Enligt finansministeriets uppskattning minskar den ekonomiska tillväxten från 1,5 procent i år till 1,0 procent nästa år. I slutet av valperioden, 2023, då de offentliga finanserna ska vara i balans i enlighet med regeringens mål, väntas den ekonomiska tillväxten vara 0,7 procent. Enligt sakkunniga är det snarare fråga om normalisering av tillväxten än konjunkturnedgång. I världsekonomin finns det dock exceptionella riskfaktorer som kan leda till att tillväxten kollapsar helt och hållet.
Regeringen får inte draghjälp av den ekonomiska tillväxten för sina mål för de offentliga finanserna, utan den måste genom sina egna åtgärder se till att ekonomin balanseras. Riskerna och osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen framhäver betydelsen av regeringens egna åtgärder. Regeringens åtgärder hittills försvagar snarare Finlands offentliga finanser än stärker dem.
Regeringen har åtagit sig att få de offentliga finanserna i balans senast 2023. Enligt regeringens plan för de offentliga finanserna uppvisar de offentliga finanserna ett underskott på 3,6 miljarder euro i slutet av valperioden. Om man bortser från arbetspensionssystemet kommer underskottet uppgå till så mycket som 5,3 miljarder euro. Underskottet i de offentliga finanserna ökar snabbt även med nuvarande prognoser utan recession eller en mer omfattande internationell ekonomisk kris. Balansmålet håller på att glida oss ur händerna.
Den offentliga balansräkningen försvagas uppskattningsvis med över 20 miljarder euro under regeringens fyraårsperiod, inklusive försäljning av egendom. Det minskar möjligheterna att bemöta framtida osäkerhetsfaktorer. Välfärdssamhällets framtid, barnens utbildning och äldreomsorgen, är helt beroende av en hållbar ekonomisk politik. Regeringen bör snabbt rätta till sin ekonomiska politik.
Sysselsättningsåtgärder som saknas hos regeringen
Det viktigaste målet för regeringens ekonomiska politik är att höja sysselsättningsgraden till 75 procent och att öka antalet sysselsatta med minst 60 000 personer före utgången av 2023. I annat fall kan balans i de offentliga finanserna inte nås 2023. Även enligt regeringsprogrammet är en ökad sysselsättning en förutsättning för att tjänsterna ska kunna förbättras och balansen i ekonomin återställas.
Trovärdigheten i regeringsprogrammet vilar på sysselsättningstillväxten. Men regeringen har inga effektiva sysselsättningsåtgärder att komma med. Om hälften av de åtgärder som krävs inte är klara före budgetmanglingen i augusti 2020, bedömer regeringen de utgiftsökningar som tidigare beslutats. Det kommer att bli kris i genomförandet av regeringsprogrammet 2020, om regeringen inte snabbt förelägger riksdagen behövliga sysselsättningsåtgärder.
Bristen på sysselsättningsåtgärder kan inte bero på att det inte finns tillgång till effektiva åtgärder. Enligt utlåtandet från Finlands Bank ”tyder forskningsrön på att det är möjligt att höja sysselsättningen bland annat genom att gradera det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa, avlägsna tilläggsdagarna inom utkomstskyddet för arbetslösa, det vill säga den så kallade arbetslöshetsslussen, och reformera systemet med familjeledigheter på ett sätt som stöder sysselsättningen”. Alla ovan nämnda åtgärder ingår också i samlingspartiets alternativa budget.
Regeringens åtgärder minskar sysselsättningen
Enligt beräkningarna från riksdagens oberoende utredningstjänst minskar skatte- och socialskyddsändringarna i regeringens budget för nästa år sysselsättningen med 5 000 personer. Regeringens konkreta åtgärder och de uppställda målen står helt i strid med varandra. Det är motiverat att fråga om regeringen på allvar tänker försöka höja sysselsättningen och hålla sina löften till medborgarna.
Samlingspartiet kan inte stillatigande acceptera regeringens passivitet. Vi godtar inte att regeringen skapar mer arbetslöshet när den borde minska arbetslösheten. Regeringen tar mer skuld när den borde minska skuldsättningen.
Samlingspartiet har i sin alternativa budget presenterat metoder för att få över 60 000 fler sysselsatta i Finland utgående från kalkyler från riksdagens utredningstjänst och andra sakkunniga. Den oberoende utredningstjänstens kalkyl omfattar 26 000 nya sysselsatta.
Samlingspartiets åtgärder visar att det inte råder brist på fungerande sysselsättningsmetoder i Finland, utan på mod och förmåga att genomföra dem. Det ambitiösa sysselsättningsmålet uppnås inte utan ambitiösa metoder.
Experternas kritik mot regeringens finanspolitik är mördande
Även om regeringen inte lyssnar på samlingspartiet bör den lyssna på både inhemska och utländska experter. Regeringens ekonomiska politik väcker inte förtroende hos EU-kommissionen eller Internationella valutafonden IMF.
Finland fick den 20 november en åthutning av EU-kommissionen för att våra offentliga utgifter hotar att öka för mycket nästa år. Liksom vissa länder i Sydeuropa riskerar också Finland att bryta mot stabilitets- och tillväxtpakten nästa år. Också enligt en färsk bedömning av IMF kommer Finlands ekonomi inte att vara i balans 2023.
Medan den förra regeringen dämpade de offentliga utgifterna och skulderna har Rinnes regering gjort en helomvändning. Enligt finansministeriets färska ekonomiska översikt ökar utgifterna snabbare än inkomsterna för första gången efter 2014. Det finns ingen inkomstökning som motsvarar ökningen av utgifterna, så den offentliga ekonomin försvagas strukturellt. Regeringen finansierar i praktiken de nya utgifterna helt med lånade pengar.
Förändringen kan inte motiveras med konjunkturläget, eftersom de institutioner som prognostiserar ekonomin är eniga om att Finlands ekonomi inte befinner sig i recession och att en sådan inte heller finns i synfältet. Den långsammare tillväxten är inte ett tecken på recession, utan en normalisering av tillväxten till trendtillväxt. Enligt finansministeriets ekonomiska översikt är det så kallade konjunkturgapet, det vill säga skillnaden mellan den faktiska och den potentiella produktionen, ungefär noll år 2020 och väntas vara noll under hela granskningsperioden 2020—2023. ”Budgetlinjen ger snabbt ett lättare resultat, lämpar sig dåligt för konjunkturläget och bryter eventuellt mot budgetreglerna”, konstaterade professor Roope Uusitalo i sitt yttrande till ekonomiutskottet. "Regeringens finanspolitiska linje kan anses vara stimulerande. Regeringen motiverar inte den stimulerande finanspolitiken med konjunkturläget, och uppfattningen om det aktuella konjunkturläget motiverar inte stimulansåtgärder”, skriver rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken i sitt utlåtande om regeringens finanspolitik. Det oavhängiga rådet uttrycker också sin oro över att regeringen inte har någon trovärdig plan för att återställa balansen i de offentliga finanserna.
Varför väljer regeringen en stimulerande finanspolitik, även om ingen ser någon anledning till det? Det försvagar möjligheterna att reagera genom en politik som stöder efterfrågan, om Finland verkligen drabbas av recession under nästa årtionde. Varför vattnar regeringen gräsmattan när det regnar? Experterna är på bred front oroade över den finanspolitiska linje som regeringen valt och som försvagar de offentliga finanserna. Den representerar en oansvarig jakt på popularitet av samma slag som den finanspolitik som den populistiska presidenten Trump har gått in för i Förenta staterna. Regeringen låter underskottet växa trots att det inte finns några finanspolitiska argument för det. Dessutom har hållbarhetsunderskottet helt glömts bort. Den valda linjen leder till ett betydande besparings- och nedskärningsbehov i framtiden.
Finland behöver verkliga insatser för framtiden
Världen omkring oss genomlever en snabb förändring. Vår välfärd utmanas på många håll. Det är oroväckande att ungdomsarbetslösheten börjat öka under hösten. Man måste vänta alldeles för länge på att få vård och terapi. Säkerheten utsätts för nya hot samtidigt som de traditionella hoten har återinträtt på den världspolitiska scenen. Redan nu syns konsekvenserna av den tilltagande klimatförändringen både hos oss och ute i världen. Det är ett positivt problem att finländarna lever allt längre. Men vi måste finna hållbara lösningar på det ökande behovet av vård och omsorg.
Finland har i denna situation en regering som inte tar sig an detta. Regeringsprogrammet är fullt av i och för sig välkomna mål, men tyvärr omvandlas de inte av sig själva till åtgärder. De äldre får inte vård genom skrivningar och dimensioneringar, utan med vårdare och tillräckliga resurser. Klimatförändringen stoppas inte av att den viktigaste utmaningen för vår framtid skrivs in som första ord i regeringsprogrammet. Det vi behöver är konkreta, effektiva och riktiga insatser.
Samlingspartiet presenterar metoder för att få åtminstone 60 000 nya jobb som också regeringen har som mål. Vi behöver dessa arbetstillfällen för att finländarna även i fortsättningen ska få bra utbildning, tjänster för familjer, god omsorg för äldre och trygghet.
Det bör bli tillräckligt mycket pengar över av lönen eller pensionen för att man ska ha råd med annat än bara det nödvändiga. Därför föreslår vi att beskattningen av arbete och pensioner ska lindras med en miljard, att nedskärningen i hushållsavdraget ska slopas och att hushållsavdraget för personer över 75 år ska höjas.
Enligt regeringsprogrammet ska intäkterna från försäljning av statlig egendom fördelas mellan fler än 100 ändamål på en gång. En del av de ändamål som regeringen valt är faktiskt projekt av engångsnatur, men andra kräver långsiktig och bestående finansiering. Det är inte hållbar utbildnings- eller personalpolitik att ge skolor och daghem pengar för att avlöna nya lärare bara ett år i sänder. I vår alternativa budget kommer vi med förslag om hur tilläggsfinansieringen av småbarnspedagogik, grundläggande utbildning och andra stadiet kan permanentas. Med tanke på Finlands konkurrenskraft och kunnande skulle det vara en verklig satsning på framtiden att använda statlig egendom för att kapitalisera högskolor och genomföra snabba spårförbindelser.
Vi stärker kompetensen och utbildningen från småbarnspedagogik till kontinuerligt lärande under hela livet. Var och en måste få bästa möjligheter att klara sig. Vi ger högskolorna möjlighet att förbättra utbildningens kvalitet på lång sikt genom att överföra en miljard i statlig egendom för att stärka deras kapital och finansiering.
Vi bekämpar klimatförändringen utan att inskränka finländarnas rörelsefrihet. Vi utökar spårtrafiken. Vi föreslår konkreta metoder för att inleda förbättringen av stambanan och den första etappen av entimmeståget till Åbo, alltså förbättringen av Esbo stadsbana. Vi skär i företagsstöd som är skadliga för miljön och skärper beskattningen av fossila uppvärmningsbränslen.
Regeringens linje är ansvarslös
I regeringsprogrammet ingår flera bra mål, men urvalet av metoder hindrar att de förverkligas. Problemet med programmet är att det saknas konkreta metoder för att uppnå målen. Vallöften infrias med lånepengar utan oro för morgondagen.
Samlingspartiet anser att de offentliga finanserna ska skötas långsiktigt och ansvarsfullt. Hållbar ekonomi är det enda sättet att trygga finländarnas välfärd. Regeringen bör hålla fast vid målen för den ekonomiska politiken i sitt eget program. Regeringens åtgärder hittills har dock fört ekonomin i motsatt riktning. Regeringens verksamhet väcker inte förtroende och tro på att regeringen på allvar strävar efter balans i de offentliga finanserna. Därför föreslår samlingspartiet misstroende mot regeringen.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande 1
Riksdagen förutsätter att regeringen iakttar målet i sitt eget program om balans i de offentliga finanserna 2023 och agerar på det sätt som målet förutsätter.
Reservationens förslag till uttalande 2
Riksdagen förutsätter att regeringen snabbt lägger fram förslag till åtgärder för att höja sysselsättningsgraden till 75 procent under valperioden.
Reservationens förslag till uttalande 3
Riksdagen förutsätter att regeringen skyndsamt lämnar en proposition som korrigerar nästa års budget för att undvika brott mot EU:s tillväxt- och stabilitetspakt.
Reservationens förslag till uttalande 4
Riksdagen förutsätter att regeringen alltid anvisar fullgoda resurser för alla extra uppgifter och för nya mer omfattande skyldigheter som åläggs kommunerna.
Reservationens förslag till uttalande 5
Riksdagen förutsätter att regeringen bereder budgetarna för de kommande åren på så sätt att de åtgärder som föreslås i dem inte försämrar sysselsättningen på samma sätt som budgetpropositionen för 2020, utan att de som helhet förbättrar sysselsättningen och på så sätt stärker de offentliga finanserna.
Reservationens förslag till uttalande 6
Riksdagen förutsätter att regeringen överlämnar en proposition till riksdagen med förslag till gradering av det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa så att det i början av arbetslösheten är bättre än för närvarande och sjunker stegvis när arbetslösheten drar ut på tiden.
Reservationens förslag till uttalande 7
Riksdagen förutsätter att regeringen dämpar ökningen av utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa och förhindrar att sysselsättningen försämras genom att dra tillbaka de föreslagna höjningarna av arbetslöshetsförmånerna.
Reservationens förslag till uttalande 8
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att sänka avgifterna för småbarnspedagogik med sammanlagt 50 miljoner euro.
Reservationens förslag till uttalande 9
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att återinföra en självrisk på sju procent av boendekostnaderna i utkomststödet.
Reservationens förslag till uttalande 10
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att de som har de lägsta inkomsterna ska få bättre åtkomst till de hyresbostäder som stöds av samhället.
Reservationens förslag till uttalande 11
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition med förslag om att frysa indexhöjningarna av det allmänna bostadsbidraget.
Reservationens förslag till uttalande 12
Riksdagen förutsätter att regeringen inleder en mer omfattande reform för att stävja kostnaderna för det allmänna bostadsbidraget och avveckla bidragsfällor.
Reservationens förslag till uttalande 13
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition med förslag om att slopa arbetslöshetsslussen helt och hållet.
Reservationens förslag till uttalande 14
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om höjning av det skyddade beloppet vid utsökning till 900 euro.
Reservationens förslag till uttalande 15
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att införa en familjeledighetsreform som på riktigt stärker sysselsättningen och jämställdheten.
Reservationens förslag till uttalande 16
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att möjliggöra lokala avtal på alla arbetsplatser.
Reservationens förslag till uttalande 17
Riksdagen förutsätter att regeringen utreder arbetslöshetskassornas möjligheter att enligt dansk modell producera sysselsättningsfrämjande tjänster för sina medlemmar.
Reservationens förslag till uttalande 18
Riksdagen förutsätter att regeringen i första hand riktar lönesubventionen till den privata sektorn och de arbetstagare som inte skulle få jobb utan lönesubvention.
Reservationens förslag till uttalande 19
Riksdagen förutsätter att regeringen påskyndar totalreformen av den sociala tryggheten så att det blir mer lönsamt att arbeta.
Reservationens förslag till uttalande 20
Riksdagen förutsätter att regeringen påskyndar den parlamentariska beredningen av kontinuerligt lärande.
Reservationens förslag till uttalande 21
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att underlätta och förenkla arbetskraftsinvandring.
Reservationens förslag till uttalande 22
Riksdagen förutsätter att regeringen sörjer för företagens verksamhetsförutsättningar genom att fortsätta avvecklingen av normer och genom att trygga en stabil omvärld för företagarna.
Reservationens förslag till uttalande 23
Riksdagen förutsätter att regeringen inte skärper beskattningen för löntagare, pensionärer eller företagare under den här valperioden.
Reservationens förslag till uttalande 24
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition med förslag om permanent höjda avskrivningar som också utvidgas till begagnade maskiner och inventarier.
Reservationens förslag till uttalande 25
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att man inte längre ska tjäna in pension på inkomstrelaterade arbetslöshetsförmåner.
Reservationens förslag till uttalande 26
Riksdagen förutsätter att regeringen kapitaliserar högskolorna med en miljard euro.
Reservationens förslag till uttalande 27
Riksdagen förutsätter att regeringen bildar projektbolag för genomförande av snabba spårförbindelser och kapitaliserar bolagen med två miljarder euro.
Reservationens förslag till misstroendeförklaring
Riksdagen konstaterar att regeringen inte visar sitt engagemang för de mål för den ekonomiska politiken som skrivits in i regeringsprogrammet. De centrala målen för en sysselsättningsgrad på 75 procent och balans i de offentliga finanserna är välkomna. Problemet är att det saknas konkreta metoder för att uppnå målen. Regeringen har som mål att ta mindre lån och öka sysselsättningen. De åtgärder som ingår i nästa års budget ökar dock skulden och minskar sysselsättningen. Regeringens verksamhet väcker inte förtroende och tro på att regeringen på allvar strävar efter balans i de offentliga finanserna och ökad sysselsättning. Riksdagen konstaterar att regeringen har misslyckats och därför inte har riksdagens förtroende.