta koldioxidavtrycket från sin produktion och se effekterna av ändrade verksamhetssätt. Genom ett omfattande ibruktagande av tjänsten kan man också stödja genomförandet av klimatmålen för den kommande EU-stödperioden. 

Utskottet ökar momentet med sammanlagt 1 860 000 euro, varav 1 800 000 euro anvisas för rådgivning som förbättrar lönsamheten, och 60 000 euro till Suomen Hevostietokeskus ry. Utskottet betonar även behovet att minska på klimatavtrycket inom jordbruket när det gäller användningen av anslaget. 

55.Statsbidrag för 4H-verksamhet (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 3,805 miljoner euro, alltså 100 000 euro mindre än för 2019. Utskottet välkomnar att långvarigt underskott under momentet har täckts med en bestående ökning på 500 000 euro. 

4H-ungdomsarbetet stöder barnens och de ungas uppväxt samt förmåga och vilja att försörja sig genom eget arbete. I verksamheten lär sig ungdomarna också att konkret bära ansvar för miljön, exempelvis genom projekt för återvinning av jordbruksplast. Dessutom bekantar sig över 35 000 skolelever årligen med skogsnaturen och yrkena inom skogsbranschen. 

Utskottet betonar att 4H-verksamheten förebygger utslagning bland unga i hela landet. Det skapar framtidstro särskilt för barn och unga på landsbygden och ger många ungdomar sommarjobb. Lönerna till de unga uppgick till 4,5 miljoner euro och 4H-företagarnas omsättning var sammanlagt 1,5 miljon euro 2018. 

Utskottet ökar momentet med 250 000 euro. 

63.Utveckling av landsbygden (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 1,1 miljoner euro för statsbidrag till byaverksamhet, vilket har en viktig hävstångseffekt på det omfattande frivilligarbete som bedrivs av byaföreningar. 

Utskottet ökar anslaget under momentet med 100 000 euro och återställer därmed statsbidraget till 2019 års nivå. 

01.Livsmedelsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 76,440 miljoner euro, alltså 6,392 miljoner euro mer än för 2019. 

Utskottet anser att det tilläggsanslag på 2,0 miljoner euro för beredning av reformen av EU:s jordbrukspolitik (CAP27) som föreslås under momentet är nödvändigt. Livsmedelsverket spelar en viktig roll i beredningen. Vid kompletteringen av budgetpropositionen föreslog regeringen ytterligare 1,502 miljoner euro för verkets informationssystemprojekt. Dessutom anvisades verket 3,3 miljoner euro för att trygga kärnfunktionerna i den fjärde tilläggsbudgeten för 2019. 

Enligt den utredning som utskottet fått kan man genom dessa tillägg säkerställa att Livsmedelsverket fungerar störningsfritt år 2020. Anslagets tillräcklighet ska dock följas upp och vid behov höjas för att man ska kunna hålla fast vid myndighetens kunniga personal och trygga utvecklingen av informationssystemen när EU-lagstiftningen och den nationella lagstiftningen ändras. Verket spelar en viktig roll när det gäller att upprätthålla en god livsmedelssäkerhet och situationen i fråga om växt- och djursjukdomar, främja exporten av livsmedel samt i uppgiften som utbetalningsställe, som också inbegriper utbetalning av jordbruksstöd i tid. 

47.Utvecklande av livsmedelskedjan (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 3,995 miljoner euro, vilket är 1,050 miljoner euro mindre än för 2019. Under momentet finansieras åtgärder som stöder målen i den livsmedelspolitiska redogörelsen, åtgärder enligt utvecklingsprogrammen för ekologisk och närproducerad mat samt åtgärdsprogrammet för naturproduktbranschen 2020. Merparten av programmet för närmat genomförs dock med medel från de regionala landsbygdsprogrammen. Anslaget under momentet gör det också möjligt att genomföra utvecklings- och försöksprojekt som gäller livsmedelskedjan och jordbruksmarknaden i syfte att utveckla nya innovationer. 

Under momentet ökade utskottet budgeten för 2019 med 200 000 euro för genomförandet av Ruoka-akatemia. Ruoka-akatemia sammanför riksomfattande intresseorganisationer, företag inom branschen, intressentgrupper och medier. Målet är att förmedla mångsidig information och väcka faktabaserad diskussion om det finländska livsmedelssystemet. Utskottet anser att det är viktigt att verksamheten fortsätter och att finansieringen av följande Ruoka-akatemia-projekt tryggas. 

Utskottet ökar momentet med 50 000 euro till Arktiska Aromer rf för att utveckla naturproduktsbranschen. 

61.Överföring till Gårdsbrukets utvecklingsfond (reservationsanslag 3 år)

Till Gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera) föreslås en överföring på 90,3 miljoner euro. 

Utskottet konstaterar att Gårdsbrukets utvecklingsfond kompletterar finansieringen av investeringar i jordbruk och landsbygdsnäringar och främjar utvecklingen av dem. Utmaningarna i fråga om landsbygdens utveckling bemöts också genom forsknings- och utvecklingsverksamhet. Uppskattningsvis två tredjedelar av investeringarna skulle inte bli genomförda om de inte fick stöd från fonden. 

Enligt utredning till utskottet möjliggör den föreslagna överföringen att jordbrukets investeringar hålls på 2018 års nivå. Utskottet påpekar dock i detta sammanhang att det finansiella läget försämras betydligt från och med 2021, då behovet av tilläggskapital beräknas uppgå till cirka 69 miljoner euro. 

Utskottet konstaterar dessutom att avsikten är att i enlighet med regeringsprogrammet reformera Gårdsbrukets utvecklingsfonds verksamhet i samband med beredningen av EU:s nya finansieringsperiod. Om fonden i större utsträckning än för närvarande ska användas som ett garantiinstrument, ska detta beaktas i statsbudgeten för 2022. Dessutom är avsikten att utreda om det är möjligt att i större utsträckning än tidigare använda fonden också för riskhanteringen på gårdsbruksenheter. För närvarande kan statsborgen från Gårdsbrukets utvecklingsfond beviljas gårdsbruksenheter med betalningssvårigheter som en del av det tidigare krispaketet för jordbruket (lag 232/2019). 

21.Utgifter för nyttjande och vård av vattentillgångarna (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 17,608 miljoner euro, vilket är 3,637 miljoner euro mer än för 2019. Ökningen består närmast av ett tillägg av engångsnatur på 3 miljoner euro enligt regeringsprogrammet till programmet för effektivisering av vattenskyddet. 

Utskottet betonar att man med anslaget under momentet främjar jordbrukets anpassning till klimatförändringen genom att förbättra vattenhushållningen och hanteringen av vattenbelastningen. Det är ändamålsenligt att rikta åtgärder till uppföljning av belastningen från jord- och skogsbruk och dess konsekvenser för vattendrag i syfte att minska erosionen och urlakningen av näringsämnen. Samtidigt ska åtgärdernas kostnadseffektivitet bedömas. 

22.Främjande av naturresurs- och bioekonomi (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 29,045 miljoner euro, vilket är 22,6 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2019. 

Utskottet konstaterar att momentet ger goda möjligheter till utvecklingsprojekt för naturresurs- och bioekonomi i flera branscher. Ökningen av finansieringen beror huvudsakligen på genomförandet av det klimatprogram för markanvändningssektorn som ingår i regeringsprogrammet (19,8 miljoner euro). 

Utskottet anser att det med tanke på de uppställda klimatmålen är ytterst nödvändigt att också främja investeringar i biogas och gödselhantering (3,5 miljoner euro under moment 30.10.40). Utnyttjandet av biogas från gödsel ska beaktas i samband med reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik samt i det nationella biogasprogram som bereds under ledning av arbets- och näringsministeriet. 

31.Stödjande av vattenhushållnings- och fiskeriprojekt (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 11,136 miljoner euro, vilket är 5,55 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2019. Av anslaget består 4,379 miljoner euro av stödfinansiering för nya och pågående vattenekonomiska riskhanterings-, iståndsättnings-, utvecklings- och försöksprojekt. I den ingår också ett tillägg av permanent natur på 0,5 miljoner euro för skydd mot översvämningar och för hantering av åkervatten. 

Utskottet konstaterar att det under momentet de närmaste åren finns särskilda finansieringsbehov för att kunna genomföra åtgärder enligt planerna för hantering av översvämningsrisker, såsom projekt för att skydda bosättningen mot översvämningar. Kostnaderna för åtgärderna beräknas uppgå till sammanlagt cirka 100 miljoner euro, varav behovet av statligt stöd på nuvarande stödnivå är cirka hälften. 

Utskottet anser det nödvändigt att det under momentet också föreslås ett tillägg av engångsnatur på 6 miljoner euro för att återuppliva bestånden av vandringsfisk. På detta sätt förbättras fiskens vandring genom att vandringshinder undanröjs och fortplantningsområden iståndsätts. Ett anslag på 100 000 euro behövs också för att genomföra programmet för fisketurism tillsammans med Forststyrelsen. 

Utskottet ökar momentet med 630 000 euro, varav 

• 330 000 euro anvisas för projekt för iståndsättning av fiskvägar: för fiskeriekonomiska iståndsättningsprojekt och fiskvägar vid Nilsiästråten (200 000 euro), för utredning av nedläggningen av kraftverket i Kirakkaköngäs i Enare (100 000 euro) och för ett vandringsfiskprojekt i Lieksa (30 000 euro), 
• 300 000 euro för hantering av översvämningsvatten i Taanila i Ylivieska. 

41.Ersättning för hjortdjurs skadegörelse (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 5,6 miljoner euro, som samlas in från avgifterna för jakttillstånd för vilt. De beräknas öka med cirka 4 procent år 2020 främst på grund av att vitsvanshjortstammen har ökat och jakten på vitsvanshjortar ökar. Utskottet betonar att antalet skador som ökat under de senaste åren bör kunna minskas genom en effektiv uppföljning av hjortdjursbestånden och en balanserad skötsel av bestånden. 

42.Ersättning för rovdjurs skadegörelse (reservationsanslag 2 år)

Anslaget under momentet föreslås vara 8,85 miljoner euro, vilket motsvarar 2019 års nivå. 

Enligt utredning till utskottet räcker anslaget för att ersätta skador som förorsakats av stora rovdjur. Enligt utskottet är det nödvändigt att ersätta skadorna till fullt belopp för att skyddssystemet ska fungera. Det är också väsentligt att förebygga skador orsakade av rovdjur. 

Utskottet anser det nödvändigt att förvaltningsplanen för vargar har uppdaterats och framhäver dessutom för stora rovdjur en hållbar politik som beaktar medborgarnas åsikter som avviker rätt mycket från varandra. Det är också viktigt att Finland alltjämt inom EU arbetar för att de nationella särdragen ska identifieras och att flexibiliteten och handlingsutrymmet ska öka i fråga om storviltspolitiken. 

Utskottet lyfter dessutom fram jakt med hjälp av hundar och konstaterar att den har en viktig roll i den finländska jaktkulturen och i synnerhet i kontrollen av hjortdjursbestånden. Denna jaktkultur bör kunna upprätthållas och utövas även i fortsättningen. 

44.Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (förslagsanslag)

Momentet föreslås få ett anslag på 56,230 miljoner euro och en bevillningsfullmakt på 44 miljoner euro, vilka motsvarar nivån för 2019. 

Utskottet betonar momentets betydelse för uppnåendet av regeringens mål att stärka kolsänkorna och kollagren. Genom Kemerastöd vill man gynna skötseln av skogarna och se till deras tillväxtförmåga och hälsa i enlighet med regeringsprogrammet. Med hjälp av aktiv skogsvård ökas hållbara avverkningsmöjligheter och skogarnas kolbindning. För att koldioxidneutralitet ska uppnås krävs det att Finlands skogsresurser växer gynnsamt också under de följande årtiondena. 

Utskottet betonar i detta sammanhang också den finländska skogsindustrins vikt för regeringens finanspolitiska mål och en höjning av sysselsättningsgraden. Allt som allt är skogsbrukets betydelse för den ekonomiska utvecklingen i Finland stor. 

De stödbeslut som godkänts under momentet har ökat med nästan 8 procent i euro före utgången av september 2019. Detta beror i huvudsak på den ökade efterfrågan på projekt för grundlig förbättring av skogsvägar. Att skogsvägnätet är i gott skick minskar drivningskostnaderna och påverkar således rotpriserna och slutligen tillgången på virke. Utskottet betonar dessutom att skogsvägarna i hög grad också möjliggör användningen av skogar för rekreation och utnyttjandet av naturprodukter. 

Användningen av statligt stöd för tidig vård av plantbestånd har däremot minskat stadigt, vilket på lång sikt försämrar skogarnas tillväxt och avverkningsmöjligheter. Således är det nödvändigt att fortsätta den kampanj som startats av jord- och skogsbruksministeriet tillsammans med Finlands skogscentral och vars syfte är att höja i synnerhet antalet prestationer inom tidig vård av plantbestånd. Ett mål är också att utveckla samarbetet för att aktivera väglag och ge aktörerna råd i användningen av geografiska IT-verktyg som baserar sig på uppgifter om skogstillgångar. 

45.Främjande av vården av skogsnatur (reservationsanslag 3 år)

Utskottet anser att det är ett steg i rätt riktning att regeringen höjde anslaget under momentet med 2 miljoner euro. Under momentet föreslås således 7,027 miljoner euro för genomförande av naturvårdsåtgärder som riktas till ekonomiskogar i enlighet med handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO). 

Utskottet betonar att i takt med att användningen av skogarna ökar framhävs vikten av att sörja för naturens mångfald. Den föreslagna årliga anslagsnivån räcker till för att skydda cirka 65 000 hektar före 2023. Skyddsnivån enligt programmets mål är dock 82 000 hektar, och för det behövs 10 miljoner euro årligen. Utskottet anser att det är viktigt att målet uppnås och betonar att man samtidigt också bör sörja för resurserna för Finlands skogscentral som genomför programmet. 

46.Statsbidrag till Finlands skogscentral (reservationsanslag 2 år)

Anslaget under momentet föreslås vara 39,160 miljoner euro, vilket motsvarar 2019 års nivå. Finlands skogscentral har konsekvent digitaliserat sina tjänster och strävat efter att fullt ut utnyttja de fördelar som digitaliseringen ger. Färdplanen för utvecklingen av dess tjänster sträcker sig till 2023. Den mest betydande reformen år 2020 är inledandet av ett nationellt inventeringsprogram som ska förbättra kvaliteten på och aktualiteten hos den information om skogstillgångar som baserar sig på en noggrannare laserskanning än för närvarande och som höjer digitaliseringen inom skogsbranschen till en ny nivå. Samtidigt kommer dock den arbetsmängd som behövs för att producera mer omfattande information nästan att fördubblas. 

Utskottet konstaterar att upprätthållandet av den kvantitativa och kvalitativa nivån på Finlands skogscentrals verksamhet tillsammans med den digitala färdplan som samtidigt ska genomföras är en stor utmaning. Dessutom ökar arbetsmängden på grund av att finansieringen av METSO-handlingsplanen höjs, vilket kräver bland annat mer beredning av åtgärder och mer information till markägarna än för närvarande. Skogscentralen spelar också en viktig roll i att aktivera passiva skogsägare. 

51.Främjande av fiskerihushållningen (reservationsanslag 3 år)

Regeringen har satt som mål att öka utbudet av inhemsk fisk och dess andel av konsumtionen på ett hållbart sätt genom att utarbeta ett program för främjande av inhemsk fisk. Detta är motiverat eftersom efterfrågan på inhemsk fisk ökar men man kan inte svara på den. 

Utskottet anser att det program som är under beredning är nödvändigt och betonar att den långvariga minskningen av antalet yrkesfiskare bör kunna hejdas och yrkesfiskarnas verksamhetsförutsättningar tryggas. Särskild vikt bör läggas vid att få slut på olagligt laxfiske i Östersjöns huvudbassäng, att uppdatera en plan för förvaltning av sälstammen, att utveckla fällor som förebygger skador samt att ersätta skador som sälarna förorsakar. Det är också viktigt att fortsätta med det arbete för att främja fiskerinäringen som branschen själv utför. 

I enlighet med regeringsprogrammet är det dessutom nödvändigt att förbättra investeringsmöjligheterna för fiskförädling. För att främja utvecklingen inom branschen utvecklas nya finansieringsinstrument och skapas incitament bland annat för lösningar som minskar näringsutsläppen och baserar sig på cirkulär ekonomi inom fiskodlingen (såsom recirkulerande vattenbruk). 

Utskottet konstaterar också att det hållbara vårdfisket i havsområdet och vissa eutrofierade insjöområden för att minska fosfor bör fortsätta. Likaså bör man sträva efter att utvidga förädlingen av vitfisk till produkter som kan utnyttjas kommersiellt. 

Utskottet ökar momentet med 150 000 euro, varav 100 000 euro anvisas för vårdfiske i Pyhäjärvi i Säkylä och uppföljningen i anknytning till det samt 50 000 euro till Finlands Yrkesfiskarförbund FYFF rf. Dessutom återställer utskottet i momentets beslutsdel ett omnämnande om att anslaget får användas för bidrag till Finlands Yrkesfiskarförbund FYFF rf. 

50.Vissa av Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 8,382 miljoner euro, alltså 891 000 miljoner euro mer än för 2019. 

Utskottet anser att det är ett steg i rätt riktning att förvaltningsområdets anslag innefattar ett engångstillägg på 1 miljon euro för att åtgärda det eftersatta underhållet av konstruktioner och tjänster som stöder rekreationsanvändningen och naturturismen och betonar anslagets sysselsättande effekt. Det eftersatta underhållet beräknas dock uppgå till sammanlagt 9 miljoner euro inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. Tillägget är således rätt knappt och det räcker inte till för att kontrollerat minska det eftersatta underhållet av serviceutrustningen för naturobjekt som förvaltningsområdet ansvarar för. 

Under momentet finansieras också Forststyrelsens jakt- och fisketjänster. Utskottet anser det vara viktigt att den nuvarande nivån på jakt- och fiskeövervakningen tryggas och att man också till denna del svarar på den ökande användningen av naturen för rekreation och turism. 

Utskottet ökar anslaget under momentet med sammanlagt 310 000 euro, varav 160 000 euro anvisas för jakt- och fiskeövervakning och 150 000 euro för att rusta upp konstruktionerna på stråken i Rokua och Peuranpolku. 

02.Kommunikationsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Utskottet noterar med tillfredsställelse att det i enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet anvisas ett tillägg på 2 miljoner euro för att förbättra cybersäkerhetsberedskapen (mom. 31.01.01). Dessutom föreslås för Cybersäkerhetscentret ett tilläggsanslag på 1,2 miljoner euro nästa år och från och med 2021 ett permanent tilläggsanslag på cirka 3,6 miljoner euro för utvecklande av hanteringen av cyberstörningar i samhället. 

För att undvika cybersäkerhetskriser är det viktigt att resursbehovet följs upp och att tillräcklig finansiering säkerställs också under de kommande åren. Bland annat den snabba tekniska utvecklingen och det ökade teknikberoendet förutsätter ett starkt kunnande och ett allt aktivare grepp när det gäller att identifiera och förebygga hot. 

04.Meteorologiska institutets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

För Meteorologiska institutets verksamhet anvisas tilläggsresurser för förnyande av väderradarnätet (1 miljon euro), utvecklande av det globala rymdvädercentret för civil luftfart (0,7 miljoner euro) samt för forskningsinfrastruktur som främjar forskningen kring klimatförändringen (ACTRIS, 0,6 miljoner euro). Rymdvädercentret, som leds av Meteorologiska institutet, producerar rymdmeddelanden för luftrummets användare globalt. PECASUS-konsortiet, som består av tio olika stater och som verkar i Helsingfors, är den enda europeiska globala operativa organisationen inom rymdsektorn. ACTRIS producerar å sin sida högklassigt mätmaterial bland annat om fina partiklar i atmosfären och erbjuder också en testplattform för undersökning av atmosfären och utveckling av nya tjänster. På så sätt utökas Meteorologiska institutets ledande roll i frågor som gäller klimatförändringen. 

Utskottet anser att dessa satsningar är viktiga, eftersom de främjar högklassig forskning och kompetens och även ökar möjligheterna till tillväxt i fråga om internationell finansiering och investeringar. Utskottet betonar också betydelsen av ett heltäckande väderradarnät, med hjälp av vilket man får mätuppgifter som är viktiga med tanke på bland annat flygtrafiken, vägunderhållet och trafiksäkerheten. 

20.Bastrafikledshållningen (reservationsanslag 3 år)

Nettoanslaget under momentet är 1,4 miljarder euro, och dessutom beräknas inkomsterna från banhållningen uppgå till cirka 50 miljoner euro. Med beaktande av alla ökningar är anslaget 344 miljoner euro mer än i budgeten för innevarande år. Anslagsökningen beror framför allt på ökningen enligt regeringsprogrammet där finansieringen av bastrafikledshållningen permanent har höjts med 300 miljoner euro. Detta motsvarar också den parlamentariska arbetsgruppens förslag. 

Det är nödvändigt att höja finansieringsnivån för bastrafikledshållningen, eftersom det eftersatta underhållet är omfattande, uppskattningsvis 2,5 miljarder euro, och fördelar sig nästan jämnt mellan väg- och bannätet. Tilläggssatsningarna under förra valperioden gjorde det möjligt att dämpa ökningen av det eftersatta underhållet, men utan en permanent höjning börjar beloppet snabbt öka. Tillväxten påskyndas bland annat av att trafikmängderna och den tunga trafikens massa ökar och av de extra utmaningar som väderförhållandena medför. 

Utskottet anser det vara viktigt att de ökade anslagen till bastrafikledshållningen tilldelas på ett regionalt balanserat sätt och att man i höjningen beaktar bland annat näringslivets behov. Uppmärksamhet ska således fästas exempelvis vid undanröjande av flaskhalsar i godstrafiken, bättre trafiksäkerhet samt förbättrande av vägbeläggning och broar. Det är också viktigt att årligen bedöma effekterna av den tilläggsfinansiering som anvisats för att minska det eftersatta underhållet. 

Finansieringen av bastrafikledshållningen åren 2020—2022 används också för små projekt som främjar bland annat gång och cykling samt trafiksäkerheten. Utskottet anser det vara viktigt att det eftersatta underhållet av trafiknätet trots dessa projekt kan minskas årligen under regeringsperioden. Det är således viktigt att också redan på förhand utsedda projekt bidrar till att minska det eftersatta underhållet och gör transporterna och trafiksäkerheten smidigare. 

Utskottet anser det vara bra att 20 miljoner euro av anslagshöjningen används för att förbättra vägunderhållet vintertid. Redan förra vintern anvisades tilläggsresurser för vinterunderhåll, och den nu aktuella riktlinjen främjar ytterligare nivån på och långsiktigheten i vinterunderhållet. Det är nödvändigt att trygga farledsnätets dagliga trafikerbarhet för att förbättra trafiksäkerheten och förbättra bland annat punktligheten i näringslivets transporter och därigenom förbättra näringslivets konkurrenskraft. 

Trafikledsnätet har i många avseenden förbättrats tack vare programmet för eftersatt underhåll under senaste valperiod, men vägnätet har fortfarande ett stort antal vägsträckor, korsningar, anslutningar och annat, där trafiksäkerheten har försämrats exempelvis för att vägen är i dåligt skick eller för att det fattas underfarter eller gång- och cykelleder. Utskottet utökar anslaget med 12 950 000 euro för finansiering av bastrafikledshållning och anvisar det till mindre projekt som förbättrar trafiksäkerheten, verksamhetsmöjligheterna för näringslivet och gång- och cykeltrafiken i hela landet. 

Projekten och de anslag som utskottet anvisat för dem är: 

• Lv 110/Lv 181, Pemar, anläggning av en cirkulationsplats: 500 000 euro 
• Lv 19033 Vuoreslahdentie, Kajana, förbättring av grusväg på sträckan Vuoreslahti—Koski: 200 000 euro 
• Lv 19205 Uvantie, Paltamo, ombyggnad av den resterande delen till grusväg: 140 000 euro 
• Lv 19822 Oivantie, Posio, förbättring till grusväg: 200 000 euro 
• Lv 13355 Aureentie och Lv 13355 Karttiperäntie, Parkano, reparation: 300 000 euro 
• Lv 661, Päntäne—Isojoki, Kauhajoki, förbättring av vägen: 760 000 euro 
• Lv 3864 Sipari—Pulsa, Villmanstrand/Ylämaa, förbättring av vägen: 400 000 euro 
• Lv 7071, Kätkänjoentie, Alavus, slutförande av ombyggnad: 200 000 euro 
• Lv 3441 Hyyryläntie, Ruovesi och Lv 14359 Ylä-Kolkintie, Virdois, förbättring: 500 000 euro 
• Rv 3, korsningen vid Juustoportti, Jalasjärvi, förbättring av korsningsområdet: 150 000 euro 
• Rv 22 avfarten till Rokua, Utajärvi, reparation: 400 000 euro 
• Lv 18409, bron i Juotenniva, Haapavesi, reparation: 200 000 euro 
• Lv 15076, Koirankivenraitti, Pertunmaa, förbättring av vägen: 100 000 euro 
• Lv 967 Tanhua—Värriö—Hihnavaara, Savukoski, fler hållplatser: 60 000 euro 
• Rv 2 Humppila, start: 400 000 euro 
• Rv 9, vid Ylämylly, Libelits, förbättrande av trafiksäkerheten: 400 000 euro 
• Rv 6 och stamväg 74, Repokallio, Joensuu, förbättring av planskild anslutning: 230 000 euro 
• Lv 301, Vesilahti, förbättring av säkerheten vid anslutningar: 500 000 euro 
• Vägen Martti—Tulppio, Savukoski, inledande av ombyggnad: 500 000 euro 
• Lv 11243, Estbyvägen, Kyrkslätt: reparation av beläggningen: 500 000 euro 
• Lv 180 Skärgårdsvägen, Kurkela—Kustö, planering av vägen: 200 000 euro 
• Kvarnbäcken, anslutningen till Ring 1, Helsingfors, planering: 500 000 euro 
• Lv 2956, Rantatie, Pyhäniemi—Hollola, byggande av en gång-, cykel- och mopedväg: 600 000 euro 
• Lv 18585, Kamutanmäki och Jängäntie, Brahestad, byggande av en gång-, cykel- och mopedväg: 750 000 euro 
• Lv 16811, Taipaleentie, Äänekoski, byggande av en gång-, cykel- och mopedväg: 400 000 euro 
• Bro för gång-, cykel- och mopedtrafik i Emäjoki, Suomussalmi: 600 000 euro 
• Rv 27, Kokkolantie—Kalliontie, Ylivieska, gång-, cykel- och mopedväg: 500 000 euro 
• Lv 6304, Lannevesi tätort, Saarijärvi, gång-, cykel- och mopedväg: 300 000 euro 
• Lv 170, Tjusterbyvägen—Ernestavägen, Borgå, gång-, cykel- och mopedväg: 1 300 000 euro 
• Lv 1605, Parstensvägen—Prästträsksvägen, Borgå, gång-, cykel- och mopedväg: 400 000 euro 
• Puuppola—Kirri, gång-, cykel- och mopedväg: 200 000 euro 
• Euraåminne—Luvia Laitakari, Satakunta, gång-, cykel- och mopedväg: 500 000 euro 
• Lentuankoski, Kuhmo, restaurering av kajen: 60 000 euro 

Utskottet betonar att man vid sidan av beredningen av projektbolag i anslutning till utvecklingen av bannätet också bör beakta sådana små projekt som förbättrar bannätets funktion och som snabbt kan förbättra smidigheten i såväl persontrafiken som godstrafiken. Till exempel järnvägsstationernas och infartsparkeringarnas funktionsduglighet bidrar till att öka kollektivtrafikens andel av färdsätten och minska privatbilismen. 

Också säkerheten på bannätet bör förbättras och förnyas bland annat med hjälp av teknik för passerkontroll och trafikstyrning, vilket bidrar till att minska störningarna i järnvägstrafiken och öka dess popularitet. Det är också viktigt att programmet för förbättring av säkerheten vid plankorsningar, som inleddes under förra valperioden, fortsätter och att det har reserverats ett anslag på 22 miljoner euro för 2020—2022. Av detta anvisas ett anslag på 12 miljoner euro i budgeten för 2020. Avskaffandet av plankorsningar är en viktig enskild åtgärd som kan förbättra trafiksäkerheten och främja smidigheten i spårtrafiken, särskilt på livligt trafikerade banavsnitt. 

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Utskottet ser positivt på skrivningen i regeringsprogrammet, enligt vilken avsikten är att utarbeta ett program för utveckling av insjötrafiken med beaktande av de bästa objekten för näringslivet och vattenvården. I regeringsprogrammet nämns en förlängning av slussarna på Saimen som ett exempel på en åtgärd som främjar insjötrafiken. Detta skulle göra det möjligt att öka fartygens lastupptagningsförmåga och öka antalet potentiella isklassificerade fartyg som lämpar sig för Saimentrafik. 

Utskottet anser det vara viktigt att ett bättre utnyttjande av insjötrafiken och dess betydelse för minskningen av utsläppen från trafiken beaktas vid beredningen av den riksomfattande 12-åriga trafiksystemplanen. I synnerhet i Saima kanal och avrinningsområdet för Vuoksen lämpar sig industrins struktur samt råvaru- och produkttransporter för sjötrafik, och vattentransporter stöder också den logistiska kedjan inom regionens industri. Samtidigt är det också nödvändigt att utreda åtgärder för att främja turism, friluftsliv och småhamnsverksamhet. 

31.Vissa understöd (reservationsanslag 3 år)

Utskottet är tillfreds med att det program för att främja gång och cykling som inleddes under den föregående valperioden fortsätter och att ett statsbidrag på 14,5 miljoner euro föreslås för genomförandet av programmet. För främjande av gång och cykling reserveras dessutom ett anslag på 10 miljoner euro för åtgärder som genomförs på statens trafikledsnät. 

Ett mål i regeringsprogrammet är att man inom trafiken ska nå större hållbarhet genom att påverka människornas val av färdsätt, vilket innebär att den sammanlagda reseprestationen för kollektivtrafik, cykling och gång måste ökas ytterligare. För att nå detta måste förutsättningarna för gång och cykling förbättras. Här måste dels staten och kommunerna, dels andra aktörer agera. Centrala metoder är bland annat att utveckla planeringen av infrastrukturen och markanvändningen, att rikta finansieringen till att främja gång och cykling och att påverka attityder och mobilitetsvanor. Det är viktigt att behoven för hållbara resekedjor beaktas också i granskningen och planeringen av hela trafiksystemet, t.ex. i MBT-samarbetet med de stora städerna. 

Gång- och cykelbanorna är också viktiga platser för motion och ger goda möjligheter att öka vardagsmotionen. Främjandet av gång och cykling förbättrar på så sätt också folkhälsan och bidrar till att dämpa kostnadsökningen inom social- och hälsovården. 

För att främja cykelturismen ökar utskottet anslaget under momentet med 300 000 euro för markering av EuroVelo-rutterna och andra riksomfattande rutter för cykelturism med skyltar enligt vägtrafiklagen. För att förbättra rutternas användbarhet och marknadsföringen måste man också utnyttja digitaliseringens möjligheter. För att främja cykelturismen har man för avsikt att inrätta bland annat ett samordningscentrum som i samarbete med olika aktörer ska ansvara för ett systematiskt främjande av cykelturismen. 

Utskottet ökar dessutom momentet med 100 000 euro för att främja cykling till och från skolan. Syftet med projektet för en smart väg till skolan är bland annat att förbättra säkerheten i skolornas och daghemmens trafikmiljö, främja skolornas planering för fysisk aktivitet och utvidga verksamhetsmodellen för säkra och smidiga vägar till skolan till att omfatta hela landet. Inom ramen för projektet är det också meningen att utveckla motions- och trafikfostran i daghem och skolor i samarbete med andra aktörer. 

Av anslaget under momentet används 20 miljoner euro till understöd för enskilda vägar, vilket är ökning på 3 miljoner euro. Höjningen är motiverad och viktig, eftersom enskilda vägar har stor betydelse för att näringslivet och hela transportsystemet ska fungera effektivt. De är nödvändiga bland annat för transporter inom skogs- och energiindustrin samt livsmedelsindustrin. 

77.Utveckling av trafikledsnätet (reservationsanslag 3 år)

För investeringar i trafiknätet anvisas i budgeten sammanlagt 499 miljoner euro (moment 31.10.76, 31.10.77 och 31.10.79), varav merparten används för byggande av projekt som beslutats under tidigare år. 

I detta skede ingår i budgetpropositionen ett nytt utvecklingsprojekt, elektrifieringen av banavsnittet Hangö—Hyvinge, för vilket det föreslås en avtalsfullmakt på 62 miljoner euro. Dessutom inleds planeringen av två banprojekt: Planering av banan Tammerfors—Jyväskylä, för vilken det föreslås en fullmakt på 18 miljoner euro, ochplanering av banan Seinäjoki—Vasa, för vilken fullmakten att ingå avtal är 3 miljoner euro. Dessutom anvisas ett anslag på 0,2 miljoner euro för planering av fördjupningen av havsfarleden i Ajos i Kemi, men beslut om genomförande av projektet fattas separat. 

De nya och planerade projekten fokuserar på spårtrafiken, vilket i hög grad motsvarar regeringsprogrammets riktlinje om att öka och utveckla antalet spårinvesteringar. Med beaktande av de banprojekt som redan inletts via den andra tilläggsbudgeten för innevarande år kommer en betydande utvecklingsfas för bannätet att starta i år. 

I detta skede inleds inga nya vägprojekt. Utskottet anser dock att det är viktigt att man så snart som möjligt bedömer möjligheterna att inleda de trafikledsprojekt där planerna snart håller på att bli föråldrade. Sådana är bland annat riksväg 4 Hartola—Oravakivensalmi och riksväg 5 Hurus—Hietanen. Utskottet föreslår att följande uttalande godkänns: 

För väg-, ban- och vattenledsprojekt som redan pågår anvisas 341 miljoner euro. Utöver dessa understöds kollektivtrafikprojekt, det vill säga förlängningen av västmetron från Mattby till Stensvik, snabbspårvägen Spårjokern och spårvägsprojektet i Tammerfors, för vilka det föreslås ett anslag på sammanlagt 138,7 miljoner euro (31.10.30). 

Utskottet anser det vara viktigt att beredningen av den 12-åriga trafiksystemplanen framskrider planenligt så att den blir klar våren 2021. Målet ska vara en långsiktig plan med finansieringsbeslut som främjar Finlands konkurrenskraft, kampen mot klimatförändringen samt livskraft och tillgänglighet i regionerna. En långsiktig plan ger också Finland bättre möjligheter än tidigare att ansöka om och få EU-bidrag. Man måste också bedöma åtgärdernas genomslag och kumuleringseffekter och trafikledsnätets funktion och täckning som helhet och se till att de transportkedjor som näringslivet och exportindustrin använder till alla delar fungerar. 

Utskottet ser det som viktigt att utveckla metoderna för att bedöma lönsamhet och konsekvenser för trafikprojekt. Enligt erhållen utredning pågår en uppdatering av verktygen för bedömning av trafikledsprojektens lönsamhet, och dessutom låter kommunikationsministeriet utföra flera forskningsprojekt som utvärderar möjligheterna att granska mer omfattande ekonomiska konsekvenser av trafikprojekt. Ministeriet utvecklar också analysen av den trafikmässiga tillgängligheten och bygger dessutom upp ett nytt riksomfattande trafikmodellsystem som ger möjlighet till bättre trafikprognoser och bedömning av projektens trafikkonsekvenser än med de nuvarande verktygen. 

Utskottet anser att man vid beredningen av planen också bör bedöma behovet av elektrifiering av det befintliga bannätet. Det finns också skäl att bedöma betydelsen av Finavias flygplatser utanför flygplatsnätet bland annat när det gäller att trygga den regionala ekonomin och den regionala tillgängligheten. 

Utskottet betonar också vikten av att utnyttja intelligenta transporter, vilket gör det möjligt att förbättra smidigheten och säkerheten i trafiken med hjälp av informations- och kommunikationsteknik. Intelligenta transporter, det vill säga digitalisering av trafiken, effektiviserar till exempel användningen av den nuvarande trafikinfrastrukturen, när bilar exempelvis kan styras till en annan rutt under trafikstockningar. Med hjälp av intelligenta transporter kan man också effektivisera logistiken och godstransporterna och ändra mobilitetsvanorna. 

Det är också viktigt att satsa på kompetens inom infrastruktur och se till att undervisningen vid universitet och högskolor tillför branschen den kompetens som bland annat ny teknik och nya verksamhetsmodeller kräver. Utskottet betonar också vikten av att digitaliseringen och de nya verksamhetsmodellerna utnyttjas effektivt. 

Dessutom påpekar utskottet att den personal som sköter trafikärenden minskar vid NTM-centralerna, eftersom det enligt uppgifter till utskottet inte längre finns tillräckligt med personal för att verkställa riktlinjerna i regeringsprogrammet. Detta ökar användningen av externa upphandlingstjänster, vilket ytterligare minskar resurserna för trafikledshållningen. 

Fullmakten för projektet justeras med 3 000 000 euro från 140 000 000 euro till 143 000 000 euro. Justeringen föranleds av ett tilläggsbehov för förbindelsen Viantienjoki—Maksniemi, som med den nuvarande fullmakten inte kan genomföras i den omfattning som anges i vägplanen. Avsikten med tilläggsfinansieringen är att bygga två broar på parallellvägen, ett mitträcke på cirka 800 meter och bullerskydd. Justeringen av fullmakten förutsätter inget tilläggsanslag år 2020. 

50.Statsunderstöd för genomförande av det riksomfattande bredbandsprojektet (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas inget nytt anslag, men bredbandsprojektet och byggandet av nät fortsätter i enlighet med tidigare bevillningsfullmakter och beslut. 

Utskottet välkomnar regeringsprogrammets riktlinjer om att förlänga bredbandsprogrammet och styra stödet till områden där kommersiellt bredband inte byggs före 2025. Bredbandsförbindelserna är fortfarande inte tillfredsställande till alla delar, och exempelvis i glesbygden och även i tätorterna finns det områden där fiberbyggandet inte har framskridit på önskat sätt. Vidare är det viktigt att olika tekniker nyttiggörs rationellt och kostnadseffektivt. 

51.Understöd för tjänster inom trafik och kommunikation (reservationsanslag 3 år)

För främjande av säkerhetsverksamheten inom vägtrafiken föreslås 9,1 miljoner euro, vilket motsvarar anslagen under tidigare år. Bakom anslaget ligger en trafiksäkerhetsavgift som tas ut via trafikförsäkringar för fordon och som utgör 1 procent av inflödet. På basis av denna avgift beräknas det nästa år inflyta cirka 7,7 miljoner euro och den finansiering som saknas täcks med budgetmedel. 

Försäkringsinflödet har de senaste åren varit mindre än avsett, men på grund av trafiksäkerhetsarbetets stora betydelse har statsunderstöden finansierats delvis med budgetmedel. Merparten av anslaget beviljas i form av allmänna understöd som anvisas bl.a. Trafikskyddet. Dessutom beviljas också kommuner och samkommuner projektunderstöd för regionalt trafiksäkerhetsarbete. 

Utskottet anser det motiverat att trafiksäkerhetsarbetets kontinuitet och nuvarande nivå tryggas, eftersom anslaget är viktigt både för att utveckla det riksomfattande trafiksäkerhetsarbetet och för att förbättra trafiksäkerhetsarbetet i kommuner och regioner. I fortsättningen är det nödvändigt att bedöma lösningar för att säkerställa finansieringsnivån på ett långsiktigt och hållbart sätt. 

55.Köp och utvecklande av tjänster inom den offentliga persontrafiken (reservationsanslag 3 år)

Anslaget under momentet är cirka 108 miljoner euro, vilket inbegriper en permanent höjning på 20 miljoner euro för klimatbaserade åtgärder. Användningsändamålet har ännu inte angetts närmare. 

Anslaget under momentet motsvarar i övrigt nivån under tidigare år. Eftersom de statliga anslagen knappast har förändrats nämnvärt har finansieringen från kommunerna ökat. Enligt uppgift finansierar kommunerna till en betydande del den trafik som NTM-centralerna beställt och exempelvis de medelstora stadsregionernas egen finansiering av kollektivtrafiken ökade med omkring 23 procent mellan 2015 och 2017. 

Det höjda anslaget för klimatbaserade åtgärder är en positiv ökning, men nivån är fortfarande blygsam i förhållande till behoven. Exempelvis Transport- och kommunikationsverket har i en färsk utredning (Traficom publikationer 25/2019) bedömt att kollektivtrafikprestationen bör öka med 42 procent före 2030 för att kollektivtrafikens andel av färdsätten enligt klimatmålen ska uppnås före 2050. Målet beräknas innebära 240 miljoner nya kollektivtrafikresor fram till 2030, vilket förutsätter en betydande ökning av både den statliga och den kommunala finansieringen. Med tanke på klimatmålen är det motiverat att öka statsunderstödet för mobilitetsstyrning och på så sätt främja projekt som sporrar till hållbar mobilitet. Nu minskar statsunderstödet med 0,3 miljoner euro. 

Kollektivtrafiken har försämrats betydligt på landsbygden och i glesbygden, vilket försvårar i synnerhet den dagliga rörligheten för personer (bl.a. unga) som inte har möjlighet att använda egen bil. Kollektivtrafiktjänsterna i dessa områden bör utvecklas bland annat genom olika typer av anropstjänster samt genom andra åtgärder för att skapa färdsätt som kompletterar privatbilism eller utgör ett alternativ till den. Utskottet betonar också lösningar som främjar fungerande resekedjor och ett gemensamt avgifts- och biljettsystem. Dessutom blir kollektivtrafiken mer attraktiv och användbar genom tidtabeller och ruttinformation som är användarvänlig och tidsenlig. I arbetet med att revidera taxilagen bör man också främja lösningar som förbättrar utbudet och omfattningen av taxitrafik i områden utan fungerande kollektivtrafik. 

Utskottet uttrycker också sitt gillande över regeringsprogrammets föresats att utvidga avtalsförfarandet för markanvändning, boende och trafik (MBT) till att omfatta nya stadsregioner med över 100 000 invånare. Parterna har fått goda erfarenheter av MBT-avtalen, eftersom de har varit effektfulla instrument för avtalssamarbete mellan stat och kommuner i de största stadsregionerna. Kollektivtrafikprojekt som stöder markanvändningen har genomförts och bostadsproduktionen påskyndats. 

Utskottet lyfter också fram åtgärder som främjar fungerande trafikkorridorer och en övergripande utveckling av dem. MBT-avtalsförfarandet är på det sätt som beskrivs ovan ett fungerande redskap för stadsregionerna, men därutöver finns det skäl att skapa ett nytt slags avtalsenligt samarbete som också främjar utveckling av trafikkorridorer över landskapsgränserna och bland annat kollektivtrafiken mellan tillväxtcentra. 

03.Arbets- och näringsbyråernas omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås ett nettoanslag på 196,6 miljoner euro, vilket är 25 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för i år. 

Utskottet välkomnar att arbets- och näringsbyråernas omkostnader ökar, eftersom det förbättrar de individuella tjänsterna och samarbetet med arbetsgivarna. Enligt uppgifter till utskottet har man med tätare kundkontakter och personlig service kunnat generera positiva sysselsättningseffekter. 

Genom att intervjua arbetslösa med jämna mellanrum vill man snabba på anställningsmöjligheterna och förebygga långtidsarbetslöshet. Enligt en utredninghttp://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/161431/26_2019_VNTAES_Tyottomien%20maaraaikaishaastattelujen%20arviointi_netti.pdf från Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet som blev klar i år kan arbetssökande effektivare hänvisas till tjänsterna för arbetssökande tack vare intervjuerna. Dessutom är det lättare för dem att själva vara aktiva och att hitta jobb. Utskottet håller med slutsatserna i utredningen, det vill säga att intervjuerna bör anpassas bättre till kundernas servicebehov. 

Regeringen har som mål att våren 2020 inleda ett kommunförsök för sysselsättning, där kommunen eller flera kommuner tillsammans ska ansvara för servicen till arbetssökande. Syftet med försöket är att förbättra servicen till arbetssökande och att bättre upptäcka hindren för sysselsättning och se behoven av att utveckla de sökandes kompetens. Till försöket hänvisas de arbetslösa som inte är har rätt att få inkomstrelaterad dagpenning samt alla arbetssökande och invandrare under 30 år. 

Tanken är att omorganisera sysselsättningstjänsterna och lyfta över dem från staten till kommunerna, men det har inte avsatts något särskilt anslag för ändamålet. Utskottet understryker att ett gott resultat förutsätter att stat och kommuner åtar sig att följa gemensamma mål och att försökskommunerna och arbets- och näringstjänsterna har ett nära samarbete. Vidare måste adekvata personalresurser säkerställas för försöket, påpekar utskottet. Extra viktigt är det att arbetsfördelningen mellan kommunerna och arbets- och näringsförvaltningen är tydlig för att undvika överlappningar. Dessutom bör god praxis och goda erfarenheter från tidigare kommunförsök nyttiggöras. 

Också i kommunförsöken är det viktigt att försöka finna lösningar på problemen med arbetskraftstillgången. Därför bör arbetskraftstjänsterna och företagartjänsterna till arbetsgivarna vara av god kvalitet. 

05.Omkostnader för Innovationsfinansieringsverket Business Finland (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås ett nettoanslag på 99,5 miljoner euro. 

Utskottet understryker att utländska investeringar spelar en viktig roll för att främja tillväxten. Dessutom anser utskottet det viktigt att stärka företagens förutsättningar för internationalisering. Särskilt angeläget är det att stödja samarbetet mellan små och medelstora företag och att backa upp internationalisering. Ett positivt resultat är att stärkt samarbete mellan beskickningarna inom utrikesförvaltningen och nätverket Team Finland har förbättrat servicekapaciteten ute i världen. Det gäller dock att bevaka hur resurserna räcker till. 

06.Konkurrens- och konsumentverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Regeringens proposition med förslag till lag om bland annat vissa befogenheter för konsumentskyddsmyndigheterna (RP 54/2019 rd) hänför sig till budgeten för 2020 och avses bli behandlad i samband med den. Riksdagen hinner inte behandla propositionen (RP 54/2019 rd) inom den utsatta tiden för budgetpropositionen. Så det dras av 650 000 euro av det belopp under momentet Konkurrens- och konsumentverkets omkostnader som har avsatts för att verkställa ändringen. 

40.Statsunderstöd till aktörer som främjar en hållbar tillväxtpolitik (reservationsanslag 3 år)

Utskottet ökar momentet med 300 000 euro, varav 

• 150 000 euro går till att främja Viexpos exportprojekt 
• för främjande av den finsk-svenska handelskammarens export till Sverige 150 000 euro. 

49.Statsunderstöd för Teknologiska forskningscentralen VTT Ab:s verksamhet (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 97,3 miljoner euro. 

Utskottet välkomnar att offentliga forsknings- och utvecklingsanslag i allt större utsträckning används till att finansiera tillämpad forskning som servar industrin. Tillämpad forskning som bedrivs av Teknologiska forskningscentralen VTT Ab intar en central roll i överföringen av forskning och teknik mellan individer, näringsliv och samhälle. Utskottet stöder förslaget att avsätta anslaget bland annat för att utveckla branscher som vitaliserar vår näringsstruktur och internationellt sett betydelsefulla innovationsekosystem. 

Utskottet ökar momentet med 100 000 euro för inköp av en kvantdator. 

40.Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag)

Under momentet föreslås ett anslag på 298,3 miljoner euro. Anslag går särskilt till finansiering av forskning, utveckling och innovationer som delas ut via Business Finland. Anslaget ökar med uppskattningsvis 49 miljoner euro jämfört med 2019. 

Forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten är i kombination med hög kompetens Finlands viktigaste källa till tillväxt och välfärd. Regeringsprogrammets mål att höja Finlands FoU-satsningar till fyra procent av bnp är välkommet och viktigt, även om det kan av allt att döma krävs stora ansträngningar för att nå målet. I informationen till utskottet läggs det fram vissa synpunkter på stödet till forsknings- och utvecklingsverksamhet. Bland annat föreslås det att offentlig finansiering ska bli mer verkningsfull och att det därför görs en utvärdering av stödsystemet utifrån vetenskapliga försöksuppläggEiniö, E. och Hyytinen, A. (2019). ”Yritystukien vaikuttavuuden arviointi satunnaistettujen vertailukokeiden avulla.” Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 2019:45. Utifrån utvärderingsresultaten kan stödprogrammet då omvärderas och ändras i en mer verkningsfull riktning. För det andra rekommenderas det att stödet till offentlig sektor särskilt används för åtgärder som också ökar FoU-satsningarna inom privat sektor. Med hjälp av hävstångseffekten ökar FoU-satsningarna avsevärt. För det tredje föreslås det att offentligt stöd ska gå till sådan FoUI-verksamhet som företag inte genomför utan stödet. 

Det är positivt att förnyelse och diversifiering inom näringslivet stöds med insatser för att stärka framväxten av internationellt konkurrenskraftiga innovationskluster och ekosystem i Finland. I ekosystemen måste det ingå företag, högskolor och forskningsinstitut av olika storlek och i olika tillväxtfaser. Ett viktigt värde inom innovationsekosystemen är också att samarbete mellan utbildning och forskning intensifieras. Tack vare nätverkssamarbete kan små och medelstora företag utveckla sin kompetens och få tillgång till innovationsverksamhet. 

Utskottet påpekar att innovationsverksamhet bör backas upp ända från gräsrotsnivån och välkomnar Uppfinningsstiftelsens ansträngningar att samla alla initiala rådgivningstjänster som finns utspridda på många ställen till en enda rådgivningstjänst för uppfinnare. 

43.Stödjande av företagsdriven forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet, ökad cirkulär ekonomi och branschtillväxt (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 87,6 miljoner euro. I kompletteringspropositionen föreslår regeringen att anslaget också ska få användas till nationell medfinansiering för inköp av den europeiska högpresterande superdatorn EuroHPC. 

Utskottet uttrycker sin tillfredsställelse över att anslaget gör det möjligt för Finland att vara med och köpa in en superdator via det gemensamma europeiska företaget för ett högpresterande datorsystem (EuroHPC Joint Undertaking) till CSC — Tieteen tietotekniikan keskus Oy:s datacentral i Kajana. 

47.Främjande av infrastrukturen för eltrafik och för användning av biogas i trafiken (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 8 miljoner euro. Utskottet menar att det är viktigt att stödja biogasprogrammet. Det ger nya möjligheter för användningen av biogas i framtiden. Anslaget till biogasprogrammet kommer att användas för att anlägga fler tankstationer för biogas samt för att främja produktion och användning av biogas. 

51.Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 273,0 miljoner euro, alltså 29 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2019. 

Tillgången till kvalificerad arbetskraft håller på att bli en bromskloss för företagens tillväxt eftersom företagen har problem med att få arbetskraft överallt i landet. I Kajanaland är läget mer eller mindre det att hälften av de som söker arbetskraft har svårt att få arbetstagare. Bristen på kompetens har varit det största hindret för företag att hitta lämplig arbetskraft. Utskottet anser att vi i Finland måste kunna höja utbildnings- och kompetensnivån och få tillgång till hela arbetskraften. 

Prognostisering av utbildningsbehovet, identifiering av arbetskraftsbehoven och framtagning av en helhetsbild är utmaningar som arbetskraftsutbildningen möter. Utskottet ser positivt på att använda resurserna på åtgärder för att utveckla företagsdrivna utbildningar. Utbildningar som upphandlas gemensamt har visat sig vara effektiva vad gäller människors anställbarhet. 

Utskottet anser att det finns möjligheter att utveckla kompetensen och förbättra sysselsättningen om läroavtalssystemet utnyttjas effektivare. Systemet ger människor möjlighet att studera inom ramen för ett anställningsförhållande. Samtidigt kan arbetsgivaren få lönesubvention. Utskottet anser att systemet måste ge de studerande mer stöd och större flexibilitet för att det bättre ska betjäna de ungas behov, eftersom bara en av fem läroavtalsstuderande för närvarande är under 25 år. 

Vidare anser utskottet att arbetsrelaterad invandring spelar en allt större roll för tillgången till arbetskraft. I Finland minskar befolkningen i arbetsför ålder och befolkningstillväxten sker uteslutande via invandring. Enligt en uppskattning från arbets- och näringsministeriet behöver Finland årligen 20 000 arbetsrelaterade invandrare. 

Det är ett stort problem att utländska magistrar med examen från högskolor i Finland och unga personer av utländsk härkomst men födda i Finland enligt vissa undersökningar har svårt att få arbete. Möjligheterna att få jobb stupar på bristande kunskaper i de inhemska språken, avsaknad av yrkesrelaterade nätverk och attityderna i arbetslivet. Utskottet understryker att studerande av utländsk härkomst är högutbildad arbetskraft och att Finland måste dra nytta av deras kompetens. Vidare välkomnar utskottet åtgärder för att förbättra de studerandes kunskaper i de inhemska språken redan under studietiden och för att skapa kontakter med arbetslivet. Extra viktigt vore det med en attitydförändring och insatser för att stärka företagens och arbetsgivarnas förutsättningar att ta emot internationell arbetskraft. 

Utskottet ser positivt på regeringens program för att främja invandring av arbetstagare, studerande och forskare (Talent Boost), som fokuserar på dels experter, dels branscher med arbetskraftsbrist. Dessutom anser utskottet att resurserna bör inriktas på åtgärder som underlättar matchningen av arbetsplatser och arbetstagare. 

Den arbetsrelaterade invandringen försvåras för närvarande av att uppehållstillstånden är en långsam och komplicerad process. Resurserna för att handlägga arbetstillstånd måste bli större och processen bli smidigare. Utskottet känner oro över att Migrationsverkets handläggningstider överskrids och över hur anslagen ska räcka till. För att skynda på uppehållstillståndsprocessen ska inrikesministeriet och arbets- och näringsministeriet tillsammans förbättra samordningen av arbetsrelaterad invandring. Utskottet stöder alla ansträngningar för att skynda på arbetsrelaterad invandring. 

Regeringen har som mål att avsevärt öka användningen av lönesubvention i företag och att reformera den nuvarande lönesubventionen inom tredje sektorn. Anslagen till lönesubvention höjs med 10 miljoner euro för 2020. 

Användningen av lönesubvention har försvårats av problem med utbetalningarna och följaktligen anser utskottet det vara bra att anslaget har gått till arbetet med utbetalningar och till digitalisering av utbetalningsprocesserna. 

Utredningar till utskottet har pekat på att det finns en del osäkerhetsfaktorer kring hur effektivt verktyg lönesubventionen är. Sysselsättningen och förvärvsinkomsterna inom privat sektor ökar av lönesubventionerna, även om effekterna är små, visar undersökningar. Sysselsättningseffekterna inom den offentliga och tredje sektorn är små. Samtidigt påpekar utskottet att subventionen har andra positiva men mindre uppmätta effekter. Det bra att reformen av lönesubventionen fortsätter, anser utskottet och betonar att anslagen till lönesubvention i fortsättningen bör användas effektivare och att det behövs bredare information om effekterna av subventionen. 

För att förhindra oönskade effekter anser utskottet att man med lönesubvention bör sysselsätta personer som inte antas kunna få arbete utan subvention. Följaktligen anser utskottet det vara positivt att lönesubventionen enligt planerna ska gälla långtidsarbetslösa, partiellt arbetsföra och äldre. Det är också välkommet att man i fortsättningen bättre utreder stödtagarnas kompetensbehov och kopplar andra tjänster närmare till lönesubventionen, för att stödtagarna ska bättre chanser än nu att få jobb efter tiden med subvention. 

Utskottet fäster sig särskilt vid att sysselsättningen bland äldre, personer i åldrarna 55–64, i Finland är lägst bland de nordiska länderna. Det är angeläget, anser utskottet, att finna lösningar på det här problemet. I likhet med den svenska modellenSTM & VM (2019). Slutrapport från arbetsgruppen för metoder för att främja sysselsättningen har det föreslagits att vi i Finland fortfarande behöver minska de tidigare möjligheterna för pensionsavgång eftersom det medverkar till högre sysselsättning. Utskottet påpekar att åtgärder för att minska arbetsgivarnas upplevda kostnadsrisker med att anställa äldre kan ha positiva effekter på sysselsättningen. Till exempel genom att utveckla systemet med sjukpension kan man minska de negativa effekter som modellen med avgiftsklasser uppenbart har på rekryteringen av äldre. Om sysselsättningen i ålderskategorin 55 år och äldre ska förbättras, krävs det också satsningar på utbildning och kompetens och möjligheter att behålla arbetsförmågan. 

Antalet partiellt arbetsföra arbetslösa har minskat tre år i följd. Utskottet uppskattar det systematiska utvecklingsarbetet för att förbättra sysselsättningen för partiellt arbetsföra och personer med funktionsnedsättning. Samtidigt välkomnar utskottet nya satsningar på ett program för att främja arbetsförmågan bland partiellt arbetsföra som samtidigt ska förbättra sysselsättningen i denna grupp. Enligt uppgifter till utskottet bör arbetsplatserna få konkret stöd och vägledning eftersom sysselsättning av partiellt arbetsföra kräver flexibilitet, skräddarsydda arbetsuppgifter och stöd till anställning. Utskottet ser positivt på att lönesubvention särskilt används för partiellt arbetsföra och att arbets- och näringsbyråerna får fler samordnare med inriktning på arbetsförmåga. Det är också bra att det informeras mer om möjligheterna att med hjälp av offentlig upphandling främja anställning av partiellt arbetsföra personer. 

03.Främjande av invandrares integration och sysselsättning (reservationsanslag 2 år)

För åtgärder som främjar integrationen och sysselsättningen för invandrare föreslår regeringen 12,5 miljoner euro, vilket är 11 miljoner euro mer än i ordinarie budgeten för i år. 

Utskottet anser att man mer bör lyfta fram sysselsättningsmöjligheterna för invandrare som redan finns i Finland, eftersom behovet av arbetskraft fortsatt är stort. För närvarande utnyttjas inte invandrarnas tidigare kompetens fullt ut på arbetsmarknaden. Vi måste kunna fånga upp invandrarnas kompetens redan på ett tidigt stadium. För det andra bör samarbetet mellan företag och skolor breddas och underlättas i syfte att skapa nya sysselsättningsvägar. Utskottet stöder en utvidgning av kommunernas multiprofessionella kompetenscentrumverksamhet, eftersom verksamheten har medverkat till att avsevärt påskynda och effektivisera integrationen. 

Språkkunskaperna har stor betydelse för invandrares chanser att få arbete. Bristande kunskaper i de inhemska språken upplevs som det största hindret för sysselsättning. Utskottet menar att integrationsutbildning innehar en nyckelroll för språkkunskaperna och sysselsättningen. Enligt uppgifter till utskottet bör språkutbildningen starta på ett så tidigt stadium som möjligt. Dessutom understryker utskottet att det bör utredas och följas upp vilka effekter integrationsåtgärderna har. 

01.Social- och hälsovårdsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Artikel 10 i Istanbulkonventionen förutsätter ett samordningsorgan som ansvarar för att samordna, genomföra, bevaka och utvärdera åtgärderna för att förebygga och bekämpa alla former av våld som omfattas av konventionen. Samordningsorgan i Finland är kommissionen för bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet. Dess verksamhet har dock inte anvisats någon särskild finansiering, och därför kan den inte effektivt samordna och implementera genomförandet av Istanbulkonventionen. 

Europarådets utvärderingsorgan GREVIO gjorde en bedömning av genomförandet av Istanbulkonventionen i Finland 2018—2019. I den tillsynsrapport som publicerades i september i år rekommenderas det att Finland ska anförtro samordningen av genomförandet av Istanbulkonventionen åt en etablerad sammanslutning med ett tydligt mandat, behörighet och befogenheter, och behövliga resurser ska avsättas för detta. 

Utskottet anser att samordningsorganets roll måste anpassas till Istanbulkonventionen och att dess verksamhet måste ges tillräckliga resurser för att kunna fullgöra sina uppgifter enligt konventionen. 

Utskottet ökar momentet med 300 000 euro för samordningsorganets verksamhet. 

25.Nationella elektroniska klientdatasystem inom social- och hälsovården (reservationsanslag 3 år)

Anslaget under momentet (9,9 miljoner euro) används bland annat för utveckling av Kanta-tjänsten samt för styrning av digitaliseringsprojekt inom social- och hälsovården och för uppföljning och utvärdering av digitaliseringsutvecklingen. 

Utskottet betonar att det ska finnas tillräckliga resurser för upprätthållandet och utvecklandet av Kanta-tjänsten. Kanta-tjänsten är ett centralt informationssystem som används förutom av den offentliga hälso- och sjukvården och apoteken också av en betydande del av tillhandahållarna av privata hälso- och sjukvårdstjänster. Den utgör grunden för alla klient- och patientdatasystemprojekt bland annat i och med att den förenhetligar verksamhetspraxis. Kanta-tjänsten har förbättrat tillgången till tjänster och tjänsternas tillgänglighet samt dämpat kostnadsökningen, men för att systemet ska fungera krävs kontinuerligt utvecklingsarbete. 

Utskottet betonar även i övrigt behoven av att utveckla informationssystemen, eftersom fungerande digitala tjänster i fortsättningen kommer att ha en allt större betydelse när befolkningens servicebehov ökar. Genom elektroniska tjänster är det möjligt att minska behovet av fysiska tjänster, varvid personalresurser kan riktas till de medborgare som inte kan använda de elektroniska tjänsterna. Detta förutsätter att informationssystemen är fungerande, lätta att använda och användarorienterade. 

Det är särskilt viktigt att säkerställa att social- och hälsovårdsreformen stöds av fungerande informationssystem, en heltäckande kunskapsbas samt tillräcklig rapportering och uppföljning. Man måste också se till att de regionala och lokala informationssystemen är tillräckligt kompatibla med nationella lösningar och att de producerar jämförbar information om tjänsterna och kostnaderna för dem. En högkvalitativ och tidsenlig information ger en god grund för att rikta resurserna så effektivt som möjligt och främjar därigenom kunskapsbaserad ledning både regionalt och nationellt. 

Utskottet välkomnar att även anslaget under moment 28.70.05 (ca 203 miljoner euro) i enlighet med föresatsen i regeringsprogrammet står till förfogande bland annat för samordning av informationssystem, produktivitetsfrämjande åtgärder och annan finansiering av utvecklingsarbetet inom social- och hälsovården och räddningsväsendet. 

05.Omkostnader för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (reservationsanslag 2 år)

De anmälningar om brister och missförhållanden i äldreomsorgen som lämnats till tillsynsmyndigheterna har ökat, och också antalet tjänsteproducenter är fler, vilket avsevärt har ökat tillsynsmyndigheternas arbete. Tillsynsmyndigheternas resurser utökades i den första tilläggsbudgeten för 2019 (RP 323/2018 rd), varvid resurserna för styrning och övervakning av tjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning stärktes. 

Utskottet anser det vara viktigt att man följer upp och bedömer om tillsynsresurserna är tillräckliga, eftersom antalet enheter som övervakas har ökat, liksom också antalet anmälningar och missförhållanden. Äldreomsorgen måste kunna övervakas systematiskt i termer av tillräcklighet, kvalitet och egenkontroll både i fråga om serviceboende och hemvård. 

04.Omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år)

Riksdagen har 2017 och 2018 beviljat Institutet för hälsa och välfärd tilläggsanslag för pilotförsök med nationella kvalitetsregister för hälsovården. Det huvudsakliga målet för pilotprojektet 2018—2020 är att utreda hur de nationella kvalitetsregistren kan organiseras, finansieras och upprätthållas. 

Utskottet anser det vara viktigt att utvecklingen av kvalitetsregister säkerställs genom en bestående och långsiktig resursfördelning, eftersom man på så sätt kan främja utvecklingen av nationellt jämlika tjänster, behandlingens genomslagskraft och kostnadseffektivitet. Uppgifterna i kvalitetsregistret kan också utnyttjas i den nationella och regionala informationsstyrningen samt i bedömningen av reformernas konsekvenser och i jämförelsen mellan anordnarna. 

Utskottet hänvisar också till den lagstiftning om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården som trädde i kraft den 1 maj 2019: i samband med den föreskrevs det att Institutet för hälsa och välfärd ska föra kvalitetsregister för branschen. Institutet för hälsa och välfärd fick också omfattande möjligheter att bland annat följa, samköra, analysera och rapportera kvalitetsinformation om social- och hälsovården på ett enhetligt sätt på nationell nivå. Också i regeringsprogrammet konstateras att det i Finland skapas register som beskriver kvaliteten på social- och hälsovården. 

Avsikten är att 396 000 euro av anslaget under momentet ska användas för understöd till stiftelsen Hoitotyön tutkimussäätiö (Hotus). Utskottet erfar att Hotus bland annat sörjer för översättningen av vårdrekommendationerna till svenska, men ingen separat finansiering har anvisats för översättningskostnaderna. Utskottet ökar anslaget under momentet med 100 000 euro för produktion av svenskspråkigt material och konstaterar att de uppdaterade svenskspråkiga översättningarna stöder vårdarbetet och primärvården. 

63.Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år)

Riksdagen har redan under flera år anvisat tilläggsresurser för livsmedelsbiståndsverksamhet, som redan ordnas på över 160 orter. Enligt erhållen utredning har livsmedelshjälpen blivit etablerad verksamhet genom vilken uppskattningsvis 20 000—25 000 personer skaffar mat varje vecka. De som omfattas av livsmedelshjälpen är i huvudsak personer som lever på grundtrygghetsförmåner och har en dålig ställning på arbetsmarknaden. Enligt den bedömning som gjorts av dem som delar ut livsmedelshjälp har antalet personer som behöver hjälp ökat och utvidgats till att gälla också personer som till exempel har ekonomiska problem till följd av plötslig arbetslöshet. 

Utskottet anser att det är nödvändigt att fortsätta verksamheten och ökar anslaget under momentet med 1 200 000 euro för ordnande av livsmedelshjälpsverksamhet. I fortsättningen måste mathjälpen dock göras hållbar på så sätt att den inte är beroende av att riksdagen årligen beviljar tilläggsfinansiering. Verksamheten bör utvecklas exempelvis genom att förbättra stödsystemens funktion och genom att koppla verksamheten till lokala socialtjänster. 

I budgetpropositionen ingår ett anslag av engångsnatur på 1,5 miljoner euro för tjänster för mödrar som använder berusningsmedel. Utskottet ökar momentet med 200 000 euro. 

60.Statens andel i de utgifter som föranleds av folkpensionslagen och vissa andra lagar (förslagsanslag)

Från och med början av 2016 slopades kostersättning vid celiaki. Dessförinnan hade personer med celiaki sedan 2002 kunnat ansöka om ersättning för merkostnader för glutenfri kost. 

Utskottet ser det som viktigt att möjligheterna till att återinföra kostersättningen utreds och påskyndar utarbetandet av en utredning i ärendet. 

Utskottet föreslår att följande uttalande godkänns: 

50.Fronttillägg (förslagsanslag)

I den proposition som kompletterar budgetpropositionen har anslaget under momentet höjts med 4,7 miljoner euro, eftersom det har beslutats att fronttillägget ska höjas från nuvarande ca 50 euro till 125 euro i månaden. Ändringen träder i kraft den 1 april 2020 (ShUB 16/2019 rd – LM 36/2019 rd). 

Denna höjning, som grundar sig på riksdagsgruppernas initiativ, är betydande och underlättar de nödvändiga vardagliga utgifterna, såsom boende- och läkemedelskostnader, för veteraner med låga inkomster. 

53.Statsbidrag för rehabilitering av makar till krigsinvalider (reservationsanslag 2 år)

Utskottet har fäst uppmärksamhet vid invaliditetsgränsen för rehabilitering av makar till krigsinvalider. Enligt statsrådets förordning (1251/2018) ska en krigsinvalids invaliditetsgrad vara minst 50 procent för att makan ska få rehabilitering. Om det är fråga om en änka , har hon möjlighet till rehabilitering, om den avlidne krigsinvalidens invaliditetsgrad är minst 30 procent. 

Utskottet anser det motiverat att invaliditetsgraderna förenhetligas i förordningen om nästa år. Enligt uppgift medför ändringen att rehabiliteringen omfattar högst 180 makar och ändringens kostnadseffekt är cirka 326 000 euro. 

58.Tjänster som tillhandahålls frontveteraner i hemmet (förslagsanslag)

Tjänsterna i veteranernas hem blev avgiftsfria från och med den 1 november 2019 när lagen om ändring av lagen om rehabilitering av frontveteraner (54/2019) trädde i kraft. Efter lagändringen har servicen till frontveteraner och krigsinvalider samma innehåll och omfattning. 

Utvidgningen av tjänsterna har ökat behovet av anslag, vilket beaktades redan i den fjärde tilläggsbudgeten för innevarande år, där det anvisades nästan 30 miljoner euro för service som stöder möjligheterna att bo hemma. Finansieringens tillräcklighet har ytterligare omvärderats för nästa år, och därför har anslaget för tjänster som tillhandahålls i hemmet höjts med 110 miljoner euro i den proposition som kompletterar budgetpropositionen. På detta sätt står ca 180 miljoner euro till förfogande för tjänster som tillhandahålls i hemmet 2020. 

Utskottet anser det vara viktigt att behovet av anslag följs upp, eftersom det i detta skede är svårt att uppskatta de faktiska kostnaderna för reformen. 

Också bedömningen av servicebehovet ska göras omsorgsfullt och uppmärksamhet fästas vid att de tjänster som tillhandahålls i hemmet är effektiva och stöder uttryckligen möjligheterna att bo hemma. Det är också viktigt att säkerställa tjänsternas kvalitet och regional jämlikhet, eftersom skillnaderna mellan kommunerna tidigare har varit betydande och alla veteraner inte nödvändigtvis har fått de tjänster som de har rätt till. Utöver kvaliteten på tjänsterna ska kommunerna också se till att tjänsterna ordnas på ett totalekonomiskt förnuftigt sätt. 

32.Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå (fast anslag)

Under momentet föreslås ett anslag på 25 miljoner euro. Av det avdras det anslagstillägg av engångsnatur (2,8 miljoner euro) som riksdagen gjorde i fjol, men grundnivån har å andra sidan höjts med 4 miljoner euro. Således uppgår momentets slutsumma till ovan nämnda 25 miljoner euro. 

Avsikten är att en del av anslaget (4 miljoner euro) ska riktas till forskning inom det sociala området, vilket också finansutskottet flera gånger har betonat. Finansieringen är viktig, eftersom det för forskning inom socialt arbete och socialservice inte funnits något finansieringssystem baserat på statlig ersättning likt det system som finns för hälsovetenskaplig forskning. 

Utskottet beklagar dock att finansieringen av klinisk medicinsk forskning (s.k. statlig forskningsfinansiering) fortfarande är rätt låg. Nivån på statlig forskningsfinansiering har sjunkit märkbart under de senaste 20 åren, även om hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå har stor betydelse när det gäller att stärka kunnandet i klinisk medicin och hälsovetenskaper. Med hjälp av den har man uppnått betydande resultat som förbättrar vårdkvaliteten och minskar kostnaderna. Enligt uppgift öppnar bland annat de tekniska möjligheterna samt inledandet av biomedicinsk verksamhet och biobanksverksamhet fortfarande nya möjligheter för forskning som främjar utvecklingen av vården. Även främjandet av patientsäkerheten behöver stöd av vetenskapliga forskningsrön. 

På grund av den knappa statliga finansieringen finansierar en del av specialupptagningsområdena statligt finansierad forskningsfinansiering också med finansiering från kommunerna, men i samband med social- och hälsovårdsreformen upphör denna möjlighet när ansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna överförs till landskapen. 

Utskottet anser det vara nödvändigt att kontinuiteten i den hälsovetenskapliga forskningsfinansieringen tryggas också i den framtida social- och hälsovårdsstrukturen. Därför måste det avgöras hur den forskningsfinansiering som staten beviljar landskapen lämpligen bör kanaliseras till landskapen och om det finns behov av att förtydliga den nuvarande finansieringen via flera kanaler. Enligt utskottet kan forskningsfinansieringen inte utgöra en del av den allmänna finansieringen, utan forskningsresurserna och en tillräcklig nivå på dem måste tryggas. På så sätt kan det säkerställas att forskningsarbetet är långsiktigt och att finansieringen är förutsägbar. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Utskottet betonar också forskningen i vårdarbete, som det har anvisat tilläggsresurser för under flera år. Forskningen i vårdarbete kan ersätta ineffektiv praxis med forskningsbaserad praxis, vilket främjar vård enligt kvalitets- och patientsäkerhetskraven och bidrar till att dämpa kostnadsökningen. Genom forskningsbaserade rekommendationer kan man förenhetliga praxis som varierar på ett omotiverat sätt och på så sätt säkerställa en jämn och trygg vård oberoende av vårdplats och vårdpersonal. Utskottet ökar forskningsresurserna för vårdarbetet med 100 000 euro, som är särskilt avsett för produktion av svenskspråkigt material i vårdrekommendationerna (mom. 33.03.04). 

Med tanke på forskningen och innovationsverksamheten är det viktigt att budgetpropositionen innehåller ett anslag på 7 miljoner euro för stödjande av tillväxtstrategin för social- och hälsovården (33.03.25). Genom åtgärderna stöds inrättandet av nationella kompetenskluster (bl.a. det nationella cancercentret och genomcentret, biobankerna, centret för läkemedelsutveckling) och utvecklandet av verksamheten. 

35.Statlig finansiering till studerandehälsovård som ordnas av Studenternas hälsovårdsstiftelse (reservationsanslag 2 år)

SHVS tjänster utvidgas till yrkeshögskolestuderande vid ingången av 2021 och därför inleds nästa år bland annat rekryteringar och uthyrning och iståndsättning av nya verksamhetsställen. 

I budgeten för 2018 har 250 000 euro beviljats för investeringskostnader och i den första tilläggsbudgeten för 2019 har 3 000 000 euro beviljats som 2-årigt reservationsanslag. Då beslutades det att frågan ska återupptas senare i takt med att beredningen framskrider och kostnaderna preciseras, eftersom SHVS samtidigt förberedde en utveckling av sin egen verksamhet och bedömningen av investeringskostnaderna därför innehöll osäkerhet. 

Enligt uppgift saknas ännu cirka 1,4 miljoner euro i investeringsfinansiering för utvidgningen. 

Utskottet fogar momentet till budgeten och anvisar 1 400 000 euro för att slutföra reformen. 

39.Utvecklande av servicestrukturen (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 96,9 miljoner euro för att främja de mål i regeringsprogrammet som gäller bland annat tillgången till basservice, basservicens tillgänglighet och genomslagskraft. På detta sätt strävar man efter att förbättra servicesystemets funktion så att det främjar genomförandet av en senare strukturreform som baserar sig på landskapen. Utvecklingsverksamheten ska också stärka medborgarnas förtroende för offentligt ordnade social- och hälsovårdstjänster. 

Av anslaget används 60 miljoner euro för tryggande av tillgången till basservice. I centrum för reformen står programmet Framtidens social- och hälsocentral, vars mål bland annat är att förbättra tillgången till tjänster, tjänsternas kvalitet och interoperabilitet samt att öka den förebyggande verksamheten. Under programmet har man samlat bl.a. åtgärder i anslutning till utvecklandet av hemvården och närståendevården, reformen av barn- och familjetjänsterna samt utarbetandet av en förvaltningsövergripande mentalvårdsstrategi och ett åldersprogram. Avsikten är att också föreskriva om en så kallad sju dagars vårdgaranti, det vill säga om tillträde till yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården inom primärvården. För programmet Framtidens social- och hälsocentral används också anslaget under moment 33.03.31, varvid ett anslag på 70 miljoner euro står till förfogande. 

Utskottet understöder denna programhelhet och betonar särskilt stärkandet av tjänsterna på basnivå och utvecklandet av det multiprofessionella samarbetet. Utskottet betonar också i detta sammanhang betydelsen av forsknings- och utvecklingsverksamhet samt utnyttjandet av elektroniska tjänster som förbättrar tjänsternas kvalitet och produktivitet. 

Det är mycket viktigt att utveckla vården och omsorgen för äldre, eftersom antalet äldre, servicebehovet och kostnaderna i anslutning till detta ökar kraftigt i och med att befolkningen åldras. Enligt Institutet för hälsa och välfärds bedömning ökar social- och hälsovårdsutgifterna på basis av nuläget och prisnivån 2017 i huvudsak med cirka 17 procent 2017—2030 på grund av att befolkningen åldras. Fram till 2040 uppgår ökningen redan till över 29 procent. För att stävja kostnadsökningen ska särskild uppmärksamhet fästas vid bland annat verksamhetens effektivitet och tillgången till social- och hälsovårdstjänster i rätt tid. Utskottet betonar också satsningarna på åtgärder som förebygger minnessjukdomar, eftersom minnessjukdomar enligt erhållen utredning är den faktor som orsakar störst servicebehov inom äldreomsorgen; vården dygnet runt riktar sig nästan helt till minnessjuka och det gör även en betydande del av hemvården. 

Utskottet fäster också uppmärksamhet vid att vårdpersonalen ska vara tillräcklig, vilket är en central utmaning för äldreomsorgen i framtiden. Avsikten är att bestämmelser om persondimensioneringen för serviceboende med heldygnsomsorg (0,7) ska utfärdas på lagnivå, men utöver detta behövs tilläggsresurser också för annat vårdarbete och för tjänster som tillhandahålls i hemmet. Det är särskilt viktigt att satsa på ledningen av omsorgs- och vårdarbetet och säkerställa att en höjning av personaldimensioneringen stärker det kundorienterade tillvägagångssättet. Vid sidan av kunnig och tillräcklig personal behövs också nya verksamhetssätt, utnyttjande av teknologi och andra hjälpmedel. Också behoven att utveckla den riksomfattande uppföljningen av kvaliteten på äldreomsorgen måste bedömas. 

Enligt inlämnad utredning är det särskilt i huvudstadsregionen svårt att få svenskspråkig personal för vård- och omsorgsarbete. Därför är det viktigt att effektivisera utbildningen och andra åtgärder för att säkerställa att vård- och omsorgspersonalen har tillräckliga kunskaper i svenska. Utskottet ökar anslaget under momentet med 200 000 euro för att stärka kunskaperna i svenska hos dem som arbetar inom omsorgssektorn i huvudstadsregionen. Det är också positivt att budgetpropositionen innehåller ett anslag på 1 miljon euro för utveckling av servicestrukturen i syfte att trygga det andra inhemska språket. 

Utskottet är tillfreds med att programmet för framtidens social- och hälsocentral också innehåller ett utvecklingsprojekt för närståendevården, där tyngdpunkten ligger på spridning av god praxis i hela landet och utveckling av tjänster som stöder närståendevården. Närståendevården dämpar ökningen av kostnaderna för tjänsterna genom att ersätta dyrare vårdformer. I planen för de offentliga finanserna för 2020—2023 beräknas den inbesparing som fås genom utvecklandet av närstående- och familjevården uppgå till sammanlagt 220 miljoner euro på 2020 års nivå. I avsaknad av uppgifter om kostnader för närståendevården är det dock svårt att uppskatta den faktiska besparingen. 

Utskottet lyfter också fram utvecklingsbehoven inom mentalvårdstjänsterna, eftersom mentala störningar är den vanligaste orsaken till bestående arbetsoförmåga. De kostnader som dessa medför för det finländska samhället är omfattande, enligt OECD: s uppskattning upp till omkring 11 miljarder euro per år. 

Enligt erhållen utredning har behovet av att utveckla mentalvårdstjänsterna för alla åldersgruppers behov samband med att servicesystemet är splittrat, att vården på basnivå är obetydlig och att närservicen är otillräcklig. Vid sakkunnighörandet i utskottet har det särskilt framkommit att mentalvårdstjänsterna för barn och unga är strukturellt och funktionellt splittrade. Tillgången till tjänster försvåras också av att endast hälsocentralerna har en lagstadgad skyldighet att behandla störningar i den psykiska hälsan, medan andra aktörer (bl.a. rådgivnings- och skolhälsovården) endast har till uppgift att stödja och främja den psykiska hälsan. Enligt den inkomna utredningen är till exempel statistikföringen av mentalvårdsarbetet i skolorna bristfällig, vilket försvårar en helhetsmässig utveckling vård av mentala störningar hos barn och unga och uppföljningen av kvaliteten. 

Utskottet välkomnar att det av anslaget under momentet används 10 miljoner euro för att utarbeta en nationell förvaltningsövergripande strategi för psykisk hälsa som en del av utvecklandet av basservicen. Det är i sammanhanget nödvändigt att stärka uttryckligen tjänsterna på basnivå så att de faktiskt svarar mot de servicebehov som hänför sig till barns, ungas och vuxnas mentala hälsa och även missbruksproblem och säkerställer att hjälpen kan fås tillräckligt snabbt. Det är också viktigt att förbättra de förebyggande tjänsterna och tjänsterna med låg tröskel samt skolhälsovårdens roll i behandlingen av lindriga symptom och störningar i barns och ungas psykiska hälsa. Utskottet betonar också att familjens situation ska beaktas och att tillräcklig hjälp och tillräckligt stöd ska erbjudas i ett så tidigt skede som möjligt. 

Utskottet konstaterar i detta sammanhang att det i budgetpropositionen har reserverats 10 miljoner euro för utveckling av barn- och familjetjänsterna och för förlängning av utvecklingsprogrammet (mom. 33.03.31). Utskottet anser det vara viktigt att kontinuiteten i programmet för utveckling av barn- och familjetjänsterna säkerställs i enlighet med föresatsen i regeringsprogrammet. Man måste också se till att utvecklingen av programmet för utveckling av barn- och familjetjänster samordnas med utvecklingen av andra social- och hälsovårdstjänster. 

Utveckling av läkemedelsförsörjningen 

Läkemedelsförsörjningen ska enligt regeringsprogrammet revideras på ett långsiktigt sätt i enlighet med riktlinjerna i färdplanen i social- och hälsovårdsministeriets rapport (2019:5). Målet för utvecklingen av läkemedelsområdet är att få bättre kostnadseffektivitet i läkemedelsförsörjningen, säkerställa läkemedelssäkerheten och rådgivningen och att åstadkomma smidighet, tillgång och tillgänglighet i fråga om tjänsterna. 

Enligt uppgift inleds utvecklandet av läkemedelsbranschen vid sidan av social- och hälsovårdsreformen och utredningen av flerkanalsfinansieringen. Utvecklingsarbetet är indelat i delområden: 1) utveckling av styrningen och finansieringen av läkemedelsbehandlingen, 2) utveckling av informationshanteringen och de digitala verktygen och 3) utveckling av apoteksekonomin och distributionen av läkemedel. 

Utvecklingen av läkemedelsförsörjningen som helhet är omfattande och kräver långsiktigt arbete över valperioderna. Finansieringsbehovet beräknas uppgå till 18—30 miljoner euro. Som bäst pågår utredningsprojekt som stöder de inledande skedena av genomförandet av färdplanen. I budgetpropositionen riktas inga tilläggsresurser till beredningen av ärendet, utan den fortsatta beredningen har inletts med befintliga personalresurser som samordnas av social- och hälsovårdsministeriet. 

Utskottet ökar momentet med 300 000 euro för att utarbeta utredningar som hänför sig till färdplanen för läkemedelsförsörjningen. 

52.Statlig finansiering av utgifterna för skyddshemsverksamhet (reservationsanslag 2 år)

Ansvaret för skyddshemsverksamheten övergick till staten 2015, varefter anslagsnivån har stigit stadigt från 8 miljoner euro till 21,6 miljoner euro nästa år. Under ramperioden stiger anslaget ytterligare till 24,6 miljoner euro. Antalet skyddshem har under denna tid ökat från 19 till 28 och antalet familjeplatser i skyddshem har utökats från 114 till 202. I och med den finansiering som nämns ovan beräknas antalet platser fortsätta att stiga till cirka 250 familjeplatser. 

Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (den s.k. Istanbulkonventionen), som trädde i kraft i Finland 2015, förutsätter att det finns tillräckligt med skyddshemsplatser att tillgå. I enlighet med Europarådets rekommendation som baserar sig på invånarantalet bör det i Finland finnas 500 familjeplatser för skyddshem. Det är dock fråga om en kalkylerad rekommendation där landets våldssituation och andra särdrag inte beaktas. 

Även om antalet skyddshemsplatser har ökat, finns det enligt utredning till utskottet fortfarande inte tillräckligt med platser. Skyddshemsnätverkets geografiska täckning bör därför förbättras och kapaciteten behöver utökas i skyddshemmen i de områden där antalet platser fortfarande inte är tillräckligt stort. 

Utifrån erfarenheterna är det också motiverat att utreda det faktiska behovet av skyddshem och skyddshemsplatser i Finland. Detta främjar en långsiktig planering av verksamheten och de resurser som den kräver. 

Utskottet ökar momentet med 1 000 000 euro för att utveckla skyddshemsverksamhet. 

63.Statsunderstöd för verksamheten vid kompetenscentrum inom det sociala området (fast anslag)

Anslaget under momentet är cirka 2,75 miljoner euro, dvs. 200 000 miljoner euro mindre än i år. I propositionen konstateras (Y50) att det i anslaget för kompetenscentrumen inom det sociala området görs en nivåhöjning på 0,5 miljoner euro åren 2020—2022 och att anslaget under momentet således stiger till 2,75 miljoner euro. Denna skrivning hänvisar till den höjning som gjordes i samband med budgetmanglingen i förhållande till finansministeriets förslag, men i praktiken minskar anslaget alltså jämfört med tidigare, bland annat 2018 och 2019. 

Regeringsprogrammet innehåller många krävande uppgifter för att utveckla det sociala området, och därför är det motiverat att stärka kompetenscentrumens ställning inom det sociala området. I synnerhet i programmet Framtidens social- och hälsocentral ska man säkerställa kompetensen inom socialvården och socialarbetet och se till att kärnprocessen inom det sociala arbetet stärks samt att social- och hälsovårdstjänsterna är kompatibla. Också digitaliseringen av socialvårdstjänsterna och förenhetligandet av informationshanteringen kräver fortfarande mycket arbete. 

Utskottet hänvisar också till regeringsprogrammet, enligt vilket resurserna för forskning och utveckling inom det sociala området tryggas på lång sikt. 

Utskottet ökar momentet med 300 000 euro. 

01.Miljöministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

För miljöministeriets omkostnader föreslås 34,972 miljoner euro, alltså 8,745 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2019. 

Utskottet betonar särskilt behovet av utrednings- och forskningsverksamhet som finansieras under momentet. Det behövs ett bra och tillräckligt omfattande faktaunderlag för besluten och valet av de effektivaste åtgärderna. 

Genom det föreslagna anslagstillägget finansieras bland annat ett system för rapportering av avfallsinformation som syftar till att främja cirkulär ekonomi och en elektronisk marknadsplats för avfall som betjänar aktörer inom cirkulär ekonomi i Finland. År 2020 utarbetas också ett tvärsektoriellt strategiskt program för främjande av cirkulär ekonomi inklusive indikatorer. Åtgärderna i den nationella färdplanen för plast samordnas och genomförs. I enlighet med regeringsprogrammet stärks Finlands roll således ytterligare som föregångare inom cirkulär ekonomi. 

Utskottet fäster uppmärksamhet vid att även om finansieringen och personalen inom miljöministeriets förvaltning har utökats, behövs det tilläggsresurser för genomförandet av de nya utvidgade uppgifter som fastställts i regeringsprogrammet. Stärkt kompetens behövs i synnerhet i miljöekonomi (politik för kolsänkor, scenarier, livscykelberäkning inom byggande, beräkning av koldioxidavtryck), utnyttjande av olika finansiella instrument, upphandling och samordning av IKT-projekt. Utskottet framhåller att regeringen ska se till att ministeriet har tillräckligt med personal i takt med att uppgifterna ökar. 

Utskottet uttrycker också sin oro över hur personalen inom ansvarsområdet för miljö vid närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) räcker till (moment 32.01.02) och anser det vara viktigt att kvaliteten och effektiviteten i miljöskyddstillsynen kan garanteras. 

Utskottet ökar momentet med 200 000 euro för att upprätta en strategi för att främja uteliv och användning av naturen för rekreation. 

65.Understöd till organisationer och miljövård (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 2,130 miljoner euro, alltså 200 000 miljoner euro mer än för 2019. Med anslaget stöds på bred front nationella naturskydds- och miljöorganisationer samt organisationer inom bostads- och byggbranschen. Anslaget används också för stöd till miljövård i skärgården, avfallshantering i skärgårds- och fjällområden samt projekt som främjar en hållbar utveckling, värnar om kulturmiljön och främjar annan miljöfostran och miljöupplysning. 

Utskottet välkomnar att regeringen höjde anslaget under momentet när den kompletterade budgetpropositionen (21.11.2019). Bidraget har stor genomslagskraft i förhållande till sin nivå och det används för omfattande verksamhet för att öka allmänhetens klimat- och miljömedvetenhet samt för att genomföra olika åtgärder inom natur-, miljö-, byggnads- och bostadsbranschen. Organisationerna och deras projekt når ofta bättre ut till medborgarna än myndigheternas verksamhet. De kan också bidra till att påskynda den massiva omställning i medborgarnas konsumtions- och rörelsevanor som behövs för att de uppställda utsläppsmålen ska nås. 

Utskottet ökar anslaget under momentet med 100 000 euro till Finlands Jägarförbund rf och betonar samtidigt organisationens roll bland annat i anläggandet av våtmarker. 

20.Bekämpning av miljöskador (reservationsanslag 3 år)

I Finlands territorialvatten finns det cirka tusen gamla vrak, av vilka cirka 20 bedöms utgöra en hög risk för den marina miljön på grund av den olja som de innehåller. Under momentet föreslås 3 miljoner euro för tömning av 1—2 vrak på olja och för stärkande av den kompetens som behövs för arbetet. Finlands miljöcentral (SYKE) svarar tillsammans med Gränsbevakningsväsendet och marinen för genomförandet som ett led i programmet för effektivisering av vattenskyddet. 

I detta sammanhang lyfter utskottet också fram sitt tidigare uttalande (FiUB 5/2017 rd) om ansvar och eftervård i anslutning till nedläggning av gruvor. Utskottet anser fortfarande att det är viktigt att regeringen säkerställer att ansvaret inte måste axlas av staten och att regeringen bedömer den optimala nivån på de säkerheter som ställs för gruvdriften. Därför är det positivt att miljöministeriet fortsätter arbetet med att utveckla system för sekundärt ansvar för miljöskador (TOVA). 

22.Vissa utgifter för miljövård (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 20,235 miljoner euro, alltså 2,060 miljoner euro mer än för 2019. 

I anslaget ingår 6,890 miljoner euro för främjande av skyddet av Östersjön och vattendragen. Summan ska användas för åtgärder enligt de vatten- och havsförvaltningsplaner som statsrådet har godkänt. Genomförandet av planerna syftar till att uppnå och upprätthålla god ekologisk status i vattnen och Östersjön. Åtgärderna ska minska eutrofieringen och utsläppen av skadliga ämnen och förbättra skyddet av grundvatten och den biologiska mångfalden i vattendragen och den marina miljön. 

Anslaget ska också användas för att fortsätta med genomförandet av programmet för kartläggning av mångfalden i den marina undervattensmiljön (Velmu) och projektet för återvinning av näringsämnen (Raki). I programmet Raki har man redan i åratal utfört försöksbaserat arbete och skapat en grund för systemisk förändring. Återvinningen av näringsämnen förbättrar skyddet av klimatet och vattnen och stärker den cirkulära ekonomin. 

Under momentet föreslås dessutom 3 miljoner euro för ett effektiviseringsprogram för vattenskyddet, bland annat i syfte att minska näringsbelastningen från jordbruket och hantera vattenhushållningen. Syftet med programmet är att effektivisera åtgärderna för att förbättra Östersjöns och insjöarnas tillstånd. Totalkostnaderna för programmet beräknas uppgå till 54 miljoner euro 2020—2023, varav 15 miljoner euro föreslås för 2020 (3 miljoner euro under moment 35.10.20 och 9 miljoner euro under moment 35.10.61). 

Utskottet konstaterar att budgetpropositionen (särskilt momenten 35.10.22. och 35.10.61) skapar goda förutsättningar för förbättring av insjöarnas och Östersjöns tillstånd genom konkreta åtgärder. Utskottet pekar också på betydelsen av forskning och utveckling för att hitta de effektivaste lösningarna. Det behövs tillförlitlig bevakning av tillståndet i vattendragen för att se till att lösningarna fungerar. 

Utskottet betonar den ökande betydelsen av rent vatten och lyfter i detta sammanhang fram behovet av att effektivisera hanteringen av avloppsvatten, dagvatten och dräneringsvatten från städer. Mer information behövs också om förekomsten av skadliga ämnen, såsom hormonpreparat och läkemedelssubstanser, i vattenmiljön och grundvattnet samt om hanteringen av plaster och mikroplaster. 

En del av de finansiella resurserna under momentet föreslås dessutom gå till sanering av förorenade områden och markskydd (1,35 miljoner euro). Utöver det grundläggande arbetet för förorenade områden genomför miljöministeriet ett riksomfattande forsknings- och saneringsprogram för förorenade markområden (1,521 miljoner euro under moment 35.10.61). Enligt miljöministeriet finns det större behov av undersökningar av deponier för utvinningsavfall än vad som kan genomföras med det föreslagna anslaget. 

Utskottet ser det som positivt att 1 miljon euro finns att använda för den klimatpolitiska planen på medellång sikt (Kaisu) i syfte att påskynda kommunernas och regionernas klimatarbete. Konkreta klimatåtgärder genomförs ofta uttryckligen på kommunnivå. Avsikten är att samordna och sprida de bästa lösningar som kommunerna utvecklat för att minska utsläppen och öka kommuninvånarnas åtgärder för koldioxidsnålhet. 

För att klimatmålen ska nås är det dessutom viktigt att stärka klimatlagens (609/2015) styreffekter. Lagen ska kompletteras med utsläppsminskningsmål för 2030 och 2040 som motsvarar utvecklingen mot klimatneutralitet, och målet för ska 2050 uppdateras. I lagen inkluderas också riktlinjerna i det klimatprogram för markanvändningssektorn som ska inledas i enlighet med regeringsprogrammet. För utredningar som stöder beredningen och genomförandet av klimatpolitiken har 160 000 euro reserverats under momentet. 

Utskottet betonar också särskilt klimatpanelens betydelse som ett vetenskapligt och oberoende expertorgan och anser att dess roll bör stärkas. Stödnivån för verksamheten fördubblas och för arbetet föreslås 750 000 euro. 

Utskottet ökar momentet med 400 000 euro för att sanera förorenad mark. 

52.Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 57,922 miljoner euro, alltså 22,553 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2019. Utskottet välkomnar att Forststyrelsens naturtjänster betydligt mer än tidigare kan satsa på skötsel av naturskyddsområden som är i statens besittning och på återställande av det naturliga tillståndet (Helmiprogrammet) och på så sätt bidra till att stoppa försämringen av naturens mångfald. 

Besökarantalet i naturskyddsområdena har ökat snabbt på senare år. Hållbarheten och naturvärdena kräver att vägledningen, rutterna och konstruktionerna för besökarna är i skick. Enligt utredning kan Forststyrelsen tack vare de tillskott som planerats för ramperioden åtgärda det eftersatta underhållet av strövområdena inom förvaltningsområdet. År 2020 föreslås för ändamålet en framtidsinvestering på 19,2 miljoner euro, där man prioriterar områden i flitig användning och naturobjekt som är känsliga för slitage. På detta sätt förbättras också förutsättningarna för naturturism och användning av naturen för rekreation och samtidigt den lokala ekonomin. Det är också viktigt att fortfarande satsa på digitala projekt som främjar områdesanvändningen. 

Utskottet påpekar att den betydande nivåhöjning som föreslås för Forststyrelsen dock inte räcker till för att åtgärda det eftersatta underhållet av statens värdefulla byggnadsarv och arkeologiska objekt (70 miljoner euro). En lösning på detta ska sökas genom brett förankrat samarbete, till exempel i samband med uppdateringen av statens fastighetsstrategi. 

Utskottet ökar momentet med 3 400 000 euro, varav 

• 1 300 000 euro för inre vattenvägar till hamnar, eldplatser, båtliv, turism, paddling och friluftsliv bland annat på kanalrutterna i Storsaimen och i Insjöfinland. Heinävesi kanalrutt till Kolovesi nationalpark ska rustas upp. Detta inbegriper underhåll av fritidshamnar (bryggor, eldplatser och toaletter) och även iståndsättning i Palokki, Martinsaari, Paimensaari och Kermanranta samt återställande av Karjalansaari fritidshamn. 
• 1 050 000 euro för utvecklande av verksamheten vid Korvatunturi informationscentrum (200 000 euro), utvecklande av infrastrukturen och serviceutbudet i Södra Konnevesi (200 000 euro), Helvetinjärvi (100 000 euro) och Leivonmäki (100 000 euro) nationalparker, resurser till Noux nationalpark och Finlands naturcentrum Haltia (200 000 euro), för naturturism och underhåll av friluftsleder (spångar, vindskydd etc., 200 000 euro) samt för naturtjänster i Ystävyyden puisto i Kuhmo (50 000 euro). 
• 900 000 euro för skötsel av eftersatt underhåll av kulturobjekt där behovet är mest akut 
• 150 000 euro för planering och genomförande av lösningar för parkeringen i Koli nationalpark. 

61.Främjande av vatten- och miljövård (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 18,542 miljoner euro, alltså 2,520 miljoner euro mer än för 2019. 

Under momentet finansieras konkreta vatten- och havsvårdsprojekt som genomför åtgärder enligt det ovannämnda effektiviseringsprogrammet för vattenskyddet (35.10.22, 9 miljoner euro) och vatten- och havsförvaltningsplanerna (1,5 miljoner euro). 

Utskottet betonar betydelsen av långsiktigt arbete inom vattenvården, eftersom det dröjer länge innan resultaten visar sig. Det är viktigt att man inom projekten genomför lokala vattenskyddsåtgärder i samråd med kommuner, invånare, företag och organisationer. Genom åtgärderna minskas den yttre belastningen och genomförs restaureringsåtgärder i avrinningsområden och vattendrag. 

Dessutom välkomnar utskottet det fortsatta anslaget på 2,0 miljoner euro för att främja träbyggande. Programmet syftar till att minska koldioxidavtrycket från byggande genom att öka användningen av trä vid offentligt byggande, stärka den regionala kompetensen samt utveckla författningar och byggbestämmelser om träbyggande. Ett ytterligare mål är att öka förutsättningarna för export av träbyggande i enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet. Utskottet välkomnar att regeringen också föreslår andra åtgärder för att fördubbla träbyggandet under regeringsperioden (t.ex. under moment 35.20.60). 

Utskottet ökar anslaget under momentet med 250 000 euro till Haapavesi för att undersöka och förbättra det ekologiska tillståndet i Haapajärvi och för att nyttiggöra resultaten vid restaurering av vattendrag. 

63.Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 48,630 miljoner euro, alltså 21,8 miljoner euro mer än för 2019. Av anslaget har 25 miljoner euro reserverats för genomförandet av handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (Metso). 

Utskottet ser positivt på att den höjda ramnivån kommer att leda till att det skyddsmål på 96 000 hektar som satts upp för Metso kommer att uppnås för miljöministeriets del senast 2025. För att anslagen ska kunna utnyttjas fullt ut och användas till projekt av så hög kvalitet som möjligt måste också NTM-centralerna ha de resurser som behövs för genomförandet och marknadsföringen av programmet. 

04.Inrättande av ett digitalt register och en digital plattform för den byggda miljön (reservationsanslag 3 år)

Det rör sig om ett nytt moment och under det föreslås 7,3 miljoner euro. Med stöd av anslaget inrättas det ett riksomfattande digitalt register och en riksomfattande digital dataplattform för den byggda miljön, vilka ska utgöra underlag för beslut och processer om markanvändning och byggande. Med kompatibla digitala data eftersträvas omfattande produktivitetsbesparingar samtidigt som det blir möjligt att utveckla olika tjänster och utnyttja artificiell intelligens. 

Utskottet ser det som betydelsefullt att ett digitalt register och en digital plattform nu skapas. Det möjliggör åtkomst till data om utsläppen under byggnadernas livscykel, allt från tillverkningen av byggprodukter och själva byggfasen till utsläppen under användningstiden och slutligen till rivning, förebyggande av uppkomsten av byggavfall och materialåtervinning. Målet är att lagbestämmelser om koldioxidavtrycket under byggnaders livscykel ska vara införda 2025. Här är det viktigt att beakta det arbete som kommunerna redan utfört för att främja digitaliseringen av den byggda miljön. 

52.Understöd för främjande av sådan infrastruktur i bostadshus som krävs för eldrivna transporter (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 5,5 miljoner euro, vilket är 4 miljoner euro mer än för 2019. Utskottet anser att understödet är ett behövligt och effektivt sätt att främja eldrivna transporter och uppnående av klimatmålen. Det väsentliga är att sörja för heltäckande riksomfattande information om ansökningsprocessen, vilket också främjar en jämlik regional fördelning av understödet. 

55.Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 4,9 miljoner euro. Dessutom får det från Statens bostadsfonds medel användas 23,6 miljoner euro (sammanlagt 28,5 miljoner euro) för reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder (i enlighet med lag 1087/2016). Det finns också ett disponibelt anslag på uppskattningsvis 8 miljoner euro som överförs från 2019. Understöd beviljas för undersökning av skick, reparationsplaner och reparation av bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning, såsom installation av hissar i efterhand och undanröjande av hinder för tillgänglighet. 

Enligt utskottet är understödet mycket viktigt och kostnadseffektivt, eftersom det förbättrar möjligheterna att bo i hemmet. Enligt uppgift beräknas understödet vara tillräckligt stort för att täcka behovet 2020. Utskottet anser det motiverat att fortsätta att stödja även tillgänglighetsreparationer av befintliga hissar och välkomnar den utredning om reparationsbehovet som har startats. När utredningen är klar ska anvisningen om tillgänglighetsunderstöd preciseras. 

60.Överföring till Statens bostadsfond

Maximibeloppet för räntestödslån ur Statens bostadsfond föreslås bli 1,41 miljarder euro. 

Utskottet konstaterar att cirka 7 500 bostäder byggs med motsvarande fullmakt 2019. Fullmakten verkar således inte räcka till för att bygga det förväntade antalet bostäder, 8 900. Det årliga målet enligt regeringsprogrammet är 10 000 nya räntestödda hyres- och bostadsrättsbostäder. För att de uppställda målen ska nås måste fullmakten att bevilja räntestödslån således höjas. 

Budgetpropositionen innehåller också en borgenslånefullmakt på 285 miljoner euro för byggande av hyreshus. Detta möjliggör produktion av 2 000 nya hyresbostäder med borgenslån. 

Utskottet påpekar dessutom att fullmakterna för borgenslån för grundliga förbättringar i bostadsaktiebolag (100 miljoner euro) inte har nyttjats. Systemet behöver således omformas till en fungerande stödmodell i enlighet med regeringsprogrammet. Man bör dock komma ihåg att statsborgen inte heller i fortsättningen kan beviljas för projekt som inte är genomförbara. 

Utskottet anser det vara ytterst behövligt att bidragsbeloppet för rivning av bostäder höjs till 8 miljoner euro och rivnings- och begränsningsackorden till 10 miljoner euro år 2020. På detta sätt förebyggs realiseringen av större kreditförluster och risker särskilt i områden där befolkningen minskar. Det finns också behov av bidraget på 2,6 miljoner euro för sanering av ekonomin i hyres- och bostadsrättshussamfund. 

Regeringsprogrammet identifierar på ett bra sätt den regionala differentieringen på bostadsmarknaden och de anknytande problemen. En viktig åtgärd i detta avseende är upprättandet av ett åttaårigt bostadspolitiskt utvecklingsprogram. I samband med detta görs en omfattande utredning av hur man kan förebygga problem med boendet i områden på tillbakagång och se till att boendeförhållandena förbättras jämlikt i hela landet. Avsikten är också i övrigt att under regeringsperioden söka lösningar på situationer där bostäder förlorar sitt värde. Enligt utredning är det också viktigt att öka det objektiva faktaunderlaget kring problemen. 

Utskottet ser det som viktigt att avtalsförfarandet för markanvändning, boende och trafik (MBT) kan fortsätta i Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Uleåborgs stadsregioner efter att den nuvarande perioden upphört i slutet av innevarande år. Avtalsförfarandet har visat sig fungera mycket väl. Det gör det möjligt att öka bostadsproduktionen och främja framväxten av klimatneutrala stadsregioner och en hållbar utveckling av rörligheten. Samtidigt kan man också ingripa mot segregation genom att säkerställa mångfalden i bostadsområdena. Det är viktigt att utvidga förfarandet i enlighet med de pågående utredningarna till nya stadsområden (Jyväskylä, Kuopio och Lahtis). 

År 2020 stöds MBT-avtalen med tidsbundna startbidrag ur Statens bostadsfond. Bidragen uppgår till sammanlagt högst 30 miljoner euro (20 miljoner euro 2019). Användningen av startbidrag utvidgas från Helsingforsregionen till andra MBT-områden. Regionerna beviljas understöd för kommunalteknik till ett belopp av sammanlagt 15 miljoner euro, och de får också kollektivtrafikstöd för stora stadsregioner samt understöd för främjande av gång och cykling. Anslagen finns under kommunikationsministeriets huvudtitel. Inom MBT-områdena kan man dessutom utnyttja ett förvaltningsövergripande närprogram som inleds 2020 (5 miljoner euro 2020), ett åtgärdsprogram för äldres boende och ett program mot bostadslöshet som är under beredning. 

Utskottet välkomnar att man inom MBT-områdena också främjar träbyggande genom att bevilja startbidrag som är 20 procent högre för statligt stödda hyresbostäder med trästomme. Det är dock viktigt att samtidigt följa upp att bidraget inte höjer priset på träbyggande. När träbyggandet blir vanligare bör det enligt uppgift vara konkurrenskraftigt i förhållande till betongbyggande även utan bidrag. 

Utskottet delar regeringens oro över den ökade ojämlikheten mellan bostadsområdenaStatsrådets kanslis publikationsserie 1/2018, slutrapport av den arbetsgrupp som behandlade ojämlikhet.. Det förortsprogram som ska inledas förebygger segregationsprocessen genom att främja trivseln och säkerheten i förorternas boendemiljö samt invånarnas deltagande i utvecklandet av sin egen boendemiljö och i strävan efter koldioxidneutralitet i området. Det är viktigt att programmet genomförs tillsammans med kommunerna. Dessutom är det viktigt med ett varierat bostadsbestånd. Man bör också ta tag i de grundläggande orsakerna till differentieringen, såsom utbildning och sysselsättning. 

En av de viktigaste metoderna för att sänka priset på boende och minska koldioxidavtrycket är att ett stöd införs för energieffektivitetsrenoveringar 2020. Anslaget är 20 miljoner euro. Utskottet betonar att det nya stödet bör beviljas för ett brett spektrum av åtgärder som syftar till förbättrad energieffektivitet och smart och flexibel energiförbrukning. Stödet ska också göra det lättare att slopa oljeuppvärmning. Det gamla bostadsbeståndet är stort, så det går att spara betydande mängder uppvärmningsenergi med hjälp av renoveringar enligt modern standard. 

Regeringen föreslår att det av Statens bostadsfonds medel beviljas investeringsunderstöd på högst 90 miljoner euro för byggande, anskaffning och ombyggnad av bostäder avsedda för grupper med särskilda behov. Fullmakten är omkring 13 miljoner euro mindre än för 2019, vilket beror på att efterfrågan nu är mindre. När bidrag beviljas måste man prioritera bostadsprojekten för de bostadsmässigt allra mest utsatta grupperna med särskilda behov. Bland de här grupperna finns långvarigt bostadslösa, utvecklingsstörda, mentalvårdspatienter och minnessjuka äldre. Behovet av stöd och service i anknytning till boendet framhävs i fråga om dessa grupper, vilket medför särskilda krav på utrymmes-, utrustnings- och konstruktionslösningar i bostäderna. 

I slutet av 2018 fanns det 4 882 ensamstående bostadslösa i Finland och av dem hade 1 159 invandrarbakgrund. Det fanns totalt 159 bostadslösa familjer. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) har trots det inte längre fått några nya ansökningar om understöd för bostadsprojekt för långvarigt bostadslösa eller andra bostadslösa. 

Utskottet välkomnar att tyngdpunkten nu ligger på decentraliserat boende och användning av det vanliga bostadsbeståndet. Samma mål har ställts upp för ett samarbetsprogram mot bostadslöshet som ska inledas tillsammans med de viktigaste stadsregionerna, serviceproducenterna och organisationerna. För att genomföra programmet och utveckla statistiken över bostadslösheten föreslås 3,3 miljoner euro (det nya momentet 35.20.32). Bland annat ska tillgången till boenderådgivning bli bättre. Arbetet mot bostadslöshet ska stärkas inom den kommunala basservicen, likaså den anknytande kompetensen. Utskottet fäster särskild vikt vid åtgärderna för unga och unga vuxna, för de bidrar till att förebygga utslagning. Utskottet understryker att boenderådgivningen bör bli en permanent service som genomförs med låg tröskel på samma sätt som nu. 

Statsrådet fattade 2012 ett principbeslut om att varje person med utvecklingsstörning ska ha rätt att bo på samma sätt som andra kommuninvånare och få den service de behöver. Målet är att inga personer med funktionsnedsättning ska bo på institution efter 2020. Men i slutet av 2018 vårdades fortfarande fler än 530 på institution. Det finns således fortfarande ett stort behov av investeringsunderstöd för bostäder för personer med utvecklingsstörning, särskilt när det gäller gruppboende med omfattande stödtjänster. 

Understöden för serviceboende för äldre utgör över hälften av hela understödsbeloppet. Understödet gällde länge nyproduktion av serviceboende med heldygnsomsorg för minnessjuka (högsta stödklass III). På senare år har fokus snarare legat på socialt seniorboende och olika mellanformer (stödklass II). Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet beviljar stöd för bland annat servicekvarter och hybridhus med olika boendeformer för äldre. Även om behovet av serviceboende för äldre ökar, bedöms övergången till en lägre stödklass minska det totala behovet av investeringsstöd. 

Utskottet anser att understödet fortfarande är mycket behövligt och betonar särskilt behovet av att öka tillgänglighetsanpassade sociala boendemiljöer och bostäder och att beakta dem också i planläggningen. I fortsättningen är det dessutom nödvändigt att beakta det åtgärdsprogram för äldres boende som är under beredning. En av prioriteringarna är att utveckla lösningar och utbud på boende. 

Det är också positivt att det år 2020 införs ett reparationsunderstöd på 5 miljoner euro för att bygga om ARA-hyreshus för äldre i kommuner med minskande befolkning. Det är ett sätt att tillgodose efterfrågan på servicebostäder och minska antalet bostäder som står tomma. 

Utskottet anser att det är nödvändigt att kommunvis följa utbudet av platser och beläggningsgraden för både statsstött och fritt finansierat serviceboende. Enligt uppgift finns det över 3 000 lediga platser i fritt finansierade objekt, vilket inte ligger i någons intresse med tanke på samhällsekonomin. 

Utskottet hänvisar till inkommen information och noterar att maximibeloppet av investeringsunderstödet för grupper med särskilda behov är tillräckligt stort. Användningen av fullmakten ska dock följas noggrant och fullmakten ska vid behov höjas. I synnerhet höjningen av investeringsunderstödet för studie- och ungdomsbostäder från 10 till 15 procent väntas leda till ett ökat antal understöd. Detta kompenseras dock av att byggandet av serviceboende för äldre företrädesvis gäller den lägre stödklassen. 

Utskottet framhåller att investeringsunderstöden fortsatt bör sättas in utifrån ett långvarigt behov. Understöden ska beviljas med hänsyn till bostadsbehovet på orten, kommande förändringar i servicestrukturen och möjligheterna att bygga om vanliga bostäder och andra byggnader för grupper med särskilda behov. 

01.Nettoupplåning och skuldhantering

Utskottet föreslår att momentet ökas med 39 350 000 euro för nettoupplåning till nominellt värde. Beloppet för nettoupplåning till nominellt värde är då 2 248 374 000 euro. 

Ökningen beror på de ändringar som utskottet föreslår under utgiftsmomenten.