Betänkande
FiUB
22
2017 rd
Finansutskottet
Regeringens proposition till riksdagen om statsbudgeten för 2018
Regeringens proposition till riksdagen om komplettering av budgetpropositionen för 2018 (RP 106/2017 rd)
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen om statsbudgeten för 2018 (RP 106/2017 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för betänkande. 
Regeringens proposition till riksdagen om komplettering av budgetpropositionen (RP 106/2017 rd) för 2018 (RP 176/2017 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för betänkande 
Utskottet har behandlat propositionerna gemensamt och ger ett gemensamt betänkande om dem. 
Budgetmotionerna och åtgärdsmotionen
I samband med propositionerna har utskottet behandlat budgetmotionerna BM 1—535/2017 rd och åtgärdsmotionen AM 51/2017 rd.. En förteckning över motionerna ingår som bilaga till betänkandet. 
Utlåtanden
Enligt 38 § 3 mom. i riksdagens arbetsordning kan ett fackutskott på eget initiativ lämna utlåtande om budgetpropositionen inom sitt behörighetsområde till finansutskottet inom 30 dagar från det budgetpropositionen remitterades till finansutskottet. 
Utlåtande har lämnats av 
utrikesutskottet
UtUU 8/2017 rd
revisionsutskottet
ReUU 3/2017 rd
förvaltningsutskottet
FvUU 30/2017 rd
lagutskottet
LaUU 13/2017 rd
kommunikationsutskottet
KoUU 20/2017 rd
jord- och skogsbruksutskottet
JsUU 22/2017 rd
försvarsutskottet
FsUU 9/2017 rd
kulturutskottet
KuUU 17/2017 rd
social- och hälsovårdsutskottet
ShUU 9/2017 rd
ekonomiutskottet
EkUU 46/2017 rd
framtidsutskottet
FrUU 6/2017 rd
arbetslivs- och jämställdhetsutskottet
AjUU 8/2017 rd
miljöutskottet
MiUU 25/2017 rd
Beredning i delegation
Ärendet har beretts i finansutskottets samtliga delegationer enligt sakinnehåll. 
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Allmänt
Ekonomiska utsikter 
De ekonomiska utsikterna har förbättrats avsevärt i år och vår ekonomi har kommit in i en period av snabb ekonomisk tillväxt efter en lång tid av dåliga utsikter. Enligt den prognos från finansministeriet som budgetpropositionen bygger på kommer vår BNP att växa med 2,9 procent i år och med 2,1 procent nästa år. 
Efter att regeringen lämnade budgeten till riksdagen har ny statistik visat att den ekonomiska tillväxten har stärkts ytterligare. Förhandsinformation från Statistikcentralen (1.12.2017) ger vid handen att den arbetsdagsjusterade BNP ökade med 3,0 procent det tredje kvartalet i år jämfört med samma tid ifjol. I takt med att statistiken har preciserats prognosmakarna varit snabba med att justera sina kalkyler uppåt. Den mest iögonfallande prognosen kom EU-kommissionen med (9.11.2017) och bedömde att Finlands BNP stiger med 3,3 procent i år och att tillväxten kommer att vara 2,7 procent nästa år. 
Tillväxten vilar på en mer hållbar grund än den förra spirande tillväxtperioden (2010 och 2011) eftersom den inte bara bygger på konsumtion utan också på tilltagande investeringar och ökande export. Finlands har bättre konkurrensförmåga vad beträffar kostnader, särskilt tack vare konkurrenskraftsavtalet, och konkurrenskraften förväntas blir ännu bättre nästa år. Det finns också tecken på att omställningen i produktionsstrukturen har stärkts, och det i sin tur stöder en produktivitetsökning. 
Sysselsättningen förbättras, men de arbetslösa minskar trots det långsamt. Enligt Statistikcentralen var 197 000 personer arbetslösa i oktober och det är 20 000 färre än vid samma tidpunkt i fjol. I oktober var det 46 000 fler som hade arbete än i oktober 2016. Statistiken kan emellertid i någon mån ge en felaktig bild eftersom arbets- och näringscentralerna aktivt kontaktar arbetssökande och kan upptäcka att personerna redan har fått arbete eller av någon annan anledning inte längre finns kvar i statistiken. Finansministeriet räknar med att arbetslösheten sjunker till 8,1 procent nästa år och att sysselsättningen därmed stiger till 70,1 procent. 
Det stora underskottet i de offentliga finanserna har minskat och skuldkvoten började peka en aning neråt i fjol. De närmaste åren avtar skuldsättningstakten och skulden minskar i förhållande till BNP. Den beräknas dock ligga kvar på drygt 60 procent i förhållande till BNP fram till 2021. Beträffande 2016 anser EU-kommissionen att Finland uppfyllde skuldkriterierna eftersom den så kallade konjunkturrensade skulden låg en aning under 60-procentsgränsen och Finland hade följt den proaktiva delen av stabilitets- och tillväxtpakten. Finansministeriet räknar med att den offentliga skuldsättningen upphör senast när valperioden går mot sitt slut, precis som målet är i regeringsprogrammet. Trots den avtagande skuldsättningen kommer både statsfinanserna och den kommunala ekonomin fortfarande att uppvisa underskott. 
Den gynnsamma konjunkturen räcker inte till för att undanröja den statsfinansiella obalans som beror på ett strukturellt problem, eftersom i synnerhet den åldrande befolkningen kommer att försämra de offentliga finanserna i tilltagande takt de kommande decennierna. De offentliga finanserna lider av ett hållbarhetsgap som enligt finansministeriet beräknas vara omkring 3 procent i relation till BNP. Det betyder att statsfinanserna måste anpassas med 7–8 miljarder euro räknat i nivån 2021. 
I år beräknas underskottet inom offentlig sektor sjunka till 1,2 procent i relation till BNP. Det finansiella saldot har förbättras tre år i rad, men den gynnsamma utvecklingen förväntas ta slut nästa år. Därmed ökar underskottet i de offentliga finanserna till 1,4 procent i relation till BNP. Detta tyder på en risk för procykliska effekter i finanspolitiken, och detta är något som regeringen bör vara uppmärksam på. I vilket fall som helst uppfyller Finland också 2018 EU:s kriterier för underskottet i de offentliga finanserna. 
Däremot kommer vi inte att nå upp till det medelfristiga målet för det strukturella underskottet enligt den finanspolitiska pakten, enligt Statens revisionsverk.Finanssipolitiikan valvonnan arvio julkisen taloudenhoidosta, 3.11.2017, Valtiontalouden tarkastusviraston muistio Dnro 328/56/2017. Det beror huvudsakligen på att inkomstbeskattningen minskar nästa år. Underskottet beräknas ligga cirka 0,8 procentenheter högre än målet och rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken har räknat ut att det skulle kräva anpassningsåtgärder motsvarande cirka 2 miljarder euro senast 2019 för att vi ska nå målet. 
Den ekonomiska omvärlden kommer knappast att bli så mycket gynnsammare än i dagsläget. Prognoser visar att tillväxten i den internationella ekonomin utvecklas långsammare från och med 2019. Dessutom finns det riskfaktorer som kan göra att utvecklingen går i en betydligt sämre riktning. Bland dem märks hög skuldsättning inom både privat och offentlig sektor, bräcklig finansiell sektor i många länder och utbredd protektionism. Å andra sidan finns det faktorer som talar för fortsatta ekonomisk tillväxt i Finland. Totalproduktionen är fortfarande lägre än i de närmaste jämförelseländerna. Detta hänger samman med den svaga produktionsutvecklingen efter 2008, lägre sysselsättningsnivå än i de övriga nordiska länderna och minskande befolkning i arbetsför ålder. 
I det rådande läget är det enligt utskottet av största vikt att upprätthålla och stärka den nuvarande tillväxten. Regeringens allmänna finanspolitiska linje har varit att balansera upp ekonomin genom att gradvis skära i de offentliga utgifterna, men utan att sätta den ekonomiska tillväxten på spel. I detta läge är den linjen fortfarande en gångbar kompromiss. Samtidigt gäller det att se till att finanspolitiken inte drabbas av konjunkturförstärkande effekter. Högkonjunkturen är dessutom är bra tidpunkt för att satsa på reformer som stärker de offentliga finanserna på lång sikt.  
Åtgärder för att stärka statsfinanserna 
Det är bra att regeringen håller sig till sparprogrammet och har en disciplinerad utgiftspolicy, menar utskottet. Budgetpropositionen tar hänsyn till de anpassningsåtgärder för 2018 som ingår i regeringsprogrammet och planen för de offentliga finanserna. Därmed minskar statens utgifter med omkring 300 miljoner euro. Trots sparbeting i den statsfinansiella ramen har regeringen kunnat göra nödvändiga satsningar på bland annat sysselsättning, minskad ojämlikhet, åtgärder mot social marginalisering, kompetens, säkerhet och genomförande av energi- och klimatstrategin. 
I detta sammanhang understryker utskottet att den ekonomiska tillväxten inte legitimerar någon ökning av de offentliga utgifterna, utan i stället måste insatserna för att skapa jämvikt i de offentliga finanserna fortsätta. Detta är en nödvändighet eftersom vi inom kort står inför stora frågor med åldrande befolkning, eftersom utgifterna för pensioner ökar i tilltagande takt när de stora årskullarna har gått i pension och vård- och omsorgsutgifterna för äldrebefolkningen samtidigt håller på att skjuta i höjden. Dessutom är en rad andra utgifter att vänta, bland annat enorma investeringar i försvaret. Enligt vissa av de sakkunniga talar läget för en ännu stramare ekonomisk politik och större ansträngningar för att skapa jämvikt i de offentliga finanserna.  
Utskottet välkomnar de sysselsättningsfrämjande åtgärderna, som avser att avskaffa marginaleffekterna och förbättra skyddet vid arbetslöshet. För att få en bättre fungerande arbetsmarknad införs en så kallad aktiv modell. Dessutom tillåts det att personer är arbetslösa och samtidigt startar företagsverksamhet eller studerar kortvarigt. Också satsningarna på att reducera ungdomsarbetslösheten är mycket nödvändiga. Vidare planerar regeringen en reform av familjeledigheterna. Efterfrågan på arbetskraft backas upp med skattesänkningar som infaller i år och nästa år och avser att kompensera för att sociala trygghetsavgifter har lyfts över från företagen till löntagarna.  
Finansministeriet bedömer att regeringens mål om en sysselsättning på 72 procent inte kommer att nås, utan att sysselsättningen kommer att stiga till 70,5 procent 2019. För att målet ska nås krävs det att ytterligare 52 000 personer får jobb. 
Utskottet understryker att regeringen således fortfarande bör arbeta för att förbättra sysselsättningen. I synnerhet den strukturella arbetslösheten på 7,8 procent måste kunna fås ner eftersom den tyder på att arbetslösheten fortsatt är hög trots ekonomisk tillväxt i landet. Åtgärderna måste riktas in på befolkningsgrupper och regioner med låg sysselsättning. Därutöver behövs det mer kraftfulla verktyg för att få bukt med matchningsproblemen inom arbetskraften och undanröja marginaleffekterna samt insatser för att öka flexibiliteten i arbetskraftsutbudet och på arbetsmarknaden. Vidare är det av stor vikt att på ett betydligt tidigare stadium ta tag i problemen bland ungdomar som riskerar att hamna i marginalen. 
Samtidigt behövs det åtgärder för att säkerställa tillgången till kvalificerad arbetskraft, exempelvis tillräckligt stort utbud på examensinriktad fortbildning, inskärper utskottet. Åtgärden fick extra anslag redan i den tredje tilläggsbudgeten för i år, men som utskottet framhöll då (FiUB 16/2017 rd) måste regeringen i utgiftsramen ha beredskap att göra en större bedömning av behovet av examensinriktad fortbildning. Detta är viktigt för att bristen på kvalificerad arbetskraft inte ska bli en käpp i hjulen för ekonomisk tillväxt i regioner med så kallad positiv strukturomvandling. 
Också i övrigt vill utskottet framhäva betydelsen av kompetens och kunnande och noterar med tillfredsställelse att regeringen i budgeten för nästa år avsätter extra resurser för ett kompetenslyft. Där ingår tilläggsanslag för bland annat småbarnspedagogisk verksamhet, grundläggande utbildning, lärarutbildning, forskning och innovationer. Likaså är det positivt att skattefriheten för utbildning ordnad av arbetsgivaren förtydligas och utvidgas. 
Med hänvisning till det som sägs under huvudtitlarna 29 och 32 framhåller utskottet också här betydelsen av utbildning, kompetens och innovationer och understryker att vi inom dessa områden behöver långsiktig utveckling och finansiering. Utskottet understryker att Finland på sikt bara kan sticka ut och klara sig med hjälp av kompetens och utbildning som skapar en plattform för ny tillväxt. 
Samtidigt är det viktigt att vi tidigarelägger de strukturella reformerna för att bereda marken för en produktivitetsutveckling. Högsta prioritet har vård- och regionförvaltningsreformen. Om den genomförs med framgång, kan den dämpa den offentliga utgiftsökningen avsevärt och stärka de offentliga finanserna. Men många viktiga frågor återstår fortfarande och konsekvenserna för tillgång, kvalitet och kostnader för tjänster går än så länge inte att bedöma. 
Utskottet vill också hänvisa till det som sägs under huvudtitel 31 och understryker vikten av att utveckla trafiklederna. Det är viktigt för bland annat den regionala ekonomin, näringslivet och Finlands konkurrenskraft att finansieringen är långfristig. I detta läge är nödvändigt att den parlamentariska arbetsgruppen för trafiknätet kommer fram till lösningar som säkerställer att trafiknätet kan utvecklas kostnadseffektivt och långsiktigt och garanterar att det finns medel för att upprätthålla trafiklederna. 
Vidare är det viktigt att den parlamentariska arbetsgruppen för en översyn av företagsstöden i överensstämmelse med sitt uppdrag utarbetar en plan för att ta fram överskådligare företagsstöd som bättre stöder förnyelse och produktivitet i företagen, är mer kostnadseffektiva i ett statsfinansiellt perspektiv och väger in målen i energi- och klimatstrategin. Avsikten är att reformen ska träda i kraft stegvis 2019–2023. 
Anslagen till spetsprojekt 
Under regeringsperioden avsätts 1 miljard euro till regeringens spetsprojekt och nästa år kommer cirka 450 miljoner att användas. Regeringsprogrammet innehåller 26 spetsprojekt och i halvtidsöversikten i våras kompletterades och sågs de över. Det är positivt att regeringen har förbättrat uppföljningen av projekten och att uppföljningen är intensiv och systematisk. Projekten avancerar i stort sett i överensstämmelse med tidsramen och största delen av dem blir klara i slutet av 2018. 
Statens ekonomiska åtaganden 
Utskottet noterar att statens exponeringar har stigit kraftigt de senaste åren och att Finlands borgensförbindelser är stora sett i ett internationellt perspektivKatsaus valtion taloudellisiin vastuisiin ja riskeihin, kevät 2017, Valtiovarainministeriön julkaisuja 20/2017.. Enligt den nyaste tillgängliga informationen (2015) från Eurostat är borgensförbindelserna inom Finlands offentliga finanser störst bland EU-staterna i förhållande till totalproduktionen. Värdet av statens borgensförbindelser uppgick 2016 till 46 miljarder euro (21 procent i relation till totalproduktionen) och deras nominella värde har därmed fördubblats på några år. I synnerhet Finnveras och statens bostadsfonds borgensförbindelser har stigit. Därutöver steg de infordringsbara kapitalåtagandena gentemot internationella finansiella institut till 18 miljarder euro (8,4 procent i relation till totalproduktionen) av åtgärderna inom ramen för den ekonomiska krisen i EU.  
Utskottet understryker att det kan bli en betydande belastning för samhällsekonomin om statens exponeringar realiseras, även om bara en del av riskerna brukar realiseras vid normala konjunkturväxlingar. Det visar hur viktigt det är att statens ekonomiska åtaganden följs upp och hanteras med stor omsorg. 
Balansen inom statsfinanserna samt statsskulden 
Budgetpropositionen för 2018 uppgår till 55,8 miljarder euro. Den uppvisar ett underskott på 3,1 miljarder euro, som kommer att täckas med ny upplåning. Statsskulden (inklusive skulden inom fondekonomin) beräknas uppgå till cirka 110 miljarder euro i slutet av 2018, vilket är cirka 47 procent i relation till BNP. 
Finansutskottets ändringar 
Finansutskottet ökar anslagen i budgeten med 40,295 miljoner euro och största delen avsätts under kommunikationsministeriets huvudtitel för att förbättra trafiklederna och under kulturundervisnings- och kulturministeriets huvudtitel för att stödja utbildning, bildning, kultur och idrott. Dessutom har utskottet avsatt extra resurser för att förebygga social marginalisering, utveckla den inre säkerheten, främja exporten och höja lönsamheten inom jordbruket. Tilläggsanslagen har riktats in på vissa smärtpunkter. 
DETALJMOTIVERING
ANSLAG
Huvudtitel 24
UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
01.
Utrikesförvaltningen
01.
Utrikesförvaltningens omkostnader
(reservationsanslag 2 år)
För utrikesförvaltningens omkostnader föreslås ett anslag på 219,338 miljoner euro. Av det allokeras cirka 135 miljoner euro för nätverket av beskickningar som omfattar 90 verksamhetsställen. Utskottet välkomnar att beskickningsnätet efter att ha blivit nedbantat åter har kunnat utvidgas. Det senaste tillskottet är ambassaden i Bogota i Colombia som öppnades i oktober 2017. 
Utskottet konstaterar att ett omfattande och välfungerande nätverk av beskickningar är mycket viktigt för Finland. En flexibel och ändamålsenlig närvaro ute i världen innebär en betydande informationskälla och ökar Finlands möjligheter att utöva inflytande. Det är bra att utrikesförvaltningens resurser koncentreras till de länder vars politiska och ekonomiska betydelse ur Finlands perspektiv växer. För att säkra en effektiv användning av resurserna bör Finland fortfarande utnyttja också alla samarbetsmöjligheter med de nordiska länderna, Baltikum och Europeiska utrikestjänsten samt stärka verksamhetsmodellen för Team Finland. 
Utskottet uttrycker oro över att beskickningarnas säkerhetshot jämte kostnader har ökat. Finlands närvaro i de mest otrygga objekten såsom Kabul måste absolut följas upp noggrant. Nyttan med närvaron måste vara större än konsekvenserna av att dra sig ur. Enligt utredning till utskottet har närvaron i Kabul ansetts vara befogad med avseende på områdets säkerhetsutveckling och migrationsrörelsen, och beslut om att eventuellt upphöra med närvaron fattas som en del av det internationella samfundet. Utskottet framhåller att de anställdas säkerhet ovillkorligen måste ombesörjas. Dessutom bör det bedömas om mängden serviceresor och perioder för återhämtning och vila för personalen är på rätt nivå i ambassader med hög risknivå. 
Utskottet är också i övrigt orolig över personalens arbetshälsa och arbetsarrangemangen vid utrikesförvaltningen. Flera ambassader har blivit av med sin andreman, varvid det blir problematiskt bland annat att ordna med semestrar. Också uppgifterna i beskickningarna har ökat. Det är i sig positivt att beskickningarnas roll i främjandet av export och investeringar stärks genom utvecklingen av verksamheten kring Team Finland. Samtidigt bör det också beaktas att utrikesförvaltningens resurser inte har stärkts på motsvarande sätt. 
Utskottet välkomnar att turismen till Finland åter ökar i synnerhet från Ryssland och Kina. Inkomsterna för utrikesministeriets förvaltningsområde (12.24.99) beräknas öka bland annat på grund av visuminkomster till cirka 37,5 miljoner euro 2018. Utskottet vill betona att visumprocesserna fortsatt bör göras smidigare och snabbare för att Finland ska kunna svara mot den ökande efterfrågan och utnyttja också till buds stående kommersiella möjligheter. 
Utskottet lyfter dessutom fram den information till migrationsrörelsens ursprungs- och transitländer som utrikesministeriet aktivt har genomfört och vars syfte är att dämpa obefogad asylansökan. Genom de 250 000 euro som riksdagen har avsatt för ändamålet har välfungerande mekanismer genomförts, och utskottet anser att anslaget har använts ändamålsenligt. Utskottet ser det som befogat att både fortsätta migrationsinformationen och delta med samma mekanismer i informationen mot radikalisering och terrorism. 
Utskottet ökar momentet med 150 000 euro för information mot radikalisering och terrorism. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 219 488 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 106/2017 rd) 
74.
Husbyggen
(reservationsanslag 3 år)
Det största enskilda projektet som ska genomföras under momentet är bytet av kansliets hyreslokal i New York jämte ombyggnadsarbeten. Enligt utredning till utskottet kräver flera av de fastigheter som används av utrikesförvaltningen ombyggnad. Investeringsfinansiering på 7,47 miljoner euro som föreslås under momentet räcker inte för att upprätthålla det utländska byggnadsbeståndet vars bokföringsvärde är cirka 200 miljoner euro. Utskottet ser det som angeläget att fastigheterna kan hållas i skick och att en tillräcklig finansiering för byggnads- och reparationsprojekt tryggas. 
10.
Krishantering
20.
Utgifter för underhåll av Finlands krishanteringsstyrkor
(reservationsanslag 2 år)
Under momentet betalas löne- och utbildningsutgifter för militär krishantering. Materiel- och förvaltningsutgifter betalas ur försvarsministeriets huvudtitel (moment 27.30.20). Civilpersonalens deltagande i krishantering finansieras i sin tur under moment 24.10.21 och beredskapen i Finland för civil krishantering ingår i huvudtiteln för inrikesministeriets förvaltningsområde (moment 26.01.04). 
Utskottet konstaterar att momentets punkt om reserv har strukits helt. Tilläggsfinansiering för alla nya och pågående insatser sker således genom tilläggsbudgetpropositioner. Det avkräver förvaltningen en föregripande lägesuppfattning och snabb handlingsförmåga vilket inte med nödvändighet är möjligt i alla situationer. 
30.
Internationellt utvecklingssamarbete
66.
Egentligt utvecklingssamarbete
(reservationsanslag 3 år)
Statens utgifter för utvecklingssamarbete beräknas uppgå till totalt 886,3 miljoner euro 2018, alltså enligt prognoserna från hösten 2017 cirka 0,38 procent av bruttonationalinkomsten. Utskottet anser det positivt att finansieringens eurobelopp stiger (5 miljoner euro). Den i sig positiva ökningen av bruttonationalinkomsten medför ändå att den procentuella andelen av finansieringen för utvecklingssamarbete minskar. För att behålla andelen på 2017 års nivå som är 0,39 procent behövs en tilläggsfinansiering på uppskattningsvis 16,6 miljoner euro. 
Utskottet konstaterar att Finland har förbundit sig till att genomföra FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. I detta sammanhang har Finland bekräftat att landet förbinder sig att delta i utvecklingsfinansieringen med en andel på 0,7 procent av bruttonationalinkomsten vilket regeringen anser vara ett långsiktigt mål. Finland har också lovat inrikta 0,2 av bruttonationalinkomsten på de minst utvecklade länderna (LDC-länderna). Enligt budgetpropositionen beräknas denna andel utgöra 0,16 procent 2018. 
För egentligt utvecklingssamarbete föreslås från det aktuella momentet en finansiering på totalt 549,846 miljarder euro, alltså nästan ca 14,7 miljoner euro mer än 2017. Utskottet noterar med tillfredsställelse att Finland med större precision än förr riktar in sina begränsade medel för utvecklingssamarbete både regionalt och enligt användningsändamål. Regionalt fokuserar Finland på Afrika vilket utskottet anser vara befogat bland annat för att dämpa migrationsströmmar. Att stödja regionens utveckling har hög prioritet för att människor inte ska behöva lämna sina hem på grund av ökade våldsamma konflikter, terroristorganisationers verksamhet eller allmän brist på framtidsutsikter.  
Utskottet anser det positivt att Finland fäster särskild uppmärksamhet vid flickors och kvinnors rättigheter inklusive reproduktiv hälsa. Andra föremål för satsningar är utvecklingsländernas ekonomi och hållbara arbetstillfällen, demokratiska och funktionsdugliga samhällen, en hållbar tillgång till vatten och energi samt matsäkerhet. Av anslaget anvisas för multilateralt utvecklingssamarbete 169 miljoner euro, för stöd till enskilda länder och regioner 135 miljoner euro, för humanitärt bistånd 72,5 miljoner euro, för stöd till frivilligorganisationer 65 miljoner euro, för Europeiska utvecklingsfonden 56,5 miljoner euro och för räntestödsinstrumentet 13,2 miljoner euro. 
Utskottet understryker att resultaten och genomslaget hos utvecklingssamarbetet måste ägnas mer uppmärksamhet genom att utveckla uppföljnings- och evalueringsverksamheten. Resurserna bör i överensstämmelse med det styras till de sektorer där nyttan och mervärdet starkast stöder Finlands utvecklingspolitik. Färdiga evalueringar visar exempelvis att program för utvecklingssamarbete inom organisationsfältet har lett till mångsidiga resultat, och utvecklingssamarbetet genom dem anses vara ändamålsenligt. 
Utskottet ser det som befogat att Finnfunds kapital föreslås bli höjt med 10 miljoner euro för tecknandet av nya aktier (moment 24.30.88). Enligt utredning till utskottet till utskottet är Finnfund fortfarande en av utrikesförvaltningens mest tillförlitliga partner. Staten har rekapitaliserat Finnfund med cirka 165 miljoner euro sedan grundandet, efter 1980. Bolagets kapital har vuxit till över 250 miljoner euro, vilket i överensstämmelse med utvecklingspolitikens prioriteringar har omplacerats under utrikesministeriets styrning och tillsyn. År 2015 skapade de företag som finansierades av Finnfund direkt arbetstillfällen för 25 600 människor av vilka över en tredjedel (36 procent) var kvinnor. Utvecklingseffekterna för 2016 är under sammanställning och publiceras i december 2017. 
För finansplaceringar för utvecklingssamarbetet föreslås 130 miljoner euro (moment 24.30.89). Anslaget ska användas till placeringar i exempelvis internationella utvecklingsbanker eller fonder som förvaltas av andra utvecklingsaktörer och som stöder den privata sektorn, eller i deras kreditinstrument. I 2017 års budget anvisades ett lika stort anslag för ändamålet. Största delen av det placeras i en klimatfond hos IFC (International Finance Corporation), som hör till Världsbanksgruppen. För 2018 föreslås totalt sett 165 miljoner euro för utvecklingssamarbete som främjar klimatmässig motståndskraft. 
Utskottet konstaterar att största delen av Finlands utvecklingssamarbete fortfarande riktas till egentligt utvecklingssamarbete trots att dess mängd sammantaget har sjunkit efter 2015 och anslagen för annat utvecklingssamarbete såsom finansiella investeringar har ökat. Utskottet vill betona att utrikesförvaltningen bör styra alla aktörer i överensstämmelse med Finlands utvecklingspolitiska mål, gemensamma värderingar och internationella spelregler för resultatbringande verksamhet, såsom insyn och redovisningsskyldighet. Kringgående av skatt och överföring av kapital via skatteparadis bör bemötas med största allvar. Finland bör målmedvetet påverka och främja också samarbetspartnernas verksamhet i enlighet med de uppställda målen. 
Utskottet vill ytterligare lyfta fram att rapporteringspraxis för ODA-redovisning bör förenhetligas. Olika länder tolkar anvisningarna för ODA-redovisning på olika sätt. Exempelvis definitionen av flykting har varit omstridd. Flyktingar är enligt Finlands tolkning kvotflyktingar och sökande som fått positivt asylbeslut. Så gör också Förenta staterna, Belgien och Holland. Sverige, Tyskland och Danmark för sin del räknar med också kostnaderna för asylsökande som fått avslag ända till asylbeslutet. 
Utskottet ökar momentet med 400 000 till räntestödsinstrumentet anvisat till investeringsstödet PIF (Public Sector Investment Facility). Genom stödet främjas finländska företags export till projekt inom den offentliga sektorn i utvecklingsländer. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 550 246 000 euro. 
(Stycke 2—7 som i RP 106/2017 rd) 
Dispositionsplan (euro) 
 
 
 
1. 
Multilateralt utvecklingssamarbete 
168 758 000 
2. 
Utvecklingssamarbete med enskilda länder och regionerInkluderar 6 000 000 euro utgifter för ett samarbetsprojekt mellan ministeriet och Europeiska kommissionen. 
134 805 000 
3. 
Europeiska utvecklingsfonden 
56 517 000 
4. 
Utvecklingssamarbete som inte inriktats enligt land 
33 025 000 
5. 
Humanitärt bistånd 
72 500 000 
6. 
Planering av utvecklingssamarbetet, stödfunktioner och utvecklingspolitisk information 
4 160 000 
7. 
Evaluering av utvecklingssamarbetet och intern revision 
1 850 000 
8. 
Stöd till frivilligorganisationernas utvecklingssamarbete och information om utvecklingssamarbetet samt den kommunala sektorns utvecklingssamarbete 
65 000 000 
9. 
Räntestödsinstrumentet 
13 631 000 
Sammanlagt 
 
550 246 000 
Tabellen Fördelningen av fullmakter att bevilja medel och ingå avtal 
(Som i RP 106/2017 rd) 
90.
Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde
50.
Vissa statsunderstöd
(fast anslag)
Under momentet föreslås 1,341 miljoner euro, alltså samma belopp som för 2017. Av anslaget reserveras 370 000 euro för frivilligorganisationernas Europainformation. 
År 2017 övergick man i fråga om anslaget under momentet till öppet ansökningsförfarande. Utskottet noterar med tillfredsställelse att det öppnades möjligheter också för nya organisationen att omfattas av understödet. Öppet ansökningsförfarande motsvarar de allmänna principerna för att bevilja statsunderstöd. Utskottet framhåller ytterligare att det är viktigt att de organisationer som får understöd i sin verksamhet iakttar principerna för rättsstaten. Vid fördelningen av anslaget bör också aktuella teman beaktas, såsom det euroatlantiska samarbetet och fredsmedling. 
Huvudtitel 25
JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
01.
Ministeriet och förvaltningen
03.
Omkostnader för myndigheter som verkar i anslutning till justitieministeriet
(reservationsanslag 2 år)
Övervakning av avlägsnande ur landet. Utskottet ser med tillfredsställelse att regeringen i kompletteringspropositionen till budgetpropositionen har föreslagit en förhöjning på 300 000 euro till diskrimineringsombudsmannen för övervakningen av avlägsnande ur landet. För övervakningen hade ursprungligen föreslagits ett anslag på endast 100 000 euro och projektpengar från EU till mitten av nästa år. Det skulle ha varit otillräckligt eftersom antalet personer som ska avlägsnas ur landet kommer att öka under 2018 och 2019 när ändringssökanden i asylärenden har behandlats av förvaltningsdomstolarna. 
Utskottet understryker att det i den plan för de offentliga finanserna som ska utarbetas nästa vår ska ses till att det för diskrimineringsombudsmannens lagfästa uppdrag anvisas ett tillräckligt stort permanent anslag. I ramfinansieringen ska även i övrigt beredskap skapas för sådana övervakningsuppgifter som redan är kända, och anslagsbehoven för dem. 
Utskottet konstaterar att diskrimineringsombudsmannen har en lagfäst skyldighet i direktivet (2008/115/EG) att övervaka avlägsnandet av utlänningar ur landet. Dessutom förutsätter Frontexförordningen, som är förpliktande för Finland, att det i medlemsländerna ska finnas tillgång till utbildade övervakare när det gäller alla Frontexs (Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån) gemensamma tvångsåtersändandeoperationer. En opartisk övervakares deltagande är också förutsättningen för finansiering från Frontex. Övervakares närvaro gör det lättare att lyckas särskilt i svåra återsändandesituationer både med tanke på polisen som ansvarar för verkställande och den som ska återsändas. 
05.
Rättsregistercentralens omkostnader
(reservationsanslag 2 år)
I kompletteringspropositionen till budgetpropositionen har anslaget under momentet höjts med knappa 0,5 miljoner (472 000) euro som närmast är avsett för utgifter för upprätthållande och utveckling informationssystem för Rättsregistercentralens myndighetsverksamhet. På detta sätt vilar verksamheten för nästa år på stabil grund. 
Det svåra anslagsläget för Rättsregistercentralen var aktuellt också i fjol och riksdagen tog in ett engångsanslag på 500 000 för att hjälpa upp det akuta anslagsunderskottet. Under innevarande år har den ekonomiska situationen förbättrats bl.a. tack vare olika utvecklingsåtgärder. En revision av Rättsregistercentralens verksamhet har också slutförts och som bäst utreds hur ekonomin ska kunna stärkas i fortsättningen. Utmaningen för finansieringen har särskilt varit hur informationssystemens basfunktioner tryggas samtidigt som man bereder sig för ändringar i lagstiftningen och andra myndigheters förnyande av informationssystem. 
Det är nödvändigt att finansieringen för Rättsregistercentralen fås permanent på en hållbar nivå. Informationssystemen i myndighetsverksamhet måste absolut fungera och vara tillförlitliga och detta förutsätter tillräckliga resurser för upprätthållande och utveckling av systemen. 
10.
Domstolar och rättshjälp
För handläggning av besvär från asylsökande anvisas tilläggsresurser (sammanlagt 2,5 miljoner euro) såväl till högsta förvaltningsdomstolen som till förvaltningsdomstolarna för att minska anhopningen av besvär som gäller asylsökande. 
I övrigt minskar domstolarnas, också förvaltningsdomstolarnas basfinansiering. Detta försvårar situationen för många domstolar som sedan tidigare är överbelastade. Utöver en stor ärendemängd finns det vid tingsrätterna i huvudstadsregionen flera omfattande och komplicerade mål som binder upp ett betydande antal årsverken och påverkar behandlingstiderna. Arbetsbelastningen återspeglar sig också på personalen och arbetshälsan. 
Det är viktigt att de aktuella reformerna framskrider för att domstolarnas arbetsbörda ska minska och för att skapa balans mellan resurser och arbetsuppgifter så att basfinansieringen räcker till för skötseln av kärnfunktionerna. Det är också ytterst viktigt att kostnadseffekterna av de planerade ändringarna analyseras omsorgsfullt eftersom reformerna ofta har gett en mindre besparing än man på förhand beräknat. En ytterligare utmaning orsakas också av att spareffekten av en utvidgning av strafforderförfarandet (-1,75 miljoner euro) beaktas redan i nästa års budget trots att lagändringen sker först 2019. 
Utskottet understryker också betydelsen av utveckling av domstolarnas elektroniska tjänster och adekvata resurser för informationssystemprojekt. Systemen ska stöda domstolarnas kärnfunktioner och de ska vara lätta att använda och stöda användarnas arbete. Elektroniska arbetsmetoder införs och t.ex. ett databasprojekt (AIPA) som tillsattes 2010 framskrider stegvis. Målet är att övergå till elektroniska arbetsmetoder i lagskipningen och skapa ett system där åklagarämbetena och de allmänna domstolarna behandlar alla funktioner i lagskipningsärenden elektroniskt från att ärendet har blivit väckt tills det har avgjorts och registrerats. Det är dock beklagligt att AIPA i sin helhet beräknas vara färdigt först mot slutet av 2021 när den tidigare målsättningen var slutet av 2018. 
Utskottet konstaterar att omstruktureringen av tingsrätterna är en omfattande ändring och riksdagen godkände lagstiftningen om den 22.11.2017 (LaUB 11/2017rd — RP 270/2017 rd). I och med reformen, som träder i kraft i början av 2019, minskar antalet tingsrätter från 27 till 20 och dessutom ska tingsrätternas domkretsar utvidgas och verksamhetsställena ska bli färre. Syftet med reformen är att säkra kvaliteten på rättskipningen och domstolarnas funktionsförmåga när tingsrätternas omvärld förändras och de ekonomiska ramarna stramas åt. 
När reformen träder i kraft blir tingsrättsnätet glesare varvid fungerande elektroniska system ökar i betydelse. Utskottet understryker vikten av tryggad regional tillgång till rättssäkerhet och ett tillräckligt utbud av juridiska tjänster, vilket har betonats i riksdagens uttalande som ingår i det ovan nämnda betänkandet av lagutskottet. 
04.
Rättshjälps- och intressebevakningsdistriktens och konsumenttvistenämndens omkostnader
(reservationsanslag 2 år)
I anslaget under momentet ingår ett tillägg på 4 miljoner euro för att bereda en överföring av den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen från arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde till justitieministeriets förvaltningsområde 2019. Målet är att det elektroniska ärendeportalet och ärendehanteringssystemet ska utvecklas huvudsakligen under nästa år (LaUB 12/2017 rd – RP 102/2017 rd).  
Utskottet välkomnar anslagsökningen men understryker samtidigt att den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen måste få tillräckliga resurser. För att spara på kostnaderna borde speciellt resurserna för förebyggande arbete, dvs. den ekonomiska rådgivningen, stärkas, eftersom man i skuldrådgivningen koncentrerat sig på rådgivning till gäldenärer i problemsituationer och biträdande i skuldsaneringsärenden. Det är också viktigt att se till att det finns adekvata resurser för inrättande av en distansserviceenhet för den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen. 
30.
Åklagarna
Åklagarväsendets basfinansiering (44,2 miljoner euro) för nästa år är rimlig och åklagarväsendet kan behålla sin nuvarande personalvolym (523 årsverken). Resurserna för åklagarväsendet ökas med 0,4 miljoner euro för bekämpning av terroristbrott och realisering av straffansvaret, men å andra sidan minskas anslagen med motsvarande summa på grund av utvidgning av tillämpningsområdet för strafforderförfarandet som träder i kraft 2019. Den ovan nämnda tilläggssatsningen ökar inte resurserna i praktiken utan det är fråga om en omfördelning av resurserna. 
Åklagarväsendet bedömer att det nästa år kan uppnå högst ett försvarligt resultat och att man inte lyckas få ner antalet ärenden som länge har varit anhängiga. Ärenden har blivit mycket mer komplicerade, vilket avspeglar sig särskilt i att antalet ärenden som har varit anhängiga länge, dvs. mer än ett år, har ökat med 10 procent. Åklagarväsendet har också fått nya uppgifter såsom europeisk utredningsorder. 
Utskottet understryker att de aktuella reformerna, som omorganiseringen och reformen av informationssystemen, ska ge operativa vinster och kostnadsbesparingar, eftersom ramarna för de kommande åren krymper ytterligare. Utan konkurrenskraftsavtalets effekter minskar anslagen ännu med 1,8 miljoner euro under ramperioden. 
Utskottet understryker att åklagarväsendets verksamhetsbetingelser måste säkerställas. Det är viktigt att granska hur åklagarväsendets basfinansiering räcker till och beakta bl.a. ändringarna i fråga om ärendenas komplexitet och reformernas ekonomiska och operativa effekter. Det är också angeläget att följa upp omorganiseringens effekter och resursbehov för genomförandet av den. 
40.
Verkställighet av straff
Anslagen för Brottspåföljdsmyndigheten minskar med en dryg miljon, men enligt erhållen utredning skapar dock budgetpropositionen förutsättningar att upprätthålla den nuvarande servicenivån. Situationen är bättre än under många tidigare år, eftersom Brottspåföljdsmyndigheten efter långvariga anpassningsåtgärder anvisades en tilläggsfinansiering på 35 miljoner euro för 2017—2020 för att säkerställa dess funktionsförmåga och för att upprätthålla nätverket av fängelser. Av denna summa anvisas en tilläggsfinansiering på 5,1 miljoner euro för nästa år. 
I budgetpropositionen ingår också ett tillägg på 378 000 euro för identifiering och förebyggande av våldsam radikalisering och extremism i fängelserna. Ett pilotprojekt har redan genomförts och på basis av erfarenheterna ska verksamheten permanentas. 
Utskottet anser att tilläggssatsningen är viktig. Enligt Europeiska unionens råds slutsatser förbinder sig Finland nämligen att genomföra en övervägd och skräddarsydd strategi för att förhindra radikalisering som leder till terrorism och våldsam extremism i fängelser. 
I betänkandet om budgeten för i år lyfte utskottet bland annat fram behovet av reparation av Pelso fängelse. Lokalfrågorna var särskilt akuta för ett år sedan, när man tvingades stänga en del av fängelselokalerna på grund av problem med inomhusluften. Nu har anskaffningen av ersättande lokaler avancerat så långt att byggandet inleds i slutet av året och de tillfälliga lokalerna bör vara i bruk i juni 2018.  
Enligt utredning till utskottet utarbetas just nu en bestående lösning för de slutna fängelseplatserna i norra Finland, vilket i synnerhet gäller Pelso och Uleåborgs fängelser där det finns akuta investeringsbehov. Utredningen ska bli klar före utgången av den 15 januari 2018, och i samband med den utvärderas anordnandet av slutna fängelseplatser antingen på grundval av den nuvarande anstaltsstrukturen eller genom att förena dem till ett nytt, större fängelse. 
Finansutskottet vill betona att fängelseplatserna ska vara regionalt täckande och ser det som viktigt att lösningen tryggar tillräckliga fängelseplatser i nora Finland. Konsekvenserna av alternativen för genomförande ska utvärderas i stor skala bland annat med avseende på funktion, ekonomi och personal, och dessutom bör lösningens regionalekonomiska konsekvenser beaktas i planen. 
Huvudtitel 26
INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
För inrikesministeriets förvaltningsområde föreslås ungefär 1,5 miljarder euro i anslag i budgeten för 2018. Det är cirka 45 miljoner euro mindre än i 2017 års ordinarie budget. Anslagsändringen är till största delen en följd av att de anslag som behövs för mottagandet av flyktingar och asylsökande har minskat. Polisens andel av anslagen under huvudtiteln är ungefär hälften. 
Utskottet ser positivt på att resurserna för den inre säkerheten har kunnat utökas, även om sparbetingen enligt regeringsprogrammet minskar effekterna av tillskotten. Det finns dessutom skäl att minnas att ramen för förvaltningsområdet minskar och att ramnivån 2021 är 1,3 miljarder euro. Omvärlden ställer aktörerna inom inre säkerhet inför många utmaningar och det krävs nya, effektivare och mer produktiva handlingsmodeller. Verksamheten är i hög grad personalrelaterad, så ramen innebär svåra beslut när den ska genomföras. 
10.
Polisväsendet
01.
Polisväsendets omkostnader
(reservationsanslag 2 år)
Under momentet föreslås 725,682 miljoner euro, alltså 29 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2017. Enligt rambeslutet i april 2017 ska polisen tilldelas en nivåhöjning med sammanlagt 34,5 miljoner euro för att kärnfunktionerna ska säkerställas och kapaciteten höjas. I höstas beslutade regeringen om en ytterligare höjning med 17,5 miljoner euro i omkostnaderna för 2018. Men omkostnaderna minskar till följd av bortfallet av tidigare tillägg av engångsnatur och de sparbeting som ingår i regeringsprogrammet. Överföringsposten från 2017 väntas sjunka till mindre än hälften än året innan och uppgå till knappt 14 miljoner euro. 
Det är positivt att antalet poliser tack vare anslagshöjningarna inte minskar. Antalet kan ligga kvar på nivån 7 200 personer 2018. Den övriga personalen minskar till 2 243 årsverken (-20 årsverken). Utskottet framhåller att polisens kapacitet att reagera på plötsliga situationer står i direkt proportion till antalet poliser. 
För att antalet poliser ska garanteras måste finansieringen av utvecklingsprojekt dock enligt uppgift minskas, likaså de samlade finansiella resurser som används för IKT-utgifter, fordonsupphandlingar och betydande serviceavtal såsom Valtori och Palkeet. IKT-utvecklingen spelar en betydelsefull roll när det gäller att ta fram nya handlingsmodeller och öka mobiliteten, så utskottet ser det som nödvändigt att regeringen ser till att de behövliga resurserna finns tillgängliga. 
Utskottet befarar att antalet nya poliser inte kommer att räcka till. Nybörjarplatserna inom polisutbildningen utökades 2017 för att tillgodose resursbehoven. Men de här studerandena kommer att bli utexaminerade först 2020, så tillskottet inverkar inte på dagens brist på poliser. Dessutom fanns det bara 340 personer som uppfyllde ansökningskriterierna. Samtliga 400 nybörjarplatser kom alltså inte till nytta. Vi har inte råd att göra avkall på kvaliteten i fråga om de studerande men utskottet ser det ändå som behövligt att utreda om det vid ansökningen går att vara flexibel med vissa kriterier och att ge de studerande stöd för färdigheterna under studietiden. Dessutom behövs det åtgärder för att främja rekryteringen av svenskspråkiga studerande och studerande med invandrarbakgrund samt branschens attraktionskraft över lag. 
Utskottet påpekar att polisens anslag har utvecklats kortsiktigt hela 2000-talet. Följaktligen har planmässig myndighetsverksamhet omöjliggjorts, likaså utveckling av verksamheten efter omständigheterna. Det fastlagda målet för inre säkerhet är (SRR 5/2016 rd) att Finland ska bli världens tryggaste land. Polisstyrelsens bedömning är att detta inte är möjligt med de anslag som avdelats polisen i rambeslutet. Med den nuvarande ramen väntas antalet poliser minska redan 2019. Utskottet ser det som nödvändigt att antalet poliser och överhuvudtaget en långvarig finansiering av omkostnaderna säkerställs och att planeringen av verksamheten för en period som är längre än regeringsperioden möjliggörs. 
Utskottet konstaterar att det är en grundläggande uppgift för polisen att förebygga brott och menar att besparingarna för samhället blir stora om polisen på förhand kan ingripa mot brottslighet, i extremfall mot terrorism. Det här arbetet bör lämpligen utvecklas och styras med hjälp av en riksomfattande styrgrupp. Vi behöver bland annat överväga om det på lokal nivå bör finnas poliser som på heltid har till uppgift att förebygga brott. I nuläget utförs det här arbetet vid sidan av andra uppdrag. Dessutom går det att motverka vardagsbrott effektivt genom att polisen är synlig ute på fältet. 
Även resurserna för utredning bör vara adekvata. När utredningstiderna blir längre påverkas effektiviteten och den förebyggande effekten minskar. Förtroendet för polisen minskar om tillgången till de polisiära tjänster som är viktiga för medborgarna och standarden på servicen och utredningarna av vardagsbrott försämras. Med tanke på säkerheten i samhället och befolkningens trygghetskänsla är det ytterst viktigt att brottsutredningen är tillräckligt effektiv och rättssäker och att straffansvaret fullföljs. 
Utskottet välkomnar regeringens förslag om extra resurser för att effektivare bekämpa och förebygga terrorism. Plötsliga händelser åtgärdas vanligtvis av den närmaste tjänstgörande polispatrullen i inledningsfasen. Således är det nödvändigt att alla polispatruller vid sidan av kompetens har den utrustning och de redskap som behövs för att säkerställa arbetarskyddet och ingripa i situationen. Det tillskott som regeringen föreslår ska också användas för att höja kapaciteten för bekämpning av cyberbrott och ta fram modeller för förebyggande verksamhet mellan myndigheter och organisationer. 
Inom polisens verksamhet visar sig förändringarna i omvärlden i synnerhet som ökad gränsöverskridande brottslighet, cyberbrottslighet och internationellt samarbete mellan kriminella. Inom bekämpningen av allvarligare brottslighet har framför allt utredningarna av krigsbrott och terroristbrott ökat polisens arbetsbörda. Finansieringen av terrorism utreds av polisen som ett led i bekämpningen av penningtvätt. Det har också framförts att olika områden av kriminalitet i ökande utsträckning blir sammankopplade. Olika nya former av bedrägeri tar över som mest produktiva sektorer inom den organiserade brottsligheten. Vidare är det viktigt att satsa på bekämpningen av olaglig verksamhet som bedrivs av våldsbejakande extremiströrelser, hatbrott och kriminalitet på nätet. 
Illegal invandring och vistelse i landet ställer polisen inför nya utmaningar. Avlägsnande ur landet har visat sig vara svårt och tidskrävande. Framför allt finns det nu större risk för att personer som fått eller hotas av negativa asylbeslut olagligt stannar kvar i landet, även om detta ännu inte syns i statistiken. Utskottet välkomnar den pågående tvärsektoriella åtgärdsplan som godkänts av ministerarbetsgruppen för invandring (16.12.2016) och som för närvarande genomförs för att förebygga och hålla kontroll över illegal vistelse i landet. 
De som vistas illegalt i landet förblir lätt utom räckhåll för myndigheterna. Det får i allt större utsträckning återverkningar på brott som de här personerna begår, såsom narkotikahandel på gatan. Det är angeläget att effektivisera den utlänningsövervakning som polisen och Gränsbevakningsväsendet utför också för att utsatta personer inte ska utnyttjas av kriminella. Det finns således behov att utöka arbetet för att ingripa mot människohandel med arbetskraft och människohandel relaterad till sexuellt utnyttjande samt att avslöja och utreda anknytande brott. De som uppehåller sig illegalt i landet söker sig i första hand till olika organisationer och till kyrkan, så det är också viktigt att samarbeta med dessa. 
I och med att omvärlden förändras blir det allt viktigare att överväga om det finns andra aktörer som kunde ta över någon av polisens uppgifter. Exempelvis har social- och hälsovården i Tammerfors på ett lyckat sätt övertagit uppgiften att ta lugna berusade personer i förvar. Tillnyktringsstationen finns bredvid polisstationen, så polisen kan snabbt tillhandahålla assistans om det behövs. Det är ändå mer väsentligt att hälso- och sjukvårdspersonalen finns på plats med sina kunskaper. På så sätt har också dödsfallen i häkte kunnat minskas. Polisens kompetens behövs heller inte nödvändigtvis i uppgifter som gäller att förvara hittegods. 
Det finns också skäl att lyfta fram bekymren med de stigande lokalkostnaderna. En översikt över renoveringsbehoven i lokalerna de närmaste åren kommer att bli klar i slutet av 2017. Polisen har beställt översikten från Senatfastigheter. I många av polisens lokaler har massiva problem med inomhusluften upptäckts och läget är enligt uppgift oroväckande. 
Utskottet noterar dessutom att polisen liksom även andra tjänstemän allt oftare utsätts för olagliga handlingar på grund av sina tjänsteuppdrag. Risken för sådana handlingar bör minimeras. Med tanke på tjänstemännens integritetsskydd måste det enligt utskottet övervägas om emblem kunde användas i större utsträckning i stället för namnbrickor. När straffen för gärningarna ska mätas ut bör det undersökas hur strafflagens kriminaliseringar till skydd för privatliv, hemfrid och heder kan nyttiggöras. 
Utskottet ökar momentet med totalt 470 000 euro, varav 250 000 euro för övervakning av narkotikahandel på gatan och för utlänningsövervakning i syfte att hitta försvunna personer och 220 000 euro till olika polisinrättningar för att säkerställa och utveckla skolpolisverksamheten. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 726 152 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 106/2017 rd) 
02.
Skyddspolisens omkostnader
(reservationsanslag 2 år)
Under momentet föreslås 33,341 miljoner euro, alltså 5,95 miljoner euro mer än för 2017. Enligt rambeslutet våren 2017 ska skyddspolisen få en nivåhöjning med 3,5 miljoner euro och ett engångstillägg på 5,7 miljoner euro. 
Utskottet anser att tillskotten behövs och noterar utifrån en utredning att de utgör en bra grund för utvecklingen av ämbetsverket i en omvärld som förändras. Förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön har påverkat alla sektorer inom skyddspolisen, såsom bekämpning av terrorism, bekämpning av illegal underrättelseverksamhet samt underrättelse i syfte att främja säkerheten i samhället och utforma beslutsunderlag för statsledningen. Skyddspolisen bör på lång sikt få bättre resurser så att den klarar av sina uppgifter. 
20.
Utgifter för transporter i samband med avlägsnande ur landet och hämtning
(reservationsanslag 2 år)
Under momentet föreslås 9,168 miljoner euro, alltså 8,49875 miljoner euro mindre än för 2017. Största delen av anslaget under momentet används för att ur landet avlägsna personer som fått negativt asylbeslut. 
Systemet för återsändande måste fungera för att den olagliga vistelsen i landet inte ska öka. Om personer som fått negativt asylbeslut blir kvar i Finland trots beslutet blir systemet och dess trovärdighet lidande samtidigt som riskerna för den inre säkerheten ökar. Antalet personer som ska återsändas ökar och för att återsändningen ska lyckas är det viktigt hur mållandet förhåller sig till frågan. Utskottet vill därför uppmana regeringen att ingå återsändningsavtal med målländerna. Enligt inrikesministeriet är det särskilt viktigt att få till ett fungerande återsändningsavtal med Irak. 
20.
Gränsbevakningsväsendet
01.
Gränsbevakningsväsendets omkostnader
(reservationsanslag 2 år)
Under momentet föreslås 235,292 miljoner euro. Utskottet välkomnar de ökade resurserna och noterar att också gränssäkerheten står i fokus när det gäller förändringar i omvärlden. 
Budgetpropositionen gör det möjligt att anställa 55 nya gränsbevakare för att öka övervakningen av östgränsen. Dessutom dirigerar Gränsbevakningsväsendet 80 gränsbevakare till gränsövergångsställena vid östgränsen genom interna överföringar. På det sättet kan största delen (135 personer) av ökningen med 160 gränsbevakare genomföras för att säkerställa övervakningen av östgränsen på grundnivå i linje med redogörelsen för den inre säkerheten. Utskottet ser också positivt på att extra resurser har satts in för att garantera smidigheten i den växande utrikestrafiken till och från Helsingfors–Vanda flygplats. 
Tilläggsanslagen är uttryckligen avsedda att användas för att sköta de ökande uppgifterna och förpliktelserna. De råder alltså inte bot på anpassningsbehovet i fråga om Gränsbevakningsväsendets övriga uppgifter. Enligt utredning behövs ett ytterligare tilläggsanslag på 2 miljoner euro för att garantera servicestandarden. Då skulle det heller inte finnas behov av anpassningar 2018. Bland de planerade anpassningsåtgärderna finns nedläggning av sjöbevakningsstationer och begränsningar i öppettiderna vid gränsövergångsställena. Dessutom effektiviseras den interna förvaltningen genom koncentration av och gallring i stabsfunktionerna. Antalet transportfordon minskas och livslängden förlängs. 
70.
Anskaffning av luft- och bevakningsfarkoster
(reservationsanslag 5 år)
Utskottet ser positivt på att anslaget för Gränsbevakningsväsendets fartygsupphandling föreslås bli höjt till 15,5 miljoner euro. I propositionen ingår också en fullmakt på 22,5 miljoner euro för upphandling av sju båtar (Merivene). Enligt ett förhandsbeslut av Europeiska kommissionen finns det möjlighet att få 8,1 miljoner euro i EU-finansiering för tre båtar och dessutom kommer ansökan om 4 miljoner euro för fartygsupphandlingen att lämnas till Oljeskyddsfonden. Följaktligen kommer behovet av budgetfinansiering de närmaste åren att minska i samma proportion. 
30.
Räddningsväsendet och nödcentralerna
02.
Nödcentralsverkets omkostnader
(reservationsanslag 2 år)
Under momentet föreslås 48,788 miljoner euro, alltså ungefär 1 miljon euro mindre än för 2017. I och med anslagsminskningarna har verkets personalstyrka minskat från 763 till 580 personer 2011—2017. Tack vare en post som överförs från 2017 kommer antalet 2018 att kunna förbli nästan detsamma som 2017. 
Utskottet uttrycker stor oro över Nödcentralsverkets resurser och personalmängd. I redogörelsen för den inre säkerheten bedömer regeringen att en nödcentralsverksamhet på nuvarande nivå kräver minst 600—630 årsverken. I och med det reducerade personalantalet har sjukfrånvaron vid verket nästan fördubblats jämfört med genomsnittet i statsförvaltningen. Dessutom har klagomålen på verkets verksamhet börjat öka. 
Enligt uppgift kommer verket inte med dagens jourpersonal att kunna nå sina resultatmål för 2018. De operativa resultaten har försämrats i några års tid nu. Kapaciteten att reagera vid arbetstoppar och störningssituationer såsom stormar har försvagats. 
Utskottet uttrycker också sin oro över rekryteringen av nya nödcentralsoperatörer och anser att det finns ett stort behov av den föreslagna höjningen med 265 000 euro för att öka utbildningsvolymen (mom. 26.30.01). Det behövs satsningar på utbildningen, framför allt måste attraktionskraften förbättras. På senare år har det blivit ett problem för Nödcentralsverket att dagens utbildningssystem inte tillgodoser verkets behov av utbildad personal. 
Utskottet ser det som nödvändigt att regeringen tillförsäkrar Nödcentralsverket resurser som åtminstone ligger i linje med redogörelsen för den inre säkerheten. Det måste också ses till att det nya datasystemet (Erica) tas i drift utan störningar 2018. Nödcentralsverket är en av de viktigaste aktörerna när det gäller att upprätthålla samhällets kristålighet. Verket spelar en viktig roll bland annat för att polisens utryckningsfunktion ska vara framgångsrik men också vid brådskande sjuktransporter. När servicestandarden sjunker får det genast återverkningar på de andra säkerhetsmyndigheternas aktionsberedskap. 
Utskottet ökar momentet med 400 000 euro för att åtgärda personalbristen vid Nödcentralsverket. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 49 188 000 euro. 
40.
Invandring
För mottagande av flyktingar och asylsökande plus stöd till de sökande reserveras ungefär 187 miljoner euro för 2018 (mom. 26.40.01 och 26.40.21). Utgifterna har minskat i takt med att antalet nya asylsökande har jämnats ut och Migrationsverket har vidtagit effektiviseringsåtgärder. Kostnaderna är dock fortfarande höga och den viktigaste orsaken är att det finns så många personer som omfattas av mottagandet. 
Enligt utredning hade sammanlagt 5 325 asylansökningar lämnats in fram till slutet av september 2017. Av dem var 3 000 helt nya ansökningar, medan 525 ansökningar hade kommit in på grundval av Dublinförordningen och 1 800 hade lämnats på nytt av personer som tidigare hade fått beslut. Den vanligaste orsaken till en ny ansökan var omvändelse till kristendom eller byte av sexuell läggning. Att de här orsakerna uppges är enligt uppgift specifikt för ansökningar i Finland. Inget liknande förekommer i andra länder. 
Utskottet ser det som motiverat att ansökningar som lämnas på nytt handläggs enligt förfarandet för snabba beslut och att de uppgivna orsakerna utreds noggrant. I praktiken överklagas alla negativa beslut hos förvaltningsdomstolen, som hade 8 600 besvärsärenden under behandling i slutet av augusti. Till högsta förvaltningsdomstolen hade det kommit in 1 000 besvärsärenden. 
Utskottet ser det som nödvändigt att också rättsväsendet har de resurser som behövs för att snabbt behandla besvär. De sökande har rätt till mottagningstjänster ända tills det att beslutet har vunnit laga kraft, så kostnaderna för mottagandet minskar om processen snabbas upp. Ungefär 14 800 personer omfattades av mottagande i september 2017. År 2018 beräknas antalet uppgå till ca 9 500 i genomsnitt. 
Mottagningskapaciteten avpassas efter läget, så utskottet understryker att ambitionen fortfarande bör vara att verksamheten även i övrigt är kostnadseffektiv. I år har totalt 65 enheter lagts ner, det vill säga ungefär 6 700 platser på inkvarteringar. Migrationsverket har tvingats senarelägga anpassningsåtgärder som planerats infalla mot slutet av året, eftersom de personer som omfattas av mottagandet avlägsnar sig långsammare än väntat. 
22.
Frivillig återresa
(reservationsanslag 2 år)
Under momentet föreslås 6,8 miljoner euro. Fram till slutet av augusti 2017 hade 1 034 personer frivilligt återvänt till sitt hemland. Av dem återvände 79 procent till Irak. 
Finland har kunnat genomföra fler återsändanden än de andra europeiska länderna. Exempelvis har fler än 5 000 personer frivilligt återvänt till Irak sedan 2015. Men intresset för frivillig återresa har nu minskat betydligt. Det kan till viss del bero på att asylprocessen för många har dragit ut på tiden och att det har uppstått en anknytning till Finland. 
Utskottet ser positivt på att regeringen försöker göra det mer lockande att återvända frivilligt genom att temporärt höja bidraget för återresa fram till slutet av 2018. Med hjälp av EU-finansiering (asyl-, migrations- och integrationsfonden) har dessutom ett projekt startats för att effektivisera vägledningen kring frivillig återresa. Syftet är att utveckla och effektivisera förläggningarnas vägledning och rådgivning i fråga om frivillig återresa. 
Främjandet och finansieringen av frivillig återresa är ytterst viktiga, menar utskottet. Ur statsfinansiell synvinkel är systemet betydligt mer fördelaktigt än påtvingat återvändande. Systemet bidrar också till att minska antalet papperslösa som stannar i Finland. 
Huvudtitel 27
FÖRSVARSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
För försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på ca 2,872 miljarder euro, vilket är ca 42,3 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2017. Utgifterna under huvudtiteln väntas uppgå till ca 1,24 procent av bruttonationalprodukten. 
Utskottet välkomnar att de behov som anges i försvarsredogörelsen (SRR 3/2017 rd) har beaktats på ett heltäckande sätt i budgetförslaget för förvaltningsområdet. Enligt uppgifter till utskottet kan målen inom förvaltningsområdet nås genom det föreslagna anslaget. 
10.
Militärt försvar
01.
Försvarsmaktens omkostnader
(reservationsanslag 2 år)
För det militära försvaret föreslås anslag på ca 2,426 miljarder euro, varav 1,941 miljarder euro riktas till försvarsmaktens omkostnader. 
Utskottet anser att det är motiverat att propositionen i enlighet med försvarsredogörelsen (SRR 3/2017 rd) innehåller ett tillägg på 50 miljoner euro för förbättring av beredskapen till följd av den förändrade säkerhetspolitiska miljön. Med anslagets hjälp kan man bland annat höja beredskapen när det gäller användning av krigsmateriel och förbättra beredskapen för snabba insatser. Det är också positivt att omkostnaderna innehåller ett extra anslag på 2 miljoner euro för att anställa kontraktsanställda militärer. Syftet med systemet med kontraktsanställda militärer är att säkerställa ett tillräckligt antal utbildare i de trupper som ger beväringsutbildning. 
Utskottet konstaterar att det är en viktig del av en trovärdig försvarspolitik att utbilda en tillräcklig reserv. Med anslagets hjälp kan man nå målet med 18 000 repövningar för reservister. 
Meningen är att använda 46 miljoner euro för försvarsmaktens forskning och utveckling 2018. Det är 1,9 procent av utgifterna för militärt försvar och 1,6 procent av försvarsbudgeten. Enligt uppgift till utskottet gör anslagen det möjligt att bevara organisationens förmåga till innovationer och antecipering, stödet till utvecklandet av kapaciteterna, förutsättningarna för internationellt forskningssamarbete samt volymen på det kritiska kunnandet som är viktigt för försvaret. 
Utskottet anser att det är motiverat att nivån på den totala finansieringen av försvarsmaktens forskning och utveckling höjs enligt det uppställda målet så att den är 2 procent av utgifterna för militärt försvar 2021. Utskottet anser att man behöver överväga en separat beställningsfullmakt för forskning och utveckling som enligt utskottet är en väsentlig del av försvarsmaktens riskhantering. 
Utskottet framhåller också att de utgifter för stödjandet av den inhemska försvarsindustrins exportvillkor och internationalisering som betalas med medel under momentet är av stor betydelse. Den inhemska industrin är en viktig del av vår försörjningsberedskap. Den inhemska efterfrågan räcker ändå inte i sig för att upprätthålla en tillräcklig orderingång. En jämn orderingång för företagen och kontinuiteten i verksamheten kan tryggas genom export.  
18.
Anskaffning av försvarsmateriel
(reservationsanslag 5 år)
Under momentet föreslås ca 478 miljoner euro. Till anskaffning av försvarsmateriel räknas även det anslag på 4,6 miljoner euro som föreslås för modifiering av Hawk Mk 51-plan (moment 27.10.19). De egentliga försvarsmaterielanskaffningarna uppgår till ca 20 procent av anslaget för militärt försvar (exklusive moms). Det är fortfarande mindre än före försvarsmaktsreformen. Från omkostnadsmomentet finansieras också utrustandet av trupper (78 miljoner euro) och utgifter för underhåll av materiel (380 miljoner euro). Inklusive dessa uppgår utgifterna för materiell beredskap till sammanlagt 38,8 procent (941 miljoner euro) av anslagen för militärt försvar. 
Utskottet anser att det är bra att propositionen innehåller en anslagsökning för att avhjälpa bristerna i försvarsmaktens kapacitet, i linje med det som sägs i regeringsprogrammet. Anslaget ökar från innevarande års 80 miljoner euro till 110 miljoner euro 2018. Genom de stegvisa höjningarna stiger anslagen för försvarsmaterielanskaffningar 2020 till den nivå de var på före försvarsmaktsreformen. 
I beställningsfullmakterna under momentet ingår marinens strategiska kapacitetsprojekt Flottilj 2020 (värde 1,01 miljarder euro) nästan i sin helhet. Utskottet anser att det är bra att det i de uppgifts- och anbudsförfrågningar som gäller projektet ingår ett krav på industriellt samarbete. Det är nödvändigt att säkerställa en tillräckligt stort inhemsk kompetens så att man kan använda, underhålla och vid behov göra ändringar i det upphandlade systemet i alla situationer under dess livscykel. 
Utskottet anser att det är viktigt att sträva efter kostnadsinbesparingar genom gemensam nordisk upphandling och välkomnar att de första stegen mot ett konkret samarbete nu har tagits. För närvarande pågår en gemensam upphandling av utrustning för soldaterna i fyra länder. Finland har också föreslagit gemensam nordisk upphandling av ammunition till stridsvagnarna Leopard 2, och svaren väntas komma före årets slut. 
50.
Stödjande av försvarsorganisationernas verksamhet
(fast anslag)
Utskottet anser att det är positivt att regeringen har beaktat riksdagens vilja och inte skurit ner anslagen under momentet. Det relativt låga stöd som föreslås under momentet (2,029 miljoner euro) är ett mycket kostnadseffektivt sätt att stödja upprätthållandet av reservens kapacitet och allmänhetens kristålighet vid störningar i samhället. Det frivilliga försvaret har stor betydelse för ett trovärdigt finländskt försvarssystem och en hög försvarsvilja. 
Merparten av stödet under momentet går till Försvarsutbildningsföreningen rf (MPK). Utskottet anser att det är bra att man utvecklar föreningen i enlighet med riktlinjerna i försvarsredogörelsen och stärker det frivilliga försvarets roll i det lokala försvaret samt i handräckningsuppdrag. Den utredning om Försvarsutbildningsföreningens ställning som Försvarsministeriet samordnar blir klar i slutet av 2017. I utredningen uppskattas också resurskonsekvenserna. Utskottet anser att det är viktigt att regeringen beaktar utredningen 2018 och tryggar resurserna för det frivilliga försvaret också i fortsättningen. 
30.
Militär krishantering
20.
Utrustnings- och förvaltningsutgifter för militär krishantering
(reservationsanslag 2 år)
Under momentet föreslås 57,024 miljoner euro. Dessutom betalas från utrikesministeriets huvudtitel ca 58 miljoner euro för utgifter för underhåll av styrkor, såsom löner. De finländska truppernas sammanlagda styrka i olika insatser ska enligt planerna uppgå till ca 520 årsverken. 
Utskottet anser att de föreslagna anslagen för militär krishantering är ytterst viktiga och poängterar också att det är viktigt att det finns tillräckliga reserver så att man kan svara på plötsliga förändringar i insatserna. Genom internationell krishantering förebygger och begränsar man kriser och stävjar migration. Den militära krishanteringen har också ansetts vara till nytta för utvecklandet av det nationella försvaret. 
Huvudtitel 28
FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
10.
Beskattningen och Tullen
02.
Tullens omkostnader
(reservationsanslag 2 år)
Under momentet föreslås 163,018 miljoner euro, alltså 3 miljoner euro mer än för 2017. Avsikten är att 1 miljon euro av denna summa anvisas för tullklareringsuppgifter och uppgifter för att skydda samhället. Dessutom ska inkomsterna från den avgiftsbelagda tullverksamheten nettobudgeteras under det aktuella momentet, som innebär en anslagsökning på ca 2 miljoner euro. 
Enligt utredning till utskottet kan Tullen genom det föreslagna anslaget i fortsättningen lägga fast personalvolymen på samma nivå som i slutet av 2017 (ca 1 850 årsverken), med det räcker inte till en förnyelse av teknologi som behövs samtidigt. Införande av ny teknologi förkortar kontrollerna och gör dem träffsäkrare samt möjliggör att upprätthålla den nuvarande nivån på övervakningen med tillgänglig personal och en smidig utrikeshandel när varuvolymerna ökar. 
Tullens omvärld har förändrats i och med att t.ex. näthandeln har ökat kraftigt och nya teknologier utnyttjas för olagliga syften. Detta kräver också kompetens av myndigheterna och förnyelse av handlingsmodeller och kontrollutrustning. Tullen föreslog för 2018 ett tilläggsanslag på 5,5, miljoner euro för utvecklingsprogram för bevakningsteknik, som innehåller huvudsakligen prismässigt värdefulla produkter som genomlysningsutrustning för tung trafik, ett system för identifiering av registreringsskyltar och ett automatiserat övervakningstransportband som planerats för Posttullen. 
Utskottet anser att det är nödvändigt att genomföra utvecklingsprogrammet. Särskilt en automatisering av tullövervakning av posttransportbandet är helt nödvändigt att genomföra så snabbt som möjligt med tanke på den ökande näthandeln och tullövervakning av ca 40 miljoner postförsändelser på ett övertygande sätt. Dessutom är det ekonomiskt rationellt att fatta beslut om en investering på 1,5 miljoner euro samtidigt som det även i övrigt planeras ändringar i verksamhetslokaler. Utskottet understryker att Tullens arbete består så gott som uteslutande av bekämpning av svart ekonomi. En effektiv tullövervakning ökar skatteinkomsterna och effektiviteten i brottsbekämpningen. 
Utskottet ökar momentet med 1 500 000 euro för en automatiserad tullövervakning av posttransportbandet. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 164 518 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 106/2017 rd) 
Fullmakt 
(Som i RP 106/2017 rd) 
90.
Stöd till kommunerna
Budgeten för 2018. Enligt budgetpropositionen uppgår statsbidrag till kommuner och samkommuner nästa år till 10,6 miljarder euro och största delen (8,6 miljoner euro) avsätts för statsandelen för kommunal basservice. Undervisnings- och kulturministeriets kalkylerade statsandelar uppgår 2018 till 933 miljoner euro och statsbidragen för övriga förvaltningsområden till sammanlagt 1,2 miljarder euro. 
Statsandelen för basservice motsvarar nivån för i år, eftersom den är bara ca 21 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för i år. I enlighet med regeringsprogrammet görs det ingen indexhöjning i statsandelen för basservicen, men statsandelen ökar bl.a. på grund av kompensationerna för sänkta avgifter för småbarnspedagogiken och kompensationer för förlorade skatteinkomster samt det ökade antalet studerande inom studerandevården. Däremot minskar statsandelen bl.a. på grund av konkurrenskraftsavtalet, administrativa utgifter i samband med utbetalningen av skyddet för grundläggande försörjning och den regionala effektiviseringen av den specialiserade sjukvården. 
I budgetpropositionen för 2018 väntades de statliga åtgärderna försvaga den kommunala ekonomin med ca 129 miljoner euro som huvudsakligen berodde på kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. Denna siffra baserade sig på uppgifter om utfallet i kommunerna 2015 enligt vilka kommunerna hade fått nästan 177 miljoner euro för mycket i statsandelar. Senare har det kommit fram att kostnader på ca 430 miljoner euro som hörde till justeringskalkylen inte fanns med i den. När dessa kostnader beaktas sänks den minskning i statsandelen (177 miljoner euro) som hänför sig till en justering av kostnadsfördelningen till ca 68 miljoner euro. I kompletteringspropositionen till budgetpropositionen ökades momentet med 119 miljoner euro och därefter försvagar budgeten kommunekonomin med ca 70 miljoner euro. 
Det är viktigt att utreda hur kompensationen för de sänkta klientavgifterna för småbarnspedagogik räcker till och att detta vid behov ska beaktas i planen för de offentliga finanserna i vår. Avsikten var att de sänkta klientavgifterna för småbarnspedagogik delvis skulle kompenseras till kommunerna genom att höja fastighetsskattens nedre gräns, men riksdagen beslöt hålla skattens nedre gräns oförändrad (FiUB 9/2017 rd—RP 133/2017 rd). Avsikten var att täcka sammanlagt 110 miljoner euro av kompensationen genom att höja fastighetsskattens nedre gräns. 
Tillståndet för den kommunala ekonomin. Tillståndet för kommunekonomin var förra året mycket bra, eftersom kommunernas och samkommunernas resultat för räkenskapsperioden var 1,1 miljarder euro och det sammanlagda årsbidraget 3,4 miljarder euro, vilket är över 700 miljoner euro mer än föregående år. Den positiva utvecklingen beror främst på att kommunernas omkostnader har ökat historiskt sett måttligt (0,5 procent). Det berodde speciellt på kommunernas egna anpassningsåtgärder men också på inbesparingar i anknytning till bland annat konkurrenskraftsavtalet. 
Kommunernas skattefinansiering utvecklades också måttligt och det var endast 45 kommuner som höjde inkomstskattesatsen för 2016. Kommunernas lånestock fortsatte att öka men långsammare än under föregående år. Också kommunekonomins nettoinvesteringar ökade måttfullt jämfört med föregående år, dvs. endast med 20 miljoner euro eller 0,7 procent, som kan förklaras framför allt med baskommunernas minskade investeringar. Däremot ökade samkommunernas investeringar med över 90 miljoner euro jämfört med 2015. 
Resultatet för den kommunala ekonomin kommer att stärkas ytterligare under 2017 och på grund av den måttliga utgiftsutvecklingen kommer kommunekonomins sammanlagda resultat och finansiella ställning bli rekordstarka i år. Kommunekonomin kommer, om den rådande utvecklingen fortsätter, nå målet för det strukturella saldot, som regeringen ställt upp i planen för de offentliga finanserna, och enligt det får lokalförvaltningens nettokreditgivning uppgå 2019 till högst -0,5 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Enligt utredningen till utskottet uppnåddes det målet redan förra året då nettokreditgivningen uppgick till 0,4 procent av bruttonationalprodukten. 
Utskottet vill ändå fästa uppmärksamhet vid att prognosen för kommunekonomin också innehåller risker. Arbetslöshetsgraden beräknas förbli ganska hög på grund av strukturella faktorer och därför sjunker utgifterna för arbetsmarknadsstödet, som delvis finansieras av kommunerna, mycket långsamt. Dessutom ökar förändringen i befolkningens åldersstruktur behovet av vård- och omsorgstjänster och därigenom växer utgiftstrycket på kommunekonomin. Utgiftstrycket på kommunekonomin beräknas dock bli lättare på grund av vårdreformen från och med 2020 och skuldsättningen förväntas avta. 
Differentieringen av kommunerna oroar, eftersom samtidigt som den ekonomiska utvecklingen var gynnsam i de flesta kommuner hade ungefär var tredje kommun ett negativt resultat för räkenskapsperioden förra året. 
Den ekonomiska situationen är ofta svår särskilt i kommuner där befolkningen minskar. Till exempel i Nyslott har flyttningen av universitetets funktioner betydande effekter på stadens och hela regionens ekonomi. Nerläggningen av lärarutbildningen i Nyslott påverkar särskilt bostadsmarknaden. Enigt inkommen utredning minskar behovet av bostäder betydligt och hyresbostadsbeståndet bör minskas med sammanlagt 500 bostäder. Anpassningen av hyresbostadsbeståndet måste huvudsakligen göras genom att riva hyreshusfastigheter med omfattande kostnader som följd. Enligt uppskattningarna uppgår enbart rivningskostnaderna till 14,5 miljoner euro och i ett hyresbostadsbolags eventuella konkurs skulle staten och staden förlora sammanlagt ungefär 17 miljoner euro i låneförluster. 
Motsvarande situationer finns också på andra orter och i regioner där befolkningen minskar. En arbetsgrupp som tillsatts av miljöministeriet har i sin färska rapport (30.10.2017) föreslagit åtgärder för att förbättra statligt stödda hyreshussamfunds ekonomiska ställning och invånarnas boendeförhållanden samt utveckla bostadsbeståndet till att motsvara efterfrågan. Utskottet anser att det är viktigt att också situationer som den i Nyslott ska beaktas i det fortsatta arbetet. 
Minskning av kommunernas uppgifter. Enligt regeringsprogrammets skrivning är målet att minska kommunernas uppgifter och skyldigheter med ca 700 miljoner euro på 2019 års nivå och med en miljard euro fram till 2029. För att uppnå målet på en miljard euro har regeringen förnyat och utvidgat reformen till att täcka hela den offentliga ekonomin. Det gäller bl.a. digitaliseringen inom kommunerna och staten, statens produktivitetsbesparingar och den offentliga sektorns lokalprogram. Åtgärdernas sammanlagda sparpotential är en miljard euro, men i fråga om enskilda åtgärder råder det en betydande osäkerhet. 
Enligt Finlands Kommunförbunds kommunenkät från juni har regeringens planerade besparingar inte genomförts fullt ut i kommunerna. Däremot bedömer kommunerna att endast 220 miljoner euro i besparingar eller ökade inkomster på 2019 års nivå realiseras inom kommunekonomin i stället för de planerade 700 miljoner euro. 
Utskottet konstaterar att effekten av regeringens åtgärder för att stärka kommunekonomin också beror på hur kommunerna och samkommunerna utnyttjar sparmöjligheterna och med vilken tidsplan effekterna av de åtgärder som staten beslutat om realiseras. Med tanke på en hållbar kommunekonomi är det dock viktigt att kommunerna genomför strukturella reformer, ökar produktiviteten och ser till att investeringar genomförs ekonomiskt. 
Utskottet menar att det är viktigt att kommunerna förbereder sig omsorgsfullt för landskaps- och vårdreformen, som har en betydande effekt på kommunernas roll, uppgifter, verksamhet och ekonomi. Utskottet poängterar också vikten av att projektet Framtidens kommun fortskrider. I detta sammanhang fastslås kommunernas roll och uppgifter i förhållande till landskapen och en vision om framtidens kommun 2030. Fokus sätts på kommunens roll som en aktör som främjar livskraften, företagsverksamheten och sysselsättningen samt kommundemokratins perspektiv. 
Resurserna för beredning av landskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen.Under finansministeriets huvudtitel föreslås 180,1 miljoner euro för beredningen och genomförandet av landskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen (mom. 28.70.05). Största delen (130 miljoner euro) avsätts för olika åtgärder som stöder landskapens och vårdreformens IKT-projekt. 
Enligt utredningen till utskottet är anslaget för beredning och genomförande av reformen knappt tilltaget, men räcker ändå för fortsatt beredning. Utskottet framhåller att finansieringen måste följas noggrant och att behovet av finansiering för beredning och genomförande som landskapen behöver 2019 och 2020 ska bedömas i samband med planen för de offentliga finanserna i vår. 
Utskottet konstaterar att för att landskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen ska lyckas är det helt avgörande hur IT-projekten lyckas och hur man kan få kostnadsbesparingar och förbättra tjänsternas kvalitet och tillgänglighet. Utskottet hänvisar till uttalandet under moment 33.01.25 och konstaterar att målet ska vara kundinriktade, interoperabla, kostnadseffektiva och informationssäkra tjänster. Utskottet understryker också statens starka roll och ledarskap i styrningen och genomförandet av digitaliseringsprojekt. 
Huvudtitel 29
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Undervisnings- och kulturministeriets anslag i budgeten för nästa år uppgår till 6,6 miljarder euro. Det är något mindre (164 miljoner euro) än i den ordinarie budgeten för 2017, men minskningarna beror främst på att medlen för universitetens kapitalplaceringar av engångsnatur minskar och på att studerandena börjar omfattas av det allmänna bostadsbidraget. 
I enlighet med regeringsprogrammet ska statsandelarna inte indexhöjas nästa år. Dessutom ingår vissa minskningar till följd av konkurrenskraftsavtalet och tidigare sparbeslut. Å andra sidan innehåller propositionen en lång rad viktiga extra satsningar på utbildning och forskning. Inom ramen för spetsprojekt som regeringen genomför är avsikten att anslag ska avdelas för ändamål som främjar översyner av rutiner och effektivitet och genomslagskraft för utbildningen. 
Basfinansieringen av kultur och konst förblir i huvudsak densamma som tidigare, men medel som frikopplats från fonden för outdelade vinstmedel från penningspelsverksamhet har använts för att göra vissa extra satsningar av engångsnatur, såsom en donation till Finsk-estniska kulturstiftelsen med anledning av Finlands och Estlands respektive 100-årsjubileum och finansiering av en multifunktionsarena i Tammerfors. 
01.
Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter inom ansvarsområdet
50.
Vissa understöd
(fast anslag)
Program för att vitalisera det karelska språket 
Utskottet ökade årets budget med 100 000 euro i anslag för att starta ett program för att vitalisera det karelska språket. Enligt utredning har projektet nu inletts, men den egentliga verksamheten kommer att starta nästa år när Karjalan Kielen Seura ry startar ett projekt för effektivare undervisning i det karelska språket och kulturen. Syftet är att utöka undervisningen i det karelska språket och den vägen bland annat få fler karelska språkliga och kulturella produkter och tjänster. Utan vitaliseringsprogram bedöms karelskan löpa risk att dö ut, trots att den fått minoritetsspråksstatus. 
Utskottet ökar momentet med 200 000 euro. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 1 537 000 euro. 
Dispositionsplan (euro) 
 
 
 
1. 
Statsunderstöd enligt lagen om Svenska Finlands folkting (1331/2003) 
573 000 
2. 
Paasikivi-Samfundet 
10 000 
3. 
Traditionsförbundet Eklövet 
63 000 
4. 
Programmet för att vitalisera det finlandssvenska teckenspråket 
131 000 
5. 
Understödjande av den minoritetsspråkiga tidningspressen 
500 000 
6. 
OKKA-stiftelsen 
60 000 
7. 
Programmet för att vitalisera det karelska språket 
200 000 
Sammanlagt 
 
1 537 000 
10.
Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogisk verksamhet
30.
Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik
(förslagsanslag)
Utskottet välkomnar de extra satsningarna på småbarnspedagogisk verksamhet. Det gäller framför allt tillskottet med 70 miljoner euro, som möjliggör en sänkning av klientavgifterna för småbarnspedagogik från och med ingången av nästa år. Ungefär 6 700 familjer kommer då att få avgiftsfri småbarnspedagogik. Tack vare sänkningen får fler kvinnor stöd för att övergå eller återvända till arbetslivet och mängden barn som deltar i småbarnspedagogiken ökar. Det är också positivt att regeringen inleder ett försök med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar i samarbete med kommunerna. Dessutom utökas universitetsutbildningen för barnträdgårdslärare. Avsikten är att en extra satsning med 28 miljoner euro under hela ramperioden ska generera ungefär 1 000 nya universitetsutbildade barnträdgårdslärare. 
Utskottet framhåller betydelsen av högkvalitativ småbarnspedagogik. Bra och professionell småbarnspedagogik kan stödja lärandet för alla barn, minska framtida skillnader i kunnandet och motverka problem senare i livet. Småbarnspedagogiken jämnar ut de skillnader som beror på uppväxt i hemmet och gör det också möjligt att tidigt identifiera problem hos barnet och familjen och att sätta in hjälp i rätt tid. 
Småbarnspedagogik av hög kvalitet kräver framför allt tillräcklig och kompetent personal med heltäckande regional tillgång. Därför är det viktigt att universitetsutbildningen för barnträdgårdslärare nu ska utökas. Utbildningsbehovet måste utvärderas också i fortsättningen, eftersom det på många orter råder brist på universitetsutbildade barnträdgårdslärare och pensioneringarna de närmaste åren kommer att öka utbildningsbehovet. 
Utskottet ser det som viktigt att deltagarfrekvensen inom småbarnspedagogiken stiger, eftersom Finland fortfarande är långt från EU:s mål att 95 procent av alla fyraåringar ska delta i småbarnspedagogik senast 2020. År 2016 var deltagarfrekvensen ungefär 68,1 procent, vilket är mindre än till exempel i de andra nordiska länderna. 
Utskottet påskyndar den fortsatta beredningen av lagstiftningen om småbarnspedagogik och vill se att den slutförs så snart som möjligt. 
Utskottet är även till freds med de extra satsningarna på grundläggande utbildning. Tilläggsresurserna går bland annat till utveckling av lärarutbildningen, försök med digitalt lärande i grundskolan och utvecklingsarbete. De finansiella resurserna för att stärka jämlikheten i grundskolan och för att stödja skolor i krävande områden ökas med 25 miljoner euro. Således finns det nästa år sammanlagt 40,2 miljoner euro att använda för insatser som främjar jämlikhet inom utbildningen, utveckling av specialundervisningen inom förskola och grundläggande utbildning samt anknytande minskning av undervisningsgrupper, anställning av skolgångsbiträden och bekämpning av regional ojämlikhet i grundskolan. 
Utskottet ser det som angeläget att resurser dirigeras till bekämpningen av regional ojämlikhet i grundskolan, för det finns tydliga regionala skillnader mellan skolorna. Det bedöms bland annat bero på att kommunerna har varierande möjligheter att kompensera nedskärningarna i den statliga finansieringen. Bland faktorerna bakom särutvecklingen finns också utsatthet såsom arbetslöshet, utanförskap och fattigdom i familjen. På stora tillväxtorter, i synnerhet i Helsingfors, har skillnaderna mellan skolorna blivit så stora att variationen i fråga om bra och dåliga levnadsförhållanden i skolornas elevupptagningsområden nu är lika stor som variationen mellan alla kommuner i hela landet. 
Skillnader mellan skolor kan motverkas genom finansiella resurser för så kallad positiv diskriminering till skolor som arbetar i en krävande miljö. En färsk undersökning gjord av Statens ekonomiska forskningscentral gällande skolor i Helsingfors (Sillman 2017) visar att det tack vare pd-finansieringen blir avsevärt mycket mer sannolikt att eleverna söker till studier efter den grundläggande utbildningen. Nyttan är störst för elever med invandrarbakgrund och finskspråkiga pojkar. Enligt uppgift ger också internationell forskningslitteratur belägg för att de reducerade gruppstorlekarna har lett till bättre inlärningsresultat, framför allt bland de elever som har den svagaste socioekonomiska bakgrunden. 
Utskottet ser det som angeläget att resurserna sätts in på den verksamhet där de får störst genomslag. 
Utskottet ökar momentet med 2 000 000 euro för kvalitetsutvecklande åtgärder inom den grundläggande utbildningen och småbarnspedagogiken samt med 40 000 euro för småbarnspedagogik på samiska. 
Utskottet ser det som viktigt att översynen av gymnasielagen bereds noggrant och enligt en tidsplan som medger att propositionen kan lämnas till riksdagen på våren. Utskottet lyfter fram finansieringen av gymnasieutbildningen. Enligt utredning är de faktiska kostnaderna för gymnasieutbildningen betydligt större än det kalkylerade priset per enhet som staten medfinansierar. Det betyder att kommunerna tvingas kompensera den här skillnaden, som nu beräknas vara uppe i nästan 20 procent. Alla kommuner och utbildningsanordnare har inte råd att lappa över underskottet, vilket bidrar till ökad ojämlikhet i utbildningen. 
Klubbverksamhet 
Bidraget till klubbverksamhet är 2,9 miljoner euro, alltså ungefär 3 miljoner euro mindre än för 2017. Den kraftiga minskningen beror på att det engångstillägg som riksdagen gjorde i fjol har slopats. 
Utskottet bedömer att en så här stor anslagsminskning markant kommer att försämra möjligheterna att ordna klubbverksamhet. Trots allt har klubbverksamheten stor betydelse bland annat i barnens och hemmens vardag och gör det möjligt att stödja hobbygarantin. Klubbverksamheten är värd att stödja också ur ett ekonomiskt perspektiv, eftersom det är en viktig stödtjänst för familjerna och bland annat bidrar till att förebygga utslagning. 
Utskottet ökar momentet med 3 000 000 euro för stöd till klubbverksamhet. 
Utskottet vill också framhäva betydelsen av morgon- och eftermiddagsverksamheten och ser det som viktigt att avgifterna förblir skäliga. 
Den finländska grundskolan i utlandet 
I finländska grundskolor utomlands tillhandahålls grundläggande utbildning för läropliktiga finska medborgare som tillfälligt bor utomlands. Utbildningen följer den finländska läroplanen. För närvarande bedrivs verksamhet i sex olika skolor utomlands. Enligt uppgift har verksamheten försvårats av att de ekonomiska resurserna är så knappt tilltagna. Elevantalet varierar, vilket försvårar anknytande prognoser och en långsiktig budgetering. Dessutom får skolorna extra kostnader på grund av digitalisering och modernisering av undervisningen. 
Utskottet ser det som angeläget att undersöka behovet av, verksamhetsförutsättningarna för och en hållbar verksamhetsfinansiering av de finländska grundskolorna i utlandet. 
Bättre läs- och skrivkunnighet 
Läskunnigheten bland finländska barn, unga och vuxna håller hög nivå i internationell jämförelse, men den har försämrats sedan millennieskiftet och därmed också skrivkunnigheten. På senare tid har försämringen av läskunnigheten avstannat, men skillnaderna mellan pojkar och flickor har ökat och barnens sociala bakgrund har fått större betydelse (Pisa 2015). 
Enligt utredning visar Pisaundersökningen att ungefär 6 000 unga varje år avslutar grundskolan utan tillräcklig läskunnighet. Dessutom har de multimodala färdigheterna, alltså förmågan att förstå budskapet i olika slags texter, bilder och grafik, blivit sämre. Utöver de unga har också en del av de vuxna bristfälliga läs- och skrivfärdigheter. Vidare har läskunnigheten bland personer som avlagt yrkesexamen visat sig vara svag. Den har konstaterats vara lite bättre än läskunnigheten hos personer som slutfört den grundläggande utbildningen, men betydligt sämre än personer som slutfört gymnasieutbildning. 
En bred läskunnighet utgör grunden för allt lärande och är en förutsättning för att man ska klara sig i skolan, arbetslivet och livet överhuvudtaget. Högläsning för barn har enligt utredning en koppling till bättre skolframgång och positivare attityd till skolan. Samtidigt får barnen bättre förutsättningar att klara sig i livet. Men undersökningar visar att så lite som en fjärdedel av de finländska föräldrarna ofta läser högt för sina barn. 
Utskottet anser att uttryckligen föräldrarna bör få mer information om vikten av högläsning. Här spelar rådgivningsbyråerna en viktig roll, för de når ut till föräldrarna till nästan hela årskullen och de har goda förutsättningar att ge föräldrarna relevant information om betydelsen av läs- och skrivkunnighet ända från barnets födelse. Enligt utredning har tio orter redan medverkat i en utredning som organiserades av Läscentrum för att via rådgivningsbyråerna dela ut material om läsning till föräldrarna. 
Utskottet ökar moment 29.80.52 med 100 000 euro till Läscentrum för ett projekt som ska genomföras via rådgivningsbyråerna för att till föräldrarna dela ut information om betydelsen av högläsning. 
Utskottet ser det som viktigt att undervisnings- och kulturministeriet har startat utvecklingsprogrammet Inlärning av multilitteracitet med glädje (MOI) som syftar till att utveckla en bred läs- och skrivkunnighet hos små barn (0–8 år). Dessutom har undervisnings- och kulturministeriet tillsatt ett läskunnighetsforum som före den 31 augusti 2018 ska ta fram riktlinjer för utveckling av läskunnigheten och intresset för läsning bland barn och unga. 
Momentet ökas med totalt 5 040 000 euro. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 704 808 000 euro. 
Anslaget får användas 
(Punkt 1—7 som i RP 106/2017 rd) 
8) till ett belopp av högst 42 228 000 euro till statsunderstöd enligt 44 § 1 mom. i den ovan nämnda lagen för åtgärder som främjar jämlikhet inom utbildningen, för utvecklande av kvaliteten på specialundervisningen inom förskoleundervisningen och grundläggande utbildningen samt i anknytning till detta för minskande av undervisningsgruppernas storlek, anställning av skolgångsbiträden och bekämpning av regional ojämlikhet i grundskolan 
(Punkt 9 som i RP 106/2017 rd) 
10) till ett belopp av högst 5 865 000 euro till statsunderstöd enligt 44 § i den ovan nämnda lagen för stödjande av klubbverksamhet för skolelever 
11) till ett belopp av högst 240 000 euro till sametingets förfogande för betalning av statsunderstöd till de kommuner inom samernas hembygdsområde som avses i 4 § i sametingslagen (974/1995) för tryggande av småbarnspedagogiska tjänster för samiska barn 
(Punkt 12—17 som i RP 106/2017 rd) 
(Stycke 3 och 4 som i RP 106/2017 rd) 
31.
Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete
(förslagsanslag)
Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde tar över ansvaret för utbildningen i läs- och skrivkunskap för invandrare den 1 januari 2018 och därför överförs 4,9 miljoner euro i anslag till momentet från arbets- och näringsministeriets huvudtitel. Utbildningen ska inledas inom ramen för det fria bildningsarbetet och tillhandahållas personer för vilka det är omöjligt eller oändamålsenligt att studera inom den grundläggande utbildningen för vuxna. Läroanstalterna får 100 procent i statsandel för läs- och skrivundervisning och undervisning i finska eller svenska enligt planen för integration av invandrare. 
Utskottet anser att reformen är befogad och understryker att resurserna måste räcka till. Även i övrigt vill utskottet framhäva betydelsen av fritt bildningsarbete, eftersom det i vårt land finns fler än 300 läroanstalter som tillhandahåller fritt bildningsarbete och i vars verksamhet var femte finländare deltar årligen. Läroanstalterna kunde nyttjas ännu mer till exempel för att förbättra medborgarnas it-kunskaper och utöka demokratifostran. 
51.
Statsunderstöd till organisationer
(fast anslag)
Utskottet ökar momentet med 580 000 euro, varav 
125 000 euro för statsunderstöd enligt lagen om statsbidrag till vissa kvinnoorganisationer (663/2007) 
125 000 euro till Marttaliitto ry för Miesliesi-verksamhet som främjar välbefinnande i familjer 
30 000 euro till Karjalan Liitto ry 
150 000 euro till Finlandsskolorna 
150 000 euro till Etäkoulu Kulkuri som drivs av Kansanvalistusseura. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 7 843 000 euro. 
Anslaget får användas 
1) till ett belopp av 393 000 euro för statsunderstöd enligt lagen om statsbidrag till vissa kvinnoorganisationer (663/2007) 
2) till ett belopp av 6 174 000 euro till betalning av understöd till Maa- ja kotitalousnaisten Keskus ry, Marttaliitto ry och Förbundet för hemslöjd och hantverk TAITO rf och för vidareutdelning till dessas distrikts- och medlemsorganisationer, Finlands svenska Marthaförbund rf, Sami Duodji ry, organisationer för bildningsarbete, Karjalan Liitto ry, Sofian kannatusyhdistys ry samt till Kriittinen korkeakoulu ry 
3) till ett belopp av 1 276 000 euro till betalning av understöd till organisationer som handhar samarbetet mellan hem och skola, till Utvecklingscentralen Lärorik rf, till stödjande av fri hobbyverksamhet i skolor, till Förbundet för konstskolor för barn och unga i Finland rf, till Sällskapet för Miljöfostran i Finland rf, till Kesälukioseura ry, till Suomi-koulujen tuki ry, till Finlandsskolornas verksamhet och utveckling samt till kotiperuskoulu/hemgrundskola-verksamheten och till stödjande av verksamheten inom utbyteselevsorganisationer och till stödjande av verksamheten för deltagande i vetenskapsolympiader för gymnasieelever. 
20.
Yrkesutbildning
30.
Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningen
(förslagsanslag)
Reformen av yrkesutbildningen träder i kraft vid ingången av 2018, då lagstiftningen, finansierings- och styrsystemen samt examenssystemet för utbildningen förnyas. Ungefär 60 miljoner euro finns avdelat för stödprogrammet för att genomföra reformen 2017–2020. I finansieringssystemet kommer också finansieringen av examensinriktad arbetskraftsutbildning att ingå från och med nästa år, likaså en del av finansieringen av arbetskraftsutbildning som inte leder till examen. Därför överförs 50,7 miljoner euro från arbets- och näringsministeriets huvudtitel till undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel. 
Dessutom utökas utbildningsutbudet med 1 000 studerandeår för att minska ungdomsarbetslösheten och svara på kompetensbehoven. För att finansiera detta överförs 9,4 miljoner euro från arbets- och näringsministeriets huvudtitel till undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel. Å andra sidan kommer kompetensprogrammet för unga vuxna att upphöra stegvis och de finansiella resurserna minskar med 20 miljoner euro nästa år. 
Yrkesutbildningsreformen är en massiv reform med många bra, studerandeorienterade element som höjer kvaliteten på utbildningen. Finansieringen av yrkesutbildningen har dock kraftigt skurits ner, vilket utgör en stor utmaning för en lyckad reform. Enligt utredning har många utbildningsanordnare räknat med att ekonomin kommer att återfå balansen först efter 2020, för anpassningen går långsamt framför allt i fråga om verksamhetslokaler och fastigheter. Man har också varit tvungen att minska på undervisningspersonalen. 
Utskottet ser det som viktigt att genomföra reformen på så sätt att en högkvalitativ och tillräckligt omfattande närundervisning garanteras och att utbildningen ger de studerande goda färdigheter för arbetslivet och fortsatta studier. Det är också angeläget att tillgängligheten säkerställs trots att nätverket av utbildningsanordnare komprimeras. 
Utskottet ser positivt på att resultaten av och effektiviteten i verksamheten tillmäts större vikt i den nya finansieringsmodellen. Avsikten är att öka genomströmningen. För att det här målet ska nås måste en utvecklingsåtgärd vara att minska avhopp. I yrkesskolorna är det vanligast att studierna avbryts redan under det första året, och risken för avhopp kan öka i fortsättningen, om det inte går att ordna tillräckligt omfattande närundervisning. De utbildningsanordnare som effektivt har satsat på att minska avhoppen har enligt uppgift fått siffrorna för avhopp att sjunka till ungefär 5 procent, medan de i övrigt har legat mellan 2,3 och 19,6 procent enligt uppföljningen 2013–2014. 
Utskottet noterar att en lyckad reform kräver ändringar i verksamhetskulturen plus kompetent och stark ledning. När reformen ska genomföras behöver också utbildningsanordnarna vägledning och stöd. Dessutom måste det säkerställas att de lärare som anställs är behöriga och att det görs satsningar på en tillräckligt omfattande fortbildning av hög kvalitet för lärare. 
40.
Högskoleundervisning och forskning
Utskottet lyfter fram betydelsen av basfinansiering av högskolor och forskning. En hög kvalitet på forskning och undervisning kan uppnås bara genom långsiktig och tillräckligt hög basfinansiering. Dessutom behövs det separata investeringar för att utveckla verksamheten och snabba upp närmare angivna åtgärder som främjar forskning och undervisning. 
Utskottet välkomnar de nya viktiga extra satsningar som ingår i budgetpropositionen för att ge högskoleutbildningen och forskningen högre kvalitet och effektivitet och göra dem mer internationella. 
En av de viktigaste extra satsningarna är den föreslagna anslagsfullmakten på 25 miljoner euro till Finlands Akademi för att genomföra forskningskluster som ska bli flaggskepp. Anslaget ingår också i utgiftsramen för 2019. Flaggskeppen ska inrättas i anknytning till universitet och forskningsinstitut och syftet ska vara att stärka topparna i den finländska vetenskapen och tillsammans med innovationsnätverken stödja forskningens genomslag i termer av att stödja samhällelig och ekonomisk tillväxt. Staten bereder sig på att medfinansiera flaggskeppsklustren genom en kapitalisering med 60 miljoner euro. 
Utskottet anser att resurserna (12 miljoner euro) för datahantering och högprestandaberäkning är betydande. Det nya utvecklingsprogrammet kommer att lyfta forskningsinfrastrukturen till en internationell nivå och stärka forskning och utbildning baserad på artificiell intelligens. Grundutbildningen och fortbildningen för lärare ska utvecklas (+23 miljoner euro), studieplatserna inom högskoleutbildningen för barnträdgårdslärare blir fler (+5 miljoner euro) och kvaliteten på undervisningen i naturvetenskap och matematik höjs (+5 miljoner euro). För kapitalisering av yrkeshögskolor och universitet avdelas 70 miljoner euro. På FUI-verksamhet vid yrkeshögskolor satsas 5 miljoner euro. I budgeten för nästa år ingår också 2 miljoner euro i tillskott för att främja nätverksbaserat samarbete mellan universitet och 6 miljoner euro i anslag för att svara mot behovet av högskoleutbildad arbetskraft i regioner med positiv strukturomvandling. 
De här extra satsningarna är motiverade och välkomna och de bidrar till att höja kvaliteten på utbildning och forskning och öka tillgången på kompetent arbetskraft, vilket finns bland de viktigaste framgångsfaktorerna för framtiden. I sin analys av det finländska innovationssystemet och behoven att utveckla det rekommenderar också OECD att de finansiella resurserna för forskning och innovationsverksamhet stärks. Analysen gjordes i juni i år och ledde till att en översyn av innovationssystemet startades. Relationen mellan FoU-utgifterna och BNP ligger hos oss fortfarande över genomsnittet i både EU och OECD. Andelen FoU-utgifter har dock sjunkit klart under 2010-talet: år 2009 uppgick de till 3,8 procent av BNP medan siffran nu har sjunkit till 2,81 procent. 
I sin analys betonade OECD även att internationaliseringen av forskning och innovationsverksamhet behöver ökas. Det är alltså viktigt att satsa på att de finländska högskolorna och forskningsinstituten är tillräckligt lockande både i Finland och utomlands. Anslagsnedskärningarna har lett till att universitetspersonalen har minskat och det är möjligt att de har bidragit till att forskare flyttar utomlands. Finland har inte kunnat locka till sig något motsvarande antal utländska forskare, så bytesbalansen i fråga om vetenskaplig kompetens är negativ. (Mellan 2005 och 2015 flyttade ungefär 3 100 utbildade forskare från Finland, medan knappt 2 000 utbildade forskare flyttade till Finland.) Från Finland flyttar forskarna ofta till de länder som klarar sig bättre än Finland inom vetenskap. 
I början av 2019 kommer det att ske en stor strukturell högskolereform i vårt land, när nuvarande Tammerfors universitet och Tampereen teknillinen yliopisto slås samman. Universitetet blir samtidigt största ägare i Tampereen ammattikorkeakoulu på så sätt att universitetet och yrkeshögskolan bildar en ny högskolegemenskap. 
Utskottet ser det som angeläget att finansieringsbehovet bedöms noggrant. Enligt uppgift finansieras projektet av undervisnings- och kulturministeriet, huvudsakligen genom en fyraårig strategifinansiering som på årsnivå uppgår till 5,5 miljoner euro (sammanlagt 22 miljoner euro). Stiftelsen Tampereen korkeakoulusäätiö bedömer själv att det årliga finansieringsbehovet emellertid är 11 miljoner euro mer, alltså 16,5 miljoner euro per år. Det betyder att finansieringsbehovet för 2018—2025 blir totalt 132 miljoner euro. 
55.
Statlig finansiering av yrkeshögskolornas verksamhet
(reservationsanslag 2 år)
Det är välkommet att yrkeshögskolorna kapitaliseras och får 5 miljoner euro i särskilt anslag för FUI-verksamhet. Men utskottet ser allvarligt på att basfinansieringen av yrkeshögskolorna har skurits ner med en femtedel (22 %) de senaste sex åren. Det har fått återverkningar på utbildningskvaliteten och på FUI-verksamheten, som i större utsträckning än nu kunde nyttiggöras för att stärka det regionala näringslivet. Utskottet anser att yrkeshögskolorna också bör ha tillgång till allsidiga finansiella instrument. 
80.
Konst och kultur
För ändamålet föreslås 456,6 miljoner euro, alltså 6,7 miljoner euro mindre än för 2017. Av finansieringen utgör penningspelsverksamhetens vinstmedel 244,3 miljoner euro, vilket är 10,7 miljoner euro mer än i år. Tillskottet har lösgjorts från fonden för outdelade vinstmedel, och av det ska en miljon euro användas för att planera en ombyggnad av Finlands Nationalteaters lilla scen, sex miljoner euro för kapitalisering av Finsk-estniska kulturstiftelsen och tre miljoner euro för anslagsöverföringar till arbets- och näringsministeriets huvudtitel för att finansiera en stimulansordning för den audiovisuella branschen. 
Konsten och kulturen blir mer tillgängliga för alla tack vare regeringens spetsprojekt och principen om en procent till konsten utvidgas till icke visuella konstgrenar och ska täcka in användningen av konst- och kulturtjänster inom social- och hälso- och sjukvården. För åren 2016—2018 har sammanlagt 10 miljoner euro reserverats för åtgärder, varav andelen för 2018 är 2,6 miljoner euro. 
Ämbetsverken inom konst- och kultursektorn har fortsatt stramt anslagsläge. Omkostnaderna för Centret för konstfrämjande, Museiverket och Biblioteket för synskadade har skurits ner och det är krävande att klara av de grundläggande uppgifterna. Även Nationella audiovisuella institutets verksamhet har underkastats betydande anpassningar och enligt utredning kommer institutet att tvingas inleda samarbetsförhandlingar genast i början av 2018. 
Det är viktigt att återställa balansen mellan de här ämbetsverkens uppgifter och finansiering. 
Även konstnärernas försörjning är osäker. Det är en viktig åtgärd att kulturministern i oktober 2017 tillsatte en arbetsgrupp som ska utforma riktlinjer och mål för konst- och konstnärspolitiken. Arbetsgruppens mandattid upphör den 30 september 2018 och syftet är att undersöka förändringar i konsten och dess omvärld plus åtföljande behov av ändringar i stödet till konst och konstnärer. Frågor som kommer att tas upp är bland annat utveckling av konstnärernas försörjning, utbildning i branschen samt distribution och spridning av konst. 
Utskottet ökar moment 29.80.52 med 50 000 euro för utredningar kring alliansmodellen för konstnärernas försörjning. Bildkonstnärernas försörjning främjas för sin del genom ett fortsatt försök med utställningsarvode. För ändamålet avdelas 250 000 euro i anslag för nästa år (mom. 29.80.52). 
30.
Statsunderstöd för verksamhet vid allmänna bibliotek
(fast anslag)
Bibliotekens omvärld har genomgått förändringar de senaste åren i och med att digitaliseringen i samhället har fört med sig nya uppgifter för biblioteken, såsom informationstjänst, stöd till bred läskunnighet och främjande av dialog i samhället. Kommunernas möjligheter att ordna tjänsterna är dock mycket varierande, likaså bibliotekspersonalens beredskap att tillhandahålla digital vägledning för allmänheten. 
Utskottet ser det som viktigt att bibliotekens kompetens och vägledningsmöjligheter stärks, eftersom biblioteken har en naturlig roll som kultur- och informationscentrum i den digitala eran och deras lokaler, material, tjänster och expertis ska kunna komma till nytta så bra som möjligt. Det kräver bland annat att bibliotekspersonalen får bättre digital kompetens, att hårdvaran moderniseras och att plattformar tas fram för övning i de tjänster som ska digitaliseras. Dessutom måste det vara en ambition att tillgängligheten och användningsmöjligheterna i fråga om digitala innehåll förbättras. I och med att undervisningen digitaliseras behövs det enligt uppgift också en riksomfattande samling med e-böcker, bland annat för skolor. 
Utskottet lyfter fram bibliotekens betydelse för att förbättra läskunnigheten bland barn och unga och ser det som angeläget att samverkan mellan bibliotek, skolor och daghem intensifieras för att bibliotekstjänsterna ska bli mer tillgängliga. 
Vid ingången av nästa år kommer de nuvarande 18 landskapsbiblioteken att ersättas med nio bibliotek som ska ha hand om regionala utvecklingsuppdrag. Regionerna är omfattande och omfattningen varierar stort efter region, vilket gör att utvecklingsbibliotekens uppdrag blir mycket olika varandra. 
Utskottet anser det vara viktigt att följa upp och bedöma hur reformen genomförs och fungerar. 
31.
Statsandel och statsunderstöd för driftskostnader för teatrar, orkestrar och muséer
(förslagsanslag)
Utskottet hänvisar till det som sägs under moment 29.80.52 och ökar anslaget under momentet med 1 950 000 euro. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 48 565 000 euro. 
(Stycke 2 och 3 som i RP 106/2017 rd) 
50.
Vissa understöd
(reservationsanslag 3 år)
Utskottet ökar momentet med 240 000 euro, varav 100 000 euro anvisas för verksamhetsunderstöd till organisationer som bedriver fredsarbete, 100 000 euro för Förbundet för mänskliga rättigheter rf:s verksamhet och 40 000 euro för Suomalaisuuden liitto ry:s verksamhet. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 7 880 000 euro. 
Anslaget får användas till beviljande av understöd för 
(Punkt 1 som i RP 106/2017 rd) 
2) verksamhet som bedrivs av organisationer för fredsarbete, Förbundet för mänskliga rättigheter rf, Fritänkarnas förbund rf och Suomalaisuuden liitto ry 
(Punkt 3 och 4 som i RP 106/2017 rd) 
(Punkt 5 som i RP 176/2017 rd) 
(Stycke 3 som i RP 176/2017 rd) 
52.
Penningspelsverksamhetens vinstmedel för främjande av vetenskap
(förslagsanslag)
Kulturexport 
Vid sin halvtidsöversyn den 28 april 2017 beslutade regeringen att främja den kreativa ekonomin genom att låta de kreativa branscherna ingå i företagsamhets- och sysselsättningspaketen. Bakgrunden till beslutet var en publikation utgiven av en arbetsgrupp om de kreativa branschernas roll i att stärka ekonomin och sysselsättningen i Finland (Undervisnings- och kulturministeriets publikation 2017:18). Förslagen i publikationen syftar till att bidra till uppfyllelsen av regeringens mål för sysselsättning och konkurrenskraft. Arbetsgruppen räknar med att de föreslagna åtgärderna kan leda till att antalet personer som är sysselsatta inom kreativa branscher kan ökas med fler än 10 000, vilket utgör nästan 10 procent av regeringens sammantagna sysselsättningsmål. 
För att de kreativa branscherna ska kunna hävda sig på den internationella marknaden krävs bland annat internationellt nätverkande och närvaro på marknaden i målländerna. Dessutom behövs mer satsningar på marknadsföring och arbete med att bygga varumärken. 
Utskottet ökar momentet med 950 000 euro för att främja kulturexport. 
Utställningsarvoden 
I juni i år startade undervisnings- och kulturministeriet ett försök med utställningsarvoden genom att ledigförklara ett anslag på 250 000 euro. Genom anslaget ska museer som sköts yrkesmässigt och på heltid och som har regelbundna utställningar kunna täcka utställningsarvoden som betalas till konstnärer i samband med att utställningar ordnas. Bakgrunden till försöket var en rekommendation från en arbetsgrupp tillsatt av ministeriet beträffande avtals- och ersättningspraxis för konstutställningar (undervisnings- och kulturministeriets publikation 2016:4). 
Utskottet ser det som viktigt att försöket pågår i flera år. Utskottet ökar momentet med 250 000 euro för att fortsätta med försöket. Då går det att få erfarenheter av hur systemet fungerar och vilka effekter det får bland annat på bildkonstnärernas försörjning. 
Utredningsarbete kring modellen med konstnärsallians 
Utskottet ökar momentet med 50 000 euro för utredningar kring modellen för konstnärsallians. 
Lusto – Finlands skogsmuseum 
Utskottet ökar momentet med 250 000 euro för att utveckla Lusto – Finlands skogsmuseum, i synnerhet för att bygga en modern miljö för produktion och förevisning av förnybar energi och modernisera tekniken för utställningar och i lokalerna. Lusto är ett riksomfattande specialmuseum för skogskultur och också ett viktigt turistmål i östra Finland. Tillsammans med Naturresursinstitutets forskningsstation i Punkaharju med tillhörande park för olika trädslag tar museet emot inhemska och internationella besökare som vill få en inblick i den finländska skogssektorn. 
Centret Muisti för krig och fred 
Centret Muisti för krig och fred ska inrättas i S:t Michel och avses bli ett informationscentrum och en webbtjänst som berättar om kriget och finländarnas liv under kriget. Det ska bli ett internationellt och nationellt betydelsefullt informations- och lärandecentrum som åskådliggör krigstida händelser och erfarenheter med hjälp av nyaste utställningsteknik. Där ingår också en arkivtjänst som bevarar och distribuerar krigshistoriskt digitalt material som kan användas separat eller i anknytning till andra arkiv-, historie- eller utställningstjänster. Centret kommer att bli en del av en krigshistorisk enhet där bland annat Päämajamuseo och Infanterimuseet ingår. Projektkostnaderna för Muisti blir enligt uppgift 6 miljoner euro. 
Utskottet ökar momentet med 300 000 euro för att inrätta centret Muisti för krig och fred. 
Verk om samisk-lappländsk kultur 
Utskottet ökar momentet med 50 000 euro för ett aktuellt kulturellt verk om samisk-lappländsk kultur och historia. Verket bygger på material insamlat av Samuli Paulaharju, författare och upptecknare av folkliga traditioner. 
Bättre läskunnighet 
Utskottet hänvisar till det som sägs under moment 29.10.30 och ökar anslaget under momentet med 100 000 euro för att förbättra läskunnigheten. Anslaget dirigeras till Läscentrum, som i samverkan med rådgivningsbyråerna ska gå ut med information till föräldrar om läskunnighet och vikten av högläsning. Läscentrum har genomfört pilotprojekt i 10 kommuner men nu avses verksamheten bli utvidgad till hela landet. 
Sammanfattning 
Momentet ökas med totalt 1 950 000 euro, varav 
950 000 euro för att främja kulturexport 
250 000 euro för fortsatt försök med utställningsarvode 
50 000 euro för utredningar kring modellen för konstnärsallians 
250 000 euro för att utveckla verksamheten vid skogsmuseet Lusto 
300 000 euro för att inrätta centret Muisti för krig och fred 
50 000 euro för ett verk om samisk-lappländsk kultur med avstamp i Samuli Paulaharjus uppteckningar av folkliga traditioner 
100 000 euro till Läscentrum för att främja läskunnighet i samverkan med rådgivningsbyråerna. 
Momentet minskas med 1 950 000 euro, vilket belopp läggs till moment 29.80.31. Momentets slutsumma förändras inte till följd av detta. 
96.
Donation till Finsk-estniska kulturstiftelsens kapital
(reservationsanslag 2 år)
Regeringen föreslår en donation på 6 miljoner euro till Finsk-estniska kulturstiftelsens kapital. Anslaget står utanför ramen och innehåller medel som lösgjorts från Veikkaus Ab:s fond. 
Finansutskottet har lyft fram kapitaliseringen av fonden bland annat i sitt betänkande om budgeten för 2017 (FiUB 35/2016 rd), eftersom det nu är aktuellt när Finland och Estland firar 100 år av självständighet 2017 respektive 2018. 
Enligt en utredning som utskottet fått tidigare beräknas kapitalbehovet uppgå till 7–10 miljoner euro. Regeringen föreslår 6 miljoner euro i anslag. Estland har beslutat att kapitalisera stiftelsen med 700 000 euro. Vid sidan av detta avses kapitalet öka med hjälp av privat finansiering. Hittills har stiftelsen fått så mycket medel i form av privata donationer att kapitalet nu är nästan 7 miljoner euro (6 850 000 euro). 
Utskottet ser det som nödvändigt att regeringen bedömer behovet av kapitalisering av stiftelsen i tilläggsbudgetpropositionen för 2018. Dessutom är det viktigt att stiftelsens förvaltningsmodell blir så fungerande och transparent som möjligt. 
90.
Idrottsverksamhet
30.
Understöd till programmet Skolan i rörelse
(reservationsanslag 3 år)
Projektet Skolan i rörelse får 7 miljoner euro i anslag med allmänna budgetmedel. Projektet startade i början av 2016 och finansieringen kommer att upphöra nästa år. Projektet har varit lyckat och ska utvidgas till småbarnspedagogiken och andra stadiet. 
När det upphör nästa år måste det finnas beredskap att fortsätta genomföra den praxis som bedöms vara bäst inom ramen för normal finansiering. 
50.
Penningspelsverksamhetens vinstmedel för främjande av fostran inom motion och idrott
(förslagsanslag)
För att främja fostran inom motion och idrott används 164,9 miljoner euro av vinstmedlen från penningspelsverksamhet. Syftet är att förbättra tillgången till motion och öka deltagandet i motions- och idrottsverksamhet, främja motion för hela befolkningen och stärka kompetensen och faktaunderlaget i fråga om motion. De största summorna går till medborgarverksamhet inom motion och idrott (45,1 miljoner euro) och byggande av idrottsplatser (37,3 miljoner euro). 
Utskottet vill särskilt lyfta fram insatserna för att få befolkningen att motionera mera, eftersom motionen har påvisade obestridliga kopplingar till hälsa, välbefinnande, arbetsförmåga och äldre människors funktionsförmåga och möjligheter att klara sig i hemmet. Dessutom är effekterna på skolelevernas inlärning positiva. Enligt WHO:s bedömning går typ 2-diabetes och kranskärlssjukdom till stor del att förebygga genom att man gör enkla ändringar i sina mat- och motionsvanor och slutar röka. 
Ändå motionerar bara en liten del av befolkningen tillräckligt. Ungefär en tredjedel av barnen och de unga, en femtedel av de vuxna och bara några procent av de äldre motionerar tillräckligt med tanke på hälsan. Bristen på motion avspeglas i form av direkta och indirekta samhällsekonomiska kostnader. I Finland uppskattas priset för fysisk inaktivitet ligga på 1–2 miljarder euro av de årliga totalkostnaderna för hälso- och sjukvård. 
Dessutom bör ojämlikhetsutvecklingen ägnas mer uppmärksamhet och resurser bör dirigeras till hälsofrämjande för de grupper som har de sämsta möjligheterna att motionera själva. Personer med funktionsnedsättning, äldre med försämrad funktionsförmåga och barn i mindre bemedlade familjer finns bland de grupper som har störst nytta av motions- och idrottsverksamhet. 
Utskottet ser det som viktigt att den statliga styrningen av verksamheten blir tydligare. Behovet finns eftersom motions- och idrottsrelaterade beslut fattas inom många olika förvaltningsområden. Dessutom måste finansieringen bli effektivare och mer öppen för insyn, så att samma pengar bättre kan användas för att nå de mål som ställs upp för idrottsväsendet. Utskottet ser det som viktigt att de här frågorna tas upp i den idrottspolitiska redogörelsen som är under beredning. 
Stöd till unga idrottare 
För stöd till toppidrott föreslås 12,9 miljoner euro nästa år. De viktigaste stödformerna är idrottsstipendier, stöd till idrottsakademier och träningscentra samt stöd till Urheilijoiden Ammattienedistämissäätiö (URA). 
I budgeten för 2017 ökade utskottet anslaget med 965 000 euro, varav 500 000 euro för idrottsstipendier, 165 000 euro till URA och 300 000 euro för expertstöd till idrottsakademierna. Anslagen var av engångsnatur, så de ingår inte i budgetpropositionen för nästa år. 
Enligt utredning fanns det behov av tillskott och det ökade anslaget gjorde det möjligt att bland annat öka idrottsstipendierna, stärka experttjänsterna för idrottsakademierna, stödja hälso- och sjukvård för idrottare och förbättra idrottande studerandes socioekonomiska ställning. 
Utskottet ser det som motiverat att det ekonomiska stödet till unga idrottare med framgångspotential höjs också för nästa år, eftersom den stödbaserade verksamheten då blir mer långsiktig och besluten mer förutsebara. 
Utskottet ökar momentet med 965 000 euro, varav 500 000 euro för träningsstipendier till idrottare, 300 000 euro för stöd till idrottare via idrottsakademiernas expertverksamhet och 165 000 euro för bidrag till Urheilijoiden Ammattienedistämissäätiö (URA). 
Momentet ökas med totalt 965 000 euro. 
Momentet minskas med 965 000 euro. Momentets slutsumma förändras inte till följd av detta. 
Momentet får följande lydelse: 
(Stycke 1 som i RP 176/2017 rd) 
Anslaget får användas 
(Punkt 1 och 2 som i RP 106/2017 rd) 
3) till ett belopp av högst 2 200 000 euro till betalning av träningsstipendier till idrottare 
(Punkt 4—11 som i RP 106/2017 rd) 
(Stycke 3—6 som i RP 106/2017 rd) 
(Stycke 7 som i RP 176/2017 rd) 
(Stycke 8 som i RP 106/2017 rd) 
52.
Statsandel till idrottsutbildningscenter och finansiering av kalkylerade kostnader för idrottsvetenskapliga projekt
(fast anslag)
Utskottet hänvisar till det som sägs under moment 29.90.50 och ökar anslaget under momentet med 965 000 euro. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 1 494 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 106/2017 rd) 
91.
Ungdomsarbete
Resurserna för ungdomsarbete uppgår till sammanlagt 75,8 miljoner euro, varav 54,8 miljoner euro är vinstmedel från penningspelsverksamhet. Utskottet ser positivt på att budgetfinansieringen av verkstadsverksamhet och uppsökande ungdomsarbete ligger kvar på 2017 års nivå hela ramperioden 2018—2021, för det möjliggör långsiktig verksamhetsplanering. Finansieringen av spetsprojektet Ungdomsgarantin ändras i riktning mot en kollektiv garanti fortsätter också nästa år och dirigeras bland annat till uppsökande ungdomsarbete. Avsikten är att i stor omfattning utveckla tjänsterna för unga samt att fördjupa samarbetet mellan den offentliga, den privata och tredje sektorn för att stödja de unga. 
Utskottet välkomnar det åtgärdsprogram med 19 punkter som regeringen godkände vid ramförhandlingarna i våras. Syftet är att motverka utanförskap och främja välbefinnande för barn och unga. För att förbättra samordningen har programmet senare tagits med i samma paket som ungdomsgarantin och åtgärderna mot ungdomsarbetslöshet. 
Trots många insatser är utanförskapet fortfarande ett stort problem. Tjänsterna når fortfarande inte ut till alla hjälpbehövande unga, och de unga vill inte alltid göra något åtagande för att omfattas av tjänsterna. 
Enligt en utredning som nyligen publicerats av stiftelsen Me-säätiö finns det nu 69 000 marginaliserade unga under 30 år. Utanförskapet beräknas orsaka kostnader på 1,4 miljarder euro per år, vilket motsvarar ungefär 20 000 euro per person. En ung person i den värsta riskkategorin kostar ungefär 400 000 euro för samhället under hela sitt liv. Siffrorna är indikativa, för de unga har mycket varierande situation och bakgrund, men vittnar i vilket fall som helst om hur massivt problemet är på individuell nivå men också om vilka konsekvenser det får på samhällsekonomin. 
Utskottet lägger vikt vid multidisciplinära, fungerande servicekedjor som syftar till att aktivt nå ut till de unga som inte omfattas av utbildning, arbetsliv och tjänster och som redan har marginaliserats eller löper risk att bli marginaliserade. Hjälpen bör erbjudas så tidigt som möjligt och alla tjänster bör finnas tillgängliga över en disk. Särskild uppmärksamhet bör ägnas olika slags övergångsfaser såsom inledningen av studier på andra stadiet, då risken är störst för att den unga blir utan tjänster. 
Utskottet ser det som angeläget att effekterna av åtgärderna och arbetsformerna bevakas, så att resurserna sätts in på den verksamhet där de får störst genomslag. 
Avslutningsvis vill utskottet också peka på den stora betydelsen av högkvalitativ småbarnspedagogik, grundläggande utbildning och fortsatt utbildning när det gäller att förebygga utanförskap. 
50.
Penningspelsverksamhetens vinstmedel för främjande av ungdomsarbete
(förslagsanslag)
Utskottet hänvisar till det som står under kapitel 29.91 och lyfter fram insatserna för att förebygga och minska utanförskap. Bekämpningen av utanförskap kräver allsidiga åtgärder och också försök med nya handlingsmodeller. 
Utskottet ökar momentet med 400 000 euro för arbete mot utanförskap bland unga. Anslaget är avsett för förebyggande av utanförskap, hjälp till marginaliserade unga och unga som löper risk att bli marginaliserade för att de ska kunna ta sig ut ur den onda cirkeln av utanförskap genom att utveckla verksamheten enligt principen att tröskeln för att mötas ska vara låg och att alla tjänster ska finnas tillgängliga över en disk. Syftet är att generera arbetsförmåga via delaktighet och anknytande hälso- och sjukvård samt nya kanaler till sysselsättning genom samarbete mellan tredje sektorn, social- och hälsovårdsdistriktet och andra aktörer. Först bör det lämpligen ordnas regionala försök och därefter bör lyckad praxis spridas över hela landet. 
Momentet minskas med 400 000 euro, så anslaget under momentet ändras inte. 
51.
Verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete
(reservationsanslag 2 år)
Utskottet hänvisar till det som sägs under moment 29.91.50 och ökar anslaget under momentet med 400 000 euro. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 19 923 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 106/2017 rd) 
52.
Vissa understöd
(reservationsanslag 2 år)
För stöd till samernas kultur- och språkboverksamhet föreslås 700 000 euro och dessutom finns 200 000 euro i anslag under moment 29.91.50 för stöd till kultur- och språkboverksamhet utanför sameområdet. 
Men enligt utredning till utskottet är behovet av anslag betydligt större än så. Kostnadsökningen beror på att nya enheter har inrättats och att arbetstagarnas kompetensnivå har stigit tack vare den samiska utbildningen för barnträdgårdslärare, vilket gör att personalkostnaderna stiger. 
Utskottet ökar anslaget för stöd till samernas kultur- och språkboverksamhet med 300 000 euro. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 1 800 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 106/2017 rd) 
Huvudtitel 30
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
01.
Förvaltning och forskning
05.
Naturresursinstitutets omkostnader
(reservationsanslag 2 år)
Naturresursinstitutets anslag har minskat med mer än 25 miljoner euro under de fyra senaste åren. Minskningen beror till största delen på reformen av forskningsfinansieringen, som innebar att delar av forskningsinstitutens finansiering överfördes till anslagen för rådet för strategisk forskning och för utrednings- och forskningsverksamhet som stöder statsrådets beslutsfattande. Syftet var att de resurserna delvis ska återbetalas till forskningsinstituten som inkomst i form av projektfinansiering. Naturresursinstitutet (Luke) har ändå finansierat instrumenten i fråga mångdubbelt mer än vad institutet fått in i finansiella resurser för instrumenten och därmed tvingats krympa sin verksamhet i snabb takt. 
Utskottet är oroat över huruvida Lukes resurser räcker. Luke har ett viktigt ansvar för att förväntningarna på bioekonomin infrias. Syftet med finansieringsreformen inom forskningssektorn var inte att skära ner på verksamheten utan att rikta in forskningen bättre och höja dess kvalitet samt öka samarbetet genom en ändrad finansieringsstruktur. 
Utskottet lyfter också fram den forskning kring produktion, förädling och marknadsföring av specialsvampar som inleddes vid Naturresursinstitutet i decennieskiftet 2010. Världsmarknaden för specialsvampar har uppskattats till hela 20 miljarder euro. I synnerhet sprängtickan har blivit en ny produktions- och inkomstkanal både för skogsägare och för livsmedelskedjan. Det krävs ändå fortsatt utveckling av produktionsprocessen för att öka hemma- och exportmarknaden. Det brådskar också med att skaffa namnskydd. 
Utskottet ökar momentet med 200 000 euro för forskning och främjande av kommersialiseringen av sprängticka tillsammans med Pro Pakuri Finland ry. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 70 004 000 euro. 
Anslaget får även användas 
(Punkt 1 som i RP 176/2017 rd) 
(Punkt 2—6 som i RP 106/2017 rd) 
(Stycke 3 som i RP 176/2017 rd) 
10.
Utveckling av landsbygden
50.
Statsbidrag för utvecklande av landsbygdsnäringarna
(reservationsanslag 3 år)
Under momentet föreslås 3,466 miljoner euro, alltså 1,9 miljoner euro mindre än för 2017. Det tillskott som riksdagen gjorde i fjol har alltså dragits av från anslaget. Riksdagen har ökat anslaget i mer än tio år, med ett undantag. Utskottet anser att det är nödvändigt att regeringen beaktar riksdagens vilja och i budgetförslaget för 2019 ser till att anslaget under momentet är tillräckligt. Statsbidraget under momentet är viktigt för att hjälpa upp gårdarnas svåra ekonomiska situation. I det här läget är det inte lämpligt att hålla fast vid regeringsprogrammets beslut om att skära ner understöden till organisationer. Också de anställda inom organisationerna slipper då ovissheten om huruvida finansieringen kommer att räcka till och anställningarna att fortsätta. 
En bred och oberoende rådgivning erbjuder gårdarna individuella lösningar för att utveckla företagsverksamheten och möjliggör bättre lönsamhet för företagen. Rådgivningsorganisationerna tillhandahåller konkret hjälp med bland annat utvecklande av arbetssätten, kompetenshöjning, investeringar och skuldsanering. En utomstående person kan också vara ett moraliskt stöd och en extra resurs av avgörande betydelse för att styra in gården på rätt kurs. På så sätt kan man undvika onödiga konkurser och personliga tragedier. Ett litet statsbidrag får i bästa fall mångdubbel effekt på de enskilda gårdarna och i och med en bättre lönsamhet återbetalas rådgivningsmedlen till staten i form av ökade skatteintäkter. 
Statsbidraget måste leda till konkreta resultat för att gårdarna ska ta sig ur lönsamhetskrisen. Det är t.ex. viktigt att gårdarna har planer för hur de ska klara sig ekonomiskt och att företagarna får bättre kunskaper i affärsverksamhet. Också e-tjänsterna behöver utvecklas. 
Utskottet ökar momentet med 1 900 000 euro, varav 48 000 euro anvisas för Suomen Hevostietokeskus ry. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 5 266 000 euro. 
(Stycke 2 och 3 som i RP 106/2017 rd) 
55.
Statsbidrag för 4H-verksamhet
(reservationsanslag 2 år)
Under momentet föreslås 3,305 miljoner euro, alltså 600 000 miljoner euro mindre än för 2017. Det tillskott som riksdagen gjorde i fjol har alltså dragits av från anslaget. Riksdagen har ökat anslaget också under detta moment under mer än tio år. Utskottet anser att det är nödvändigt att regeringen respekterar riksdagens vilja och i budgetförslaget för 2019 ser till att riksdagen inte mera behöver ingripa i anslaget under momentet. 
Ungdomsarbetet inom 4H-organisationerna stöder utveckling i arbetslivet och i företagsamhet och förebygger utslagning av unga. Kärnan i arbetet kan sammanfattas i handlingsmodellen Tre steg till arbetslivet, som stöder barn och unga så att de blir ansvarsfulla och företagsamma medborgare, både i städerna och på landsbygden. Föreningarna har 2 700 klubbar med sammanlagt nästan 50 000 ungdomsmedlemmar. I byarna på landsorten är detta allt oftare den enda hobbyn nära hemmet. 
Det är viktigt att säkerställa 4H-ungdomsarbetet. Därför ökar utskottet momentet med 600 000 euro. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 3 905 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 106/2017 rd) 
20.
Jordbruk och livsmedelsekonomi
Jordbrukets lönsamhet 
Jordbrukens lönsamhet är dålig i Finland. Producentpriserna sjönk snabbt flera tiotals procent efter början av 2013 och har varit låga redan i många år. Samtidigt har produktionskostnaderna förblivit höga. 
Naturresursinstitutet uppskattar att den genomsnittliga företagarinkomsten inom jordbruket är 8 700 euro per gård 2017. Om man drar av kostnaderna för företagarfamiljens eget arbete och kapital är den genomsnittliga förlusten 32 000 euro. Det finns dock stora skillnader mellan företagen. Utskottet menar därför att det är nödvändigt att man arbetar för att allt fler gårdar ska bli lönsamma. 
Sammanlagt 1,749 miljarder euro finns att tillgå för jordbruksstöd 2018. Det är 1,2 procent mindre än 2017. EU-stöden står för 773 miljoner euro. Merparten, 33 miljoner euro, av den inbesparing enligt regeringsprogrammet som hänför sig till jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde gäller den kompensationsersättning som i sin helhet finansieras av nationella medel. Nedskärningen minskades emellertid i den tredje tilläggsbudgeten för 2017 med 21 miljoner euro. Det betyder att kompensationsersättningarna minskar med 5 euro per hektar 2018, då minskningen annars skulle ha varit 10 euro större per hektar. 
Växtperioden 2017 var synnerligen svår ända från sådden. På grund av de svåra skördeförhållandena blev skörden enligt jord- och skogsbruksministeriet obärgad på ca 100 000 hektar. Också kostnaderna för bärgning och torkning blev exceptionellt höga. Merkostnaden för gårdarna uppskattas till sammanlagt 100—150 miljoner euro, vilket är nästan en tredjedel av den totala inkomsten inom jordbruket. 
Utskottet anser att det är positivt att regeringen i den tredje tilläggsbudgeten för 2017 anvisade ett anslag på 25 miljoner euro för att underlätta odlarnas situation. Meningen är att stödet ska beviljas inom ramen för systemet med återbäring av energiskatt. Staten har inte längre tydliga verktyg för att ersätta skördeskador. Det tidigare ersättningssystemet för skördeskador upphörde som planerat 2015. De frivilliga skördeskadeförsäkringarna har ändå inte visat sig fungera, eftersom priserna på försäkringspremierna har blivit höga på grund av det svaga konkurrensläget när det gäller utbudet på försäkringar. Utskottet anser att förvaltningen aktivt bör se till att man tar fram fungerande verktyg för riskhantering. 
Jordbruksverksamheten kräver en relativt hög soliditet, vilket beror på den höga kapitalintensiteten och den låga omsättningshastigheten på kapitalet. Inom EU har soliditeten inom jordbruket under de senaste åren legat på i genomsnitt 85 procent. Motsvarande siffra i Finland var 73 procent 2017. Under 2000-talet ökade skulderna snabbare än kapitalet. Finansieringen av investeringar har således stött sig på främmande kapital. Skulderna inom jordbruket har börjat öka klart när gårdarna blivit större. Relationen mellan skulder och omsättning, alltså den relativa skuldsättningen, steg från 76 till 96 procent 2012—2016. De ökade skulderna har lett till en ökad finansiell risk, även om de låga låneräntorna har underlättat läget. Skillnaderna i skuldsättning är stora, både mellan gårdar och mellan olika produktionsinriktningar, men skulderna har koncentrerats till ofta unga företagare som har gjort stora investeringar. 
Utskottet är oroat över att den instabila marknaden för jordbruksprodukter och de varierande skördenivåerna klart har ökat risken för att misslyckas. Mest påverkas företagarinkomsten av marknadsutvecklingen. Jordbruks- och investeringsstöden spelar ändå en viktig roll för att hålla uppe inkomstnivån och produktionsvolymen inom jordbruket. Naturresursinstitutet uppskattar att för varje euro stöd som skärs ned minskar företagarinkomsten med en euro. För att den positiva strukturutvecklingen inom jordbruket ska fortsätta och produktionsnivån inte ska sjunka krävs det stabila och långsiktiga jordbruksstöd. Utskottet konstaterar ändå att vi inte ens med höga stöd kan upprätthålla produktion och investeringar om marknadsutsikterna länge är ogynnsamma. 
Det allra mest väsentliga enligt utskottet är att undersöka hur producentens andel kan ökas i livsmedelskedjan och hur lönsamheten kan förbättras permanent. Det är t.ex. viktigt att ta fram bästa lösningar för gårdarna, att förbättra primärproduktionens förhandlingsposition och ursprungsmärkningen av produkterna samt att främja exporten av livsmedel som är så högt förädlade som möjligt. En annan viktig sak är att utreda om produktionskostnaderna kunde sänkas genom myndighetsbestämmelser, t.ex. om lättare konstruktioner för djurstallar. 
Särskilt oroat är utskottet över möjligheterna till generationsväxling inom jordbruket och branschens attraktionskraft. Behovet av nya företagare är stort. Man bör därför satsa på utbildning i jordbruk och ekonomisk kompetens för unga jordbrukare och skapa framtidstro. Antalet jordbruks- och trädgårdsföretag i vårt land minskade från 78 000 företag till 47 200 företag 2000—2017. Samtidigt har storleken på de gårdar som fortsätter med produktionen och produktionsvolymerna ökat, men inte heller det har ökat lönsamheten. Om minskningen av antalet gårdar tilltar så att livsmedelsproduktionen med inhemska råvaror sjunker, äventyras också försörjningsberedskapen i landet. 
Utskottet anser också att det är synnerligen behövligt att regeringen föreslår satsningar för att stödja jordbruksföretagare så att de orkar med sitt arbete. Det föreslås att avgifterna för lantbruksavbytarservicens vikariehjälp sänks med 1 miljon euro och att det beviljas ett anslag om 1 miljon euro för projektet Ta hand om bonden vid social- och hälsovårdsministeriet. Samtidigt bör man komma i håg att avgifterna inom avbytarverksamheten i regel åter stiger till samma nivå som 2016. 
47.
Utvecklande av livsmedelskedjan
(reservationsanslag 3 år)
Utskottet anser att det föreslagna anslaget på 2,869 miljoner euro under momentet är motiverat. Anslaget används för att finansiera åtgärder som stöder målen för den livsmedelspolitiska redogörelsen samt de åtgärder som ingår i utvecklingsprogrammen för ekologisk och närproducerad mat. Andra särskilda utvecklingsområden inom sektorn för ekologisk och närproducerad mat är att bl.a. öka upphandlingskompetensen och beakta de professionella kökens behov. 
Av anslaget under momentet har 1,5 miljoner euro reserverats för genomförande av ett spetsprojekt (Den finländska matproduktionen ska bli lönsam, handelsbalansen bättre och den blå bioekonomin större) som ingår i regeringsprogrammets strategiska mål för bioekonomi och ren teknik med målet att öka efterfrågan på och exporten av inhemska livsmedel. När man ersätter importerad mat med finländsk närproducerad och ekologisk mat förbättras handelsbalansen för livsmedel. Den ekologiska maten har också goda exportmöjligheter, eftersom efterfrågan på den ökar både i Europa och på andra håll i världen. Finlands specialitet är att vi har världens största certifierade ekologiska plockningsareal, nästan 312 miljoner hektar. En effektivisering av användningen av områdena för produktion och export av högt förädlade produkter skapar nya affärsekonomiska möjligheter särskilt i landets norra delar. 
Utskottet anser att det är bra att man med anslagen under momentet också stöder åtgärder i enlighet med åtgärdsprogrammet för naturproduktbranschen 2020. Naturproduktbranschen har stor potential, och branschomsättningen har ökat till 300 miljoner euro. Både användningen av naturprodukter i vårt land och exporten av dem ökar. De har också blivit en mycket stor attraktionsfaktor för turismen. Åtgärderna bör fortsatt stärkas. 
Utskottet ökar momentet med 150 000 euro till Arktiska Aromer rf för främjande av exporten av naturprodukter och 100 000 euro till Pro Luomu ry för främjande av naturenlig produktion. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 3 119 000 euro. 
(Stycke 2—4 som i RP 106/2017 rd) 
61.
Överföring till Gårdsbrukets utvecklingsfond
(reservationsanslag 3 år)
Att öka tillgångarna i Gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera) är en del av regeringens spetsprojekt vars syfte är att förbättra den finländska matproduktionens lönsamhet bland annat genom att främja strukturutvecklingen inom jordbruket. Finansieringen för 2016—2018 uppgår till sammanlagt 90 miljoner euro. Makeras betydelse har ökat i och med lönsamhetskrisen inom jordbruket. 
Det största enskilda stödobjektet när det gäller Makeras understöd är investeringsstöden enligt lagen om strukturstöd till jordbruket (1476/2007). Enligt en undersökning om lantbrukets strukturutveckling och investeringsbehov fram till 2030 som gjorts vid Naturresursinstitutet (Maatalouden rakennekehitys ja investointitarve vuoteen 2030, Forskning om naturresurs- och bioekonomi 19/2017) är investeringarna inom jordbruket den motor som håller igång produktivitetsökningen, livsdugligheten och den totala produktionen. När investeringarna minskar börjar dessa så småningom avta vilket senast efter några år har konsekvenser också för tillgången på inhemska råvaror inom livsmedelsindustrin. Enligt uppskattningar kunde hela två tredjedelar av investeringarna utebli utan stödet. 
Makera finansierar också tillämpade forsknings-, utvecklings- och utredningsprojekt som gäller lönsamheten inom branschen och vars syfte är att utveckla konkurrenskraften på ett hållbart sätt och producera information som behövs för beslutsfattandet inom förvaltningsområdet. Dessutom har man med fondens hjälp kunnat reagera på förändringar i verksamhetsmiljön och på finansieringsbehov. Till exempel har man genom beviljad statsborgen kunnat hjälpa upp gårdarnas likviditet (lag 922/2016). 
Utskottet betonar att det är viktigt att se till att Makeras pengar räcker också i fortsättningen och samtidigt beakta att investeringarna eventuellt blir livligare när lönsamhetskrisen inom jordbruket lättar. Makera beräknas ha inkomster på sammanlagt 125 miljoner euro till sitt förfogande 2017, och inkomsterna väntas minska så att bara ca 17,4 miljoner euro återstår 2020. 
40.
Naturresursekonomi
22.
Främjande av naturresurs- och bioekonomi
(reservationsanslag 3 år)
Utskottet anser att det är lämpligt att 10 miljoner euro av anslaget under momentet används för spetsprojektfinansiering för insatsområdet bioekonomi och ren teknik. Av detta är det meningen att 4 miljoner euro ska gå till projektet skoglig information och elektroniska tjänster för att effektivisera nyttjandet av informationen om våra skogsresurser. Målet är att öka utbudet av virke genom att förbättra kvaliteten på informationen och dess rörlighet med hjälp av e-tjänster. För utvecklande av affärsverksamhet som baserar sig på vatten (blå bioekonomi) anvisas ett anslag på 1 miljon euro och för återvinning av näringsämnen samt skydd av Östersjön och vattendragen ett anslag på 5 miljoner euro. 
Utskottet anser att det är viktigt att spetsprojektfinansieringen används för genuint ny och innovativ utveckling och att man samtidigt förbättrar förutsättningarna för en konkurrenskraftig affärsverksamhet som baserar sig på ett hållbart nyttjande av naturresurser. Särskilt intressanta är enligt utskottet satsningarna på internationalisering av vattensektorn. Utskottet ser stora möjligheter inom sektorn. Till exempel är det meningen att i ett projekt som genomförs av Finlands Vattenforum prova nya verksamhetsmodeller för att effektivisera internationaliseringen inom vattensektorn och intensifiera samarbetet med Finpro/Business Finland. 
Av anslaget under momentet ska 4,4 miljoner euro gå till utvecklingsprojekt som stöder spetsprojekten och som är viktiga för verkställandet av den bioekonomisk strategin. Det handlar bland annat om att utveckla den cirkulära ekonomin och främja verksamheten hos nya företag inom bioekonomi. 
42.
Ersättning för rovdjurs skadegörelse
(reservationsanslag 2 år)
Skadorna orsakade av rovdjur kommer att vara på samma nivå 2017 som 2016, då skadorna på ren uppgick till 10,4 miljoner euro och skadorna på husdjur till 0,5 miljoner euro. 
Finland får ersätta skador på ren till ett belopp av högst 10 miljoner euro. Det är den betalningsfullmakt som kommissionen beviljade Finland vid notifieringen av ersättningssystemet. Ersättningarna för skador på ren skars således ner med 4 procent 2016, och detsamma tvingas man göra också 2017. Nedskärningarna gäller dock inte husdjursskador. Från momentet har man också betalat 0,5 miljoner euro för åtgärder för förebyggande av skador. 
Utskottet anser att det är viktigt att anslaget under momentet räcker till ersättningar inom de gränser som kommissionen har dragit upp. Också förebyggande åtgärder måste vidtas i så stor utsträckning som möjligt för att minska skadorna. Kostnaderna ska inte bäras av enskilda personer eller kommuner. Utskottet påskyndar också åtgärder för att ersätta och förebygga skador orsakade av andra skyddade djur, till exempel vitkindad gås och kaja. Stora flockar orsakar betydande ekonomiska förluster på åkrarna. Ärendet bereds vid miljöministeriet. 
44.
Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet
(förslagsanslag)
För finansiering av hållbart skogsbruk (Kemera) föreslås ett anslag på 56,23 miljoner euro och en bevillningsfullmakt på 59 miljoner euro. 
Ett mål i Nationella skogsstrategin 2025 är att utöka användningen av inhemskt virke. Bland målen i regeringsprogrammet finns att öka den årliga virkesanvändningen med 15 miljoner kubikmeter under regeringsperioden. Skogsindustrin har startat ett flertal investeringsprojekt av vilka en del redan är i produktionsdrift. De väntas leda till att det årliga virkesbehovet ökar med totalt nästan 10 miljoner kubikmeter. Virkesbehovet kommer att öka ytterligare om de planer inom skogsindustrin och energiindustrin som diskuterats i offentligheten realiseras. 
Utskottet konstaterar att den ökade användningen av virke kräver satsningar på virkesproduktion för att ytterligare höja nivån på hållbara avverkningar. Kemera-stödet sätts in där det får största möjliga effekt på skogsvården och virkestillgången, så att målen i de regionala skogsprogrammen kan nås. Mest stöd går till tidig vård av plantbestånd och vård av ungskog. Även finansieringen av ombyggnad av skogsvägar är viktig för att främja bioekonomin. Ett vägnät i gott skick är en förutsättning för skogsvård och -användning. Anslag beviljas också för planering och genomförande av vattenvårdsåtgärder i samband med projekt för vård av torvmarksskog. 
Utskottet noterar att Finlands skogscentral uppskattar att ca 9 miljoner euro av stödet för 2017 kommer att bli oanvänt. En orsak till detta är åtminstone delvis att efterfrågan på projekt för vård av torvmarksskog och ombyggnad av skogsvägar inte motsvarar det uppskattade behovet av åtgärderna. Utskottet anser att det är ytterst viktigt att jord- och skogsbruksministeriet redan innevarande år kartlägger flaskhalsarna inom planeringen av gemensamma projekt. Hindren måste undanröjas och den finansiering som inte används 2017 vara tillgänglig för genomförande av projekt 2018. 
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Utskottets förslag till uttalande
Riksdagen förutsätter att moment 30.40.44 i tilläggsbudgetpropositionen för 2018 ökas med ett anslag motsvarande den summa som blir oanvänd av stödet för tryggande av virkesproduktionens uthållighet för 2017. 
45.
Främjande av vården av skogsnatur
(reservationsanslag 3 år)
Utskottet anser att det är positivt att regeringen föreslår en höjning av anslaget under momentet med 2 miljoner euro jämfört med 2017. När virkesanvändningen ökar måste allt större vikt läggas vid vård och förbättring av skogsnaturens mångfald. Av anslaget ska 3,37 miljoner euro gå till miljöstöd och 1,657 miljoner euro till naturvårdsprojekt. Genomförandet av handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) kan således tryggas på ett område som omfattar 3 200 hektar. Det är också positivt att ca 0,5 miljoner euro av anslaget under moment 30.40.22 används till finansiering av METSO:s riksomfattande utvecklingsprojekt och nätverksbyggen och att finansieringen av handlingsplanen har ökats också inom miljöministeriets förvaltningsområde. 
46.
Statsbidrag till Finlands skogscentral
(reservationsanslag 2 år)
Under momentet föreslås 39,4 miljoner euro, alltså 1,8 miljoner euro mindre än för 2017. Av minskningen beror 1,4 miljoner euro på riktlinjerna i regeringsprogrammet. Dessutom har man strukit det tillägg på 0,4 miljoner euro som riksdagen beviljade för att avarbeta ärendebalansen inom Kemerasystemet och för att utveckla det elektroniska systemet för handläggning av ansökningar. 
Utskottet välkomnar det nya elektroniska ärendehanteringssystemet MinSkog.fi. Det har underlättat översändandet av ansökningar om Kemerafinansiering och anmälningar om verkställande till Finlands skogscentral, vars beslutsfattande också i övrigt har blivit smidigare. Systemet behöver ändå fortsatt utvecklas för att göra behandlingen ännu snabbare och öka effektiviteten. 
Enligt uppgift till utskottet kommer Finlands skogscentral att behandla ca 120 000 anmälningar om användning av skog 2017. Samtidigt har antalet handlingar enligt den nya lagen om Kemera ökat med över 50 procent. Antalet anmälningar om skogsanvändning och terrängundersökningar väntas öka också 2018 när virkesanvändningen ökar. Den produktivitetshöjning som möjliggjorts av det elektroniska systemet och den smidigare behandlingen räcker inte för att klara av den ökande arbetsmängden. 
Utskottet konstaterar att Finlands skogscentral är den centrala organisation som sörjer för en hållbar virkesproduktion och uppmuntrar skogsägarna till en god skogsvård och virkesförsäljning. Skogscentralen har också en viktig roll när det gäller att producera skoglig information och effektivisera nyttjandet av informationen. Med tanke på konkurrenskraften hos hela skogssektorn är det väsentligt att Finlands skogscentral har tillgång till effektiva system och tillräckliga resurser för att sköta de uppgifter som ålagts den. 
Utskottet ökar momentet med 500 000 euro för att påskynda behandlingen av ansökningar om Kemera-stöd. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 39 900 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 106/2017 rd) 
51.
Främjande av fiskerihushållningen
(reservationsanslag 2 år)
Utskottet ser det som viktigt att öka konsumtionen av inhemsk fisk. Inhemsk fisk som fångas i kommersiellt syfte utgör numera bara 6 procent av den totala konsumtionen. Antalet yrkesfiskare väntas fortsatt minska under de närmaste åren. Det är i regel inte efterfrågan som är problemet på marknaden för inhemsk fisk, utan den inhemska fisken har god åtgång. Problemet är framför allt det låga utbudet. 
Utskottet anser att det är positivt att finansieringen för Europeiska havs- och fiskerifondens (EHFF) operativa program kan användas bland annat för att stödja investerings- och utvecklingsprojekt inom fiskerihushållningen och miljöprojekt inom fisket. På det sättet kan man öka utbudet av inhemsk fisk, särskilt genom vattenodling. För yrkesfiskets del bör särskild vikt läggas vid livskraftiga fiskbestånd och vid att minska de skador som orsakas av säl och skarv och öka fiskens värde, så att näringen är lönsam och attraktiv också för unga. Det är också viktigt att satsa på nya näringsmöjligheter i anslutning till fisket, till exempel utvecklande av fisketurism. Det är viktigt att fortsatt stödja det arbete som fiskerinäringen själv utför för att främja näringen. 
Utskottet lyfter också fram arbetet med utrotningshotade fiskbestånd och lägger stor vikt vid regeringens spetsprojekt för att försöka återställa vandringsfiskarnas fortplantningscykel i de för fiskenäringen viktigaste objekten i fiskvägsstrategin. Utskottet betonar särskilt åtgärderna för att stärka beståndet av insjölax och betonar att man samtidigt måste sörja för en tillräcklig övervakning av fisket. 
På samma sätt som i tidigare budgetbetänkanden noterar utskottet att det med hjälp av effektiviserat karpfiske och planer för vård av fiskbestånd är möjligt att effektivt avlägsna fosfor ur eutrofierade vatten. Ambitionen bör vara att utöka det hållbara reduktionsfisket i havsområdet och i vissa eutrofierade insjöområden och främja förädlingen av karpfisk till livsmedel. 
Utskottet ökar momentet med 150 000 euro, varav 50 000 euro går till bidrag till Finlands Yrkesfiskarförbund FYFF rf och 100 000 euro till Pohjois-Karjalan Kalatalouskeskus ry för åtgärder inom fiskeövervakningen. Dessutom återställer utskottet i momentets beslutsdel omnämnandet att anslaget får användas för bidrag till Finlands Yrkesfiskarförbund FYFF rf. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 10 250 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 106/2017 rd) 
Av anslaget används 50 000 euro till bidrag till Finlands Yrkesfiskarförbund FYFF rf. (Nytt) 
(Stycke 4 och 5 som stycke 3 och 4 i RP 106/2017 rd) 
53.
Vissa statsunderstöd inom naturresursekonomin
(reservationsanslag 2 år)
Under momentet föreslås 1,132 miljoner euro, alltså 200 000 euro mindre än för 2017. Av anslaget används 440 000 euro till understöd för anläggning av skogsfröplantager och 692 000 euro till projektunderstöd till allmännyttiga samfund. 
Utskottet konstaterar att den minskade projektfinansieringen inte får försämra den utvecklingsverksamhet som bedrivs för att främja tillväxten och konkurrenskraften inom naturresursekonomin. Till exempel har Arbetseffektivitetsföreningen rf med hjälp av finansieringen kunnat satsa på bl.a. utvecklingsinsatser för skogssektorn. Föreningen beviljades ett anslag om 201 300 euro under momentet 2017. Utskottet ser det som behövligt att fortsätta projektverksamheten också 2018. 
Utskottet ökar momentet med 300 000 euro, varav 200 000 euro går till Arbetseffektivitetsföreningen rf för utvecklingsprojekt inom skogsbruket. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 1 432 000 euro. 
(Stycke 2 och 3 som i RP 106/2017 rd) 
70.
Lantmäteri och datalager
40.
Utgifter för understödjande av fastighetsförrättningar
(förslagsanslag)
Den splittrade fastighetsstrukturen i landet undergräver lönsamheten för jord- och skogsbruksnäringarna. Genom ägoregleringar ökar man storleken på skiften och lotter och förkortar avstånden. Sedan 2012 har den årliga regleringsarealen minskat från tidigare 10 000 hektar till 6 000 hektar. Minskningen beror på den sänkta nivån på anslagen. Huvudvikten har legat på projekt som gäller åkrar och som inletts före 2015. Med den föreslagna finansieringen på 4 miljoner euro är det inte möjligt att inleda en enda ny reglering 2018. 
Utskottet ser det som behövligt att fortsätta med ägoregleringarna och konstaterar att en god fastighetsstruktur omedelbart förbättrar produktionens lönsamhet. Nya regleringar av såväl åkrar som skogsägor behöver kunna inledas också i fortsättningen. Noteras bör att ungefär hälften av anslaget betalas tillbaka till staten via markägarnas avgiftsandelar efter det att ägoregleringarna blivit klara. 
Utskottet ökar momentet med 200 000 euro för ägoregleringar. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 4 200 000 euro. 
(Stycke 2 och 3 som i RP 106/2017 rd) 
Huvudtitel 31
KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Anslagen under huvudtiteln uppgår nästa år till 3,38 miljarder euro, vilket är cirka 149 miljoner euro mer än för i år. Huvuddelen av resurserna (ca 2 miljarder euro) avsätts för underhåll och utveckling av transportnätet och på grund av programmet för eftersatt underhåll är uttryckligen finansieringsnivån för bastrafikledshållningen högre än förr. Det motsvarar prioriteringarna i regeringsprogrammet liksom också förslagen i budgetpropositionen om att främja digitalisering och utnyttja information. 
I budgetpropositionen ingår också åtgärder baserade på en halvtidsrapport från den parlamentariska transportnätsarbetsgruppen i syfte att minska trafikutsläppen. För att främja lägre utsläpp från trafiken avsätts 16 miljoner euro varav 11,5 miljoner euro till kommunikationsministeriets förvaltningsområde. Finansieringen inriktas bland annat på att ta i bruk personbilar som drivs med alternativa bränslen och på gas- och etanolkonvertering av personbilar (6 miljoner euro) samt för utveckling av kollektivtrafiken i de stora stadsregionerna (3,5 miljoner euro). Också anslaget för upphandling av tågtrafik ökas (2 miljoner euro). Fler nya personbilar med låga utsläpp ska fås ut på vägarna genom att förlänga utbetalningen av skrotningspremie för den som köper en ny bil med låga eller inga utsläpp (8 miljoner euro). 
Utskottet konstaterar att dessa extra satsningar ger en god möjlighet att inleda olika projekt. Men de räcker inte, eftersom trafikutsläppen enligt EU:s mål för reducering av utsläpp och den nationella energi- och klimatstrategin före utgången av 2030 ska halveras jämfört med 2005 års nivå. På lång sikt ska trafik- och transportsektorn således göras ytterst utsläppssnål. 
Utskottet anser att metodarsenalen för att nå utsläppsmålen ytterligare bör utvidgas och den bör kompletteras bland annat med ett program för att främja gång- och cykeltrafik, samordning av markanvändningen och transportsystemen ur ett klimatperspektiv och olika typer av effektiv informationsförmedling. 
01.
Förvaltning och verksamhetsområdets gemensamma utgifter
88.
Aktieförvärv
(reservationsanslag 2 år)
Det föreslås att det för kommunikationsministeriets förvaltningsområde inrättas ett nytt moment för aktieförvärv. Under momentet föreslås ett anslag på 2 miljoner euro. Förslaget hänför sig till två projekt som ökar antalet bolag som hör till ministeriets ansvarsområde. I det ena projektet är det meningen att den 1 januari 2019 bolagisera Trafikverkets nuvarande trafikledningsfunktioner inom väg-, sjö- och järnvägstrafiken till ett helt och hållet statsägt bolag med specialuppgifter. I det andra projektet är det meningen att öppna persontrafiken på järnvägarna för konkurrens. En förutsättning för det är att det skapas konkurrensneutrala förhållanden på järnvägsmarknaden. För att detta ska kunna genomföras differentieras tre separata statsbolag ur VR-Group Ab: ett materielbolag, ett service- och underhållsbolag och ett fastighetsbolag. 
Momentets beslutsdel motsvarar till sin ordalydelse motsvarande moment för statsrådet (23.10.88) och det möjliggör användning av anslagen också för aktieförvärv eller därmed jämförbara utgifter. Enligt utredning till utskottet ska finansieringen ändå i detta skede användas till olika slag av kostnader och utredningar såsom exempelvis förvaltningskostnader för aktier, kostnader för rådgivningstjänster som ministeriet behöver och till ägarstyrningen hänförliga utbildningskostnader som gäller upprätthållande av kompetensen. Att anlita externa experttjänster ingår som ett väsentligt led i att grundligt bereda och genomföra arrangemangen. 
10.
Trafiknätet
20.
Bastrafikledshållning
(reservationsanslag 2 år)
Minskning av eftersatt underhåll. Anslaget under momentet uppgår till 1,4 miljarder euro, av vilket drygt hälften (763 miljoner euro) avsätts för väghållning, cirka 540 miljoner euro för att rusta upp bannätet och 96 miljoner euro för att restaurera farleder. Bakgrunden till den osedvanligt höga anslagsnivån är det så kallade programmet för eftersatt underhåll vars verkställande nästa år anvisas 453 miljoner euro. I programmet för eftersatt underhåll prioriteras hantering av det eftersatta underhållet, kundernas behov ur såväl näringslivets som den enskildas synvinkel samt digitalisering och nya tjänster. 
De extra resurserna för bastrafikledshållning har delvis flyttats över från finansiering av utvecklingsprojekt, men det kommer väl till pass eftersom det eftersatta underhållet i fråga om landsvägar, järnvägar och farleder år 2016 uppgick till sammanlagt cirka 2,5 miljarder euro. Ökningen av det eftersatta underhållet har nu stoppats, många problempunkter har korrigerats och trafikledsnätets trafiksäkerhet och smidighet har förbättrats. Men det vittnar om problemens vidd att trots programmet för eftersatt underhåll ökar bland annat mängden landsvägs- och järnvägsbroar i dåligt skick, bannätets konditionsindex sjunker och antalet viktbegränsade landsvägsbroar väntas förbli oförändrat. 
Åren 2018 och 2019 finns det fortfarande extra resurser för programmet för eftersatt underhåll, men utan nya beslut sjunker finansieringsnivån 2020 till momentets 2015 års nivå. 
Utskottet konstaterar att en finansieringsnivå enligt rambeslutet inte i fortsättningen ger möjligheter att minska det eftersatta underhållet; efter 2019 börjar situationen återigen oundvikligen gå i en sämre riktning. För att det eftersatta underhållet också i fortsättningen ska minska, måste basfinansieringen för bastrafikledshållningen ökas också under nästa valperiod. En jämn och tillräcklig finansieringsnivå främjar också markbyggnadsbranschens verksamhet och beslutsfattandet om investeringar. 
Trafikledsnätets skick förbättras i många avseenden inom ramen för programmet för eftersatt underhåll, men i vägnätet finns fortfarande rikligt med vägavsnitt, korsningar, anslutningsarrangemang och annat där trafiksäkerheten har försämrats exempelvis på grund av att vägen är i dåligt skick eller det fattas underfarter eller gång- och cykelleder. Att reparera eller slutföra dessa objekt har dock inte gått för sig inom ramen för budgetfinansieringen, programmet för eftersatt underhåll eller kommunernas egen finansiering. 
Utskottet ökar momentet med 11 800 000 euro och avsätter medlen för mindre projekt inom bastrafikledshållningen som ska främja trafiksäkerheten och näringslivets omvärldsvillkor och vars kostnadsförslag varierar mellan 200 000 euro och 1 miljon euro. De är: 
Lv 132 Klaukkalantie, ombyggnad vid korsningen Ropakkotie-Kiikkaistenkuja i Nurmijärvi; 800 000 euro 
Lv 20, ombyggnad vid Välikylä i Uleåborg; 400 000 euro 
Väg 127543 (Myllytie), förbättring av beläggningen i Punkalaidun; 500 000 euro 
Lv 12, ombyggnad vid Ristola i Säkylä; 1 000 000 euro 
Lv 27, underfart för gång- och cykeltrafiken jämte trafikarrangemang i Tynkä i Kalajoki; 750 000 euro 
Tomujoki landsväg 18029, ombyggnad vid Himanka i Kalajoki; 400 000 euro 
Påbörjande av ombyggnaden av bygdevägen mellan byarna Koskela och Koivumäki i Alajärvi; 300 000 euro 
Rv 5, byggande av bullerskydd i Päiväranta i Kuopio; 700 000 euro 
Lv 15641, ombyggnad vid Ylämylly i Libelits; 1 000 000 euro 
Byggande av en gång-, cykel- och mopedväg vid centrum av kyrkbyn i Rääkkylä; 350 000 euro 
Rv 6 och lv 870, arrangemang för gång- och cykeltrafiken i Kontinjoki, Sotkamo och Kajana; 900 000 euro 
Lv 130, utveckling, belysning av vägavsnittet Valkeakoski-Lempäälä; 400 000 euro 
Ombyggnad av icke belagda vägar i västra Kuopio (5513 Lamperilantie, 5542 Riuttalantie, 5516 Vakkakuusentie, Nimisjärventie och Joutenjärvi-tie); 1 000 000 euro  
Lv 3864, ombyggnad på sträckan Sipari-Pulsa i Villmanstrand; 700 000 euro 
Lv 2951 Mommilantie, ombyggnad i Tavastehus; 700 000 euro 
Påbörjande av byggande av en gång-, cykel- och mopedväg, Koskenvarrentie 7115 på sträckan Alajärvi centrum–Väärämäentie; 600 000 euro 
Förbättring av vägen (nr 956, 9562) på sträckan Köngäs-Tepasto-Raatama i Kittilä; 500 000 euro 
Häppiläntie (14707), ombyggnad i Virolahti; 200 000 euro 
Rv 9, byggande av underfart vid Lamminpuisto i Loimaa; 600 000 euro. 
 
Bannätet och plankorsningar. Det är angeläget att finansieringsnivån för basbanhållningen förbättras nästa år eftersom bannätets dåliga skick förhindrar den dagliga trafiken på flera banavsnitt. Problemen i bannätet har försvagat särskilt fjärrtågens punktlighet och hela det innevarande året har i fråga om punktlighet varit sämre och augusti—september har varit de svagaste månaderna på detta årtusende. Också många bangårdar är i dåligt skick, och dessutom är i synnerhet bannätets el- och säkerhetsanordningar ställvis föråldrade och i dåligt skick. 
Utskottet understryker vikten av att rusta upp bannätet för att förbättra tågtrafikens säkerhet, smidighet och funktionssäkerhet. En välfungerande järnvägstrafik är en viktig faktor också i fråga om att få ner trafikutsläppen varvid tågtrafikens tillförlitlighet och säkerhet bidrar till att öka tågtrafikens attraktionskraft. 
Också den förestående övergången till det europeiska passerkontrollsystemet ERTMS/ETCS medför kostnadstryck eftersom detta passerkontrollsystem (European Rail Traffic Management System/European Train Control System) ska ersätta de nationella systemen. Omställningarna väntas infalla på 2020-talet. 
Utskottet ser det som viktigt att i propositionen som kompletterar budgetpropositionen anvisa ett tillägg på 2 miljoner euro för förbättring av plankorsningar. Naturligtvis är behovet av anslag mycket större, eftersom det finns synnerligen många plankorsningar inom bannätet: i början av 2017 var deras antal inom statens bannät cirka 2 800, av vilka cirka 2 100 saknade vägvarningsanordning. Plankorsningarna klassificeras enligt förhållandena i 7 klasser. Till den sämsta klassen vad beträffar förhållanden hör cirka 5 procent (ca 140 st.), och de extra åtgärderna från början av nästa år gäller uttryckligen dem. 
Det är nödvändigt att säkerheten vid plankorsningarna förbättras planmässigt exempelvis inom ramen för ett separat program. Det är likaså viktigt att positionsbaserade mobila lösningar utnyttjas för att främja säkerheten vid plankorsningarna. Det försvinner också plankorsningar ifall projekt för elektrifiering av bannätet kan genomföras. 
Insjöfarleder. Utskottet understryker också insjöfarledernas betydelse vid näringslivets transporter. Insjövattnens roll har länge minskat, men de har mycket outnyttjad potential. 
Utskottet ser med tillfredsställelse att resurser för eftersatt underhåll också har avsatts för att förnya slussportarna vid Saima kanal. Att förlänga slussarna skulle också tillföra transporterna effektivitet och möjliggöra passage i kanalen för större fartyg. Utskottet framhåller också sjötrafikens betydelse med avseende på att nå klimatmålen. 
 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 1 406 800 000 euro. 
(Stycke 2 och 3 som i RP 106/2017 rd) 
Fullmakt 
(Som i RP 106/2017 rd) 
50.
Statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar
(reservationsanslag 3 år)
I Finland finns sammantaget 358 000 kilometer enskilda vägar varav cirka 90 000 kilometer vid permanent bosättning. Det finns ingen sammanställning av mängden eftersatt underhåll för enskilda vägar, men enligt erhållen utredning har det beräknats att det eftersatta underhållet för vägar, broar och vägtrummor kan uppgå till cirka 500 miljoner euro. 
I nästa års budgetproposition reserveras för understöd för enskilda vägar 13 miljoner euro varav 10 miljoner euro utgörs av tilläggsfinansiering i enlighet med programmet för eftersatt underhåll. När denna tilläggsfinansiering upphör, sjunker anslaget för detta syfte till 3 miljoner euro. 
Utskottet ser det som viktigt att finansieringen av enskilda vägar i och med reformen av lagen om enskilda vägar (RP 147/2017 rd) fås på hållbar grund. Skicket på enskilda vägar är av stor betydelse för bland annat landsbygdsnäringarna, bioekonomin och landsbygdens funktioner; ett välfungerande vägnät är också en grundläggande förutsättning för virkesproduktion och virkesanskaffning. 
77.
Utveckling av trafikledsnätet
(reservationsanslag 3 år)
I budgetpropositionen ingår sex nya trafikinvesteringar: Ring I Bredvik (fullmakt 20 miljoner euro), anslutningsförbindelser till Västmetrons förlängning (fullmakt 7 miljoner euro), Rv 4 Kirri—Tikkakoski (fullmakt 139 miljoner euro), havsfarleden till Karleby(fullmakt 45 miljoner euro), havsfarleden till Nordsjö (fullmakt 12,5 miljoner euro) och den fasta förbindelsen till Karlö som byggs som offentligt-privat partnerskap(116,9 miljoner euro), som finansiera ur moment 31.10.79. 
Regeringen har också beslutat inleda en beredning i fråga om att utveckla stambanan på sträckan Böle—Riihimäki så att beslutet om projektet kan fattas vid 2018 års budgetmangling. 
Utskottet ser det som viktigt att det sist och slutligen finns så pass många nya utvecklingsprojekt eftersom allokeringen av anslag för att minska det eftersatta underhållet har minskat möjligheterna att inleda nya trafikledsprojekt. Genom de projekt som nu inleds förbättras trafikens smidighet, trafiksäkerheten och näringslivets konkurrenskraft samt kollektivtrafikens funktion. Med avseende på transporterna inom Finlands utrikeshandel är det också positivt att det i budgeten inleds fördjupning av två havsfarleder (Nordsjö, Karleby), och dessutom fattades beslut om fördjupning av havsfarleden till Uleåborg redan i innevarande års första tilläggsbudget. 
Utskottet ser det som befogat att fokus för trafikfinansieringen på grund av vägnätets dåliga skick ligger på bastrafikledshållning, men uttrycker samtidigt oro över att det inte finns någon långsiktsplan för nya utvecklingsprojekt och de har inte reserverats finansiering i kommande finansieringsramar. 
Utskottet vill framhålla att det med avseende på att främja trafikens smidighet och näringslivets konkurrenskraft är angeläget uttryckligen att beslutsfattandet och finansieringen har ett långt tidsperspektiv, vilket skulle förbättra grundvillkoren för planeringen och de långsiktiga beslutsprocedurerna för näringslivet och samhällsplaneringen. Det skulle också tillföra stabilitet och förtroende i markbyggnadsbranschens investeringar och främja drivandet av de nationella intressena i EU. Därför ser utskottet det som nödvändigt att tidsperspektivet för planeringen och finansieringen av trafikprojekt förlängs och att grunden för beslutsfattandet kan utgöras av en plan på exempelvis 10—12 år som går över valperioderna. 
Vid utskottets utfrågning av sakkunniga har det också fästs uppmärksamhet vid budgeteringen av trafikprojekt som inte tillräckligt stöder genomförandet av lönsamma projekt. Det har exempelvis setts som problematiskt att trafikinvesteringar behandlas i budgeten som kostnadspost trots att investeringarna producerar stabilitet i samhället för årtionden framåt och är nödvändiga för den ekonomiska tillväxten och exporten. I praktiken har det inte heller funnits möjligheter att utöka utgiftsramen vilket har medfört tvånget att kringgå ramarna för att få igång brådskande projekt bland annat så att projekten har inletts med relativt blygsamma ingångsmedel eller någon utomstående aktör har betalat kostnaderna under byggskedet i sin helhet. På så sätt har en stor del av finansieringen förskjutits till nästa valperiod vilket i sin tur har begränsat rörelsefriheten för nästa regering. 
Utskottet lägger vikt vid att den parlamentariska arbetsgruppen för trafiknätet är i färd med att diskutera vilka metoder som behövs för att underhålla och utveckla transportnätet. Arbetsgruppens tidsfrist löper ut den 28 februari 2018. Då är målet att skapa en kostnadseffektiv, långsiktig och ändamålsenlig plan för att utveckla och finansiera trafikledsnätet. Arbetsgruppen ska beakta minskningen av det eftersatta underhållet, utvecklingsinvesteringar, digitaliseringsutvecklingen och målen för att minska utsläppen. 
Utskottet ser det som nödvändigt att arbetsgruppen finner nya lösningar som främjar en ändamålsenlig, tillräcklig och långsiktig finansiering och utveckling av transportprojekten. De ska också stödja hållbarheten i de offentliga finanserna på lång sikt. 
30.
Stöd till trafiken och köp av tjänster
63.
Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster
(reservationsanslag 3 år)
Anslaget under momentet är ungefär 90 miljoner euro vilket på grundval av ett förslag från den parlamentariska arbetsgruppen inkluderar en höjning på 5,5 miljoner euro för åtgärder enligt energi- och klimatstrategin. Av det används 3,5 miljoner euro för utvecklingen av de stora stadsregionernas kollektivtrafik och 2 miljoner euro för att ändra människors trafikvanor i spårtrafiken. I övrigt motsvarar momentets anslagsnivå de tidigare årens nivå. 
Även om nivåhöjningar inte har gjorts, har kommunerna enligt erhållen utredning genom egen finansiering utvecklat stadsregionernas kollektivtrafik med ganska goda resultat. Mängden passagerare i stadsregionerna har vuxit vilket har ökat efterfrågan på tjänsterna. I trafiken utanför stadsregionerna har minskad finansiering och osäkerhet i sin tur försvårat ordnandet av trafiken. I den glest bebodda landsbygden är vanlig kollektivtrafik inte lönsam och det kan inte heller vara en hållbar lösning med avseende på de offentliga finanserna. 
Den nya lagen om transportservice som träder i kraft den 1 juli 2018 ger dock möjligheter att ordna transporttjänster på ett nytt sätt. Genom den lagen undanröjs hinder för taxi och bussar för att komma ut på marknaden och exempelvis taxiverksamhet kan bedrivas på deltid vid sidan av annan näringsverksamhet. Också produktion av transporttjänster baserade på beställning blir lättare. 
Den nya lagen om transporttjänster förändrar också i övrigt kollektivtrafiken och offentliga transporter betydligt och medför nya krav för kollektivtrafikmyndigheterna och branschens aktörer. Utskottet lägger vikt vid att anvisningar och rådgivning ges i tillräcklig mängd och med tillräcklig tydlighet. I synnerhet lagens konsekvenser på landsbygden bör följas upp och det bör ses till att det utvecklas nya servicemodeller för trafik och transporter, och att samarbetet löper över förvaltningsgränserna. 
40.
Kommunikationstjänster och kommunikationsnät samt stöd för kommunikation
Utskottet ser det som motiverat att det föreslås ett anslag på 2 miljoner euro för stöd till nyhets- och aktualitetsverksamhet vid tv-kanaler som betjänar allmänintresset (mom. 31.40.45), vilket är en fortsättning på stödet på 1 miljon euro i 2017 års första tilläggsbudget. Syftet med anslaget är att säkerställa mångfald inom nyhetsverksamheten och alternativa nyhetskällor i tv som når ut till hela allmänheten. Ett annat mål är att öka konkurrenskraften för och täckningen hos nyhets- och aktualitetsverksamheten vid de kanaler som betjänar allmänintresset och att utveckla arbetsmetoderna för produktion av medieinnehåll. 
Utskottet välkomnar också att Rundradion Ab:s finansiering numera står utanför ramarna (mom. 31.40.60). 
I budgetpropositionen ingår ett tillägg på 2 miljoner euro för att främja den elektroniska kommunikationens funktionssäkerhet samt säkra och utveckla integritetsskyddet. Anslaget är ett viktigt tillägg till Kommunikationsverkets resurser men enligt utredning till utskottet räcker det ännu inte till med avseende på de praktiska behoven. Utskottet hänvisar till kommunikationsutskottets utlåtande (KoUU 20/2017 rd) där det sägs att det är av högsta vikt för säkerheten i samhället överlag att Kommunikationsverket har hög kompetens inom cybersäkerhet. Behovet av finansiering ökas väsentligen av bland annat den pågående snabba utvecklingen i fråga om automatisering av trafiken, robotik och sakernas internet. För att kunna reagera snabbt och betjäna samtliga samhällssektorer, i synnerhet näringslivet och statsledningen, måste verket beviljas betydligt större resurser än i dag. 
Utskottet vill betona att nivån på anslagen måste omprövas nästa gång planen för de offentliga finanserna utarbetas, och målen i strategin för cybersäkerhet bör beaktas. 
50.
Väder-, havs- och klimattjänster
01.
Meteorologiska institutets omkostnader
(reservationsanslag 2 år)
För Meteorologiska institutets omkostnader föreslås ett tillägg på 1 miljon euro för att utvidga väderradarnätet och för en ny radar med placering i norra Finland. Förslaget är befogat: radarnätet är ett centralt mätningsnät med avseende på väderleks- och situationssäkerheten inom luftfart och vägtrafik, och det bör fungera tillförlitligt och med så god täckning som möjligt. 
Enligt erhållen utredning förutsätter radarnätet årligen en satsning på cirka 1 miljon euro för att uttjänt apparatur ska kunna bytas ut i tid. Utskottet anser att möjligheterna bör utredas för att höja institutets basfinansieringsnivå så att den 1 miljon euro som behövs för underhålls- och ersättningsinvesteringar för radarnätet skulle ingå i institutets normala omkostnadsbudget. 
I budgetpropositionen ingår också en finansiering på 0,75 euro för finansiering av forskningsinfrastrukturen ACTRIS för forskning i små partiklar, moln och restgaser. Det är angeläget att trygga en fortsatt finansiering av projektet för att säkerställa att projektet gynnar Finland i termer av vetenskapliga och ekonomiska fördelar. ACTRIS erbjuder bland annat långvariga mätningsmaterial som gäller klimatet och bidrar till att stödja verkställandet av klimatavtalet från Paris. Högkvarteret för verksamheten kring ACTRIS är beläget i Finland, vilket ger den finländska atmosfärforskningen en internationell ledningsposition och ökar inflödet av internationella forskningsmedel till Finland. 
Huvudtitel 32
ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
01.
Förvaltning
02.
Närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnader
(reservationsanslag 2 år)
Utskottet ser med tillfredsställelse på att närings-, trafik- och miljöcentralerna har klarat av de långvariga anpassningsåtgärderna relativt bra. För perioden 2010­—2019 kommer minskningen att uppgå till cirka 1 548 årsverken eller 36 procent. De resurser Finlands arbetskraftstjänster har tillgång till sackar än tydligare efter de övriga nordiska länderna. Exempelvis i Sverige är antalet anställda per klient mångdubbelt större än hos oss. Det är angeläget att regeringen noggrant följer arbetskvaliteten och tillfredsställelsen med arbetet vid närings-, trafik- och miljöcentralerna samt fäster vikt vid att centralerna haft svårt att klara av alla sina uppgifter på grund av personalminskningarna och på grund av att personal är uppbunden bland annat vid beredningen av landskapsreformen. 
I samband med landskapsreformen genomförs en reform gällande tillväxttjänster. Enligt planerna ska de nuvarande arbets- och näringsbyråerna och företagstjänsterna slås samman till en tillväxttjänst i början av 2020. Utskottet understryker att det vid genomförandet av reformen bör reserveras tillräckligt med resurser och sakkunskap för skötseln av tillväxttjänsterna i olika delar av landet och att servicenivån inte heller under övergångsperioden får sjunka. Utskottet tar med oro del av de bedömningar enligt vilka de kommande landskapen inte kommer att ha tillräckligt med sakkunniga för skötseln av alla tillväxttjänster eller att reformen allvarligt hotar den positiva utveckling som de senaste åren skett vid närings-, trafik- och miljöcentralerna (bl.a. utveckling av e-tjänster, centralisering av funktioner, specialisering). Enligt en uppskattning kan spridandet av de centraliserade uppgifterna till landskapen medföra ett ökat arbetskraftsbehov på upp till 1 000 årsverken. I de inkomna utredningarna framförs också en oro över huruvida landskapen har tillräckliga sysselsättningsincitament. 
40.
Statsunderstöd för främjande av företagens internationalisering samt entreprenörskap
(reservationsanslag 3 år)
Viexpo är ett företag i andelslagsform som erbjuder små och medelstora företag tjänster som främjar internationaliseringen. Utskottet ökar momentet med 200 000 euro för att främja Viexpos exportprojekt i Europa. 
Utskottet ökar momentet med 150 000 euro för ett projekt vars syfte är att göra en omfattande utredning av typen och lämpligheten av olika sidoströmmar till livsmedelsindustrin för produktion av biogas i Satakunta. Som en åtgärd ordnas verkstäder för att effektivisera samarbetet mellan aktörer inom livsmedelskedjan. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 18 001 000 euro. 
(Stycke 2—4 som i RP 106/2017 rd) 
(Stycke 5 som i RP 176/2017 rd) 
(Stycke 6—8 som 5—7 i RP 106/2017 rd) 
20.
Närings- och innovationspolitik
Utskottet ser det som viktigt att regeringen fortsätter främja exporten från Finland och företagens internationalisering. Vi måste säkerställa att finländska företag har samma verksamhetsbetingelser som företagen i de främsta konkurrentländerna. År 2016 ökade Finlands export med 1,3 procent, och enligt prognoserna kommer tillväxttakten att vara god också under de närmaste åren. Enligt exempelvis finansministeriets ekonomiska översikt från hösten 2017 kommer den sammanlagda exporten av varor och tjänster att i år öka med 4,7 procent och nästa år med 3,7 procent. Utskottet välkomnar att förlusten av marknadsandelar ser ut att vara över för exportens del. Den positiva utvecklingen i fråga om utrikeshandeln är framför allt en följd av den goda ekonomiska utvecklingen på Finlands exportmarknader. 
Det finns avsevärda tillväxtmöjligheter i fråga om de små och medelstora företagens internationalisering och export. Små och medelstora företag med högst 250 anställda har stått för en ökande andel av exporten sedan 2011. Det finns redan nu uppskattningsvis cirka 62 000 små och medelstora företag som exporterar varor eller tjänster eller bedriver annan företagsverksamhet utomlands. Trots det är de finländska små och medelstora företagens andel av exporten lägre än i exempelvis Sverige, Holland och Danmark. Enligt en utredning från hösten 2017 (TEM-analyysejä 82/2017, Pk-yritysten kansainvälistyminen) väntar sig över 60 procent av de internationella små och medelstora företagen att konjunkturerna förbättras under det kommande året. Cirka hälften förväntar sig dessutom att exporten kommer att växa. Cirka 45 procent av de internationella små och medelstora företagen tänker satsa mer på exporten. 
Utskottet understryker att de offentliga internationaliseringstjänster som de små och medelstora företagen behöver måste vara lättillgängliga. Problemen med tillgång till tjänsterna är oroväckande. Enligt utredning önskar cirka en tredjedel av de internationella små och medelstora företagen ett bredare utbud av tjänster. Det finns i Finland 3 000—5 000 små och medelstora företag som är redo för en internationalisering men av en eller annan anledning ännu inte gett sig i kast med den. Utskottet välkomnar att målet med nya Business Finland (se närmare under moment 32.20.06) är att förenkla och skapa större klarhet i de offentliga internationaliseringstjänsterna för företag. Om reformen lyckas kan den bidra till att en större andel av de nya företagen bedriver internationell handel redan under sina första verksamhetsår och till att befintliga företag, särskilt små och medelstora företag, effektivare utnyttjar affärsmöjligheterna och snabbare än i nuläget bygger ut sin verksamhet på den globala marknaden. 
Det är angeläget att regeringen fortsätter stärka förutsättningarna för exporten till Ryssland och effektiviserar insatserna för att lösa de praktiska problem företagen möter. Finländska produkter och finländsk teknik har gott anseende och är därför ständigt efterfrågade i Ryssland. De finländska företagen kan profilera sig bland annat genom högklassiga produkter, tillförlitliga leveranskedjor och god kundservice. Det finns tillväxtmöjligheter bland annat inom de områden som innebär utmaningar för Ryssland (bl.a. miljökompetens, modernisering av industrin, skogssektorn, marinindustrin, hälsoteknik och hälsotjänster). 
I slutet av 2016 vände den finländska exporten till Ryssland uppåt. Den positiva utvecklingen berodde till stor del på att det stigande oljepriset stärkte rubelkursen. Enligt Tullens statistik över utrikeshandeln ökade exporten till Ryssland med 20 procent under perioden januari—augusti 2017 jämfört med samma period förra året. Exporten ökade inom nästan alla varugrupper men var snabbast i fråga om maskiner och anordningar. Exporten är dock fortfarande lägre än under toppåren 2008 och 2012. Under januari—augusti var Ryssland Finlands femte största exportland med en andel på 5,7 procent av den totala exporten. Över 400 finländska företag är verksamma i Ryssland, merparten av dem i S:t Petersburg och Leningrad oblast. 
Enligt en enkät från våren 2017 förväntar sig över hälften av exportföretagen att exporten till Ryssland ökar under de närmaste sex månaderna. De största problemen i samband med företagsverksamheten i Ryssland var enligt företagen den instabila ekonomin, rubelns kurs och det politiska läget. Något över hälften av företagen uppskattade att Rysslands protektionistiska åtgärder har påverkat företagets agerande. Verksamheten påverkades bland annat av gynnandet av inhemska produkter och de krav som ställdes på utnyttjandet av lokal arbetskraft. Andra problem var enligt utredningen bland annat svårigheterna med exportfinansiering och betalningstrafiken, bristen på folk med kunskaper i ryska och handelssektorn, de finländska myndigheternas (Tullen och Evira) varierande tolkningar och de ryska myndigheternas överraskande och osakliga förfaranden. 
06.
Omkostnader för Innovationsfinansieringsverket Business Finland
(reservationsanslag 3 år)
Reformen med Business Finland syftar till att från ingången av 2018 sammanföra Tekes och Finpro till ett komplex bestående av ett ämbetsverk och ett bolag som svarar för verksamheten mot kunderna. Business Finland ska samla olika funktioner för främjande av innovationsverksamhet, internationalisering, utländska investeringar samt turism. Regeringen föreslår ett omkostnadsanslag på 83 621 000 euro för Business Finland. Den nya organisationen kommer att ha cirka 600 anställda vid starten. 
Reformen syftar till förbättring av många olägenheter som finansutskottet lyft fram på senare år. Sammanslagningen syftar till att skapa en nationell instans med klara och lättillgängliga offentliga internationaliseringstjänster. Business Finland ska stödja internationell forskning, utveckling och innovationsverksamhet och även tillväxttjänsterna på landskapsnivå. Avsikten är att skapa en lättare förvaltning, eliminera överlappningar och frigöra resurser till gagn för kundarbetet. Reformen förväntas stärka innovationsverksamheten och bidra till att de tjänster som riktas till företag som söker internationell tillväxt blir mer kundorienterade, kostnadseffektiva och genomslagskraftiga. 
Ett utvecklingsområde är enligt utskottet stärkandet av nätverket i utlandet till stöd för företagens export och internationella tillväxt. I nuläget har Finland mindre resurser här än många konkurrentländer (t.ex. Sverige, Norge, Danmark, Holland och Irland). Det är angeläget att stärka Business Finlands utländska nätverk i de länder där särskilt de små och medelstora företagen är mest betjänta av det. Det är oroväckande att resurserna för närvarande är så små på sådana marknader i vårt europeiska närområde där det är enklast för företagen att internationalisera verksamheten och söka tillväxt. Utskottet menar att det finns anledning att rikta om resurser från Finland till målländerna, stärka beskickningarnas kommersiella kompetens och förutsätta att representationen aktivt främjar exporten. 
Utskottet noterar att sammanslagningen av Tekes och Finpro innebär en betydelsefull strukturell och funktionell reform som kräver att förändringsledningen lyckas. Det gäller att se till att det reserveras tillräckliga resurser för uppstarten av den nya verksamheten, och kvaliteten på tjänsterna får inte förfalla ens under övergångsperioden. Utskottet ser det som viktigt att regeringen noga följer hur reformen lyckas och vid behov ingriper så snabbt som möjligt. 
En viktig uppgift för Business Finland är att främja turismen till Finland. Enligt utskottets bedömning kan sammanslagningen av Finpro och Tekes stärka främjandet av turismen. Exempelvis kan Visit Finland bättre stödja sig på nuvarande Tekes programverksamhet. 
Utskottet ser med stor tillfredsställelse på att det i budgetpropositionen för 2018 föreslås anslagsökningar för turismfrämjandet. Det nya paketet Turism 4.0 ökar anslagen med 8 miljoner euro, varav 5,4 miljoner euro anvisas arbets- och näringsministeriets huvudtitel. Turism 4.0 är ett åtgärdspaket som beretts i samråd mellan olika förvaltningsområden och samarbetsgruppen för turism. Avsikten är att bidra till att turismen växer och förnyas. Det är motiverat att tilläggsanslag riktas bland annat till att marknadsföra turism, stärka turistföretagens digitala kompetens och utveckla utbudet så att turisttjänster kan erbjudas året runt. Det övergripande främjandet av turismen måste vara planmässigt och långsiktigt, samtidigt som det gäller att i god tid beakta kommande förändringar i efterfrågan på turisttjänster. 
Inkvarteringsrörelserna i Finland hade under perioden januari—september 2017 närmare 17 miljoner övernattningar. Det är 5,1 procent mer än under samma period förra året. De inhemska turisternas övernattningar ökade med 1,4 procent och de utländska turisternas med 14,8 procent. De ryska turisterna utgör fortfarande den största gruppen och övernattningarna ökade för deras del med 16,8 procent. De näst största grupperna är tyskarna, svenskarna och britterna. Av de för Finland viktigaste turistgrupperna ökade kinesernas övernattningar mest (36,9 %) jämfört med motsvarande period förra året. 
Utskottet framhåller att turismen är viktig för den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Trots den goda utvecklingen finns det dock fortfarande stor tillväxtpotential inom branschen. Det är viktigt att vi kan utnyttja det ökande intresset för Finland som turistmål genom snabba, rätt inriktade och kundorienterade insatser. Enligt uppgift kan landets inkomster från turismen (14 miljarder euro) ökas till rentav 20 miljarder euro fram till 2025. Exempelvis skulle turismen till Helsingfors kunna fördubblas. Det betyder enligt uppskattning cirka 30 000 nya arbetstillfällen. Eftersom Helsingfors dragningskraft stärks av de goda förbindelserna till Tallinn vill utskottet uppmuntra till ett tätare samarbete mellan huvudstäderna. 
Utskottet understryker att turistsektorn har en stor sysselsättande effekt och att det därför är oroväckande att tillgången till kompetent arbetskraft i hög grad begränsar tillväxten. Turistbranschens mer än 29 000 företag sysselsätter cirka 140 000 personer. Dessutom är andelen inhyrd arbetskraft stor inom branschen. Andelen anställda som är under 26 år är cirka 30 procent, och turismen sysselsätter unga också i regioner där det annars kan vara svårt att hitta jobb på grund av det perifera läget. Enligt inkommen utredning bidrar en ökande efterfrågan på turisttjänster i genomsnitt till fler arbetstillfällen än efterfrågeökningar inom andra branscher. 
Främjande av turismen måste sikta på att Finland inte längre förlorar marknadsandelar till exempelvis de andra nordiska länderna. Det är positivt att den internationella turismen för tillfället växer snabbare i Finland än övriga Norden. Under januari—augusti 2017 ökade antalet utländska övernattningar med 15,2 procent i Finland, med 4,2 procent i Sverige, med 1,6 procent i Norge och med 0,4 procent i Danmark. På längre sikt har dock turismnäringen i Finland förlorat avsevärda marknadsandelar jämfört med de övriga nordiska länderna. Under 2009—2016 ökade antalet utländska övernattningar i Norden (exkl. Island) med 19,4 procent. Ökningen var störst i Sverige med 35,6 procent och i Danmark med 30,4 procent. I Norge var ökningen 14,7 procent och i Finland 4,8 procent. 
På lång sikt har förutsättningarna för turistfrämjandet inte varit särskilt goda i Finland. Enligt uppgift var de sammanlagda satsningarna på den nationella turistorganisationen (den s.k. Visit-organisationen) i de övriga nordiska länderna 2008—2016 två eller tre gånger så stora som i Finland. År 2016 var den totala satsningen i Danmark 30,1 miljoner euro, i Norge 39,8 miljoner euro, i Sverige 27 miljoner euro och i Finland 13,5 miljoner euro. Jämförelserna av den statliga finansieringen i de olika länderna försvåras bland annat av att den privata sektorn i Sverige, Norge och Danmark deltar i finansieringen av Visitorganisationen i klart högre grad än i Finland. I fråga om hur den statliga finansieringen utvecklats kan det konstateras att 2010, samtidigt som det gjordes avsevärda nedskärningar i anslaget till Centralen för turistfrämjande, satsade staten i de övriga nordiska länderna i stället mer på stöd till de nationella turistorganisationerna. 
Utskottet ökar momentet med 400 000 euro för att förlänga tillväxtprojektet Maritima Skärgården, som upphör i slutet av 2017, och för att utnyttja programmets resultat. Med hjälp av tilläggsmedlen främjas turismen i kustregionerna och skärgården. Med kustregionen avses hela kustlinjen från Torneå till Virojoki. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 84 021 000 euro. 
(Stycke 2 och 3 som i RP 106/2017 rd) 
40.
Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet
(förslagsanslag)
Utskottet framhåller att forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten är viktig för den ekonomiska tillväxten, och utskottet känner därför oro för hur de offentliga och de privata satsningarna på FoU ska räcka till. Totalutgifterna för forskning och utveckling har sjunkit klart på 2010-talet, vilket kan ha försämrat Finlands innovationsförmåga och uppnåendet av de mål som ställts upp för närings- och innovationspolitiken. Enligt utredning finns Finland inte längre i tätgruppen när det gäller FoU-intensitet, men vi ligger fortfarande över genomsnittet för EU och OECD-länderna. 
Det är bra att det i budgetpropositionen för 2018 föreslås en ökning på 30 miljoner euro för den statliga FoU-finansieringen jämfört med den ordinarie budgeten för 2017 (totalt 1 828 miljoner euro). Tidigare har den statliga finansieringen minskat varje år sedan 2011. Utskottet påpekar att nedskärningarna i den statliga finansieringen av FoU-verksamheten kan leda till att innovationsskulden växer i förhållande till konkurrentländerna och att innovationsförmågan försvagas för lång tid framöver. Enligt inkommen utredning är det statliga stödet till företagens FoU-verksamhet litet i ett internationellt perspektiv. 
Konsekvenserna av den minskande statliga och privata FoU-finansieringen har särskilt drabbat den tillämpade och innovationsorienterade forskningen, vilket bland annat nedskärningarna vid Teknologiska forskningscentralen VTT och Tekes utgör prov på. Det är oroväckande, eftersom effektivitetsbedömningarna visar att Tekes och VTT:s offentliga finansiering har gett goda resultat. Nedskärningarna inom statens FoU-satsningar har minskat också den privata sektorns FoU-finansiering, eftersom exempelvis cirka två tredjedelar av VTT:s forskning bedrivs inom ramen för samfinansierade projekt. På grund av nedskärningarna av finansieringen till såväl VTT som Tekes har möjligheterna till samprojekt inskränkts, vilket alltså betyder att företagens egna satsningar minskat. Å andra sidan visar forskning att en euro från Tekes leder till att företagen satsar två euro på produktutveckling och innovationer. 
För att bibehålla sin konkurrenskraft behöver Finland fler nya innovationer och kanalisering av dem i den praktiska verksamheten. Innovationer kan bidra till ekonomisk tillväxt och export och till en mer ändamålsenlig näringsstruktur. Det är positivt att antalet finländska företag som bedriver innovationsverksamhet håller en god nivå i ett internationellt perspektiv och att de finländska företagen lanserar fler nya produkter än många andra europeiska länder. Finland står sig bra i jämförelse särskilt när det gäller nya tjänster. De små och medelstora företagens ringa satsningar på FoU utgör en stor utmaning för strävan att höja innovationsförmågan i Finland. 
Utskottet vill lyfta fram en rapport (ANM rapporter 41/2017) om artificiell intelligens (AI) från oktober 2017. Enligt rapporten har Finland goda möjligheter att utvecklas till ett ledande land inom tillämpningen av artificiell intelligens. AI innebär ett av de mest betydande tekniska genombrotten i världen. Den kommer att ha stora konsekvenser för såväl länders som företags konkurrenskraft. Såväl staternas som företagens satsningar på AI har ökat snabbt särskilt i Förenta staterna och Kina. Utvecklingen accelererar också i Europa. Utskottet framhåller att det gäller att snabbt fatta beslut och effektivt genomföra besluten om vi vill utnyttja den avsevärda tillväxtpotential som AI står för. Det är viktigt att Finland riktar in de begränsade resurserna effektivt, bedriver internationellt samarbete och utnyttjar den utveckling som sker och de innovationer som uppstår utanför landets gränser. 
Det är enligt utskottet positivt att OECD gjort en internationell bedömning av Finlands forsknings- och innovationssystem och att Finland utifrån rekommendationerna i rapporten inlett en revidering av innovationssystemet. Rapporten från juni 2017 lyfte fram åtskilliga allvarliga brister och utmaningar. Enligt bedömningen har konkurrenskraften för Finlands forsknings- och innovationssystem försvagats under de senaste åren. OECD uppmanar Finland att bland annat effektivisera styrningen och effektiviteten i forsknings- och innovationspolitiken och att höja den forskningsfinansiering som är väsentlig för näringslivet. Kraftigare satsningar bör också göra på internationalisering av forskningen och innovationsverksamheten. I syfte att uppnå mångsidighet i ekonomin uppmanar OECD Finland att prioritera radikala innovationsprojekt där det finns möjligheter att utveckla nya produkter och tjänster med högt mervärde. OECD rekommenderar också att forsknings- och innovationsverksamheten i små och medelstora företag intensifierar samarbetet med stora företag. 
Utskottet framhåller att företagsstödssystemet måste utvecklas. Företagsstöden har med tiden utvecklats till ett vidsträckt och spretigt komplex, och det har på senare år gjorts åtskilliga kritiska bedömningar av stödens genomslagskraft. Arbets- och näringsministeriet uppskattade 2014 att värdet av skadliga företagsstöd som dämpar den ekonomiska dynamiken (direkta och indirekta stöd) uppgår till cirka 850 miljoner euro, vilket är mer än de nyskapande, effektiva och verkningsfulla stöden. Ett av de främsta problemen är att företagsstöden inte tillräckligt stöder en förnyelse av näringslivet eller förutsättningarna för nya spetsföretag att skapa tillväxt. Hösten 2017 tillsattes en parlamentarisk arbetsgrupp med uppgift att se över företagsstöden. Arbetsgruppen ska utarbeta en gemensam färdplan för att förflytta tyngdpunkten i företagsstödsystemet i en riktning som främjar företagens och näringarnas produktivitet på lång sikt. Avsikten är att reformen ska träda i kraft stegvis 2019—2023. Utskottet välkomnar att arbetsgruppen också beaktar det internationella konkurrensläget. 
43.
Stöd för kommersialisering av cleantech-lösningar och bioekonomiska lösningar samt innovationer
(reservationsanslag 3 år)
Utskottet ökar momentet med 150 000 euro för Tampereen Teknillinen Yliopistos och Kingspan Insulation Oy:s forskningsprojekt vars syfte är att undersöka möjligheterna till återvinning av det mycket rikliga spånavfallet från industrin för isoleringsplast exempelvis inom industri för isoleringsmaterial och annat byggmaterial. 
Utskottet ökar momentet med 150 000 euro för ett nytt slags gemensamt projekt som ska genomföras i regionen för Punkalaidun och som inbegriper många olika aktörer (bland annat Punkalaiduns kommun) och vars syfte är att minska utsläpp av näringsämnen i vattendragen med påföljande eutrofiering. Projektets syfte är att finna de tekniskt och ekonomiskt bästa processerna och tillverkningssätten för att förädla näringsämnen till färdiga gödslingsprodukter som innehåller återvinningsnäringsämnen av högre förädlingsgrad. Eventuella fördelar med projektet är bland annat tillverkning av kommersiellt gödselmedel som kan utnyttjas nationellt, förbättring av lokala företags omvärldsvillkor och utveckling av verksamhetsmodeller som kan demonstreras för att i bästa fall sälja teknik och kompetens också utomlands. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 49 300 000 euro. 
(Stycke 2—7 som i RP 106/2017 rd) 
30.
Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik
01.
Arbets- och näringsbyråernas omkostnader
(reservationsanslag 2 år)
Utskottet ökar momentet med 100 000 euro till arbets- och näringsbyråerna för att inrätta en gemensam riksomfattande enhet för positiv strukturomvandling. Målet är att producera effektiv och sakkunnig kundvägledning på arbetsplatser, i pilotprojekt, utbildningar och olika åtgärder över landskapsgränserna. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 163 076 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 106/2017 rd) 
51.
Offentlig arbetskrafts- och företagsservice
(reservationsanslag 2 år)
Under momentet föreslås ett anslag på 327,1 miljoner euro, vilket är 96,7 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för innevarande år. Minskningarna av anslaget under momentet föranleds av en anslagsöverföring på 59 miljoner euro till undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel i anslutning till reformen av yrkesutbildningen på andra stadiet och av en anslagsöverföring på 13,4 miljoner euro till undervisnings- och kulturministeriets och social- och hälsovårdsministeriets huvudtitlar i anslutning till minskandet av ungdomsarbetslösheten. Minskningen av anslagen för integrationsutbildning med 23 miljoner euro beror på att antalet asylsökande minskar. Anslaget under momentet ökas med 25 miljoner euro för genomförandet av en aktiveringsmodell. 
Utskottet är tillfreds med att det genomförts eller planeras åtskilliga åtgärder för att höja sysselsättningen och minska arbetslösheten och därmed samtidigt främja tillväxten och stärka de offentliga finanserna. Målet att aktivera de arbetssökande är lovvärt, men de sakkunniga är oense om de bästa modellerna och metoderna för detta. Utskottet noterar oron för att de som lever på utkomststöd eller bor i regioner med hög arbetslöshet kan bli föremål för sanktioner utan egen förskyllan. Insatserna för att bättre svara på företagens arbetskrafts- och kompetensbehov är välkomna. Det är viktigt med åtgärder som ger en bättre fungerande arbetsmarknad och att det blir ekonomiskt mer lockande att arbeta och mer lönsamt att sysselsätta folk. 
Utskottet välkomnar också att sysselsättningsläget har utvecklats positivt och att prognoserna visar att den goda utvecklingen kommer att fortsätta under de närmaste åren. Enligt arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik hade arbets- och näringsbyråerna 272 500 arbetslösa arbetssökande i slutet av oktober, vilket är 56 400 färre än ett år tidigare. Arbetslösheten minskade inom samtliga närings-, trafik- och miljöcentralers områden samt på alla utbildningsnivåer och i alla yrkesgrupper. Situationen förbättrades också för de unga och för dem som varit arbetslösa utan avbrott i mer än ett år. Det är oroväckande att långtidsarbetslösheten enligt prognoserna länge kommer att utgöra ett allvarligt problem och att det håller på att ske en klar regional differentiering inom detta segment. Enligt utskottets bedömning kommer regeringen inte att nå upp till sitt sysselsättningsmål, trots den positiva utvecklingen. 
Det är angeläget att regeringen noggrant bedömer effekterna av de arbetskraftspolitiska åtgärderna och anslagsanvändningen och att den reagerar snabbt om det så behövs. Det förutsätter bland annat att man utifrån uppföljningsdata för sysselsättningsläget får en tillförlitlig bild av utvecklingen. I dag är uppgifterna osäkra, och den statistik som visar att arbetslösheten minskat betydligt grundar sig inte på den faktiska utvecklingen. Enligt inkommen utredning kan de positiva effekterna av de periodiska intervjuer av arbetslösa som inleddes i början av 2017 bidra till en del av den betydande statistiska minskningen av arbetslösheten. Utskottet menar att det finns behov av att utveckla konsekvensbedömningen av och utnyttjandet av resultaten från de arbetskraftspolitiska försöken. 
Det är välkommet att regeringen vidtagit åtgärder för att förbättra matchningen av efterfrågan och utbudet på arbetskraft och minska problemen med tillgången till kompetent arbetskraft. Nu är det viktigt att hitta snabba och verksamma lösningar på problemen. Utskottet noterar att företagen möter ökade rekryteringsproblem och att problemen inom ett flertal branscher och särskilt i Egentliga Finland redan i hög grad försvårar företagens tillväxt och ökar trycket på kostnadshöjningar. Enligt bedömningar kommer tillgången på arbetskraft att försämras ytterligare i framtiden, vilket är oroväckande. 
Redan nu har cirka en tredjedel av de arbetsplatser som söker arbetskraft svårigheter att hitta lämpliga personer för de lediga platserna. Enligt konjunkturbarometern från juli 2017 hade 37 procent av de företag inom byggbranschen som besvarade enkäten svårt att rekrytera folk. Rekryteringssvårigheterna utgjorde det vanligaste hindret för tillväxt. Inom teknologiindustrin uppgav 18 procent av företagen att bristen på kompetent personal begränsade tillväxten (i slutet av förra året var siffran under 10 procent). Enligt barometern för små och medelstora företag upplevde cirka 12 procent av företagen att den svaga tillgången på arbetskraft var det största hindret för utvecklingen. Tillgången på arbetskraft försvårade verksamheten särskilt för starkt tillväxtorienterade små och medelstora företag. Arbetskraftsbristen har blivit ett av de största hindren för främjandet av turismen. 
Utskottet menar att det finns många möjligheter att i Finland utveckla tillgången till utländsk och kompetent arbetskraft. En planmässig och kontrollerad arbetskraftsinvandring är av nationalekonomisk vikt, eftersom arbetskraftens volym minskar betydligt utan invandring. Finland måste bli mer känt och attraktivt bland internationella specialister. Här har Business Finland ett stort ansvar. Likaså måste processerna för rekrytering utanför Finland bli snabbare och effektivare. Utskottet välkomnar det nyligen startade åtgärdsprogrammet Talent Boost — Tillväxt genom internationella talanger. Programmet ska locka internationella talanger till Finland och kanalisera expertisen hos dem som redan finns i Finland till stöd för företagens tillväxt och internationalisering samt innovationsverksamheten. För att programmet ska lyckas nå målen krävs det, som i allmänhet när det gäller att locka utländska krafter, en gemensam vilja hos ett flertal förvaltningsområden och ett fruktbart samarbete mellan staten och kommunerna. Det gäller bland annat att se till att de rekryterades familjer upplever en hög livskvalitet i den nya miljön. 
För att förebygga bristen på arbetskraft är det enligt utskottet viktigt att bättre än tidigare förutse vilka kompetenser som behövs i arbetslivet. Den nya tekniken och digitaliseringen kommer att i hög grad leda till att det behövs nya kunskaper och färdigheter i arbetslivet. Därmed kommer också efterfrågan på personer inom olika yrken att förändras. Exempelvis väntas den artificiella intelligensen under de kommande åren revolutionera arbetslivet, industrin, trafiken och hälsovården. Enligt en yrkesbarometer från hösten 2017 har antalet yrken där det råder arbetskraftsbrist ökat. På riksnivå var 32 yrken drabbade av arbetskraftsbrist i augusti—september. I 42 yrken bedömdes det råda överutbud på arbetskraft. Utskottet har också noterat det som i OECD Skills for Jobs sägs om Finland. Bland annat konstateras att 21 procent är underutbildade för sin arbetsuppgift, medan 7 procent är överutbildade. I rapporten identifieras ett flertal färdigheter och kompetensområden där de anställda i Finland har bristande kompetens. Inom vissa områdenr är å andra sidan överutbudet på arbetskraft kritiskt stort. Utskottet konstaterar också att hög utbildningsnivå och allmänbildande utbildning alltid erbjuder de bästa förutsättningarna för ett byte av bransch och för de nya studier detta kräver. 
Utskottet välkomnar regeringens mål att förbättra effektiviteten i arbetskraftsförvaltningen. Utskottet lyfter fram vikten av att arbetsförmedlingen når resultat och fäster uppmärksamhet vid att de arbetssökande har fått en större roll vid arbetssökandet. Problemen med arbets- och näringsbyråernas elektroniska tjänster kräver brådskande åtgärder. Utskottet noterar att alla arbetssökande inte nödvändigtvis kan använda dessa tjänster utan tillräckligt med rådgivning och handledning. I nuläget har det hänt att arbetssökandes jobbsökning vid arbets- och näringsbyrån har upphört därför att de inte kunnat använda tjänsten på rätt sätt eller inte märkt att det skett förändringar i de elektroniska tjänsterna och i tidsfrister som anges i tjänsterna. 
40.
Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet
50.
Statsunderstöd till konsumentorganisationer
(fast anslag)
Utskottet ökar momentet med 50 000 euro för stödjande av Konsumentförbundets verksamhet. Utskottet noterar att Konsumentförbundet utför ett värdefullt arbete för konsumenternas bästa och till skydd för deras rättigheter. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 872 000 euro. 
(Stycke 2 och 3 som i RP 106/2017 rd) 
60.
Energipolitik
44.
Produktionsstöd för förnybar energi
(förslagsanslag)
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor och 6 § i lagen om kompensationsområden för vindkraft (RP 175/2017 rd) hänför sig till kompletteringen av budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den. Eftersom denna proposition inte hinner bli behandlad enligt tidsplanen för budgetpropositionen för 2018, stryks fullmakten i momentets beslutsdel. 
Momentet får följande lydelse: 
(Stycke 1—3 som i RP 106/2017 rd) 
Fullmakt 
(Utesl.) 
70.
Integration
För integrationen föreslås anslag på 244,2 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 10,3 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2017. Tillägget föranleds av att andelen positiva asylbeslut ökat från 36 till 41 procent. Antalet asylsökande bedöms dock vara mindre än tidigare beräknats. År 2018 beräknas cirka 22 000 personer omfattas av de kalkylerade ersättningarna. Dessutom har 400 000 euro av anslaget överförts till arbets- och näringsbyråernas omkostnadsmoment för uppgifter som anknyter till främjande av invandrares integration och 170 000 euro till närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnadsmoment för uppdatering av webbplatsen Work in Finland. 
I budgetpropositionen finns anslag för främjande av integration inte bara under arbets- och näringsministeriets huvudtitel utan också under flera andra ministeriers huvudtitel antingen som eget anslag eller ingående i andra anslag. Enligt utredning finns det anslag under åtminstone sju olika ministeriers huvudtitel. Utskottet vill framhålla vikten av en övergripande administration och utveckling av integrationen. Det har framförts att invandrings- och integrationssystemet är oenhetligt och splittrat, vilket i hög grad har gjort det svårare för dem som medverkar i integrationsprocesserna att nå goda resultat. Utskottet känner oro inför denna utveckling. 
Integrationen har stora och långtgående konsekvenser för samhället och de offentliga finanserna. Det är bra att det har genomförts och pågår åtskilliga åtgärder för att stärka och underlätta integrationen. En central utgångspunkt är att säkerställa att processen löper smidigt och ger goda resultat samt att stärka kopplingen till arbetslivet. Ju snabbare och bättre vi lyckas med integreringen och sysselsättningen av invandrarna, desto lägre blir kostnaderna samtidigt som skatteinkomsterna stiger. Att invandrarna integreras och får jobb kan ha positiva effekter bland annat för matchningsproblemet på arbetsmarknaden. Framför allt bidrar en bättre integration till att allmänheten får en positivare uppfattning av invandrarna och invandringen. 
Det är enligt utskottet nödvändigt att placeringen i kommunerna av personer som får internationellt skydd främjas genom att man effektiviserar systemet med ersättningar till kommunerna och intensifierar samarbetet mellan statsförvaltningens olika aktörer och kommunerna. Det lagstadgade kommunplatssystemet fungerar i dag inte effektivt, vilket leder till avsevärda kostnader för mottagningssystemet och fördröjer inledningen av integrationsåtgärderna. Trots att över 220 kommuner redan nu tar emot flyktingar är antalet kommunplatser otillräckligt och utbudet motsvarar inte efterfrågan i geografiskt hänseende. Flertalet av dem som beviljats uppehållstillstånd flyttar på egen hand eller med hjälp av förläggningen till de större städerna och i synnerhet till huvudstadsregionen. Kommunernas utmaningar i fråga om att ta emot invandrare har framför allt samband med att anordna boende och med hållbarheten och funktionen hos kommunens servicestruktur. 
Problemen med placeringen av invandrare i kommunerna har dessutom lett till att det i förläggningarna finns många som beviljats uppehållstillstånd. I budgeten för 2017 och i budgetpropositionen för 2018 är målsättningen att placeringen i en kommun ska göras inom två månader. I början av oktober hade 484 personer väntat i över mer än två månader. Enligt budgetpropositionen är förläggningarnas årliga enhetskostnad 19 200 euro per person. Enligt vissa uppfattningar finns det stora skillnader mellan förläggningarnas serviceutbud och i vissa fall har integrationen försvårats på grund av otillräckliga tjänster, vilket är oroande. 
Det är angeläget att förbättra invandrarnas tillgång till integrationsutbildning och stärka språkundervisningen, förbättra utnyttjandet av invandrarnas kompetens och höja sysselsättningen bland invandrare. I dag har invandrarna en lång och krokig väg till studierna och arbetslivet. Ibland händer ingenting, i andra fall förekommer överlappningar och en del styrs till oändamålsenliga studier. Det händer att invandrare styrs till en utbildning utifrån vad som erbjuds i stället för utifrån de individuella behoven och den tidigare inhämtade kompetensen. Enligt arbetsgruppen för snabbare utbildningsstigar och flexibla övergångar för invandrare (slutrapport 26.6.2017) utreds och inventeras invandrarnas kunnande vid flera tillfällen, men informationen går inte vidare från en instans till nästa. Inventeringarna kan också vara onödiga och överlappande. 
Utskottet poängterar vikten av att sysselsättningsåtgärderna för invandare ger bättre resultat. Arbetslösheten bland invandrare är på lång sikt ungefär 2,5 gånger så stor som bland den övriga befolkningen. I exempelvis Helsingfors är arbetslösheten bland vissa språkgrupper till och med över 60 procent. För många med flyktingbakgrund tar det åtskilliga år att få en stabil ställning på arbetsmarknaden. Å andra sidan har det noterats att invandrarnas bakgrund (t.ex. ursprungsland och kön) har stor betydelse för möjligheterna att få jobb och skapa en karriär. En av de största utmaningarna i fråga om integrationen anknyter till invandrarbarnens och invandrarungdomarnas samt hemmamammornas situation. Utskottet känner oro över att de som står utanför arbetslivet ofta inte får någon rådgivning och handledning alls. Enligt Statens revisionsverk är skillnaderna i inlärningsresultat bland 15-åringar med invandrarbakgrund respektive jämngamla som hör till den övriga befolkningen större i Finland än i övriga Europa (Maahanmuuttajaoppilaat ja perusopetuksen tuloksellisuus; tuloksellisuustarkastuskertomus 12/2015). 
Utskottet uppmanar regeringen att i enlighet med regeringsprogrammet göra en utredning över invandringens kostnader och effekter för samhället. Det möjliggör en faktabaserad diskussion och en bättre integrationspolitik samt ett bättre beslutsfattande. Utskottet välkomnar att riksdagens revisionsutskott genom ett forskningsprojekt utreder vilka integrationsåtgärder som är lönsamma och värda att genomföra särskilt med tanke på sysselsättningen av invandrare. Projektet ska lägga fram en motiverad bedömning av hur integrationspolitiken lyckats och vilka de viktigaste utvecklingsområdena är. Resultaten av studien ska enligt planerna kunna presenteras under våren 2018. 
Huvudtitel 33
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Allmänt. Social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel slutar på 15 miljarder euro och det är ungefär 401 miljoner euro mer än i budgeten för i år. De ökade anslagen beror bland annat på konkurrenskraftsavtalet, överföringen av studerande till det allmänna bostadsbidraget och på försöket med valfrihet. Av anslagen går 31 procent till utgifter för pensioner, 29 procent till utjämning av familje- och boendekostnader och 18 procent till utkomstskydd för arbetslösa. Sjukförsäkringen står för 14 procent av anslagen. 
Inga indexjusteringar görs 2017–2020 i förmåner som är kopplade till folkpensions- och konsumentindex. Därutöver innefattar budgetpropositionen också besparingar som ingår i tidigare rambeslut. Å andra sidan innehåller propositionen ett flertal reformer och anslagsbehov. Bland dem märks åtgärder för att motverka ojämlikhet, exempelvis höjningar av minimidagpenningarna, ensamförsörjarhöjningen och garantipensionen. För att avskaffa marginaleffekterna och ge partiellt arbetsföra bättre möjligheter att få jobb höjs det lägsta beloppet för rehabiliteringspenning för unga och rehabiliteringspenningen för personer som får yrkesinriktad rehabilitering. Därmed kommer de fortfarande att ligga på samma nivå som garantipensionen. Vidare blir platserna på skyddshem fler, stärks vården av drogmissbrukande mödrar och utvecklas vården i livets slutskede. Anslagsbehoven inom förvaltningsområdet påverkas också av bland annat de reformer av bostadsbidraget och utkomstskyddet för arbetslösa som har införts för att förbättra sysselsättningen och öka motivationen att ta ett jobb.  
För åtgärder inför vårdreformen avsätts ett betydande belopp, när pilotförsöken med valfrihet får 100 miljoner euro. Därutöver innehåller huvudtitel 28 ett anslag på 180,1 miljoner euro för digitalisering av offentlig förvaltning och service och för IKT-investeringar i landskapen och nationella tjänster. I satsningarna på framtiden ingår vidare resurser till en tillväxtstrategi inom hälso- och sjukvård. Anslaget ska gå till att inrätta ett neurovetenskapligt centrum. Dessutom ska det inrättas en tillståndsmyndighet som administrerar uppgifter inom social- och hälsovården och hur de används. Propositionen om detta (RP 159/2017 rd) behandlas fortfarande i riksdagen och ett anslag till tillståndsmyndigheten för social- och hälsovårdsuppgifter måste tas in i budgeten för 2018. Med dessa åtgärder eftersträvas en föregångarroll för Finland. Tanken är att Finland ska bli en internationellt eftertraktad partner för spetsforskning inom vårdsektorn som behöver neurovetenskapliga studier och informationsresurser inom social- och hälsovård.  
Lagstiftningen om FPA behöver revideras. Enligt utskottet är det viktigt att det utvärderas om lagstiftningen om Folkpensionsanstalten, tillsynen över den och dess ställning behöver ses över och att lagstiftningen revideras. Under årens lopp har FPA:s roll förändrats och i dagsläget har myndigheten hand om enorma förmånsbelopp, 2016 cirka 14 miljarder euro. Via vårdreformen får FPA dessutom nya uppgifter och nytt ansvar. 
01.
Förvaltning
25.
Nationella elektroniska klientdatasystem inom social- och hälsovården
(reservationsanslag 3 år)
Landskaps- och vårdreformen innebär mycket stora omställningar i informationssystemen eftersom en av de viktigaste förutsättningarna för att reformen ska lyckas är att informationssystemen fungerar och är driftssäkra. Dessutom måste åtgärderna medverka till att dämpa kostnadsökningen. En annan stor fråga är att det inte bara handlar om att utveckla vårdpersonalens arbete och serviceprocesser, utan att målet är att med digitala medel medverka till att människor är friska och behåller funktionsförmågan så länge som möjligt. 
Utskottet framhåller att utvecklingsarbetet är en mångårig process som bara kan genomföras stegvis. Därmed är det klart att alla förändringar och reformer inte kan vara genomförda fram till 2020, utan arbetet kommer att fortsätta efter att vårdreformen har införts. Vården kommer alltså att hantera både nya och gamla system parallellt. Verkställigheten måste vara inriktad på att det finns kontinuitet i verksamheterna och på att servicen är smidig och garanterar informationssäkerheten samtidigt som nya IKT-tjänster tas fram.  
Vidare är det viktigt att arbetet fortskrider målmedvetet eftersom tidsplanen är mycket pressad trots att vårdreformen kommer att träda i kraft senare än det ursprungligen var tänkt, enligt uppgifter till utskottet. Extra komplicerad är situationen i de landskap där utgångsläget är splittrat och där ingen regional samordning av informationssystemen ännu har gjorts.  
Utskottet understryker vikten av att det tillförs adekvata resurser och att anslagen är långfristiga eftersom det kommer att behövas extra resurser i många år framöver. För nästa år föreslås anslaget till förberedelser inför landskaps- och vårdreformen vara 180,5 miljoner euro (moment 28.70.55), varav 130 miljoner euro går till att utveckla bland annat IKT för landskapen och social- och hälsovården. 
Det är viktigt att aktörerna samarbetar sammanhållet och att det finns en tydlig arbetsfördelning mellan dem. Kravet på fungerande och tydlig arbetsfördelning gäller landskapen och nationella aktörer, men också arbetsfördelningen mellan de nya servicecentren (Vimana Oy, Hetli Oy, utvecklingsbolaget SoteDigi) och deras relation till övriga aktörer (bl.a. FPA, Valtori, Befolkningsregistercentralen, THL). Dessutom behövs det gott och starkt ledarskap som säkerställer att målen kan nås. 
02.
Tillsyn
08.
Omkostnader för en tillståndsmyndighet för administrering av användningen av social- och hälsovårdsuppgifter
(reservationsanslag 2 år)
Momentet stryks i budgetpropositionen eftersom behandlingen av propositionen om utnyttjande av uppgifter inom social- och hälsovården på ett informationssäkert sätt (RP 159/2017) ännu inte är avslutad i riksdagen.  
Momentet får följande lydelse: 
(Utesl.) 
03.
Forskning och utveckling
Forskning kring problem med inomhusklimatet.I sitt utlåtande (MiUU 25/2017) om budgetpropositionen föreslår miljöutskottet att det inrättas en klinisk enhet för forskning kring och behandling av personer som blivit sjuka av inomhusluften och att enheten knyts till Åbo universitet. 
Enligt uppgifter till finansutskottet har det i år startat två program med fokus på inomhusluften. I juni startade statsminister Sipilä åtgärdsprogrammet "Ett decennium av sunda lokaler" och det kommer enligt planerna att lyftas över till genomförandeorganisationen i februari 2018. I somras startade också Institutet för hälsa och välfärd arbetet med ett program kring inomhusklimatet och det kommer att stödja decennieprogrammet. Programmet utarbetas i samråd med berörda intressenter och nästa decennium kommer arbetet kring problematiken att koncentreras i dessa program. 
Det är viktigt att programmen fortskrider och genomförs, eftersom dålig inomhusluft redan länge har ansetts vara ett av våra största problem inom miljö- och hälsoskyddet, framhåller utskottet. I alla typer av hus förekommer det fukt- och mögelskador med hälsopåverkan, oavsett användningsändamål och ägarstruktur, säger miljöutskottet i sitt utlåtande. Relativt sett flest skador finns det emellertid i byggnader ägda av kommuner eftersom drygt hälften av skolorna och daghemmen har problem med inomhusklimatet. 
I dagsläget är det bäst att invänta hur programmen fortskrider och vilka förslag det läggs fram till åtgärder för att få bukt med problemen, menar utskottet. Samtidigt gäller det också att bedöma vilket behov vi har och vilka möjligheter det finns att inrätta en klinisk forskningsenhet och hur kontinuiteten i verksamheten ska ordnas. Det måste avsättas tillräckligt stora resurser för att genomföra programmen, påpekar utskottet, och detta måste bedömas när planen för de offentliga finanserna läggs upp i vår. 
04.
Omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd
(reservationsanslag 2 år)
Kvalitetsregister för hälso- och sjukvården 
Finland har inte gått in för att systematiskt utveckla och finansiera nationella kvalitetsregister på samma sätt som de övriga nordiska länderna, men många av våra sjukhus har skaffat kvalitetsregister. De kvalitetsregister som finns eller som är under uppbyggnad täcker redan nu in 79 sjukdomsgrupper, och det är ett betydande antal också i en internationell jämförelse.  
På nationell nivå finns det dock fortfarande brister i tillgången till registerdata och än så länge går det inte att göra jämförelser mellan enheterna eller ta reda på vilka exempel på bästa praxis det finns. För att samordna verksamheten har det inrättats en styrgrupp för kliniska kvalitetsregister och den har valt ett antal register för ett pilotprojekt. 
Det viktigt att också Finland tar fram nationella kvalitetsregister, påpekar utskottet. Informationen i dem kan utnyttjas på olika sätt för olika ändamål, som alla kan medverka till att höja kvaliteten på vården. De är till stor nytta exempelvis vid valet av behandlingsform eftersom resurserna då kan används till de mest effektiva behandlingsmetoderna. Exempelvis diabetes medför stora kostnader för samhället, men enligt uppgifter till utskottet har Finland inga systematiska metoder för att utvärdera åtgärder inom ramen för prevention och screening av typ 2-diabetes och inga möjligheter att leda verksamheten utifrån hur verkningsfull och kostnadseffektiv behandlingen är. 
Planeringen och pilotverksamheten kring nationella kvalitetssystem kan påskyndas om det startas ett pilotprojekt som planerat ett koncept för en verksamhetsmodell och konceptet testas med pilotprojekt inom vissa utvalda områden, sägs det i en utredning till utskottet. Då kan man bland annat utreda med vilka medel och med vilka resurser ett kvalitetssystem kan införas och hur den uppkomna nyttan kan bedömas.  
Utskottet ökar momentet med 1 500 000 euro för att förbereda och starta ett pilotprojekt kring kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården. Utskottet understryker samtidigt att de stora folksjukdomarna måste beaktas särskilt när temana för pilotprojekten väljs ut. 
Forskning om omvårdnad 
Utskottet välkomnar att budgetpropositionen nu för första gången innehåller medel för omvårdnadsforskning i och med att Stiftelsen Hoitotyön tutkimussäätiö föreslås få ett anslag. Målet med forskningen inom omvårdsarbete är att undanröja vårdpraxis som genom evidensbaserad forskning har påvisats vara felaktig och utan effekt för patienten och att på så sätt förbättra behandlingseffekterna. 
Utskottet anser att anslaget är för litet i relation till forskningsbehoven och höjer momentet med 200 000 euro för att stärka forskningen i omvårdsarbete, bland annat för att för bättra kvaliteten på omvårdnadsarbetet, ta fram samordnad praxis och undanröja vårdåtgärder som är utan effekt.  
Momentet ökas med totalt 1 700 000 euro. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 52 479 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 106/2017 rd) 
31.
Främjande av hälsa och välfärd
(reservationsanslag 3 år)
Det strategiska målet välfärd och hälsa i regeringsprogrammet backas upp med fem spetsprojekt som avser att förbättra servicen till äldre, närståendevårdare, familjevårdare, barn och familjer och till partiellt arbetsförmögna, kombinera tjänsterna till klientorienterad och sammanhållen verksamhet, främja hälsa och välfärd och minska ojämlikheten. 
Det främsta målet med projekten är att dämpa kostnadsökningen inom social- och hälsovården, när fokus i servicen koncentreras på preventiva och hälsofrämjande insatser. Därmed minskar behovet av hälso- och sjukvård. I det här sammanhanget understryker utskottet att i synnerhet fysisk aktivitet spelar en stor roll eftersom forskningsevidens pekar på dess hälsofrämjande effekt. Motion är bra för funktionsförmågan i alla åldrar eftersom motion förbättrar bland annat muskelstyrka, balans, rörlighet och gångförmåga. I Finland uppskattas priset för fysisk inaktivitet ligga på 1–2 miljarder euro av de årliga totalkostnaderna för hälso- och sjukvård. Vidare bedömer WHO att upp till 27 procent av diabetes beror på fysisk inaktivitet. Om vi vill sätta människor i rörelse krävs det insatser på bred front, bland annat på daghem, i skolor och läroanstalter, inom hälso- och sjukvården, på arbetsplatser och i äldrebefolkningens vardag. 
Det är enligt utskottet viktigt att bevaka hur spetsprojekten avancerar bland annat vad beträffar tidsplaner, kostnader och kvalitet. Eftersom vårdreformen träder i kraft senare än planerat, är det också viktigt att undersöka möjligheterna att fortsätta med projekten efter 2018 för att det inte ska uppstå avbräck i utvecklingsarbetet. Vidare är det angeläget att exempel på god praxis nyttiggörs i hela landet och att nya verksamhetsmodeller förankras och integreras i vården när projekten tar slut. 
63.
Vissa specialprojekt
(reservationsanslag 3 år)
Program för suicidprevention 
Självmorden har minskat, men trots den nedåtgående trenden är antalet fortfarande större i relation till befolkningen än exempelvis i de övriga nordiska länderna. Årligen begår drygt 700 människor självmord och på varje person som avlidit på grund av självmord beräknas det finnas 10–20 självmordsförsök. Självmord är en stor dödsorsak bland befolkningen i arbetsför ålder. Utöver de mänskliga förlusterna har självmorden således betydande samhällsekonomiska effekter. Också bland unga personer har självmorden minskat, men självmord är fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna bland personer i åldrarna 15–19 år. 
I motsats till många andra länder har Finland inget program för att förebygga själv och inget program är under planering. Däremot pågår det eller planeras det ett flertal åtgärder för att förebygga självmord. Bland dem märks regeringens spetsprojekt God praxis blir bestående som innefattar fungerande praxis och åtgärder för att förebygga självmord. Dessutom har social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd ett pågående projekt, som ska ge personalen inom primärvården bättre färdigheter att upptäcka självmordsrisk. Vidare är en rekommendation för god medicinsk praxis under arbete. Den tar sikte på att stödja och behandla personer som försökt begå självmord och deras närstående inom hälso- och sjukvården. Suicidförebyggande insatser ingår också i de kommande långsiktiga riktlinjerna för att främja hälsa och välfärd. 
Det är enligt utskottet trots det motiverat att starta ett särskilt program för suicidprevention. Detta för att säkerställa att förvaltningsområdena har gemensamma, samordnade och systematiska suicidförebyggande åtgärder. Också mentalhälsopolitiska delegationen och de organisationer för psykisk hälsa som ingår i den har föreslagit att Finland ska införa ett nationellt suicidförebyggande program i överensstämmelse med en rekommendation från WHO. Ett nationellt preventionsprogram vore en viktig fortsättning på de tidigare programmen för att förebygga självmord (1986–1996) och den nationella planen för mentalvårds- och missbruksarbete (2009–2015). 
Utskottet ökar momentet med 300 000 euro för ett suicidförebyggande program. Det är viktigt att programmet tar hänsyn till de som gjort suicidförsök och deras närstående. 
Vård av drogmissbrukande mödrar 
Utskottet välkomnar att ett anslag på 3 miljoner euro avsätts för vård av drogmissbrukande mödrar eftersom finansieringen redan i flera år har varit beroende av att riksdagen beviljar ett särskilt anslag. Också för 2019 har ett lika stort tilläggsanslag avsatts för att säkerställa vård och rehabilitering av drogmissbrukande mödrar under en övergångsperiod innan vårdreformen träder i kraft.  
Utskottet understryker vikten av att insatser för drogmissbrukande mödrar integreras i servicesystemet i landskapen. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 6 602 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 106/2017 rd) 
10.
Utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd samt vissa tjänster
54.
Bostadsbidrag
(förslagsanslag)
Riksdagen har ändrat regeringens proposition om det allmänna bostadsbidraget och det innebär att normen för en del av en bostad avskaffas (MiUB 15/2017 rd—RP 161/2017 rd). Till följd av ändringen behövs det 4 miljoner till på momentet, medan behovet av grundläggande utkomststöd minskar med 1,6 miljoner euro. Nettoeffekten (-2,4 miljoner euro) kommer att täckas dels genom att anslaget för anskaffning av vaccin (moment 33.70.20) minskas som engångsåtgärd med 0,6 miljoner euro, dels genom att moment 33.02.08 stryks, vilket ger en anslagsminskning på 1,8 miljoner euro. 
Momentet ökas med 4 000 000 euro. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 1 486 500 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 106/2017 rd) 
57.
Grundläggande utkomststöd
(förslagsanslag)
Med hänvisning till det som sägs om moment 33.10.54 beräknas anslagsbehovet minska. Momentet minskas med 1,6 miljoner euro. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 818 800 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 106/2017 rd) 
50.
Stöd till veteraner
56.
Utgifter för rehabilitering av frontveteraner
(reservationsanslag 2 år)
Utskottet välkomnar att anslagen till rehabilitering av veteraner har höjts med anledning av självständighetens 100-årsjubileum. I fjol fattade regeringen beslut om att höja anslagen till rehabilitering av veteraner med 40 miljoner euro. Anslaget ska gå till avgiftsfria tjänster i hemmet. Tilläggsanslaget slås ut över tre år. I år var tilläggsanslaget 20 miljoner euro, nästa år är det 15 miljoner euro och 2019 uppgår det till 5 miljoner euro. Dessutom höjdes rehabiliteringsanslagen med ytterligare 11,6 miljoner euro i den andra tilläggsbudgeten för i år. Det sammanlagda anslaget till rehabilitering av veteraner har i år således varit 52,9 miljoner euro. 
Enligt budgetpropositionen uppgår de tillgängliga rehabiliteringsmedlen till 32,7 miljoner euro. Utöver det höjdes anslaget ytterligare med 9 miljoner euro i kompletteringspropositionen. Nästa år är det tillgängliga anslaget alltså 42 miljoner euro och det är cirka 11 miljoner mindre än för i år. 
Det kalkylerade anslaget per veteran var 1 935 euro 2016, medan det i år är 4 201 euro och nästa år 3 956 euro. Kalkylen för nästa år ger vid handen att beloppet ökar eftersom frånfället bland veteranerna har blivit snabbare. Anslaget för nästa år motsvarar således anslaget för i år. Därutöver kan kommunerna använda anslaget (11,6 miljoner euro) i den andra tilläggsbudgeten för i år ännu 2018. 
När riksdagen godkände budgeten för i år förutsatte den dessutom att regeringen bevakar att anslaget för rehabilitering av veteraner och service i hemmet räcker till och att servicen fungerar samt i förekommande fall vidtar åtgärder för att alla veteraner ska kunna få den service som är avsedd enkom för dem (FiUB 35/2016 rd – RP 134/2016 rd, RP 249/2016 rd). I samband med den andra tilläggsbudgeten för i år godkände riksdagen ett nytt uttalande med samma innehåll (RSk 28/2017 rd). 
Med hänvisning till uttalandena understryker utskottet att anslagen för service till veteraner måste säkerställas för att alla veteraner ska ha möjligheter att bli delaktiga av tjänsterna. Också nästa år måste det bevakas att anslaget räcker till och åtgärder måste i förekommande fall vidtas för att höja anslagen.  
Utskottet understryker att tjänster i hemmet är det primära sättet att hjälpa veteraner att bo kvar hemma. Det är angeläget att anslaget används effektivt och fullt ut kommer veteranerna till godo och att tjänsterna är anpassade efter veteranernas behov. 
Det är enligt utskottet motiverat att sänka invaliditetsgraden från nuvarande 20 procent ner till 15–10 procent för den service som krigsinvalider får i kommunal slutenvård. Den årliga kostnadseffekten bedömdes vara 7–15 miljoner euro. 
60.
Av kommunerna anordnad social- och hälsovård
Mentalvård för barn och unga. Besöken för psykisk ohälsa inom primärvården och remisserna till psykiatrisk specialistvård har ökat kraftigt, enligt information till utskottet. Exempelvis steg antalet barnpsykiatriska patienter inom öppenvården med drygt 50 procent 2006–2015 och de ungdomspsykiatriska patienterna med 37 procent under samma tid. Merparten av hälsoproblemen bland unga är psykiska störningar, och uppskattningsvis ungefär vart sjätte barn och var femte ungdom lider av psykisk ohälsa. 
Enligt vad utskottet erfar ligger dock inte en ökning av de psykiska störningarna bakom de ökande besöken, utan ökningen kan förklaras med att fler söker hjälp. Problemen kunde förebyggas och åtgärdas effektivare än idag, men primärvården kan inte erbjuda tillräckligt snabb behandling och kan således inte tillgodose behovet av insatser. 
Det är viktigt att mentalvård för barn och unga ingår i förändringsprogrammet för barn- och familjetjänster (LAPE), som är en översyn av tjänsterna till barn, unga och familjer. I det sammanhanget gäller det att framför allt stärka tjänsterna på basnivå och se till att psykiatrisk vård ges på familjecentralerna och därmed kan vara ett stöd för de basala tjänsterna. 
Samtidigt vill utskottet lyfta fram socialhälsovårdens roll eftersom den och andra aktörer på basnivå redan på ett tidigt stadium måste tillhandahålla insatser som är till snabb hjälp vid lindriga störningar. Överlag är det viktigt att skolhälsovården tar hänsyn till att de flesta hälsoproblem bland ungdomar är psykiska störningar. 
De får så gott som alltid vård inom fristen i hälso- och sjukvårdslagen (tre eller sex månader), men sjukvårdsdistrikten har varierande praxis för hur de tillämpar åldersgränserna för ungdomar. Det framgår av information som utskottet har fått. Vidare är det viktigt att den arbetsgrupp som utreder tillgång till vård och enhetliga grunder för vård (”Hoidon saatavuus ja yhtenäisen hoidon perusteet”) försäkrar sig om att åldersgränserna inom ungdomspsykiatrin tillämpas på samma sätt i hela landet. 
31.
Det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården och vissa andra utgifter
(reservationsanslag 3 år)
Utskottet gör en språklig korrigering i momentet i den finska texten. Den svenska texten påverkas inte. 
Momentet får följande lydelse: 
(Stycke 1 som i RP 176/2017 rd) 
Anslaget får användas 
(Punkt 1—3 som i RP 106/2017 rd) 
4) till ersättning av kostnader för utvecklande av studerandehälsovården i form av statsunderstöd till Studenternas hälsovårdsstiftelse
32.
Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå
(fast anslag)
Under momentet föreslås ett anslag på 15 miljoner euro, vilket är 5 miljoner euro mindre än för i år. Det minskade anslaget beror på att riksdagens engångshöjning från i fjol slopas. Momentet motsvarar nu nivån i utgiftsramen. 
Anslaget har sjunkit avsevärt eftersom det 1987 var 91 miljoner euro. Sedan dess har det minskat gradvis. Anslaget för nästa år, 15 miljoner euro, leder till ännu stramare villkor för forskningen inom hälso- och sjukvårdsområdet, och det närmar sig gränsen för om det över huvud taget är värt att ge sig in i den arbetskrävande ansökningsprocessen. 
Det är inkonsekvent att anslaget har minskat så kraftigt eftersom den hälsovetenskapliga forskningen har gett betydande resultat. Det har tagits fram nya behandlingsmetoder och det finns obestridlig vetenskaplig evidens för att de haft positiv effekt för hälsan. Forskningsanslaget har haft stor betydelse för utvecklingen inom medicinen och för den internationellt sett och erkänt höga nivån på läkarvetenskapen i Finland. Dessutom är synergivinsterna stora inom vetenskaplig forskning och företag inom hälsoteknikområdet. 
Utskottet har ett flertal gånger understrukit att hälsovetenskaplig forskning ger goda resultat och framhåller att satsningarna på forskning inom klinisk medicin är ett viktigt instrument för att dämpa kostnaderna, effektivisera vården och förbättra behandlingsresultaten.  
Vidare har utskottet framhållit vikten av forskning inom det sociala området och ser därför positivt på att den statliga ersättningen i forskning ska utvidgas inom ramen för vårdreformen och även omfatta socialvetenskaplig forskning. Det är viktigt eftersom sättet att tillhandahålla socialvård kommer att ändras i betydande omfattning när vårdreformen införs. Behovet av vetenskapligt grundad information är därför uppenbart. Utskottet påpekar att det utvidgade användningsområdet för anslaget måste vägas in i anslagsbesluten.  
Utskottet ökar momentet med 6 000 000 euro. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 21 000 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 106/2017 rd) 
38.
Statsunderstöd för kostnader i fråga om pilotprojekt för valfrihet
(reservationsanslag 2 år)
Momentet föreslås få 100 miljoner euro till ett pilotprojekt om valfrihet. Projektet kan starta efter att lagstiftningen om valfrihet har trätt i kraft och det ska enligt planerna pågå till och med 2019. Pilotprojekten ska genomföras i överensstämmelse med den nya lagstiftningen om valfrihet och det är tänkt att de ska samla in information om valfriheten också för de landskap som inte deltar i pilotprojekten. Projekten får gälla social- och hälsovårdscentraler, det vill säga behandla direktval, eller behandla kundsedlar och personlig budget. Ett pilotprojekt kan vara en kombination av dessa. 
Utskottet framhåller att anslaget är betydande och påpekar att det redan i budgeten för i år ingår ett anslag på 30 miljoner euro för pilotprojekt. Följaktligen är det viktigt att projekten planeras grundligt och att de genererar den typen av heltäckande regional information som bland annat främjar genomförandet av reformen i hela landet, ger en heltäckande uppfattning om kostnadseffekterna av verksamheten och klarlägger vilka behov av förbättring det finns i reformen. Utskottet understryker att ansökningskriterierna bör vara utformade så att landskap av alla storlekar kan ansöka om statligt stöd på lika villkor. Vidare är det viktigt att beakta behovet av pilotprojekt inom området munhälsovård. 
Dessutom understryker utskottet att det måste ställas som krav att bidragstagarna systematiskt samlar in och analyserar nödvändiga data. 
52.
Statlig finansiering av utgifterna för skyddshemsverksamhet
(reservationsanslag 2 år)
Skyddshemsverksamheten föreslås få 17,6 miljoner euro i anslag, dvs. 4 miljoner euro mer än för i år. Också i fortsättningen kommer medlen till verksamheten att stiga i och med att anslaget i planen för de offentliga finanserna föreslås stiga till 19,55 miljoner euro 2019. Beloppet kommer därmed att var 70 procent högre än 2015 när verksamheten övertogs av staten. 
Utskottet noterar anslagsökningen med tillfredsställelse eftersom platserna på skyddshem fortfarande ligger långt från det som Europarådet rekommenderar, nämligen 500 familjeplatser på skyddshem. I dag har vi 143 familjeplatser och för nästa år planeras 40 nya platser. För att resursbehovet ska kunna bedömas tillförlitligt behövs det en utredning av det verkliga platsbehovet, anser utskottet. 
Vidare är det viktigt att starta den hjälptelefon (Nollinjen) med dygnetruntservice som Istanbulkonventionen kräver. Det finns ett tydligt behov av en telefontjänst eftersom samtalen är mång, exempelvis bara i augusti närmare 700. För närvarande har Nollinjen bara en telefonlinje och kan inte ta emot alla samtal när samtalen hopar sig. Följaktligen måste tjänsten utvidgas så att det finns en linje till för brådskande tider. 
63.
Statsunderstöd för verksamheten vid kompetenscentrum inom det sociala området
(fast anslag)
Kompentenscentrens finansiering (3 miljoner euro) är fortfarande knappt tilltagen i ett läge när de centren tjänar som stöd för beredningen av lagdskapsreformen och regeringens spetsprojekt.  
I landskapsreformen kommer finansieringen av kompetenscentren att ske via statsandelarna till landskapen. Det kan leda till varierande praxis i landskapen och det i sin tur kan försämra möjligheterna att nyttiggöra den kompetens som redan finns. Utskottet menar att det finns anledning att utreda hur kompetenscentren på bästa möjliga sätt kan vara till nytta på forsknings- och utvecklingsverksamheten i landskapsstrukturen. 
Det bör ingår i kompetenscentrens roll att bland annat bedriva likvärdig och tvärvetenskaplig forskning och att vara nära knutna till forskning och utveckling på nationell nivå. Vidare behöver det utredas om det finns behov av specialisering och om kompetenscentren har möjligheter att specialisera sig. Det kan vara ett sätt att använda resurserna effektivare och hålla forskningen på hög internationell nivå. 
64.
Statlig ersättning för kostnaderna för ordnande av medling vid brott
(reservationsanslag 3 år)
Anslaget är 6,3 miljoner euro och det har legat på samma nivå ända sedan 2006 när medling blev lagfäst verksamhet. Med åren har den allmänna kostnadsnivån stigit samtidigt som ärendena ökat kraftigt. År 2007 hänvisades cirka 9 800 brottmål och tvistemål till medling, och 2016 var det drygt 13 000. Samtidigt har behovet av kvalificerade medlare ökat och därmed har också behovet av utbildning och vidareutveckling av arbetet ökat. 
Medlingsbehovet kommer ytterligare att öka bland annat av att Institutet för hälsa och välfärd i ett utvecklingsprogram (2016–2020) går in för att effektivisera samarbetet mellan medling och polis- och åklagarmyndigheterna och av att Nationella programmet för brottsförebyggande (2016–2020) talar för medling som ett verktyg för att förhindra och kontrollera brott. Den nuvarande statliga ersättningen räcker inte till för att täcka de stigande medlingskostnaderna, trots att medling är en befogad verksamhet sett i ett statsfinansiellt perspektiv i och med att den ger samhället direkta kostnadsbesparingar jämfört med domstolsbehandling. Det beror framför allt på att medlarna bara får en kostnadsersättning för sitt arbete. 
Utskottet ökar momentet med 550 000 euro. Enligt utskottet är det viktigt att det ökade anslagsbehovet också beaktas i nästa plan för de offentliga finanserna. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 6 850 000 euro. 
Anslaget får användas 
(Punkt 1 som i RP 106/2017 rd) 
2) till ett belopp av högst 68 500 euro för betalning av de omkostnader Institutet för hälsa och välfärd har för utveckling och ordnande av medling. 
70.
Främjande av hälsa och funktionsförmåga
20.
Anskaffning av vaccin
(reservationsanslag 3 år)
Utskottet hänvisar till det som sägs under moment 33.10.54 och ökar anslaget under momentet med 600 000 euro. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 27 390 000 euro. 
(Stycke 2 och 3 som i RP 106/2017 rd) 
Huvudtitel 35
MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
För miljöministeriets förvaltningsområde föreslås sammanlagt 182,2 miljoner euro, alltså cirka 4,6 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2017. Av anslaget ska 57 miljoner euro användas till förvaltningsområdets omkostnader, 101,6 miljoner euro till miljö- och naturvård och 23,6 miljoner euro till samhällen byggande och boende. Dessutom föreslås det att totalt 171,2 miljoner euro av statens bostadsfonds medel ska användas till understöd, ackord och utveckling inom bostadsväsendet och 7 miljoner euro till utbetalningar av räntestöd. Fonden har lånefullmakt att bevilja totalt omkring 1,8 miljarder euro för byggande och ombyggnad av bostäder. 
01.
Miljöförvaltningens omkostnader
04.
Finlands miljöcentrals omkostnader
(reservationsanslag 2 år)
Under momentet föreslås 22,337 miljoner euro, alltså 3,541 miljoner euro mindre än för 2017. Finansieringen av Finlands miljöcentrals (SYKE) verksamhet kommer att vara cirka 60 miljoner euro 2017. Centralen har således lyckats väl med anskaffningen av extern finansiering. Omkostnadsbortfallet gör det emellertid svårare att få projektfinansiering, eftersom det finns allt mindre medel för egenfinansiering och finansiärerna ofta kräver tillskott av sådan finansiering. 
Utskottet vill också påpeka att Finlands miljöcentral flyttat in i nya lokaler. Enligt uppgift ger flytten upphov till ytterligare 1,8 miljoner i engångskostnader bland annat till följd av de ändringsarbeten som laboratoriet kräver. Denna lösning på lokalfrågan uppskattas ge upphov till en årlig kostnadsbesparing på 1,5 miljoner euro, men besparingen realiseras inte förrän 2019. Utskottet anser att regeringen behöver se över omkostnaderna på nytt i detta avseende och att den överväger att lyfta in kostnaderna i tilläggsbudgetpropositionen för 2018. 
65.
Understöd till organisationer och miljövård
(reservationsanslag 3 år)
Under momentet föreslås 1,73 miljoner euro. I 2017 års anslag ingick 500 000 euro för Håll Skärgården Ren rf för anskaffning av ett nytt servicefartyg. Det nya fartyget byggdes i Pargas och sjösattes i juni 2017. Priset blev 1,6 miljoner euro.  
För år 2017 beviljades under momentet understöd på 930 000 euro till 36 organisationer för deras basverksamhet eller rådgivning och upplysning. För miljövård (inkl. avfallshanteringen i skärgårds- och fjällområden) användes totalt 550 000 euro och till projekt för miljöfostran och miljöupplysning 250 000 euro. Dessutom anvisades 50 000 euro till Finlands Jägarförbund för miljöarbete. 
Utskottet anser att understöden under momentet behövs. Relativt små understöd har räckt till för att effektivt stödja aktörer inom det civila samhället när de förbättrar miljömedvetenheten och genomför olika åtgärder på miljö-, bygg- och bostadsområdet. 
Utskottet ökar momentet med 105 000 euro för understöd till organisationer. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 1 835 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 106/2017 rd) 
10.
Miljö- och naturvård
20.
Bekämpning av miljöskador
(reservationsanslag 3 år)
Utskottet vill här peka på ett tidigare uttalande (FiUB 5/2017 rd — RP 60/2017 rd) och ser det fortfarande som nödvändigt att regeringen ser till att ansvaret i anslutning till gruvdrift inte faller på staten. Det finns skäl att komma ihåg att staten också i fråga om andra branscher onödigt ofta blivit tvungen att i konkurssituationer betala för destruktion av avfall, avloppsvatten och kemikalier som orsakar allvarlig fara (jfr moment 35.10.61, avloppsvatten från sulfitcelluosafabriken i Lievestuore). 
Därför anser utskottet att det pågående arbetet för utveckling av subsidiära miljöansvarssystem behöver fortsätta vid miljöministeriet. Avsikten med finansieringssystemen för subsidiärt ansvar (Tova) är att skapa beredskap för att avvärja allvarliga miljö- och/eller hälsofaror eller hot om sådana i lägen där den ansvariga är oförmögen att betala, okänd eller oanträffbar. Dessutom behöver det utredas hur en fond särskilt för gruvdrift kan inrättas på samma sätt som i fråga om oljeskyddsfonden. Vid gruvdrift är det fråga om användning av en icke-förnybar naturresurs och då skulle staten som ersättning för permanent utarmning av marken kunna få en del av den export som hänför sig till verksamheten.  
22.
Vissa utgifter för miljövård
(reservationsanslag 3 år)
Under momentet föreslås 16,025 miljoner euro, alltså 1,3 miljoner euro mer än för 2017. En höjning av anslaget är motiverad, menar utskottet. 
De är meningen att 6,99 miljoner euro ska användas till främjande av skyddet av Östersjön samt sjöar och vattendrag. Vatten- och havsförvaltningsplanerna avser att minska eutrofieringen och utsläppen av skadliga ämnen och att förbättra skyddet av grundvatten och den biologiska mångfalden i sjöarna och vattendragen och den marina miljön (3,65 mn euro). Genom regeringens spetsprojekt Bioekonomi och ren teknik effektiviseras åtgärderna för vattenvårds- och havsvårdsåtgärder och genomförs programmet för återvinning av näringsämnen (2,04 mn euro). Det som särskilt behövs enligt utskottet är öppna projektansökningar som gäller återvinningsprogrammets teman, såsom effektivt utnyttjande av näringsämnena i det kommunala avloppsvattnet, främjande av konceptet en näringsneutral kommun, minskat matsvinn och utnyttjande av bioavfall. Det är också nödvändigt att fortsätta med investeringarna i programmet för kartläggning av den marina undervattensmiljön i Östersjön (Velmu) i områden som är värdefulla med avseende på den biologiska mångfalden och områden som är särskilt utsatta (1,3 mn euro). 
Anslaget under momentet används med fog till klimatpanelens verksamhet och klimatprojekt, för vilka det föreslås sammanlagt 1,46 miljoner euro. I detta ingår en ökning på 1 miljon euro, som ska användas till genomförande av den klimatpolitiska planen på medellång sikt (Kaisu) för att påskynda kommunernas och regionernas klimatarbete. Dessutom används anslaget till utredningar som behövs för de internationella klimatförhandlingarna och utsläppsminskningarna samt för utveckling av klimatpolitiken. 
Också arbetet för styrningen och skötseln av miljöuppgifter är viktigt, menar utskottet. Under momentet finns anslag också för det. Exempelvis genom att utveckla forsknings- och saneringsverksamheten i samband med markskyddet och förorenade områden (1,35 mn euro) stöder man arbetet med att identifiera de värsta riskobjekten och fatta ändamålsenliga beslut. Enligt Finlands miljöcentral kan betydande kostnadsbesparingar nås när verksamheten utvecklas och effektiviseras. 
52.
Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter
(reservationsanslag 3 år)
Under momentet föreslås 30,906 miljoner euro, alltså 1,25 miljoner euro mer än för 2017. Dessutom får Forststyrelsen använda de intäkter av offentliga förvaltningsuppgifter som hör till miljöministeriets förvaltningsområde (uppskattningsvis 5,4 mn euro). 
Utskottet välkomnar att propositionen innefattar en kraftig satsning på turismfrämjande åtgärder. Projektet Turism 4.0, som hör till regeringens spetsprojekt, tilldelas 1,7 miljoner euro och förbättringen av serviceutrustningen i nationalparker och på vissa rekreationsområden 650 000 euro. Avsikten är att göra om webbplatserna Utinaturen.fi och Utflyktskarta.fi och att ta fram kommunikationsmaterial som stöder företagens turismmarknadsföring. Anslaget ska också användas till att sätta i skick service- och guidningsutrustning i flera nationalparker och andra viktiga besöksplatser. Exempelvis kommer 150 000 euro att användas till skyltningen av vandringslederna och planering av renoveringen av borgruinerna i Aulanko naturskyddsområde. Det kommer uppskattningsvis att krävas ytterligare 1,2 miljoner euro för att renovera borgen.  
Utskottet påpekar att reparationsskulden för områden och fastigheter som Naturtjänster förvaltar är stor och anser att en realistisk reparationsplan måste göras för att täcka skulden. Forststyrelsen anser att det eftersatta underhållet när det gäller naturområdenas rekreations- och turisttjänster är cirka 44,2 miljoner euro och i fråga om den kulturhistoriska fastighetsförmögenheten (såsom borgruiner och befästningar) cirka 72,7 miljoner euro.  
Utskottet anser att investeringarna i naturtjänster behövs och att de är ekonomiskt lönsamma. År 2016 uppskattas den samlade inkomst- och sysselsättningseffekten ha varit 232 miljoner euro och 2 300 årsverken för nationalparkernas, strövområdenas, de viktigaste kulturarvsobjektens och andra viktiga turismområdens del. Dessutom har det utifrån enkäter och beräkningar uppskattats att de hälsoeffekter som besökarna i Finlands nationalparker upplevt uppgick till 281 miljoner euro.  
Utskottet ökar momentet med 900 000 euro, varav 
250 000 euro för renovering av borgruinerna i Aulanko (Karlberg) 
150 000 euro för utveckling av virtuell skyltning och service som gäller geologi och naturarv i Lauhanvuori, Kauhaneva-Pohjankangas och Seitseminen nationalparker och naturobjekt i deras närhet 
150 000 euro för bättre hållbarhet och kvalitet på naturturismen i Repovesi nationalpark 
100 000 euro för underhåll och förbättring av övernattnings- och raststugor 
250 000 euro för sysselsättning av unga. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 31 806 000 euro. 
(Stycke 2—6 som i RP 106/2017 rd) 
61.
Främjande av vatten- och miljövård
(reservationsanslag 3 år)
Under momentet föreslås 8,592 miljoner euro, alltså 2,55 miljoner euro mer än för 2017. 
Av anslaget ska 2,871 miljoner euro användas till konkreta åtgärder inom vattenvård och havsvård. Åtgärderna ingår i åtgärdsprogrammen för vattenvården och havsvården , och de preciseras i strategierna för restaurering av sjöar och vattendrag och för fiskvägar. Det krävs åtgärder i flera hundra sjöar, åar, älvar, kustobjekt och grundvattenområden 
Dessutom välkomnar utskottet att regeringen föreslår 2,021 miljoner euro för sanering av förorenade områden. Vidare föreslås ett separat anslag (500 000 euro) för ett projekt för sanering av Laajalahti i Lievestuore i syfte att minska de olägenheter och risker som området orsakar miljön. Den sista etappen av projektet omfattar åtgärder för att täcka över och behandla fiberslam som innehåller skadliga ämnen från avloppsvatten som släpptes ut från sulfitcelluosafabriken i Lievestuore. Fabriken har numera gått i konkurs. 
Det är motiverat att fortsätta med avloppsvattenrådgivning i glesbygden, menar utskottet. För det ändamålet föreslås en miljon euro, som används till att underlätta verkställandet av statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnätet (157/2017) före den 31 oktober 2019. Bidragen fördelas mellan organisationer och andra sammanslutningar för rådgivnings- och utbildningsprojekt som genomförs i samarbete med kommuner på olika håll i landet.  
Åtgärdsprogrammet för träbyggande föreslås få 2,2 miljoner euro, vilket är positivt. Det är en betydande ökning jämfört med anslaget på 200 000 euro för detta år. Syftet med programmet är att utveckla kompetens för internationellt konkurrenskraftigt byggande i trä och företagsverksamhet för industriell tillverkning i Finland och att stödja strategin för bioekonomi genom främjande av byggande i trä. Utskottet vill poängtera att programmet stärker utvecklingen i överensstämmelse med klimatpolitiken och påpekar dessutom att hinder för att bygga i trä behöver undanröjas ytterligare och utbildningen och forskningen inom området utvecklas. 
63.
Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden
(reservationsanslag 3 år)
Anslaget under momentet används fortsatt delvis till genomförande av handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (Metso), som grundar sig på att markägarna frivilligt erbjuder mark för skyddsändamål. Sammanlagt 23 miljoner euro får användas för det ändamålet, alltså 6 miljoner euro mer än 2017. Utskottet välkomnar att regeringen höjde anslaget dels i vårens rambeslut (3 mn euro), dels också i höstens budgetproposition (5 mn euro). I anslaget för 2018 beaktas dessutom att det engångstillägg som riksdagen gjorde för 2017 faller bort (-2 mn euro). Det är också positivt att medlen för åtgärder enligt Metso också utökas genom jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel, där det berörda anslaget totalt uppgår till cirka 5,5 miljoner euro (moment 30.40.22 och 30.40.45). 
Utskottet konstaterar att höjningarna har stor inverkan på genomförandet av Metso-programmet. Avsikten är att 2018 inom miljöministeriets förvaltningsområde godkänna 4 500 hektar värdefulla skogsområden till programmet, medan motsvarande mål för 2017 är 3 400 hektar. Statsrådet godkände programmet 2014 med målet att skydda totalt 96 000 hektar skogsområden fram till 2025. I augusti 2017 hade ungefär 62 800 hektar skyddats. 
Det är bra att anslaget används till kärnområdena för skogsskydd. Ett till kvaliteten adekvat utbud måste vara målet när resurserna allokeras och detta ska uppnås särskilt genom samarbete med aktörerna inom skogssektorn och genom riktad marknadsföring.  
70.
Fartygsinvesteringar
(reservationsanslag 3 år)
Utskottet anser att det föreslagna tilläggsanslaget för att bygga om havsforskningsfartyget Aranda behövs. Arbetet uppskattas bli klart 2018 och kostnaderna stiga till sammanlagt omkring 15,6 miljoner euro. Efter det att ombyggnaden blivit klar bör man i budgeten också vara beredd på normala driftskostnader för fartyget, såsom underhåll och service samt anskaffningskostnader när utrustningen ska uppdateras.  
20.
Samhällen, byggande och boende
Bostadsbyggandet har ökat i flera år. År 2017 kommer uppskattningsvis omkring 43 000 nya bostäder att börja byggas. Produktionen koncentreras huvudsakligen till de större städerna och till höghuslägenheter med bra kollektivtrafikförbindelser. Också allt fler enfamiljshus byggs. Något som bör påpekas är att man observerat att bostäderna de senaste åren i snitt blivit mindre i fråga om alla hustyper. 
Utskottet påpekar att bara om bostadsproduktionen motsvarar efterfrågan går det att långsiktigt stävja prisökningen för boendet. I det sammanhanget är planläggningen och tomtutbudet av central betydelse om man vill säkerställa en tillräcklig bostadsproduktion. Avtalen om markanvändning, boende och trafik (MBT) mellan stat och kommun i de fyra största stadsregionerna har visat sig fungera bra och det är viktigt att målen för planläggning och tomtutbud kan uppfyllas fullt ut också i fortsättningen. Vi måste målmedvetet försöka upprätthålla den uppnådda positiva utvecklingen i fråga om bostadsutbud och dessutom vidareutveckla MBT-samarbetet, som gett gott utfall. Det är också positivt att utvecklingen av byggkostnaderna har varit måttfull trots konjunkturuppgången inom byggbranschen.  
Tudelningen inom bostadshandeln har blivit tydligare. I huvudstadsregionen har priserna på gamla aktielägenheter stigit och på annat håll i Finland har de legat kvar på samma nivå eller till och med sjunkit. Också på hyresbostadsmarknaden är de regionala skillnaderna stora och hyrorna för fritt finansierade hyresbostäder har stigit snabbare i huvudstadsregionen än på annat håll. En utjämning går emellertid att observera när det gäller nya hyresförhållanden, och i de dyraste områdena märker man till och med sjunkande hyror. Utskottet fäster dessutom uppmärksamhet vid att försäljningen av nya bostäder har påskyndats genom större bolagslån, varför utskottet uttrycker oro över hushållens skuldsättning och samtidigt ökande risker om räntorna börjar stiga. 
På områden med stor utflyttning utan motsvarande inflyttning överstiger bostadsutbudet efterfrågan och värdet på bostäderna sjunker. Tomma lägenheter och underutnyttjade byggnader är problematiska för ägarna, de boende och hyreshussamfunden. Utskottet ser det som nödvändigt att miljöministeriet fortsätter med det påbörjade arbetet för att hjälpa hyreshussamfund med ekonomiska svårigheter att vara fortsatt livsdugliga och för att förbättra de boendes boendeförhållanden i regionerna utanför tillväxtcentrumen. Ändå vill utskottet påpeka att bostadspolitiken inte ensam räcker till för att lösa avfolkningsbygdernas problem, utan att det dessutom också behövs mer övergripande lösningar för att göra de regionerna mer livskraftiga och attraktiva och för att främja bostadsbeståndets anpassning till rådande efterfrågan.  
Utskottet lyfter också fram den undersökning som revisionsutskottet beställde om utvecklingsobjekt inom bostadspolitiken (Asuntopolitiikan kehittämiskohteita, Eduskunnan tarkastusvaliokunnan julkaisu 1/2017 vp, med sammandrag på svenska). Där finns en översikt av nuläget på bostadsmarknaden och kommentarer om bostadspolitiska metoder. Undersökningen kommer att behandlas ingående i riksdagen. Bostadspolitiken är en viktig del av samhällspolitiken. Utskottet påpekar att en välavvägd och i synnerhet med avseende på mobilitet hållbar stadsstruktur samt användning av hållbara byggmaterial också befinner sig i klimatpolitikens kärna (se åtgärdsprogrammet för träbyggande mom. 35.10.61). 
Fullmakter och understöd när det gäller statens bostadsfond går utskottet närmare in på under moment 35.20.60.  
01.
Omkostnader för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet
(reservationsanslag 2 år)
Utskottet fäster uppmärksamhet vid att Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) tilldelats flera nya uppgifter och att inga resurser allokerats för dessa. Den sista i raden av dessa är uppdraget att bevilja äldre och personer med funktionshinder reparationsstöd, som tidigare handhades av kommunerna. Riksdagen lade till 200 000 euro i budgeten för 2017 för den uppgiften. ARA har således haft tillgång till totalt 340 000 euro för investeringar i it-system och de personella resurser som uppgiften kräver (3,5 årsverken). Understödsvolymen har motsvarat uppskattningarna (mer än 4 000 ansökningar). Av de sökande är största delen hushåll med äldre och därför är andelen ansökningar som lämnas in i pappersform stor. Centralen uppskattar att det behövs en tilläggsresurs på 245 000 euro per år för handläggningen av ansökningarna om reparationsunderstöd. Utskottet anser att ARA fungerar kostnadseffektivt, om man ser på Kommunförbundets beräkning av kommunernas tidigare utgifter för samma verksamhet, 3,5—4 miljoner euro. 
Utskottet ökar momentet med 145 000 euro och understryker att regeringen måste se till att ARA har tillräckliga resurser för sina tilldelade uppgifter och även i fråga om kommande propositioner. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 4 886 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 106/2017 rd) 
30.
Förebyggande av ekonomiska problem bland hyresgäster
(reservationsanslag 2 år)
Utskottet anser att det nya momentet och det föreslagna anslaget på 1 miljon euro under momentet behövs. Målet med försöksprojektet under momentet är att bland hyresgäster (i privatägda eller ARA-ägda bostäder) som har problem med att hantera sin ekonomi minska hyresskulder och vräkningar och bidra till att åter göra dem försäkringsbara och kreditvärdiga samt att sporra hushållen till att mer varaktigt ändra sin ekonomi- och livshantering. Projektet tar också sikte på att förebygga hemlöshet. 
Det är också motiverat att ur statens bostadsfond bevilja 900 000 euro i understöd för fortsatt boenderådgivning. 
52.
Understöd för främjande av sådan infrastruktur i bostadshus som krävs för eldrivna transporter
(reservationsanslag 3 år)
Det rör sig om ett nytt moment och under det föreslås ett anslag på 1,5 miljoner euro. Utskottet anser att utsläppssnål trafik, såsom el- och gasbilar, behöver främjas för att målen i klimat- och energistrategin ska nås. Syftet med det nya understödet för laddningsinfrastruktur är att påskynda ändringsarbeten i fastigheternas elsystem som behövs för laddningsstationer för elbilar i bostadshus som ägs av sammanslutningar. Avsikten är att göra en utredning i ärendet och utifrån resultaten av den vid behov precisera momentets användningsändamål. 
55.
Understöd för reparationsverksamhet
(reservationsanslag 3 år)
Understöd enligt lagen om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder (1087/2016) får beviljas till ett totalbelopp på 35,5, miljoner euro. Av detta belopp kommer 20 miljoner euro från statens bostadsfond. Motsvarande understöd uppgick till sammanlagt 46 miljoner euro 2017. 
Utskottet konstaterar att det finns ett stort behov av reparationsunderstöd. Understöden används dels till installation av hiss i efterhand i höghus och undanröjande av hinder för tillgänglighet i bostadsbyggnader, dels för reparation av bostäder för att äldre och personer med funktionsnedsättning ska kunna bo kvar hemma. När anslagen skars ner slopade man i budgeten för 2012 anslagen för reparation av befintliga hissar eller ersättande av sådana hissar med tillgänglighetsanpassade hissar. Efter det har det ansetts att det mest kostnadseffektiva sättet att på bred bas tillgänglighetsanpassa bostadsbeståndet är att bygga hissar i efterhand. Det är också ett sätt att se till att husens nyttjandegrad hålls på en hög nivå. År 2015 bodde 104 000 personer som hade fyllt 65 år i sådana flerfamiljshus med tre eller fler våningar som saknar hiss. 
Anslaget är fortfarande knappt tilltaget, men trots det anser utskottet det vara behövligt att understöd i enskilda fall också betalas för att göra befintliga hissar mer tillgängliga. Utskottet erfar att förfarandet kan ändras inom ramen för den gällande lagen. 
Utskottet ökar momentet med 1 000 000 euro för installation av nya hissar och för reparation av befintliga hissar för att göra dem tillgängliga. 
Mögel- och fuktskador 
Fukt- och hälsoskador i byggnader betraktas som en av de främsta orsakerna till dålig inomhusluft, som länge har ansetts vara ett av vårt lands största miljöhälsoproblem. Problemen med inomhusluften är ett omfattande förvaltningsövergripande komplex, vilket är en av orsakerna till att det varit svårt att nå en integrerad lösning. Riksdagen har utifrån ett betänkande av revisionsutskottet (ReuB 1/2013 rd — RSk 5/2013 rd) godkänt 14 uttalanden som gäller mögel- och fuktskador, och uttalandena är fortfarande föremål för åtgärder. 
Det är ytterst positivt att regeringen börjat planera åtgärdsprogrammet Ett decennium av sunda lokaler. Avsikten med programmet är att underlätta reparation av fukt och mögelskador och minska problemen med inomhusluft i offentliga byggnader. Programmet har ett tydligt mål: senast 2028 ska skolor, daghem, vårdinrättningar, och andra offentliga lokaler vara sunda att använda och det ska ingå i fastighetsskötselns inarbetade rutiner att identifiera, utreda och åtgärda problem. Det nya programmet ska dra nytta av tidigare projekt och program, däribland programmet för åtgärder mot fukt och mögel, som genomfördes 2010—2015 och samordnades av miljöministeriet. Avsikten är att programgenomförandet inleds våren 2018, och då måste tillräcklig finansiering anvisas.  
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 16 500 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 106/2017 rd) 
60.
Överföring till statens bostadsfond
Fullmakten att godkänna räntestödslån för hyresbostäder och bostadsrättsbostäder föreslås uppgå till 1,41 miljarder euro, vilket motsvarar 2017 års nivå. Beloppet möjliggör att 9 000 subventionerade bostäder byggs. Utskottet anser utifrån inkommen utredning att fullmakten är adekvat. 
I budgetpropositionen finns också beredskap för att bygga 2 000 hyresbostäder med borgenslån där borgensansvaret uppgår till 285 miljoner euro. Modellen är emellertid inte särskilt lockande eftersom det aldrig har gått så att alla fullmakter utnyttjats under den tid som stödformen funnits. Under momentet får också bland annat 100 miljoner euro anvisas som borgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag. 
Utskottet konstaterar att behovet av hyresbostäder till rimligt pris växer kontinuerligt. Urbaniseringen, de allt mindre hushållen och immigrationen bidrar till att öka efterfrågan. Således anser utskottet det vara angeläget att startbidraget fortsätter inom Helsingforsregionens MBT-område (totalt 250 mn euro) och att man också överväger att utvidga dess användning till andra tillväxtcentrum, om än till halverat stöd. Också infrastrukturbidragen i MBT-områdena har visat sig vara en fungerande stödform. Beloppet föreslås ligga kvar på 2017 års nivå (15 mn euro). 
Behovet är också allt större för anpassning av hyresbostadsbeståndet i avfolkningsområden. I de fallen måste det berörda områdets hela bostadsmarknad beaktas med framförhållning när man planerar stödåtgärder för hyreshusbolag med ekonomiska svårigheter. Också rivningsackordens tillräcklighet måste garanteras. 
Utskottet understryker att det bästa sättet att främja en fungerande bostadsmarknad, förebygga segregation och bidra till boende till skäligt pris är ett mångsidigt utbud av bostäder med olika former av besittningsrätt. Effekterna av de uppställda inkomstgränserna måste fortsatt följas noga i syfte att undvika stigmatisering av det statligt stödda bostadsbeståndet. 
Utskottet vill dessutom lyfta fram det utvecklingsarbete som pågår vid miljöministeriet med att ta fram en modell med långvarigt räntestöd. Syftet är bland annat att permanent sänka självriskandelen av räntan och att göra avbetalningsprogrammet mer degressivt. Modellen bör utvecklas, menar utskottet. Många bolag brottas med svårigheter till följd av problem med det regressiva lånesystemet. Det föreligger sannolikt också ett behov att på lång sikt genomföra en mer genomgripande reform av statens lånesystem. 
Investeringsunderstöd för grupper med särskilda behov 
Enligt förslaget ska byggande, anskaffning och ombyggnad av bostäder för grupper med särskilda behov stödjas med ett investeringsunderstöd på 105 miljoner euro. Fullmakten är 14 miljoner euro mindre än för 2017. Av fullmakten för 2017 hade omkring 81 miljoner euro bundits upp till utgången av september, och vidare fanns det reservationer utan beslut om understöd till ett belopp av cirka 112 miljoner euro. 
Enligt uppgift bör understödet vara tillräckligt stort för att täcka behovet 2018. En väsentligen påverkande faktor i sammanhanget är dock hur stor finansieringsandelen är för de bostäder som hör till en högre stödkategori.  
När understöden beviljas kommer de bostadsprojekt att ha företräde som är avsedda för de grupper med särskilda behov som har den allra svåraste bostadssituationen. I de projekten accentueras behovet av stöd och service för boendet. Bland de här grupperna finns långvarigt bostadslösa, personer med intellektuell funktionsnedsättning som får psykisk rehabilitering och minnessjuka äldre. Antalet projektansökningar har totalt sett minskat sedan 2015. Många kommuner har redan nu med hjälp av statligt stöd lyckats bygga tillräckligt med bostäder för serviceboende med heldygnsomsorg. Åtgärdsprogrammet för att förebygga bostadslöshet (Aune) prioriterar i dagens läge decentraliserat boende och användning av det vanliga bostadsbeståndet för att ge bostadslösa bostad. 
I slutet av 2016 fanns det 6 664 ensamstående bostadslösa i Finland och av dessa var 2 045 långtidsbostadslösa. Det fanns totalt 325 bostadslösa familjer. Finland är det enda landet i Europa som lyckats få bostadslösheten att minska. Det finns således alla skäl att fortsätta med det målinriktade och framgångsrika arbetet. Långtidsbostadslösheten har nästan halverats sedan 2008.  
När det gäller personer med intellektuell funktionsnedsättning är målet att ingen med funktionsnedsättning ska bo på anstalt efter 2020 (statsrådets principbeslut från 2012). I slutet av 2017 beräknas dock fortfarande cirka 700 personer med intellektuell funktionsnedsättning få långtidsvård. Men det har också hänt att personer med intellektuell funktionsnedsättning valt att återgå till anstalt när de inte fått adekvat service och stöd på annat håll. I synnerhet antalet barn i institutionsvård har ökat oroväckande under de senaste åren. Dessutom har det framkommit att ensamheten blivit vanligare. Utskottet konstaterar att stödet för grupper med särskilda behov måste kunna garanteras utanför anstalt. Olika former av grupphem har konstaterats vara välfungerande lösningar som medger ökade sociala kontakter och ökad trygghetskänsla.  
Det är positivt att miljöministeriet och undervisnings- och kulturministeriet avser att starta en utredning av behovet av nya och renoverade studentbostäder och av hur bostadstyperna behöver ändras under de kommande tio åren. Samtidigt är det ytterst väsentligt att också beräkna hur många bostäder som tas ur bruk så att rivningsbidragen och rivningsackorden räcker till också i detta avseende.  
Utskottet vill påpeka att det just nu byggs många privatfinansierade bostäder i omsorgssektorn till följd av den planerade vårdreformen och därför finns det risk för att det totala bostadsbehovet kan komma att överskridas. De aktörer som bygger fritt finansierade bostäder är i färd med att bygga fler bostäder för serviceboende för äldre med heldygnsomsorg och bostäder för personer med intellektuell funktionsnedsättning och rehabiliteringsklienter inom mentalvården än de aktörer som ansökt om finansiering av ARA (enl. översikten ARA:n Erityisryhmien asuntomarkkinakatsaus 2017). Denna situation måste uppmärksammas och kommunerna måste få mer information om det omsorgsrelaterade bostadsbehovet i den egna kommunen. Då kan tomtplaneringen motsvara det långsiktiga behovet. Det ligger inte i någons intresse att bygga bostäder som ingen flyttar in i.  
Utskottet understryker att staten fyller en central funktion när det gäller att styra bostadsbyggandet för grupper med särskilda behov. Investeringsunderstöden beviljas med beaktande av det lokala behovet för varje separat grupp av personer med särskilda behov och av kommande förändringar i servicestrukturen plus möjligheterna att använda vanliga bostäder och andra byggnader och att bygga om dem för grupper med särskilda behov.  
INKOMSTPOSTER
Avdelning 15
LÅN
03.
Statens nettoupplåning och skuldhantering
01.
Nettoupplåning och skuldhantering
Utskottet föreslår att momentet ökas med 40 295 000 euro för nettoupplåning till nominellt värde. Beloppet för nettoupplåning till nominellt värde är då 3 129 932 000 euro. 
Ökningen beror på de ändringar som utskottet föreslår på utgiftsmomenten. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 3 079 932 000 euro i nettoinkomster. 
(Stycke 2 och 3 som i RP 106/2017 rd) 
SAMMANFATTNING
Enligt utskottets förslag uppgår både inkomstposter och anslag till 55 813 849 000 euro. 
Utskottet har ökat anslagen med 40 295 000 euro. Ett motsvarande tillägg har gjorts i inkomstposterna under moment 15.03.01. 
Skillnaderna mellan inkomsterna i propositionen och betänkandet framgår av följande tabell: 
 
Propositionen € 
Utskottet € 
Avd. 11 
44 011 981 000 
44 011 981 000 
Avd. 12 
5 539 528 000 
5 539 528 000 
Avd. 13 
2 769 190 000 
2 769 190 000 
Avd. 15 
3 452 855 000 
3 493 150 000 
Totalt 
55 773 554 000 
55 813 849 000 
Skillnaderna mellan anslagen i propositionen och betänkandet framgår av följande tabell: 
 
Propositionen € 
Utskottet € 
Ht. 21 
124 743 000 
124 743 000 
Ht. 22 
19 030 000 
19 030 000 
Ht. 23 
210 341 000 
210 341 000 
Ht. 24 
1 102 541 000 
1 103 091 000 
Ht. 25 
941 091 000 
941 091 000 
Ht. 26 
1 475 320 000 
1 476 190 000 
Ht. 27 
2 871 971 000 
2 871 971 000 
Ht. 28 
17 218 149 000 
17 219 649 000 
Ht. 29 
6 595 819 000 
6 605 494 000 
Ht. 30 
2 602 429 000 
2 606 429 000 
Ht. 31 
3 376 395 000 
3 388 195 000 
Ht. 32 
2 821 026 000 
2 822 226 000 
Ht. 33 
15 000 635 000 
15 009 185 000 
Ht. 35 
182 154 000 
184 304 000 
Ht. 36 
1 231 910 000 
1 231 910 000 
Totalt 
55 773 554 000 
55 813 849 000 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Finansutskottets förslag till beslut: 
Riksdagen godkänner förslaget till statsbudget för 2017 i enlighet med propositionen RP 106/2017 rd och den kompletterande propositionen RP 176/2018 rd med de föreslagna ändringarna. 
Riksdagen godkänner det ovan föreslagna uttalandet. 
Riksdagen förkastar budgetmotionerna BM 1—535/2017 rd. 
Riksdagen förkastar åtgärdsmotion AM 51/2017 rd. 
Riksdagen beslutar att budgeten för 2018 tillämpas från 1.1.2018. 
Helsingfors 11.12.2017 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Timo
Kalli
cent
vice ordförande
Ville
Vähämäki
saf
medlem
Timo
Heinonen
saml
medlem
Eero
Heinäluoma
sd
medlem
Kauko
Juhantalo
cent
medlem
Toimi
Kankaanniemi
saf
medlem
Krista
Kiuru
sd
medlem
Esko
Kiviranta
cent
medlem
Kari
Kulmala
blå
medlem
Elina
Lepomäki
saml
medlem
Outi
Mäkelä
saml
medlem
Mats
Nylund
sv
medlem
Aila
Paloniemi
cent
medlem
Antti
Rantakangas
cent
medlem
Markku
Rossi
cent
medlem
Sari
Sarkomaa
saml
medlem
Maria
Tolppanen
sd
medlem
Matti
Torvinen
blå
medlem
Kari
Uotila
vänst
medlem
Pia
Viitanen
sd
medlem
Ozan
Yanar
gröna
ersättare
Olavi
Ala-Nissilä
cent
ersättare
Li
Andersson
vänst
ersättare
Markku
Eestilä
saml
ersättare
Timo
Harakka
sd
ersättare
Lasse
Hautala
cent
ersättare
Anne
Kalmari
cent
ersättare
Emma
Kari
gröna
ersättare
Pauli
Kiuru
saml
ersättare
Timo V.
Korhonen
cent
ersättare
Riitta
Myller
sd
ersättare
Martti
Mölsä
blå
ersättare
Mika
Niikko
saf
ersättare
Markku
Pakkanen
cent
ersättare
Joakim
Strand
sv
ersättare
Eero
Suutari
saml
ersättare
Kaj
Turunen
blå
ersättare
Harry
Wallin
sd
ersättare
Juhana
Vartiainen
saml
ersättare
Peter
Östman
kd
Sekreterare var
utskottsråd
Hellevi
Ikävalko
utskottsråd
Mari
Nuutila
utskottsråd
Maarit
Pekkanen
överinspektör
Arto
Mäkelä
RESERVATION 1 sd
Allmän motivering
Äntligen växer ekonomin i Finland. Tillväxten började 2015 och har skjutit fart i år. Också utsikterna för nästa år är relativt goda. Tillväxten är hållbar och vilar på en bred grund i och med att världsekonomin ger Finland god draghjälp. 
Exporten gynnas särskilt av att tillväxtstrukturen i euroområdet har förändrats och blivit mer fördelaktig för Finlands export: den ökade efterfrågan i euroområdet har också satt fart på investeringarna vilket syns i en ökad efterfrågan på den finländska exportindustrins produkter. Det bidrar till att den strama finanspolitiken gradvis lättas upp i euroområdet. 
SDP:s ekonomisk-politiska linje har klart inriktats på exportdriven, kompetensbaserad tillväxt. Analysen bakom denna linje har visat sig vara korrekt. Export är den bästa medicinen för Finland. 
Men trots de goda konjunkturerna är landets ekonomiska framtid inte särskilt ljus. På längre sikt ser tillväxten ut att fortsatt vara rätt anspråkslös. Efter en kortvarig spurt förefaller tillväxten under de närmaste åren ligga på ungefär 1—1,5 procent. Det är långt ifrån de siffror som man var van med före finanskrisen. Sysselsättningen vilar inte på en hållbar grund och de offentliga finanserna dras fortfarande med ett strukturellt underskott. 
Regeringen kommer inte att nå sina viktigaste ekonomisk-politiska mål. 
Sysselsättningsmålet glider regeringen ur händerna 
I och med den accelererade ekonomiska tillväxten är sysselsättningsläget i färd med att långsamt förbättras. Men regeringen ser inte ut att nå sitt mål, som är en sysselsättningsnivå på 72 procent och 110 000 nya arbetstillfällen. Enligt prognoserna kommer sysselsättningen att ligga på drygt 70 procent i slutet av regeringsperioden. Arbetslösheten är fortfarande alltför hög. 
Sysselsättningspolitiken kan inte stanna vid att vänta in att läget korrigeras av sig självt. Att sysselsättningspolitiken försummats har lätt till förlängda arbetslöshetsperioder för många, vilket har ökat den strukturella arbetslösheten och minskat möjligheterna att finna arbete ens när konjunkturen stiger. 
Nedskärningspolitiken tär på vår framtid 
Regeringens budgetförslag saknar hjärta. Man går fortfarande in för en hård ekonomisk politik och skär i anslagen för utbildning, service och social trygghet. Tidigare år har regeringen sänkt skatterna i synnerhet för höginkomsttagare och snott ihop diverse lösningar som gagnat deras väljare men försvagat skattebasen och därmed beskattningsresultatet. Den färskaste budgetpropositionen visar upp en passiv linje, vilket emellertid inte ändrar den allmänna bilden. Oberoende kalkyler visar hur den förda politiken drabbar låginkomsttagare men är givmild mot höginkomsttagarna. Regeringens beslut ökar den ekonomiska ojämlikheten. Situationen blir inte heller bättre av att man skär ned på servicen. Samhällsfreden naggas i kanterna. när alla inte längre hänger med. 
Nedskärningarna i utbildning, forskning och produktutveckling tär på möjligheterna till tillväxt. I budgetpropositionen för 2018 föreslår regeringen i efterskott vissa bra men otillräckliga och temporära återtaganden av nedskärningar samt satsningar. De massiva nedskärningar som gjorts på samma områden kommer nu att bli permanenta. Det här försämrar möjligheterna till ekonomisk förnyelse, urholkar möjligheterna till ökad produktivitet och försvagar samhällets möjligheter att svara på strukturförändringarna. 
Regeringen håller sig med ett rykte om att vara noga med pengarna men så är det inte i verkligheten. Regeringen gör ett stort nummer av att skära ner på utgifterna med summa summarum blir anpassningen av de offentliga finanserna under en tredjedel jämfört med föregående regering. Det här är en följd av att de besparingar som uppkommit har använts för att ge regeringens egna stödtrupper skräddarsydda skattelättnader i stället för att man skulle ha betalat av på statsskulden. I stället har man skurit i service, utbildning och social trygghet och sänkt i synnerhet höginkomsttagarnas skatter. 
Vändningen i ekonomin är ett bevis på regeringens ansvarslöshet. Betydande skattelättnader försvagar de offentliga finanserna med två miljarder och ökar statsskulden vid en tidpunkt då man borde agera precis tvärtom. 
Regeringen har medvetet uteslutit inkomstökningar ur sitt metodsortiment. Bland annat rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken har kritiserat regeringen för detta. Om även inkomstsidan skulle utnyttjas som ett sätt att balansera de offentliga finanserna kunde de mest orättvisa nedskärningarna lämnas ogjorda. 
Samtidigt håller den bestående skillnaden mellan inkomster och utgifter, det vill säga det konjunkturoberoende underskottet, på att öka. Det strukturella underskottet i de offentliga finanserna kommer under de närmaste åren att ligga långt ifrån målet på 0,5 procent på medellång sikt, i motsats till vad som avses i stabilitets- och tillväxtpakten. Finland har erbjudits viss flexibilitet för åren 2017—2019, varefter det strukturella underskottet får vara 1,1 procent av bni. Det strukturella underskottet förutspås överskrida också denna gräns 2018. Finland torde ändå inte bryta mot utgiftsregeln i paktens förebyggande del eftersom överskridningen ligger under 0,5 procentenheter. Det här bekräftar å andra sidan än en gång ramverkets olämplighet i praktiken eftersom reglerna i den förebyggande delen inte styr in politiken på en för det rådande konjunkturläget konstruktiv väg. SDP har föreslagit minskad procyklikalitet. 
Regeringens finanspolitik är kraftlös 
Det finns två stora svagheter i regeringens ekonomiska politik. Den förvägrar en enorm mängd människor frukterna av tillväxten och leder till misär för många. Den andra svagheten är att regeringen försummar stärkandet av tillväxt och sysselsättning både på lång och kort sikt. 
Regeringens politik saknar visioner och hjärta. Politiken inskränker sig till att genomföra regeringsprogrammets exceltabeller. Den innehåller inga trovärdiga framtidsvisioner. 
Det förbättrade konjunkturläget korrigerar inte de långsiktiga trenderna i Finlands ekonomi och offentliga finanser. För att nå sysselsättningsmålen behöver vi en uppenbart mer aktiv politik som ingriper i arbetslösheten starkare här och nu. Under nuvarande omständigheter när den åldrande befolkningen blir en allt större grupp kan välfärdssamhällets service utvecklas bara om antalet sysselsatta ökar och sysselsättningsnivån stiger märkbart. 
Det här vore det effektivaste och hållbaraste sättet att säkerställa de offentliga finanserna. En enda procent högre sysselsättningsnivå innebär ett förbättring på cirka 800 miljoner euro i balansen. Dessutom bör vi genomföra omstruktureringar som stöder sysselsättning och tillväxt på ett rättvist sätt som minskar ojämlikheten. Nu står regeringen med hängande armar och väntar sig att läget ska korrigera sig självt. 
En högklassig utbildning, en välutbildad befolkning och målmedvetna satsningar på forskning och produktutveckling ligger bakom Finlands ekonomiska framgångar. Nu håller denna grund på och vittrar sönder. Finland håller i snabb takt på och förlorar sin relativa position bland länder med hög utbildningsnivå. Utgifterna för forskning. utveckling och innovationer har minska oroväckande under de senaste åren. Bara om utgifterna för utveckling öka kommer Finlands ekonomi att klara sig. 
SDP:s alternativ: 
I det rådande läget måste den ekonomiska politiken framför allt fokusera på tre saker: 
 
Dags för stora reformer — stärkt kompetens och sysselsättning. 
Mot en bättre framtid genom tillväxt — bättre kompetens, satsningar på forskning, förmåga till ekonomisk förnyelse, boende och infrastruktur. 
Återgång till rättvisa — tillväxten hör till alla. 
Social kohesion, minskad ojämlikhet och hållbara offentliga finanser kräver en avsevärt högre sysselsättningsgrad, särskilt under de kommande decennierna. Det behövs reformer som stärker sysselsättningen, och de måste inledas nu. 
Den ekonomiska tillväxten bygger framför allt på ökad produktivitet. Dess kärna är hög kompetens och en utbildad befolkning, satsningar på forskning och produktutveckling och en aktiv näringspolitik som stöder förnyelse. Vi måste ta ett fast grepp om dessa element. 
Alla reformer som stödjer tillväxt och sysselsättning måste genomföras rättvist så att de stärker människornas delaktighet i samhället, minskar otrygghet och osäkerhet och ger tilltro till framtiden. Alla måste inkluderas. Lyckas vi inte med det och den ekonomiska och sociala osäkerheten i stället ökar, smulas förtroendet för de politiska institutionerna och andra samhälleliga institutioner sönder. Följderna av det kan bli överraskande och allvarliga, vilket vi de senaste åren kunnat bevittna på olika håll i världen. Det är framför allt en fråga om ekonomisk-politiska val. 
Regeringens åtgärder har visat att inkomstskillnaderna och ojämlikheten ökar om man försöker stärka de offentliga finanserna enbart med att hyvla här och där. SDP vill trygga en stabil grund för de offentliga finanserna genom strukturella reformer som på lång sikt förbättrar sysselsättningen. 
För att anpassa de offentliga finanserna måste också inkomsterna ökas inom den offentliga sektorn. Inkomstsidan får inte av ideologiska skäl glömmas bort som en metod. SDP vill att beskattningen ska gå i en socialt rättvisare och samtidigt ekonomiskt effektivare riktning. Skattebaserna måste förtätas och beskattningen bättre än nu bestämmas utifrån betalningsförmåga. På så sätt kan vi trygga offentlig service för alla på en hållbar grund. 
Regeringen har varit passiv och kortsynt när det gällt att bekämpa grå ekonomi, aggressiv skatteplanering och skatteflykt. Insatser mot dessa missförhållanden har varit bleka jämfört med problemen och dessutom initiativlös i synnerhet när det gäller EU:s skattepolitik. Det satsas inte heller tillräckligt på att stärka myndigheternas resurser. Att aktivt bekämpa grå ekonomi och aggressiv skatteplanering kan ge betydande statsekonomiska fördelar och främja en sund och rättvis konkurrens mellan företag. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 1 
Riksdagen förutsätter att regeringen styr in sin politik som bara ökar ojämlikheten och misären på en ny kurs och erkänner att den nuvarande linjen är ett misstag som får inkomstskillnaderna att öka. I all verksamhet måste regeringen rikta in sig på att öka sysselsättningen och minska inkomstskillnaderna.” 
Reservationens förslag till uttalande 2 
Riksdagen förutsätter att regeringen ändrar sin ekonomiska och finanspolitiska linje i en mer rättvis riktning som stärker sysselsättningen och förutsättningarna för tillväxt. 
Reservationens förslag till uttalande 3 
Riksdagen förutsätter att regeringen genomför sysselsättningsförbättrande reformer på lång sikt och att det sker genom åtgärder som minskar ojämlikheten och osäkerheten och ökar delaktigheten i samhället. 
Reservationens förslag till uttalande 4 
Riksdagen förutsätter att regeringen stärker förutsättningarna för produktivitetstillväxt genom långsiktiga investeringar i utbildning, forskning och produktutveckling. 
Reservationens förslag till uttalande 5 
Riksdagen förutsätter att regeringen korrigerar de offentliga finanserna på ett rättvist sätt, både genom att öka inkomsterna och genom att minska utgifterna. 
Reservationens förslag till uttalande 6 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att semesterpenningen inom den offentliga sektorn betalas ut på normalt sätt 2018. 
Reservationens förslag till uttalande 7 
Riksdagen förutsätter att regeringen bereder en genomgripande reform av beskattningen, där tyngdpunkten förskjuts från beskattning av arbete och förvärvsinkomster till den underbeskattade finanssektorn, kapital, kapitalinkomster och förmögenhet. 
Reservationens förslag till uttalande 8 
Riksdagen förutsätter att regeringen aktivare går in för att bekämpa grå ekonomi och aggressiv skatteplanering samt skatteflykt, lämnar behövliga propositioner om saken och tryggar myndigheternas resurser. 
Reservationens förslag till uttalande 9 
Riksdagen förutsätter att regeringen bereder beskattningen så att pensionärer och löntagare skattemässigt behandlas lika. 
Reservationens förslag till uttalande 10 
Riksdagen förutsätter att VR fortsatt köper trafiktjänster ute i landet. 
Reservationens förslag till uttalande 11 
Riksdagen förutsätter att regeringen omedelbart vidtar effektiva åtgärder för att minska arbetslösheten. 
Reservationens förslag till uttalande 12 
Riksdagen förutsätter att regeringen genast inleder trepartsberedning av en översyn av det passiva utkomstskyddet för arbetslösa för att det ska bidra till större aktivitet och högre sysselsättning i enlighet med den så kallade Rinnemodellen. 
Reservationens förslag till uttalande 13 
Riksdagen förutsätter att regeringen genast börjar bereda en reform med en aktiv arbetskraftspolitik, där kommunerna får större ansvar för sysselsättningen och samtidigt tillförsäkras nödvändiga resurser. 
Reservationens förslag till uttalande 14 
Riksdagen förutsätter att regeringen säkerställer de anslag som behövs för en effektiv sysselsättningspolitik och genomföra ungdomsgarantin. 
Reservationens förslag till uttalande 15 
Riksdagen förutsätter att regeringen bemöter arbetssökande på ett jämlikt sätt och garanterar arbetslösa fullt utkomstskydd utan de byråkratiska kriterier som sammanhänger med den så kallade aktiveringsmodellen. 
Reservationens förslag till uttalande 16 
Riksdagen förutsätter att regeringen återtar nedskärningarna i utbildning och forskning eftersom de är förödande för landets framtid. 
Reservationens förslag till uttalande 17 
Riksdagen förutsätter att regeringen behandlar universiteten och yrkeshögskolorna likvärdigt. 
Reservationens förslag till uttalande 18 
Riksdagen förutsätter att regeringen minskar gruppstorlekarna i den småbarnspedagogiska verksamheten genom lagstiftningsåtgärder. 
Reservationens förslag till uttalande 19 
Riksdagen förutsätter att finansieringsbasen för kulturen stärks så att tillgången till kulturtjänster tryggas på bred bas och för alla befolkningsgrupper och att den kreativa ekonomin främjas. 
Reservationens förslag till uttalande 20 
Riksdagen förutsätter att regeringen genast förbereder en avsevärt effektiviserad bostads- och infrastrukturpolitik för att öka produktionen av bostäder till rimligt pris och för att starta betydande trafikprojekt, framför allt på tillväxtorter. 
Reservationens förslag till uttalande 21 
Riksdagen förutsätter att regeringen förbereder en översyn av incitamenten för att bygga hyresbostäder till rimligt pris, särskilt villkoren för långa räntestöd, och en utvärdering av incitamenteffekterna. Riktade stöd till byggverksamhet är ett effektivt medel för att stimulera produktionen av hyresbostäder till rimligt pris och att samtidigt motverka att utgifterna för bostadsbidrag stiger. 
Reservationens förslag till uttalande 22 
Riksdagen förutsätter att regeringen i samarbete med kommunerna främjar reparation av skolor, daghem och andra offentliga byggnader så att inomhusluften blir sund och att den bereder föreskrifter som förtydligar ansvarsfördelningen mellan byggarna och de som har hand om byggnaderna på det sätt som framgår av riktlinjerna i revisionsutskottets rapport. 
Reservationens förslag till uttalande 23 
Riksdagen förutsätter att regeringen återtar de mest orättvisa och oskäliga nedskärningarna i inkomstöverföringarna och höjningarna av avgifterna eftersom de redan nu drabbar de mest utsatta. 
Reservationens förslag till uttalande 24 
Riksdagen förutsätter att regeringen återtar de ineffektiva skatteavdrag som gynnar förmögna personer, det vill säga företagaravdraget, skogsgåvoavdraget och ändringen av skatten på arv och gåva. De medel som bli tillgängliga bör regeringen använda till åtgärder som på riktigt förbättrar förutsättningarna för företagsamhet, bland annat införa skatteavdrag för den första som anställs och höja momsgränsen till 30 000 euro. 
Reservationens förslag till uttalande 25 
Riksdagen förutsätter att regeringen bedömer konsekvenserna av sina ekonomisk-politiska vägval för kvinnor och män, för olika generationer, regioner och befolkningsgrupper och för inkomstfördelningen både på kort och lång sikt. 
Reservationens förslag till uttalande 26 
Riksdagen förutsätter att regeringen vässar sin ekonomiska politik för att skuldspiralen ska kunna brytas på ett hållbart sätt. 
Reservationens förslag till misstroende 
Riksdagen konstaterar att regeringen har misslyckats i sin ekonomiska politik. Regeringens värderingar ökar ojämlikheten och minskar förtroendet i samhället. Dess politik negligerar behovet av ekonomisk tillväxt och bättre sysselsättning. Reformer som skulle främja sysselsättning och ökad kompetens lämnas ogjorda. Tillväxten hör till alla. Därför kräver riksdagen att regeringen omedelbart förelägger riksdagen nya korrigerande åtgärder för att förbättra en rättvis fördelning av tillväxten, minskar ojämlikheten och stärker den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen på lång sikt. Riksdagen konstaterar att regeringen har misslyckats och därför inte har riksdagens förtroende. 
Detaljmotivering
ANSLAG
Huvudtitel 24 
UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
30. Internationellt utvecklingssamarbete 
66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år) 
Hoten mot freden och säkerheten i världen har ökat under de senaste åren och även nått Europa bland annat i form av en flyktingkris. I en föränderlig värld är det desto viktigare att kunna förutse och avvärja kriser och orsakerna till dem. 
Under den pågående regeringsperioden har nedskärningarna varit så kraftiga att anslagen redan nu ligger långt efter 2015 års nivå. Nu föreslår vår regeringen 546,3 miljoner euro för egentligt utvecklingssamarbete medan beloppet var drygt 920 miljoner euro 2015. Nästa år antas hela vårt utvecklingssamarbete ligga under 0,4 procent av bni. Det här står i konflikt med att vi såväl i EU som i FN har förbundit oss att på lång sikt komma upp till 0,7 procent. 
Vår ekonomi och vår sysselsättning vilar på internationell handel och internationellt samarbete. I det läget kan vi inte dra oss tillbaka och vända oss inåt. Både regionalt och globalt bygger internationellt utvecklingssamarbete på att parterna följer gemensamma uppförandekoder. Finland måste handla så att våra internationella nätverk genererar expanderande ekonomiskt samarbete och så att vår trovärdighet som tillförlitlig samarbetspartner inte får sig en törn. Utöver det måste vi vara beredda att åta oss att genomföra bland annat FN:s agenda för hållbar utveckling och klimatavtalet från Paris, att satsa på fördjupat samarbete och att genomföra både nya och tidigare internationella överenskommelser. 
År 2016 minskades frivilligorganisationernas utvecklingssamarbete med 43 procent och regeringen föreslår nu att anslaget till frivilligorganisationerna hålls på samma nedskurna nivå, det vill säga 65 miljoner euro 2018. Frivilligorganisationernas möjligheter att utföra utvecklingssamarbete har försämrats avsevärt. Likaså har Finlands bidrag till utvecklingsländernas egna frivilligorganisationer minskat klart. 
En opartisk lägesbedömning som utrikesministeriets lät göra i fjol fastställer att frivilligorganisationernas utvecklingssamarbete är effektivt och ger resultat. Konklusionerna i rapporten ger vid handen att neddragningarna i stödet till organisationerna var en felbedömning och att anslaget i stället bör höjas. Organisationerna har hamnat i en trängd situation på grund av nedskärningarna. Dessutom strider åtgärderna mot god förvaltningen eftersom de kommit så plötsligt. Sammantaget kan man konstaterar nedskärningarna skadar Finlands rykte som en pålitlig och långsiktig samarbetspartner i internationella sammanhang. Finlands stöd är särskilt viktigt eftersom demokrati och medborgarsamhällets möjligheter att agera stramas åt i allt fler länder. 
Medborgarorganisationernas Utvecklingskommunikations och utvecklingsfostran är en viktig del av utvecklingspolitiken. Vi föreslår att 65 miljoner euro fördelas på följande sätt under punkt 8 i momentets dispositionsplan: "Stöd till frivilligorganisationernas utvecklingssamarbete och information om utvecklingssamarbetet samt den kommunala sektorns utvecklingssamarbete." Anslaget kan numera också användas till frivilligorganisationernas utvecklingskommunikation och globaluppfostran som sker i Finland. Anslaget administreras av utrikesministeriet. Det stöd som på ansökan betalas till organisationerna är på sin nuvarande nivå och i sin nuvarande form viktiga för deras eget arbete inom kommunikation och globalfostran. Utan stödet skulle många organisationers arbete försvåras märkbart eller rentav upphöra helt. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 24.30.66 med 100 000 000 euro för egentligt utvecklingssamarbete och att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 27 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar nödvändiga åtgärder för att höja anslaget till egentligt utvecklingssamarbete. 
Reservationens förslag till uttalande 28 
Riksdagen förutsätter att frivilligorganisationernas utvecklingssamarbete ges större resurser och att tillräckliga anslag reserveras för att organisationerna ska kunna fortsätta sin utvecklingskommunikation och globalfostran i nuvarande form. 
90. Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde 
50. Vissa statsunderstöd (fast anslag) 
Utrikesministeriets finansiering av organisationer som är verksamma inom Finlands utrikes- och EU-politik har minskat med en dryg tredjedel åren 2008—2016 samtidigt som kostnadsnivån stigit. Ministeriet ändrade dessutom ansökningsgrunderna inför budgetförslaget 2017 så att det av budgetboken inte längre framgår vilka frivilligorganisationer som stöds. Denna linje fortsätter även i år. Anslagen ligger på samma nivå som i början av 2000-talet. I fjol breddades bevillningskriterierna på ett sådant sätt att antalet sökande ökade med en tredjedel och trenden verkar fortsätta även i år. Bristen på förutsebar finansiering, projektupplägget och de korta finansieringsperioderna försvårar en långsiktig verksamhet och möjligheten till partnerskap. 
I 2018 års budgetproposition har det ställts alltför stränga villkor för stödet så att endast organisationer som arbetar med Europainformation. De statsunderstöd som beviljas under momentet ska anknyta till Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska riktlinjer och internationella åtaganden samt allmänt till utrikesministeriets ansvarsområde och av anslaget reserveras 370 000 euro för frivilligorganisationernas Europainformation. Finlands utrikes- och säkerhetspolitik gagnas inte av att användningsändamålet i momentet begränsas enbart till organisationer som sysslar med Europainformation. Däremot borde kriteriet knytas till Finland informationsåtaganden som medlem av FN och EU. Resten av anslaget reserveras för åtgärder som stödjer Finlands utrikes- och säkerhetspolitik och åtgärderna ska vara i balans dels med verksamhetsområdets bredd och andra motsvarande aktörer. När det gäller information om FN bör reserveringen säkerställa en tillräcklig basfinansiering för FN-förbundet och andra aktörer inom FN-informationens område. I det här sammanhanget bör avseende också fästas vid verksamhetsområdets omfattning i förhållande till EU-informationen eller exempelvis OSSE-informationen. 
I budgetpropositionen sägs att det ordnas en separat ansökningsomgång för statsunderstöden. I själva verket borde det ordnas fler omgångar. Stödet borde också vara projektbaserat. På så sätt kan man stödja information i anslutning till Finlands internationella åtaganden och därigenom främja medborgarnas stöd till internationell verksamhet och multilateralt samarbete. Informations- och utbildningsarbetet borde hellre systematiseras och planeras på lång sikt med skolor, universitet och andra aktörer i stället för att snuttifiera det ytterligare. 
Villkoren för de organisationer som från stöd enligt det aktuella momentet skulle dessutom vara i behov av en stabilare finansiering. Om planeringen kan ske i längre cykler än ett år och finansieringen klar före årsskiftet blir verksamheten effektivare. Propositionen borde därför kompletteras med ett reservationsanslag på 2 000 000 euro för perioden 2019—2020. 
Våra frivilligorganisationer utför ett viktigt arbete utifrån bred expertis som inte finns någonstans i statsförvaltningen. En rapport från utrikesministeriet visar att frivilligorganisationernas verksamhet ger resultat och är effektiv. Också globalt har den finländska utrikespolitiska kompetensen och våra nätverk rönt uppskattning. Uppskattningen gäller också organisationsfältet. Vi ska därför undvika att försvaga organisationernas ställning utan hellre stärka den. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 24.90.50 med 1 000 000 euro till stöd för organisationer som arbetar med frågor som anknyter till viktiga teman inom Finlands utrikespolitik. I momentet bör dessutom nämnas att av anslaget får 700 000 euro användas för frivilligorganisationernas FN-information och 500 000 euro för frivilligorganisationernas Europainformation, och att det ordnas separata ansökningsomgångar för statsunderstöden. 
Huvudtitel 25 
JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Domstolar och rättshjälp 
03. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år) 
Effektiv bekämpning av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi kan medföra betydande statsfinansiella vinster. Satsningarna på bekämpning av grå ekonomi är tyvärr otillräckliga också i den nu aktuella budgetpropositionen. 
Handläggningen av ekonomiska brott kräver resurser också i domstolarna. Ärendebalansen och de allt längre behandlingstiderna är ett stort problem, särskilt i de större allmänna domstolarna. En stor del av de mycket långa och omfattande rättegångar som belastar domstolarna gäller uttryckligen komplicerade ekonomiska brott. 
Riksdagen godkände den 22 november en proposition om ändring av domstolslagen och vissa andra lagar. Lagändringen leder till en betydande gallring i tingsrättsnätet, vilket har negativa konsekvenser för medborgarnas jämlikhet, rättssäkerhet och tillgång till rättstjänster. 
Regeringens proposition bereddes på synnerligen bristfälliga grunder. Exempelvis underlät man att göra en ordentlig utvärdering av konsekvenserna av den föregående ändringen av tingsrättsnätet som genomdrevs 2010. Dessa ändringar, som inte är obetydliga, inträffar samtidigt som justitieministern har meddelat om ett förslag om att inrätta en domstolsmyndighet, vilket innebär att hela förvaltningsmodellen för Finlands domstolssystem kommer att ändras. Det nya domstolsverket borde ha haft som en viktig uppgift att utvärdera vilka alternativa möjligheter det hade funnits att omorganisera tingsrättsnätet. I en sådan situation hade det varit motiverat att skjuta fram beslutet om att lägga ner delar av tingsrättsnätet varvid den nya myndigheten utifrån en adekvat konsekvensbedömning hade kunnat göra besluta om lämpliga åtgärder i fråga om tingsrättsnätet. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 25.10.03 med 3 100 000 euro för köp av kollektivtrafiktjänster och att följande uttalande godkänns: 
Reservationens förslag till uttalande 29 
Riksdagen förutsätter att antalet tingsrätter inte minskas förrän adekvata konsekvensbedömningar har gjorts. Det bör ankomma på den nya domstolsmyndigheten att fatta beslut om nätverkets omfattning. 
20. Betalningsstörningar, utsökning och konkursbevakning 
01. Utsökningsväsendets och konkursbevakningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Effektiv bekämpning av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi kan medföra betydande statsfinansiella vinster. Satsningarna på bekämpning av grå ekonomi är tyvärr otillräckliga också i den nu aktuella budgetpropositionen. 
En effektiv verksamhet med tillräcklig resurstilldelning vid utsökningsväsendet och konkursbevakningen bidrar till att förhindra ekonomisk brottslighet och svart ekonomi. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 25.20.01 ökas med 2 000 000 euro för utsökningsväsendets och konkursbevakningens omkostnader. 
30. Åklagarna 
01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Effektiv bekämpning av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi kan medföra betydande statsfinansiella vinster. Satsningarna på bekämpning av grå ekonomi är tyvärr otillräckliga också i den nu aktuella budgetpropositionen. 
Åklagarväsendet har framgångsrikt bekämpat grå ekonomi. De senaste årens ekonomiska vinning av brott som konfiskerats till staten i processer om grå ekonomi har uppgått till cirka etthundra miljoner euro per år. Förhållandet mellan input och output är således synnerligen bra från statsfinansiell synpunkt. I praktiken handlar det om grova skatte-, gäldenärs- och bokföringsbrott, där ekobrottsutredningens genomslag i hög grad beror på hur bra åklagarväsendet förmår sköta de ärenden som kommer till handläggning. En tilläggsfinansiering för åklagarväsendet för bekämpning av grå ekonomi skulle stärka förverkligandet av det straffrättsliga ansvaret och innebära extra inkomster till staten i form av konfiskering av vinning av brott. 
Vi föreslår 
att moment 25.30.01 ökas med 2 100 000 euro för åklagarväsendets omkostnader. 
40. Verkställighet av straff 
01. Brottspåföljdsmyndighetens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Efter att man sommaren 2016 upptäckte strukturella brister i fängelset i Pelso har de äldsta byggnaderna tagits ur bruk Därmed har fångtalen och fängelsets funktioner tillfälligt reducerats till under 60 fångar när det normala antalet är 120. 
Det är angeläget att säkra fängelsets verksamhet, för fängelset är en betydande arbetsgivare i regionen och tar emot fångar från ett exceptionellt stort område. Avsikten är att den begränsade verksamheten till följd av stängda lokaler ska vara tillfällig och redan nu finns det planer på ersättande lokaler. Vi oroar oss emellertid för att de anvisade budgetmedlen inte räcker till för att påbörja byggnadsarbetet och återgå till en verksamhet av normal omfattning. Vi anser att regeringen måste ta ett större ansvar för att ombyggnaden av fängelset ska kunna slutföras. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 30 
Riksdagen förutsätter att fängelset i Pelso bibehålls som en sluten anstalt med 120 platser och att byggandet av ett nytt fängelse påbörjas så snart som möjligt. 
Huvudtitel 26 
INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Polisväsendet 
01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Den senaste tidens satsningar på resurserna för inre säkerhet har räddat situationen hos många myndigheter. Till exempel har antalet poliser äntligen kunnat höjas till en nivå där nästan alla utbildade, tillgängliga poliser är anställda. Men antalet poliser kräver ett långsiktigt åtagande för adekvata resurser. Här spelar också utbildningsvolymerna och utbildningens attraktionskraft en nyckelroll. 
Effektiv bekämpning av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi kan medföra betydande statsfinansiella vinster. Satsningarna på bekämpning av grå ekonomi är tyvärr otillräckliga också i den nu aktuella budgetpropositionen. Förebyggandet och utredningen av svart ekonomi kräver resurser också för polisväsendet som tidigare funnits under ett särskilt anslag. Regeringen har dessvärre strukit de särskilda anslagen för bekämpning av grå ekonomi. För att effektivisera bekämpningen måste polisens resurser tvärtom ökas. 
Ändringarna i alkohollagen kommer också de att öka polisens arbetsbörda. I synnerhet restaurangernas förlängda öppettider och ett eventuellt störande beteende som kan följa på en ökad alkoholkonsumtion kommer att öka polisens arbete. Detta bör beaktas i resurstilldelningen. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 26.10.01 ökas med 3 000 000 euro för bekämpning av svart ekonomi och godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 31 
Riksdagen förutsätter att regeringen redan före den nya alkohollagen träder i kraft tar ansvar för polisens behov av tilläggsresurser och ser till att behovet fylls. 
20. Gränsbevakningsväsendet 
01. Gränsbevakningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
I likhet med andra aktörer inom området inre säkerhet har gränsbevakningsväsendet på senare tid fått kämpa för att klara av verksamheten med underdimensionerade resurser. De otillräckliga anslagen hotar gränsbevakningsstationernas öppettider. Gränsbevakningsväsendet avser att minska antalet sambandsmän i utlandet, sin medverkan i PTG-verksamhet och brottsbekämpningen främst med fokus på olaglig inresa vid de inre gränserna. Detta samtidigt som det internationella läget gör att uppgifterna ökar. 
Även om staten ökar de finansiella resurserna för nya myndighetsuppgifter kommer den kroniska undermåliga finansieringen av den basala verksamheten oundvikligen att leda till att servicestandarden sjunker. 
Vi föreslår 
att regeringen ökar moment 26.20.01 med 2 000 000 euro för Gränsbevakningsväsendets omkostnader. 
30. Räddningsväsendet och nödcentralerna 
02. Nödcentralsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Enligt budgetpropositionen minskar anslaget för nödcentralsverket nästa år med ca en miljon euro. Följden blir eventuellt personalnedskärningar. Det visar sig som sämre servicestandard och ohållbar arbetsmotivation bland personalen. När nödcentralernas funktionsförmåga blir sämre blir följderna betydande för det arbete som utförs av de andra aktörerna inom den inre säkerheten. Det leder till ineffektivitet, ökade uppdrag och felaktig resursfördelning. Nedskärningarna i fråga om nödcentraler får vi betala dyrt hos andra myndigheter. Samtidigt försämras medborgarnas säkerhet. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 26.30.02 med 1 000 000 euro för Nödcentralverkets omkostnader. 
Huvudtitel 27 
FÖRSVARSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Militärt försvar 
01. Försvarsmaktens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Den allmänna värnplikten och en utbildad reserv är kritiska faktorer med avseende på försvarsmakten uppgifter. Inte bara antalet beväringar och reservister utan också längden och nivån på deras utbildning är väsentliga för landets försvarsförmåga. I samband med reformen av försvarsmakten skars anslagen för reservens repövningar ner. År 2014 var den parlamentariska arbetsgruppens gemensamma vilja att anslagen ska höjas. 
Antalet utbildare 
Under de senaste åren har omvärldsförändringarna påverkat försvaret i hög grad och arbetsbördan har blivit ohållbar inom försvarsmakten. Av officerarna uppger 43 procent att de har drabbats av utmattning i arbetet. För 2018 har det anvisats ett anslag på 2 miljoner euro för att anställa kontraktsanställda militärer, vilket emellertid inte är tillräckligt för att lindra den press försvarsmaktens personal upplever. Normalt anställs en kontraktsanställd på 3—6 månader. Deras tillstånd och kunskapsbas med avstamp i beväringsutbildning är avsevärt snävare än yrkesunderofficerarnas. De kontraktsanställda kan inte kompensera bristen på yrkesmilitärer. 
Bristen på utbildare borde åtgärdas med en gång och yrkesmilitärernas löner borde höjas. Dessutom bör ordinarie tjänster tillsättas. I relation till hela försvarsbudgeten skulle personalfrågorna kunna åtgärdas redan med mindre men rätt inriktade extra insatser. För att tillsätta 100 ordinarie underofficerstjänster krävs det exempelvis 4 miljoner euro. Det finns sammanlagt 600 otillsatta tjänster vilket är mer än 20 procent av hela underofficerskåren. Detta är ohållbart. Gränsbevakningen sticker inte heller under stol med att dess personal är överarbetad. Följden har blivit att den avlönade personalen är för liten i relation till de ständigt ökande arbetsuppgifterna. 
Finansiella konsekvenser för den basala verksamheten av deltagandet i internationella utbildningar och övningar 
Medverkan i internationell utbildnings- och övningsverksamhet bygger på ett långsiktigt samarbete. Syftet med övningsverksamheten är att förbättra beredskapen, försvarsförmågan, samarbetet samt personalens kompetens och förmåga. Också deltagandet i internationell krishantering stödjer de långsiktiga målen. Deltagandet handlar framförallt om krävande internationella övningar där man under 2017—2019 satsar på att utveckla försvarsmaktens förmåga på dess kärnområden och det internationella militära samarbetet. Kostnaderna för deltagandet i denna verksamhet bestrids med anslagen för försvarsmaktens omkostnader. Det är helt rätt att delta i verksamheten. Men om avsikten är att öka dimensionen i deltagande kommer det samtidigt att innebära ökade kostnader. Eftersom det inte finns några anslag för stora militärövningar kan det sluta med att de resurser som läggs på övningarna har negativa konsekvenser för försvarsmaktens basala verksamhet. Stora militärövningar få inte äventyra balansen mellan finansieringen av den basala verksamheten och omkostnaderna. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 32 
Riksdagen förutsätter att regeringen avsätter tillräckligt stora resurser för att hålla kvaliteten och kvantiteten för repetitionsövningar på tillräckligt hög nivå. 
Reservationens förslag till uttalande 33 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att säkerställa att det ständigt finns ett tillräckligt antal utbildare inom försvarsmakten. 
Reservationens förslag till uttalande 34 
Riksdagen förutsätter att regeringen ser till att försvarsmaktens deltagande i internationell utbildnings- och övningsverksamhet inte äventyrar finansieringen av den basala verksamheten. 
Huvudtitel 28 
FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
Det skattefel som den svarta ekonomin ger upphov till är enligt en utredning som riksdagens revisionsutskott har låtit göra uppskattningsvis 4—8 miljoner euro om året. Det här försvagar finansieringen av välfärdssamhället och stör en sund och hederlig konkurrens mellan företag vilket i förlängningen försvagar de anställdas position och kan leda till låga löner och usla arbetsvillkor. 
Kampen mot svart ekonomi har under senare år på initiativ av socialdemokratiska riksdagsgruppen tagit många steg framåt. Resultaten har varit lovande. Enligt Skatteförvaltningens rapport har enbart de reformer som gjorts i byggbranschen minskat olagligheterna och ökat skatteintäkterna med 100 miljoner euro. 
Ett inslag i den grå ekonomin är internationell skatteflykt som har lett till att Finland årligen förlorat flera hundra miljoner i skatteintäkter. 
Hösten 2017 lade vi fram ett program mot aggressiv skatteplanering och skattefusk genom skatteparadis och i vår skuggbudget för 2018 presenterade vi ett åtgärdsprogram på 13 punkter mot grå ekonomi. Vi lade fram konkreta förslag till hur man kan ingripa mot ekonomisk brottslighet, grå ekonomi och internationell skatteflykt. Vid sidan av de förslag till översyn av lagstiftningen och andra åtgärder som SDP har föreslagit är det viktigt att myndigheterna ges tillräckliga resurser för att motarbeta den svarta ekonomin. Vi föreslår att resurserna för att bekämpa svart ekonomi höjs med sammanlagt 20 miljoner euro inom ett flertal förvaltningsområden. 
10. Beskattningen och Tullen 
01. Skatteförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Kampen mot svart ekonomi är ett av de prioriterade insatsområdena inom Skatteförvaltningen. Ändå är skatteinspektörerna alldeles för få. Skattemyndigheten bekämpar den svarta sektorn bland annat genom skattegranskningar, olika typer av projekt, kampanjer och genom styrning och övervakning vid beskattningen. Åtgärderna har intensifierats, särskilt inom branscher där det bevisligen finns stora skatterisker, bland annat hotell- och restaurangbranschen, transportsektorn och byggbranschen. Skatteförvaltningen måste absolut få tillräckligt stora resurser för att bekämpa svart ekonomi och skattesmitning. 
Skatteförvaltningens möjligheter att bedriva forskning och rapportera måste ökas för att de politiska beslutsfattarna, forskarna och medborgarna ska ha bästa möjliga faktaunderlag om aggressiv skatteplanering och grå ekonomi. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 28.10.01 med 1 700 000 euro för bekämpning av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi. 
02. Tullens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Kampen mot svart ekonomi är ett genomgående tema i Tullens organisation. Idag kämpar Tullen mot svart ekonomi med förebyggande insatser och genom övervakning i realtid och i efterskott. Tullen har goda möjligheter att bekämpa den svarta ekonomin och det är därför viktigt att resurserna är tillräckliga. Det har visat sig att förhållandet input-output har varit positivt i Tullens bekämpningsinsatser.. Tullverket måste garanteras tillräckliga resurser också med avseende på att bekämpa internationell brottslighet och smuggling och det eventuella merarbete som ändringarna i alkohollagstiftningen leder till. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 28.10.02 med 3 100 000 euro för Tullens omkostnader för bekämpning av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi. 
70. Utvecklande av statsförvaltningen 
Digitaliseringsåtgärder inom förvaltningen och dataadministrativa utvecklingsprojekt är i allmänhet dyra, långvariga och dras ofta med förseningar. Statens årliga kostnader för dataadministrationen uppgår till nästan 800 miljoner euro och hela den offentliga förvaltningens rentav till 2 miljarder. Ofta leder projekten bara till blygsamma förbättringar i funktionerna som varken effektiverar verksamheten eller stödjer digitaliseringen. Digitaliseringen saknar ett bra ledarskap som nu måste bli bättre. De dataadministrativa strukturerna måste förenklas för att ge förvaltningen större slagkraft som resulterar i besparingar. Kompetensen inom digitalisering och upphandling bör stärkas och överlappande arbete får inte förekomma. Om tidsspannet för utvecklingsprojekt kortas ner och lättare upphandlingsmetoder införs kan det gå snabbare att åstadkomma resultat av god kvalitet och till en lägre kostnad. Om merparten av kostnaderna riktas in på att utveckla i stället för att underhålla system kan besparingarna bli betydande. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 35 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att åstadkomma en bättre styrning av digitaliseringen inom den offentliga sektorn, för att öka upphandlingskompetensen och minska överlappande arbete. 
90. Stöd till kommunerna 
30. Statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen (förslagsanslag) 
Vår skuggbudget rättar till de mest flagranta missarna i regeringens politik, det vill säga nedskärningarna med flera hundra miljoner i utbildningen, sysselsättningen och hjälpen till allra mest utsatta. Vi stoppar de gigantiska neddragningarna i de basala tjänsterna och utbildningen och ger kommunerna betydligt mer i statsandelarna än regeringen gör. 
Ekonomin är på uppgång men nedskärning av semesterpenningen inom den offentliga sektorn kvarstår. Regeringen har fråntagit kommunerna ett belopp som motsvarar nedskärningarna i semesterpenningen. I synnerhet lågavlönade kvinnor såsom sjukskötare, kokerskor, barnträdgårdslärare och bibliotekarier drabbas av detta. När andra få se sina inkomster öka stampar deras köpkraft på stället. Många familjer kan bara drömma om semesterresor. Att ta tillbaka nedskärningarna skulle vara det första steget mot rättvisa. Det skulle skapa förtroende. 
Kommunerna upprättar sina budgetar och ekonomiplaner i ett exceptionellt osäkert läge. Den största osäkerhetsfaktorn är den haltande landskapsreformen. Kommunerna har på ett exemplariskt sätt axlat sitt ansvar för att anpassa de offentliga finanserna. Omkostnaderna i kommunsektorn kommer fortsatt att öka mycket måttligt nästa år. De närmaste årens utmaningar är trots det stora. 
Konkurrenskraftsavtalet leder till besparingar, som dock fråntas kommunerna. Likaså fortsätter regeringen med indexfrysningarna av statsandelar, vilket i praktiken innebär nedskärningar i den kommunala ekonomin. Dessutom är det oklart hur besparingarna kommer att utfalla i fråga om bland annat småbarnspedagogiken och den specialiserade sjukvården. Trots det skär staten i kommunernas statsandelar för såväl småbarnspedagogik som specialiserad sjukvård redan innan man vet hur besparingarna utfaller. Enligt en enkät som Kommunförbundet gjort räknar kommunerna med att besparingarna till följd av konkurrenskraftsavtalet kommer att bli betydligt mindre och realiseras långsammare än vad de beräkningar som ligger till grund för motiveringen till nedskärningarna visar. 
Den kommunala ekonomin kommer i år att försvagas med 82 miljoner euro på grund av konkurrenskraftsavtalet. Det är ohållbart att nedskärningarna tar avstamp i osäkra besparingar och antaganden om hur kommunerna väljer att göra. I samband med behandlingen av nästa års budget har vi föreslagit att nedskärningen i de kommunalt anställdas semesterpengar återtas. 
Nedskärningarna och de övriga försämringarna till följd av konkurrenskraftsavtalet drabbar de olika kommunerna på mycket varierande sätt. Det är viktigt att konkurrenskraftsavtalet inte försätter enskilda kommuner i en orimlig situation och inte heller äventyrar målet för kommunekonomins finansiella ställning. Enligt finansministeriet kommer statens åtgärder 2018 att försämra den kommunala ekonomin med 129 miljoner euro. När höjningen av den nedre fastighetsskattegränsen återtogs kringskars den kompensation som kommunerna utlovats för de sänkta avgifterna för småbarnspedagogik med 25 miljoner euro. Detta bör vägas in i exempelvis kommunernas andelar av samfundsskatterna. 
Beredningen av landskapsreformen har i väsentliga delar skett med kommuners och kommunala bolags resurser. Det är inte säkert att den statliga finansieringen 2018 kommer att räcka till. Regeringen bör ge akt på behovet av resurser för beredningen och i förekommande fall se till att den statliga finansieringen räcker till. 
I sin skuggbudget förslog SDP mera resurser för att minska gruppstorlekarna i småbarnspedagogiken, sänkta avgifterna för småbarnspedagogik, återinför subjektiva rätt till småbarnspedagogik, hemservice till barnfamiljer och justering av vårdardimensioneringen inom äldreomsorgen och anslag för rehabilitering. I skuggbudgeten föreslogs en ökning med 90,65 miljoner euro av statsandelarna för den kommunala basservicen. Utöver detta föreslog vi att konkurrenskraftsnedskärningarna skulle återtas med en anslagsökning på 137 miljoner euro. 
År 2017 minskades den kommunala finansieringsandelen för yrkesutbildningen med 190 miljoner euro. Vi har yrkat på att nedskärningen återtas. Trots att budgetförslaget inte tar hänsyn till ändringarna i den kommunala finansieringen, vill vi med höjda statsandelar se till att yrkesutbildningen får adekvata resurser. 
Vid sidan av de skattebeslut som socialdemokratiska riksdagsgruppen föreslår i sin skuggbudget skulle de ovan presenterade ökningarna av statsandelarna stärka den kommunala ekonomin med 63 miljoner euro. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 36 
Riksdagen förutsätter att regeringen ökar statsandelarna med det belopp som krävs för att semesterpenningen ska kunna betalas ut normalt under 2018. 
Reservationens förslag till uttalande 37 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att ändra lagstiftningen så att den statsandel som anvisas kommunerna för ordnande av basservicen höjs på ett sätt som gör det möjligt att återta nedskärningarna av semesterpenningen och de nedskärningar i index som gjorts 2018 och tidigare, att stärka finansieringen av utbildningen på andra stadiet och för att kompensera sänkningarna av avgifterna för småbarnspedagogik och införandet av nya skyldigheter för kommunerna samt för att säkerställa en tillräcklig service för barnfamiljer och äldre. 
91. Stöd för sysselsättningen och näringslivet 
41. Energiskattestöd (förslagsanslag) 
Systemet med återbäring av energiskatt måste bli effektivare för att vi ska få ner energikostnaderna inom industrin och kunna förbättra konkurrenskraften i kostnadshänseende inom exportindustrin. Skatteåterbäringen till energiintensiva företag bör höjas till 90 procent av punktskattebeloppet för den del som överstiger 0,5 procent av förädlingsvärdet. De beräknade kostnaderna är 20 miljoner euro. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 38 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition med förslag att se över systemet med återbäring av energiskatt till energiintensiv industri för att stärka konkurrenskraften inom exportsektorn. 
Huvudtitel 29 
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
På lång sikt är utbildningspolitiken den viktigaste tillväxtpolitiken. Utbildning ökar produktiviteten och är den bästa försäkringen mot riskerna på arbetsmarknaden. Utbildning är också ett fruktbart sätt att motarbeta ojämlikhet och att inkludera alla i samhället. 
Ju bättre grundläggande utbildning desto bättre utsikter att hålla kompetensen uppe under hela arbetskarriären och att bevara förmågan att anpassa sig till förändringar på arbetsmarknaden. 
Nedskärningar i utbildningen undergräver tillväxten 
De sparåtgärder som regeringen gjort för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde äventyrar fundamentet för hela den finländska utbildningen och försämrar avsevärt Finlands möjligheter att utveckla forskning och innovation. Finländska ekonomiska experter och vetenskapsvärlden i övrigt har kritiserat nedskärningarna i utbildningen. 
För att kunna lyfta Finland måste vi vara ett föregångsland inom utbildning och forskning. SDP godkänner inte de nedskärningar som regeringen gör i utbildningen. 
Regeringens sparåtgärder ställer upp strikta ramar för verksamheterna under undervisnings- och kulturministeriet. Jämlika utbildningstjänster av hög kvalitet från småbarnspedagogik till högskola måste tillförsäkras alla också när resurserna minskar. Förvaltningsområdet är föremål för en betydande anslagsminskning fram till 2020. Oroväckande är att i detta läge har Finlands proportionella ställning som kompetenssamhälle försvagats och ökningen av utbildningsnivån har stannat av. De ungas kunskapsnivå sjunker och den finländska vetenskapen hotar sacka efter de konkurrerande ländernas. 
Trots löftena blev effekterna av konkurrenskraftsavtalet inte kostnadsneutrala för kommunerna eller för ett flertal andra utbildningsanordnare. Regeringen beslutade att exempelvis universiteten, yrkeshögskolorna och privata utbildningsanordnare inte får tillgång till de lättnader i arbetsgivaravgifterna som konkurrenskraftsavtalet medför. 
Regeringen skär också i statsandelarna för småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen till följd av konkurrenskraftsavtalet. Indexsänkningarna i fråga om statsandelarna för basservicen har lett till att regeringen gör ytterligare nedskärningar i resurserna för bland annat småbarnspedagogiken och kulturen. Också högskolorna drabbas av stora indexnedskärningar. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 39 
Riksdagen förutsätter att regeringen följer konsekvenserna av nedskärningarna i utbildningsanslagen och i förekommande fall vidtar korrigerande åtgärder. 
Regeringen har anvisat 300 miljoner euro som spetsprojektfinansieringen för kompetens och utbildning. En sådan satsning är bra men kan intet ersätta permanenta besparingar. 
Regeringen leder landet in på en väg som äventyrar all förnyelse. Den här politiken gör att utbildningsnivån inte längre stiger. Nedskärningarna, som sträcker sig över hela utbildningskedjan från småbarnspedagogiken ända till universitetens undervisnings- och forskningsarbete, undergräver en hållbar ekonomisk tillväxt, utveckling av exporten, uppkomsten av nya högproduktiva arbetstillfällen och förändringar i näringsstrukturen. 
Regeringen har genom besluten redovisat sin värdegrund. Trots alla löften har den gått in för att skära i utbildningsanslagen. Besluten om nedskärningar är alldeles för omfattande både i absoluta siffror och i relation till förvaltningsområdet för undervisning och utbildning. De beslut om att skära i utbildningen som regeringen Sipilä har fattat kommer i det långa loppet att stå Finland och finländarna mycket dyrt. 
En hållbar balansering av de offentliga finanserna kräver en omsorgsfull planering och lagberedning där de sakkunnigas insikter utnyttjas och det civila samhället hörs. Vill man verkligen nå de eftersträvade målen måste åtgärdernas konsekvenser bedömas i ett brett perspektiv och beredarna sätta sig in i lagstiftningen innan besluten fattas. Tyvärr har regeringen valt en annan väg. 
Att skära i pedagogik, utbildning och forskning har inte varit befogat med avseende på finländarnas andliga och materiella framtid. 
Utbildning och forskning är grunden för ekonomisk tillväxt och delaktighet 
I stället för nedskärningar, utarmning och segregering vill SDP utveckla det finländska skolsystemet i ett brett perspektiv och på lång sikt. Målet är att inleda en beredning var syfte är att skapa en övergripande och obruten studieväg från småbarnspedagogik till slutet av andra stadiet med utnyttjande av den främsta forskningen och internationella erfarenheter samt resultat av försök i Finland. 
Övergången från dagvård till förskola, från förskola till nybörjarundervisning och från lågstadiet till högstadiet och vidare till andra stadiet är viktiga skeden i barnens och ungdomarnas liv och ofta är de avgörande övergångsfaser. Övergångsfaserna har upprepade gånger konstaterats vara det största problemet vid skolavhopp, avbrott i skolgången och utslagning. Redan under decennier har man letat efter en lösning på problemet men resultatet har varit magert. Fortfarande saknar nästan 10 000 unga i varje årsklass examen på andra stadiet. 
Varje ung person behöver tillräckliga kunskaper och färdigheter för att klara sig i en värld i förändring. Det handlar framförallt om möjligheterna till framgång i arbetslivet och livslångt lärande. För närvarande förebådar utslagning från utbildning på andra stadiet jämfört med högutbildade sämre hälsotillstånd, fler arbetslöshetsperioder och en betydligt kortare karriär i arbetslivet. Denna utveckling kan stärkas ytterligare när kompetenskraven i arbetslivet växer. 
För att rättigheter och skyldigheter ska vara i balans bör vi som samhälle kunna kräva att de unga satsar på sin kompetens och erbjuda dem stöd för att nå målet. Läroplikten bör därför förlängas till 18 år och utbildning på andra stadiet göras avgiftsfritt. 
Det är oroväckande att antalet unga med svag läs- och skrivförmåga har ökat under snart två decennier. Detta framgick av Pisa-utvärderingen 2015 då läsförmågan testades. Finland ligger visserligen fortfarande i topp, dvs. på fjärde plats bland 73 länder, när det gäller läsförmåga men hela 11 procent eller ungefär 6 000 ungdomar är så svaga på att förstå och omfatta texter att de inte klarar av vardagliga situationer. Unga personers läsförmåga är så dålig att de har svårt att klara av vardagssysslor och oförmågan kan vara ett hinder för fortsatta studier och framgång i arbetslivet. Antalet svaga läsare har ökat bland såväl pojkar som flickor men mest bland pojkar. 
Ett ytterligare bekymmer är att också de psykiska problemen hos barn och unga har ökat. Enligt uppgift till finansutskottet mår rentav en femtedel av barn och unga dåligt. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 40 
Riksdagen förutsätter att regeringen börjar bereda grundande av ett centrum för läs- och skrivkunnighet. 
Reservationens förslag till uttalande 41 
Riksdagen förutsätter att regeringen ger ett löfte om att främja välmående och vidtar konkreta åtgärder för att förbättra skolhälsovården på ett sätt som gör det möjligt att genom multiprofessionellt samarbeta reagera i tid på psykiska problem hos barn och unga. 
Förläng läroplikten och stärk ungdomsgarantin 
Sysselsättningen för personer med bara grundläggande utbildning är cirka 40 procent, medan siffran för högskoleutbildade är över 85 procent och för personer med examen på andra stadiet är cirka 70 procent. De som enbart har gått ut grundskolan har en arbetskarriär på nätt och jämt 20 år medan personer med högskoleutbildning har cirka 35 år i arbetslivet. Det är absolut nödvändigt att höja utbildningsnivån om vi vill få till stånd bättre sysselsättningstal. 
Det finns fortfarande nästan 100 000 personer under 30 år som saknar examen efter grundskolestadiet. Nästan 10 000 unga i varje årsklass saknar examen på andra stadiet. För dem blir det allt svårare att komma in på arbetsmarknaden. Särskilt marginalisering bland pojkar är ett betydande problem och syns i ökad arbetslöshet bland unga män. 
Strukturförändringarna i ekonomi och arbetsliv höjer kompetenskraven i arbetslivet. Under de senaste 30 åren har 600 000 arbetstillfällen där grundskoleutbildning räckt till för jobbet försvunnit från arbetsmarknaden. Däremot har arbetstillfällena för personer med högre utbildning blivit allt fler. 
Det är till syvende och sist ett positivt fenomen eftersom en högre kompetensnivå innebär högre produktivitet, snabbare ekonomisk tillväxt och en högre levnadsstandard. Fenomenet är värt allt stöd. När arbetsmarknaden står inför en omvälvning är satsningar på utbildning det bästa sättet att se till att Finland hålls på benen. 
Numera, och i synnerhet i framtiden, klarar man sig inte med enbart grundskolan. Målet måste därför vara att hela årsklassen får utbildning på andra stadiet och att livslångt lärande vinner terräng. Läroplikten måste således förlängas och utbildning på andra stadiet vara gratis. Ingen ska av ekonomiska skäl hindras från att avlägga examen på andra stadiet. 
Övergången till andra stadiet är en viktig fas där de unga för första gången tvingas göra val som gäller hela deras utbildningskarriär. Utbildningsgarantin har i någon mån korrigerat läget, men fortfarande inleder ungefär åtta procent av de som gått ut grundskolan inte en examensinriktad utbildning följande höst. Många av de som inleder utbildningen slutför den dessutom inte. Ett sätt att komma åt missförhållandet är att förlänga läropliktsåldern till 18 år. 
Det och gratis utbildning på andra stadiet är en relativt fördelaktig reform jämfört med nyttan. Statens ekonomiska forskningscentral VATT har gjort den bedömningen att ett år till av läroplikt innebär kostnader på 17—27 miljoner euro per år. Spridningen beror på i vilken mån läromedlen kan cirkuleras. Satsningen skulle återbetala sig mångfaldigt i form av ökad sysselsättning och minskad marginalisering. 
Det krävs förvisso också andra åtgärder för att få in unga och unga vuxna på arbetsmarknaden. Åtgärder som stöder sysselsättning och utbildning hör till de allra effektivaste för att motverka marginalisering. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 42 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition som innebär att läroplikten förlängs till 18 år och att utbildning på andra stadiet ges gratis. 
Regeringen tänker kraftigt köra ned ungdomsgarantin och ersätta den med ett spetsprojekt för en kollektiv garanti. I praktiken innebär det här att finansieringen av ungdomsgarantin kan minska med hela 96 procent. På denna punkt, som i så många andra frågor, bildar spetsprojektet en dimridå för att dölja det faktum att man av rent ideologiska skäl vill köra ned ett fungerande system och i stället erbjuda blott smulor. SDP lade vintern 2017 fram sin modell för hur ungdomsgarantin kan utvecklas. 
Regeringen är i färd med att skära bort 20 miljoner euro, dvs. 80 procent, av anslagen för ett kompetensprogram för unga vuxna. En följd av detta blir att många som saknar examen efter grundskolan i verkligheten lämnas åt sitt öde. Programmet har lyckats väl med att ta fram skräddarsydda studievägar och anslagen för programmet måste därför tryggas. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 43 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att aktivare inkludera unga människor, bekämpa marginalisering och höja utbildnings- och sysselsättningsnivån. 
Tillgången till utbildning på andra stadiet måste tryggas 
Ansvaret för att tillgången till utbildning på andra stadiet ska vara tillräcklig i regionalt och kvantitativt hänseende har inte lagts på någon bestämd aktör. Enligt grundlagen ska det allmänna, enligt vad som närmare bestäms genom lag, säkerställa lika möjligheter för var och en att oavsett medellöshet enligt sin förmåga och sina särskilda behov få även annan än grundläggande utbildning och utveckla sig själv. 
Den geografiska tillgången till gymnasieutbildning har under de senaste åren varit tämligen jämn. Men ungdomarna i östra Finland har klart sämre geografisk tillgång till yrkesutbildning än andra ungdomar i genomsnitt. I synnerhet i Norra Karelen och Södra Savolax är avståndet mellan hemmet och läroanstalter som erbjuder yrkesutbildning klart längre än i landet i genomsnitt. 
Utbudet av yrkesutbildning är klart sämre i östra Finland. I östra Finland har under 54 procent av ungdomarna under 16 år tillgång till tre olika yrkesutbildningar på ett avstånd om 10 kilometer från hemmet medan motsvarande siffra för samma ålderskategori i Fastlandsfinland är nästan 70 procent. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 44 
Riksdagen förutsätter att det finns ett tillräckligt antal nybörjarplatser inom utbildningen på andra stadiet, geografiskt jämt fördelade över hela landet. 
Bättre småbarnspedagogik 
En högkvalitativ småbarnspedagogik är ett av de lönsammaste investeringsobjekten för samhället. Nobelpristagaren i ekonomi James Heckman har sagt att utbildningsinvesteringar ger störst avkastning när de sätts in i ett tidigt skede av livscykeln. Enligt OECD:s beräkningar ger varje euro som satsas på småbarnspedagogik en sex-sjufaldig avkastning. 
Småbarnspedagogikens positiva verkningar på individens utveckling, skolframgång och senare integration i samhället är tveklösa. Forskning visar också att barn med svagare socioekonomisk bakgrund drar störst nytta av satsningarna. En euro som satsas på särskilt utsatta barn ger enligt senare forskning en trettonfaldig avkastning. 
Högklassig småbarnspedagogik ökar jämlikheten och stärker humankapitalet i samhället och därmed också förutsättningarna för ekonomisk tillväxt. 
En fungerande småbarnspedagogik stödjer utbudet på arbete. Lägre avgifter är ett effektivt sätt att öka incitamenten för att arbeta. 
Men nyttan av småbarnspedagogiken ger avkastning bara om den håller hög klass och om alla barn har samma rätt till den. Allt detta kräver en kompetent och välutbildad personal. Grupperna måste vara tillräckligt små för att barnen ska kunna bemötas som individer och få en fostran och förskoleundervisning som håller hög kvalitet. 
De nedskärningar som regeringen har gjort och begränsningen av den subjektiva rätten till dagvård äventyrar grunderna för Finlands högkvalitativa småbarnspedagogik. I sin skuggbudget föreslår SDP att gruppstorlekarna minskas och att den subjektiva rätten återinförs. 
En högkvalitativ småbarnspedagogik kan effektivt stoppa upp kretsloppet av social utsatthet och förbättra barnens inlärningsmöjligheter i skolgången. Trots det ligger deltagandet i småbarnspedagogik bland finländska barn på en låg nivå i ett europeiskt perspektiv. År 2013 deltog 84 procent av 4—6-åringarna i Finland i småbarnspedagogiken. Graden av deltagande i småbarnspedagogik måste fås upp på europeisk nivå, 90—95 procent, eftersom deltagandet i småbarnspedagogik skapar grund för senare studier. Särskilt för utvecklingen hos barn med annan språk- och kulturbakgrund har småbarnspedagogiken en avgörande betydelse för språkinlärning, integration och senare skolframgång. En högre grad av deltagande förbättrar också kvinnornas ställning på arbetsmarknaden och höjer sysselsättningsgraden. 
I början av sin mandatperiod föreslog regeringen en kännbar förhöjning av avgifterna för småbarnspedagogik. Efter att ha satt sig in i problematiken gjorde den en U-sväng och föreslår nu att avgifterna sänks. Det är i sanning en bra reform. Men den modell för avgiftssänkningen som regeringen nu gått in för kommer inte riktigt till skott och uppvisar vissa fundamentala brister. 
För det första sjunker avgiften för enföräldersfamiljer med bara ett barn klart mycket mindre än för andra föräldrar. Dessutom har avgiftsprocenten harmoniserats så att procenttalet stiger i familjer med tre personer och uppåt. Det här innebär att avgifterna stiger snabbare än nu om inkomsterna ökar, det vill säga att det effektiva marginalskatteuttaget stiger på sina ställen. Den följden fungerar inte som någon uppmuntran. 
I sin skuggbudget lade SDP fram en egen mall för hur avgifterna skulle sänkas. I den mallen rättas de inbyggda felen till. Bland annat skulle avgiften för enföräldersfamiljer med ett barn sjukna mer än vad regeringen föreslår. SDP vill också höja gränsen för så kallad 0-avgiftsklass, vilket skulle befria fler familjer från avgift och innefatta exempelvis familjer med två medelinkomsttagarföräldrar. SDP har föreslagit att kommunerna ska kompenseras i statsbudgeten med 38 miljoner euro för bortfallet av avgiftsintäkter. 
SDP har sedan länge haft som mål att småbarnspedagogiken ska vara avgiftsfri. 
Den första augusti 2014 trädde en ny lag elev- och studerandevård i kraft som garanterar psykologtjänster för alla utbildningsstadier, det vill säga inom småbarnspedagogik, grundläggande utbildning samt gymnasier och yrkesskolor. Elev- och studerandevården borde utsträckas också till småbarnspedagogiken. Det här är nödvändigt både med hänsyn till barn inom småbarnspedagogiken och deras familjer och den yrkesutbildade personalen inom den krävande småbarnspedagogiken. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 45 
Riksdagen förutsätter att regeringen återinför de tidigare gruppstorlekarna inom småbarnspedagogiken. 
Reservationens förslag till uttalande 46 
Riksdagen förutsätter att regeringen återinför den subjektiva rätten till småbarnspedagogik. 
Reservationens förslag till uttalande 47 
Riksdagen förutsätter att regeringen sänker avgifterna inom småbarnspedagogiken ytterligare och korrigerar felen i sin avgiftsmodell och att avgifterna stegvis sänks med sikte på att slopas helt. 
Reservationens förslag till uttalande 48 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att höja graden av deltagande i småbarnspedagogik. 
Reservationens förslag till uttalande 49 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att införa en modell för tidigt ingripande inom småbarnspedagogiken. 
Sanera mögelskadade skolor och daghem och deras gårdar, samt bibliotek 
Kommunerna investerar alltför lite trots att det finns gott om angelägna objekt och brådskande reparationsarbete. Framför allt skolor, daghem och bibliotek med mögelskador måste genast saneras så de blir trygga arbetsmiljöer. Vi har inte råd att låta barn eller anställda bli sjuka. 
Staten erbjuder kommunerna stöd för kostnaderna för reparationsinvesteringar som en morot. De 100 miljoner euro som är öronmärkta för kommunerna kunde vara en grogrund för kommunens egen satsning och skulle bidra till att starta ett reparationsbygge på en miljard euro. 
Tros att det eftersatta underhållet är stort behöver det inte vara en självklar lösning att reparera gamla byggnader enligt det tidigare konceptet. Grundskolelokalerna måste redan nu svara på framtidens utmaningar. De här groddpengarna kan också användas för nya handlingsmodeller i fråga om kommunernas servicebyggande. Byggnadernas användningssyfte bör kunna variera flexibelt. Daghem och servicehus kan placeras i varandras närhet till glädje för både barn och äldre. Också ombyggnad av bibliotek och placering av dem i dessa servicehelheter kan stödjas. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 50 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att påskynda investeringarna i reparation av mögelskadade skolor, daghem och bibliotek. 
Kulturen tillhör alla 
Kultur och konst får större betydelse i den postindustriella världen. Kreativt arbete och kulturgenererat välbefinnande är kittet som håller ihop samhället och ger livet mening. Kultur och kreativt arbete står för 4,2 procent av bnp i hela EU, och omsättningen uppgår till drygt 500 miljarder euro i EU-staterna. Kultur sysselsätter mer än 7 miljoner människor i EU. I Finland arbetar ungefär 100 000 personer med kultur. 
Socialdemokraterna stöder en mångfaldig kultur där tjänsterna är gratis eller förmånliga. Den offentligt finansierade kulturen måste finnas nära människorna. Alla ska ha möjlighet att njuta av kultur eller att själv utöva den oberoende av plånbokens tjocklek. Också de som har konsten som sitt yrke måste garanteras en hygglig inkomst, något som i förlängningen tryggar konstens frihet. 
Alla kommuner över hela landet måste kunna bjuda invånarna på kulturella upplevelser. Kommunerna ska erbjuda förmånliga eller avgiftsfria lokaler för kultur och idrott. Att utveckla konstfostran och att erbjuda grundundervisning i konst är ett hållbart sätt att främja välmåendet. Biblioteken är städernas vardagsrum som kan utvecklas till mångsidiga kulturella centra. En livskraftig kommun erbjuder också dem kultur som har svårt att själva komma till kulturen. Också vårdinrättningar serviceboende, daghem och skolor ska få ta del av kultur. 
En revidering av statsandelssystemet för kultur är på gång. Det är en viktig reform som syftar till att bättre beakta de pågående förändringarna på konstfältet och i samhället. Det är klart att den kostnadsneutrala modell som regeringen driver i det här sammanhanget inte är hållbar utan skulle leda till minskade resurser. Reformen måste tvärtom sikta på att öka resurserna. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 51 
Riksdagen förutsätter att finansieringsbasen för kulturen stärks så att tillgången till kulturtjänster tryggas på bred bas och för alla befolkningsgrupper. 
Tillväxtprogram för kreativa branscher 
Företag i kreativa branscher är i typfallet mycket små. Affärsverksamheten i kreativa branscher kan mångfaldigas om man bara finner de rätta ämnena för affärsverksamhet, sammanför dem som producerar och dem som produktifierar och lär sig att skapa värde för upphovsrättigheter. 
Inom bokbranschen har det under senare år uppstått agenturer, förmedlingsorganisationer som sammanför, produktifierar och marknadsför verkportföljer runtom i världen. Inom många andra branscher tvingas upphovsmännen själva sälja sina produkter. Inom Tekes projekt som kompletterar programmet för de kreativa branscherna skapas produktifieringsföretag som kan produktutveckling och export. De förmår effektivt utnyttja satsningar i kulturexport som återställs i undervisningsministeriets anslag. De kreativa branschernas affärsverksamhet och internationalisering kan också gynnas genom att ändra beskattningen av upphovsrättsinkomster. Vi har föreslagit 5 miljoner euro i programmet för tillväxt inom de kreativa branscherna. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 52 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att inrätta ett tillväxtprogram för de kreativa branscherna. 
Fritidsaktivitetslöfte 
Föräldrarnas inkomster och utbildning styr i hög grad de ungas möjligheter till fritidsaktiviteter. Över en tredjedel av de unga har inte kunnat skaffa sig en fritidsaktivitet på grund av penningbrist. I fråga om ungdomar med utländskt modersmål är andelen nästan hälften. En del unga (17 procent) har inte träffat vänner på grund av ekonomiska skäl. Av barnen till de högst utbildade föräldrarna har 95 procent något slag av fritidsaktivitet medan siffran för barn till föräldrar med bara grundläggande utbildning är 74 procent. Sammanlagt 87 procent av 15—29-åringarna uppger att de har ett fritidsintresse. 
Låga inkomster hos föräldrar får inte vara ett hinder för att ha fritidsintressen och utveckla sig själv. Tröskeln för självständiga fritidsaktiviteter måste göras lägre och det måste ses till att särskilt barn och ungdomar som riskerar bli utslagna får tillfälle att aktivera sig. Idrott och fritidsaktiviteter med låg tröskel bör ökas. Varje barn och ungdom ska ha minst en fritidsaktivitet. 
För att avgifterna och utrustningen för fritidsaktiviteter inte ska öka ojämlikheten mellan familjerna, föreslår vi att kommunerna och organisationerna avger ett löfte om fritidsaktiviteter. Vi garanterar alla finländska barn en möjlighet att ha ett fritidsintresse. Vi har föreslagit 4 miljoner euro för att uppfylla löftet om fritidsaktiviteter. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 53 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att genomföra löftet om fritidsaktiviteter. 
En avgiftsfri museimånad 
Museerna ger alla en möjlighet att stanna upp och minnas gångna generationer, det vardagliga livet och vår kultur — och öppna fönstren mot internationella vindar inom konsten. Ett anslag på 2 miljoner euro reserveras för museernas jubileumsmånad. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 54 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att ordna en avgiftsfri museimånad. 
10. Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogisk verksamhet 
30. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik (förslagsanslag) 
Det finländska skolsystemet är känt för sin lyckade kombination av goda kunskaper, jämlikhet och effektivitet. På senare år har det dock skett en klar försämring i fråga om studieresultat, trivsel i skolan, studiemotivation och attityder. För att stoppa denna oönskade utveckling och uppgradera den grundläggande utbildningen har samtliga riksdagsgrupper och hundratals sakkunniga och intressenter genomfört ett parlamentariskt baserad genomgripande reform av grundskolan. Baserat på gedigen forskning och politisk samsyn ger denna färdplan, godkänd av samtliga riksdagsgrupper, stöd för behovet av fortsatt finansiering för större jämlikhet och mindre grupper och av särskilda anslag för utveckling av grundskolan. 
Inlärningsresultaten har försämrats också enligt internationella forskningsrön, och skillnaderna mellan skolorna håller på att öka. Men regeringen har ruinerat de anslag som den förra regeringen hade avsatt för att förbättra kvaliteten på den grundläggande utbildningen och minska undervisningsgrupperna. Det gör skolorna mindre jämlika bland annat eftersom skolor, där det finns många invandrare och barn som behöver större uppmärksamhet bland annat i undervisningen i finska, kan anställa färre lärare och andra medarbetare. 
Ökad ojämlikhet och social marginalisering är allt starkare fenomen i vårt samhälle. Pisaundersökningarna har visat att de regionala skillnaderna och föräldrarnas bakgrund inverkar allt mer på inlärningsresultaten. En sådan utveckling äventyrar hela tanken med grundskolan och grundskolans styrka. Vi måste arbeta långsiktigt och konsekvent för att vända trenden och minska ojämlikheten och utslagningen. Det råder ännu ingen nolltolerans mot mobbning eftersom 7 procent av alla elever i grundskolan fortfarande mobbas. Vi behöver ett systematiskt och långsiktigt nationellt program mot mobbning, som alla skolor måste åta sig att följa. Det är också det bästa sättet att bekämpa marginalisering och skolavhopp. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 29.10.30 med 40 000 000 euro för bidrag till en högkvalitativ och jämlik grundläggande utbildning och godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 55 
Riksdagen förutsätter att de nedskärningar som gjorts i den grundläggande utbildningen och den övriga allmänbildande utbildningen till följd av indexändringar och konkurrenskraftsavtalet stoppas och att nedskärningarna i anslagen till mindre undervisningsgrupper, större jämlikhet och utveckling av grundskolan återtas. 
Reservationens förslag till uttalande 56 
Riksdagen förutsätter att regeringen utarbetar ett nationellt program för att förebygga mobbning och utslagning i den småbarnspedagogiska verksamheten och i skolorna. 
Reservationens förslag till uttalande 57 
Riksdagen förutsätter att regeringen avsätter ett extra anslag för att minska undervisningsgrupperna för att de minskade grupperna inte ska inkräkta på jämlikhetsanslaget som går till flera olika ändamål och har gett de bästa resultaten. 
31. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag) 
Det fria bildningsarbetet syftar till att öka jämlikheten genom större tillgänglighet till utbildning. Det finns risk för att informationssamhället, som betonar öppenhet, stängs för i synnerhet seniorer, lågutbildade och personer utanför arbetsliv och utbildning. 
Det fria bildningsarbetet producerar inte direkt validerad kompetens för fortbildning eller arbetsliv. I stället har det fått ta hand om utbildning av personer utanför arbetslivet, bland annat för att bevara deras arbetsförmåga och förebygga marginalisering och för att hjälpa äldre att bevara sin funktionsförmåga och lindra deras ensamhet. 
I och med migrationen har det fria bildningsarbetet också återfått en del av sitt ursprungliga folkbildningsuppdrag. För första gången på flera årtionden bor det i Finland en hel folkgrupp, invandrarna, med låg utbildningsnivå. En del av invandrarna saknar helt och hållet grundläggande utbildning. På grund av den snabba informationstekniska utvecklingen finns det också bland den övriga befolkningen hos oss personer som inte är jämställda med andra i informationssamhället vad beträffar kunskaper och färdigheter. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 29.10.31 med 5 000 000 euro för understöd till läroanstalter för fritt bildningsarbete. 
51. (29.10.51 och 52) Statsunderstöd för organisationer (fast anslag ) 
Resurserna till jämställdhetsarbete måste tryggas 
Kvinnoorganisationernas Centralförbund och Naisjärjestöt yhteistyössä – Kvinnoorganisationer i Samarbete NYTKIS ry är paraplyorganisationer för föreningar och förbund som arbetar för jämställdhet mellan könen, kvinnors rättigheter och mänskliga rättigheter för flickor och kvinnor. Monika-Naiset liitto ry är en mångkulturell paraplyorganisation som tar fram och tillhandahåller särskilda tjänster för invandrarkvinnor och invandrarbarn som upplevt våld. Kvinnoorganisationernas verksamhet finansieras med budgetmedel. Statsunderstödet till kvinnoorganisationerna är litet i jämförelse med stödet till andra nationella paraplyorganisationer för samhällsaktiviteter bland allmänheten. Dessutom har anslaget minskat de senaste åren. Vi förutsätter att riksdagen ser till att de som arbetar för ökad jämställdhet får adekvata resurser. 
Vi föreslår 
Att riksdagen ökar moment 29.10.51 med 200 000 euro till statsunderstöd enligt lagen om statsbidrag till vissa kvinnoorganisationer (663/2007) för att säkerställa arbetet för större jämställdhet. 
20. Yrkesutbildning 
30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningen (förslagsanslag) 
Vi socialdemokrater stöder strukturella reformer på andra stadiet, men i motsats till regeringen utgår vi från att reformen av andra stadiet måste genomföras genom att spara in på förvaltning och lokaler, och inte på undervisning. De besparingar som den förra regeringen i sin helhet skulle ha gjort på utbildningen på andra stadiet drabbar nu bara yrkesutbildningen. Också många experter inom området har kritiserat neddragningarna inom yrkesutbildningen. Besparingarna äventyrar kvaliteten på yrkeskompetensen, den allmänna behörigheten för fortsatta studier och ungdomsgarantin. 
Närundervisningen inom yrkesutbildningen har redan tidigare reducerats enormt, vilket försämrar undervisningskvaliteten. Så sent som på 1990-talet fick eleverna närundervisning motsvarande en full arbetsvecka, dvs. 38 timmar. I dag ligger man på många håll under 28 timmar. De som studerar till ett yrke får alltså inte mer undervisning än grundskoleeleverna. De omfattande nedskärningarna kommer utan vidare att märkas i utbildningskvaliteten och därigenom också i de ungas yrkesfärdigheter. 
Vi socialdemokrater föreslår att det avsätts tillräckligt stora anslag för kommunerna för att anordna yrkesutbildning. Statsandelarna till kommunerna måste höjas för att stoppa den tidigare nedskärningen på 190 miljoner euro. Dessutom måste de nedskärningar återtas som gjorts i yrkesutbildningen till följd av indexsänkningar och konkurrenskraftsavtalet. 
Yrkesinriktad arbetskrafts- och integrationsutbildning 
Arbetslivet förändras i snabb takt. Yrkesinriktad arbetskraftsutbildning är ett effektivt verktyg för att uppdatera de arbetslösas kompetens och komplettera kompetensbehovet på arbetsmarknaden. Utbildningen gör det möjligt att snabbt reagera på omstruktureringar på det regionala planet. 
Dessutom kan yrkesinriktad arbetskraftsutbildning vara ett effektivt verktyg för att möta matchningsproblemen på arbetsmarknaden. Nu ska den examensinriktade utbildningen flyttas över till undervisnings- och kulturministeriet och det gör utbildningsutbudet mer tungrott. Man kan inte nog understryka betydelsen av ett nytt yrke och kompletteringsutbildning. Det bygger en bro mellan olika arbeten och medverkar till att människor kan behålla jobbet. Den arbetskraftspolitiska utbildningen blir helt enkelt en bro mellan arbetslöshet och arbete. 
Den positiva omstruktureringen inte minst i sydvästra Finland, men också på andra ställen, har gjort att det råder mycket stor brist på utbildad arbetskraft. I värsta fall kan det bli en käpp i hjulen för ekonomisk tillväxt. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 29.20.30 ökas med 10 000 000 euro för yrkesinriktad arbetskrafts- och integrationsutbildning och godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 58 
Riksdagen förutsätter att nedskärningarna inom yrkesutbildningen återtas och att det avsätts tillräckligt stora statsandelar för kommunerna så att de kan anordna yrkesutbildning också i fortsättningen. 
33. Kompetensprogrammet för unga vuxna (fast anslag ) 
Det är mycket oroväckande att ungdomsarbetslösheten ökar och att unga människor tvingas ut i marginalen. Under den förra regeringsperioden togs en ungdomsgaranti fram och regeringen avsatte 60 miljoner euro varje år för att genomföra den. Ett av den nuvarande regeringens spetsprojekt har som mål att utveckla ungdomsgarantin och ge den karaktären av kollektiv garanti. För hela valperioden har regeringen avsatt 10 miljoner euro för spetsprojektet. 
Tyvärr verkar regeringen inte satsa på att genomföra ungdomsgarantin och höja sysselsättningsnivån, utan man ger tvärtom upp målsättningen att höja kompetensnivån för dem som bara har grundskola i bagaget. I Finland finns det fortfarande 300 000 vuxna med bara grundskolekompetens. Dessutom har Finland fortfarande 100 000 unga vuxna under 30 år som saknar examen på andra stadiet. Sysselsättningen kan höjas genom att alla garanteras åtminstone examen på andra stadiet. Då har var och en möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kompetens och allmänbildning oberoende av ålder, kön och förmögenhet. I kompetensprogrammet för unga vuxna har personer i 20—29-årsåldern som bara har gått ut grundskolan möjligheter att avlägga yrkes- eller specialyrkesexamen eller yrkesinriktad grundexamen. 
Nu vill regeringen dra in programmet helt och hållet före slutet av nästa år, det vill säga regeringen vill göra det ännu svårare för de som löper störst risk att hamna i marginalen. Anslaget föreslås bli minskat med hela 80 procent, det vill säga 20 miljoner euro. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 29.20.33 med 20 000 000 euro för kompetensprogrammet för unga vuxna. 
40. Högskoleundervisning och forskning 
20. Gemensamma utgifter inom högskoleväsendet och vetenskapens område (reservationsanslag 3 år) 
Högskolorna har praktiskt orienterad verksamhet inom forskning, utveckling och innovationer som är integrerad i undervisningen. Den vänder sig till arbetslivet i respektive regioner och avser att utveckla företagens konkurrenskraft och innovationer. Denna verksamhet måste få större synlighet och nyttiggöras i betydligt högre grad. Verksamheten behöver backas upp av relevanta finansiella instrument, alltså också av annat än bara innovationssedeln. Just nu är stöd till forskning och innovationer extra viktigt i områden där ekonomisk tillväxt kan skönjas tack vare positiv strukturomvandling. 
Dessutom måste högskolorna snabbt och flexibelt kunna svara mot behovet av arbetskraft inom sina regioner. I ett flertal regioner ökar i synnerhet behovet av utbildning av ingenjör och diplomingenjör. 
Flera internationella utvärderingar visar att de största problemen med forskning och innovation i Finland ska sökas i finansiering av och incitament för tillämpade forskning, utveckling av innovationer och samarbete mellan arbetsliv och näringsliv. Dessutom hotar flaskhalsarna i tillgången på kvalificerad arbetskraft göra tillväxten långsammare inom vissa sektorer och regioner. 
Om vi vill se över vårt välfärdssamhälle och företagens konkurrenskraft gäller det att bättre ta vara på den FoU-verksamhet och de innovationer som yrkeshögskolorna sitter inne med. Yrkeshögskolorna satsar på lösningsinriktad verksamhet inom FoU och innovationer baserad på hög kompetens och interaktion. Det är där vi ska söka ett viktigt svar på utmaningarna inom vårt forsknings- och innovationssystem. Yrkeshögskolornas styrka finns i stark samverkan med intressenterna, bland annat med företag och arbetsliv, och samtidig involvering av de studerande. Finland behöver nya satsningar särskilt för att utnyttja yrkeshögskolornas kompetens inom FoU och innovationer, eftersom våra nationella finansiella instrument för innovationer och tillämpad forskning i yrkeshögskolorna är ganska små. 
Finland upplever en positiv ekonomisk utveckling och det har ökat efterfrågan på arbetskraft. Flera av de viktigaste tillväxtbranscherna lider så stor brist på arbetskraft att det inkräktar på möjligheterna att utnyttja tillväxtpotentialen. De här farhågorna aktualiserades först i Egentliga Finland, där tillväxtbranscherna framför allt är marinindustrin och bilindustrin, men kompetent arbetskraft saknas också inom andra branscher. Exempelvis i Satakunta har det år funnits runt 700 nya lediga platser för ingenjörer och diplomingenjörer, men de sökande har varit bara 5—20 procent av antalet lediga platser. I Jyväskyläregionen råder det stor brist särskilt på kunnigt folk inom IKT-sektorn. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 29.40.20 med 5 000 000 euro till stöd för högskolorna inom regioner med positiv strukturomvandling. 
50. Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år) 
Vi socialdemokrater vill skapa förutsättningar för bättre nationell konkurrenskraft genom att höja kompetens- och utbildningsnivån ytterligare, inte genom att medvetet sänka den. Bara så kan vi få verkliga besparingar. 
En innovationsdriven och kompetensbaserad ekonomi kan inte fungera utan framgångsrika universitet. Nedskärningarna äventyrar högskolornas möjligheter att erbjuda högkvalitativ utbildning, sänker kunskapsnivån och krymper framför allt resurserna för den livsviktiga grundforskningen, som utgör grunden för framtidens innovationer. Om utbildningsnivån slutar stiga, har det stora följder för näringsstrukturen och för möjligheterna att skapa högkvalificerade arbetstillfällen. 
Ändå säger regeringen att Finland ska lyftas genom innovationer och samtidigt skär den ned på grundforskning och vetenskap. Utbildningsnivån bland Finlands befolkning stiger inte längre på samma sätt som förr. I fråga om antal högt utbildade har vi ramlat från Europas topp till den mittersta kasten. Anslagen till spetsprojekt och enskilda anslagsökningar ändrar inte på det faktum att nedskärningarna i anslagen till universiteten den här valperioden varit så stora att toleransgränsen har överskridits. Därför måste regeringen återta de nedskärningar som drabbat basfinansieringen till följd av indexjusteringar och konkurrenskraftsavtalet. 
Det behövs fler nybörjarplatser i högskolorna 
Unga studerande arbetar hårt för sina studier och sin försörjning för att bygga sig en framtid och stötta vårt samhälle. Med avgiftsfri utbildning, finansiellt stöd till studier och smarta studiearrangemang ger vi studerande med varierande bakgrund möjligheter att bedriva högskolestudier. Vår utbildningspolitik måste tillförsäkra alla möjligheter att oavsett bakgrund få tillgång till den högsta utbildningen. 
Internationella jämförelser har länge visat att Finland håller på halka efter i kompetens och utbildningsnivå vad beträffar både ungdomar och arbetsför befolkning. Högst utbildade var 40—44-åringarna 2015 och av dem hade 46 procent högskoleexamen, visar uppgifter från Statistikcentralen. I åldersgruppen 35—39 år var andelen 45 procent och i åldersgruppen 30—34 år 40 procent. 
Samtidigt har utbildningsnivån upphört att öka och Finland har i det avseendet sjunkit ner till OECD-ländernas medelnivå. Pisaresultaten pekar på att de grundläggande färdigheterna bland ungdomarna har försämrats och att de lågpresterande eleverna har blivit. I Finland anses kompetensen bland de unga åldersklasserna överlag uppvisa en sjunkande trend. 
Den stora anstormningen av sökande mellan andra och tredje stadiet kan ibland fördröja studiestarten med flera år. Om vi vill göra något åt anstormningen och höja utbildningsnivån i vårt land, måste vi få fler nybörjarplatser i högskolorna. 
Projektet Tampere3 
Tammerfors tekniska universitet, Tammerfors universitet och Tampereen ammattikorkeakoulu bygger tillsammans upp en ny modell för finländsk högskoleutbildning. Det nya högskolekomplexet inleder verksamheten den 1 januari 2019. Där möts forskning inom ekonomi, teknik, hälsa och samhälle. Tampere3 skapar en sektorsövergripande, entusiasmerande och globalt intressant forsknings- och lärmiljö som drar nytta av kontaktytorna mellan vetenskapsgrenarna. 
De senaste decennierna har högskolorna i Tammerforsregionen intagit en central roll för vitaliteten och konkurrenskraften i regionen. Regionen har en stark utbildningsinfrastruktur. Starka branscher är bland annat ICT, programvara och produktionsteknik. VTT är i färd med att koncentrera sin kompetens inom tillverkningsindustri och sin forskning till Tammerfors. De tre högskolorna i Tammerfors, i synnerhet yrkeshögskolan och tekniska universitetet, har fokusområden och profileringar med en klar koppling till toppkompetenserna i regionen. 
Direkt statlig finansiering är av stor betydelse för ekonomin i alla tre högskolor. Andelen kompletterande anslag är normalt sätt större för de universitet som går samman än för yrkeshögskolan. I bokslutet för Tammerfors tekniska universitet har bidragen från Tekes, som alltså ingår i bidragsintäkterna, utgjort en betydande andel av de totala intäkterna. Åren 2012—2016 var andelen cirka 13,5 procent av intäkterna för den egentliga verksamheten. Tillsammans motsvarar refinansieringen för Tammerfors universitet och Tammerfors tekniska universitet ungefär 11 procent av refinansieringen för universiteten i Finland. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 29.40.50 med 69 000 000 euro för finansieringen av universitetens verksamhet, 
ökar moment 29.40.50 med 10 000 000 euro för fler nybörjarplatser på högskolenivå, och 
ökar moment 29.40.50 med 10 000 000 euro för egentligt utvecklingssamarbete och att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 59 
Riksdagen förutsätter att regeringen inför fler nybörjarplatser inom högskoleutbildningen för att avhjälpa anstormningen av sökande och höja utbildningsnivån. 
Reservationens förslag till uttalande 60 
Riksdagen förutsätter att regeringen återtar de nedskärningar i basfinansieringen av universiteten som beror på indexjusteringar och konkurrenskraftsavtalet. 
55. Statlig finansiering av yrkeshögskolornas verksamhet (reservationsanslag 2 år) 
En innovationsdriven och kompetensbaserad ekonomi kan inte fungera utan framgångsrika yrkeshögskolor. Regeringen fortsätter på sin linje att skära i anslagen till yrkeshögskolorna. Nedskärningarna äventyrar yrkeshögskolornas möjligheter att erbjuda högkvalitativ utbildning, och det sänker kompetensnivån. Om utbildningsnivån slutar stiga, har det stora följder för näringsstrukturen och för möjligheterna att skapa högkvalificerade arbetstillfällen. 
Ändå säger regeringen att Finland ska lyftas genom innovationer samtidigt som den skär ner på hela högskoleutbildningen. För varje euro som skärs ned inom forskning och undervisning reduceras ekonomin och arbetstillfällena med sex euro. 
För vår konkurrenskraft behöver vi en stark högskolesektor av världsklass och yrkeshögskolorna är en väsentlig del. Regeringens kortsiktiga nedskärningslinje har satt den långsiktiga utvecklingen av yrkeshögskolorna på spel. Därför måste regeringen återta de nedskärningar som drabbat basfinansieringen till följd av indexjusteringar och konkurrenskraftsavtalet. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 29.40.55 med 44 000 000 euro för Tekes verksamhet och att följande uttalande godkänns: 
Reservationens förslag till uttalande 61 
Riksdagen förutsätter att regeringen återtar de nedskärningar i basfinansieringen av universiteten som beror på indexjusteringar och konkurrenskraftsavtalet. 
70. Studiestöd 
55. Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag) 
De studiesociala förmånerna är en del av den sociala tryggheten och inte någon lön till studerande. De ska ge alla möjlighet att studera på heltid. Men för att alla ska ha möjlighet att studera på lika villkor måste det studiesociala stödsystemet vara välordnat och studiestödet vara indexbundet. Redan nu är studiepenningen mycket liten. I synnerhet det allra lägsta stödet, som studerande på andra stadiet får, är så litet att det inte räcker till för den grundläggande försörjningen. När studiepenningen släpar efter den allmänna höjningen i kostnadsnivån måste de studerande arbeta mer och mer vid sidan av studierna. Då drar studierna ut på tiden. 
Det här ligger inte i linje med regeringens planer på förkortade studietider. Det står klart att den kraftigt nedskurna studiepenningen på sikt knappast kommer att räcka till, samtidigt som detta får konsekvenser för den grundlagsfästa möjligheten att oavsett medellöshet enligt förmåga och behov få utbildning, när kostnadsnivån stiger. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 62 
Riksdagen förutsätter att regeringen återtar nedskärningarna i studiepenningen. 
80. Konst och kultur 
04. Museiverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Nationalmuseum har redan länge haft planer på en utbyggnad och de preliminära planerna är klara. En utbyggnad är motiverad för att museet bättre ska kunna ta emot det nuvarande antalet besökare och för att samlingarna ska kunna visas för allmänheten utifrån dagens krav. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 63 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att främja en utbyggnad av nationalmuseum. 
06. Omkostnader för Nationella audiovisuella institutet (reservationsanslag 2 år) 
Mellan 2014 och 2018 har anslagen till Nationella audiovisuella institutet skurits ner med drygt en femtedel. Därmed har verksamheten krympt avsevärt och institutet har sett sig tvunget att stänga museet för levande bilder. Om nedskärningarna fortsätter i samma takt har institutet inga möjligheter att uppfylla de mål som lagts upp för det eller att utföra sina lagfästa uppgifter. Anslaget måste alltså höjas för att säkerställa verksamheten. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 29.80.06 med 1 100 000 euro för Nationella audiovisuella institutets omkostnader och att följande uttalande godkänns: 
Reservationens förslag till uttalande 64 
Riksdagen förutsätter att regeringen säkerställer att Nationella audiovisuella institutet kan fortsätta med sin verksamhet och får adekvata resurser. 
31. Statsandel och statsunderstöd för driftskostnader för teatrar, orkestrar och museer (förslagsanslag) 
Konst ger livet mening i flera hänseenden och konst består av verk som skapats av människor och de genererar estetiska upplevelser. Konst är också ett verktyg för att uttrycka sig, ta ställning och skapa välbefinnande. Via konst kan människan glömma vardagen för en stund och uppleva att livet består av något som höjer sig över det alldagliga. I en människas liv är konst nära förknippat med värderingar och betydelser. Konst kan lära oss att visa större mänsklighet och bry oss om varandra. För att lära oss förstå konst måste vi stanna upp och ge oss en möjlighet att uppleva kost. 
Teatrar, orkestrar och museer har en enorm betydelse för kulturutbudet i hela landet, tillgången till kultur och funktionen som nationens kollektiva minne. Nedskärningarna minskar sysselsättningen inom kulturområdet och ökar kraven på kommunerna att höja sin medfinansiering. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 29.80.31 med 3 000 000 euro i stöd till teatrars och orkestrars verksamhet och godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 65 
Riksdagen förutsätter att regeringen tilldelar konsten och kulturen bidrag i sysselsättningsfrämjande syfte ur de outdelade tippningsvinstmedlen. 
50. Vissa understöd (reservationsanslag 3 år) 
Världen över lyfter man fram tillståndet i det civila samhället som ett led i demokrati, mänskliga rättigheter, delaktighet och välfärd. Också EU tillerkänner de icke-vinstsyftande medborgaraktörerna, tjänsteleverantörerna och frivilligarbetarna en viktig roll för att manifestera medborgaraktiviteten. 
Den civila aktiviteten kan främja delaktigheten, den sociala sammanhållningen på det lokala planet och dialogen mellan generationerna. På EU-nivå främjar aktiviteterna hållbar utveckling, sysselsättning, social rättvisa, ekonomisk tillväxt och miljöaspekter. Vi har också här i Finland känt oro över tillståndet för demokratin och i det civila samhället i dessa tider av stora förändringar. Ju större mångfalden i samhället är, desto bättre beredskap har det att klara av kriser. 
Samtidigt som undervisnings- och kulturministeriet har slagit samman anslagen till organisationerna under ett enda moment har det också gjort neddragningar i dem. Förklaringen till använd-ningsändamålen har blivit allt mer diffus. Till exempel nämns inte fredsarbetet längre särskilt. 
Extra oroväckande är läget för Förbundet för mänskliga rättigheter. Förbundet är den enda organisationen i landet som heltäckande följer upp människorättssituationen i Finland. I sin utrikespolitik understryker Finland människorättsorganisationernas betydelse och hur viktigt det är att de som försvarar mänskliga rättigheter får arbeta under säkra förhållanden. Förbundet har genererat viktig information om bland annat diskriminering i Finland och det undersöker för närvarande så kallat hedersrelaterat våld som är ett mycket aktuellt problem i Finland just nu, vilket varit önskemålet från ett flertal myndigheter. Flera ministerier lutar sig mot förbundets expertis och förbundet ombeds ofta lämna officiella yttranden. På begäran av internationella organ (OSSE, Europarådet etc.) som besöker Finland lämnar Förbundet för mänskliga rättigheter rapporter om läget i Finland och rapporterar dessutom till de FN-kommittéer som övervakar konventionerna om mänskliga rättigheter. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 29.80.50 med 1 700 000 euro för statsunderstöd till organisationer och att följande uttalande godkänns: 
Reservationens förslag till uttalande 66 
Riksdagen förutsätter att regeringen dels säkerställer förutsättningarna för ett civilt samhälle präglat av mångfald och för frivilligorganisationernas verksamhet, dels ökar anslagen till frivilligorganisationerna. 
90. Idrottsverksamhet 
52. Statsandel för idrottsutbildningscenter samt finansiering för kostnader för utvärdering av idrottsvetenskapliga projekt (fast anslag) 
Idrottsutbildningscentren (idrottsinstituten) ordnar grundläggande yrkesutbildning och tilläggsutbildning samt utbildning med fri inriktning inom idrottsområdet. I Finland finns det elva riksomfattande och tre regionala idrottsutbildningscenter. 
Inom det fria bildningsarbetet ordnar idrottsutbildningscentren bland annat träningsutbildning och utbildning för idrottsföreningar, instruktörer, tränare och föreningsaktiva i samarbete med idrottsorganisationerna. De fungerar dessutom som utbildningscenter inom motionsidrott och hälsofrämjande motion för hela befolkningen. Därför måste nedskärningarna i anslagen under momentet återtas. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 29.90.52 med 174 000 euro till idrottsutbildningscentren. 
91. Ungdomsarbete 
51. Verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete (reservationsanslag 2 år) 
Det är mycket oroväckande att ungdomsarbetslösheten ökar och att unga människor tvingas ut i marginalen. Under den förra regeringsperioden togs en ungdomsgaranti fram och regeringen avsatte 60 miljoner euro varje år för att genomföra den. Ett av den nuvarande regeringens spetsprojekt har som mål att utveckla ungdomsgarantin och ge den karaktären av kollektiv garanti. Regeringen har inte avsatt mer än 10 miljoner euro för spetsprojektet för hela valperioden. 
Tyvärr verkar regeringen inte satsa på att genomföra ungdomsgarantin och höja sysselsättningsnivån, utan man ger tvärtom upp målsättningen att höja kompetensnivån för dem som bara har grundskola i bagaget. Dessutom har Finland fortfarande 100 000 unga vuxna under 30 år som saknar examen på andra stadiet. Sysselsättningen kan höjas genom att alla garanteras åtminstone examen på andra stadiet. Då har var och möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kompetens och allmänbildning oberoende av ålder, kön och förmögenhet. 
Det uppsökande ungdomsarbetet hjälper de unga som löper allra störst risk att marginaliseras. Antalet unga som nås av det uppsökande ungdomsarbetet har ökat klart på 2010-talet, så dess roll i det förebyggande arbetet har stärkts. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 29.91.51 med 3 000 000 euro för verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete. 
Huvudtitel 30 
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
Skogen är en av Finlands viktigaste naturresurser. Skogen är inte bara en omfattande och mångsidig källa till råvaror för industrin och för finansiell verksamhet i bred bemärkelse, den är också grunden för naturens mångfald och för ekosystemtjänster samt ryggraden för naturrelaterade fritidsintressen och rekreation samt turismnäringen. Finlands samhällsekonomi är beroende av hur vår skogssektor klarar sig. Det nationella skogsprogrammet och riktlinjerna i den skogspolitiska redogörelsen styr skogspolitiken. Skogssektorns framgång måste säkerställas över valperioderna parlamentariskt och i samförstånd. Skogssektorn behöver stabila riktlinjer för att trygga handlingsramarna och för att fortsatt kunna förnyas. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 67 
Riksdagen förutsätter att regeringen inrättar en parlamentarisk arbetsgrupp som kartlägger skogsbranschens framtid över regeringsperioderna. Den ska föreslå reformer genom vilka en motiverande skogsbeskattning tryggar industrins virkesanskaffning, ser till skogsnaturens mångfald och främjar skogsbranschens utbildning i Finland. 
01. Förvaltning och forskning 
01. Jord- och skogsbruksministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
En tjänst som djurskyddsombudsman inrättades förra regeringsperioden på initiativ av SDP för att samordna den rikstäckande djurskyddspolitiken. Det var en visstidstjänst som upphörde vid utgången av 2015. Tjänsten finansierades med medel från jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. Kostnaderna har uppgått till cirka 100 000 euro per år. Ärenden som anknyter till djurrättigheter såsom djurens välbefinnande, frågor kring matens ursprung samt intresse för att hålla keldjur skapar ett behov för en självständig statlig myndighet. En djurskyddsombudsman behövs också i fortsättningen för att koordinera samhällsagendan, debatten och politiken i anslutning till djurens rättigheter samt samarbetet mellan olika parter i djurskyddsfrågor. Tjänsten som djurskyddsombudsman bör inrättas på nytt och göras permanent. 
SDP hyser oro över regeringens djurskyddspolitik. Totalreformen av djurskyddslagen har dragit ut på tiden och övrig lagstiftning om bättre djurhållning kämpar i motvind. Skrivningarna i regeringsprogrammet aktualiserar oro över hur ambitiös djurskyddslagen ska kunna göras om jordbruksproducenternas kostnader inte ska få stiga under innevarande regeringsperiod. Finland behöver både en djurskyddsombudsman för att koordinera den nationella djurskyddspolitiken och en ambitiös djurskyddslag, som svarar mot medborgarnas uppfattning om en god behandling av keldjur och produktionsdjur. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 68 
Riksdagen förutsätter att tjänsten som djurskyddombudsman inrättas på nytt och att 100 000 euro anvisas för det ändamålet i 2018 års första tilläggsbudget. 
10. Utveckling av landsbygden 
55. Statsbidrag för 4H-verksamhet (reservationsanslag 2 år) 
4H-organisationen utför ett nationellt betydande ungdomsarbete och är landets största ungdomsorganisation. 4H-verksamheten stödjer de ungas livskompetens, stödjer sysselsättning bland unga och sporrar till företagsamhet. Det är viktigt att jobba för att hålla organisationens resurser på en skälig nivå. Resurserna för 4H-verksamhet måste absolut tryggas också för 2018. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 69 
Riksdagen förutsätter att regeringen tryggar tillräcklig finansiering för 4H-verksamheten. 
63. Utvecklande av landsbygden (reservationsanslag 3 år) 
Landsbygdens livskraft kan ökas genom att främja en självständig lokal verksamhet där invånarna är initiativtagare. Byaverksamhet är en verksamhetsform som har ökat i popularitet under de senaste åren. Byföreningar har ofta en viktig roll för bibehållande av lokal gemenskap och identitet och organiseringen av verksamhet. I byarna görs ett värdefullt och även ekonomiskt betydelsefullt arbete för trivsel, företag, tjänster och säkerhet i området. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 70 
Riksdagen förutsätter att regeringen tryggar byaverksamheten också fortsättningen genom ett tillräckligt anslag. 
40. Naturresursekonomi 
51. Främjande av fiskerihushållningen (reservationsanslag 2 år) 
Regeringen höjer fiskevårdsavgiften med cirka 15 procent från och med 2018. Förslaget till höjning väntas öka det årliga inflödet från avgifterna med 1,4 miljoner euro. 
De extra medel som insamlas genom höjningen ska användas för att förbättra vården av fiskevatten. Men av summan föreslås det i jord- och skogsbruksutskottets betänkande att 70 procent ska gå till ägarna av vattenområdena som ersättning för fiskebelastningen. 
Det har inte framgått några grunder för att öka ersättningarna till ägarna. När den nya lagen om fiske har trätt i kraft betalas ersättningar inte längre för avgiftsfritt mete och pilkfiske. Belastningen av avgiftsbelagt handredskapsfiske har i sin tur inte ökat. 
Ägarna till fiskevattnen kan använda sina ersättningspengar utan någon som helst skyldighet att vårda sina vatten. Det finns inga garantier för att medlen för ersättningar till ägarna används för att vårda fiskevattnen i överensstämmelse med målen enligt lagen om fiske. 
Reformen garanterar inte att inflödet från avgifterna ökar som önskat. Att höja priser minskar alltid betalningsbenägenheten och ökar samtidigt populariteten för kortvariga tillstånd på bekostnad av årstillstånd. 
Vi anser att regeringen i stället för att höja avgiften ska fästa särskild uppmärksamhet vid att öka intresset för fiske och vid att effektivisera rådgivningen och övervakningen i fråga om de fiskare som har lämnat fiskevårdsavgiften obetald för att öka inflödet från avgifterna till målnivån enligt reformen av lagen om fiske. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 71 
Riksdagen förutsätter att höjningen av fiskevårdsavgiften för 2018 återtas och att avgifterna återställs till 2017 års nivå. 
Huvudtitel 31 
KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
Genom en stark, konsekvent och långsiktig trafikpolitik kan vi skapa förutsättningar för en hållbar ekonomi och ökad sysselsättning. Det främsta problemet i trafikpolitiken är för närvarande att den är så ryckig och saknar klara framtidsutsikter. Utifrån regeringsprogrammet och rambeslutet anslår regeringen pengar för bastrafikledshållningen på bekostnad av nya projekt. Den parlamentariska arbetsgruppens vilja var att det eftersatta underhållet ska åtgärdas, men regeringen kan inte berömmas för helheten. Den största satsningen i fråga om det eftersatta underhållet görs under 2018, medan anslagen för 2019 minskar avsevärt. Det långsiktiga perspektivet saknas och eftersom anslaget så kraftigt fokuserar på ett enskilt år kan regeringens grepp bidra till att höja entreprenadkostnaderna och därigenom försämra effekterna av satsningen. 
De sakkunniga har fäst allvarlig uppmärksamhet vid att Sipiläs regering i praktiken lägger alla nya trafikprojekt på is för regeringsperioden. Den nuvarande regeringen driver exceptionellt få nya projekt som gagnar sysselsättningen, den ekonomiska tillväxten och boendet. Regeringen låter kommande regeringar ta hand om problemen. Vi hoppas därför att trafikarbetsgruppen lyckas nå samförstånd om hur det finska trafiknätet ska kunna utvecklas på lång sikt, gärna i ett tidsspann som sträcker sig över flera valperioder. 
En planmässig och långsiktig beslutsprocess och finansiering när det gäller trafikleder och utveckling av trafiken är nödvändiga förutsättningar för en effektiv samhällspolitik och för näringslivets konkurrenskraft. En planmässig utveckling av lederna gör det dessutom lättare att söka och få EU:s TEN-T-stöd. 
Finland har i sina klimatmål förbundit sig att sänka trafikens CO2-utsläpp till hälften av nuläget. Det lyckas inte enbart genom digitalisering, utan det krävs också investeringar i kollektivtrafik och i ett bättre fysiskt trafikledsnät. I fråga om kollektivtrafiken uppnådde riksdagen i samband med interpellationsdebatten samförstånd om att exempelvis en ökad spårtrafik kräver snabba investeringar i nya spår och renovering av bangårdar. Tågtrafiken tål inte en negativ utveckling. I dagsläget tvingas man exempelvis på Karelenbanan förlänga restiderna på grund av skador på banan. Vi har ingen tid att förlora, 2030 är snart här. 
Kollektivtrafiken måste utvecklas. Det lyckas inte utan ett starkt stöd och god styrning från statsmaktens sida. Vi kan inte förlita oss enbart på marknaden för att uppnå klimatmålen. Regeringens politik tog fel kurs redan genom sin första budget. Genom en inbesparing på mindre än 13 miljoner euro skadade den bland annat tågtrafiken så att passagerarvolymen fortfarande inte har återhämtat sig på alla rutter. För att få till en positiv utveckling vore det viktigt att höja stödet till kollektivtrafiken. 
En utveckling av trafiknätet skulle också i väsentlig grad stärka sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten. Ur ett europeiskt perspektiv är Finland en östat, och trafikförbindelserna har stor betydelse för exportindustrin. Angående de anspråkslösa trafikledsprojekt som regeringen tänker starta nästa år kan det konstateras att de i alla fall stöder den internationella trafiken och de viktiga MBT-projekten, vilka i sin tur rör såväl kollektivtrafiken som planläggningen. Ett av regeringens mål har varit att förbättra arbetskraftens rörlighet. Också det målet skulle stödjas av en utbyggnad av den snabba stomtrafiken i pendelregionerna. 
Regeringen föreslår att halveringen av farledsavgiften och slopandet av banavgift för godstrafik ska fortsätta nästa år, vilket stöder exportindustrin och är välkommet. Vägarna måste fås i sådant skick att de tål industritransporter också i framtiden. 
I fråga om vägtrafiken bör den av regeringen föreslagna och av transportbranschen eftertraktade vinjettavgiften för tung trafik befrämjas. Då EU uppenbarligen kommer att förenkla cabotagereglerna bör tillsynsmyndigheterna ges bättre resurser och utbildning så att de kan bekämpa verksamhet som snedvrider konkurrensen. Det bör genom lag föreskrivas om klara straff för regelbrott. 
Den skrotningspremie som införs på nytt nästa år har redan tidigare visat sig ge positiva effekter på vår ålderstigna bilpark. Vi uppmuntrar ändå regeringen till en vidareutveckling i syfte att skapa ett incitament med en jämnare effekt för hela bilbeståndet. De förändringar som sker i det stora beståndet av äldre bilar har en gynnsam effekt på miljön och trafiksäkerheten. 
Regeringen har resolut gripit sig an de möjligheter som öppnat sig genom digitaliseringen. Det är därför beklagligt att regeringen underbudgeterat för cybersäkerheten, som utgör ett basalt villkor i det digitaliserade samhället. På grund av den finansiella basen har Kommunikationsverket inga möjligheter att lägga om den nuvarande resursfördelningen. Dagens resurser är helt otillräckliga med hänsyn till den digitala utvecklingen och dess behov. I ett internationellt perspektiv ligger Finlands resurser för cybersäkerhet på en betydligt lägre nivå än referentländerna. Vi uppmanar därför regeringen att se till att Cybersäkerhetscentret får de anslag som behövs för att svara på morgondagens utmaningar. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 72 
Riksdagen förutsätter att regeringen höjer anslaget för Cybersäkerhetscentret till den nivå som behövs för att svara på morgondagens utmaningar. 
01. Förvaltning och verksamhetsområdets gemensamma utgifter 
88. Aktieförvärv (reservationsanslag 2 år) 
Regeringen föreslår ett anslag på 2 miljoner euro för bolagisering av Trafikverkets trafikledningsfunktioner och till att öppna persontrafiken på järnvägarna för konkurrens samt i anslutning till ägarstyrningsarrangemangen, exempelvis betalning av teckningspriset för aktier, för de bolag som lyder under kommunikationsministeriets ägarstyrning. 
Motiven för att stycka upp VR och bolagisera Trafikverkets trafikledningsfunktioner vilar på lös grund. Beredningen av projekten är inte transparent och principerna för god förvaltning har inte följts. Det har inte klargjorts för riksdagen vilken nytta en bolagisering av Trafikverkets trafikledningsfunktioner skulle ge. Inte heller har det presenterats några alternativa planer. Likaså är nyttan av en spjälkning av VR oklar, medan riskerna däremot är stora. Det är därför oansvarigt att på de grunder regeringen anför godkänna att projekten går vidare. De bör alltså inte beviljas sådana särskilda anslag som föreslås under momentet. 
Under den sista fasen av den parlamentariska arbetsgruppens mandat är avsikten att gruppen ska utreda vilka strukturella alternativ den framtida utvecklingen av trafiken kräver. Nu bildar regeringen ensidigt ett bolag för styrning av vägtrafiken utan att den parlamentariska arbetsgruppen kan ta ställning till de framtida strukturerna. 
Vi föreslår 
att riksdagen minskar moment 31.01.88 med 2 000 000 euro och att momentet stryks i statsbudgeten samt att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 73 
Riksdagen förutsätter att regeringen avhåller sig från att ensidigt bolagisera Trafikverkets ledningsuppgifter och ger den parlamentariska trafikarbetsgruppen arbetsro så att den inom den fastställda tidsplanen kan dra upp de framtida strukturella linjerna för trafiken. 
10. Trafiknätet 
20. Bastrafikledshållning (reservationsanslag 2 år) 
Det är centralt med tanke på Finlands internationella konkurrenskraft att vi kan erbjuda en snabbare och mer fördelaktig logistik och nåbarhet på den stora marknaden i Asien. Vi föreslår att regeringen omedelbart börjar planera en för nuvarande och kommande näringar nödvändig järnvägslinje till Ishavet — Narvik, Skibotn eller Kirkenes — tillsammans med Norge. Målet är att byggandet av ”Nordens sidenväg” ska inledas i början av 2020. Finland måste agera aktivt och bygga en konkret handlingsmodell med exempelvis ett nytt konsortium tillsammans med nyckelföretag som aktör. Projektet görs till en internationellt attraktiv affärsmöjlighet. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 31.10.20 med 15 000 000 euro för bastrafikledshållning till Trafikverket för planering av en järnvägsförbindelse till Ishavet. 
77. Utveckling av trafikledsnätet (reservationsanslag 3 år) 
Regeringen har förbundit sig att iaktta förslaget från den parlamentariska arbetsgruppen för eftersatt underhåll om anslagsnivån för bastrafikledshållningen under regeringsperioden. I sin egen plan skär dock regeringen kraftigt ned på anslagen till utveckling av trafikledsnätet för att finansiera insatserna mot det eftersatta underhållet. Regeringens val ökar vår investeringsskuld i fråga om trafikledsnätet och många investeringar som skulle behövas med tanke på trafiken, boendet och näringspolitiken kommer nu att falla på de kommande regeringarnas ansvar. Också den nytta investeringarna ger samhället skjuts nu upp eller går helt förlorad på grund av den internationella konkurrensen. Därför föreslår vi en ökning på 100 000 000 euro för utveckling av vägnätet till de bästa nya projekten för att främja ekonomisk tillväxt och sysselsättning. På så sätt förhindrar vi också att utvecklingen av vägnätet avstannar. 
En planmässig och långsiktig beslutsprocess och finansiering när det gäller trafikleder och utveckling av trafiken är nödvändiga förutsättningar för en effektiv samhällspolitik och för näringslivets konkurrenskraft. En planmässig utveckling av lederna gör det dessutom lättare att söka och få EU:s TEN-T-stöd. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 31.10.77 med 100 000 000 euro för utveckling av trafikledsnätet. 
30. Stöd till trafiken och köp av tjänster 
63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år) 
Regeringen skar i sin budgetproposition för 2016 ner köptjänsterna för tågtrafiken med 12,8 miljoner euro, vilket skulle ha lett till nedlagd passagerartrafik på åtskilliga banavsnitt och nedskärningar av turer på många andra banavsnitt. Efter påtryckning från riksdagen och medborgare har trafiken på dessa banavsnitt dock fortsatt och fortsätter som trafikplikt till den 14 december 2019. Därefter är det på grund av att regeringen bereder en konkurrensutsättning av tågtrafiken återigen oklart hur trafiken kommer att se ut. 
En långsiktig utveckling av tågtrafiken behövs med tanke på Finlands klimatmål. Vi har förbundit oss till en betydande minskning av utsläppen från trafiken fram till 2030. Därför föreslår vi en ökning på 10 000 000 euro för köp av kollektivtrafiktjänster, varigenom tågtrafiken återställs till en nivå som betjänar pendling, regionutvecklingen och klimatmålen. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 31.30.63 med 10 000 000 euro för köp av tågtrafiktjänster. 
40. Kommunikationstjänster och kommunikationsnät samt stöd för kommunikation 
45. Stöd till nyhets- och aktualitetsverksamhet vid tevekanaler som betjänar allmänintresset (reservationsanslag 3 år) 
Mångfaldiga och pluralistiska medier är en grundförutsättning för att kunna utöva yttrandefriheten. De kommersiella medierna har en viktig roll när det gäller information till medborgarna och analys av samhälleliga frågor. Det är viktigt att det finns en tillräcklig och kontinuerlig nyhets- och aktualitetsverksamhet. Också innehållet bör finnas tillgängligt på de inhemska språken på ett mångsidigt sätt. I dagens brytningsläge är det därför också motiverat att delvis trygga utvecklingen av verksamheten och ett mångsidigt innehåll hos kommersiella medier med offentliga medel. Vid den fortsatta beredningen av stödformerna bör man beakta den samhälleliga nyttan av olika medier. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 74 
Vid den fortsatta beredningen av stödformerna för kommunikation bör man beakta den samhälleliga nyttan av olika medier. 
Huvudtitel 32 
ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
Konjunkturerna har stärkts och tillväxten har i år varit snabb. En långsiktigt hållbar tillväxt kräver dock att förutsättningarna för tillväxt stärks. För att stödja sysselsättningen på längre sikt behövs det strukturella reformer, en effektiv och aktiv arbetskraftspolitik och stöd för tillväxt som bygger på kompetens, innovationer och export. 
Även staten måste satsa mer på forskning, utveckling och innovationer (FUI) 
Andelen högteknik och förädlingsvärde inom vår export har minskat oroväckande. I nästa års budget borde regeringen med fast hand ha beslutat om insatser för att framför allt stödja en snabbare exportdriven ekonomisk tillväxt, investeringar och sysselsättning. Utan extra satsningar på forskning och produktutveckling riskerar Finland att förpassas till periferin i de globala värdekedjorna. 
En ökad export av högteknik kräver djärvare tag. Även om exporten och därmed hela landets ekonomi har börjat växa med god fart måste fokus vara längre fram i tiden. 
För att förnyas behöver våra företag avsevärda satsningar på forskning, utveckling och innovationer. Den industriella omvälvningen, exempelvis nya digitala typer av affärsverksamhet, produkter och tjänster, maskininlärning och artificiell intelligens, kräver att företagen gör massiva FUI-investeringar för att klara sig i den allt hårdare konkurrensen på världsmarknaden. Med tanke på klimatförändringen och den excessiva förbrukningen av naturresurser måste vi snabbt ändra våra vanor gällande produktion, konsumtion, boende och resande så att de bli mer hållbara. Den här strukturomvandlingen ger oss enorma möjligheter till ren och energieffektiv teknik, men utan betydande offentliga FUI-satsningar riskerar vi att gå miste om den här potentialen. FUI-finansieringen måste ses som en investering i framtiden, inte som en kostnad. Därför hade det varit viktigt att regeringen drar sitt strå till stacken och höjt budgetsatsningarna på FUI. 
Den här regeringsperioden har vi varje år föreslagit extra FUI-anslag. 
Service- och turismsektorn växer 
Inkomsterna från turismen kan öka när det kommer fler internationella turister till landet och konsumtionen följaktligen ökar. Vi kan också utöka inkomsterna genom att producera lönsamma tjänster med mervärde för finländska och internationella turister. De globala trenderna bidrar till att turismpotentialen växer i Finland. I utvecklingen av turismen är det väsentligt att se till att de ökande strömmarna av turister och byggandet av infrastruktur för turismen inte äventyrar naturvärdena och miljöns hållbarhet. 
Turisterna har allt större förväntningar. För att de upplevelser som erbjuds ska vara av hög kvalitet över hela linjen måste alla aktörer samarbeta och vara innovativa på lång sikt. Branschen måste produktifiera och bättre kunna nyttja hela året och inte bara två säsonger. 
Det är viktigt att de små aktörerna inom branschen samarbetar så att turisterna kan garanteras breda och samlade tjänster, upplevelser och programtjänster med hög standard. Dessutom behövs kommunala och statliga insatser för att programtjänsterna ska vara av hög kvalitet. 
Bra kommunikationer är nödvändiga för turismen. Hur omfattande och i vilket skick vägnätet är har stor betydelse för turismens regionala konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter. När vägnätet utvecklas och repareras bör fortsättningsvis inte bara industrins behov beaktas utan också turismens möjligheter att fungera. 
Bannätet är inte av modern standard på alla håll. Vi måste snabba upp elektrifieringen och se till att tågförbindelserna mellan de stora turismcentrumen räcker till. Kust- och inlandssjöfarten måste nyttiggöras mer inom turismen. Flygtrafiken måste få bättre verksamhetsbetingelser med tanke på turistresorna till Finland från utlandet. Med avseende på främjandet av turismen kräver den regionala flygtrafiken i vårt land samverkan bland annat för att matartrafiken ska bli smidigare när det gäller flygtrafik, järnvägar och landsvägar. Turismsektorn bereder sig på ökande efterfrågan och kommer att investera kraftigt de närmaste åren. Staten och kommunerna bör tillsammans med turistföretagen också satsa på attraktiva destinationer som får turisterna att stanna kvar längre i Finland. Vi måste ge Finland mer synlighet i världen för att locka hit utländska turister. Staten bör höja anslagen till Visit Finland. 
Det är livsviktigt för sektorn att få kunnig arbetskraft. Om vi vill ha fler turister från nya länder måste vi stärka utbildningen inom turism på alla stadier och göra utbildningen mer arbetslivsorienterad. Språkkraven kommer att öka. 
Vi måste få fart på den cirkulära ekonomin och delningsekonomin 
Cirkulär ekonomi och delningsekonomi måste bli ett högprioriterat spetsprojekt inom regeringen eftersom tillväxtpotentialen är mångdubbelt större än inom bioekonomin. I Finland begränsar sig bioekonomin och användningen av virke i stor utsträckning till skogsindustrins råvaruförsörjning, energiproduktion och jordbruk. Utgångspunkten ska vara att förädla virke till en produkt med så högt förädlingsvärde som möjligt. Utifrån detta behöver vi en ambitiös vision för att bättre nyttiggöra den cirkulära ekonomin. Cirkulär ekonomi och delningsekonomi bör vara bättre förankrade som teman i regeringens spetsprojekt. Det breda samarbetet ska inte bara gälla ministerier utan också företag, kommuner, forskningsinstitut, hushåll och civilt samhälle. Färdplanen och åtgärdsprogrammet för cirkulär ekonomi, som tagits fram med Sitras hjälp och i ett brett samarbete, utgör en bra grund för fortsatt arbete. 
Finland bör profileras som ett ledande land i kretsloppsekonomi i EU-kommissionens riktning, vilket skulle tillföra Finland inflytande i EU-beslutsfattandet. Finland bör också ta en aktiv roll i beredningen av EU:s framtida program och finansiella instrument. Jyrki Katainen, vice ordförande i EU-kommissionen, manade redan i december 2016 Finland till krafttag för att bli ledande land inom cirkulär ekonomi, eftersom inget annat land i Europa ännu blivit föregångare. Den cirkulära ekonomin måste bli ett av de främsta målen under Finlands period som EU-ordförandeland. 
Målen måste integreras i all politik för näringar och ekonomi och visa vägen för finansiering av innovationer och offentliga investeringar. De innovativa investeringarna måste stärkas inom den offentliga upphandlingen. Lagstiftningen måste också medverka till att nya lösningar på området kan kommersialiseras. SDP har föreslagit ett tilläggsanslag på 2,5 miljoner euro för ett program för cirkulär ekonomi. 
På grundval av det ovanstående föreslår vi att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 75 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att inrätta ett program för främjande av cirkulär ekonomi och delningsekonomi och reserverar tillräckliga medel för detta. 
Stöd internationalisering inom små och medelstora företag 
Ett syfte med stödsystemet bör vara att stödja tillväxt på lång sikt. Samhället bör arbeta effektivare för att nå det här målet framför allt genom att möjliggöra internationalisering i små och medelstora företag. Business Finland, som är under beredning, kommer att tillhandahålla tjänster kring internationalisering. Men i anknytning till detta behövs en aktör som flexibelt kan hjälpa små och medelstora företag vars resurser inte räcker till för att växa på nya marknader. Det här särskilda exportbolaget ska ha till uppgift att hjälpa exportföretag att effektivare nyttja potentiella nya marknader. Det särskilda exportbolaget ska backa upp företagens marknadsföring och tillhandahålla tjänster för marknadsanalys och kontakter i målländerna. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 76 
Riksdagen förutsätter att statsrådet snabbt bereder en modell för effektivisering av de små och medelstora företagens export, varvid ett särskilt, samlande bolag samlar ett konsortium för anbudstävlingarna och erbjuder konsortiet behövliga allmänna tjänster, och att tillräckliga resurser reserveras för verksamheten. 
Reservationens förslag till uttalande 77 
Riksdagen förutsätter att statsrådet omedelbart börjar bereda ett sektorsövergripande program för att främja rekryteringen av internationella experter till Finland i syfte att stärka verksamhetsförutsättningarna för tillväxtföretag och öka de små och medelstora företagens export. Särskild uppmärksamhet måste fästas vid service till de anställdas familjer. 
Stärka den positiva strukturförändringen och regionernas ekonomi i hela landet 
Den ekonomiska tillväxten och det lilla uppsvinget i sysselsättningen har fördelats ojämnt mellan landskapen, och det finns risk för att skillnaderna i sysselsättningen mellan olika områden ökar ytterligare. För att hindra denna utveckling måste regeringen i högre grad beakta hela landet i sin finans- och sysselsättningspolitik. Genom att utveckla regionernas starka sidor och stödja utbildningen samt genom samarbete mellan offentlig och privat finansiering kan man betydligt effektivare än i dag påverka den ekonomiska utvecklingen i hela landet i en positiv riktning. 
Regeringens satsningar på att stödja den ekonomiska tillväxten i Egentliga Finland är välkomna, även om man inte gav Åbo universitet rätt att utbilda diplomingenjörer. Nu måste det ändå säkerställas att också de övriga regionerna får ta del av den spirande tillväxten. Nu är det hög tid att satsa på investeringar som höjer sysselsättningen men också sätter fart på tillväxten på längre sikt. Det gäller såväl trafikleder som forskning och utbildning. 
Satsningarna på trafikprojekt och underhåll av trafikledsnätet stärker sysselsättningen lokalt och stärker också på längre sikt näringslivets potential och landskapens vitalitet. Många områden och orter har redan klara planer på viktiga trafikprojekt som kan startas mycket snabbt. Samtidigt sätter de också fart på de privata investeringarna, till exempel för bostadsproduktion, vilka även de har positiva effekter. 
Den ekonomiska tillväxten i Finland grundar sig på hög kompetens och förädlingsgrad och utbildad arbetskraft. Det är viktigt att man satsar på utbildning och forskning, med tanke på både den regionala ekonomin och samhällsekonomin. Nätet av yrkeshögskolor och den forskning, utveckling och innovationsverksamhet som bedrivs vid dem är viktiga för att svara på näringslivets kompetensbehov. 
SDP föreslog i sin alternativa budget ett anslag på 7,5 miljoner euro för projekt som stöder de regionala ekonomierna. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 78 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att stärka den regionala ekonomin, det lokala näringslivet och en positiv strukturomvandling på lika villkor i hela Finland. 
Sysselsättningspolitiken 
I och med den tilltagande ekonomiska tillväxten är sysselsättningsläget i färd med att långsamt förbättras. Trots det har regeringen inte nått sitt sysselsättningsmål, utan sysselsättningen är enligt prognoserna i färd med att stanna vid drygt 70 procent i slutet av regeringsperioden. 
Sysselsättningspolitiken kan inte stanna vid att vänta in att läget korrigeras av sig självt enbart genom tillväxten. Arbetslösheten och särskilt långtidsarbetslösheten ligger ännu på en alltför hög nivå. Att sysselsättningspolitiken försummats har lett till förlängda arbetslöshetsperioder för många, vilket har fördjupat den strukturella arbetslösheten och minskat möjligheterna att finna arbete ens när konjunkturen stiger. En passiv politik äventyrar dessutom tillgången till kompetent arbetskraft. 
För att effektivt kunna ingripa i arbetslöshetsperioder behöver vi tillräckliga resurser för en aktiv arbetskraftspolitik. I Finland ligger resurserna på en undermålig nivå exempelvis jämfört med de övriga nordiska länderna vilket försvagar genomslaget för och kvaliteten på arbetskraftspolitiken väsentligt. Om arbetslöshetsperioderna förkortas med en dag stärks de offentliga finanserna med över 20 miljoner euro. 
Den offentliga arbetsförmedlingen i Finland har dessutom bara en bråkdel av de resurser som motsvarande funktioner i de andra nordiska länderna får. En grundläggande förutsättning för en effektiv arbetskraftspolitik är att de arbetssökande får tillräckligt med personlig service när den behövs. I dag har arbets- och näringsbyråerna och kommunernas sysselsättningstjänster begränsade möjligheter att ge kunderna en god och effektiv service, eftersom inte har tillräckligt med personal. 
Medan de övriga nordiska länderna satsar på en aktiv arbetskraftspolitik, går pengarna i Finland mer till passiva förmåner. Det enklaste sättet att öka resurserna för en aktiv arbetskraftspolitik är att använda utgifterna för de nuvarande passiva förmånerna i större utsträckning exempelvis för att finansiera lönesubvention. 
Socialdemokraternas riksdagsgrupp har länge föreslagit införandet av en sysselsättningssedel enligt den så kallade Rinne-modellen. Den arbetssökande skulle automatiskt få en sysselsättningssedel (700 euro/månad) som motsvarar arbetslöshetsförmånens grundskydd eller den inkomstrelaterade trygghetens grundbelopp. Sedeln skulle kunna utnyttjas som stöd för arbetsgivarens lönekostnader. Det skulle göra det lättare att hitta jobb för de svårsysselsatta och det skulle förskjuta kostnaderna för sysselsättningsinsatserna från passiva utgifter mot en mer aktiv riktning. 
Regeringen har gjort det möjligt att under fyra månader arbeta som företagare med bevarat utkomstskydd för arbetslösa, men studiemöjligheterna har stramats åt och trots löften har det inte blivit lättare att bedriva frivilliga studier. 
Den planerade överföringen av arbetskrafts- och företagstjänsterna till landskapen i kombination med den omfattande privatiseringen av tjänsteproduktionen hotar leda till grava störningar i arbetskraftstjänsterna. Genom rätt dimensionerade åtgärder skulle den ekonomiska uppgången tillåta de åtgärder som med tanke på det strukturella hållbarhetsunderskottet är nödvändiga för att höja deltagandet i arbetslivet. Den centrala uppgiften är att målmedvetet sänka långtidsarbetslösheten och ungdomsarbetslösheten. Det får inte äventyras genom ett nytt system som inte är utforskat och vars konsekvenser därför är okända — i synnerhet som det finns ett bevisligen fungerande alternativt som kan byggas ut. Resultaten från kommunförsöken med arbetskraftstjänster är mycket lovande och försöket bör förlängas och ges tillräckliga anslag. 
Kommunerna känner bäst till de lokala omständigheterna. SDP föreslår att kommunerna ges en mer omfattande roll i hanteringen av sysselsättningen Kommunerna måste tillförsäkras en bred autonomi att ordna tillväxttjänsterna som de vill och också att i tillämpliga delar producera dem själv eller i mellankommunalt samarbete. Lokala aktörer måste ges frihet att fortsätta de kommunala försöken som gett utmärkta resultat. För mindre kommuner skapas en flexibel mall baserad på ömsesidiga överenskommelser. Främjande av sysselsättningen lyfts i SDP:s mall upp till en av kommunens mest centrala uppgifter. Det gäller särskilt att stärka de välfungerande sektorsövergripande servicecentrerna för arbetskraft. 
Kommunerna bör ges starka incitament att föra en aktiv arbetskraftspolitik, och riksdagen bör säkerställa att det reserveras tillräckliga resurser för detta ändamål. Instrumenten för den konjunkturpolitiska och strategiska styrningen av arbetskraftstjänsterna måste säkras på riksnivå. Sysselsättningen måste lyftas upp som en av kommunernas viktigaste uppgiftsområden. I en kommunledd modell som grundar sig på samarbete mellan kommunerna och landskapen kan man utnyttja de kommunala aktörernas lokalkännedom och relationer till näringslivet. 
Den kommunledda modellen ska trygga de tjänster som produceras av kommunerna och tredje sektorn. Organisationernas verksamhetsförutsättningar måste säkras. Servicenätet för dem som har den svagaste ställningen på arbetsmarknaden måste förenklas. 
Organisationerna har en stor roll särskilt när det gäller att erbjuda jobb åt de mest svårsysselsatta. Organisationernas möjligheter att erbjuda de svårsysselsatta jobb har inskränkts på konstlad väg i och med regeringens val att begränsa antalet personer som kan sysselsättas med lönesubvention till 3 000. Det finns i och för sig resurser inom många områden, men de kan inte utnyttjas eftersom gränsen för antalet årsverken har nåtts. Den här onödiga regeln måste omedelbart slopas. 
Invandrarna måste ges möjlighet att komma ut i arbetslivet snabbare. Integrationsutbildningen måste effektiviseras och sättas in tidigare, och utbildningsvägarna måste individualiseras i högre grad. Integrationsutbildningen måste få större resurser. SDP lade år 2016 fram sitt eget integrationspolitiska program. Programmet omfattar över 160 åtgärder som ger en effektivare integration. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 79 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar riksdagen en proposition om att arbetslöshetsförmånen kan utnyttjas som sysselsättningssedel i enlighet med Rinne-modellen. 
Reservationens förslag till uttalande 80 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om förlängning av kommunförsöket för sysselsättning och om att det gradvis utvidgas till hela landet så att alla kommuner som så önskar kan delta i det. Tillräckliga anslag måste anvisas för förlängningen av försöket. 
Reservationens förslag till uttalande 81 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar effektivare åtgärder för att främja integrationen i alla delar av landet. 
Det är nödvändigt att satsa på kompetens 
Under regeringen Sipiläs period hittills har långtidsarbetslösheten bland unga under 30 år ökat med 3 000 personer. Det är motiverat att samhället känner ett särskilt ansvar för att de unga har förutsättningar att få jobb. För 2018 har regeringen likväl beslutat lägga ned kompetensprogrammet för unga vuxna trots att det gett goda resultat. Vi måste fortsätta värna om de ungas studievägar och deras möjligheter att etablera sig i arbetslivet. Vi förutsätter att kompetensprogrammet för unga vuxna får fortsätta och att det anvisas tillräckliga anslag för det. 
Regeringen planerar underlätta frivilliga studier med hjälp av utkomstskyddet för arbetslösa. Det är positivt. I samband med den reformen gäller det att se till att de studerande har faktisk möjlighet att slutföra studierna och avlägga en examen. Frivilliga studier bedrivs främst av de mer aktiva arbetslösa och av dem som har en studieplats. 
Det är ofta svårt för en arbetslös att få studieplats. I de fallen har den arbetskraftspolitiska utbildningen varit en bra lösning. Tack vare den har också de som inte fått studieplats via de andra systemen kunna stärka sin kompetens och få fäste i arbetslivet. Den arbetskraftspolitiska utbildningen har en viktig roll när det gäller att svara på kompetensbehoven och matchningsproblemen på arbetsmarknaden, och den kan snabbt reagera på strukturförändringar i regionen. Regeringen har dragit ned på den arbetskraftspolitiska utbildningen. Utvecklingen måste gå i motsatt riktning. Vi måste utöka den yrkesinriktade arbetskraftspolitiska utbildningen. 
Sammanfattningsvis måste vi trygga att de arbetslösa har flexibla möjligheter att studera och tillgång till behövliga stödåtgärder. Det måste anslås tillräckliga resurser för särskilda behov som kan uppstå under året i samband med såväl positiva som negativa strukturförändringar. 
Matchningsproblemet på arbetsmarknaden kräver snabba insatser 
Svårigheterna att matcha arbete och arbetstagare kan bli oförutsedda flaskhalsar för tillväxt och sysselsättning. Det finns inga enkla lösningar utan här behöver vi åtgärder inom flera politikområden samtidigt. 
Med matchningsproblem avses vanligtvis skillnaderna mellan efterfrågan och utbud på arbete. Orsakerna är många, men oftast är det fråga om följande: De lediga arbetstillfällena och de arbetslösa arbetssökande finns inom olika branscher och i olika geografiska områden. De arbetslösas utbildning svarar inte nödvändigtvis mot arbetsgivarnas krav och önskemål. Långa arbetslöshetsperioder har kanske lett till att de arbetslösas arbetsförmåga och kompetens har försvagats. Yrkesstrukturerna har förändrats och kommer fortsatt att förändras till följd av den kraftiga strukturomvandlingen. 
Nu bör vi tillsätta en brett förankrad arbetsgrupp som ska tänka igenom matchningsproblemen och försöka hitta genomförbara sätt att lösa dem. Syftet ska vara att på längre sikt bedöma svårigheterna med matchningen. Arbetet ska ta avstamp i värden som gäller arbetsplatser och strukturomvandling. Tidsplanen kunde läggas upp på så sätt att det finns färdiga förslag före ingången av nästa valperiod. Då kan förslagen tas med i den nya regeringens program och bli genomförda den vägen. 
En av de viktigaste principerna ska vara att den negativa strukturomvandlingen ses som en chans. Vi behöver positiv regional och yrkesmässig rörlighet och bättre hänsyn till familjernas livssituationer. 
Arbetskraftens rörlighet kan också främjas genom trafiklösningar och nya bostäder till skäligt pris i huvudstadsregionen och andra tillväxtcentrum. Vidare måste det ordnas tillräckligt med kollektivtrafik för resorna till och från arbetet, och befolkningsökningen i huvudstadsregionen måste beaktas genom bland annat en utveckling av huvudbanan. Det behövs massiva satsningar på grundläggande yrkesutbildning, omskolning, examensinriktad fortbildning och bättre engagemang och uppbackning hos företag och arbetsgivare när det gäller att hitta bostad och pendla till jobbet. 
I och med den nya landskapsförvaltningen kommer de olika landskapen att behöva närings-, investerings- och utbildningspolitiska mål över kommungränserna. Bristen på kompetent arbetskraft och den höga arbetslösheten är utmaningar som måste tacklas samtidigt. Utmaningarna kommer att öka också därför att befolkningsökningen koncentreras till städerna och centrumen i landskapen. 
01. Förvaltning 
01. Arbets- och näringsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Finland förlorar varje år hundratals miljoner i skatter och avgifter på grund av ekonomisk brottslighet och svart ekonomi. Det försämrar den finansiella basen för välfärdsstaten och skadar sund företagsverksamhet. Målet bör vara att Finland ligger i framkant i kampen mot svart ekonomi och ekonomisk brottslighet. Bekämpningen av den svarta ekonomin är ett långsiktigt arbete, varför de insatser som i form av ett spetsprojekt genomfördes förra valperioden bör få fortsätta och arbets- och näringsministeriet tilldelas behövliga anslag. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 32.01.01 med 2 000 000 euro för arbets- och näringsministeriets omkostnader för bekämpning av grå ekonomi. 
20. Närings- och innovationspolitik 
40. Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag) 
Andelen högteknik och förädlingsvärde inom vår export har minskat oroväckande. I nästa års budget borde regeringen med fast hand ha beslutat om insatser för att framför allt stödja en snabbare exportdriven ekonomisk tillväxt, investeringar och sysselsättning. Utan extra satsningar på forskning och produktutveckling riskerar Finland att förpassas till periferin i de globala värdekedjorna. 
Den framtida ekonomiska tillväxten uppstår genom innovationer, så det är absolut nödvändigt att nu satsa mer på forskning och produktutveckling. Vi måste snabba upp den tekniska utvecklingen och fokusera kraftigare på en kompetensbaserad tillväxt. 
Vetenskaplig forskning visar att stöd till forskning, utveckling och innovation är effektivast bland stödformer. Stöd till nya innovationer kan i bästa fall ha betydande konsekvenser för tillväxt, sysselsättning och ekonomisk förnyelse. 
Trots att stöden för FoUI i fältet av företagsstöd är den enda stödformen som det i det nuvarande statsfinansiella läget kan hittas grunder för, har den sittande regeringen agerat rakt tvärtom och skurit ner i den mest effektfulla delen av företagsstöden. Vid sidan av nedskärningarna i forskning och utbildning har regeringen också skurit ner betydligt i finansieringen för Tekes. Att rikta in nedskärningarna på den sektor där stöden fungerar är ohållbart. 
Stöden för forskning och utveckling bör höjas kännbart och samtidigt bör det ske en omvärdering i allokeringen av stöden för FoUI. Eftersom stöd för nya och små företag har bedömts vara de effektfullaste stöden, bör också FoUI-stöd i fortsättningen allokeras med större tyngd för denna sektor. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 32.20.40 med 60 000 000 euro för stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet och företagens internationalisering. 
30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik 
01. Arbets- och näringsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Regeringen föreslår att arbets- och näringsbyråernas omkostnader sänks med 6 procent, det vill säga 10,555 miljoner euro jämfört med 2017. Minskningen ger negativa återverkningar på byråernas verksamhet och servicen till de arbetslösa. Genom nedskärningen kan inte ens tjänster och befattningar som blir lediga i samband med pensioneringar besättas, så resultatet blir omfattande minskningar av antalet årsverken. 
Fler digitala tjänster kan inte ersätta tjänsterna till de mest utsatta arbetslösa. Vi vill påminna om att ett flertal uppskattningar gör gällande att cirka 20 procent av de långtidsarbetslösa inte använder elektroniska tjänster, antingen på grund av bristande kunskaper eller på grund av att de inte har tillgång till utrustning eller fungerande nätverk. 
Många arbetslösa har upplevt att de intervjuer som görs med tre månaders mellanrum har gjort det lättare att komma ut på arbetsmarknaden. Samtidigt har människor som inte längre är arbetssökande avförts ur registren, vilket har minskat arbetslösheten enligt arbets- och näringsministeriets statistik. Nu har bara ungefär hälften av de arbetslösa intervjuats, trots att intervjuerna är lagfästa. De minskande personalresurserna hotar intervjuerna, för att inte tala om den behovsorienterade servicen. 
Vi vill framhålla vikten av tillräckliga personalresurser och att personalens arbetshälsa måste tryggas. Personalen inom förvaltningen står under ett orimligt tryck på grund av dels resursbristen, dels de ständiga lagändringarna som förskjuter förvaltningsstrukturerna och arbetskraftspolitiken fram och tillbaka. 
Genom landskapsreformen tänker regeringen bygga upp en marknadsstyrd beställar-utförarmodell och privatisera merparten av den offentliga arbetskraftstjänsterna. Vi menar att bland annat den sektorsövergripande servicen äventyras i den marknadsbaserade modellen. Det leder obestridligen till att servicen till de mest utsatta arbetslösa försvagas. Regeringen tänker upphäva lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen, det vill säga den lag som gäller sektorsövergripande servicecenter för arbetskraft. Men samtidigt ska navigatorverksamheten för de unga göras permanent med motiveringen att den gett goda resultat. Navigatorverksamheten är till sin anda uttryckligen ett servicekoncept som avses i lagen om sektorsövergripande samservice Vi vill bibehålla kommunernas tydliga roll särskilt i fråga om tjänster till långtidsarbetslösa och godkänner inte upphävande av lagen. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 32.30.01 med 10 000 000 euro för arbets- och näringsbyråernas omkostnader och att momentets motivering ändras så att anslaget kan användas också för arbetskraftstjänster som produceras av kommunen. 
51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år) 
Lönesubvention och arbetskraftsutbildning 
Regeringen föreslår att arbets- och näringsbyråernas anslag för lönesubvention sänks med 96,703 miljoner euro, varav en del kompenseras genom överföring till undervisnings- och kulturministeriets och social- och hälsovårdsministeriets utgiftsklasser. Beslutet minskar medlen för aktiva sysselsättningsåtgärder. Regeringen har de senaste åren dragit ned särskilt på den arbetskraftspolitiska utbildningen, trots att det inom vissa branscher redan råder brist på kompetens arbetskraft. 
Arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte är avsedd för att stärka sysselsättningsmöjligheterna för långtidsarbetslösa och hjälpa dem att få bättre grepp om sitt liv. År 2016 deltog uppskattningsvis 41 700 personer i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Motsvarande siffra år 2013 var uppskattningsvis 24 200, så ökningen är 73 procent. Deltagandet i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ökade mest bland personer över 25 år. Arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte har tagit skada eftersom människor som inte har behov av rehabilitering tvingas dit. Det beror delvis på felaktig servicestyrning men också på de små anslagen för lönesubvention. 
Regeringen föreslår att den lönesubvention på 100 procent som ges föreningar och stiftelser begränsas till högst 3 000 årsverken. Enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) kan till en förening eller en stiftelse som anställer en långtidsarbetslös i uppgifter som inte betraktas som näringsverksamhet, betalas lönesubvention under högst 12 månader till ett belopp av 100 procent av de lönekostnader för den som anställts med subventionen som motsvarar högst 65 procents arbetstid av den ordinarie maximiarbetstiden (7 kap. 9 § 1 mom. i lagen). Dessa uppgifter är viktiga för dem som har det allra svårast att få arbete. För många är möjligheten att få arbete i en organisation med full lönesubvention det enda realistiska alternativet att hitta ett första arbete efter en lång tid av arbetslöshet. 
Kvoten på 3 000 personer med 100 procents lönesubvention i den tredje sektorn har lett till att organisationer inte längre sysselsätter lika många av de arbetslösa som är mest utsatta. Det är positivt att lönesubventionerat arbete styrs i större utsträckning till företag, eftersom de har de bästa resultaten i fråga om sysselsättning i fortsättningen. Men det att man samtidigt avvecklar sysselsättningen i organisationerna leder till mindre möjligheter till lönearbete för dem som är mest utsatta och till nedläggning av organisationernas betydande arbete för samhällelig välfärd. 
Därför föreslår vi att taket på 3 000 personer för organisationernas hundraprocentiga lönesubvention slopas och resurserna för arbetskratspolitik ökas. 
Ungdomsgarantin 
Arbetslösheten bland unga under 30 år är fortfarande alldeles för hög. I stället för att köras ned bör ungdomsgarantin utvecklas så att inte en enda ungdom längre blir utan utbildningsplats på andra stadiet, fortsatta studier eller arbete. Regeringens planer och budgetnedskärningarna reducerar ungdomsgarantins serviceutbud, vilket hotar göra det svårare för unga att få studieplats eller jobb och planera framtiden. 
SDP:s mål är att säkerställa anslagen för ungdomsgarantin och utveckla den så att den täcker hela barndomen och ungdomen. Vi vill tillföra programmet ett nytt element, nämligen att de unga ges stöd i livets brytningsskeden, exempelvis när de börjar den grundläggande utbildningen eller avslutar högskolestudierna och går ut i arbetslivet. I SDP:s ungdomsgarantimodell har kommunerna det övergripande ansvaret för att garantin uppfylls och de unga känner trygghet i alla faser av livet. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 32.30.51 med 20 000 000 euro för ungdomsgarantin och kompetensprogrammet för unga vuxna, 
att riksdagen ökar moment 32.30.51 med 10 000 000 euro för lönesubventioner till organisationer, 
att riksdagen ökar moment 32.30.51 med 60 000 000 euro för lönesubventioner, 
att riksdagen ökar moment 32.30.51 med 20 000 000 euro för yrkesinriktad arbetskraftsutbildning och integrationsutbildning, och 
att beslutsdelen i andra stycket 3 punkten i momentets motivering ändras så att maximigränsen på 3 000 sysselsatta personer och lönetaket stryks samt att följande uttalande godkänns: 
Reservationens förslag till uttalande 82 
Riksdagen förutsätter att regeringen skyndsamt vidtar åtgärder för att slopa den i beslutsdelen till moment 32.30.51 angivna begränsningen till 3 000 årsverken för lönesubventioner till aktörer inom den tredje sektorn. 
40. Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet 
01. Konkurrens- och konsumentverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Ett mål för konkurrens- och konsumentpolitiken är en sund och välfungerande marknad där företag och andra verksamhetsutövare fungerar ansvarsfullt och beaktar också konsumenternas intressen. Under de senaste åren har målet varit att öka konkurrens- och konsumentärendenas samhälleliga vikt och genomslag. Konkurrens- och konsumentverket stödjer för sin del arbetet för att gynna kampen mot ekobrottslighet och svart ekonomi. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 32.40.01 med 1 500 000 euro för Konkurrens- och konsumentverkets omkostnader. 
Huvudtitel 33 
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
Regeringens politik drabbar allvarligt dem som har de lägsta inkomsterna. Samtidigt fattas det politiska beslut som ökar höginkomsttagarnas inkomster medan det skärs ned i utgifterna för utbildning och service. Finland är på väg mot en allt större ojämlikhet. Det här tär på det ömsesidiga förtroendet och gör många människor osäkra på sin framtid. Det måste till en ändring i politiken. Politiken måste befästa de starka sidorna i vårt samhälle. Den ekonomiska politiken måste vara rättvisare och öka människors inbördes förtroende och förtröstan inför framtiden. 
I budgetpropositionen serverar regeringen nedskärningar i förmåner och service. Samtidigt driver den på social- och hälsovårdsreformen med dess massiva mål på en kostnadsbesparing om 3 miljarder euro. Detta i kombination med den marknadsvillkorade valfrihetsmodellen kan enligt sakkunniga inte innebära mycket annat än att servicen försämras eller att självriskandelarna ökar avsevärt. 
I sin skuggbudget lade fram SDP ett omfattande reformprogram som skulle innebära ökad rättvisa och vända utveckling till ökad jämlikhet. I SDP:s alternativ betalas semesterpenningen ut på normalt sätt, förmånerna indexjusteras, pensionärer med små inkomster får se sina folk- och garantipensioner höjda och nedskärningarna i läkemedelsersättningarna återtas. Servicen för barnfamiljer, äldre och veteraner förbättras. Köpkraften ökas genom att beskattningen av små- och medelinkomsttagare lindras och genom att bibehålla barnavdraget oförändrat. Enligt beräkningar gjorda av riksdagens utredningstjänst skulle SDP:s alternativ minska inkomstskillnaderna och öka små- och medelinkomsttagarnas disponibla inkomster jämfört med regeringens proposition. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 83 
Riksdagen förutsätter att regeringen gör en samlad analys av vad nedskärningarna, åtstramningarna och avgiftshöjningarna kostar vårt samhälle och hur individens och olika människogruppers ställning och sociala välfärd påverkas och att den utifrån det vidtar åtgärder för att hindra ojämlikheten från att öka. 
Reservationens förslag till uttalande 84 
Riksdagen förutsätter att regeringen fäster allvarlig vikt vid att snabbt stoppa de sociala problem som följer av utslagningen och tryggar mentalvårdstjänsterna och missbrukarvården. 
Oskäliga indexfrysningar 
Regeringen tänker med avsteg från den permanenta lagstiftningen frysa folkpensionsindex vid 2017 års nivå. Redan tidigare lät regeringen nivån för förmåner som ska justeras med folkpensionsindex sjunka efter att indextalet landat på minus 2016. Dessutom gjorde regeringen 2017 en nedskärning på 0,85 procent i förmåner som är bundna till folkpensionsindex. Nu tänker alltså regeringen frysa index vid den sänkta nivån för innevarande år. Det betyder en nedskärning av förmånerna med cirka 0,9 procent. Ändringen av indexjusteringarna avses bli bestående och ska inte kompenseras i samband med kommande indexjusteringar av pensionerna. Förmånerna kommer alltså i fortsättningen att vara lägre än tidigare. 
Indexnedskärningarna kumuleras dels genom de olika förmånerna, dels tidsmässigt. Regeringen konstaterar själv i budgetpropositionen att det ofta blir så att de olika ändringarna drabbar samma personer och hushåll och i synnerhet dem som länge åtnjutit vissa förmåner. Dessutom kan effekterna kumuleras beroende på livssituationen. För den som får flera olika förmåner ger också en enskild nedskärning kumulativa effekter, eftersom en indexsänkning samtidigt drabbar flera av de förmåner som personen får. 
Vi kan inte acceptera regeringens linje där man utan en övergripande konsekvensanalys upprepade gånger riktar flera förmånsnedskärningar mot samma personer och därmed driver in dem i fattigdom och tvingar dem att bli mottagare av utkomststöd. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 85 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att köpkraften för de förmåner som är knutna till folkpensionsindex och konsumentprisindex tryggas i enlighet med hur levnadskostnadsindexet utvecklas. 
Reformen av familjeledigheterna 
Det nuvarande systemet för familjeledigheter har inte beaktat de förändringar som har skett i familjestrukturerna och i arbetslivet. I synnerhet mödrarna är numera borta långa perioder från arbetslivet, något som dels sänker sysselsättningsnivån, dels befäster löneskillnaderna mellan könen. 
En översyn av familjeledigheterna på barnens och familjernas villkor är ett effektivt sätt att öka jämställdheten på arbetsmarknaden och öka sysselsättningen. Familjerna är betjänta av större flexibilitet i utnyttjandet av ledigheter och förmåner. De måste fungera för alla typer av familjer, från regnbågsfamiljer och enföräldersfamiljer till traditionella kärnfamiljer. 
SDP offentliggjorde 2017 sin egen modell för familjeledigheterna. Modellen utgår från individuella och flexibla ledigheter för alla familjer, stöd för kvinnors arbetskarriärer, bättre möjligheter för pappor att vårda barn och möjlighet att överföra en förmån till någon annan än en förälder, beroende på familjens behov. 
I SDP:s modell för ledighet av familjeskäl garanteras bägge föräldern en tre månaders inkomstbunden ledighet. Dessutom kan en sex månaders andel av den inkomstbundna ledigheten delas mellan föräldrarna på det sätt som familjen själv väljer. Ytterligare garanteras genom graviditetspeng ett 28 dagars förhöjt stöd genast i samband med födseln. Om förmånstagaren inte har haft några arbetsinkomster, betalas förmånerna till minimibelopp precis som nu. Utöver det får föräldrarna enligt eget val under ett år dela på en föräldrapenning till eurobelopp som de, om de så önskar, också kan halvera, varvid det utbetalas under en motsvarande längre tid. 
För att familjeledighetsreformen verkligen ska ge den önskade nyttan för sysselsättningen måste den stödjas genom en fungerande småbarnspedagogik och en fungerande sysselsättningspolitik. Över hälften av de mammor som sköter sina barn hemma saknade jobb, enligt en utredning gjord av Institutet för hälsa och välfärd. Det är för många av dem svårt att hitta jobb. Sysselsättningen måste därför stödjas genom aktiva arbetskraftspolitiska åtgärder, exempelvis utbildning. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 86 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att genomföra en reform av familjeledigheterna. Reformen måste ge smidigare familjeledigheter på familjernas och barnens villkor, erbjuda papporna bättre möjligheter att sköta barnen och stärka jämställdheten i arbetslivet. 
Vård- och landskapsreformen innebär väldiga risker. 
Den av regeringen planerade social- och hälsovårdsreformen och i synnerhet den till reformen kopplade valfriheten är förknippad med stora risker och kostnadsökningar. De ekonomiska riskerna sammanhänger särskilt med bristen på konkurrens, att kostnaderna för tjänsteproducenter på basnivå läggs ut på landskapet, valet av kunder, hanteringen av tjänstenätet och ett bristfälligt genomförande av vårdintegrationen och en okontrollerat öppnande av marknaden. 
Den främsta risken med den senaste valfrihetsmodellen är att den äventyrar sjukhusens jourverksamhet och på grund av den oförutsägbara användningen av kundsedlar splittrar upp den specialiserade sjukvården. Den specialiserade sjukvården i Finland är i det stora hela av mycket hög klass och dessutom kostnadseffektiv. Regeringen har uppfunnit en modell som bär i helt fel riktning. 
Yttranden av sakkunniga har i hög grad lyft fram att i den valda modellen hotar kostnadsutvecklingen löpa amok och den offentliga sektorns möjlighet till övergripande styrning av servicen kommer att bli märkbart smalare. Att nå regeringens mål om en dämpning av kostnadsökningen med 3 miljarder anses allmänt orealistiskt med den valda modellen. 
Samtidig ska regeringen begränsa ökningen av finansieringen för landskapen och därmed för vårdtjänsterna direkt genom en lag. När uppenbara kostnadstryck förenas med att begränsa finansieringen genom en lag, är risken uppenbar att mängden tjänster i framtiden måste gallras, eller att serviceavgifterna måste höjas märkbart. 
Samtidigt uppstår det en risk att finansieringsmodellen för landskapen leder till ett tydligt finansieringsunderskott i andra områden än vårdtjänsterna. Finansieringen för landskapen ska på några undantag när ha allmän täckning, det vill säga att anslagen för uppgifter som övergår från staten och kommunerna till landskapen övergår från separata moment i statsbudgeten till moment med allmän täckning hos landskapen. På så sätt minskar riksdagens budgetmakt märkbart i fråga om de uppgifter som övergår från staten till landskapen. Finansieringsansvaret kvarstår hos staten, men möjligheterna att styra användningen av medlen utgår. 
I trycket av växande kostnader för social- och hälsovårdstjänster är det sannolikt att landskapen förbrukar mer resurser för social- och hälsovårdstjänster än den kalkylerade finansieringen, varvid mindre pengar återstår för andra objekt. 
Det har betydelse särskilt för finansieringen av arbetskraftstjänster: i fortsättningen saknar staten ett redskap för att påverka de anslag som faktiskt används för arbetskraftspolitiken exempelvis enligt konjunkturläget, eftersom beslut om det ska fattas av landskapet. Ändå betalas kostnaderna för arbetslösheten också i fortsättningen huvudsakligen av staten och socialförsäkringsanstalterna. Det innebär en klar olägenhet som försvagar möjligheterna att genomföra en effektiv och ändamålsenligt sysselsättningspolitik i framtiden. 
Om reformen genomförs kontrollerat och stegvis i stället för att följa regeringens planer gäller det att först få ordning på det plan där social- och hälsovården ska ordnas (landskapen), därefter kan man besluta om finansieringssystemet och till slut kan man öka valfriheten på ett sätt som tryggar medborgarnas lika rätt till goda social- och hälsovårdstjänster i rätt tid. Utanför vårdtjänsterna bör vi gå vidare först efter omsorgsfulla överväganden och grundlig planering. Bara på så sätt kan vi hålla förändringsprocessen under kontroll och trygga de tjänster som är viktiga för medborgarna. 
Reformen av social- och hälsovården måste genomföras med hänsyn till att skillnaderna i hälsa och välfärd måste minska, att alla ska få service på lika villkor och att tjänster i första hand ska produceras av den offentliga sektorn kompletterad av den privata och den tredje sektorn. Integrationen av tjänster måste genomföras med målet att kostnaderna kan dämpas utan att likabehandlingen av medborgarna sätts på spel. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 87 
Riksdagen förutsätter att regeringen genomför reformen av social- och hälsovården utifrån de ursprungliga målen med hänsyn till att skillnaderna i hälsa och välfärd minskar, att alla ska få service på lika villkor och att integrationen av tjänster måste genomföras med målet att kostnaderna kan dämpas utan att likabehandlingen av medborgarna sätts på spel. Det bästa sättet att uppnå detta är att servicen i första hand produceras av den offentliga sektorn kompletterad av den privata och den tredje sektorn. 
02. Tillsyn 
07. Omkostnader för regionförvaltningsmyndigheternas ansvarsområde för arbetarskyddet (reservationsanslag 2 år) 
Arbetarskyddsmyndigheterna fyller en viktig funktion i kampen mot svart ekonomi bland annat när det gäller tillsynen av rätten att arbeta, arbetsavtalslagen och beställaransvarslagen. I årets budget slopade regeringen den tidsbundna tilläggsresursen och tilläggsanslaget har heller inte återställts i budgetpropositionen för nästa år. Arbetarskyddsmyndigheterna måste få mer pengar för sitt viktiga tillsynsuppdrag när det gäller att bekämpa svart ekonomi. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 33.02.07 med 1 500 000 euro för regionförvaltningsmyndigheternas omkostnader. 
10. Utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd samt vissa tjänster 
Regeringens nedskärningar och frysningar av förmåner gör att de orsaksbaserade sociala trygghetsförmånerna inte längre lika självklart kommer i första hand i relation till utkomststödet, som är den sista utvägen inom socialvården. Utkomststödet ska vara temporärt men i dagsläget används det för att täcka de otillräckliga primära förmånerna, såsom bostadsbidraget. Systemet med utkomststöd innehåller inte samma typ av aktiverande element som de primära förmånerna och det ökar marginaleffekterna. Långsiktigt beroende av stödet passiverar och gör människor och familjer fattigare plus att det ökar risken för utslagning. 
Enligt Institutet för hälsa och välfärd (THL) har köpkraften när det gäller de inkomstöverföringar som är viktigast för barnfamiljer, bland annat barnbidrag, föräldradagpenning och hemvårdsstöd, sackat efter den allmänna prisstegringen och inkomstökningen. I ungefär hälften av de barnfamiljer som ligger under fattigdomsgränsen finns ingen som förvärvsarbetar. Om största delen av familjens sammanlagda inkomster utgörs av inkomstöverföringar, är risken för barnfattigdom stor. 
Ekonomisk ojämlikhet visar sig i barnens dagliga liv i synnerhet i form av skillnader i konsumtion och hobbymöjligheter. Familjens låga inkomster kan leda till att barnen särbehandlas, utestängs och mobbas. Av Institutet för hälsa och välfärds kohortundersökning, som med hjälp av registermaterial följt upp barn födda 1987 fram till det att de fyllt 21 år, framgår det att antalet barn som är lågutbildade, får psykiska problem, omhändertas och gör sig skyldiga till mindre brott ökar om föräldrarna har fått utkomststöd under en längre tid. Samtidigt fick barnen problem med att klara sig ekonomiskt i vuxen ålder. Förhållandena i barndomen har således en betydande inverkan på den senare välfärden. 
Vi kan inte acceptera beslut som behandlar barnfamiljerna ojämlikt. Exempel på sådana beslut är, utöver nedskärningarna i förmånerna fördubblingen av maxavgifterna för skolbarnens morgon- och eftermiddagsverksamhet, begränsningen av rätten till småbarnspedagogisk verksamhet samt nedskärningarna i utbildningen för barn och unga och särskilt i finansieringen av yrkesutbildningen på andra stadiet. Vi anser att nedskärningar i förmåner och tjänster till barnfamiljer inte får göras utan föregående, uttömmande bedömningar. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 88 
Riksdagen förutsätter att regeringen bereder ett familjepolitiskt program i syfte att få ett slut på ojämlikhetsutvecklingen och med hänsyn till bland annat skatter, avgifter, förmåner och service samt möjligheterna att samordna arbete och familjeliv. 
Reservationens förslag till uttalande 89 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att avskaffa barnfattigdomen. 
51. Barnbidrag (förslagsanslag) 
Regeringen har slopat indexförhöjningen av barnbidrag och skar dessutom ner barnbidragen ytterligare med 0,91 procent 2017. Regeringen har inte heller föreslagit fortsatt barnavdrag i beskattningen trots att det i familjer med små och medelstora inkomster har fungerat som en kompensation för nedskärningarna i barnbidraget. Vi kan inte acceptera enskilda nedskärningar som påverkar barnfamiljernas utkomst så länge regeringen envetet underlåter att göra en sammantagen konsekvensanalys. Regeringens beslut försvagar köpkraften hos dem som ska komma tillrätta med små förmåner och ökar fattigdomsrisken. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 90 
Riksdagen förutsätter att regeringen återtar de försämringar i barnbidraget som den genomfört under regeringsperioden och gör en samlad utvärdering av hur dess politik påverkar barnfamiljernas försörjning och barnfattigdomen innan nya förmånsbeslut tas. 
53. Militärunderstöd (förslagsanslag) 
Regeringen tänker frysa folkpensionsindex vid 2018 års nivå. Neddragningarna gäller de minsta förmånerna som är bundna till folkpensionsindex och därmed också militärunderstödets realnivå. Vi godtar inte regeringens nedskärningar som utan täckande konsekvensbedömningar ständigt riktas mot samma grupp av människor och försämrar deras köpkraft. 
54. Bostadsbidrag (förslagsanslag) 
Regeringen tänker sänka nivån på det allmänna bostadsbidraget genom att förlänga frysningen av de maximala boendeutgifter som godkänns vid beviljande av bostadsbidrag. Regeringen har i budgeterna för 2016 och 2017 frusit utgifterna vid nivån för 2015. Dessutom har regeringen sänkt de maximala boendeutgifterna i kommungrupperna 3 och 4. Nästa år tänker regeringen inte bara förlänga frysningen utan också binda de maximala boendeutgifterna vid levnadskostnadsindex i stället för hyresindex. 
Ett av de vanligaste problemen med det allmänna bostadsbidraget är att den godtagbara hyresnivån är så låg i jämförelse med hyrorna på bostadsmarknaden. Lösningen kan inte vara att försvaga bostadsbidraget och frysa de maximala boendeutgifterna, vilket betyder att allt fler får en ökande självriskandel. Vi ser det som viktigt att dämpa ökningen av boendeutgifterna, men det är fel att försöka nå det målet genom att försvaga den dagliga utkomsten för förmånstagarna. 
Många bidragstagare måste dryga ut det låga bostadsbidraget med långvarigt utkomststöd. I propositionen uppskattar regeringen att över 40 procent av inbesparingarna inom bostadsbidraget omvandlas till utgifter för utkomststödet och att propositionen kommer att höja utgifterna för utkomststöd med cirka 11,6 miljoner euro 2018. Det ökar fattigdomen och är fel väg att gå med tanke på elimineringen av flitfällorna. Samhällspolitiskt sett vore det en mer hållbar lösning med högre primära förmåner, så att utkomststödet, som är hjälp i sista hand, som regel ska kunna tillgripas vid akuta behov av ekonomiskt stöd. Regeringens nedskärningslinje, som utan större konsekvensbedömningar riktar upprepade sänkningar av de grundläggande förmåner mot samma människor, kan inte accepteras. 
Socialdemokraterna vill systematiskt utveckla bostadspolitiken och boendestöden som ett element i ett hållbart samhälle. Vi ser det som positivt att regeringen förstod att avstå från sina planer på bostadsbidrag för en del av en bostad – en lösning som skulle ha varit synnerligen olämplig med hänsyn till bostadspolitiken och stödtagarna. Vi föreslår att även regeringens förslag till andra nedskärningar i det allmänna bostadsbidraget återtas. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 91 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att inte försämra situationen för dem som får bostadsbidrag. 
55. Underhållsstöd (förslagsanslag) 
Regeringen fryser folkpensionsindex för 2017—2019 och dessutom skar den ytterligare ned indexbundna förmåner med 0,85 procent 2017. Vi godtar inte nedskärningar som försvagar köpkraften hos dem som ska komma tillrätta med små förmåner eller som rentav ökar fattigdomsrisken. 
57. Grundläggande utkomststöd (förslagsanslag) 
Frysningen av och nedskärningen i index för den grundläggande tryggheten gör att de orsaksbaserade sociala trygghetsförmånerna inte längre lika självklart kommer i första hand i relation till utkomststödet, som är den sista utvägen inom socialvården. På sikt kommer de orsaksbaserade sociala trygghetsförmånerna och bostadsbidraget att förlora i betydelse och det behovsprövade och hushållsspecifika utkomststödet i stället bli viktigare för människors försörjning och boendeutgifter. 
Systemet med utkomststöd innehåller inte samma typ av aktiverande element som de primära förmånerna och det ökar marginaleffekterna. Långsiktigt beroende av stödet passiverar och gör människor och familjer fattigare plus att ökar risken för utslagning. 
Regeringens agerande har lett till att utkomststödet har börjat ersätta de primära förmånerna trots att avsikten är att det ska vara en stödform i sistahand. Därmed har grunderna och logiken för systemet med socialtrygghet undergått en förändring. 
Om de nedskärningar i de primära förmåner som regeringen föreslår inte genomförs, minskar behovet av utkomststöd betydligt och utkomststödet återfår sin ursprungliga roll. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 92 
Riksdagen förutsätter att regeringen inte genomför de föreslagna nedskärningarna i de primära förmånerna, vilket leder till att behovet av utkomststöd klart minskar. 
20. Utkomstskydd för arbetslösa 
De försämringar i utkomstskyddet för arbetslösa som regeringen redan har gjort och avser att göra också framöver är inte ett framgångsrecept om man vill påverka sysselsättningen. Att försämra förmånen och öka byråkratin i anslutning till den leder till att människors ekonomiska situation försvagas och att ojämlikheten ökar. 
Förkasta aktiveringsmodellen för utkomstskyddet för arbetslösa 
Regeringen föreslår återigen nya nedskärningar i utkomstskyddet för arbetslösa. Avsikten är att skära i utkomstskyddet genom den så kallade aktiveringsmodellen, som syftar till att aktivera när arbetslösheten blir långvarig. Utgångspunkten, det vill säga att stödja en aktiv inställning i stället för att lämna den arbetslöse åt sitt öde, är i och för sig förnuftig. Regeringens verktygspalett är dock bristfällig och delvis felaktig. 
Om den arbetslöse inte får jobb och inte har tillgång till aktiveringsåtgärder kan hen i praktiken inte undvika den nedskärning på 4,65 procent som ingår i aktiveringsmodellen. Därigenom hotar modellen att innebära en nedskärning av utkomstskyddet för arbetslösa, vilket vi inte kan acceptera. Det finns också risk för att nedskärningarna drabbar de mest utsatta, för vilka det är särskilt svårt att aktivera sig genom tillfälliga jobb. I många fall försämrar arbetsförmågan arbetssökandes utsikter att få ett jobb. Om hälsotillståndet förhindrar arbete eller aktiveringsåtgärder, är nedskärningen oskälig. 
Utkomstskyddet för arbetslösa är enligt en rapport om grundtryggheten från Institutet för hälsa och välfärd och enligt Europarådets utskott för sociala rättigheter otillräckligt och bör inte försämras genom ogrundade nedskärningar. Det finns andra sätt att aktivera människor och förbättra sysselsättningen än att skära i utkomstskyddet för arbetslösa. Därför kan vi inte godkänna den nedskärning av utkomstskyddet för arbetslösa som ingår i aktiveringsmodellen. 
I stället för sänkta stöd föreslår vi en utveckling av arbets- och näringsbyråernas personliga service, utnyttjandet av lönesubventioner, organisationernas möjligheter att sysselsätta, arbetskraftsutbildningen etc. Till aktiveringsmodellen hör att antalet självriskdagar i början av arbetslösheten minskas från sju till fem vardagar. Vi understöder den ändringen. 
50. Statsandel till grunddagpenning (förslagsanslag) 
Regeringen tänker med avsteg från den permanenta lagstiftningen frysa folkpensionsindex vid 2017 års nivå. Frysningen gäller också arbetslöshetsförmånens grundskydd. Redan tidigare lät regeringen nivån för förmåner som ska justeras med folkpensionsindex sjunka efter att indextalet landat på minus 2016. Dessutom gjorde regeringen 2017 en nedskärning på 0,85 procent i förmåner som är bundna till folkpensionsindex. Nu tänker alltså regeringen frysa index vid den sänkta nivån för innevarande år. Det betyder en nedskärning av förmånerna med cirka 0,9 procent. Ändringen av indexjusteringarna avses bli bestående och ska inte kompenseras i samband med kommande indexjusteringar av pensionerna. Förmånerna kommer alltså i fortsättningen att vara lägre än tidigare. 
Förkasta aktiveringsmodellens nedskärningar och ökade byråkrati 
Om den arbetslöse inte får jobb och inte har tillgång till aktiveringsåtgärder kan hen i praktiken inte undvika den nedskärning på 4,65 procent som ingår i aktiveringsmodellen. Därigenom hotar modellen att innebära en nedskärning av utkomstskyddet för arbetslösa, vilket vi inte kan acceptera. Det finns också risk för att nedskärningarna drabbar de mest utsatta, för vilka det är särskilt svårt att aktivera sig genom tillfälliga jobb. I många fall försämrar arbetsförmågan arbetssökandes utsikter att få ett jobb. Om hälsotillståndet förhindrar arbete eller aktiveringsåtgärder, är nedskärningen oskälig. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 93 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att inte försämra den inkomstrelaterade dagpenningen. 
51. Statsandel till grunddagpenning (förslagsanslag) 
Regeringen tänker med avsteg från den permanenta lagstiftningen frysa folkpensionsindex vid 2017 års nivå. Frysningen gäller också grunddagpenningen. Redan tidigare lät regeringen nivån för förmåner som ska justeras med folkpensionsindex sjunka efter att indextalet landat på minus 2016. Dessutom gjorde regeringen 2017 en nedskärning på 0,85 procent i förmåner som är bundna till folkpensionsindex. Nu tänker alltså regeringen frysa index vid den sänkta nivån för innevarande år. Det betyder en nedskärning av förmånerna med cirka 0,9 procent. Ändringen av indexjusteringarna avses bli bestående och ska inte kompenseras i samband med kommande indexjusteringar av pensionerna. Förmånerna kommer alltså i fortsättningen att vara lägre än tidigare. 
Förkasta aktiveringsmodellens nedskärningar och ökade byråkrati 
Om den arbetslöse inte får jobb och inte har tillgång till aktiveringsåtgärder kan hen i praktiken inte undvika den nedskärning på 4,65 procent som ingår i aktiveringsmodellen. Därigenom hotar modellen att innebära en nedskärning av utkomstskyddet för arbetslösa, vilket vi inte kan acceptera. Det finns också risk för att nedskärningarna drabbar de mest utsatta, för vilka det är särskilt svårt att aktivera sig genom tillfälliga jobb. I många fall försämrar arbetsförmågan arbetssökandes utsikter att få ett jobb. Om hälsotillståndet förhindrar arbete eller aktiveringsåtgärder, är nedskärningen oskälig. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 94 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att inte försämra den inkomstrelaterade dagpenningen. 
52. Statsandel till arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag) 
Regeringen tänker med avsteg från den permanenta lagstiftningen frysa folkpensionsindex vid 2017 års nivå. Frysningen gäller också arbetsmarknadsstödet. Redan tidigare lät regeringen nivån för förmåner som ska justeras med folkpensionsindex sjunka efter att indextalet landat på minus 2016. Dessutom gjorde regeringen 2017 en nedskärning på 0,85 procent i förmåner som är bundna till folkpensionsindex. Nu tänker alltså regeringen frysa index vid den sänkta nivån för innevarande år. Det betyder en nedskärning av förmånerna med cirka 0,9 procent. Ändringen av indexjusteringarna avses bli bestående och ska inte kompenseras i samband med kommande indexjusteringar av pensionerna. Förmånerna kommer alltså i fortsättningen att vara lägre än tidigare. 
Förkasta aktiveringsmodellens nedskärningar och ökade byråkrati 
Om den arbetslöse inte får jobb och inte har tillgång till aktiveringsåtgärder kan hen i praktiken inte undvika den nedskärning på 4,65 procent som ingår i aktiveringsmodellen. Därigenom hotar modellen att innebära en nedskärning av utkomstskyddet för arbetslösa, vilket vi inte kan acceptera. Det finns också risk för att nedskärningarna drabbar de mest utsatta, för vilka det är särskilt svårt att aktivera sig genom tillfälliga jobb. I många fall försämrar arbetsförmågan arbetssökandes utsikter att få ett jobb. Om hälsotillståndet förhindrar arbete eller aktiveringsåtgärder, är nedskärningen oskälig. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 95 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att inte försämra arbetsmarknadsstödet. 
56. Statsandel till alterneringsersättning (förslagsanslag) 
Regeringen tänker med avsteg från den permanenta lagstiftningen frysa folkpensionsindex vid 2017 års nivå. Redan tidigare lät regeringen nivån för förmåner som ska justeras med folkpensionsindex sjunka efter att indextalet landat på minus 2016. Dessutom gjorde regeringen 2017 en nedskärning på 0,85 procent i förmåner som är bundna till folkpensionsindex. Nu tänker alltså regeringen frysa index vid den sänkta nivån för innevarande år. Det betyder en nedskärning av förmånerna med cirka 0,9 procent. Ändringen av indexjusteringarna avses bli bestående och ska inte kompenseras i samband med kommande indexjusteringar av pensionerna. Förmånerna kommer alltså i fortsättningen att vara lägre än tidigare. Vi kan inte acceptera en sådan nedskärning. 
30. Sjukförsäkring 
60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag) 
Regeringen tänker med avsteg från den permanenta lagstiftningen frysa folkpensionsindex vid 2017 års nivå. Redan tidigare lät regeringen nivån för förmåner som ska justeras med folkpensionsindex sjunka efter att indextalet landat på minus 2016. Dessutom gjorde regeringen 2017 en nedskärning på 0,85 procent i förmåner som är bundna till folkpensionsindex. Nu tänker alltså regeringen frysa index vid den sänkta nivån för innevarande år. Det betyder en nedskärning av förmånerna med cirka 0,9 procent. Ändringen av indexjusteringarna avses bli bestående och ska inte kompenseras i samband med kommande indexjusteringar av pensionerna. Förmånerna kommer alltså i fortsättningen att vara lägre än tidigare. 
Indexnedskärningarna kumuleras dels genom de olika förmånerna, dels tidsmässigt. Regeringen konstaterar själv i budgetpropositionen av det ofta blir så att de olika ändringarna drabbar samma personer och hushåll och i synnerhet dem som länge åtnjutit vissa förmåner. Dessutom kan effekterna kumuleras beroende på livssituationen. För den som får flera olika förmåner ger också en enskild nedskärning kumulativa effekter, eftersom en indexsänkning samtidigt drabbar flera av de förmåner som personen får. 
Vi kan inte acceptera regeringens linje där man utan en övergripande konsekvensanalys upprepade gånger riktar flera förmånsnedskärningar mot samma personer och därmed driver in dem i fattigdom och tvingar dem att bli mottagare av utkomststöd. 
Diabetespatienter drabbas oskäligt hårt 
I slutet av 2016 ändrade regeringen Statsrådets förordning om sjukdomar som på medicinska grunder bedöms som svåra och långvariga (25/2013). Med stöd av ändringen sänkte regeringen ersättningen för andra läkemedel än insulin som används för behandling av diabetes. Dessa läkemedel ersattes tidigare till 100 procent (högre specialersättning), men efter ändringen endast till 65 procent (lägre specialersättning). 
I praktiken har regeringens beslut drabbat de äldre, särskilt de mindre bemedlade med multipla sjukdomar. Redan nu koncentreras följdsjukdomarna av diabetes till de lägsta inkomstklasserna och nedskärningen kommer att öka de socioekonomiska skillnaderna i hälsa ytterligare. Målet måste vara att förebygga de följdsjukdomar som går att undvika. Allt annat blir betydligt dyrare för både individen och samhället. 
Att öka klienternas avgiftsandel är inte en hållbar politik med hänsyn till att regeringen också på andra sätt har försvagat de grundläggande förmånerna och försörjningsmöjligheterna för dem med de lägsta inkomsterna. I stället för att sänka ersättningen för diabetesläkemedel vore det rättvisare att se över ersättningarna för läkemedelsbehandling vid alla sjukdomar på en gång och utifrån likvärdiga kriterier. Vi föreslår därför att de diabetesläkemedel som sänkts till ersättningsklassen 65 procent i fortsättningen ersätts till 100 procent. Eventuella framtida ändringar av ersättningarna måste göras på lika grunder. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 96 
Riksdagen förutsätter att regeringen återställer den ersättning för diabetesläkemedel som den genom en förordning har sänkt och föreskriver att läkemedlen ersätts till 100 procent och att regeringen i fortsättningen gör eventuella ändringar i ersättningsnivåerna på enahanda grunder så att enskilda patientgruppers ställning inte försämras utan grund. 
40. Pensioner 
60. Statens andel i de utgifter som föranleds av folkpensionslagen och vissa andra lagar (förslagsanslag) 
Regeringen tänker med avsteg från den permanenta lagstiftningen frysa folkpensionsindex vid 2017 års nivå. Redan tidigare lät regeringen nivån för förmåner som ska justeras med folkpensionsindex sjunka efter att indextalet landat på minus 2016. Dessutom gjorde regeringen 2017 en nedskärning på 0,85 procent i förmåner som är bundna till folkpensionsindex. Nu tänker alltså regeringen frysa index vid den sänkta nivån för innevarande år. Det betyder en nedskärning av förmånerna med cirka 0,9 procent. Ändringen av indexjusteringarna avses bli bestående och ska inte kompenseras i samband med kommande indexjusteringar av pensionerna. Förmånerna kommer alltså i fortsättningen att vara lägre än tidigare. 
Neddragningarna gäller de minsta förmånerna, som alltså är bundna till folkpensionsindex. De statligt finansierade folkpensionsutgifterna skulle 2018 sjunka med 19,8 miljoner euro på grund av frysningen, garantipensionsutgifterna med 1,7 miljoner euro, Folkpensionsanstaltens familjepensioner och barnförhöjningar med 0,3 miljoner euro, utgifterna för pensionsstöd med 0,2 miljoner euro och handikappförmånerna med 5,2 miljoner euro. Likaså skulle bostadsbidraget för pensionstagare försämras. 
Indexnedskärningarna kumuleras dels genom de olika förmånerna, dels tidsmässigt. Regeringen konstaterar själv i budgetpropositionen av det ofta blir så att de olika ändringarna drabbar samma personer och hushåll och i synnerhet dem som länge åtnjutit vissa förmåner. Dessutom kan effekterna kumuleras beroende på livssituationen. För den som får flera olika förmåner ger också en enskild nedskärning kumulativa effekter, eftersom en indexsänkning samtidigt drabbar flera av de förmåner som personen får. 
Vi kan inte acceptera regeringens linje där man utan en övergripande konsekvensanalys upprepade gånger riktar flera förmånsnedskärningar mot samma personer och därmed driver in dem i fattigdom och tvingar dem att bli mottagare av utkomststöd. 
Pensionärer med små inkomster måste få tryggad försörjning 
I SDP:s skuggbudget presenterades en reform av folkpensionen och garantipensionen som skulle stärka köpkraften hos pensionärer med låga inkomster. 
Samordningen av folkpensionen och arbetspensionen skulle ändras så att den som får en liten arbetspension (under 1 400 euro per månad) skulle förbättras med 30 euro per månad. Dessutom skulle garantipensionen höjas med 15 euro per månad, varvid garantipensionerna tillsammans med den höjning regeringen föreslår skulle höjas med 30 euro per månad. 
I SDP:s modell skulle pensionstagarna också gagnas av en höjning av pensionsinkomstavdraget, vilket har behandlats i samband med föreslagna ändringar i beskattningen. 
Serviceutbudet är också mycket viktigt för pensionärerna. Regeringen har skurit i kommunernas finansiering av äldreomsorgen och den förefaller fortsätta på samma linje. Det innebär bland annat att kompetens och sakkunskap inom äldreomsorgen försämras vilket märks omedelbart i form av att kvaliteten sjunker. Vi accepterar inte regeringens nedskärningar utan vill försäkra oss om att vårdardimensioneringen läggs på en korrekt nivå. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 97 
Riksdagen förutsätter att regeringen snabbt gör upp ett åtgärdsprogram för att minska fattigdomen bland pensionärer och säkerställa pensionärernas försörjning. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid ställningen för äldre kvinnor och dem som får låg arbetspension. Som ett led i programmet ska regeringen bland annat utreda vilka alternativ det finns för att höja folkpensionen och utveckla beskattningen samt utreda effekterna av pensionstagarnas bostadsbidrag, service och serviceavgifter. Programmet bör skyndsamt lämnas till riksdagen för behandling. 
50. Stöd till veteraner 
56. Utgifter för rehabilitering av frontveteraner (reservationsanslag 2 år) 
Våra krigsveteraner är värda högaktning under återstoden av livet oberoende av om de tjänade i kriget eller vid hemmafronten. Anslagen för rehabilitering för och vård i hemmet av veteraner har under en lång tid varit otillräckliga och alldeles för många har blivit utan service som de skulle ha behövt. 
Trots att den grupp som får rehabilitering krymper år för år, ökar rehabiliteringen per veteran i både omfattning och intensitet. I takt med att veteranerna blir äldre ökar behovet i synnerhet av rehabiliterande tjänster och rehabilitering i hemmet, för att veteranerna ska klara sig så länge som möjligt i sitt eget hem. Det behövs tillräckligt stora anslag för att de veteraner som har nytta av rehabilitering i syfte att främja funktionsförmågan och hjälpa dem att klara sig på egen hand årligen ska få sådan rehabilitering. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 33.50.56 med 20 000 000 euro för rehabilitering av krigsveteraner. 
60. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 
Regeringen har fattat många beslut som ökat ojämlikheten bland barnfamiljer. Inte bara förmånerna utan också servicen har en stor betydelse för barnfamiljernas situation. Ett sätt att underlätta familjernas vardag är att förbättra servicen. Den reform av socialvårdslagen som genomfördes under den förra regeringsperioden medförde rätt till hemservice, som numera är en rätt som alla barnfamiljer kan utnyttja. Men denna form avservice har förblivit rätt okänd och aktörerna kan varken erbjuda eller efterfråga den. Vi ser det som viktigt att alla familjer som behöver service omfattas av stödet. För att säkerställa att barnfamiljerna i hela landet får lågtröskelservice och stöd i rätt tid måste tillgången till hemservice förbättras genom ökade statsandelar. 
Läget inom barnskyddet är allvarligt. Kommunerna lämnar oroväckande besked om att antalet barnskyddsanmälningar håller på att öka och att antalet socialarbetare är otillräckligt i relation till den mängd familjer som utreds och får stöd. I samband med reformen av socialvårdslagen flyttade fokus i stödet till barnfamiljerna till det förebyggande arbetet men det får inte innebära att barnskyddets resurser automatiskt kan minskas i motsvarande mån. Även om syftet med det förebyggande arbetet uttryckligen är att förhindra tillspetsade lägen och dämpa kostnadsutvecklingen måste det alltid reserveras adekvata resurser för barnskyddet. 
Vi föreslår att barnfamiljernas ställning förbättras inte bara genom normala indexjusteringar av förmånerna och ett orört bostadsbidrag utan också genom att öka finansieringen främst av hemservice enligt den nya socialvårdslagen. Dessutom måste barnskyddet få mer resurser. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 98 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att förbättra barnfamiljernas ställning och trygga barnets rättigheter genom ytterligare finansiering i synnerhet av hemservice enligt den nya socialvårdslagen och genom att trygga barnskyddets resurser. 
Situationen inom närståendevården berör i sin mest typiska form äldres familjer och därför har man utvecklat stödet särskilt med utgångspunkt i detta. Men en del av de som behöver närståendevård är barn, i allmänhet med intellektuell funktionsnedsättning och vårdaren är nästan alltid barnets mor. Det handlar om helt vanliga barnfamiljer med ytterligare barn som ska vårdas. Enligt en enkät som Folkpensionsanstalten har gjort är över 60 procent av vårdarna yrkesverksamma men upplever det som svårt att kombinera arbetet och vårdåtagandet. I många kommuner saknas det lämpliga stödtjänster eller så är en del tjänster tillgängliga endast under arbetstid. Om en närståendevårdare i arbetsför ålder förlorar löneinkomster kan det ha många verkningar på familjens försörjning och påverkar också den framtida pensionen. Vårdsituationen kan också ha relevans för rätten till utkomstskydd. Man är medveten om problematiken men regeringen har inte gjort någonting för att åtgärda dem. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 99 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för trygga närståendevårdarnas försörjning i barnfamiljer. 
Serviceutbudet är också mycket viktigt för pensionärerna. Regeringen har skurit i kommunernas finansiering av äldreomsorgen och den förefaller fortsätta på samma linje. Det innebär bland annat att kompetens och sakkunskap inom äldreomsorgen försämras vilket märks omedelbart i form av att kvaliteten sjunker. Vi accepterar inte de nedskärningar som regeringen föreslår. Dessutom vill vi satsa särskilt på rehabilitering av äldre utifrån bästa praxis. Exempelvis i Södra Karelen har man inom ramen för Eksote infört multiprofessionellt samarbete mellan rehabiliteringssjukhuset och rehabiliteringen i hemmet vilket på två år har inneburit betydande besparingar och förbättrat patienternas funktionsförmåga. Om motsvarande rehabiliteringspraxis kunde införas i hela landet skulle besparingarna kunna räknas i flera hundra miljoner euro. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 100 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att trygga kvaliteten i äldreomsorgen och kompetensen på området och dess attraktionskraft. Äldreomsorgslagen måste följas konsekvent och vi får inte längre sänka nivån på vården och omsorgen av våra äldre. Särskilda satsningar måste göras på rehabiliteringen av äldre. 
Finland ratificerade 2016 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen framhåller likabehandling av personer med funktionsnedsättning och deras rätt att delta i samhällslivet på lika villkor. Enligt konventionen har personer med funktionsnedsättning rätt att välja sin boningsort och kan inte förpliktas till ett särskilt boendearrangemang. Upphandlingen av boendetjänster för personer med funktionsnedsättning har lett till stor oro i synnerhet bland dessa personer själva och deras anhöriga. Riksdagen godkände den nya upphandlingslagen i december 2016. Vi krävde då att den särskilda personliga boendeservice för personer med funktionsnedsättning på grund av sina särdrag inte skulle upphandlas enligt den lagen bland annat på grund av att detta kan ha inhumana konsekvenser. Men regeringen gick inte på vår linje trots att problemen är väl kända. I december 2017 kommer ett medborgarinitiativ "Ingen marknadsvara" att lämnas till riksdagen. Initiativtagarna kräver att de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning tryggas och att för deras liv oundgänglig service ska lämnas utanför upphandlingslagen. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 101 
Riksdagen förutsätter att regeringen bereder en proposition med förslag till att livslånga, nödvändiga tjänster för personer med funktionsnedsättning lämnas utanför upphandlingslagens tillämpningsområde eller i första hand ordnas på något annat sätt än genom upphandlingsförfarande. 
38. Statsunderstöd för kostnader i fråga om pilotprojekt för valfrihet (reservationsanslag 2 år) 
Regeringen föreslår 100 miljoner euro för pilotprojekt med valfrihet inom ramen för vårdreformen. Förslaget till social- och hälsovårdsreform behandlas för närvarande i riksdagen men det anknytande lagpaketet om valfrihet i vården har inte kommit längre än till remissförfarande. Det är inte motiverat att i denna fas av beredningen av reformen sätta in stora pengar på dessa pilotprojekt när den rättsliga grunden är osäker. Man hinner inte heller ens utnyttja erfarenheterna av pilotprojekten vid beredningen av den nya lagstiftningen. 
Vi föreslår 
att riksdagen minskar moment 33.60.38 med 100 000 000 euro. 
52. Statlig finansiering av utgifterna för skyddshemsverksamhet (reservationsanslag 2 år) 
I år har riksdagen enhälligt ratificerat Istanbulkonventionen och den trädde i kraft den 1 augusti. I samband med ratificeringen förutsatte riksdagen att staten ska satsa på att fullfölja de skyldigheter som konventionen för med sig. Den kräver att offer för våld i hemmet och i nära relationer ska kunna få hjälp avgiftsfritt dygnet runt. I planen för de offentliga finanserna finns det beredskap för att stegvis öka antalet skyddshemsplatser genom att anslå två miljoner euro årligen för ändamålet. 
Antalet skyddshemsplatser har visserligen ökat men fortfarande blir alltför många behövande utan en plats och avstånden till skyddshemmet är långa. 
Problemen är särskilt stora i Satakunta samt Östra och Norra Finland, där det i praktiken inte finns några platser alls och i huvudstadsregionen där behovet är mycket större än antalet platser. Antalet platser måste utan dröjsmål fås upp på den nivå som Istanbulkonventionen kräver. 
Vi föreslår 
att moment 33.60.52 ökas med 2 000 000 euro för nya skyddshemsplatser i enlighet med Istanbulkonventionen. 
Huvudtitel 35 
MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
Regeringens budgetförslag för de miljöpolitiska och bostadspolitiska sektorerna innehåller inga överraskningar. Trots den i sig behövliga ökningen av anslaget för Metso-programmet är resurserna för förvärv av naturskyddsområden otillräckligt, till följd av de tidigare nedskärningarna. De bostadspolitiska åtgärderna är kraftlösa. De allt knappare resurserna till miljöförvaltningen, osäkerheten till följd av regionförvaltningsreformen och avvecklingen av också sådana normer som behövs väcker stor oro för det framtida miljöskyddet. SDP vill tillgodose behoven inom både miljöskydd och näringsliv genom en fungerande, resursstark och självständig miljöförvaltning och ett tillräckligt antal miljötillståndsmyndigheter. 
Vi måste kunna bromsa boendekostnaderna 
Finland behöver en djärvare och ambitiösare bostads- och samhällspolitik. Urbaniseringen är ett globalt fenomen som vinner mark också i Finland. SDP vill få fart på bostadsbyggandet i tillväxtcentrerna. 
Finland urbaniseras men det byggs fortfarande allt för få bostäder på de orter där det uppstår nya arbetstillfällen. Bostadsbristen leder till oskäliga boendekostnader. Vi kan stödja sysselsättningen, trivseln och produktiviteten genom en klok samhällspolitik. Samtidigt kan vi främja hälsan och minska utsläppen genom att utveckla kollektivtrafiken och bygga bostadsområden som binds samman av gång- och cykelleder. Trivsamma, progressiva städer skapar välfärd och tillåter högklassigt boende och högklassiga tjänster i hela landet. 
Att det är dyrt att bo på tillväxtorter beror framför allt på att det finns för få bostäder. De viktigaste verktygen för att ändra detta är att öka planläggningen och därmed också byggandet. I SDP:s alternativ undanröjs de flaskhalsar som boendet och trafiken bildar genom utveckling av intentionsavtalen för markanvändning, boende och trafik (MBT) och genom att utvidga tillämpningen av dem till nya stadsregioner. Vi behöver långsiktiga mål som sträcker sig över flera valperioder och vi måste vara aktiva inom många sektorer. Byggandet ökar när tillräckligt med tomtmark planläggs. Staten kan påverka hur många bostäder som planläggs, inte minst via MBT-avtalen. 
I SDP:s alternativ flätas bostads- och transportpolitiken tätare samman, särskilt med MBT-avtalen som verktyg. Den strategiska planeringen av markanvändningen stärks i stadsregionerna och därmed kan bygg- och infrastrukturprojekt planeras i ett större perspektiv som sträcker sig över kommungränserna. Staten förbinder sig långsiktigt att finansiera trafikprojekt som påskyndar bostadsbyggande. Spårvägsprojekt ges särskild uppmärksamhet. I gengäld förbinder sig kommunerna att öka planläggningen av bostäder och att särskilt beakta gång- och cykelmöjligheterna i planläggningen. 
MBT-avtalen måste vid planläggningen i ökad utsträckning beakta transportformer som främjar hälsan och en hållbar utveckling. När staten kräver ökat tomtutbud, måste kommunerna i sin tur kräva att byggherrarna står till tjänst med fler bostäder till rimligt pris. En utgångspunkt måste dessutom vara att kommunerna har obebyggd och planlagd mark för bostäder för fem års behov. MBT-avtal bör i fortsättningen ingås också med nya stadsregioner. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 102 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att avsevärt öka bostadsplaneringen särskilt i tillväxtcentra genom en nära sammanbindning av markanvändnings-, bostads- och trafikpolitiken och genom att utvidga MBT-avtalen också till nya stadsregioner. 
Alla har rätt till en frisk inomhusluft 
Det femåriga programmet för åtgärder mot fukt och mögel upphörde i slutet av förra regeringsperioden och det har inte fått någon fortsättning trots krav från SDP. I lagen om ARA-understöd slopades understödet för sanitär olägenhet och för energireparationer utan att några ersättande stödformer infördes. Det behövs nu nya former av understöd på området. Det nya understödet för åtgärder som undanröjer sanitära olägenheter måste utan oskälig byråkrati hjälpa dem som hamnat i en ohållbar mögelfälla. Ett omstrukturerat energiunderstöd bör stödja klimatmålen genom att uppmuntra hushållen att ta i bruk nya, energieffektiva lösningar som klart överskrider minimikriterierna. 
Byggarna och de som underhåller byggnader bör i enlighet med revisionsutskottets rapport åläggas ett tydligt ansvar för att förebygga fuktskador, och kommunerna bör samtidigt ges stöd för saneringen av offentliga byggnader med inomhusluftproblem. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 103 
Riksdagen förutsätter att regeringen omedelbart inleder beredningen av nya, enkelt tillämpliga understöd för åtgärdande av sanitära olägenheter och energireparationer. 
Vandringsfisken måste skyddas 
Rent vatten och fiskarnas levnadsförhållanden är viktiga för den biologiska mångfalden och ekosystemens hållbarhet. Välmående fiskbestånd utgör dessutom en turistattraktion. 
Vi vill i enlighet med fiskvägsstrategin främja vandringsfiskens vandring genom insatser på olika håll i landet. Kraftbolagens ansvar för att stärka hotade bestånd av vandringsfisk måste ökas. Fiskeriskyldigheter saknas i vattentillstånden för åtminstone ungefär 50 kraftbolag och verkställigheten av de nuvarande skyldigheterna haltar. Vi behöver också en revidering av vattenlagen för att kraftbolagen ska bli skyldiga att ta större ansvar för skyddet av fiskbestånden. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 104 
Riksdagen förutsätter att regeringen bereder en revidering av vattenlagen i syfte att modernisera den på ett allmänt plan och säkerställa levnadsvillkoren för bestånden av vandringsfisk. 
01. Miljöförvaltningens omkostnader 
65. Understöd till organisationer och miljövård (reservationsanslag 3 år) 
Det arbete som de rikstäckande miljöorganisationerna utför är viktigt för miljöskyddet, stödet till det civila samhället och miljöutbildningen. Miljöorganisationerna utför ett värdefullt arbete för naturvården och miljön. Samtidigt är de viktiga expertorganisationer och deras expertis anlitas i många sammanhang. Arbetet är också internationellt. Att utnyttja frivilliga arbetsinsatser är ett utmärkt sätt att öka finländarnas miljömedvetenhet och göra konkreta insatser för miljöskyddet. Belastningen på myndigheterna minskar när exempelvis organisationer inom bostads- och byggnadsbranschen bedriver informations- och upplysningsverksamhet. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 35.01.65 med 200 000 euro för bidrag till miljöorganisationerna. 
10. Miljö- och naturvård 
52. Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år) 
Forststyrelsen har utfört ett viktigt arbete för att sysselsätta unga med hjälp av särskilda anslag och lönesubvention. Åren 2010—2015 sysselsatte Forststyrelsen ungefär 550 unga på landsbygdsorter där det funnits jämförelsevis få andra sysselsättningsmöjligheter. Det har upplevts som mycket nyttigt att sysselsätta unga, och samtidigt har arbetslösa ungdomar getts möjlighet att skaffa värdefull arbetslivserfarenhet, särskilt i glesbygden. Ungdomsarbetslösheten håller lyckligtvis på att minska. Trots det förväntas i snitt 40 000 unga under 25 år vara arbetslösa i år. För nästa år är siffran 36 000 (Arbets- och näringsministeriets arbetsmarknadsprognos på kort sikt, maj 2017). Det är beklagligt att denna viktiga satsning på sysselsättning för unga har strukits i statsbudgeten. 
Anslaget är av stor samhällelig vikt och bör därför bevaras. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 35.10.52 med 1 000 000 euro till Forststyrelsen för stöd för sysselsättning av unga. 
63. Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år) 
Vår skogsnatur håller på att utarmas. Finland har åtagit sig att senast 2020 stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden, minska påfrestningen på mångfalden och använda naturresurserna hållbart. Skyddsåtgärderna via handlingsplanen för mångfald i skogarna i södra Finland (METSO) har varit ett effektivt och populärt sätt att skydda privatägda skogar. Det behövs fortfarande mer pengar trots att regeringen och riksdagen har höjt anslagen till METSO för att kompensera de enorma nedskärningar som regeringen Sipilä gjorde 2015. 
För närvarande är våra finländska skogar föremål för stort politiskt och ekonomiskt intresse. Reglerna för beräkning av klimatpolitiken håller på att utformas och detta skapar en del osäkerhet inom skogssektorn. Regeringens massiva projekt inom bioekonomi och i synnerhet den stora roll som biodrivmedel inom transportområdet ges i ett läge när resten av världen går mot elbilar har väckt frågor om hur det ska för skogarna och skogsnaturen i Finland i framtiden. Det vi just nu behöver mer än på länge är en vettig skogspolitik och vettiga skyddsåtgärder. Det enda som är säkert i det här läget är att vi kommer att behöva långt fler metoder för att mota klimatförändringen i grind och att Finlands skogar kommer att spela en viktig roll för måluppfyllelsen. 
Mångfalden i naturen är ett värde i sig. Ekosystemtjänsterna (ren luft och rent vatten osv.) är nödvändiga och ovärderliga för människan. Vi måste se till att mångfalden i naturen bevaras för kommande generationer även om ekonomin är stram. De skyddade områdena har också ett värde med tanke på rekreation, jakt och naturprodukter. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 35.10.63 med 10 000 000 euro för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden. 
20. Samhällen, byggande och boende 
60. Överföring till statens bostadsfond 
Statens bostadsfonds medel ska användas till förmån för hyresboende och hyresgäster genom att ombyggnation och nybyggnation av hyresbostäder till skäligt pris utökas, boendet görs bekvämare och mer trivsamt och de anknytande sociala problemen reduceras. Fonden ingår inte i budgeten och kanaliserade under förra perioden tack vare socialdemokraternas bostadsministrar betydande medel för ändamålet, vilket ledde till resultat. SDP föreslår ändringar i motiveringen till moment 35.20.60 i fråga om bostadsfondens bevillningsfullmakter. 
Den 1 augusti 2016 trädde en lag om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus i kraft och den kommer att ge bostadsfonden större utgifter. Stödet är frikostigt och har därför varit populärt bland byggarna. Vi i SDP godtar inte stöd till bostadsproduktion som i verkligheten inte genererar hyresbostäder till rimligt pris utan i stället bäddar för spekulation med hyresbostäder. De statliga stöden för bostadsproduktion bör gå till allmännyttiga aktörer som långsiktigt bygger bostäder till rimligt pris. Den för år 2018 föreslagna räntestödsfullmakten på 1 410 miljoner euro för social bostadsproduktion bör i sin helhet riktas till hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (s.k. långvarigt räntestöd) i enlighet med lagen om räntestöd (604/2001). Uppskattningsvis kan cirka 9 000 nya räntestödsbostäder då byggas. 
Det behövs en heltäckande förbättring av villkoren för långvarigt räntestöd. En översyn av villkoren har inletts vid ministeriet, men någon proposition i frågan har ännu inte lämnats till riksdagen. Beredningen av en proposition måste påskyndas. Regeringen bör genast tillsätta en arbetsgrupp för att undersöka hur det ska gå att få byggherrarna att bli intresserade av att producera bostäder som länge eller permanent är uthyrda. En omedelbar åtgärd är att också sänka självriskandelen av räntan på räntestödslån till 1 procent så att den blir konkurrenskraftig i relation till marknadsräntorna. 
Fortsatt sanering av bostäder och satsningar på energiinvesteringar 
Ett stort antal fastigheter från 1960- och 1970-talen börjar vara i behov av renovering. I socialdemokraternas alternativ föreslår vi att stöden för reparation av bostäder och energistöden höjs med 30 miljoner euro inom ramen för statens bostadsfond. Stöden ska dirigeras till låg- och medelinkomsttagare och i synnerhet till reparation av fukt- och mögelskador. 
Samtidigt måste utrustningsstandarden och andra egenskaper förbättras så att de svarar mot nutida och framtida krav. Därmed avses bland annat energiprestanda, vattenbesparande åtgärder, tillgänglighetsanpassning (t.ex. Hiss installerad i efterskott) och inglasning av balkonger. Bland annat ökar kraven på tillgänglighet till följd av behoven bland den åldrande befolkningen. I samband med ombyggnad kan man förbättra bostädernas energiprestanda och den vägen minska energiförbrukningen och koldioxidutsläppen i landet. Ombyggnad av energisystemen i småhus måste stödjas som ett led i arbetet för att nå energi- och klimatmålen. 
Program för utveckling av förorter och bostadsområden 
Programmet för att utveckla bostadsområden, det så kallade förortsprogrammet, ska fortsätta. Hela 1,5 miljoner finländare bor i förorter. Deras boendeförhållanden bör fortsatt utvecklas via programmet. Förra regeringsperioden hade programmet som mål att motverka segregation i bostadsområden, främja serviceutbud och näringsverksamhet i bostadsområden, stärka invånarnas delaktighet, hälsa och välbefinnande, förbättra kommunikationen mellan olika grupper av invånare och skapa trivsamma, trygga och intressanta boendemiljöer. 
Startbidrag i områden med MBT-intentionsavtal 
I regeringsprogrammet står det att regeringen tillsammans med de största stadsregionerna ska ingå ett intentionsavtal som samordnar boende, markanvändning och transport samt påskyndar bostadsproduktion och tillväxt. Det är viktigt att införa startbidrag för statligt subventionerad hyresbostadsproduktion i alla områden med gällande intentionsavtal om markanvändning, boende och trafik (MBT). Startbidragen är ett direkt incentiv för kommunerna och hyreshusbolagen i kommunerna att sätta fart på bostadsproduktionen. Samtidigt sjunker hyrorna inom den statligt subventionerade hyresbostadsproduktionen. 
Bidragsanslaget bör höjas till 25 miljoner euro och bidragsbeloppet bör fördelas på så sätt att det största startbidraget, 10 000 euro per bostad, beviljas i Helsingforsregionen. Startbidraget i andra MBT-stadsregioner ska vara 5 000 euro per bostad. Det gör det möjligt att sänka hyresnivån i de nya hyreshusen med upp till 1,5 euro per kvadratmeter och månad. 
Den nya, onödiga byråkratin för ARA-bostäder måste slopas 
De inkomstgränser som infördes för ARA-bostäder från och med 2017 var en onödig och skadlig åtgärd, som dessutom inte nämnvärt ökar utbudet på hyresbostäder till ett rimligt pris. SDP föreslår att inkomstgränserna slopas. Redan före ändringen var valet av hyresgäster ordnat på så sätt att bostäderna företrädesvis gick till låg- och medelinkomsttagare. Inkomstgränserna ökar byråkratin, underblåser segregation och skapar fler marginaleffekter. 
Bostadslöshet måste avskaffas och större satsningar göras på boenderådgivning 
Vi måste helt utrota bostadslösheten i Finland. Alla har rätt att ha bostad. Bostadslöshet kan bäst motverkas med proaktivt socialt arbete, boenderådgivning och tillräckligt stor produktion av hyresbostäder till rimligt pris. 
Ytterligare 1 miljon euro måste satsas på boenderådgivning. Via boenderådgivning minskas utgifterna för problem i hyresboendet samtidigt som trivseln förbättras. Rådgivningen har varit effektiv. Den har breddats och blivit en uppgift för socialväsendet. Ambitionen har varit att den också ska bidra till att förebygga utanförskap. Tack vare rådgivningen kan utgifterna för problem minska, onödiga vräkningar bli färre, trivseln förbättras, konflikter bland de boende lösas, det kulturella umgänget främjas och utanförskap motverkas. 
Vi föreslår 
att riksdagen ändrar beslutsdelen i moment 35.20.60 enligt följande: 
år 2018 får lån enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001) och enligt lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus (574/2016) godkännas som av statens bostadsfonds medel understödda räntestödslån till ett sammanlagt belopp av högst 1 410 000 000 euro, 
räntestödslånens ränta ska sänkas till 1 procent, 
år 2018 får det ur statens bostadsfond beviljas understöd enligt lagen om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder (1087/2016) och energiunderstöd till ett sammanlagt belopp av högst 50 000 000 euro, 
utvecklingsprogrammet för förorter fortsätter, 
år 2018 får av statens bostadsfonds medel med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) beviljas tidsbundna startbidrag för ett sammanlagt belopp av högst 25 000 000 euro och 
för boenderådgivning anvisas 1 000 000 euro år 2018, och att följande uttalanden godkänns: 
Reservationens förslag till uttalande 105 
Riksdagen förutsätter snabba och effektiva åtgärder för att förbättra incitamenten för att producera hyresbostäder till skäliga priser, särskilt villkoren för långfristigt räntestöd. Konsekvenserna följs upp eftersom riktade anbudsstöd för byggande är ett effektfullt medel för att öka produktionen av skäligt prissatta hyresbostäder och därigenom dämpa ökningen av utgifterna för bostadsbidragen. 
Reservationens förslag till uttalande 106 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att slopa inkomstgränserna för ARA-bostäder. 
INKOMSTPOSTER 
Avdelning 11 
SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR 
Regeringen har i sina skattepolitiska avgöranden glömt de främsta principerna för ett gott skattesystem: rättvisa och ekonomisk effektivitet. Bäst kan vi garantera rättvisan genom att ta hänsyn till skattebetalningsförmågan när vi fattar skattebeslut. Den ekonomiska effektiviteten fullföljs när beskattningen är jämlik, skattebaserna täta, skattesatserna skäliga och skattelagstiftningen exakt. Dessutom bör man i skattebesluten undvika onödigt bollande och hellre rikta beskattningen till de med störst betalningsförmåga så att beskattningen medför så lite skadligt beteende som möjligt. 
Regeringen har medvetet uteslutit ökning av inkomsterna från metodarsenalen, vilket exempelvis rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken har kritiserat med all orsak. Regeringens skattebeslut har otvetydigt ökat inkomstskillnaderna. De har också varit ekonomiskt ineffektiva. Exempelvis reformer som företagaravdraget och skogsgåvoavdraget har punkterat skattebasen i strid med beskattningsexperternas åsikter. Genom dyra skattesänkningar har regeringspartierna närstående intressenter gynnats men för ekonomins funktion har reformerna varit skadliga. 
Beskattningens huvudmål är fiskalt: att finansiera de offentliga tjänsterna. I vårt alternativ ökas skatteinkomsterna särskilt genom att förtäta skattebaserna och genom rättvis beskattning av den underbeskattade finanssektorn. Med beaktande av effekterna av bekämpningen av svart ekonomi och kringgående av skatt skulle skatteinkomsterna öka med cirka 1,1 miljarder euro. 
Vi föreslår att beskattningen för låg- och medelinkomsttagare ska lindras. Barnfamiljer ska beaktas tack vare ett fortsatt barnavdrag för låg- och medelinkomsttagare. Skatteförhöjningar görs rättvist utan att det skadar ekonomin. Många av SDP:s skattelösningar, såsom bekämpning av svart ekonomi och kringgående av skatt, skulle sanera marknadens funktion och således skapa förutsättningar också för ekonomisk tillväxt. 
Vi skulle säkerställa en mer rättvis och med avseende på ekonomins funktion mer effektiv beskattning genom att flytta fokus från arbete och sociala förmåner till innehav. Dessutom skulle en tätare skattebas vara en central del av skattepolitiken. Beskattningen bör användas också för att finansiera utvecklingen av offentliga tjänster och social trygghet eftersom de gynnar mindre bemedlade mest. 
Beskattningens tyngdpunkt bör förskjutas från beskattning av arbete till beskattning av innehav på många sätt. SDP skulle strama upp beskattningen på arv med 59 miljoner euro genom att höja beskattningen av stora arv mest. Skattesatserna ska återställas till 2016 års nivå och dessutom ska beskattningen av gåvor och arv på över en miljon stramas åt med två procentenheter. SDP skulle höja skattesatserna på kapitalinkomstskatt från nuvarande 30 och 34 procent till 32 och 35 procent. Det skulle medföra en ytterligare skatteintäkt på 154 miljoner euro. 
Finansieringsbranschen bildar en öppning i skattebasen för moms. Vi vill täppa till hålet genom att enligt norsk modell ta i bruk en skatt för finansieringsbranschens mervärde, som skulle få in 230 miljoner euro. Dessutom vill vi ta i bruk en kraftverksskatt som skulle samla in 85 miljoner euro. Den skulle gälla kraftverk som utan egen förtjänst gynnats av systemet med utsläppshandel och andra överstora vinster baserade på energistöd. I stället för sötsaksskatten bör det beredas en ny hälsobaserad skatt som ska samla in 102 miljoner euro. Riksdagens social- och hälsovårdsutskott förutsatte detta i fjol i sitt enhälliga betänkande. Dessutom vill vi återta den överdimensionerade sänkningen av bilskatten vilket skulle ge 40 miljoner mer i intäkter 2018. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 107 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om finansieringsskatt som bereds enligt modell i de övriga nordiska länderna. 
Det behövs effektiva åtgärder mot svart ekonomi och aggressiv skatteplanering 
Kampen mot svart ekonomi har avancerat under senare år på vårt initiativ och under partiets ledning. Det är viktigt att förebygga skattefusk, höja risken att åka fast och snabba upp myndigheternas möjligheter att ingripa vid misstanke om brott. Programmet får bättre genomslag, om följderna blir allvarligare och vinning av brott kan beslagtas effektivare. 
Målet bör vara att Finland ligger i framkant i kampen mot svart ekonomi och ekonomisk brottslighet. Exempelvis genom ett utvidgat förfarande med skattenummer och effektivare tillämpning av beställaransvarslagen kan vi konkret bekämpa svart ekonomi och skattesmitning. Dessutom kan lagändringar ytterligare öka företagens ansvar för att bekämpa svart ekonomi. I den alternativa budgeten från SDPs riksdagsgrupp föreslås 13 konkreta punkter för att ingripa i svart ekonomi. Utöver dem bör resurserna för att bekämpa svart ekonomi ökas med 20 miljoner euro. 
Att bekämpa aggressiv skatteplanering hos multinationella företag, fusk med skatteparadis i internationell placeringsverksamhet och övrig svart ekonomi är viktiga mål. SDP publicerade i september 2017 ett omfattande åtgärdsprogram på 23 punkter för att kringskära internationell skatteflykt. Lagändringarna som föreslås i programmet skulle kunna genomföras bland annat med att genomföra de centrala bestämmelserna i direktivet om skatteflykt med höga ambitioner. 
Programmet ger precisering av lagstiftningen en central roll; genom den förbättras beskattningens förutsägbarhet och minskas företagens och myndigheternas administrativa börda. Direktivet om skatteflykt ska genomföras senast nästa år, men regeringen har ännu inte lämnat en enda proposition som gäller direktivet. 
Effekterna av åtgärder mot svart ekonomi och internationell skatteplanering är svåra att förutse exakt. På grundval av undersökningar i ämnet bedömer vi att statens skatteinkomster på kort sikt skulle öka med cirka 300 miljoner euro om de åtgärder vi föreslagit blir genomförda. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 108 
Riksdagen förutsätter att regeringen effektiviserar sin bekämpning av svart ekonomi och lämnar propositioner för att bekämpa svart ekonomi och således också öka skatteinkomsterna. 
Skatteändringar som främjar företagsverksamhet, sysselsättning och export 
Forskningsresultat visar att beskattningens roll i utvecklingen av företagsverksamhet och investeringsbeslut är förhållandevis liten. Vi vill stödja företagsverksamhet och sysselsättning främst genom goda offentliga tjänster. Inom skattepolitiken vill vi ha enkelhet i beskattningen. Det genomförs framförallt genom omfattande skattebaser och moderat skatteuppbörd. 
I den alternativa budgeten från SDPs riksdagsgrupp ingår ändå vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder riktade till nya företag. Vi vill höja den nedre gränsen för momspliktig verksamhet till 30 000 euro per år vilket skulle minska statens skatteinkomster med 97 miljoner euro. Genom ändringen lindras den administrativa bördan för nya och små företag vilket samtidigt skulle minska också kostnaderna för det allmänna. 
Vi vill stödja tillväxtföretag och sysselsättning genom ett så kallat anställningsavdrag som det reserveras 20 miljoner euro för. Företaget ska kunna dra av lönen för en ny anställd på resultatet för året därpå. Avdraget ska genomföras som ett regionalt försök som kan utvidgas till hela landet när det finns resultat. 
Vi föreslår också på återbäringen av energiskatten ett tillfälligt tillägg på 20 miljoner euro till den maximala nivån som EU-lagstiftningen tillåter, för att förhindra att finländskt arbete flyttas till länder med billigare produktion. Vidare skulle SDP halvera farledsavgifterna jämfört med nivån i budgeten för 2018. 
01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet 
01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster 
Vi föreslår rättvisa ändringar i inkomstskatteskalorna och inkomstskattelagen för att bidra till sysselsättning och tillväxt. Bäst kan vi garantera rättvisan genom att ta hänsyn till skattebetalningsförmågan när vi fattar skattebeslut. Den ekonomiska effektiviteten fullföljs när beskattningen är jämlik, skattebaserna täta, skattesatserna skäliga och skattelagstiftningen exakt. 
Vi vill lindra beskattningen för pensionärer med små och medelstora inkomster. Löntagarnas beskattning ska enligt den alternativa budgeten från SDPs riksdagsgrupp lindras med cirka 100 euro per år för dem som tjänar cirka 5 000 och mindre. För pensionärer ska beskattningen sjunka med 100 euro per år för månadsinkomster som understiger cirka 3 600 euro. För förmånstagare sjunker skatterna med ungefär 50 euro per år, om månadsinkomsterna är mindre än 1 800 euro. Barnfamiljer ska beaktas tack vare ett fortsatt barnavdrag för låg- och medelinkomsttagare. Däremot vill vi skärpa beskattningen av förvärvsinkomster på mer än 90 000 euro med två procent. 
Vi vill möjliggöra hushållsavdrag för låginkomsttagare genom att slopa självrisken på 100 euro helt och hållet. Ett mer rättvist hushållsavdrag blir budgetneutralt när det maximala avdraget minskas i samma mån och den andel som ersätts blir mindre. Samtidigt bör de som bor i våningshus och radhus få mer omfattande möjligheter till hushållsavdrag. 
Beskattningens tyngdpunkt bör förskjutas från beskattning av arbete till beskattning av innehav på många sätt. SDP skulle höja skattesatserna på kapitalinkomstskatt från nuvarande 30 och 34 procent till 32 och 35 procent. Det skulle medföra en ytterligare skatteintäkt på 154 miljoner euro. 
Vi vill förtäta skattebasen genom att avstå från de företagaravdrag och skogsgåvoavdrag som regeringen tagit i bruk i år. Deras effekt på sysselsättning och ekonomisk tillväxt är obefintliga och de borde därför slopas som obefogade lättnader. Dessutom bör vi avgränsa rätten att avdra överlåtelseförlust och andra förluster som begränsar skattebasen, och som bland annat hör ihop med skatteplanering. Dessa reformer skulle ge cirka 160 miljoner mer i skatteinkomster av vilket statens andel skulle vara 106 miljoner. 
Vi vill förbättra rättvisan och den ekonomiska effektiviteten i beskattningen genom att förnya beskattningen av icke börslistade bolag på grundval av den modell som finansministeriets expertgrupp under ledning av överdirektör Terhi Järvikare presenterade i februari. Det ökar skatteintäkterna med 265 miljoner euro, där statens andel är 112 miljoner euro. Som ett undantag från arbetsgruppens modell skulle vi dock inte tillämpa lindringen av utdelningsskatten på stora utdelningar som överstiger 150 000. Det är motiverat eftersom man skulle få lättnad om utdelningarna understiger en avkastning på 4 procent i förhållande till företagstillgångarna. Med de nuvarande skattesatserna som är tydligt under 4 procent skulle lättnaden fortfarande vara generös och det är därför inte befogat att utvidga den till stora placeringsavkastningar. En tyngre beskattning av stora avkastningar beaktar också bättre betalningsförmågan hos de skattskyldiga- 
Vid sidan av att förtäta beskattningen av utdelningar bör skattebasen för beskattning av kapitalinkomster förtätas på många sätt. Vi vill beskatta avkastning som samlas i placeringsförsäkringar och försäkringsskal genom att introducera en måttlig skatt som baserar sig på försäkringarnas värde och bottnar i Sveriges skattemodell. Skatteintäkterna skulle således öka med cirka 115 miljoner euro. Vi vill beskatta också placeringarna faktiska intäkter när de lyfts eller man avstår från placeringar för att stora avkastningar inte ska beskattas lättare än små. Samtidigt vill vi säkerställa att eventuella placeringsförluster för försäkringar kan dras av från motsvarande avkastning. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 109 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition med förslag till ändring av inkomstskatteskalan så att inkomstskatteprocenten för de som förtjänar över 90 000 euro höjs med två procent. 
Reservationens förslag till uttalande 110 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om ett barnavdrag som förlänger giltighetstiden för 126 a § i den gällande inkomstskattelagen. 
Reservationens förslag till uttalande 111 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om rättvisare inriktning av arbetsinkomst- och pensionsinkomstavdragets höjning så att låg- och medelinkomsttagare gynnas mer. 
Reservationens förslag till uttalande 112 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition där maximibeloppet för grundavdraget i kommunalbeskattningen höjs till 3 300 euro. 
Reservationens förslag till uttalande 113 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition med förslag till höjning av den lägre skattesatsen till 32 procent och den högre till 35 procent. 
Reservationens förslag till uttalande 114 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition där gränsen för avkastningsgraden för icke börslistade bolag sänks till 4 procent, och den skattepliktiga andelen av utdelningen höjs till 40 procent på det sätt som finansministeriets expertgrupp har föreslagit. 
Reservationens förslag till uttalande 115 
Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål bereder ett lagförslag om beskattning av placeringsförsäkringar och försäkringsskal för att beskattningen ska bli mer jämlik i förhållande till direktinvesteringar. 
Reservationens förslag till uttalande 116 
Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål lämnar en proposition om strängare åtgärder mot kringgående av skatt och aggressiv skatteplanering i multinationella företag, bland annat genom att begränsa rätten till ränteavdrag på samfunds inkomster som omfattas av inkomstskattelagen på samma sätt som 18 a § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. 
Reservationens förslag till uttalande 117 
Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål lämnar en proposition om att samfund ska betraktas som inhemska enligt 9 § 1 mom. i inkomstskattelagen om 1) samfundet är grundat i enlighet med finsk lagstiftning, 2) samfundet har registrerad hemvist i Finland eller 3) dess faktiska ledning finns i Finland. 
Reservationens förslag till uttalande 118 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om begränsning av ränteavdrag för samfund som omfattas av inkomstskatt som motsvarar det som nu gäller i näringsbeskattningen. 
Reservationens förslag till uttalande 119 
Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål lämnar en proposition om upphävande av inkomstskattelagens 30 a § om företagaravdrag. 
Reservationens förslag till uttalande 120 
Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål lämnar en proposition om upphävande av inkomstskattelagens 55 a § och 55 b § om skogsgåvoavdrag. 
Reservationens förslag till uttalande 121 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att slopa den nedre gränsen för det hushållsavdrag som avses i 127 a § i inkomstskattelagen, att sänka det maximala avdragsbeloppet med 100 euro, att sänka de maximala avdragen enligt 127 b § i inkomstskattelagen till samma nivå som 2016 och att låta hushållsavdraget omfatta sådana renoveringar i våningshus och radhus som delägarna i bostadsaktiebolaget har finansieringsansvar för. 
02. Samfundsskatt 
Avdrag för anställning av en första arbetstagare för ensamföretagare 
Redan i vår alternativbudget för 2016 föreslog vi i företagarpaketet ett anställningsavdrag för ensamföretagare. Företaget bör kunna göra ett avdrag på 20 000 euro på resultatet för året därpå. Sysselsättningsavdraget genomförs som regionalt försök som i fall av positiva resultat utvidgas till hela landet. Det avsätts 20 miljoner euro för stödet. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 122 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om avdrag för anställning av en första arbetstagare så att arbetsgivaren från räkenskapsperiodens beskattningsbara resultat kan avdra lönesumman för en första arbetstagare, dock högst 20 000 euro. 
04. Skatt på arv och gåva 
SDP skulle strama upp beskattningen på arv med 59 miljoner euro genom att höja beskattningen av stora arv mest. Skattesatserna ska återställas till 2016 års nivå och dessutom ska beskattningen av gåvor och arv på över en miljon stramas åt med två procentenheter. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 123 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att strama åt beskattningen av arv och gåvor på över 1 000 000 euro med 2 procentenheter både i skatteklass I och II och om att i övrigt återföra skattesatserna för arvs- och gåvoskatt till 2016 års nivå. 
04. Skatter och avgifter på grund av omsättning 
01. Mervärdesskatt 
Vi föreslår en strukturreform där nedre gränsen för momsplikt höjs från nuvarande 10 000 euros årlig omsättning till 30 000 euro. En reform som lockar till företagsamhet och som väsentligt underlättar för småskalig företagsverksamhet är en naturlig fortsättning på att Antti Rinne som finansminister 2015 höjde momspliktens nedre gräns från 8 500 euro till den nuvarande summan. Att höja den nedre gränsen för momsplikt kräver undantagstillstånd av EU, men det kan sannolikt fås eftersom den undre gränsen i många EU-länder är lägre än 30 000 euro. 
Enligt VATT:s undersökning hindrar den nuvarande nedre gränsen små företag från att växa. VATT bedömer också att de administrativa kostnaderna för momsrapporteringen uppgår till 1 600 euro vilket är oskäligt med tanke på en liten omsättning. Detta lindringssystem som komplicerar systemet används inte i andra EU-länder och det kan frångås. Förslaget minskar skatteinkomsterna med 97 miljoner euro. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 124 
Riksdagen förutsätter att regeringen söker undantagstillstånd enligt artikel 395 i rådets direktiv (2006/112/EG) för att höja den nedre gränsen för företags momsplikt från en omsättning på 10 000 till 30 000 euro. 
08. Punktskatter 
07. Energiskatter 
Systemet med återbäring av energiskatt bör effektiviseras för att upprätthålla konkurrenskraften för energiintensiv industri. Skatteåterbäringen till energiintensiva företag bör höjas till 90 procent av punktskattebeloppet för den del som överstiger 0,5 procent av förädlingsvärdet. Kostnadseffekten är uppskattningsvis 20 miljoner euro. Samtidigt bör återbäringssystemet utvecklas så att det effektivare än nu sporrar till att förbättra energieffektiviteten och minska utsläppen. Förhandlingar om att utveckla systemet bör föras med de centrala konkurrentländerna som har stödformer av samma typ i bruk. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 125 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om höjning av skatteåterbäringen till energiintensiva företag till den högsta möjliga nivån inom EU:s minimigränser för att stödja sysselsättningen och exporten. 
10. Övriga skatter 
03. Bilskatt 
Regeringen föreslår i enlighet med sitt program att bilskatten sänks så att effekten på skatteintäkterna är cirka 200 miljoner euro på 2019 års nivå. Samtidigt föreslår regeringen nedskärningar i den köpta kollektivtrafiken vilket leder till att tågförbindelser som är viktiga för landskapen måste upphöra. Så här stora lättnader i bilskatten är inte befogade i det rådande ekonomiska läget och vi föreslår att en del av skattelättnaden används för att säkerställa VR:s köpta trafiktjänster och återta en del andra orättvisa nedskärningar som regeringen har gjort. Intäkterna av bilskatten kunde vara 40 miljoner euro större än vad regeringen föreslår 2018. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 126 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att delvis återta lättnaderna i bilskatten och att skattelättnaden används för att säkerställa kollektivtrafiktjänsterna. 
19. Övriga inkomster av skattenatur 
06. Farledsavgifter 
Farledsavgifterna halverades 2015—2018 som ett led i svavelkompensationen och arbetsmarknadsuppgörelsen så att avgifterna sänktes främst för lastfartyg och fartyg i de högsta isklasserna. För att sänka logistikkostnaderna för exportindustrin och förbättra konkurrenskraften för de finska hamnarna är det befogat att sänka farledsavgifterna ytterligare. Farledsavgifterna ska fortsatt halveras främst för fartygen i de högsta isklasserna för vilka avgiften slopas helt. Intäkterna av avgifterna minskar med 22,4 miljoner euro. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 127 
Riksdagen förutsätter att regeringen för att främja exportens konkurrenskraft lämnar en proposition om sänkning av farledsavgifterna och i synnerhet för fartygen i de två högsta isklasserna för vilka avgifterna bör slopas helt och hållet. 
09. Övriga skatteinkomster 
Hälsobaserad skatt 
Vissa särskilda skatter gynnar folkhälsan. Sipiläs regering har ivrigt höjt tobaksskatten men drog in godisskatten trots att den hade över ett år tid på sig att bereda en hälsobaserad skatt som bättre passar ihop med EU-reglerna. I stället för godisskatten behövs en bredare, hälsobaserad skatt som rättar till den tidigare skattens orättvisa verkningar på bland annat förädlingen av naturligt socker. Den slopade godisskatten bör ersättas med en hälsobaserad skatt som riksdagens social- och hälsovårdsutskott har förutsatt i sitt enhälliga betänkande. Det är viktigt för folkhälsan att motverka fetma och livsstilssjukdomar hos barn och unga. Förebyggande åtgärder är också positiva för samhällsekonomin. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 128 
Riksdagen förutsätter att regeringen, i enlighet med social- och hälsovårdsutskottets enhälliga ståndpunkt, omedelbart inleder beredningen av bestämmelser om en hälsobaserad punktskatt på livsmedel. 
Kraftverksskatt 
Det är befogat att införa en kraftverksskatt på kraftverk som får oförtjänta vinster av handeln med utsläppsrätter samt den översubventionerade vindkraften. Skatten ska ha formen av en statlig fastighetskatt och intäkterna av den kommer enligt en försiktig uppskattning att uppgå till 95 miljoner euro. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 129 
Riksdagen förutsätter att regeringen börjar bereda en kraftverksskatt i form av en statlig fastighetsskatt som gäller kraftverk som får oförtjänta vinster av handeln med utsläppsrätter samt översubventionerade kraftverk. 
Avdelning 12 
INKOMSTER AV BLANDAD NATUR 
30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 
44. Fiskevårdsavgifter 
Regeringen höjer fiskevårdsavgiften med cirka 15 procent från och med 2018. Höjningen väntas öka det årliga inflödet från avgifterna med 1,4 miljoner euro. Reformen garanterar inte att inflödet från avgifterna ökar som önskat. Att höja priser minskar alltid betalningsbenägenheten och ökar samtidigt populariteten för kortvariga tillstånd på bekostnad av årstillstånd. 
Vi föreslår att regeringen avstår från att höja fiskevårdsavgiften under moment 30.40.51 (reservationens förslag till uttalande 71). Det innebär att intäkterna av vårdavgiften förblir på innevarande års nivå. 
Avdelning 13 
RÄNTEINKOMSTER, INKOMSTER AV FÖRSÄLJNING AV AKTIER OCH INTÄKTSFÖRING AV VINST 
03. Utdelningsinkomster och inkomster av försäljning av aktier 
01. Utdelningsinkomster, kapitalåterbäringar och nettoinkomster av försäljning av aktier 
Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra har fått in en egendom på 800 miljoner euro av vars resultat den inte delar inkomster till staten. 
Statens bolagsinnehav bör skötas omsorgsfullt så att deras värde består. Staten kan avstå från enskilda bolagsinnehav eller minska sitt innehav om det inte längre finns på statens ägarstrategi baserade orsaker. Men lönsamma innehav bör i nuläget inte säljas för att täcka behovet av budgetmedel utan medel från försäljning ska omplaceras produktivt och på ett sätt som stöder näringspolitiken. Utgångspunkten vid ägararrangemang är inte enbart försäljningspriset för bolag eller aktier, utan uppmärksamhet ägnas särskilt åt förbättring av samhällsekonomins konkurrenskraft och bättre konkurrens i ekonomin, tryggande av sektorsspecifika verksamhetsförutsättningar för inhemsk industri och näringsliv, bevarande och ökning av kompetens och tryggande av sysselsättningen. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 130 
Riksdagen förutsätter att statens särskilt intäktsbringande egendom inte bör säljas. 
04. Andel i statens penninginstituts vinst 
01. Andel i Finlands Banks vinst 
Enligt lagen om Finlands Bank intäktsförs normalt 50 procent av resultatet, medan 50 procent lämnas kvar i balansräkningen. Enligt lagen kan det dock beslutas annorlunda, om detta är motiverat med hänsyn till bankens ekonomiska ställning eller reservfondens storlek. En större intäktsföring är motiverad eftersom Finlands banks balansräkning är stark. Därför behövs inte ytterligare reservationer. Staten kan inkomstföra 60 miljoner euro mer av Finlands Banks resultat. 
Avdelning 15 
LÅN 
03. Statens nettoupplåning och skuldhantering 
01. Nettoupplåning och skuldhantering 
Den sammanlagda effekten av socialdemokraternas inkomst- och utgiftsförslag på statens nettoupplåning är en minskning med 170 miljoner euro. 
Förslag
Vi föreslår 
att riksdagen godkänner förslaget till budget för 2018 enligt utskottets betänkande men med de ändringar som föreslås i reservationen, 
att riksdagen godkänner de 130 uttalandena ovan och 
att misstroendeförklaringen i den allmänna motiveringen ovan godkänns. 
Helsingfors 11.12.2017
Krista
Kiuru
sd
Eero
Heinäluoma
sd
Maria
Tolppanen
sd
Pia
Viitanen
sd
Timo
Harakka
sd
Riitta
Myller
sd
Harry
Wallin
sd
RESERVATION 2 gröna
Allmän motivering
De grönas framtidsbudget är ett rättvist alternativ för morgondagens Finland. De gröna vill bygga ett djärvt, modernt och framåtblickande Finland där var och en har möjlighet till ett lyckligt liv. Ett mänskligt, nydanande och framtidsinriktat alternativ är möjligt utan att ta mer lån än regeringen. I de grönas budget tar staten upp knappt 3 miljarder euro i lån, vilket är ungefär lika mycket som i regeringens budgetproposition (2,96, miljarder euro). 
Mindre inkomstskillnader 
De ökade inkomstskillnaderna och ojämlikheten i samhället hör till vår tids största utmaningar. Alla drar nytta av ett samhälle med måttliga inkomstskillnader och samma möjligheter för var och en att leva ett gott liv. 
Regeringen beklagar att inkomstskillnaderna ökar, men fortsätter ändå med en ekonomisk politik där de största nedskärningarna drabbar den sociala tryggheten och jämlikheten i fråga om utbildning. Det betyder mindre jämlika möjligheter och ökad ojämlikhet. Samtidigt utnyttjas det ekonomiska rörelseutrymmet för skattelättnader som gynnar höginkomsttagarna. 
Vi vill stoppa ojämlikheten och minska inkomstskillnaderna. Vi föreslår att beskattningen av låga inkomster lindras genom en höjning av grundavdraget vid kommunalbeskattningen. Höjningen av grundavdraget gagnar dem som har de allra lägsta lönerna. Det är till nytta också för arbetslösa och pensionärer, som inte kan utnyttja skattelättnader i fråga om förvärvsinkomster. 
Beskattningen av förvärvsinkomster är tämligen progressiv. Det mest problematiska i fråga om inkomstskillnaderna är att utdelningen från icke-börsnoterade bolag beskattas mycket lätt. Beskattningen av dessa utdelningar måste stramas åt så att inkomstskillnaderna minskar. Det är motiverat också därför att de nuvarande skattelättnaderna styr utdelningspolicyn och investeringarna i fel riktning också i ett rent ekonomiskt perspektiv. 
Minska fattigdomen 
Regeringen har anpassat ekonomin genom att gå åt dem som har de allra lägsta inkomsterna. De förmåner som betalas ut av FPA, exempelvis grunddagpenning, garantipension och handikappförmåner, har frusits så att de inte ökar trots att kostnadsnivån stiger. Förra året gjordes dessutom direkta nedskärningar i förmånerna. Inte heller studiepenningen följer längre index, och regeringen har skurit ned på den med hård hand. De studerande hör till de största förlorarna under den här regeringsperioden. Nästa år kommer regeringen att skära ned också på boendestöden. 
Att skära i förmånerna till de fattigaste utgör ett värdeval som vi inte skulle behöva ta. Nedskärningarna i den sociala tryggheten har smärtsamma följder: De fattiga har blivit än fattigare och ojämlikheten i samhället har på det hela taget ökat. 
Vi föreslår att förmånerna på nytt kopplas till index och att de nedskärningar som redan gjorts kompenseras. Vi höjer studiestödet rejält och tar tillbaka nedskärningarna i bostadsbidraget. Efter höjningen binder vid studiepenningen vid index från och med 2019. Därigenom förbättrar vi de studerandes möjligheter att studera och motverkar att de som får bostadsbidrag tvingas ty sig till utkomststöd — som vi vet är den värsta flitfällan. 
Regeringens försök med basinkomst är välkommet, men begränsar sig enbart till dem som får arbetsmarknadsstöd. Försöket omfattar dessutom bara 2 000 personer. Men basinkomst handlar om mycket mer än så. Därför måste samplet breddas både kvantitativt och kvalitativt så att det omfattar fler befolkningsgrupper. 
Vi stärker jämställdheten 
De grönas framtidsbudget främjar också jämställdheten mellan könen. Genom en skattepolitik som minskar inkomstskillnaderna jämnar vi ut skillnaderna också mellan könen. De ändringar av inkomstskatten och den sociala tryggheten som vi föreslår i vår framtidsbudget höjer kvinnornas disponibla inkomster med 0,43 procent och sänker männens disponibla inkomster med 0,17 procent. 
Vi förnyar familjeledigheterna på så sätt att mammornas ställning stärks i arbetslivet och pappornas i hemmen. Pappornas ledigheter måste förlängas och det måste bli enklare för alla att utnyttja ledigheterna. Satsningarna på dagvården gör den mer attraktiv och gör det lättare för kvinnor att gå ut i eller tillbaka till arbetslivet. Vi griper oss också an våldet mot kvinnor genom att öka antalet skyddshemsplatser och bygga ut nätverket av skyddshem. 
Regeringen raserar grunden för utbildningsväsendet 
Finlands framgångar vilar på högklassig utbildning och hög kompetens. Hög utbildning och utbildningsmässig jämlikhet är ingen självklarhet utan kräver ständig omsorg på alla nivåer. Vi har i Finland förstått att satsa på kompetens också i ekonomiskt strama tider. I den globala ekonomin får kompetensen ständigt allt större betydelse. 
Regeringen har gjort historiska nedskärningar inom utbildningen. Den har skurit ned på småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen, yrkesutbildningen, yrkeshögskolorna och universiteten. Fundamenten för den finländska utbildningen har allvarligt urholkats och regeringens senaste punktinsatser kan inte rätta till de begångna misstagen. De gottgör inte för de omfattande nedskärningarna — som dessutom fortfarande är i kraft. 
Nedskärningarna äventyrar jämlikheten inom utbildningen och försvagar kvaliteten på såväl undervisningen som forskningen. På längre sikt undergräver nedskärningarna förutsättningarna för en kompetensdriven ekonomisk tillväxt. 
De gröna satsar en halv miljard på utbildning 
I vår budget för 2018 satsar vi totalt cirka en halv miljard euro på utbildningen. Mindre tilläggsanslag räcker inte till för att korrigera regeringens hot mot kompetensbasen. Vi finansierar investeringarna i utbildningen genom att skära ned på företagsstöd som är antingen direkt miljöfarliga eller ineffektiva med tanke på förnyelsen av ekonomin. 
Undersökningar visar att en högklassig småbarnspedagogisk verksamhet är ett effektivt sätt att främja barnens inlärningsmöjligheter och förebygga utslagning. Regeringen fråntog barnen jämlik rätt till dagvård. Den rätten måste nu återställas. Samtidigt måste gruppstorlekarna minskas och kvaliteten på dagvården höjas. 
I Finland deltar färre barn i småbarnspedagogik än i något annat europeiskt land. För att motverka ojämlikhet och svaga studieresultat måste vi se till att fler barn deltar. 
Vi vill erbjuda alla barn en högklassig grundläggande utbildning. Resurser måste riktas särskilt till de områden och skolor där behoven är störst. Gruppstorlekarna måste hållas tillräckligt små och utbildningen måste fortgående utvecklas så att grundskolan kan svara på förändringarna i omvärlden. 
Endast en god yrkesutbildning som är genuint tillgänglig för de unga kan ge de färdigheter som verkligen behövs i arbetslivet eller i den fortsatta utbildningen. Vi behöver fler nybörjarplatser, mer närundervisning och fler lärare. 
Finlands framgångar är beroende av hög kompetens. De studerande måste ges möjlighet att klara av studierna med gott resultat, och det är endast genom långsiktig finansiering vi kan trygga spetsforskningen och bildningen. Högskolorna behöver en anslagsökning som samtidigt beaktar regeringens tidigare indexnedskärningar. 
Stöden från Tekes spelar bevisligen en stor roll för att utveckla, kommersialisera och globalisera innovationer. Den rikliga innovativa verksamheten har varit en av Finlands styrkor, och det gäller att värna den också i fortsättningen. Därför riktar vi 40 miljoner euro till Tekes. 
Vi ökar jämlikheten i utbildningen och förebygger marginalisering 
Marginaliseringen av unga, studieavbrotten och den tilltagande nedärvningen av utbildning kräver nya åtgärder som stärker jämlikheten inom utbildningen. 
Högklassig småbarnspedagogik och grundläggande utbildning är det effektivaste sättet att minska marginaliseringen av unga, särskilt om de som behöver extra stöd kan få det. Så kallad positiv diskriminering, där extra resurser satsas på de mest behövande daghemmen och skolorna, bör införas permanent i det nationella finansieringssystemet. Vägen till en avgiftsfri småbarnspedagogik är samtidigt vägen mot en jämlik utbildning. 
De som går ut den grundläggande utbildningen utgör en riskgrupp som behöver mer stöd vid övergången till andra stadiet. De borde få lagfäst rätt till stödjande, individuell studiehandledning under övergångsfasen. Enbart en nybörjarplats på andra stadiet räcker inte, eftersom många som blivit utan stöd avbryter studierna. 
Av dem som avbryter studierna på andra stadiet gör var tredje det av ekonomiska skäl. Med bara grundskola klarar man sig inte på arbetsmarknaden i dag och brist på utbildning ökar risken för marginalisering. Det nästa målet måste vara en genuint avgiftsfri utbildning på andra stadiet, och de första stegen på den vägen måste tas omedelbart. 
Mer energi ur solen, vinden och åkrarna 
Klimatförändringen går framåt snabbare än vi trott. Temperaturerna stiger snabbare, havsnivån blir högre och vindarna blåser kraftigare än förr. Klimatkrisen kräver snabbare och mer omfattande åtgärder än regeringen nu förmår. En god klimatpolitik kan skapa möjligheter och marknader också för finländska företag. Det går rejält åt skogen om vi i en bioekonomisk eufori minskar skogarnas kolsänkor och äventyrar den biologiska mångfalden. 
Regeringens klimat- och energipolitik har en blind fläck: den vill öka utnyttjandet av bioenergi på ett sätt som halverar våra skogars kolsänka. Det omintetgör utsläppsminskningarna inom alla andra sektorer. Det betyder att Finland inte alls kommer att minska sina nettoutsläpp före utgången av 2030. 
Vi kan inte hållbart utöka avverkningarna jämfört med nuläget, utan måste i stället satsa mer på sol, vind, smarta elnät och energieffektivitet. De viktigaste åtgärder med tanke på nästa års budget är att få fart på den småskaliga energiproduktionen, skapa ett incitament för förnybar energi genom en ny modell för upphandlingsförfarande och inleda en utfasning av stöden för fossila bränslen. Alla de här åtgärderna stödjer en förnyelse av näringsstrukturen och en hållbar ekonomisk utveckling som stärker våra framtida möjligheter. 
Vi vill 2018 införa ett teknikneutralt anbudsförfarande för förnybara energikällor — och att det görs i större skala än planerat. Vi får inte bryta den positiva utvecklingen för förnybar energi, vi får inte låta den kompetens vi byggt upp försvinna och vi får inte äventyra våra exportmöjligheter. Om vi handlar snabbt kan vi övertyga marknaden om att Finland tänker stödja sig på ett brett urval förnybara energikällor och inte enbart ty sig till bioenergi. 
Vi vill i större utsträckning än regeringen främja småskalig energiproduktion i hemmen och på gårdarna. Vi föreslår att takytorna utnyttjas bättre genom att bostadsaktiebolag kan beviljas stöd för investeringar i solpaneler. Utnyttjandet av biogaserna från jordbruket bör främjas genom en särskild strategi. Kommunerna måste uppmuntras att byta ut oljepannor mot exempelvis jordvärme. 
Stöden för fossila bränslen måste fasas ut. Exempelvis beskattas torven fortfarande väldigt lindrigt trots att den har värre klimateffekter än stenkol. Dieseln och den lätta brännoljan för arbetsmaskiner får fortfarande avsevärda skattesubventioner. 
Sätt fart på omvandlingen av trafiksektorn 
Regeringen har lagt fram vissa goda förslag som styr in trafiken på en mer hållbar väg. Åtgärderna är dock inte tillräckliga för att vi ska nå upp till utsläppsmålen för trafiken. Kollektivtrafiken får alltför lite stöd medan privatbilismen får alltför mycket. De flytande bränslena framhålls överdrivet, medan elbilarna inte noteras i tillräcklig grad. Vi måste nu ta ett språng mot en mer hållbar mobilitet. 
Biobränslena bör sparas för i första hand den tunga trafiken samt flyg- och fartygstrafiken. Elektrifieringen av persontrafiken bör snabbas upp betydligt jämfört med regeringens planer. Elbilarna bör för en period på fem år befrias från bilskatt och fordonsskatt så att bilbeståndet föryngras snabbare. Samtidigt måste laddningsnätet utvecklas så att människor vågar skaffa elbilar. 
Vi vill uppdatera stöden för resor till och från arbetet utifrån målen för en minskning av utsläppen från trafiken. I nuläget uppmuntrar stöden till privatbilism också när det finns alternativ som ger mindre utsläpp. Kilometerersättningarna måste dimensioneras om så att de ersätter alla kostnader som uppstår till följd av användning av bilen, men däremot endast ersätter en del av kostnaderna för ägandet. Det behövs också en omstrukturering av avdragen för resor till och från arbetet, så att avdragen bemöter de olika trafikformerna mer rättvist. 
Vi vill flytta trafiken från vägarna till spåren. Det kräver förbättringar av bannätet och satsningar på tågtrafiken. Regeringens nedskärningar av tågtrafiken tvingar de resande att använda bil och gör samtidigt rörligheten mer ojämlik. Planerna på förbättringar av bannätet måste påskyndas. Det gäller i synnerhet huvudbanan mellan Helsingfors och Tammerfors. 
Regeringen anvisar extra anslag för att utveckla hållbara trafikformer i de stora stadsregionerna. Motsvarande utvecklingspengar behövs också i de medelstora städerna, där befolkningsunderlaget och samhällsstrukturen inte tillåter tunga kollektivtrafiklösningar men där det i stället är möjligt att utveckla trafiken med hjälp av digitalisering, utveckling av tjänsterna och främjande av lätt trafik. 
Miljöskadliga och ineffektiva företagsstöd måste gallras ut 
De gröna väljer att satsa på utbildning och kompetens och i stället gallra ut miljöskadliga stöd och ineffektiva företagsstöd. Vår ekonomi moderniseras effektivare genom satsningar på kompetens, forskning och innovation. 
Vi betalar i dagsläget cirka 4 miljarder i företagsstöd. Endast 11 procent av stöden stödjer ekonomin, och det finns klara bevis för att många av stöden är ineffektiva. En del av stöden är direkt kopplade till användningen av fossila bränslen. Genom att gallra ut stöd kan vi förnya näringarna och nå upp till klimatmålen. Vi föreslår därför att åtskilliga miljöskadliga och ineffektiva företagsstöd skärs ned eller slopas helt. 
Vår värdefulla natur behöver skydd 
Finland har förbundit sig att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden senast 2020, men i stället hotar mångfalden reduceras. Regeringens stora avverkningsmål står i olöslig konflikt med målet att stoppa utarmningen. Nu behövs det betydande satsningar på naturskydd. 
På sistone har Forststyrelsen väckt uppseende efter avverkningar i friluftsområden och gamla skogar. Resultatmålet för affärsverket Forststyrelsen kommer att höjas ytterligare nästa år. Vi skulle i stället sänka resultatmålet för Forststyrelsen och minska på de ohållbara avverkningarna. 
Vi vill satsa på förvärv av naturskyddsområden och på vård av skogsnaturen. Vi föreslår att Metso-programmet verkställs snabbare än regeringen planerar. Vi höjer också anslagen för att stärka livskraften hos hotade och sårbara fiskbestånd. Samtidigt förbättras också betingelserna för naturturism. 
Miljöorganisationerna utför ett värdefullt arbete inom miljöupplysning och miljöfostran. Dessutom har de fått en ökande roll inom uppföljningen av beslut och laglighetskontrollen, så de behöver mer resurser för att kunna stärka verksamheten. 
Vi måste bära vårt ansvar 
I världen pågår den värsta flyktingkrisen sedan andra världskriget. Över 20 miljoner människor är på flykt utanför hemlandets gränser. Vi vill främja freden och hjälpa människorna i ursprungsländerna, så att de inte behöver lämna sina hem. Vi vill att Finland bär sitt globala ansvar och höjer flyktingkvoten till 2 500 nästa år. 
De som är på flykt behöver å sin sida säkra rutter till skyddade platser. Regeringen har de senaste åren stramat åt asylpolitiken radikalt. Erfarna asyljurister menar att de asylsökandes rättsskydd är i fara. Det finns en risk för att asylprocessen inte identifierar dem som befinner sig i en utsatt ställning. 
Finlands asylprocess måste rättas till och vi måste satsa på integrationen av invandrare. För oss gröna är varje länk i den här kedjan viktig. Det måste göras en samlad bedömning av asylpolitiken och asylförfarandet och Migrationsverket måste få de resurser som behövs för en god asylprocess och för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna tillgodoses. 
Det är i praktiken kommunerna som svarar för integrationen av invandrare, men de ersättningar de får för detta sackar efter utvecklingen. Därför vill vi höja ersättningarna. Det ligger i hela samhällets intresse att satsa på integrationen och få ut invandrarna i arbetslivet. 
Utvecklingssamarbetet är det mest humana sättet att minska fattigdomen och människors utsiktslöshet. Finlands anslag för utvecklingssamarbetet har sjunkit till under 0,4 procent av bruttonationalinkomsten. De massiva nedskärningarna gör det omöjligt att hjälpa människorna i deras hemländer. Anslagen för egentligt utvecklingssamarbete måste snabbt höjas. I dagens läge behöver också fredsarbetet och Förbundet för mänskliga rättigheter mer stöd. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 1 
Riksdagen förutsätter att regeringen snabbt vidtar åtgärder för att minska inkomstskillnaderna och ojämlikheten i samhället. 
Reservationens förslag till uttalande 2 
Riksdagen förutsätter att regeringen snabbt vidtar åtgärder för att minska fattigdomen och att den återtar frysningarna och nedskärningarna av folkpensionsindex. 
Reservationens förslag till uttalande 3 
Riksdagen förutsätter att regeringen förbättrar försöket med basinkomst genom att utvidga mängden personer som omfattas av försöket och genom att förlänga försökets varaktighet. 
Reservationens förslag till uttalande 4 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att bredda bedömningen av sina propositioners konsekvenser särskilt för familjer, barn och jämställdheten. 
Reservationens förslag till uttalande 5 
Riksdagen förutsätter att regeringen snabbt reviderar familjeledighetssystemet så att familjerna får ökad valfrihet och pappornas kvoterade andel förlängs. 
Reservationens förslag till uttalande 6 
Riksdagen förutsätter att regeringen noggrant utreder behovet av ändringar i och utvecklingen av boendestödsystemen och tills vidare avhåller sig från att göra enskilda ändringar i bostadsbidraget. 
Reservationens förslag till uttalande 7 
Riksdagen förutsätter att regeringen satsar starkare på offentliga investeringar såsom reparation av mögelskolor och förbättring av spårvägsförbindelser. 
Reservationens förslag till uttalande 8 
Riksdagen förutsätter att regeringen stärker resurserna för att bekämpa svart ekonomi och tar en mer aktiv roll i att utrota internationell skattesmitning. 
Reservationens förslag till uttalande 9 
Riksdagen förutsätter att regeringen snabbt vidtar åtgärder för att stärka finansieringen av utbildnings- och forskningssystemet och göra tillgången till utbildning mer jämlik. 
Reservationens förslag till uttalande 10 
Riksdagen förutsätter att regeringen snabbt vidtar åtgärder för att införa avgiftsfri småbarnspedagogik för barn från 5 och uppåt. 
Reservationens förslag till uttalande 11 
Riksdagen förutsätter att regeringen inför en modell med effektiviserad studiehandledning för att stärka stödet i samband med övergångsfaserna och reserverar finansiering för ändamålet. 
Reservationens förslag till uttalande 12 
Riksdagen förutsätter att regeringen snabbt vidtar åtgärder för att främja jämlikheten inom utbildningen så att studierna på andra stadiet görs avgiftsfria för de studerande också i fråga studiematerial och studieredskap. 
Reservationens förslag till uttalande 13 
Riksdagen förutsätter att regeringen återtar de indexfrysningar som gäller statsandelsindex för olika utbildningsformer. 
Reservationens förslag till uttalande 14 
Riksdagen förutsätter att regeringen målmedvetet går in för att höja ambitionsnivån för Finlands klimatpolitik så att Finland når upp till målen i Parisavtalet. 
Reservationens förslag till uttalande 15 
Riksdagen förutsätter att regeringen i sina planer för att öka användningen av bioenergi beaktar de vetenskapliga rönen om avverkningarnas effekter på kolsänkans storlek och avstår från att eftersträva ökade avverkningar. 
Reservationens förslag till uttalande 16 
Riksdagen förutsätter att regeringen målmedvetet vidtar åtgärder för att gallra ut stöd för fossil energi som är skadlig för klimatet och miljön. 
Reservationens förslag till uttalande 17 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att påskynda småskalig produktion av förnybar energi. 
Reservationens förslag till uttalande 18 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar intensivare åtgärder för att främja elbilarna och stärka den infrastruktur som behövs för dem. 
Reservationens förslag till uttalande 19 
Riksdagen förutsätter att regeringen snabbt vidtar åtgärder för att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden bland annat genom att höja anslagen för förvärv av naturskyddsområden. 
Reservationens förslag till uttalande 20 
Riksdagen förutsätter att regeringen utarbetar en schemalagd plan för hur Finland ska nå en andel på 0,7 procent av bruttonationalinkomsten för anslagen till utvecklingssamarbetet. 
Reservationens förslag till uttalande 21 
Riksdagen förutsätter att regeringen höjer flyktingkvoten avsevärt. 
Reservationens förslag till uttalande 22 
Riksdagen förutsätter att regeringen säkerställer att de mänskliga rättigheterna respekteras genom att förbättra kvaliteten på asylprocessen. 
Reservationens förslag till misstroende 
Regeringens nedskärningar inom utbildningen äventyrar jämlikheten inom utbildningen och försvagar kvaliteten på såväl undervisningen som forskningen. Det rörelseutrymme som den ekonomiska tillväxten ger utnyttjas av regeringen för att ge de välbeställda skattelättnader, samtidigt som den sociala tryggheten fortfarande skärs ned. Det ökar inkomstskillnaderna och ojämlikheten i samhället. Regeringens oförmåga att förnya ekonomin och gallra ut miljöskadliga stöd försvagar möjligheterna att bekämpa klimatförändringen och att dra nytta av de möjligheter till tillväxt som brytningen i energisektorn ger upphov till. Också utvecklingssamarbetet och naturskyddet behöver större resurser, om vi vill bygga upp en bättre framtid för Finland och världen. Följaktligen konstaterar riksdagen att regeringen inte har riksdagens förtroende. 
Detaljmotivering
ANSLAG 
Huvudtitel 24 
UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
30. Internationellt utvecklingssamarbete 
66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år) 
Budgetpropositionen vidmakthåller de omfattande nedskärningarna i egentligt utvecklingssamarbete och verkställer de tilläggsnedskärningar på 25 miljoner euro som fastställdes vid ramförhandlingarna 2016. Genom dessa beslut faller finansieringsnivån för utvecklingssamarbetet långt från FN:s rekommendation som är 0,7 procent. Bedömningen enligt budgetboken är att andelen utvecklingssamarbete av bnp nästa år är 0,38 procent. År 2014 nådde Finland redan nivån 0,6 procent bland annat genom att styra inkomster från utauktionerade utsläppsrätter till utvecklingssamarbete. 
Målet med utvecklingssamarbetet är att eliminera fattigdom och ojämlikhet och främja en hållbar utveckling. Det är viktigt att Finland på ett trovärdigt sätt eftersträvar det internationella målet på 0,7 procent i regeringsprogrammet och säkerställer att utvecklingssamarbetet fortfarande bistår de allra fattigaste människorna och att en andel av bruttonationalinkomsten på 0,2 procent i enlighet med våra internationella åtaganden styrs till de fattigaste LDC-länderna. 
Många centrala medborgarorganisationer inom utvecklingssamarbete har tvingats skära ner sina funktioner när finansieringen har skurits ner med upp till 40 procent. Det strider mot resultaten av evalueringar av verksamheten inom självständiga programbiståndsorganisationer där det konstateras att frivilligorganisationernas arbete är kostnadseffektivt och når mångsidiga resultat också under svåra omständigheter. I propositionen kanaliseras 65 miljoner euro till frivilligorganisationernas utvecklingssamarbete. Det är cirka 7 procent av allt utvecklingssamarbete i Finland. 
Under momentet för finansplaceringarna för utvecklingssamarbete beviljas 130 000 000 euro vilket är cirka 15 procent av Finlands totala finansiering av utvecklingssamarbete. Regeringen styr således en betydande summa som anslag utanför ramen till finansplaceringar för utvecklingssamarbete. Finansplaceringar må ha sin plats i utvecklingssamarbetet, men de bör avkrävas samma resultat, insyn och främjande av mänskliga rättigheter som annat utvecklingssamarbete. 
Under 2015 upplevde också Finland en flyktingkris av aldrig förr skådade dimensioner. Vid hanteringen av den har Finland betonat vikten av att ta itu med kriser redan där de börjar och ingripa i problemens fundamentala orsaker. Utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd är effektiva metoder för att förebygga och lösa kriser. Också stödet från Finlands fredsmedling kanaliseras genom anslagen för utvecklingssamarbete. 
Nedskärningarna har oundvikligen konsekvenser för miljoner människors liv i utvecklingsländerna och också för bilden av Finland och landets inflytande i det internationella samfundet och för vår ställning som nordisk aktör. Med den nuvarande nivån på utvecklingsfinansieringen blir Finlands stöd till många FN-organisationer blygsamt och det inverkar också på finländarnas möjligheter att påverka FN-organisationernas verksamhet. Finland har under åratal varit en av de största finansiärerna av FN:s miljöprogram UNEP och vi har haft ett större inflytande i organisationen än vad vår storlek förutsätter. Nedgången i UNEP:s finansiering är exempel på ett illa valt sparobjekt i internationella organisationer. Miljö- och klimatfrågorna bör förbli Finlands prioritering. Nedskärningarna har häftigt drabbat också FN:s utvecklingsorganisation UNDP som har en viktig roll bland annat för koordineringen av FN:s länderprogram. 
FN:s mål för hållbar utveckling samt klimatavtalet från Paris kräver att de utvecklade länderna bidrar med mer finansiering för att bekämpa klimatförändringen. Under föregående regering skapades ett av de mest innovativa instrumenten för att finansiera utvecklingssamarbetet, användning av inkomster från utauktionerade utsläppsrätter i sin helhet till utvecklingssamarbete, framför allt internationella klimat- och miljöprojekt. Denna finländska innovation har rönt mycket beröm runtom i världen. I budgetpropositionen lämnas möjligheten att ens delvis kanalisera inkomsterna från utauktionerade utsläppsrätter till utvecklingssamarbetet outnyttjad. 
Omfattande nedskärningar i biståndet till människor i de minst utvecklade staterna står i stark konflikt med principen att människor ska hjälpas i sina hemländer eller närområden. Utvecklingssamarbetet har skapat levnadsmöjligheter, perspektiv och hopp där omständigheterna driver människor på flykt undan krig, hungersnöd eller miljöomställningar. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 24.30.66 med 125 000 000 euro för egentligt utvecklingssamarbete. 
Det är enligt utrikesutskottets budgetutlåtande motiverat att i budgeten för 2018 höja anslaget för frivilligorganisationernas utvecklingssamarbete. Stödet till organisationerna håller i praktiken åter på att minska när stödet till utvecklingsorganisationernas kommunikations- och globaliseringsfostran (VGK-stödet) överförs att förvaltas av Utbildningsstyrelsen och sökas av utbildningsanordnarna (kommuner och privata läroanstalter). Genom VGK-stödet har frivilligorganisationerna genomfört en mångsidig verksamhet för att främja ett globalt ansvar. Av detta arbete har utbildningssamarbetet varit endast en del. Stödet har också använts till kampanjer, högkvalitativ mediekommunikation och för att vägleda företag i ansvarsfull affärsverksamhet. Organisationernas arbete för globalfostran och utvecklingskommunikation har ingen annan stödform. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 23 
Riksdagen förutsätter att regeringen ökar finansieringen för frivilligorganisationernas utvecklingssamarbete. Genom stödet för kommunikations- och globalfostran möjliggörs också i fortsättningen organisationernas självständiga och mångsidiga arbete kring utvecklingsfrågor och det kan fortsättningsvis i sin helhet sökas av frivilligorganisationerna. 
Huvudtitel 25 
JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Domstolar och rättshjälp 
03. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år) 
Den grå ekonomin minskar skatteinflödet och undergräver samhällets förmåga att tillförsäkra oss alla basservice och ett välfärdssamhälle. Företag som kringgår skatter får orättvisa konkurrensfördelar. De som tvingas bära upp välfärdssamhället är de vanliga människorna och de små och medelstora företagen som inte har möjligheter eller vilja till skattearrangemang. 
EU-länderna väntas förlora upp till 1 000 miljarder euro per år på grund av grå ekonomi och skattesmitning. Det här är mer än ländernas gemensamma hälso- och sjukvårdsbudget. I Finland omfattar den grå ekonomin 10—14 miljarder euro, vilket motsvarar mer än fem procent av bruttonationalprodukten. 
Myndighetssamarbetet spelar en nyckelroll i att bekämpa grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. En flaskhals kan spoliera hela kedjan. Myndighetssamarbetet kan väsentligt förbättras genom bättre samordning och informationsutbyte. Framför allt myndighetssamarbete i realtid har visat sig vara ett effektivt sätt att ingripa mot dold brottslighet. Även riksdagen har förutsatt åtgärder för att förbättra förutsättningarna för informationsutbyte och övrig samverkan mellan myndigheterna. Men det kräver också stora resurser. 
Under de senaste decennierna har vi satsat på att bekämpa grå ekonomi. Om vi vill att den här utvecklingen ska fortgå måste nivån på resurserna tryggas. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 25.10.03 med 2 000 000 euro till domstolarna för bekämpning av grå ekonomi. 
30. Åklagarna 
01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Den grå ekonomin minskar skatteinflödet och undergräver samhällets förmåga att tillförsäkra oss alla basservice och ett välfärdssamhälle. Företag som kringgår skatter får orättvisa konkurrensfördelar. De som tvingas bära upp välfärdssamhället är de vanliga människorna och de små och medelstora företagen som inte har möjligheter eller vilja till skattearrangemang. 
EU-länderna väntas förlora upp till 1 000 miljarder euro per år på grund av grå ekonomi och skattesmitning. Det här är mer än ländernas gemensamma hälso- och sjukvårdsbudget. I Finland omfattar den grå ekonomin 10—14 miljarder euro, vilket motsvarar mer än fem procent av bruttonationalprodukten. 
Myndighetssamarbetet spelar en nyckelroll i att bekämpa grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. En enda flaskhals kan spoliera hela kedjan. Myndighetssamarbetet kan väsentligt förbättras genom bättre samordning och informationsutbyte. Framför allt myndighetssamarbete i realtid har visat sig vara ett effektivt sätt att ingripa mot dold brottslighet. Även riksdagen har förutsatt åtgärder för att förbättra förutsättningarna för informationsutbyte och övrig samverkan mellan myndigheterna. Men det kräver också stora resurser. 
Under de senaste decennierna har vi satsat på att bekämpa grå ekonomi. Om vi vill att den här utvecklingen ska fortgå måste nivån på resurserna tryggas. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 25.30.01 med 2 000 000 euro till åklagarväsendet för bekämpning av grå ekonomi. 
Huvudtitel 26 
INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Polisväsendet 
01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Den grå ekonomin minskar skatteinflödet och undergräver samhällets förmåga att tillförsäkra oss alla basservice och välfärdsstaten. Företag som kringgår skatter får orättvisa konkurrensfördelar. De som tvingas bära upp välfärdssamhället är de vanliga människorna och de små och medelstora företagen som inte har möjligheter eller vilja till skattearrangemang. 
EU-länderna väntas förlora upp till 1 000 miljarder euro per år på grund av grå ekonomi och skattesmitning. Det här är mer än ländernas sammanlagda hälso- och sjukvårdsbudgetar. I Finland omfattar den grå ekonomin 10—14 miljarder euro, vilket motsvarar mer än fem procent av bruttonationalprodukten. 
Myndighetssamarbetet spelar en nyckelroll i att bekämpa grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. En enda flaskhals kan spoliera hela kedjan. Myndighetssamarbetet kan väsentligt förbättras genom bättre samordning och informationsutbyte. Framför allt myndighetssamarbete i realtid har visat sig vara ett effektivt sätt att ingripa mot dold brottslighet. Även riksdagen har förutsatt åtgärder för att förbättra förutsättningarna för informationsutbyte och övrig samverkan mellan myndigheterna. Men det kräver också stora resurser. 
Under de senaste decennierna har vi satsat på att bekämpa svart ekonomi. Om vi vill att den här utvecklingen ska fortgå måste nivån på resurserna tryggas. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 26.10.01 ökas med 2 000 000 euro till polisen för bekämpning av grå ekonomi. 
40. Invandring 
01. Migrationsverkets och statliga förläggningars omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
En asylprocess av god kvalitet och baserad på mänskliga rättigheter är en nödvändighet i en rättsstat. Migrationsverket bör se till att alla asylsökandes asylansökningar behandlas utifrån de bästa och mest tillförlitliga uppgifterna och med respekt för individens rättssäkerhet. Varje sökandes ansökan måste behandlas individuellt. 
Asylprocessen bör vara transparent och konsekvent och den sökande bör ges adekvat information om processens fortskridande. Det måste anslås tillräckligt med resurser för detta. Systemet för asylutredning måste utvecklas för att tortyroffer bättre ska kunna identifieras, likaså bör det i fråga om minderåriga sökande uppmärksammas särskilt att barnets bästa tas i betraktande. Exempelvis tagande i förvar bör undvikas. 
Varje asylsökande måste garanteras en möjlighet att få tillräcklig rättshjälp och tillgång till en kompetent assistent och tolk under hela processen, särskilt under asylsamtalet. Bristande språkkunskap, misstro mot myndigheter och många slags svåra livssituationer och traumatiska erfarenheter ökar rättshjälpens betydelse i fråga om att lämna väsentliga uppgifter och även i fråga om processens styrande verkan. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 26.40.01 med 5 000 000 euro för att förbättra kvaliteten på asylprocessen. 
Huvudtitel 28 
FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Beskattningen och Tullen 
01. Skatteförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Den grå ekonomin minskar skatteinflödet och undergräver samhällets förmåga att tillförsäkra oss alla basservice och välfärdsstaten. Företag som kringgår skatter får orättvisa konkurrensfördelar. De som tvingas bära upp välfärdssamhället är de vanliga människorna och de små och medelstora företagen som inte har möjligheter eller vilja till skattearrangemang. 
EU-länderna väntas förlora upp till 1 000 miljarder euro per år på grund av grå ekonomi och skattesmitning. Det är mer än ländernas sammanlagda hälso- och sjukvårdsbudgetar. I Finland omfattar den grå ekonomin 10—14 miljarder euro, vilket motsvarar mer än fem procent av bruttonationalprodukten. 
Myndighetssamarbetet spelar en nyckelroll i att bekämpa grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. En enda flaskhals kan spoliera hela kedjan. Myndighetssamarbetet kan väsentligt förbättras genom bättre samordning och informationsutbyte. Framför allt myndighetssamarbete i realtid har visat sig vara ett effektivt sätt att ingripa mot dold brottslighet. Även riksdagen har förutsatt åtgärder för att förbättra förutsättningarna för informationsutbyte och övrig samverkan mellan myndigheterna. Men det kräver också stora resurser. 
Under de senaste decennierna har vi satsat på att bekämpa grå ekonomi. Om vi vill att den här utvecklingen ska fortgå måste nivån på resurserna tryggas. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 28.10.01 ökas med 2 000 000 euro till beskattaren för bekämpning av grå ekonomi. 
90. Stöd till kommunerna 
Kommunerna har massor av skolor, daghem och vårdanstalter med mögel-och fuktskador. Enligt utredningar finns det problem med inomhusluften i klart över hälften av skolorna och daghemmen, och betydande fuktskador finns i 12–18 procent av våningsytan i skolorna och daghemmen och i 20–26 procent av våningsytan i vårdanstalter. I mögel- och fuktskadade lokaler vistas upp till 300 000 personer av vilka en stor del är barn och ungdomar. En del av dem har tvingats vistas i mögelbyggnader i åratal och insjuknat för resten av livet. Läget är oskäligt. 
Problemen med inomhusluft har varit kända i 25 år. I stället för att saken skulle ha åtgärdats har det eftersatta underhållet fördubblats under denna tid. Beloppet på eftersatt underhåll i skolor, daghem och vårdanstalter uppgår redan till cirka 4,65 miljarder euro. Nu är rätt tid att bli kvitt denna skuld när räntorna är låga och behovet av arbetstillfällen är särskilt trängande. 
Gröna riksdagsgruppen föreslår att staten stödjer projekt för ombyggnad av läroanstalter och daghem samt verksamhetsenheter inom social- och hälsovårdsområdet med 100 miljoner euro under tre år. Stödet ska beviljas kommunerna på ansökan främst till projekt som säkerställer sunda och trygga verksamhetsmiljöer. Stödet per projekt ska vara 15—25 procent av projektens godtagbara kostnader. Som ett villkor för stödet ska kommunerna förbinda sig att underhålla och reparera sina fastigheter på ett långsiktigt, hållbart och föregripande sätt. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 24 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att påskynda kommunernas ombyggnadsprojekt. 
30. Statsandel till kommunerna för ordnande av basservice (förslagsanslag) 
Undersökningar visar att en högklassig småbarnspedagogisk verksamhet är ett effektivt sätt att främja barnens välmående och skolfärdigheter och förebygga utslagning. Regeringen bör säkra de resurser som behövs för att garantera en högklassig småbarnspedagogik, personalens arbetshälsa och små gruppstorlekar. 
Deltagarfrekvensen i småbarnspedagogisk verksamhet är i Finland bland de lägsta i Europa. I synnerhet barnen till lågutbildade föräldrar och invandrare är underrepresenterade. Barnets rätt till småbarnspedagogik kan inte vara beroende av föräldrarnas arbetsmarknadsposition. Det handlar i främsta rummet om barnets rättighet, inte förälderns. Särskilt därför bör man på riksnivå fokusera på positiv särbehandling inom småbarnspedagogiken. 
Utredningar visar att den subjektiva rätten till dagvård jämnar ut social ojämlikhet som relaterar till utbildning och inkomstnivå och förebygger att existerande problem fördjupas. Den är en av de viktigaste stödåtgärderna för barnskyddets öppenvård och att begränsa den kan öka kostnaderna för barnskyddet. 
Barnets rätt till småbarnspedagogik kan inte vara beroende av föräldrarnas arbetsmarknadsposition. Det handlar i främsta rummet om barnets rättighet, inte förälderns. Men samtidigt stödjer den subjektiva rätten till dagvård familjer, arbetsgivare och i vidare bemärkelse hela samhället. 
Inom småbarnspedagogik finns definierade mål för småbarnspedagogiken som är goda, krävande och som kräver pedagogisk kompetens. Att genomföra dem kräver barngrupper av lämplig storlek och en tillräcklig dimensionering av arbetstagare med pedagogisk utbildning för varje barngrupp. Att öka gruppstorlekarna och minska antalet professionella pedagoger i dagvården försvagar småbarnspedagogikens kvalitet. 
Att försvaga vårdardimensioneringen ökar också belastningen på den redan fysiskt och psykiskt tunga, lågavlönade och kvinnodominerade branschen, och försvagar sysselsättningen i branschen. Regeringen har inte gjort en adekvat bedömning av propositionens konsekvenser för jämställdheten eller barnets bästa. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 25 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att återinföra rätten till dagvård på heltid. 
Reservationens förslag till uttalande 26 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att återställa den tidigare vårdardimensioneringen i småbarnspedagogiken. 
Reservationens förslag till uttalande 27 
Riksdagen förutsätter att regeringen uppmuntrar/styr kommunerna till att rikta in resurser för småbarnspedagogik starkare till de daghem och regioner där stödbehovet är störst. 
91. Stöd för sysselsättningen och näringslivet 
41. Energiskattestöd (förslagsanslag) 
Nedskärningarna i utbildningen bör ersättas genom att skära ner miljöskadliga stöd. Det finns 11 skattesubventioner som riktas enbart till energiskatteinkomster och deras totala belopp överstiger två miljarder euro. 
Det tills vidare mest betydande av skattesubventionerna under energiskattemomentet är att bränslet för arbetsmaskiner beskattas under normen. Skattesubventionen uppstår av att vissa arbetsmaskiner har getts rätt att köra på lätt brännolja, som beskattas lindrigare än diesel. Lätt brännolja används bland annat i mobila arbetsmaskiner med dieselmotor och i jord- och skogsbruksmaskiner. 
År 2018 väntas den här skattesubventionen uppgå till 454 miljoner euro. Vi föreslår att skattesubventionen skärs ner med en knapp fjärdedel. Tekniskt kan detta genomföras exempelvis så att de som använder lätt brännolja övergår till att använda diesel, men en del av skatten återbärs till dem i samband med beskattningen. Ett motsvarande återbäringssystem har skapats exempelvis för jordbruksföretag. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 28 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att skära ner skattestödet för lätt brännolja. 
Skatteåterbäringarna för energiintensiva företag riktas nu till storföretag och huvudsakligen för att upprätthålla en förorenande ekonomi. Skattelättnader för företag som förbrukar mycket energi strider mot Finlands miljömål eftersom skattestödet urvattnar incitamenten för företagen att finna utsläppssnåla lösningar och förbättra sin energiprestanda. 
Statens ekonomiska forskningscentral konstaterar i sin färska undersökning från 2016 att återbäringar av energiskatt har blivit ett omfattande skattestöd för storföretag som förbrukar mycket energi. Staten förlorar årligen 200 miljoner euro i skatteinkomster utan att få någonting i gengäld eftersom ingenting pekar på att stödet förbättrar företagens konkurrenskraft. Företagens konkurrenskraft beror inte på energiskatten. 
Att stöden från energiskatten inte stöder ekonomin beror på att industrin också annars betalar betydligt mindre för el i Finland än exempelvis i Danmark, Tyskland och Storbritannien, och att företagens energiskatter före återbäringen i genomsnitt bara utgjorde 1—2 procent av omsättningen åren 2011—2014. Sättet att beräkna energiskatteåterbäringarna gynnar stora företag och följaktligen hamnar över 95 procent av återbäringarna hos internationella storföretag. 
”Stöd till jordbruket” under samma moment 28.91.41 föreslås inte bli minskat. Men detta stöd bör under de närmaste åren förnyas så att det motiverar jordbruket att övergå till att använda hållbar förnybar energi. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 29 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att eliminera skattestöd som är ineffektiva och skadliga för miljön, såsom skatteåterbäring till energiintensiva företag. 
Huvudtitel 29 
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogisk verksamhet 
30. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik (förslagsanslag) 
Regeringen skär i den allmänbildande utbildningen. Mest känns nedskärningarna hos de studerande som behöver särskilt stöd. Genom att ge alla barn en god erfarenhet av grundskolan förebygger vi utslagning på ett kostnadseffektivt sätt. Positiv särbehandling, det vill säga att avsätta extra resurser för regioner och skolor som mest behöver det, har konstaterats vara ett mycket effektivt sätt att förlänga barnens fortsatta skolgång. Vi bör således mer än förr rikta in utbildningsfinansiering till dem som gagnas mest av den. 
Den förberedande undervisningen inför grundläggande undervisning främjar integrationen och ger elever med olika bakgrund en bättre början på skolgången. Satsningar på den förberedande undervisningen underlättar vardagen för alla som studerar och undervisar i grundskolan. Samtidigt får vi besparingar på längre sikt. 
Genom anslag för mindre elevgrupper har utbildningsanordnare kunnat anställa resurslärare för att för en ökning av delade lektioner och samtidig undervisning. Pengarna har använts för att anställa behöriga lärare som stöd för svagare elever, främja inlärning och förbättra kvaliteten på undervisningen. Det gynnar alla barn att grupperna förblir tillräckligt små eftersom det ger möjligheter till individuellt bemötande. 
Kvalitetspengarna för den allmänbildande utbildningen har använts för pedagogisk utveckling av arbetskulturen i den förberedande undervisningen och i den grundläggande utbildningen och för projekt som ökar skoltrivseln och samarbetet mellan hem och skola. Pengarna har också gått till att lära utbildningsanordnarna att använda digitala hjälpmedel i undervisningen. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 29.10.30 med 70 000 000 euro för allmänbildande utbildning. 
31. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag) 
Konkurrenskraftsavtalet innebär större nedskärningar av anslaget till det fria bildningsarbetet än man hittills räknat med. I konkurrenskraftsavtalet avtalades att de besparingar som kommer av längre arbetstider och nedskurna semesterpenningar används för att sänka arbetsgivaravgifterna. Men i avtalet ingick också att bara den offentliga sektorn tvingas kompensera för nyttan av sänkta arbetsgivaravgifter genom ytterligare nedskärningar. Nedskärningarna på grund av konkurrenskraftsavtalet kom som en överraskning för aktörerna inom det fria bildningsarbetet eftersom de endast skulle drabba den offentliga sektorn, och aktörerna inom det fria bildningsarbetet är inte offentliga utan privata aktörer. 
Till fritt bildningsarbete hör medborgarinstitut, folkhögskolor, studiecentraler, sommaruniversitet och idrottsinstitut, och vid dessa studerar årligen cirka en miljon människor. De nedskärningar som följer av konkurrenskraftsavtalet inverkar kraftigt på det fria bildningsarbetet eftersom läroanstalterna kan bli tvungna att gallra i kursutbudet eller höja kursavgifterna. Höjda kursavgifter påverkar direkt människors möjligheter att delta i utbildning och kurser. I värsta fall kan nedskärningarna leda till uppsägningar. 
Det fria bildningsarbetet är mycket betydelsefullt eftersom det erbjuder alla en möjlighet att studera och utbilda sig. Det ger också en ram för ett livslångt lärande. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 29.10.31 med 1 000 000 euro för understöd till läroanstalter för fritt bildningsarbete. 
20. Yrkesutbildning 
30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningen (förslagsanslag) 
Att skära ned på yrkesutbildningen är alltså det samma som att skära av de ungas väg till en god framtid. En högkvalitativ yrkesutbildning ger färdigheter för fortsatta studier, arbetsliv och yrke. 
De nedskärningar som redan gjorts i yrkesutbildningen syns bland annat i att lärarna och närundervisningen minskar och att utbudet på utbildning krymper. Dessutom försvagas den regionala tillgången till utbildning betydligt. För att trygga kvaliteten på yrkesutbildningen och minska ojämlikheten måste de nedskärningar i yrkesutbildningen som genomförts under regeringsperioden återtas. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 29.20.30 med 80 000 000 euro för yrkesutbildning. 
40. Högskoleundervisning och forskning 
50. Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år) 
Utbildningen i Finland från småbarnspedagogik till högstadiet står inför stora utmaningar: statens och kommunernas sparbeting har ansträngt resurserna till bristningsgränsen och undervisningens kvalitet lider. Undervisningsgrupperna blir större och bildningstanken förlorar terräng till en trång ekonomisk tankevärld. Högskolorna utsattes för nedskärningar redan under föregående regeringsperiod, och i förvaltningen kan det inte sparas ytterligare. Att frysa universitetsindex ökar sparbetingens hävstångseffekt. 
Jämlikheten i utbildningen är i fara då skillnaderna mellan skolorna ökar och det blir vanligare att utbildning går i arv. Bildning, fostran och undervisning måste också ses som ett värde. Eleverna behöver i skolor och universitet uppmuntrande lärare som visar dem framåt och personalen behöver stabil finansiering och stöd för sitt arbete. 
Nedskärningarna i universitetens basfinansiering är direkt minus för forskning, undervisning och stödtjänster och försvagar på så sätt i avgörande grad universitetsstuderandenas möjligheter till studieframgång. Konsekvenserna syns redan i universitetens verksamhet och i personalens dagliga arbete. Situationen förvärras av att utöver basfinansieringen har de index som tryggar universitetens finansiering frusits och apoteksersättningen slopats, och utöver det utsätts universiteten för de nedskärningar som följer på konkurrenskraftsavtalet. 
Universiteten behöver en nivåhöjning av finansieringen där alla gjorda indexnedskärningar och andra ovan nämnda åtstramningar, som drabbat universiteten, beaktas. En stabil finansiering möjliggör forskning på toppnivå på universiteten och en utveckling av finländsk kompetens och bildning. För att Finland också framöver ska klara sig på den globala marknaden måste vi satsa på hög kvalitet i utbildning och forskning. Finland behöver både basforskning på toppnivå och forskning som betjänar innovation och ekonomi. Regeringen äventyrar detta mål genom att skära av universiteten. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 29.40.50 med 150 000 000 euro för universitetens verksamhet. 
55. Statlig finansiering av yrkeshögskolornas verksamhet (reservationsanslag 2 år) 
Utbildningen i Finland från småbarnspedagogik till högskolenivån står inför stora utmaningar: statens och kommunernas sparbeting har ansträngt resurserna till bristningsgränsen och undervisningens kvalitet lider. Undervisningsgrupperna blir större och bildningstanken förlorar terräng till en trång ekonomisk tankevärld. Högskolorna utsattes för nedskärningar redan under föregående regeringsperiod, och i förvaltningen kan det inte sparas ytterligare. Att frysa yrkeshögskoleindexet ökar sparbetingens hävstångseffekt. 
Jämlikheten i utbildningen är i fara då skillnaderna mellan skolorna ökar och det blir vanligare att utbildning går i arv. Bildning, fostran och undervisning måste också ses som ett värde. Eleverna behöver i skolorna uppmuntrande lärare som visar dem framåt och personalen behöver stabil finansiering och stöd för sitt arbete. 
En stabil finansiering möjliggör forskning i yrkeshögskolorna och en utveckling av finländsk kompetens. För att Finland också framöver ska klara sig på den globala marknaden måste vi satsa på hög kvalitet i utbildning och forskning. 
Regeringen äventyrar detta mål genom att skära av yrkeshögskolorna. Läget förvärras av att inte bara basfinansieringen utan också indexen som ska trygga finansieringen av yrkeshögskolorna är frysta och de är föremål för de nedskärningar som följer på konkurrenskraftsavtalet. 
Yrkeshögskolorna behöver en nivåhöjning av finansieringen där alla gjorda indexnedskärningar och andra ovan nämnda åtstramningar, som drabbat yrkeshögskolorna, beaktas. 
Yrkeshögskolorna samarbetar särskilt inom sina respektive områden tätt med näringslivet och arbetslivet, liksom med finländska och utländska högskolor. Yrkeshögskolorna spelar en viktig roll när det gäller att utbilda experter för arbetslivet och att utveckla arbetslivet regionalt. De producerar teknologiska innovationer och dessutom sociala innovationer och systeminnovationer. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 29.40.55 med 60 000 000 euro för basfinansieringen av yrkeshögskolornas verksamhet. 
70. Studiestöd 
55. Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag) 
Regeringen svek sitt utbildningslöfte och skar ned rejält på studiestödet. Regeringen har skurit av den grupp i samhället som har de minsta inkomsterna. Regeringens studiestödsreform har försvagat jämlikheten i fråga om utbildning och förlängt studietiderna. 
Regeringen har lagt om studiestödssystemet så att studielånet fått ökad tyngd. Ett lånedominerat studiestöd passar inte i dagens värld, där arbetslivet är instabilt och splittrat och inte garanterar fast anställning efter studierna. 
De studerandes låga inkomster är redan i dag den faktor som bromsar upp studierna mest. De studerandes möjligheter att fokusera på studierna har blir blivit svagare när de i ökande grad måste försöka hitta extrainkomster genom att arbeta. När det fattas beslut om studiestöd måste man också räkna in dem som går på andra stadiet och såväl minderåriga som vuxna och såväl de som bor självständigt som de studerande som bor hos sina föräldrar. 
De gröna föreslår en höjning på 100 miljoner euro för statens studiestödsanslag. Om höjningen skulle ges till alla studerande på andra stadiet och i högskolorna genom en jämn euroförhöjning, skulle det betyda en höjning i studiepenningen på cirka 50 euro. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 30 
Riksdagen förutsätter att regeringen gör en nivåhöjning i studiepenningen och binder studiepenningen till indexet igen från 2019. 
80. Konst och kultur 
30. Statsunderstöd för verksamhet vid allmänna bibliotek (fast anslag) 
Biblioteket är en plats dit alla är välkomna. Det är ett gemensamt rum där alla samhällsmedlemmar möts oberoende av om de har pengar på fickan eller inte. Biblioteket är också en samhällsinstans som ger möjligheter till livslångt lärande, upprätthåller bildningen och bär ansvar för de inhemska språken. 
Biblioteket är en viktig välfärdstjänst. Biblioteken har till uppgift att säkerställa medborgarnas lika möjligheter att utöva kultur, bättra på sin bildning och utveckla sitt kunnande. 
De medborgare som utnyttjar en så basal service som den biblioteken erbjuder borde vara jämlika oberoende av boningsort. I små kommuner kan biblioteken vara de enda instanserna som erbjuder möjlighet till kulturella hobbyn och som arrangerar kulturella evenemang eller upprätthåller hemortskänslan. 
Redan nu finns det skuggområden i biblioteksnätet där bibliotekens omkostnader hålls nere på ett konstgjort sätt genom att servicen försämras. De nedskärningar som regeringen föreslår är ödesdigra för biblioteken i skuggområdena. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 29.80.30 med 200 000 euro för bibliotekens verksamhet. 
31. Statsandel och statsunderstöd för driftskostnader för teatrar, orkestrar och museer (förslagsanslag) 
Konkurrenskraftsavtalet innebär en anslagsnedskärning på 583 000 euro för teatrar, orkestrar och museer. I konkurrenskraftsavtalet avtalades att de besparingar som kommer av längre arbetstider och nedskurna semesterpenningar används för att sänka arbetsgivaravgifterna. Men i avtalet ingick också att bara den offentliga sektorn tvingas kompensera för nyttan av sänkta arbetsgivaravgifter genom ytterligare nedskärningar. Nedskärningarna på grund av konkurrenskraftsavtalet kom som en överraskning för teatrarna, orkestrarna och museerna eftersom de endast skulle drabba den offentliga sektorn, och dessa aktörer är inte offentliga utan privata. Syftet med konkurrenskraftsavtalet var att minska personalkostnaderna och med stöd av det anser finansministeriet att man samtidigt kan skära i anslagen. 
Undersökningar har visat att kulturtjänster är ekonomiskt lönsamma för samhället eftersom kulturutbudet ökar turismen, vilket i sin tur medför ökade inkomster. Det anses att kulturtjänster bidrar till att människor kommer bättre överens med varandra och har lättare att förstå varandras kulturer. Kultur främjar dessutom människors välbefinnande och ökar livskvaliteten. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 29.80.31 med 583 000 euro för att kompensera nedskärningarna på grund av konkurrenskraftsavtalet. 
De gröna anser att kulturen tillhör alla. Kultur och konst är både ett självändamål och ett medel för ett gott liv. Kulturen ska vara nära människorna, en del av vardagen. Kulturen är också en betydande del av samhällsekonomin: branschen producerar tre procent av vår nationalprodukt, viket är mer än andelarna för elektronik- eller pappersindustrin, skogsbruket eller hotell- och restaurangbranschen. 
Teatrar, orkestrar och museer är den finländska kulturens ryggrad. De har en central roll i att värna om vårt lands kulturarv. Teatrar, orkestrar och museer får en stor del av sin finansiering från statsandelar. Kostnaderna för arbetskraftsintensiva branscher har stigit år för år och de kalkylerade priserna per enhet som ligger till grund för statsandelen har sackat efter verkligheten med besked. I Sverige har regeringen beslutat att höja nästa års budget för konst och kultur med 78 miljoner euro och det gynnar stort framför allt konstens fria fält, som får 12 miljoner till. Finlands regering planerar tvärtom att reducera budgeten för konst och kultur. 
För närvarande planeras det en reform av systemet med statsandelar för orkestrar, teatrar och museer. Reformen kan vara den mest betydande på flera decennier. Det expanderande och mångskiftande fältet av fria aktörer inom konsten ska omfattas av statsandelssystemet. Det nya statsandelssystemet garanterar att allt mångfaldigare former av konst och kultur blir tillgängliga runt om i Finland. Men reformen förblir en torso om budgeten för statsandelar inte samtidigt stiger. Det finns skäl att förbereda sig inför reformen redan nu genom att öka nivån på statsandelarna. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 29.80.31 med 1 000 000 euro för teatrar, orkestrar och museer. 
50. Vissa understöd (reservationsanslag 3 år) 
De mänskliga rättigheterna tillkommer alla människor. De är universella, oförytterliga och basala. De är en del av den internationella rätten och flera internationella och nationella tillsynsorgan övervakar hur de förverkligas. Förbundet för mänskliga rättigheter är landets enda organisation som har heltäckande tillsyn över människorättssituationen i Finland. 
Det är en kulturstats kännetecken och plikt att slå vakt om och främja de mänskliga rättigheterna. För detta behövs det ett starkt civilt samhälle. Frivilligorganisationer såsom Förbundet för mänskliga rättigheter har tillsyn över och främjar de mänskliga rättigheterna. 
Förbundets arbete med att bekämpa våld mot kvinnor och människohandel och för att tillvarata barns, flyktingars och minoriteters rättigheter är värdefullt och nödvändigt. Förbundets sakkunskap har relevans för samhällsdebatten och beslutsfattandet, och det är nödvändigt att följa upp hur de mänskliga rättigheterna förverkligas. 
Organisationen lämnar information om människorättskränkningar till nationella och internationella tillsynsorgan, exempelvis polisen har begärt expertstöd för att utveckla människorättsdelarna i sin utbildning och organisationen har också erbjudit OSSE beredningsstöd. År 2017 Förbundet för mänskliga rättigheter också utbildat bland annat aktörer inom Gränsbevakningsväsendet och Migrationsverket. Förbundet utför viktigt antirasistiskt arbete och verkar för att det ska vara lättare att identifiera hatbrott. 
Fredsrörelsen har varit verksam i Finland i över hundra år. De frivilligorganisationer som är aktiva inom fredsrörelsen stöder statens mål bland annat genom att fostra människor till fred och internationalism och med sin sakkunskap är de ett bra komplement i samhällsdebatten. 
Att stödja organisationerna är ett billigt sätt för staten att främja gemensamma mål. Fredsarbetet bygger i huvudsak på frivilliga insatser trots att utmaningen är ansenlig. Stöd från staten tryggar ett kontinuerligt och långsiktigt arbete. 
I en tid av komplicerade internationella konflikter är det synnerligen kortsiktigt att skära i anslagen för fredsarbete. Fostran till fred och internationalism har blivit ett allt viktigare inslag i skolorna med den nya läroplanen. Anslagsnedskärningarna försvårar klart fredsorganisationernas möjligheter att bidra till denna fostran och att genomföra ett fredsarbete långt in i framtiden och för att främja stabilitet i Finland och i hela världen. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 29.80.50 med 200 000 euro till stöd för verksamheten inom Förbundet för mänskliga rättigheter och med 400 000 euro för främjande av fredsarbetet. 
Huvudtitel 30 
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
40. Naturresursekonomi 
31. Stödjande av vattenhushållnings- och fiskeriprojekt (reservationsanslag 3 år) 
För att förbättra fiskbeståndens livskraft används anslaget för genomförande av projekt som främjar fiskens vandring, den naturliga förökningen inom fiskbestånden och bevarandet av mångfalden. 
Under momentet ”Stödjande av vattenhushållnings- och fiskeriprojekt” ingår en besparing på en miljon euro i överensstämmelse med regeringsprogrammet 2017, men någon ändring i momentets slutsumma för 2017 märks inte alls, eftersom man tagit upp en satsning på en miljon på spetsprojektet ”Bioekonomi och ren teknik”. Basfinansieringen av vattenhushållnings- och fiskeriprojekt har döpts om till ett spetsprojekt, vilket innebär att finansieringen av projekt som stöder fiskens naturliga livscykel inte alls ökade år 2017. 
För 2018 budgeteras en höjning på 1 350 000 euro jämfört med föregående år, som fortfarande endast innebär en höjning på 1 350 000 euro jämfört med 2016 års anslag, trots att spetsprojektet redan sägs ha fått en tilläggssatsning på 2 350 000 euro. 
Statsrådet godkände i mars 2012 en nationell fiskvägsstrategi för att skydda utrotningshotade vandringsfiskbestånd. Ett av fiskeristrategins viktigaste mål är att stärka livskraften hos våra hotade och sårbara vandringsfiskbestånd. Det här är möjligt genom att återupprätta vandringsvägarna och vidta andra åtgärder som stödjer naturlig fortplantning. Anslaget under momentet har tidigare använts för detta. Anslaget för att förbättra fiskbeståndens livsduglighet måste ökas med en miljon euro för att stärka livskraften hos våra hotade och sårbara vandringsfiskbestånd. Att satsa på vandringsfiskbeståndens tillstånd är också ett sätt att främja bland annat naturturismen. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 30.40.31 med 1 000 000 euro i stöd till vatten- och fiskeriprojekt. 
45. Främjande av vården av skogsnatur (reservationsanslag 3 år) 
Åtgärdsprogrammet Metso förenar vård och skydd av skogar. Syftet är att stoppa utarmningen av skogsbiotoper och skogsarter och att stabilisera en gynnsam utveckling av den biologiska mångfalden. Enligt programmet ska mångfalden tryggas med hjälp av naturvård som används för att förbättra naturvärdena i livsmiljöerna. 
Programmet genomförs med ekologiskt effektiva, frivilliga och kostnadseffektiva metoder och det har gett goda resultat. Tack vare programmet ska tusentals nya naturskyddsområden och miljöstödsprojekt inrättas på olika håll i landet, med undantag för nordligaste Finland. 
Programmet bygger på frivilliga insatser och har förbättrat acceptansen för naturvården samtidigt som samarbetet mellan aktörerna inom skogs- och miljöområdet har ökat. Naturvården säkerställer också att det i skogsnaturen finns livsmiljöer som är representativa i fråga om strukturella egenskaper hos träden och som har en mångfald av arter. Nedskärningar i Metsoprogrammet är skadliga både för miljön och för markägarna. 
Ett av regeringens spetsprojekt är att främja bioekonomi. Men samtidigt gallrar regeringen i anslagen för naturvård och nedskärningar skulle drabba Metsoprogrammet särskilt hårt. Om anslagen skärs ner kommer de viktiga målen för programmet inte att nås fram till 2025, alltså att permanent skydda totalt 96 000 hektar och temporärt skydda 82 000 hektar. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 30.40.45 med 1 000 000 euro för att främja vården av skogsnatur. 
Huvudtitel 31 
KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Trafiknätet 
77. Utveckling av trafikledsnätet (reservationsanslag 3 år) 
Banavsnittet Jyväskylä-–Tammerfors är inte bara viktigt för persontrafiken utan också för godstrafiken. Exporttransporterna från skogsindustrin i Jämsänjokilaakso till hamnen i Raumo är en av de viktigaste godstrafikrutterna i Finland och trafiken beräknas öka. Banavsnittet kommer också att vara den viktigaste exportrutten för Finlands genom tiderna största investering i skogsindustri, det vill säga i fabriken för bioprodukter i Äänekoski. 
Godstrafikens funktionssäkerhet och trafikkapacitet kommer att försämras klart när verksamheten kommer igång. Den genomsnittliga restiden ökar med nästan en femtedel och de icke-kommersiella fördröjningarna vid stopp fördubblas nästan samtidigt som variationerna i restiderna blir allt större. Det blir allt svårare att bemästra olika typer av störningar. I värsta fall återverkar problemen klart på det övriga bannätet. 
I en preliminär utredning som gjorts av Trafikverket och Mellersta Finlands Förbund föreslås det att bansträckan förbättras så att hela sträckan blir ett snabbt dubbelspår. 
Det skulle dock löna sig att med en snabbare tidtabell genomföra billigare förbättringar som ökar funktionssäkerheten och hanteringen av störningar. I anslutning till projektet ”Trafikförbindelser för Äänekoski bioproduktfabrik” ska banstrukturer, tunnelavsnitt och säkerhetsanordningar förbättras. Dessutom bör dubbelspåret på sträckan Jämsä–Jämsänkoski samt ett extra mötesspår i Muurame förverkligas så snart som möjligt. Enligt Trafikverkets kalkyler är kostnaderna för dubbelspåret Jämsä–Jämsänkoski ungefär 15 miljoner euro och kostnaderna för mötesspåret ca två miljoner euro. 
Det ungefär två kilometer långa dubbelspåret Jämsä–Jämsänkoski skulle vara en stor fördel för den livliga trafiken mellan produktionsanläggningarna och förbättra funktionssäkerhets på hela banavsnittet. Det extra mötesspåret i Muurame underlättar likaså tidtabellsplaneringen och möjligheterna att hantera störningar. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 31.10.77 med 17 000 000 euro för förbättring av banavsnittet Tammerfors—Jyväskylä. 
Att gynna spårtrafiken är en av de viktigaste åtgärderna inom trafiksektorn för att bromsa upp klimatförändringen. Det måste skapas snabba och störningsfria förbindelser mellan städer. I storstadsregioner vore det viktigt att satsa på lokal spårtrafik. Extra spår på bansträckan Helsingfors–Tammerfors är ett steg i denna riktning. 
Stambanan mellan Tammerfors och Helsingfors är en av de viktigaste sträckorna i Finlands bannät. Sträckan förenar norra, mellersta och västra Finland med huvudstadsregionen. 
En tredjedel av finländarna bor inom järnvägsförbindelsens influensområde, där också 40 procent av landets arbetstillfällen finns. Järnvägsförbindelsen mellan Helsingfors och Tammerfors är samtidigt en del av TEN-T nätet som sträcker sig ända till Europa. Denna viktiga tillväxtkanal bör ha tillräcklig kapacitet och det måste ses till att den fungerar störningsfritt. 
Antalet tåg beräknas bli mycket fler på denna järnvägslinje. Bansträckan Helsingfors—Tammerfors är redan nu den livligast trafikerade fjärravsnittet med sina 4,2–6,3 miljoner passagerare per år. Från 2010 till 2030 bedöms antalet öka med hela 40 procent. När det gäller godstransporter är sträckan Tammerfors–Toijala en av de livligast trafikerade avsnitten med 2,43,7 miljoner ton om året. Här beräknas tillväxten vara ca 16 procent under 2013–2025. När tågtrafiken ökar med denna fart hotar järnvägsförbindelserna kapacitet sina. 
Arbetet med att förbättra banavsnittet Böle–Riihimäki har redan kommit i gång och i den första fasen byggs det nya spårlösningar, växlar, perronger och infartsparkeringar. I den andra fasen ska det byggas extra spår mellan Kervo och Jokela och då kommer det att finnas ett cirka 20 kilometer långt obrutet banavsnitt med fyra spår. De gröna föreslår i sin alternativa budget att den andra fasen av förbättringen av banavsnittet Böle–Riihimäki inleds så fort som möjligt. 
Efter att projektet slutförts kommer banavsnittet trots allt att till största delen ha bara två spår. 
För att trygga kapaciteten och bygga ut bland annat lokaltrafiken söder om Tammerfors är följande viktiga steg att planera extra spår på sträckan Tammerfors–Riihimäki. Planeringen bör utgå från samma lösning som gällt för avsnittet Helsingfors–Åbo, det vill säga att man kan resa mellan Helsingfors och Tammerfors på en timme. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 31.10.77 med 10 000 000 euro för att planera extra spår på sträckan Tammerfors–Riihimäki. 
Trafiken på stambanan mellan Helsingfors och Tammerfors beräknas öka i framtiden. 
Det är fråga om en av de viktigaste tillväxtkorridorerna i Finland och en tredjedel av finländarna bor inom järnvägsförbindelsens influensområde, där också 40 procent av landets arbetstillfällen finns. Järnvägsförbindelsen mellan Helsingfors och Tammerfors är samtidigt en del av TEN-T stomnätet som sträcker sig ända till Europa. Denna viktiga tillväxtkanal bör ha tillräcklig kapacitet och det måste ses till att den fungerar störningsfritt. 
Bansträckan Böle—Riihimäki är för närvarande fyrspårig fram till Kervo och därefter huvudsakligen dubbelspårig. Av den fyrspåriga sträckan utgör de två östligaste spåren en från stambanan relativt fristående stadsbana, vilket betyder att det också på denna sträcka finns två tillgängliga spår för trafiken mellan Helsingfors och Riihimäki. 
Den första fasen av det projekt som syftar till att förbättra trafikkapaciteten på sträckan Böle-Riihimäki innefattar bland annat reparation av trafikplatser och ett extra spår mellan Kyrölä och Purola. 
I den andra fasen byggs de egentliga extra spårsträckorna så att det bildas ett obrutet banavsnitt på ca 20 kilometer mellan Kervo och Jokela. I den andra fasen ingår också byggande av två extra spår på sträckan Kytömaa–Ainola och Purola–Jokela samt extra spår från stambanan vid Kytömaa till direktbanan till Lahtis. På hållplatserna Ainola och Nuppulinna ska perrongerna förnyas och förbindelserna till stationsområdena förbättras. Kostnadskalkylen för den andra fasen av projektet Böle–Riihimäki belöper sig på ca 200 miljoner euro. Själva arbetet kan utföras inom loppet av cirka tre år. 
Den förbättrade trafikkapaciteten främjar också trafikkapaciteten och gör att man kan öka antalet lokal- och fjärrtåg. Den 20 kilometer långa fyrspåriga sträckan mellan Kervo och Jokela möjliggör en trafikstruktur där fjärrtågen kan passera lokaltågen tidtabellsenligt. Genom att utnyttja denna möjlighet kan lokaltrafiken mellan Helsingfors och Riihimäki ökas till fyra tågpar per timme jämfört med nuvarande två. Också godstrafiken kan erbjudas tidtabeller som betjänar kunderna bättre och antalet tåg kan vid behov ökas på kort varsel. Trafiken kan ordnas så effektivt som möjligt och dessutom blir den energieffektivare när trafiken löper smidigare. Den andra fasen av projektet för att förbättra trafikkapaciteten på sträckan Böle–Riihimäki bör därför komma igång så fort som möjligt. Projektet har också en avsevärd betydelse för sysselsättningen i byggbranschen. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 31.10.77 med 30 000 000 euro för att inleda den andra fasen i projektet för att förbättra banavsnittet Böle—Riihimäki. 
30. Stöd till trafiken och köp av tjänster 
43. Förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport (förslagsanslag) 
Staten stödjer sjöfarten med betydande summor i form av olika stöd. Ett av stöden gäller manskapskostnader och dess syfte är att förbättra konkurrenskraften och förbättra försörjningsberedskapen för fartyg under finsk flagg. Men en del av stödet riktas ändå till passagerartransporter som är sekundära med avseende på försörjningsberedskapen, såsom kryssningar till Estland och Sverige. 
Stöd betalas till alla fartyg som är införda i handelsfartygsförteckningen och seglar under finsk flagg. Ett företag som får stöd får alltså inkomstskatten på lönen till manskapet och arbetsgivaravgifterna tillbaka som återbäring. I fråga om passagerarfartyg riktas stödet också till andra lönekostnader än de som är mest väsentliga för sjöfart, exempelvis löner till personer som sköter kundtjänst och ekonomi. 
Vi föreslår därför att manskapsstödet i passagerartrafiken ska begränsas. Sjöfarten får också många andra stöd som förblir i kraft. Sådana är frihet från moms och punktskatt, avgifter till sjömännens pensionskassa, investeringsstöd, stöd för miljöinvesteringar, sjöarbetsinkomstavdrag, bränsleskattestöd, skattefrihet för personalens kosthåll, halvering av farledsavgifter, varvsstöd och tonnageskatt. 
I passagerartrafik går också en betydande mängd last för import och export, men stödets belopp är inte på något sätt bundet till transporter som är väsentliga för försörjningsberedskapen. Stödtagande fartyg förutsätts inte heller fortsätta segla under finsk flagg: ett fartyg kan få stöd ett år och byta hemland följande år utan hinder, om exempelvis Sverige som centralt konkurrentland justerar sitt stödsystem så att det blir fördelaktigare. 
Villkoren och strukturen för stödet för manskapskostnader i passagerartrafik bör därför granskas kritiskt i fråga om vilken stödnivå som vore tillräcklig för att garantera försörjningsberedskapen och vilka villkor som bör uppställas för att få stöd. Villkoren kan också vara olika för rena fraktfartyg och för fartyg som tar frakt och passagerare, eftersom fraktfartygen är primära för att garantera försörjningsberedskapen. 
När den riktas till passagerartrafik snedvrider stödet för manskapskostnader också konkurrensen med inhemska producenter av underhållnings-, konferens- och inkvarteringstjänster. Kryssningspriserna hålls på konstgjord väg lägre än marknadspriset varvid inhemska passagerare lättare väljer en kryssning än en resa i hemlandet. Att skära ned stödet jämnar ut konkurrensläget mellan inhemska tjänsteproducenter. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 31 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att begränsa manskapsstödet inom passagerartrafiken. 
63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år) 
År 2015 skar regeringen 15 miljoner euro från köp och utveckling av kollektivtrafiktjänster. I budgeten för 2018 lappas nedskärningarna genom att återställa två miljoner euro för upphandling av tågtrafiken. 
Trots de blygsamma tilläggsmedlen som lappar nedskärningarna står det klart att tågtrafiken inte kommer att återgå till den nivå som var rådande före 2015 års nedskärningar. Ändringarna tvingar passagerarna att oftare köra privatbil eftersom busstrafiken är praktiskt taget obefintlig på en del av de nuvarande förbindelsesträckorna. Koldioxidutsläppen från trafiken och andra olägenheter kommer att öka. 
En följd av indragningen av tågturer blir att jämlikheten i fråga om rörlighet äventyras. Många av de tågförbindelser som drogs in utnyttjades mycket av unga, studerande och pensionärer. För dem är privatbilism inget alternativ. Inte heller ersättande bussturer är ett faktiskt alternativ för alla som åker tåg bland annat för att de är långsammare och svårare att jobba i. 
Välfungerande tågförbindelser är viktiga för landskapens livskraft. Att dra in tågförbindelserna försvårar möjligheterna till företagsverksamhet i landskapen och försvagar möjligheterna att locka investeringar. Också landskapens attraktionskraft i inflyttares ögon lider. Särskilt indragningen av tågturer kommer att försvaga attraktionskraften för högskolorna i de centrala städerna i landskapen. För turistnäringen i landskapen är indragningen av tågtrafiken ett svårt bakslag. 
I den nationella energi- och klimatstrategin som blev färdig i november 2016 fastställs det att utsläppen av växthusgaser från trafiken ska minskas med hälften före 2030 jämfört med 2005. I fråga om trafikprestationen är målet med strategin att stoppa ökningen av personbilstrafiken i stadsregionerna före utgången av 2030. Dessutom eftersträvas effektivisering av användningen av personbilar, ökad användning av kollektivtrafiken och nya tjänster samt en ökning på 30 procent i mängden gång- och cykelresor. För att målen ska bli uppfyllda måste bland annat digitaliseringen och koncepten med Mobility as a Service (MaaS), det vill säga mobilitet som en tjänst, utnyttjas. Mobilitet som en tjänst avser en helhet där användarna kan köpa transporttjänster som paketlösningar enligt behov. 
Regeringen avsätter 3,5 miljoner euro till de stora stadsregionerna för utveckling av transportformer som alternativ till privatbilism, som ett led i stödet för kollektivtrafik till de stora städerna. Stora stadsregioner är enligt kollektivtrafikförordningen regionerna kring Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Uleåborg. 
Projekt som främjar digitalisering och handlingsmodellen mobilitet som en tjänst bör stödjas också i mellanstora städer, vilket avser stadsregionerna Tavastehus, Joensuu, Jyväskylä, Kuopio, Lahtis och Björneborg samt städerna Kotka, Kouvola, Villmanstrand och Vasa. Extra stöd särskilt för mellanstora städer möjliggör utvecklingsverksamhet som det finns mindre privata resurser för än i de stora städerna. I mellanstora städer behövs det också annorlunda tjänstekoncept jämfört med stora stadsregioner. Eftersom folkmängden och samhällsstrukturen i mellanstora städer oftast inte medger tunga kollektivtrafiklösningar kan utnyttjandet av digitalisering och koncepten för mobilitet som en tjänst där leda till mer kostnadseffektiva lösningar. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 31.30.63 med 16 500 000 euro för köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster. 
40. Kommunikationstjänster och kommunikationsnät samt stöd för kommunikation 
01. Kommunikationsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Som informationssamhälle är Finland beroende av att datanäten och datasystemen fungerar. Därför bör också myndigheterna systematiskt gå in för att bereda sig för störningar och brott som kan drabba datanäten. 
Cybersäkerhetscentralen som hör till Kommunikationsverkets organisation är en nationell datasäkerhetsmyndighet som utvecklar och övervakar funktionssäkerheten och tryggheten hos kommunikationsnät och kommunikationstjänster. 
Till Cybersäkerhetscentralens CERT-FI-uppgifter hör att föregripa, iaktta och lösa kränkningar av informationssäkerheten samt att informera om hot mot informationssäkerheten. I centralens NCSA-FI-uppgifter ingår ansvar för säkerhetsfrågorna vid elektronisk dataöverföring och hantering av säkerhetsklassificerat material. 
Centralens verksamhet siktar på att säkra en trygg och störningsfri funktion för allmänna kommunikationsnät och kommunikationstjänster och att trygga samhällets vitala funktioner. I överensstämmelse med ett avtal med Försörjningsberedskapscentralen ansvarar Cybersäkerhetscentralen för sin del för att trygga funktionen hos tekniska system som är vitala med avseende på försörjningsberedskapen. 
Cybersäkerhetscentralens verksamhet bör tryggas med tillräckliga resurser som ger möjligheter till snabba reaktioner på eventuella cyberhot. Regeringen ökar Cybersäkerhetscentralens omkostnader med två miljoner. Enligt sakkunnigbedömningar är Cybersäkerhetscentralens behov av resurser dock tre gånger större. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 31.40.01 med 4 000 000 euro för Cybersäkerhetscentralens omkostnader. 
Huvudtitel 32 
ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
20. Närings- och innovationspolitik 
40. Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag) 
Världsekonomiskt forum publicerade i september 2015 en rapport om olika länders strukturella konkurrenskraft på lång sikt. I en jämförelse av 140 stater var Finland det bästa nordiska landet. Totalt sett placerade sig Finland på åttonde plats. En av Finlands styrkor var överflödet av innovationer, där låg vi på andra plats. 
Statens stöd för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (FoUI-verksamhet) har under innevarande regeringsperiod skurits med hård hand. Tekes finansiering är föremål för nedskärningar på tiotals miljoner euro vilket märks i en minskning a FoUI-projekt såväl hos företag, universitet som statens forskningsinstitut. Trots att staten i budgeten för 2018 föreslår en årlig tilläggsfinansiering för Tekes på sammanlagt 35 miljoner euro, återställer ökningen inte anslagen ens nära den tidigare nivån. 
Tekes har en väsentlig roll i fältet för FoUI-verksamheten. Avsikten med innovationsstöden är att stödja radikala och ambitiösa projekt som inte lyckas hitta tillräckligt med privat finansiering. Stödet spelar en stor roll för att utveckla, kommersialisera och globalisera innovationer. I de små och medelstora företag som finansierats av Tekes och där stödprojekten avslutades 2010—2011, ökade omsättningen under 2010—2013 med 14 procentenheter mer än i motsvarande företag i genomsnitt. För företag som siktar på internationell tillväxt var motsvarande siffra 24 procentenheter. 
Av Tekes hela finansiering hänför sig 85 procent till de innehållsområden som betonas i regeringsprogrammet: digitaliseringen, cleantech, bioekonomi och hälsa och välfärd. Nedskärningarna har således riktats till branscher som staten själv har definierat som spetsprojektbranscher. 
Sammanslagningen av Tekes och Finpro från och med ingången av 2018 förbättrar kopplingen mellan utveckling av innovationer och marknadsföring och kommersialisering, och främjar möjligheterna för finländska produkter att hitta ut på marknaden när de har utvecklats. Lagförslaget om att skapa den nya organisationen Business Finland är välkommen, men nivån på finansieringen av verksamheten och dess utveckling inger oro. När ekonomin under den senaste tiden äntligen har börjat växa är det inte vettigt att försvaga förutsättningarna för att kommersialisera nya innovationer. 
Vårt system för företagsstöd måste förnyas radikalt, också i fråga om innovationsfinansieringen. Stödsystemet borde utgå från de områden där mervärdet av statsstödet är störst och där det inte finns privat finansiering att få. Dessutom borde stöden utvecklas så att det inte delas ut utan motprestation utan förskjuts i en riktning mot ett lånesystem eller ett system med statsgarantier. 
Men enbart nedskärningar utan systemförändringar ökar inte resultaten av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten. Nedskärningarna av företagsstöden bör inte i förstone riktas till FoUI-stöden som vid en ekonomisk undersökning om företagsstöd har konstaterats vara den mest effektiva stödformen. Att minska och förnya stöden bör i stället inledas med stöd som är miljöskadliga och ineffektiva och som förtecknas exempelvis i arbets- och näringsministeriets tjänstemannarapport om företagsstöd som publicerades våren 2017. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 32.20.40 med 40 000 000 euro för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet genom Tekes. 
30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik 
51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år) 
Trots att arbetslösheten har lättat något, behöver vi fler satsningar på bland annat arbetskraftspolitisk utbildning, sysselsättningspolitiska bidrag, lönesubvention och startpeng. För att vi ska kunna ha en aktiv sysselsättningspolitik som ger resultat behöver vi mer och uppdaterad kompetens. Med arbetskraftspolitiken kan vi bidra till att lindra också matchningsproblemet som uppstår vid strukturomvandlingen. 
Regeringen har gjort många försämringar och nedskärningar i utkomstskyddet för arbetslösa: lönesubventionens maximala längd har förkortats och stödmånaderna minskats. Också den arbetskraftspolitiska utbildningen har minskats. Den nu föreslagna anslagsökningen räcker inte för att svara mot den aktuella utmaningen eller för att lappa tidigare nedskärningar. 
Det ökade antalet invandrare ställer också arbetskraftspolitiken inför nya utmaningar. Det första steget till arbetslivet är ofta att lära sig språket. Att satsa på integration är rätt mänskligt sett, men också en god investering för samhället. 
Målet bör vara en högklassig och fungerande språkundervisning som erbjuds i ett tidigt skede och ger resultat. En sådan undervisning kräver ekonomiska resurser. Ett alternativ kunde vara att erbjuda invandrarna utbildningschecker som de kan använda för att i ett lämpligt skede skaffa sig språkutbildning. Möjligheterna till språkutbildning får inte begränsas utifrån längden på vistelsen i landet eller ställning på arbetsmarknaden utan också exempelvis föräldrar som sköter sina barn hemma ska ha möjlighet att studera språk. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 32.30.51 med 40 000 000 euro för stödjande av offentlig arbetskrafts- och företagsservice. 
60. Energipolitik 
40. Energistöd (förslagsanslag) 
Investeringarna i biogas har inte ökat på önskvärt sätt. Det finns ett outnyttjat potential i synnerhet i produktion på gårdsbruksenhets- och byastorleksnivå, där man inrättat högst ett tiotal biogasanläggningar. I Sverige, Tyskland och Österrike har man redan investerat i småskalig biogasproduktion med lovande resultat. I synnerhet i Tyskland är biogasen redan en viktig del av hela energiproduktionen. 
I regeringsprogrammet föreslås det åtgärder för att utveckla bioekonomin. Men åtgärderna är otillräckliga och alltför ensidiga. Regeringsprogrammet vill i första hand utveckla bioekonomin genom att utnyttja skogarna. Man glömmer bort vilken stor råvarupotential för biogasproduktion det finns inom jordbruket, livsmedelsindustrin och reningsverken för kommunalt slam och avloppsvatten. 
Gårdarna, livsmedelsföretagen och kommunerna har betydande potential att producera biogas inom ramen för enskilda och gemensamma projekt av olika storlek, både för eget bruk, som drivmedel och i framtiden möjligen också i form av el som kan matas in i elnätet. Biogasprojekt kunde hjälpa gårdsbruk som kämpar med lönsamhetsproblem att förnya och utvidga sin näringsstruktur och därmed skapa arbetstillfällen. 
Finansieringen av ett treårigt projekt med investeringsstöd skulle kosta 25 000 000 euro per år. Efter tre år med understöd skulle 300 byggda reaktorer kunna producera uppskattningsvis en terawattimme energi om året och skapa 600 bestående arbetstillfällen. I byggnadsfasen skulle investeringens sysselsättande effekt vara ungefär 1 500 årsverken. Samtidigt skulle man kunna minska användningen av fossila bränslen betydligt och främja återvinning av näringsämnen. 
Vi föreslår 
att moment 32.60.40 ökas med 25 000 000 euro till investeringar i biogas. 
Solkraftverk producerar ren energi och exportutsikterna i branschen är enorma. I takt med investeringarna ökar den finländska expertisen och produktutvecklingen, vilket skapar innovationer och hjälper företag att slå sig fram på de expanderande globala marknaderna. 
Enligt arbets- och näringsministeriet skulle inemot en femtedel av vår elkonsumtion kunna produceras med solpaneler. Småskalig produktion av solenergi skapar en bra grund för innovationer som främjar flexibilitet i efterfrågan och ett intelligent elnät. 
Hittills har i synnerhet villaägarna installerat solpaneler på sina tak men takarealen också på andra typer av byggnader borde utnyttjas för ändamålet. Bostadsaktiebolag borde stödjas och uppmuntras att skaffa solkraftverk. 
Finansieringen av ett treårigt projekt för att uppmuntra bostadsaktiebolag till detta skulle kosta 15 000 000 per år. Efter tre år med understöd skulle 10 000 byggda solkraftverk kunna producera uppskattningsvis 0,24 terawattimmar energi om året. I byggnadsfasen skulle investeringens sysselsättande effekt vara ungefär 1 500 årsverken. 
I nuläget kan en boende i småhus göra hushållsavdrag för sin investering medan företag och kommuner kan få energistöd. Utöver detta beviljar arbets- och näringsministeriet särskilda investeringsstöd för projekt för förnybar energi. Men detta stöd gäller endast projekt som överstiger fem miljoner euro. Bostadsaktiebolagen kommer i kläm i det här avseendet. 
De som bor i villa kan få ett hushållsavdrag för installation av solpaneler som är värt ungefär 15 procent av den totala investeringen. Lagstiftningen tillåter inte att bostadsaktiebolag gör hushållsavdrag. Dessa bolag borde beviljas ett motsvarande stort investeringsstöd på 15 procent för investeringar i solkraftverk. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 32.60.40 med 15 000 000 euro för stöd till bostadsaktiebolagens investeringar i solpaneler. 
44. Produktionsstöd för förnybar energi (förslagsanslag) 
År 2018 måste ett anbudsförfarande för förnybar energi fås igång med snabb tidtabell för att den goda utvecklingen av förnybar energiproduktion inte ska brytas och den kompetens som uppstått i Finland försvinna. Ett nytt teknikneutralt system för incitament möjliggör inledning av nya upphandlingar exempelvis i fråga om vindkraft där det gamla systemet för matartariffer har slutits och nya bygglov som också skulle öka sysselsättningen därför inte beviljas för närvarande. Enligt de senaste bedömningarna är vindkraft redan den mest kostnadseffektiva energin, och det är angeläget att produktionen av den inte bromsas av administrativa skäl. 
I den nya modellen för upphandlingsförfarande väljs aktörerna enligt vem som kan erbjuda förnybar energi med största kostnadseffektivitet. I systemet ordnas auktioner/anbudsförfarande för förnybar energi som kan vara teknikneutrala eller riktade exempelvis på sol- eller vindel enligt det aktuella behovet. I ett sådant anbudsförfarande erbjuder aktörerna sin elproduktion till ett visst pris varvid resultatet blir en kostnadseffektiv ökning av produktionen av förnybar energi. 
Det nya systemet behövs för att få fart på förnybar energi mångsidigt och teknikneutralt. Finland bör eftersträva en föregångarposition som exportör av förnybar och ren energiteknik. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 32.60.44 med 5 000 000 euro för anbudsförfarande för förnybar energi. 
Produktionsstödet till skogsflis har kopplats ihop med skatten på torv för att prisförhållandet och konkurrensställningen mellan dessa bränslen inte ska förändras. I en budgetmotion föreslår Gröna riksdagsgruppen att skattestödet för torv ska sänkas och därmed måste också stödet till skogsflis sänkas på motsvarande sätt. Tillsammans främjar dessa åtgärder klimatmålen. 
Produktionsstöd för skogsflis betalas också för flis som har tillverkats av massaved och stockar som lämpar sig för högre förädling. Virke bör på grund av klimat- och ekonomifördelar alltid användas till högsta möjliga förädlingsgrad och till så långvariga slutprodukter som möjligt. Att stöda brännande av så kallat grovt virke är ohållbart. Från och med 2019 ska stödet också sänkas med 40 procent när skogsflis har tillverkats av massaved eller stockar från avverkningsobjekt för grovt virke. Men stödet bör slopas för brännande av sådant virke helt och redan från 2018. 
Vårt förslag att minska skattestödet skulle öka statens intäkter med 12 miljoner euro och det sänkta stödet för skogsflis skulle minska statens utgifter med ca 8 miljoner euro. Den totala effekten gynnar således statsfinanserna med 20 miljoner euro. Dessutom minskar slopandet av stödet för skogsflis tillverkat av grovt virke statens utgifter med 7 miljoner euro. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 32 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar massaved och stockar som är avsedda för högre förädlingsgrad utanför produktionsstödet för skogsflis. 
46. Kompensationsstöd för utsläppshandelns indirekta kostnader (förslagsanslag) 
De sektorer som är särskilt utsatta för risker för kolläckage, i praktiken den tunga industrin, kan beviljas stöd som kompensation för det högre elpris som beror på priset på utsläppsrätterna. 
Stödet utgör kompensation för en skada vars existens inte har bevisats. Till exempel konstaterar Statens ekonomiska forskningscentral i rapporten "Ilmastopolitiikan vaikutukset Suomen kansantalouteen ja kilpailukykyyn" att den empiriska forskningen inte upptäckt något kolläckage. Forskningslitteratur visar att klimatåtgärdernas effekter på företag på sin höjd är marginella och i allmänhet obefintliga. Enligt Eurostat var dessutom elpriset för industriaktörer i Finland det näst billigaste i EU under den senare hälften av 2016. Forskning vid Aalto-universitetet har visat att de förnybara energiformernas inmarsch på marknaden har sänkt elpriset, inte höjt det. 
Dessutom riktas kompensationen till sektorer som redan nu får rikliga stöd genom sänkt elskattesats och skatteåterbäringen för energiintensiv industri. Statens ekonomiska forskningscentral menar att ökat stöd till industrin inte förbättrar samhällsekonomins tillväxtutsikter och att binda ytterligare resurser i sektorer med jämförelsevis svaga tillväxtutsikter tvärtom försvagar utsikterna för samhällsekonomin. 
Stödet finansieras med intäkter från utsläppshandeln. Enligt utsläppshandelsdirektivet och Europeiska rådets riktlinjer ska minst 50 procent av inkomsterna från utsläppshandeln riktas till klimatgärningar. Under tidigare år har man bland annat finansierat klimatgärningar utvecklingsländer. Nu styrs pengarna till den tunga industrin i form av extra stöd i stället för att använda intäkterna till åtgärder som Parisavtalet förpliktar till såsom forskning och utveckling kring ren energi och till finansiering av klimatgärningar i utvecklingsländerna. 
Reservationens förslag till uttalande 33 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att slopa kompensationsstödet för utsläppshandelns indirekta kostnader. 
47. Främjande av infrastrukturen för eltrafik och användning av biogas i trafiken (reservationsanslag 3 år) 
Att främja och utveckla elektrifierad trafik är viktiga metoder för att begränsa utsläppen i trafiken. Men laddningsnätet måste utvecklas kraftigt för att människor ska våga skaffa elbilar. Ett heltäckande laddningssystem intar en nyckelroll i fråga om att öka mängden elektrifierad trafik och smidighet i mobiliteten. 
Laddningsnätet för elbilar måste förbättras exempelvis på servicestationer och genom att till byggbestämmelserna foga en skyldighet att förse nybyggen och saneringsobjekt med laddningsställen för elbilar. Också kommunerna bör erbjudas stöd och rådgivning för utvecklingen av en infrastruktur för elbilar. Genom försök och pilotprojekt bör den nya tekniken främjas för att de mest effektiva och lämpligaste lösningarna ska fås i bruk. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 32.60.47 med 3 000 000 euro för att förbättra laddningsnätet för elbilar. 
70. Integration 
30. Statlig ersättning för integrationsfrämjande verksamhet (förslagsanslag) 
I världen pågår den värsta flyktingkrisen sedan andra världskriget. Över 65 miljoner människor har tvingats lämna sina hem. Av dem bor största delen, 84 procent, i utvecklingsländerna. I Uganda, som är mindre än Finland, uppehåller sig 1,3 miljoner flyktingar och i Libanon är var femte invånare syrisk flykting. Omständigheterna på flyktinglägren är omänskliga och bristen på lagliga invandringsmöjligheter tvingar allt fler på en livsfarlig resa mot Europa. Läget är ohållbart. 
Den humanitära nöden har ändå inte haft någon bestående inverkan på Finlands flyktingkvot. Sedan 2001 har Finlands flyktingkvot varit 750 personer per år. År 2014 och 2015 höjdes kvoten temporärt med 300 personer på grund av det svåra läget i Syrien. Nu har också denna temporära ökning skurits bort trots att den humanitära krisen i Syrien hela tiden förvärras. Genom att öka flyktingkvoten kan vi öka de säkra och kontrollerade vägarna för flyktingar att söka sig i säkerhet. 
En rad ministrar i regeringen har lovat att flyktingkvoten kan höjas betydligt "bara vi får kontroll över asylsituationen först". Nu har vi kontroll över situationen. Antalet asylsökande har sjunkit till en femtedel sedan toppåret 2015. De övriga nordiska länderna har redan höjt flyktingkvoten. Norges kvot är 3 000 och Sveriges 5 000 nästa år. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 34 
Riksdagen förutsätter att regeringen ökar Finlands flyktingkvot till 2 500 personer. 
Kommunerna gör en hel del insatser för att stödja och främja integrationen av invandrare och för att ge dem arbete och göra dem delaktiga i vårt samhälle. Staten ersätter kommunerna för integrationskostnaderna genom att betala ersättningar för mottagandet av kvotflyktingar och asylsökande som fått uppehållstillstånd. 
Målet är att invandrarna ska lära sig komma till rätta i vardagen självständigt och att själva sköta sin utkomst. Ju större del av invandrarna som sysselsätter sig permanent och ju snabbare det går desto större blir också den samhällsekonomiska nyttan. För att inte tala om den mänskliga sidan av saken. Arbete är av väsentlig betydelse för integrationen. 
Ersättningarna till kommunerna är 6 845 euro för under 7-åringar och 2 300 euro för 7 år fyllda. Nivån på de kalkylerade ersättningarna bestämdes 1993. Därefter har en höjning gjorts bara två gånger och senast 2011. 
Kommunernas faktiska kostnader för invandringen är betydligt större än ersättningen. I synnerhet under invandrarnas första tid i landet behövs det mycket tid och personella resurser på integreringen. Kommunernas beredskap att sköta integrationen varierar kraftigt. Hela samhället har nytta av att det satsas rejält på integrationen och att invandrarna fås med i arbetslivet och i det övriga samhällslivet. 
Vi föreslår 
att moment 32.70.30 ökas med 10 000 000 euro för att öka flyktingersättningarna till kommunerna. 
Huvudtitel 33 
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
03. Forskning och utveckling 
31. Främjande av hälsa och välfärd (reservationsanslag 3 år) 
Vi behöver absolut ett försök med basinkomst. Försöket ger oss en möjlighet att se hur människors liv, sysselsättning och fattigdom samt näringslivet påverkas av basinkomst. 
Regeringens försök är emellertid så begränsat att det inte kommer att generera någon information som kan användas eller generaliseras för fortsatta utredningar. Målen för regeringens försök med basinkomst begränsar sig till att öka sysselsättningen bland dem som får arbetsmarknadsstöd. Försöket omfattar endast 2 000 finländare. Men basinkomst handlar om mycket mer än så. 
Samplet måste utvidgas för att man ska kunna se hur olika grupper påverkas av försöket och vilka effekter det har på människors beteende i varierande livssituationer Resultaten snedvrids och inskränks när bara en snävt avgränsad grupp deltar i försöket. 
Basinkomsten är förtjänt av ett brett upplagt försök, som följer vetenskapliga kriterier och principer för god kunskapsproduktion. Det behövs tillräckligt stora resurser för att försöket ska vara tillräckligt omfattande. Målet bör vara att ta fram generaliserbar information och resultat som kan tjäna som underlag för politiska beslut om fortsatt basinkomst. 
Vi föreslår att försöket utvidgas så att samplet breddas såväl kvantitativt som kvalitativt och att det täcker in fler kategorier av människor. Ett flertal sakkunnigyttranden stöder en utvidgning av försöket. Vi föreslår att det reserveras anslag för en planering av en utvidgning av försöket och att det utvidgade försöket genomförs från och med början av 2018. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 35 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att bredda samplet i försöket med basinkomst och att försöket förlängs. 
10. Utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd samt vissa tjänster 
54. Bostadsbidrag (förslagsanslag) 
Vid sidan av arbetslöshet är de höga boendekostnaderna den främsta orsaken till fattigdom särskilt i de större städerna. Många som får bostadsbidrag tar också emot utkomststöd. 
Regeringens beslut att flytta bostadsbidraget från hyresindex till levnadskostnadsindex är en nedskärning som slår mot de mest utsatta finländarna. Levnadskostnadsindexet utvecklas långsammare än hyresindex, särskilt i de större stadsregionerna. Regeringens linje att frysa nivån för bostadsbidragets maximala boendeutgifter vid 2017 års nivå sänker likaså bostadsbidraget i de större städerna. Att bostadsbidrag för del av en bostad begränsas till 80 procent av de maximala boendeutgifterna skär ned stödet för de behövande. 
De gröna framhåller att utgifterna för bostadsbidrag kan sänkas genom att det byggs tillräckligt många förmånliga hyresbostäder. Regeringens åtgärder gör det svårare för dem som får bostadsbidrag att flytta när de kunde få jobb på annat håll, eftersom den enskildes boendeutgifter ökar ytterligare och incitamentet för att ta det nya jobbet minskar. 
Enligt en utredning av statsrådet höjer nedskärningen av bostadsbidraget utgifterna för utkomststödet med 11,6 miljoner euro och bidrar till ökade flitfällor. 
Reservationens förslag till uttalande 36 
Riksdagen förutsätter att regeringen återtar nedskärningarna i bostadsbidraget och inleder en totalreform av boendestöden. 
60. Folkpensionsanstaltens omkostnader för socialskyddsfonderna (reservationsanslag 2 år) 
För närvarande beviljar Folkpensionsanstalten ersättning för arvode, behandling och undersökning hos privata läkare och tandläkare. Den som inte vill köa till offentlig hälsovård kan betala ett högre belopp för besök hos privat läkare, varvid Folkpensionsanstalten återbetalar en del till kunden. 
FPA-ersättningar för privatläkararvoden skapar större ojämlikhet i hälsa och delar upp befolkningen i förmögna som anlitar privat vård och mindre bemedlade som anlitar offentlig vård. Samtidigt ökar skillnaderna i hälsa och försämras den offentliga hälso- och sjukvården. Dessutom får alla högre försäkringsavgifter när den privata vården gör överflödiga undersökningar och låter kunderna stå för dyra hjälpmedel. 
Vi inser att den föreslagna anslagsminskningen för FPA-ersättningar för besök hos privata läkare ökar trycket på den offentliga hälso- och sjukvården. Vi är likväl övertygade om att de medborgare som har råd att anlita privata läkare gör det trots nedskärningen av FPA-ersättningen. FPA-ersättningen för privata läkare är en direkt inkomstöverföring till privata läkarstationer och styr inte i nämnvärd grad människornas beteende. Det är inte alls bra att rika människor har en gräddfil till hälso- och sjukvård. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 37 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att sänka FPA-ersättningarna för privatläkararvoden. 
Enligt regeringsprogrammet ska läkemedelskostnaderna skäras ner med 150 miljoner euro från och med 2017. Nedskärningarna inleddes redan 2016, och 2017 höjdes självrisken för läkemedelsersättningar till 50 euro. Den läkemedelsspecifika självrisken för läkemedel i den högsta specialersättningsklassen höjdes från 3 euro till 4,50 euro, och den läkemedelsspecifika självrisken efter överskridning av årssjälvrisken från 1,50 euro till 2,50 euro. Självrisken för resekostnader höjdes från 16 till 25 euro. 
Dessa nedskärningar slår hårdast mot sjuka låginkomsttagare och pensionärer. Enligt uppgifter från FPA steg självrisken för läkemedel för fler låginkomsttagare än höginkomsttagare. Bland människor med de allra lägsta inkomsterna fanns flest som fick sina utgifter höjda med hela 100—200 euro om året. Att reseersättningarna sänks drabbar särskilt äldre personer bosatta i glesbygden. 
Ett av de viktigaste målen med läkemedelsförsörjningen är att möjliggöra effektiv, säker, ändamålsenlig och kostnadseffektiv läkemedelsförsörjning för alla behövande. Systemet för läkemedelsersättning bör säkerställa att i synnerhet de som använder mycket läkemedel och låginkomsttagare får korrekt läkemedelsbehandling. Att skära ned på läkemedelsersättningarna kan ge oanade konsekvenser för såväl folkhälsan som den allmänna jämlikheten. I en välfärdsstat bör ingens hälsa vara beroende av vilka tillgångar man har. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 38 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att höja patienternas läkemedels- och reseersättningar och för att reformera apotekssystemet genom att slopa regleringen av antalet apotek. 
60. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 
38. Statsunderstöd för kostnader i fråga om pilotprojekt för valfrihet (reservationsanslag 2 år) 
Regeringen kommer att som ett led i valfrihetslagstiftningen genomföra pilotprojekt om valfriheten. Riksdagen behandlar lagarna om vårdreformen och landskapsreformen våren 2018, och lagarna avses träda i kraft först sommaren 2018, medan pilotprojekten genomförs enligt den nya valfrihetsmodellen från och med den 1 juli 2018. 
Syftet med pilotverksamheten är att göra en bred och övergripande testning av den nya valfrihetsmodellen. Det har i statsbudgeten för 2018 reserverats 100 miljoner euro för pilotprojekten. En del av anslagen används för en breddning av försöken med servicesedel. I budgeten för 2017 reserverades 20 miljoner euro för valfrihetsförsöken. 
Eftersom avsikten är att pilotprojekten ska startas först sommaren 2018 och det inte alls är säkert att lagstiftningen hinner behandlas färdigt före det, föreslår vi att anslaget minskas med 50 miljoner euro. 
Vi föreslår 
att riksdagen minskar moment 33.60.38 med 50 000 000 euro för ett pilotprojekt om valfrihet. 
52. Statlig finansiering av utgifterna för skyddshemsverksamhet (reservationsanslag 2 år) 
Finland har ratificerat Istanbulavtalet som förpliktar att ingripa mer effektivt i diskriminering och våld mot kvinnor. I Finland har var tredje kvinna upplevt våld eller hot om våld i en parrelation. Våld i hemmet är ett hot inte bara mot kvinnor utan också mot många män. Förutom mänskligt lidande orsakar våld mot kvinnor kostnader på över 2 miljarder euro årligen enligt uppgifter från Europeiska jämställdhetsinstitutet. 
Skyddshemmen erbjuder skydd och krishjälp för dem som inte kan vistas i sina hem på grund av omedelbart våld eller hot om våld. Alla som söker hjälp i en sådan situation bör få det så snabbt som möjligt, för bara på så sätt kan man effektivt bryta en våldsspiral. 
Antalet skyddshemsplatser i Finland motsvarar varken Europarådets rekommendation eller det verkliga behovet. Enligt en uppskattning tvingas skyddshemmen varje år avvisa cirka en fjärdedel av alla som söker hjälp hos dem. Det faktiska antal som inte får plats i ett skyddshem är ännu större, för i många fall är det även barnen till den hotade personen som blir utan plats. 
Institutet för hälsa och välfärd har uppskattat att ett heltäckande nätverk av skyddshem skulle kräva ett anslag på 40 miljoner euro per år. I synnerhet i storstäderna är behovet av platser akut. Skyddshemsnätet borde täcka in hela landet bättre eftersom långa avstånd kan hindra behövande från att söka hjälp. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 33.60.52 med 3 000 000 euro för skyddshemmens omkostnader. 
Huvudtitel 35 
MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
01. Miljöförvaltningens omkostnader 
65. Understöd till organisationer och miljövård (reservationsanslag 3 år) 
Under den pågående regeringsperioden har miljöorganisationernas anslag skurits ned med sammanlagt 270 000 euro. Detta har klart försvårat organisationernas verksamhet och deras arbete för miljöupplysning och fostran i miljöfrågor. 
Organisationerna ökar dialogen i samhället och ger människor påverkansmöjligheter. Organisationernas roll inom miljörådgivningen och när det gäller att följa upp verksamhet och beslut har blivit allt större när miljöförvaltningen har fått minskade resurser. Laglighetskontrollen av miljöbeslut förefaller i allt högre grad vara beroende av överklaganden, i och med att närings-, trafik- och miljöcentralernas och miljöministeriets styrande makt och besvärsrätt har försvagats i fråga om planläggningen. 
Med hjälp av projektstöd som hittills har beviljats av anslaget har man genomfört högkvalitativ och för hela landet betydelsefull miljöfostran som bland annat har stött arbetet i skolor och daghem för en hållbar utveckling. Projektstöd för miljöfostran har varit ett kostnadseffektiv sätt att främja en ansvarsfull attityd till miljön. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 35.01.65 med 300 000 euro för stöd till organisationer. 
10. Miljö- och naturvård 
63. Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år) 
I 2018 års budgetproposition (19.9.2017) föreslår regeringen ett anslag på 26,6 miljoner euro för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden. I början av regeringsperioden sänktes utgifterna dramatiskt, nämligen från 38 till 18 miljoner euro. Nu minskas nedskärningen men vi ligger fortfarande över 11 miljoner euro under den tidigare nivån. 
Nedskärningarna har förstört en stor del av betingelserna för handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (Metso), som bygger på frivillighet och stöds av både markägarna och miljöorganisationerna. Dessutom har nedskärningarna lett till att det kompletterande programmet för skydd av myrar på privat mark inte har kunnat genomföras. 
Regeringen äventyrar arbetet för skogarnas mångfald när den skär stort i anslagen för anskaffning av naturskyddsområden och samtidigt främjar avverkning i sina spetsprojekt. Denna oro har också framförts i förklaring publicerad av meriterade finländska forskare (BIOS 2017). Finland har åtagit sig att följa FN-konventionen om biologisk mångfald och EU:s strategi för biologisk mångfald, och enligt den ska mångfalden inte längre minska från och med år 2020. Regeringen har dock redan medgett att målet inte kommer att nås. 
Metso och myrskyddsprogrammet har hört till de viktigaste inslagen när det gäller att uppfylla åtagandena rörande den biologiska mångfalden. De tidigare årens massiva nedskärningar kan inte gottgöras enbart genom att återställa utgifterna för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden till den tidigare nivån. Det krävs extra anslag för att täcka de senaste årens underskott. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 35.10.63 med 20 000 000 euro för anskaffning av naturskyddsområden och utgifter för ersättningar. 
20. Samhällen, byggande och boende 
60. Överföring till statens bostadsfond 
I budgetpropositionen föreslår regeringen att det ska betalas ett tidsbundet startbidrag på högst 10 000 euro per bostad för byggande av hyresbostäder som omfattas av MBT-avtalet för Helsingforsregionen och som genomförs med hjälp av långvarigt räntestöd (lag 688/2001). 
I Helsingforsregionen råder det stor brist på hyresbostäder till skäligt pris. Räntestöd är i praktiken det enda redskapet som verkligen genererar bostäder till skäligt pris. För att sätta fart på bostadsproduktion med detta räntestöd och för att öka träbyggandet borde stödet höjas till 15 000 euro per bostad vid träbyggande. 
Vi har mycket skog i landet och därför är träbyggande ett naturligt alternativ. Om vi får fart på träbyggandet öppnas nya möjligheter till export och sysselsättning. I programmet för byggande i trä ställer arbets- och näringsministeriet som mål att höja andelen träbyggande inom byggandet av nya flervåningshus från 1 procent till 10 procent. Genom förhöjt stöd kan vi sätta fart på tillkomsten av ett behövligt anknytande kompetensnätverk inom skogsindustri och träbyggande. Stödet ska vara temporärt och snedvrider därför inte marknaden i någon betydande grad. 
Träbyggande ingår också som ett viktigt element i hållbar bioekonomi, där virkesråvaran ska användas för så långvariga ändamål som möjligt för att det ska vara hållbart med tanke på klimatet. Träbyggandet minskar byggsektorns koldioxidavtryck jämfört med andra byggmaterial. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 39 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att främja träbyggande genom att höja startbidraget för bostadshus i trä. 
INKOMSTPOSTER 
Avdelning 11 
SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR 
01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet 
01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster 
Regeringen har under innevarande valperiod sänkt beskattningen av arbetsinkomster med cirka en miljard euro. Utöver det föreslår regeringen nästa år en genuin skattesänkning på 300 miljoner euro för alla inkomstklasser. 
Men även om målet på längre sikt bör vara att lindra beskattningen är det ännu inte nästa år dags för så här stora allmänna lättnader. Skattelättnaderna bör tydligare dirigeras till låg- och medelinkomsttagarna. Det skulle bättre motverka ökningen av inkomstskillnaderna och minska fattigdomen. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 40 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att sänka beskattningen av låginkomsttagare och höja grundavdraget vid kommunalbeskattningen, vilket gagnar också pensionstagare och förmånstagare. 
Regeringen ökar statens skatteintäkter genom att minska rätten att dra av ränta på bostadslån. Enligt budgetpropositionen skulle 35 procent av räntorna på bostadslån som 2018 tagits för förvärv av egen bostad vara avdragbar. 
Rätten att göra ränteavdrag förvränger bostadsmarknaden eftersom den uppmuntrar till att ta lån. Att avstå från avdragsrätten skulle stödja målet att förtydliga beskattningen. 
Regeringen har för avsikt att införa en moderat minskning av avdragsrätten men nu när räntorna är så låga kunde man agera med en snabbare tidtabell så att avdragsrätten redan 2018 skulle sänkas till 20 procent. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 41 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att snabbare sänka avdragsrätten för ränta på bostadslån och i slutändan helt slopa den. 
Arbetsgivaren kan betala ut ersättning till en arbetstagare som reser till och från jobbet med egen bil. Ersättningen är skattefri och beloppet läggs årligen fast av Skatteförvaltningen. I år uppgår basbeloppet till 0,41 euro per kilometer. 
Anställda måste få betalt för sina resor till jobbet, men den nuvarande ersättningsnivån är klart och tydligt förknippad med överkompensation. Med andra ord är ersättningarna högre än de verkliga kostnaderna för att använda egen bil. 
Överkompensation uppstår av flera anledningar. För det första beaktas det i uträkningen av ersättningar inte alls hur stor andel som är privata resor och de står ju ändå för merparten av antalet körkilometer. För det andra ersätts inköp av egen bil också efter att de fasta kostnaderna i snitt har ersatts. För det tredje kan man med fog påstå att de fasta kostnaderna har satts ganska högt när utgångspunkten är medelpriset på sålda nybilar och det är nästan 30 000 euro. 
Årligen har det betalats ut något över en miljard euro i skattefria kilometerersättningar. Också efter justeringarna återstår det cirka 120 miljoner euro i direkta överkompensationer och i det beloppet ingår inte ens alla element såsom det relativt höga anskaffningspriset. 
Vi föreslår att såväl kompensationsnivån som hela modellen justeras så att kompensationen ersätter alla löpande kostnader för användning av bil men att bara en del av anskaffningspriset kompenseras. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 42 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att grunda en nationell fond för att främja koldioxidsnåla lösningar. 
Arbetstagare har rätt att göra avdrag i beskattningen på kostnader för resor som beror på arbetet. Självrisken för resor mellan bostaden och arbetsplatsen är 750 euro om året och avdraget är högst 7 000 euro om året. 
Avdraget minskar skatten och därmed också den beskattningsbara inkomsten. Nettoeffekten för inkomsterna till stat och kommuner var cirka 630 miljoner euro 2013, säger miljöministeriet i en rapport om skadliga stöd. 
Avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats betalas enligt billigaste möjliga färdsätt, men i verkligheten handlar det om ett klart stöd till persontrafiken. Ungefär 80 procent av avdragen styrs till privatbilisterna. I motsats till den allmänna uppfattningen är privatbilismens andel av avdragen särskilt stor i de stora tillväxtcentrumens kranskommuner. 
Det nuvarande avdragssystemet leder till ökad trafik eftersom det är ett indirekt incitament till att flytta längre bort från arbetsplatsen. Det finns många orsaker till att markanvändningen splittras men avdraget är ett av dem. Avdraget kan därför betraktas som ett miljöskadligt stöd, även om det också kan anses motiverat. 
Målet på längre sikt måste vara att övergå till ett mindre byråkratiskt kilometerbaserat system som ligger i linje med klimatpolitiken. Grunden för avdraget borde vara avståndet till arbetsplatsen. Avdraget borde också vara beroende av om det finns kollektivtrafik på orten. Avdraget skulle då vara större på landsbygden än i städer. Inemot 800 000 personer berörs av avdragen och de har stor betydelse för mångas ekonomi. Därför måste justeringen vara moderat. Vi föreslår att avdragsnivån i det här skedet sänks så att självrisken höjs från 750 euro till 900 euro medan maximibeloppet sänks till 6 000 euro. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 43 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om sänkning av avdraget för arbetsresor och översyn av systemet så att det inte uppmuntrar till privatbilism. 
I dag beskattas utdelning från onoterade bolag ganska lindrigt upp till en viss gräns. Gränsen går vid 150 000 euro om gränsen för avkastningsgraden (8 %) tillåter det. 
Vi föreslår att skatten på utdelning från onoterade bolag ses över på det sätt som finansministeriets expertgrupp föreslagit, så att gränsen för avkastningsgraden sänks till 4 procent, vilket bättre motsvarar gränsen för så kallad normal avkastning, och den skattepliktiga andelen av utdelningen höjs från 25 till 40 procent. Samtidigt slopas gränsen i euro för skattelättnaden. 
Expertgruppen motiverar reformen bland annat med att den nuvarande skatten på utdelning leder till att investeringarna inte riktas till de bäst avkastande objekten i ekonomin. Med strängare beskattning av utdelning från onoterade bolag blir det dessutom olönsammare att omvandla förvärvsinkomster till utdelningsinkomster. Samtidigt dämpas ökningen av inkomstskillnaderna. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 44 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att strama åt beskattningen av utdelning från icke-börsnoterade företag på det sätt som finansministeriets expertgrupp föreslagit. 
På förslag av regeringen Sipilä infördes det i början av 2017 ett företagaravdrag på 5 procent. Syftet med avdraget är att stödja företagsamhet och utsträcka det tidigare avdraget på samfundsskatten också till personföretagen. En stor del av små- och mikroföretagen är personföretag och står i en nyckelställning när det gäller att stärka sysselsättningen. 
Nackdelen med det jämna, schablonmässiga företagaravdraget är dock att nyttan koncentreras hos stora och framgångsrika personföretag, exempelvis apotek och juridiska byråer. 
De gröna föreslår i sin alternativa budget för 2018 att det i syfte att jämna ut effekterna på inkomstfördelningen införs ett tak på 50 000 euro för företagaravdraget. Alla personföretag kan alltså göra avdraget upp till den gränsen, men på inkomster över 50 000 euro beviljas inte längre företagaravdraget på 5 procent. Förslaget ingick också i de grönas alternativa budget för 2017. 
Inkomsttaket eliminerar nyttan av avdraget för de mest framgångsrika företagen, men den sporrande effekten kvarstår oförändrad för övriga företag. Enligt beräkningar gjorda av riksdagens utredningstjänst skulle den här modellen öka skatteinkomsterna med cirka 23 miljoner euro. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 45 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att begränsa företagaravdraget till den del en viss inkomstgräns överskrids. 
02. Samfundsskatt 
Staten får år 2018 in uppskattningsvis 4,2 miljarder euro i samfundsskatt. Inom näringsbeskattningen finns det ett flertal skatteutgifter (skattesubventioner). En av de viktigaste är skatteutgiften inom avskrivningssystemet för lösa anläggningstillgångar. Storleken av den skattesubventionen kan bara uppskattas kalkylmässigt, men år 2017 beräknades den vara cirka 565 miljoner euro och 2018 uppskattas den till 610 miljoner euro. Det är alltså fråga om stora pengar. 
Ett företag kan genom avskrivningar dra av anskaffningsutgiften för lösa anläggningstillgångar under nyttighetens användningstid. Det ekonomiskt viktigaste sättet att göra avskrivningen är att dra av anskaffningsutgiften till en viss maximiprocent av den vid var tid återstående utgiftsresten. Maxbeloppen för avskrivningarna fastställs i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, enligt vilken avskrivningen för skatteåret får vara högst 25 procent av utgiftsresten. Företaget kan också tillämpa en lägre avskrivningsprocent eller helt avstå från avskrivningar. 
Avskrivningarna är schematiska och motsvarar ofta inte tillgångens ekonomiska värdeminskning. Företaget får en skattesubvention om avskrivningen överskrider nyttighetens faktiska värdeminskning. Betalningen av skatten skjuts då upp längre än den skulle göra enligt en avskrivning som motsvarar den faktiska värdeminskningen. Enligt finansministeriet är denna på den faktiska värdeminskningen baserade avskrivningsprocenten 15 procent. Uppskattningarna av skattesubventionens storlek antyder därför att det skulle bli en förändring av skatteinkomsterna för ett år, i det fall att den maximala avskrivningsprocenten för maskiner och inventarier ändrades från nuvarande 25 procent till 15 procent. Beräknat över tid är alltså skattesubventionen en fördel som uppstår genom att betalningen av skatten skjuts upp (ränta på skattekredit). 
Lagstiftningen om avskrivning av lösa anläggningstillgångar bör ses över så att avskrivningarna återger den verkliga ekonomiska värdeminskningen. Vi föreslår att skattesubventionerna minskas med målsättningen att öka skatteintäkterna med 100 miljoner euro för 2018. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 46 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att revidera systemet för avskrivning av lösa anläggningstillgångar och minska den skatteutgift avskrivningarna ger upphov till. 
04. Skatt på arv och gåva 
Regeringen ändrade 2016 skatteskalorna för arvs- och gåvoskatt särskilt med tanke på generationsväxling inom jordbruket och i företag. Till arvs- och gåvobeskattningen hänför sig dock 15 olika skattesubventioner, av vilka beloppet av skattelättnaden i samband med generationsväxling i företag, som är den mest betydelsefulla skatteutgiften, beräknas vara cirka 141 miljoner euro 2018. Generationsväxlingar får således redan nu stöd genom betydande skatteförmåner och dessa förmåner kan anses vara tillräckliga. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 47 
Riksdagen förutsätter att regeringen omvärderar behovet av att lindra arvs- och gåvobeskattningen och återtar de redan gjorda ändringarna. 
Införandet av skogsgåvoavdraget innebar att skogsegendom fick en helt annan ställning än andra egendoms- och placeringsformer. Avdraget är också ansenligt, cirka 18 miljoner euro per år. Det finns visserligen relevanta grunder för avdraget, exempelvis målet att öka skogsfastigheternas storlek och utbudet av virke, men det var ändå en reform som gick i fel riktning och innebar att vi fick ytterligare ett företagsstöd. Vi borde snarare sträva efter att minska antalet företagsstöd. 
Reservationens förslag till uttalande 48 
Riksdagen förutsätter att regeringen som ett led i utgallringen av företagsstöd vidtar åtgärder för att slopa skogsgåvoavdraget. 
08. Punktskatter 
05. Punktskatt på läskedrycker 
Punktskatten på sötsaker och glass slopades vid ingången av 2017. Det fanns goda, hälsorelaterade grunder för skatten och den borde inte ha slopats utan en ersättande skatt. 
Regeringen bör snabbt bereda en sockerskatt som ersätter godisskatten. Skattens storlek ska kopplas till mängden tillsatt socker i produkten. Sockerskatten skulle dämpa användningen av tillsatt socker och bidra till att förebygga våra folksjukdomar. Vid beredningen måste det noteras att det finns naturligt socker i vissa matvaror som rekommenderas av hälsoskäl, däribland frukt och bär. 
Också Evira och Institutet för hälsa och välfärd förordar en hälsobaserad sockerskatt, eftersom den skulle gynna folkhälsan. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 49 
Riksdagen förutsätter att regeringen börjar bereda en sockerskatt som ska ersätta sötsaksskatten. 
07. Energiskatter 
Nedskärningarna i utbildningen bör ersättas genom att skära ner miljöskadliga stöd. Det finns 11 skattesubventioner som riktas till energiskatteinkomster och deras totala belopp överstiger två miljarder euro. 
Det tills vidare mest betydande av skattesubventionerna under energiskattemomentet är att bränsle för arbetsmaskiner beskattas under normen. Skattesubventionen uppstår av att vissa arbetsmaskiner har getts rätt att köra på lätt brännolja, som beskattas lindrigare än diesel. Lätt brännolja används bland annat i mobila arbetsmaskiner med dieselmotor och i jord- och skogsbruksmaskiner. 
År 2018 väntas den här skattesubventionen uppgå till 454 miljoner euro. Vi föreslår att skattesubventionen skärs ner med en knapp fjärdedel. Tekniskt kan detta genomföras exempelvis så att de som använder lätt brännolja övergår till att använda diesel, men en del av skatten återbärs till dem i samband med beskattningen. Ett motsvarande återbäringssystem har skapats exempelvis för jordbruksföretag. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 50 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att sänka skattesubventionen för brännolja som används i arbetsmaskiner. 
Dieselbränsle beskattas lindrigare än motorbensin. Där ingår en skattesubvention på totalt cirka 775 miljoner euro. I fråga om persontrafiken skärs skattesubventionen bort med hjälp av drivkraftsskatten, som ingår i fordonsbeskattningen. 
För att bekämpa klimatförändringen och i synnerhet för att genomföra Parisavtalet måste alla metoder för att minska koldioxidutsläppen tas i bruk. En minskning av skattestödet för dieselbränsle gynnar klimatmålen och stärker dessutom statsfinanserna. 
Diesel används inte bara i tung godstrafik och kollektivtrafik utan också i personbilstrafik. En minskning av skattesubventionen för diesel höjer dieselpriset. Denna höjning bör kompenseras genom en sänkning av den i fordonsskatten ingående drivkraftsskatten för dieseldrivna bilar. 
I tung godstrafik förorsakar minskningen av skattesubventionen för diesel en lindrig ökning av dieseltransporterna. Samtidigt är det här också en orsak att försöka ta fram alternativa drivmedel för den tunga godstrafiken, såsom flytande natur- eller biogas. Tekniken för detta kan ännu inte tas i bruk i stor skala, men att minska skattesubventionen skulle försnabba utvecklingen av alternativa bränsletekniker. Å andra sidan förbättrar minskningen av skattesubventionen för diesel järnvägstransporternas konkurrenskraft mot vägtrafiken. 
Inom kollektivtrafiken — särskilt inom stadsregionerna — finns det redan alternativ. Det finns gasbussar på marknaden, och elbussarna kommer stort. Att minska skattesubventionen för diesel förbättrar incitamenten och försnabbar övergången till alternativa miljövänliga bussar. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 51 
Riksdagen förutsätter att regeringen stegvis går in för att minska skatteutgiften i anknytning diesel och samtidigt lindrar drivkraftsskatten för dieseldrivna personbilar så att vanliga bilisters kostnader inte stiger. 
Skattesubventionen för torv har ökats genom att sänka beskattningen av torv från nivån 4,9 euro/MWh först till nivån 3,40 euro/MWh 2015 och ytterligare till 1,9 euro/MWh 2016, vilket sporrar till ökad användning av torv, som ger höga koldioxidutsläpp, som bränsle särskilt vid kraftvärmeproduktion. I samma sammanhang har subventionen för energiåtervinning av skogsflis höjts för att prisförhållandet mellan torv och flis inte ska förändras. Dessa insatser har sammantaget försvagat statsfinanserna med cirka 20 miljoner euro. 
De gröna föreslår att skattesubventionen för torv ska minskas genom att skatten återförs till nivån 3,4 euro/MWh. De gröna har lämnat en separat budgetmotion för en analog sänkning av skattesubventionen för skogsflis. 
Enligt gjorda bedömningar är skattestödet för torv jämfört med jämförbara bränslen för närvarande i storleksklassen 148 miljoner euro per år. Men denna för miljön skadliga skattesubvention kan ändå inte slopas helt med en gång eftersom det i sin tur skulle locka till användning av stenkol och andra fossila importbränslen i stället för bränntorv och även skogsflis. 
För att motverka klimatförändringen och inte minst nu efter klimatkonferensen i Paris måste vi på alla sätt försöka minska koldioxidutsläppen. Att minska skattesubventionen för torv stöder uppnåendet av klimatmålen och förbättrar dessutom läget för statsfinanserna. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 52 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att minska skatteutgiften i anknytning till bränntorv. 
Den el som förbrukas vid gruvdrift och utvinning av mineraler återfördes från den högre elskatteklass I till industrins lägre elskatteklass II. 
Gruvdrift och utvinning av mineraler är mycket energiintensivt och en ytterst förorenande industri. Att sänka gruvornas elskatt minskar gruvindustrins elräkning med statens stöd. När klimatet blir varmare och statens finanser är strama är detta en ohållbar ekvation. 
Sänkningen av gruvornas elskatt har en koppling till en mer omfattande skattedebatt: hur mycket och vad vi ska beskatta. Det är hållbart att skärpa beskattningen av konsumtion och miljöskadlig verksamhet och att lindra beskattningen av arbete och utkomst. 
I stället för skattelättnader för gruvorna bör vi snarare införa en gruvskatt. Det skulle vara en slags mineralutvinningsskatt som kan fonderas i likhet med Norges oljefond. Medlen ska användas till förmån för kommunerna i gruvområdet och för staten. I sin alternativa budget föreslår de gröna dessutom en utvinningsskatt. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 53 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att återföra gruvorna till elskatteklass I. 
10. Övriga skatter 
Utvinningsskatten är en skatt på gruvverksamhet och är bunden till den mängd marksubstans som utvinns. Det finns erfarenhet och kunskap om denna typ av skatt i ett flertal länder i Afrika och Sydamerika samt i Australien, USA, Kina och Polen. Utvinningsskatten tas ut av gruvbolagen som ersättning för att de får utnyttja mineralerna i marken. 
Skatten skulle styra gruvpolitiken så att utvinning skulle inledas om undersökningarna visar att mineralförekomsten är tillräckligt värdefull. Exempelvis skulle en skatteinkomst på 20 000 000 euro per år förutsätta att det tas ut 40 cent per utvunnen marksubstans, eftersom det i Finland bryts cirka 50 miljoner ton per år. 
Skatten skulle sannolikt också öka återanvändningen av mineraler. Mineralförekomsterna i Finland är relativt knappa, men mineralerna, bland annat nickel och fosfor, kan också utvinnas exempelvis ur gruvavfall och gruvavloppsvatten. En utvinningsskatt skulle göra dessa alternativa metoder att anrika malm mer lönsamma. 
I och med att utvinningsskatten minskar den miljöbelastande mängden stenmaterial, minskar också behovet av markområden för gruvverksamhet. När markarealerna minskar, reduceras gruvbrytningens konsekvenser för naturen och landskapet. Vissa faktorer som ger miljöolägenheter är i särskilt hög grad kopplade till brytningsvolymen. Till dessa hör vattenhanteringen, mängden vatten och avloppsvatten vid malmanrikningen samt användningen av anrikningskemikalier. 
Utvinningsskatten skulle kunna utnyttjas för ersättningar till staten och kommunerna för exempelvis byggande av trafikleder och för kostnaderna för tillståndsprocesserna. Intäkterna kan också användas för att främja medborgarnas välfärd i ett bredare perspektiv. Skatten kan motiveras med att det är fråga om utnyttjande av en icke-förnybar tillgång som kan anses höra till vår nationalförmögenhet. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 54 
Riksdagen förutsätter att regeringen börjar bereda införandet av en utvinningsskatt. 
03. Bilskatt 
Bilbeskattningen lindras stegvis. De första skattelättnaderna trädde i kraft vid ingången av 2016 och 2017 och de följande lättnaderna träder i kraft stegvis vid ingången av 2018 och 2019. 
De gröna anser att de av regeringen föreslagna skattelättnaderna för 2018 och 2019 bör återtas. De intäkter detta gör bör satsas på stöd för en mer miljövänlig trafik. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 55 
Riksdagen förutsätter att regeringen inte fortsätter sänka bilskatten. 
Utsläppen från trafiken måste sänkas snabbt för att vi ska kunna nå Parisavtalets mål om en begränsning av temperaturhöjningen till högst 2 grader. 
I fråga om personbilstrafiken främjas det övergripande målet bäst genom en snabb elektrifiering, medan biobränslena kan utnyttjas av den tunga trafiken och flygtrafiken så länge det inte finns några realistiska alternativ. 
Elbilarna står än så länge för en relativt ny teknik. Tekniken är dyr och tröskeln att köpa en elbil kan vara hög. Många länder stöder därför inköp av elbilar genom direkta statliga stöd. Regeringen har föreslagit att den som köper en helt eldriven bil får en skrotningspremie på 2 000 euro för sin gamla bil. Det räcker förmodligen ändå inte för att snabbt göra elbilen allmän. 
De gröna föreslår en tidsbunden (högst 5 år) skattefrihet för renodlade elbilar. Bilskatten på personbilar är i genomsnitt 6 900 euro. För 2018 är målet 5 000 nya elbilar, vilket betyder att staten förlorar fordonsskatteintäkter på cirka 35 000 000 euro. 
Det är angeläget att snabbt höja antalet elbilar till en nivå där det finns tillräckligt med användare av det växande nätverket av laddstationer. På längre sikt kan elbilarnas batterikapacitet också utnyttjas för effektutjämning i elnätet och som elenergilager. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 56 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att befria elbilar från bilskatt för viss tid. 
07. Fordonsskatt 
Utsläppen från trafiken måste sänkas snabbt för att vi ska kunna nå Parisavtalets mål om en begränsning av temperaturhöjningen till högst 2 grader. 
I fråga om personbilstrafiken främjas det övergripande målet bäst genom en snabb elektrifiering, medan biobränslena kan utnyttjas av den tunga trafiken och flygtrafiken så länge det inte finns några realistiska alternativ. 
Elbilarna står än så länge för en relativt ny teknik. Tekniken är dyr och tröskeln att köpa en elbil kan vara hög. Många länder stöder därför inköp av elbilar genom direkta statliga stöd. Regeringen har föreslagit att den som köper en helt eldriven bil får en skrotningspremie på 2 000 euro för sin gamla bil. Det räcker förmodligen ändå inte för att snabbt göra elbilen allmän. 
De gröna föreslår en tidsbunden (högst 5 år) skattefrihet för renodlade elbilar. Fordonsskatten för personbilar är i genomsnitt 340 euro per år, så en skattefrihet skulle ge elbilsägare en skatteförmån på cirka 1 700 euro under fem år. För 2018 är målet 5 000 nya elbilar, vilket betyder att staten förlorar fordonsskatteintäkter på cirka 800 000 euro. 
Det är angeläget att snabbt höja antalet elbilar till en nivå där det finns tillräckligt med användare av det växande nätverket av laddstationer. På längre sikt kan elbilarnas batterikapacitet också utnyttjas för effektutjämning i elnätet och som elenergilager. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 57 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att befria elbilar från fordonsskatt för en viss tid. 
Avdelning 13 
RÄNTEINKOMSTER, INKOMSTER AV FÖRSÄLJNING AV AKTIER OCH INTÄKTSFÖRING AV VINST 
05. Intäktsföring av de statliga affärsverkens vinst 
01. Intäktsföring av de statliga affärsverkens vinst 
Skyddet av den biologiska mångfalden i de finska skogarna utgör ett centralt element i ett hållbart skogsbruk. På senare tid har dock Forststyrelsen väckt uppseende efter avverkningar i friluftsområden och gamla skogar. Höjningen av resultatmålet för affärsverket med nio miljoner euro för 2018 är inte hållbart med tanke på att den nuvarande avverkningsverksamheten på många platser kan ifrågasättas. 
Regeringen har ett hårt tryck på sig att öka utnyttjandet av skogarna och minska kolsänkorna för att därigenom nå upp till de kvantitativa målen för bioekonomin. Det är ändå inte motiverat att försöka nå upp till det höjda resultatmålet genom ohållbara metoder som ökar utsläppen. Tvärtom bör Finland med alla medel försöka minska utsläppen så att målen i Parisavtalet kan nås. Att öka antalet ohållbara avverkningar är inte rätt väg. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 58 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att sänka resultatmålet för Forststyrelsen. 
Förslag
Vi föreslår 
att riksdagen godkänner förslaget till budget för 2018 enligt utskottets betänkande men med de ändringar som föreslås i reservationen, 
att de 58 uttalandena ovan godkänns och 
att misstroendeförklaringen i den allmänna motiveringen ovan godkänns. 
Helsingfors 11.12.2017
Ozan
Yanar
vihr
Emma
Kari
vihr
RESERVATION 3 vänst
Allmän motivering
Finlands ekonomiska läge ser ljusare ut för första gången på länge. Tillväxten baserar sig inte längre bara på privat konsumtion utan också exporten och investeringarna har ökat och trenden verkar hålla i sig. Också prognoserna om utvecklingen av ekonomin i Europa och världen stärker de positiva utsikterna. I ljuset av färsk statistik verkar finansministeriets prognos om en tillväxt på 2,1 procent för nästa år vara i underkant. 
Å andra sidan utgör skuldsättningen med den åtföljande ökningen av egendomsvärden en växande risk för hela världsekonomin. 
Trots att tillväxten skjuter fart är exempelvis långtidsarbetslösheten i Finland fortsättningsvis seg. Regeringens politik ökar skillnaderna mellan människogrupper i utbildning, hälsa, förmögenhet, livscirklar och möjligheter. Många av skillnaderna är generationsöverskridande, det vill säga att den för välfärdsstaten typiska sociala rörligheten inte längre fungerar. Barn till arbetslösa blir arbetslösa mer sannolikt än andra. Vi har redan 47 000 hushåll utan inkomster. 
I Finland syns skillnaderna i inkomster och förmögenhet uttryckligen i att extremlägena fjärmas från varandra. Till följd av nedskärningarna i grundläggande och social trygghet har de som tjänar minst sackat efter i förtjänstutvecklingen, och analogt har inkomsterna hos de som tjänar mest ökat klart snabbare än hos andra. Beskattningslösningarna har gett de rikaste bland de rika högre inkomster. 
Det talas om uppsving, men trots det fortsätter regeringens budget för nästa år med den från tidigare år bekanta nedskärningslinjen som ökar ojämlikheten och gynnar höginkomsttagarna. Skattesänkningarna ökar samhällsekonomins strukturella underskott nästa år. 
Finland måste även i fortsättningen vara ett land där alla oavsett familjebakgrund eller samhällsklass har möjlighet till ett bra liv. 
Heltäckande offentliga tjänster av hög kvalitet, rättvisa spelregler i arbetslivet och ett rättvist system för beskattning och inkomstfördelning garanterar att ingen lämnas vind för våg och att samhällets resurser kommer till nytta för alla. 
Vänsterförbundets budgetförslag för 2018 erbjuder ett alternativ som främjar jämlikhet och en hållbar strukturomvandling i samhället. 
Nivån på grundtrygghet, de lägsta pensionerna, utkomstskydd för arbetslösa och studiepenningen höjs, avgifterna för välfärdstjänsterna gallras och jämlikheten ökas i utbildning och pedagogik. Vi satsar en dryg miljard euro på förmånsförhöjningar som jämnar ut välfärdsklyftor och på förbättring av offentliga tjänster. Exempelvis folk- och garantipension vill vi höja med 50 euro i månaden. Utbildningssystemet och de studerandes ställning vill vi stärka med en halv miljard euro. 
Vi vill öka progressiviteten i skattesystemet. Det kan ske genom att skärpa inkomstskatteskalans övre ända och beskattningen av utdelningar och genom att öka grundavdraget i kommunalskatten, vilket hjälper låginkomsttagarna. I vår reservation återtas regeringens skattelindringar som gynnar höginkomsttagare. 
På anpassning till klimatförändringen och främjande av en hållbar strukturförändring i samhället satsar vi likaså närmare en halv miljard euro mer än regeringen. Samtidigt gallrar vi bland skatte- och andra stöd som konstaterats vara ineffektiva och skadliga för miljön. 
I nuläget finns det ännu många oanvända produktionsresurser (arbetslöshet) och ekonomin kan ännu inte anses vara ”överhettad” trots konjunkturuppgången. Därför vore en något mer expansiv finanspolitik än regeringens och finansutskottets linje motiverad för att främja viktiga strukturomvandlingar. I vårt alternativ är relationen mellan utgifter och inkomster ändå på samma nivå som i regeringens proposition. På så sätt visar vi att en annorlunda politik kan bedrivas utan att ändra statens finansiella ställning. 
Det vittnar om skillnader i politikens ideologi, värderingar och prioriteringar att vänsterförbundets alternativ skulle minska ginikoefficienten, som beskriver inkomstskillnaderna, med 0,7 procentenheter. Fattigdomsgraden skulle sjunker med 0,88 procentenheter. Skillnaderna mellan disponibla inkomster för män och kvinnor skulle minska. Regeringen Sipiläs budgeter för 2016—2018 har däremot ökat ginikoefficienten med 0,2 procentenheter och fattigdomsgraden med 0,3 procentenheter. 
Konkurrenskraft byggs med kompetens, inte genom att skära i löner 
Vänsterförbundet har som enda parti motsatt sig 2016 års så kallade konkurrenskraftsavtal. Senare har många andra konstaterat att kritiken var berättigad. 
Det avtal som regeringen med tvång dikterade för arbetsmarknadsorganisationerna innebar en inkomstöverföring i miljardklassen till företagen på arbetstagarnas och den offentliga sektorns bekostnad. Särskilt hårt har arrangemanget drabbat anställda med låga löner inom den offentliga sektorn: de fick semesterpenningen nedskuren. Företagens pensions-, arbetslöshetsförsäkrings- och sjukförsäkringspremier minskades totalt med cirka 2,4 procentenheter och arbetstagarnas avgifter höjdes nästan lika mycket. Att ”kompensera” avgiftsändringarna med skattelättnader har försvagat den offentliga ekonomins finansiella ställning med hundratals miljoner euro. 
Grunderna för konkurrenskraftsavtalet var från början ganska svaga och i ljuset av den utveckling som följt ser de ännu svagare ut. Tanken på ett samband mellan en förlängning av arbetstiden och bättre konkurrenskraft representerar en gången världs logik. Att försvaga anställningsvillkor är inte en medicin mot Finlands ekonomiska problem, liksom alldeles för stora löner inte är orsaken till dem. 
Arbetet är inte dyrare i Finland än i våra centrala konkurrentländer — tvärtom. Styckkostnaden för arbete påverkas inte bara av löner utan av arbetets produktivitet. Problem hos vissa traditionella exportbranscher med hög förädlingsnivå och minskningen av arbetstillfällen med hög produktivitet har i Finland under de senaste åren lett till lägre produktivitet. Bakgrunden till den svaga produktiviteten är också nedskärningarna i forskning, utveckling och innovationer. Men det verkar ändå som om produktiviteten uppvisar stigande trend. Produktiviteten är också starkt konjunkturbunden och förbättras med det allmänna ekonomiska läget. 
Lösningen på problemen i Finlands arbetsmarknad är inte billigare arbete — den tävlingen kan Finland aldrig vinna — utan satsning på våra styrkor: bred kompetens, utbildning, forskning, kvalitetsprodukter, välfärd och en välfungerande infrastruktur. Däremot har förlängningen av arbetstiden enligt konkurrenskraftsavtalet rentav kunnat försena ökningen av sysselsättningen. 
Konkurrenskraftsavtalet har skenbart träffats mellan arbetsmarknadens parter, men utan regeringens tvångsåtgärder hade det inte kommit till. Ansvaret för dess negativa effekter ligger således också hos regeringen. 
Vi föreslår att de budgetlagar och avgiftsändringar som hänför sig till konkurrenskraftsavtalet ska återtas. Vi vill återställa semesterpenningen för den offentliga sektorn. Sammanlagt skulle dessa ändringar förbättra den offentliga sektorns finansiella ställning med cirka 650 miljoner euro. 
Vi tar klimatförändringen på allvar och påskyndar en hållbar strukturomvandling. 
Att bromsa klimatförändringen och leva i harmoni med jordens kapacitet är en av de största utmaningarna för mänskligheten. Genomsnittsfinländarens ekologiska fotavtryck är tre eller fyra gånger större än vad en hållbar utveckling klarar av. 
Att utforma en hållbar strukturförändring är en lika viktig ”mission” som att skapa ett välfärdssamhälle. En övergång till en koldioxidsnål livsstil kräver enorma förändringar med avseende på produktion, konsumtion, boende och trafik. Vi måste få en mer tvingande miljöreglering, en prissättning för externa effekter (t.ex. via beskattning) som motsvarar hur negativa de faktiskt är, samt enorma offentliga satsningar på infrastruktur och forskning. Samtidigt måste vi värna jämlikheten i samhället genom beskattningsåtgärder och tillräcklig social trygghet. 
Såväl den offentliga sektorn som företag, föreningar och hushåll måste stödja förnybar energi, effektiv resursanvändning, cirkulär ekonomi och överhuvudtaget lösningar som stödjer hållbara modeller. 
Vänsterförbundets alternativ satsar hundratals miljoner mer än regeringen på att främja en hållbar strukturomvandling. Vi satsar på kollektivtrafik, cykling och gångtrafik samt energiprestanda i boendet. Vi ökar stödet för förnybar energi och energieffektivitet och möjliggöra stöd för energiombyggnad också för låginkomsttagare och för bostadsaktiebolag och bostadsandelslag. Vi vill gallra bland miljöskadliga och ekonomiskt ineffektiva stöd för fossil energi och satsa på FoUI-stöd som är hållbara och skapar nya lösningar. 
Vi föreslår också inrättande av en offentlig utvecklingsbank eller investeringsinrättning. Dess uppgift ska vara att sammanställa och kanalisera finansiering som främjar hållbar utveckling på lång sikt i överensstämmelse med ett övergripande missionstänk och en samhällsvision. 
Vi måste få bukt med svart ekonomi och skattesmitning 
Svart ekonomi, ekonomisk brottslighet och skatteflykt förorsakar en dryg räkning för de offentliga finanserna och utgör ett väldigt strukturellt problem. 
Den svarta ekonomin har i olika utredningar bedömts motsvara 5—14 procent av Finlands bruttonationalprodukt. Enligt en annan uppskattning går Finland årligen miste om 430—1 400 miljoner euro i samfundsskatteinkomster när multinationella företag bedriver aggressiv skatteplanering. Att täta läckorna i skattebasen och bromsa upp skatteflykten skulle lyfta upp de offentliga finansernas finansiell ställning, effektivisera marknadsmekanismens funktion och förbättra konkurrensläget för ärliga och små företag. 
Under de senaste åren har arbetet mot svart ekonomi effektiviserats, och satsningarna har betalat sig själv tillbaka många gånger om. Men ändå finns det många funktioner nationellt och inom EU där svart ekonomi, ekobrottslighet och skattesmitning kunde motarbetas effektivare än nu. 
Regeringen gick våren 2017 i samband md planen för de offentliga finanserna in för ”kompletterande strategier” i arbetet mot svart ekonomi. Men huvudsakligen nöjde sig regeringen också då med att konstatera de pågående EU-regleringsprojekten och att beredningen av den nationella implementeringen av det så kallade direktivet mot skatteundandragande har inletts. Med stöd av direktivet gäller exempelvis begränsningen av rätten att dra av räntor från 2019 också räntor som betalats till en aktör utanför koncernen, vilket är välkommet. Också så kallade hybridarrangemang åtgärdas enligt regeringen mer beslutsamt ”senast från och med 2020”. 
Många EU-reformer är steg i rätt riktning och det är bra om Finland faktiskt tillämpar direktivet mot skatteundandragande strängt. Exempelvis reformerna som gäller rätten till ränteavdrag och hybridarrangemang har tidigare förutsatts av vänsterförbundet. 
Tyvärr har Finland ändå inte i själva verket haft vilja att exempelvis utsträcka sin offentliga rapporteringsskyldighet till andra än verkligt stora företag med en omsättning på över 750 miljoner euro (det vill säga att den övervägande majoriteten av företagen inte berörs av rapporteringsskyldigheten) eller förutsätta att land-till-land-uppgifterna analyseras i fråga om koncernens samtliga verksamhetsländer vilket hade varit en grundläggande förutsättning för att bedöma aggressiv skatteplanering eller kringgående av skatt. 
Finland bör därför med större eftertryck främja normerna bland annat för en heltäckande land-till-land-rapportering, skattemässigt informationsutbyte och öppenhet i information om ekonomi och förmånstagare i EU-direktiven och det nationella genomförandet av dem. Exempelvis genomförandet av direktivet mot skatteundandragande är det motiverat att förhålla sig skeptisk mot i ljuset av de tidigare utspelen från regeringen Sipilä: Finland har inte drivit ambitiösa bestämmelser inom EU, och i nationell lagstiftning har man valt de enklaste utvägarna. 
Dessutom tvingade regeringen i år igenom en lagändring som utvidgar möjligheten till så kallad förvaltningsregistrering och som minskar insynen i finansmarknaderna och myndigheternas möjlighet att få information och gör kringgående av skatt och ekonomisk brottslighet lättare än förr. De ”kompletterande” tilläggsförslag som riksdagen förutsätter att regeringen gör avlägsnar inte problemen helt och hållet och det är oklart om allt som riksdagen har förutsatt ens har främjats. 
På nationell nivå kunde vi oberoende av EU också självständigt genomföra många åtgärder som främjar en rättvis och effektiv skatteuppbörd. 
Med avseende på bekämpning av svart ekonomi och ekonomisk brottslighet är det också viktigt att trygga tillräckliga myndighetsresurser och att underlätta samarbetet mellan myndigheterna. I Vänsterförbundets alternativ höjs anslagen för dessa funktioner med totalt 12 miljoner euro. 
Det är positivt att regeringen har lovat utvidga skattenumret, som redan används i byggbranschen, också till andra sektorer (exempelvis varv, restaurangbranschen och städbranschen). Denna reform bör påskyndas. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 1 
Riksdagen förutsätter att regeringen ändrar sin finanspolitiska linje så att skattelättnaderna för höginkomsttagarna ersätts med åtgärder som är välfärdsalstrande och bidrar till att förbättra köpkraften för låginkomsttagarna. 
Reservationens förslag till uttalande 2 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att lagförslag och viktiga planer för statsfinanserna, såsom planerna för de offentliga finanserna och de årliga budgetarna, ska inkludera en heltäckande bedömning av de föreslagna åtgärdernas konsekvenser för inkomstfördelningen och för olika befolkningsgrupper, jämställdheten mellan könen, miljöbelastningen och välfärden. 
Reservationens förslag till uttalande 3 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att återta de lagändringar som förorsakas av konkurrenskraftsavtalet och som hör till riksdagens beslutanderätt. 
Reservationens förslag till uttalande 4 
Riksdagen förutsätter att regeringen börjar främja introduktionen av en europeisk skatt på finansiella transaktioner. 
Reservationens förslag till uttalande 5 
Riksdagen förutsätter att regeringen främjar normer för en heltäckande och offentlig land-till-land-rapportering av skatter, skattemässigt informationsutbyte