Betänkande
FiUB
8
2018 rd
Finansutskottet
Regeringens proposition till riksdagen om en tilläggsbudget för 2018
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen om en tilläggsbudget för 2018 (RP 73/2018 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för betänkande 
Tilläggsbudgetmotioner
I samband med propositionen/propositionerna har utskottet behandlat följande motioner TBM 1-41/2018 rd. En förteckning över motionerna ingår som bilaga till betänkandet. 
Beredning i delegation
Ärendet har beretts i finansutskottets samtliga delegationer enligt sakinnehåll. 
UTSKOTTETS ALLMÄN MOTIVERING
Regeringen höjer kalkylen över ordinarie inkomster med cirka 1,7 miljarder euro till nettobelopp och ökar anslagen med cirka 381 miljoner euro. 
Bakom höjningen av inkomstkalkylen ligger inkomster med anknytning till lån som beviljats av staten (inklusive ränteinkomster) som ökar med 1,436 miljarder euro då Finlands Exportkredit Ab i förtid återbetalar de refinansieringskrediter som bolaget fått av staten. Arrangemanget bottnar i behovet att få Finnveras likviditet under kostnadseffektiv kontroll. Dessutom föreslås det höjningar i de beräknade inkomsterna av statsbeskattningen (172 miljoner euro), inkomster av utsläppshandel (90 miljoner euro) och Finlands Banks intäktsföring till staten (14 miljoner euro). 
De mest betydande anslagsökningarna anvisas för kompetent arbetskraft, bland annat förbättring av tillgången på sådan (totalt 118 miljoner euro), trafik- och kommunikationsprojekt (43 miljoner euro och höjd fullmakt) samt stöd för jordbruket (35 miljoner euro). Vidare ändras Terrafame Group Ab:s verksamhetsmandat till att med större omfattning än nu täcka ägande- och utvecklingsuppgifter i anslutning till gruv- och ackumulatorklustret, och dess namn ändras till Suomen Malmijalostus Oy. I det sammanhanget refinansieras bolaget med 46 miljoner euro. 
För pilotförsök för valfrihet föreslås en fullmakt på totalt 199 miljoner euro vilket innebär en ökning på 100 miljoner euro i bidraget för pilotförsök i innevarande års budget. Finansieringen för pilotförsök ska på så sätt göras fullmaktsbaserad. 
Utskottet vill betona att anslaget är villkorligt och att pilotförsöken kan inledas och beslut om finansiering av dem kan fattas först när valfrihetslagen är godkänd och stadfäst. 
Tilläggsbudgeten minskar statens behov av nettoupplåning med cirka 1,3 miljarder euro. Statens nettoupplåning beräknas 2018 uppgå till cirka 1,7 miljarder euro. Statsskulden beräknas uppgå till cirka 108 miljarder euro vid utgången av året, vilket är cirka 46 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. 
DETALJMOTIVERING
ANSLAG
Huvudtitel 29
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Regeringen föreslår en ökning på totalt 35 miljoner euro för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde för att förbättra tillgången på kompetent arbetskraft. Centrala anslagsökningar är bland annat förslag om en ökning på 10 miljoner euro till högskolorna för examensinriktad fortbildning (29.40.20) och förslag om en ökning på 16 miljoner euro för yrkesutbildning (29.20.30) som används för att utveckla ett pilotförsök som gäller skräddarsydd utbildning för branschbyte. Det är också viktigt att genomförandet av programmet Den nya grundskolan fortgår och som stöd för målen och genomförandet av en jämlik grundskola avsätts som anslagsöverföring till Utbildningsstyrelsen 10 miljoner euro (från moment 29.40.20 till moment 29.01.02). De barn som inleder skolgången har en brokigare bakgrund än någonsin. Därför betonar kraven på likabehandling i lärande och utbildning också betydelsen och tidsenligheten i fråga om programmet Den nya grundskolan. 
Utskottet anser att åtgärder för att främja tillgång till kompetent arbetskraft är aktuella och viktiga, eftersom de uttryckligen ingriper i den akuta bristen på kompetens och på så sätt lindrar matchningsproblemet. Enligt erhållen utredning råder det runtom i landet brist på kompetent arbetskraft inom branscher som är viktiga för tillväxten, vilket håller tillbaka tillväxten inom företag och ekonomi. Kompetensbrist råder bland annat inom ICT-branschen, exempelvis på kodare, och dessutom finns det ett behov av att utveckla yrkesutbildning i anslutning till branschbyte för snabb respons på behoven på arbetsmarknaden. 
Utskottet vill betona att tryggandet av kompetent arbetskraft utöver dessa engångsåtgärder också kräver många slag av förvaltningsövergripande och långsiktiga åtgärder. Därför är det viktigt att det inom ramförhandlingarna redan har dragits upp riktlinjer för att inleda en reform av fortlöpande lärande (projektet Finland kan) och utveckla ett digitalt tjänstepaket som stöder lärande. Utskottet vill särskilt lyfta fram utbildningsbehoven hos de som bara har grundläggande utbildning, eftersom cirka 600 000 finländare saknar examen på andra stadiet. 
Det är positivt, menar utskottet, att rätten till studiestöd har utvidgats till de som passerat läropliktsåldern och studerar vid andra läroanstalter än folkhögskolor (29.70.55), vilket ger möjligheter att försnabba invandrarnas studieväg och sysselsättning. Också tilläggsfinansieringen på 2 miljoner euro som föreslås för läroanstalter inom fritt bildningsarbete (29.10.30) behövs för att öka en tillräcklig läs- och skrivkunnighet och utbildning i finska eller svenska, eftersom antalet vuxna som behöver undervisning i läsning och skrivning har ökat till följd av den växande invandringen. Utskottet understryker också i övrigt åtgärder för att förbättra invandrarnas kompetens eftersom sysselsättningen bland utlandsfödda i Finland är klart svagare än i de övriga nordiska länderna och i synnerhet invandrarkvinnor har svårt att få sysselsättning. 
Utskottet noterar med tillfredsställelse att programmet Digiaikakauden taidot (Färdigheter i digitalåldern) inleds för att förbättra de digitala färdigheterna. Programmet tilldelas en ökning på 7 miljoner euro (29.10.31). Av det används 5 miljoner euro för att stärka digitala kompetenser och 2 miljoner euro för utbildning för de som har svaga grundläggande färdigheter. De extra satsningarna är befogade eftersom upp till en miljoner finländare beräknas ha svårigheter med att hantera informationsteknik. Utskottet ser det som viktigt att följa upp att anslaget räcker, eftersom de digitala kompetenserna får en allt större betydelse för sysselsättning och arbetsframgång. 
Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde tilldelas också flera andra smärre men viktiga tillägg. Ett sådant är bland annat förslaget på en ökning med 1 miljon euro för Finsk-estniska kulturstiftelsens kapital, vilket ökar Finlands donation till kulturstiftelsen till sammanlagt 7 miljoner euro. 
10.
Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogisk verksamhet
31.
Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete
(förslagsanslag)
Enligt utredning till utskottet saknas det i statsunderstödets maximala belopp i momentets beslutsdel ett tillägg på 5 miljoner euro för stärkandet av den digitala kompetensen. Beslutsdelen ska därmed korrigeras så att högst 12 418 000 euro av anslaget får användas till understöd enligt 14 § i lagen om fritt bildningsarbete. 
Momentet får följande lydelse: 
(Stycke 1 som i RP 73/2018 rd) 
Dessutom ändras momentets motiveringar så att av anslaget får användas högst 12 418 000 euro till understöd enligt 14 § i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998). 
(Stycke 3 och tabellen som i RP 73/2018 rd) 
Huvudtitel 31
KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
20.
Myndighetstjänster för trafiken
01.
Trafiksäkerhetsverkets omkostnader
(reservationsanslag 2 år)
Under momentet föreslås ett avdrag på 316 000 euro på grund av den sänkta tillsynsavgiften för flygtrafiken. Propositionen om tillsynsavgiften lämnas dock till riksdagen först i höst och avdraget kan därför inte göras i detta skede. En motsvarande korrigering av inkomsterna görs under moment 11.19.05. 
För lönejusteringar ökas momentet med 160 000 euro. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas ett tillägg på 160 000 euro. 
30.
Stöd till trafiken och köp av tjänster
64.
Köp och utvecklande av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården
(reservationsanslag 3 år)
Momentets motiv föreslås bli kompletterade så att den fullmakt att köpa tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården som beviljades i budgeten för 2017 får användas till att ingå avtal om tjänster till den del fullmakten ännu inte har utnyttjats. Enligt uppgift är fullmakt för tidigare år ännu inte bunden till tjänsteavtal eller andra konsumtionsutgifter. Omnämnandet om fullmakt i 2017 års budget bör således strykas. 
Momentet får följande lydelse: 
(Stycke 1 som i RP 73/2018 rd) 
Fullmakt 
Motiveringen till momentet kompletteras med att tidigare beviljad fullmakt får användas för att ingå avtal om tjänster inom förbindelsefartygstrafiken, till den del fullmakten ännu inte har använts. 
Huvudtitel 33
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
02.
Tillsyn
08.
Omkostnader för en tillståndsmyndighet för administrering av användningen av social- och hälsovårdsuppgifter
(reservationsanslag 2 år)
Momentet stryks i tilläggsbudgetpropositionen eftersom behandlingen av propositionen om lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården mm. (RP 159/2017) ännu inte är avslutad i riksdagen. 
Momentet får följande lydelse: 
(Utesl.
Huvudtitel 35
MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
01.
Miljöförvaltningens omkostnader
04.
Finlands miljöcentrals omkostnader
(reservationsanslag 2 år)
Utskottet lyfte i sitt budgetbetänkande 2018 (FiUB 22/2017 rd — RP 106/2017 rd, RP 176/2017 rd) fram behovet av att i budgeten beakta underhållsutgifterna för havsforskningsfartyget Aranda. Totalrenoveringen av fartyget blev klar våren 2018, men enligt utredning till utskottet är tryggandet av dess driftsekonomi fortfarande öppet. 
Utskottet ser det som viktigt att Finlands miljöcentral tillsammans med miljöministeriet ser till att den renoverade Aranda utnyttjas fullt ut och att dess driftskostnader kan täckas. Centralt är bland annat att finna nya användare för fartyget genom att utvidga dess användning exempelvis i Östersjön och Norra Ishavet. 
65.
Understöd till organisationer och miljövård
(reservationsanslag 3 år)
Under momentet föreslås ett tillägg på 600 000 euro av vilket 500 000 euro anvisas för anskaffningen av ett fartyg för Håll Skärgården Ren rf och 100 000 euro för att öka understöden till organisationer. 
I samband med behandlingen av budgeten för 2018 ökade riksdagen momentet med 105 000 och utskottets uppfattning var att det anvisas allmänt understöd ur anslaget också för Finlands Jägarförbund rf. Men de behovsprövade understöden har genom vårens beslut (VN 1132/2018, 14.5.2018) utdelats i sin helhet till andra organisationer. 
Utskottet betonar att miljöministeriet i fortsättningen bör dela understödet under momentet till alla de aktörer som bedriver ett omfattande miljö- och naturvårdsarbete i riksomfattande skala, oberoende av organisationens namn. Det kan också handla om organisationer inom olika sektorer och inom många olika förvaltningsområden. Miljöarbetets andel ska inte ställas i relation till eller granskas mot organisationens totala verksamhet, utan dess omfattning och betydelse ska analyseras som en enskild helhet. Miljöarbetet inom Finlands Jägarförbund rf är betydande både till sin omfattning och sitt genomslag bland annat när det gäller anläggning av våtmarker. 
Utskottet riktar den ökning på 100 000 euro som föreslås under momentet som allmänt understöd till Finlands Jägarförbund rf för bland annat anläggning av våtmarker. 
Momentet får följande lydelse: 
(Stycke 1 som i RP 73/2018 rd)
Momentets motiveringar kompletteras så att av anlaget anvisas500 000euro till fartygsanskaffning för Håll Skärgården Ren rf och 100 000 euro som allmänt understöd till Finlands Jägarförbund rf. 
INKOMSTPOSTER
Avdelning 11
SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR
19.
Övriga inkomster av skattenatur
05.
Vissa avgifter för trafiken
Under momentet föreslås ett avdrag på 1 706 000 euro, varav 316 000 på grund av en justering av tillsynsavgiften för flygtrafiken. Inkomsterna av tillsynsavgiften sjunker dock ännu inte i detta skede eftersom propositionen i ärendet lämnas till riksdagen först på hösten. I Avdraget på 316 000 euro måste därför strykas och momentet minskas med 1 390 000 euro som beror på en justering av intäktskalkylen för trafiksäkerhetsavgiften. En motsvarande korrigering av utgifterna görs under moment 31.20.01. 
Momentet får följande lydelse: 
Momentet minskas med 1 390 000 euro. 
Avdelning 15
LÅN
03.
Statens nettoupplåning och skuldhantering
01.
Nettoupplåning och skuldhantering
Utskottet föreslår att momentet minskas med 1 345 405 000 euro för nettoupplåning till nominellt värde. Beloppet för nettoupplåning till nominellt värde är då 1 784 527 000 euro. 
Minskningen beror på den ändring som utskottet har föreslagit på utgiftsmoment 33.02.08. 
Momentet får följande lydelse: 
Momentet minskas med 1 345 405 000 euro. 
SAMMANFATTNING
Enligt propositionen ökas anslagen med 380 832 000 euro, inkomsterna (utan nettoupplåning och skuldhantering) ökas med 1 725 437 000 euro och nettoupplåningen och skuldhanteringen minskas med 1 344 605 000 euro. 
Efter de föreslagna ändringarna är de budgeterade inkomstposterna och anslagen för i år med beaktande av den ordinarie budgeten och tilläggsbudgeten totalt 56 194 197 000 euro. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Finansutskottets förslag till beslut: 
Riksdagen godkänner förslaget till en tilläggsbudget för 2018 i proposition RP 73/2018 rd med ändringarna ovan. 
Riksdagen förkastar tilläggsbudgetmotionerna TBM 1—41/2018 rd. 
Riksdagen beslutar att tilläggsbudgeten för 2018 tillämpas från 5.7.2018. 
Helsingfors 19.6.2018 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Timo
Kalli
cent
vice ordförande
Ville
Vähämäki
saf
medlem
Timo
Harakka
sd
medlem
Timo
Heinonen
saml
medlem
Kauko
Juhantalo
cent
medlem
Toimi
Kankaanniemi
saf
medlem
Pauli
Kiuru
saml
medlem
Esko
Kiviranta
cent
medlem
Kari
Kulmala
blå
medlem
Elina
Lepomäki
saml (delvis)
medlem
Mats
Nylund
sv (delvis)
medlem
Johanna
Ojala-Niemelä
sd
medlem
Aila
Paloniemi
cent (delvis)
medlem
Antti
Rantakangas
cent (delvis)
medlem
Markku
Rossi
cent
medlem
Eero
Suutari
saml
medlem
Maria
Tolppanen
sd (delvis)
medlem
Matti
Torvinen
blå (delvis)
medlem
Kari
Uotila
vänst (delvis)
medlem
Pia
Viitanen
sd (delvis)
medlem
Ozan
Yanar
gröna
ersättare
Li
Andersson
vänst (delvis)
ersättare
Markku
Eestilä
saml
ersättare
Lasse
Hautala
cent (delvis)
ersättare
Reijo
Hongisto
blå (delvis)
ersättare
Riitta
Myller
sd (delvis)
ersättare
Eero
Reijonen
cent (delvis)
ersättare
Harry
Wallin
sd (delvis).
Sekreterare var
utskottsråd
Hellevi
Ikävalko
utskottsråd
Mari
Nuutila
utskottsråd
Maarit
Pekkanen.
Reservation 1 sd
Allmän motivering
Finlands ekonomi växer starkt efter flera år av recession, och även sysselsättningen utvecklas i positiv riktning just nu. Orsakerna till tillväxten står i synnerhet att finna i den globala ekonomin och den ökande efterfrågan i euroområdet. Vår export har ökat stort tack vare dem. Också på investeringsfronten är utvecklingen stark. Konsumenternas förtroende för ekonomin har upprätthållit den inhemska efterfrågan. Den gynnsamma trenden har stötts av Europeiska centralbankens exceptionellt expansiva penningpolitik. 
Ett gott konjunkturläge är det rätta tillfället att genomföra långsiktiga tillväxt- och sysselsättningsfrämjande reformer. Samtidigt måste vi se till att tillväxten kommer alla befolkningsgrupper till godo oberoende av social ställning eller bostadsort. Tillväxten hör till alla. Den största svagheten i regeringens politik är att den ekonomiska politiken inte stärker förutsättningarna för tillväxt och att den samtidigt ökar ojämlikheten. 
Utbildning är den bästa sysselsättningspolitiken 
Utbildning och hög kompetens är Finlands styrka i den globala konkurrensen. Det är ett faktum och får regeringens nedskärningar i utbildningen, forskningen och produktutvecklingen att te sig än mer oansvariga. För första gången befinner vi oss i en situation där de kommande generationernas utbildningsnivå riskerar att bli lägre än tidigare generationers. En sådan utveckling kan inte under några som helst omständigheter accepteras i ett läge där vår arbetsmarknad allt mer kommer att prioritera kompetens och en hög utbildningsnivå samtidigt som de mindre kvalificerade jobben minskar ytterligare och de som saknar examen efter grundskolan får en allt sämre ställning på arbetsmarknaden. 
I sin proposition om en tilläggsbudget föreslår regeringen tilläggssatsningar på sammanlagt 60 miljoner euro för att öka tillgången till kompetent arbetskraft. Målet är i sig gott och välkommet, men tyvärr förblir dessa satsningar ohjäpligt ett plottrande, i synnerhet när man beaktar de nedskärningar regeringen gjort tidigare. Det är av yttersta vikt att vi i framtiden lyckas säkerställa en adekvat utbildningsnivå för hela åldersklasser. Därför har vi socialdemokrater redan länge drivit en förlängning av läroplikten och en helt gratis utbildning på andra stadiet. Dessutom måste vuxenutbildningen reformeras i syfte att höja hela befolkningens kompetensnivå och en säker övergång från ett jobb till ett annat eller till nya yrken. 
Förra valperioden satsade regeringen starkt på jämlikheten i grundskolan och varje år reserverades betydande belopp för detta ändamål. Det är beklagligt att dessa pengar genast drogs in denna period. Det är inte förrän senare som viss finansiering skjutits till. Mot denna bakgrund är det viktigt tilläggsbudgeten innehåller ett tillskott på 10 miljoner euro för åtgärder för en jämlik grundskola, men även där är det fråga om överföringar inom förvaltningsområdet inom ramen för befintlig finansiering av ett spetsprojekt. Åtgärderna skulle ha krävt ett faktiskt anslagstillskott. 
En genuint aktiv sysselsättningspolitik
En lyckad sysselsättningspolitik kräver inga hot, utan människor måste stödas och deras handlingsmöjligheter stärkas. Konkurrenskraftsavtalet, aktivitetsmodellen och nu senast ökade visstidsanställningar för unga talar sitt tydliga språk om hur regeringen förhåller sig till arbetslösa och sysselsättningspolitik. Hållbara resultat kan nås genom en aktiv sysselsättningspolitik där anslag reserveras för att utveckla jobbsökartjänster, säkerställa lönesubventionen och rädda ungdomsgarantin. 
Det finns i dagens läge ett matchningsproblem på arbetsmarknaden mellan utbud och efterfrågan på arbete. Det är fråga å ena sidan om den kompetens som krävs i arbetet och å andra sidan om var man befinner sig rent geografiskt. För att den gynnsamma utvecklingen i fråga om sysselsättningen ska kunna stärkas ytterligare måste allt mer uppmärksamhet ägnas åt arbetskraftens professionella och geografiska rörlighet. Detta kräver utveckling av yrkesutbildningen för unga och av fortbildningen för att överbrygga situationer där de kvalifikationer man har inte nödvändigtvis motsvarar ett förändrat läge på arbetsmarknaden. 
Arbetskraftens geografiska rörlighet ska också främjas genom kraftfull bostadspolitik och bestämd transportpolitik. I dagens läge hindrar de stigande bostadspriserna på tillväxtorter allt fler från att flytta dit jobben finns. Bättre planläggning och stärkt samordning av markanvändning, bostadsbyggande och transporter skulle främja bostadsproduktionen och undanröja flaskhalsar. Nya investeringar för bättre transportnät skulle utvidga pendlingsregionerna och på så sätt åtgärda matchningsproblemet på arbetsmarknaden. Samtidigt fyller de en viktig funktion i vår klimatpolitik. 
Slopa de orättvisa nedskärningarna av semesterpenningen 
Sommarsemestrarna närmar sig och de offentligt anställda får för andra året i rad sin semesterpenning med en nedskärning på 30 procent. Regeringen har fråntagit kommunerna ett belopp som motsvarar den nedskärningen. I synnerhet lågavlönade kvinnor såsom sjukskötare, kokerskor, barnträdgårdslärare och bibliotekarier drabbas av detta. När andra få se sina inkomster öka fortsätter nedskärningarna i deras köpkraft. Många familjer kan bara drömma om semesterresor. Att ta tillbaka nedskärningarna skulle vara det första steget mot rättvisa. Det skulle skapa förtroende. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 1
Riksdagen förutsätter att regeringen ändrar riktning i sin ekonomiska politik och justerar huvudprinciperna i planen för de offentliga finanserna för att de ska minska ojämlikheten och i stödja de långsiktiga förutsättningarna för tillväxt. 
Reservationens förslag till uttalande 2
Riksdagen förutsätter att regeringen ser till att finns anslag för en aktiv arbetskraftspolitik, för kompetensprogrammet för unga vuxna och för ett effektivt genomförande av ungdomsgarantin. 
Reservationens förslag till uttalande 3
Riksdagen förutsätter att regeringen höjer läropliktsåldern och gör utbildningen på andra stadiet genuint avgiftsfri. 
Reservationens förslag till uttalande 4
Riksdagen förutsätter att regeringen omedelbart inleder en reform av vuxenutbildningen. 
Reservationens förslag till uttalande 5
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att semesterpenningen inom den offentliga sektorn ska betalas ut på normalt sätt. 
Slopa finansieringen av de konstitutionellt problematiska pilotprojekt med valfrihet 
Regeringen föreslår åter tillägg av en fullmakt på 100 miljoner euro till pilotprojekt för valfrihet inom social- och hälsovården under moment 33.60.38. Efter tillägget har totalt 199 miljoner euro reserverats för dessa projekt 2018–2021. Detta är bara en försmak av den utgiftsökning som vårdreformen medför och åter ett bevis på att regeringen totalt struntar i hållbarheten i de offentliga finanserna i samband med vård- och landskapsreformen. 
Social- och hälsovårdsministeriet fattade de första policybesluten om vilka områden pilotförsöken med valfrihet ska genomföras i den 15 maj 2018. Villkorad finansiering har redan beviljats inom tio landskap, men utbetalningarna ska enligt planerna inledas först när lagstiftningen om valfrihet är klar. Besluten om områdena och finansieringen har fattats utifrån en bedömning som en expertgrupp gjort. Social- och hälsovårdsministeriet avser att ordna en ny ansökningsomgång i höst. 
Den rättsliga grunden för policybesluten för finansiering av pilotprojekten är oklar. Någon lagstiftning att bygga på finns inte. Ändå har ministeriet redan ordnat en ansökningsomgång för projektfinansiering, och då bestämdes också kriterierna för pilotprojekten. Utifrån dessa kriterier har ”preliminära beslut” fattats om finansieringen. Denna policy har skapat förväntningar hos landskapen om kommande finansiering om den berörda lagstiftningen träder i kraft. 
Grundlagsutskottet framförde i utlåtande GrUU 15/2018 rd en allvarlig anmärkning om att statsrådet hade gått för långt i utövandet av sin verkställande makt när det gäller pilotprojekten. Utskottet ansåg det vara synnerligen problematiskt att genomförandet av valfriheten inom social- och hälsovården inleds med hjälp av pilotförsök. Det är således fråga om att social- och hälsovårdsministeriet har fattat beslut om att finansiera pilotförsöken utan någon klar grund i lagstiftningen, även om ministeriet senare preciserat att det inte är fråga om beslut, utan om preliminära riktlinjer eller villkorade beslut. Under alla omständigheter är det väsentliga i sammanhanget att det inte i den gällande lagstiftningen sägs något om pilotförsöken eller deras finansiering. Med andra ord finns det ingen rättslig grund för sådana pilotprojekt. 
Det som gör situationen särskilt problematisk är att grundlagsutskottet redan sommaren 2017 slog fast att den föreslagna regleringen är grundlagsvidrig i fråga om pilotprojekten. De korrigeringar som då förutsattes hade inte gjorts i den nya propositionen med förslag till valfrihetslag. Regeringen har således hela tiden varit medveten om att regleringen om pilotprojekten strider mot grundlagen. 
Och nu tänker regeringen öka finansieringen med ytterligare 100 miljoner och ordna en ny ansökningsomgång i höst. Vi måste få ett omedelbart stopp på att en sådan konstitutionellt tvivelaktig reform inleds innan lagstiftningen träder i kraft. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 6
Riksdagen förutsätter att regeringen avbryter alla åtgärder som gäller pilotprojekt med valfrihet, återtar sina beslut om finansiering av pilotprojekt och upphör med det konstitutionellt tvivelaktiga genomförandet av reformerna tills lagen träder i kraft. 
Detaljmotivering
ANSLAG
Huvudtitel 24 
UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
30. Internationellt utvecklingssamarbete 
66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år) 
Hoten mot freden och säkerheten i världen har ökat under de senaste åren och även nått Europa bland annat i form av en flyktingkris. I en föränderlig värld är det desto viktigare att kunna förutse och avvärja kriser och deras orsaker. 
Under den pågående regeringsperioden har nedskärningarna varit så kraftiga att anslagen redan nu ligger långt efter 2015 års nivå. Nu föreslår vår regeringen 546,3 miljoner euro för egentligt utvecklingssamarbete medan beloppet var drygt 920 miljoner euro 2015. Nästa år antas hela vårt utvecklingssamarbete ligga under 0,4 procent av BNI. Det här står i konflikt med att vi såväl i EU som i FN har förbundit oss att på lång sikt komma upp till 0,7 procent. 
Vi får inte glömma att vår ekonomi och vår sysselsättning vilar på internationell handel och internationellt samarbete. I det läget kan vi dra oss tillbaka och vända oss inåt. Både regionalt och globalt bygger internationellt utvecklingssamarbete på att parterna följer gemensamma uppförandekoder. Finland måste handla så att våra internationella nätverk genererar expanderande ekonomiskt samarbete och så att vår trovärdighet som tillförlitlig samarbetspartner inte får sig en törn. Utöver det måste vi vara beredda att åta oss att genomföra bland annat FN:s agenda för hållbar utveckling och klimatavtalet från Paris, att satsa på fördjupat samarbete och att genomföra både nya och tidigare internationella överenskommelser. 
År 2016 minskades frivilligorganisationernas utvecklingssamarbete med 43 procent och regeringen föreslår nu att anslaget till frivilligorganisationerna hålls på samma nedskurna nivå, det vill säga 65 miljoner euro 2018. Frivilligorganisationernas möjligheter att utföra utvecklingssamarbete har försämrats avsevärt. Likaså har Finlands bidrag till utvecklingsländernas egna frivilligorganisationer minskat klart. 
En opartisk lägesbedömning som utrikesministeriets lät göra i fjol fastställer att frivilligorganisationernas utvecklingssamarbete är effektivt och ger resultat. Konklusionerna i rapporten ger vid handen att neddragningarna i stödet till organisationerna var en felbedömning och att anslaget i stället bör höjas. Organisationerna har hamnat i en trängd situation på grund av nedskärningarna. Dessutom strider åtgärderna mot god förvaltningen eftersom de kommit så plötsligt. Sammantaget kan man konstaterar nedskärningarna skadar Finlands rykte som en pålitlig och långsiktig samarbetspartner i internationella sammanhang. Finlands stöd är särskilt viktigt eftersom demokrati och medborgarsamhällets möjligheter att agera stramas åt i allt fler länder. 
Frivilligorganisationernas utvecklingskommunikation och globalfostran är en viktig del av utvecklingspolitiken. Vi föreslår att 65 miljoner euro fördelas på följande sätt under punkt 8 i momentets dispositionsplan: "Stöd till frivilligorganisationernas utvecklingssamarbete och information om utvecklingssamarbetet samt den kommunala sektorns utvecklingssamarbete." Anslaget kan numera också användas till frivilligorganisationernas utvecklingskommunikation och globaluppfostran som sker i Finland. Anslaget administreras av utrikesministeriet. Det stöd som på ansökan betalas till organisationerna är på sin nuvarande nivå och i sin nuvarande form viktiga för deras eget arbete inom kommunikation och globalfostran. Utan stödet skulle många organisationers arbete försvåras märkbart eller rentav upphöra helt. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 24.30.66 med 100 000 000 euro för egentligt utvecklingssamarbete. 
och att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 7
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar nödvändiga åtgärder för att höja anslaget till egentligt utvecklingssamarbete. 
Huvudtitel 29 
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogisk verksamhet 
31. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag) 
Det fria bildningsarbetet syftar till att öka jämlikheten genom större tillgänglighet till utbildning. Det finns risk för att informationssamhället, som betonar öppenhet, stängs för i synnerhet seniorer, lågutbildade och personer utanför arbetsliv och utbildning. 
Det fria bildningsarbetet producerar inte direkt validerad kompetens för fortbildning eller arbetsliv. I stället har det fått ta hand om utbildning av personer utanför arbetslivet, bland annat för att bevara deras arbetsförmåga och förebygga marginalisering och för att hjälpa äldre att bevara sin funktionsförmåga och lindra deras ensamhet. 
I och med migrationen har det fria bildningsarbetet också återfått en del av sitt ursprungliga folkbildningsuppdrag. För första gången på flera årtionden bor det i Finland en hel folkgrupp, invandrarna, med låg utbildningsnivå. En del av invandrarna saknar helt och hållet grundläggande utbildning. På grund av den snabba informationstekniska utvecklingen finns det också bland den övriga befolkningen hos oss personer som inte är jämställda med andra i informationssamhället vad beträffar kunskaper och färdigheter. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 29.10.31 med 5 000 000 euro för understöd till läroanstalter för fritt bildningsarbete. 
20. Yrkesutbildning 
30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningen (förslagsanslag) 
Vi socialdemokrater stöder strukturella reformer på andra stadiet, men i motsats till regeringen utgår vi från att reformen av andra stadiet måste genomföras genom att spara in på förvaltning och lokaler, och inte på undervisning. De besparingar som den förra regeringen i sin helhet skulle ha gjort på utbildningen på andra stadiet drabbar nu bara yrkesutbildningen. Också många experter inom området har kritiserat neddragningarna inom yrkesutbildningen. Besparingarna äventyrar kvaliteten på yrkeskompetensen, den allmänna behörigheten för fortsatta studier och ungdomsgarantin. 
Närundervisningen inom yrkesutbildningen har redan tidigare reducerats enormt, vilket försämrar undervisningskvaliteten. Så sent som på 1990-talet fick eleverna närundervisning motsvarande en full arbetsvecka, dvs. 38 timmar. I dag ligger man på många håll under 28 timmar. De som studerar till ett yrke får alltså inte mer undervisning än grundskoleeleverna. De omfattande nedskärningarna kommer utan vidare att märkas i utbildningskvaliteten och därigenom också i de ungas yrkesfärdigheter. 
Vi socialdemokrater föreslår att det avsätts tillräckligt stora anslag för kommunerna för att anordna yrkesutbildning. Statsandelarna till kommunerna måste höjas för att stoppa den tidigare nedskärningen på 190 miljoner euro. Dessutom måste de nedskärningar återtas som gjorts i yrkesutbildningen till följd av indexsänkningar och konkurrenskraftsavtalet. 
Yrkesinriktad arbetskrafts- och integrationsutbildning 
Arbetslivet förändras i snabb takt. Yrkesinriktad arbetskraftsutbildning är ett effektivt verktyg för att uppdatera de arbetslösas kompetens och komplettera kompetensbehovet på arbetsmarknaden. Utbildningen gör det möjligt att snabbt reagera på omstruktureringar på det regionala planet. 
Dessutom kan yrkesinriktad arbetskraftsutbildning vara ett effektivt verktyg för att möta matchningsproblemen på arbetsmarknaden. Nu ska den examensinriktade utbildningen flyttas över till undervisnings- och kulturministeriet och det gör utbildningsutbudet mer tungrott. Man kan inte nog understryka betydelsen av ett nytt yrke och kompletteringsutbildning. Det bygger en bro mellan olika arbeten och medverkar till att människor kan behålla jobbet. Den arbetskraftspolitiska utbildningen blir helt enkelt en bro mellan arbetslöshet och arbete. 
Den positiva omstruktureringen inte minst i sydvästra Finland, men också på andra ställen, har gjort att det råder mycket stor brist på utbildad arbetskraft. I värsta fall kan det bli en käpp i hjulen för ekonomisk tillväxt. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 29.20.30 med 30 000 000 euro, av vilka 20 000 000 euro anvisas till yrkesutbildning och 10 000 000 euro till yrkesinriktad arbetskraftsutbildning och integrationsutbildning. 
och att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 8
Riksdagen förutsätter att nedskärningarna inom yrkesutbildningen återtas och att det avsätts tillräckligt stora statsandelar för kommunerna så att de kan anordna yrkesutbildning också i fortsättningen. 
40. Högskoleundervisning och forskning 
20. Gemensamma utgifter inom högskoleväsendet och vetenskapens område (reservationsanslag 3 år) 
Högskolorna har praktiskt orienterad verksamhet inom forskning, utveckling och innovationer som är integrerad i undervisningen. Den vänder sig till arbetslivet i respektive regioner och avser att utveckla företagens konkurrenskraft och innovationer. Denna verksamhet måste få större synlighet och nyttiggöras i betydligt högre grad. Verksamheten behöver backas upp av relevanta finansiella instrument, alltså också av annat än bara innovationssedeln. Just nu är stöd till forskning och innovationer extra viktigt i områden där ekonomisk tillväxt kan skönjas tack vare positiv strukturomvandling. 
Dessutom måste högskolorna snabbt och flexibelt kunna svara mot behovet av arbetskraft inom sina regioner. I ett flertal regioner ökar i synnerhet behovet av utbildning av ingenjör och diplomingenjör. 
Flera internationella utvärderingar visar att de största problemen med forskning och innovation i Finland ska sökas i finansiering av och incitament för tillämpade forskning, utveckling av innovationer och samarbete mellan arbetsliv och näringsliv. Dessutom hotar flaskhalsarna i tillgången på kvalificerad arbetskraft göra tillväxten långsammare inom vissa sektorer och regioner. 
Om vi vill se över vårt välfärdssamhälle och företagens konkurrenskraft gäller det att bättre ta vara på den FoU-verksamhet och de innovationer som yrkeshögskolorna sitter inne med. Yrkeshögskolorna satsar på lösningsinriktad verksamhet inom FoU och innovationer baserad på hög kompetens och interaktion. Det är där vi ska söka ett viktigt svar på utmaningarna inom vårt forsknings- och innovationssystem. Yrkeshögskolornas styrka finns i stark samverkan med intressenterna, bland annat med företag och arbetsliv, och samtidig involvering av de studerande. Finland behöver nya satsningar särskilt för att utnyttja yrkeshögskolornas kompetens inom FoU och innovationer, eftersom våra nationella finansiella instrument för innovationer och tillämpad forskning i yrkeshögskolorna är ganska små. 
Finland upplever en positiv ekonomisk utveckling och det har ökat efterfrågan på arbetskraft. Flera av de viktigaste tillväxtbranscherna lider så stor brist på arbetskraft att det inkräktar på möjligheterna att utnyttja tillväxtpotentialen. De här farhågorna aktualiserades först i Egentliga Finland, där tillväxtbranscherna framför allt är marinindustrin och bilindustrin, men kompetent arbetskraft saknas också inom andra branscher. Exempelvis i Satakunta har det år funnits runt 700 nya lediga platser för ingenjörer och diplomingenjörer, men de sökande har varit bara 5—20 procent av antalet lediga platser. I Jyväskyläregionen råder det stor brist särskilt på kunnigt folk inom IKT-sektorn. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 29.40.20 med 5 000 000 euro till stöd för högskolorna inom regioner med positiv strukturomvandling. 
80. Konst och kultur 
50. Vissa understöd (reservationsanslag 3 år) 
Världen över lyfter man fram tillståndet i det civila samhället som ett led i demokrati, mänskliga rättigheter, delaktighet och välfärd. Också EU tillerkänner de icke-vinstsyftande medborgaraktörerna, tjänsteleverantörerna och frivilligarbetarna en viktig roll för att manifestera medborgaraktiviteten. 
Den civila aktiviteten kan främja delaktigheten, den sociala sammanhållningen på det lokala planet och dialogen mellan generationerna. På EU-nivå främjar aktiviteterna hållbar utveckling, sysselsättning, social rättvisa, ekonomisk tillväxt och miljöaspekter. Vi har också här i Finland känt oro över tillståndet för demokratin och i det civila samhället i dessa tider av stora förändringar. Ju större mångfalden i samhället är, desto bättre beredskap har det att klara av kriser. 
Samtidigt som undervisnings- och kulturministeriet har slagit samman anslagen till organisationerna under ett enda moment har det också gjort neddragningar i dem. Förklaringen till användningsändamålen har blivit allt mer diffus. Till exempel nämns inte fredsarbetet längre särskilt. 
Extra oroväckande är läget för Förbundet för mänskliga rättigheter. Förbundet är den enda organisationen i landet som heltäckande följer upp människorättssituationen i Finland. I sin utrikespolitik understryker Finland människorättsorganisationernas betydelse och hur viktigt det är att de som försvarar mänskliga rättigheter får arbeta under säkra förhållanden. Förbundet har genererat viktig information om bland annat diskriminering i Finland och det undersöker för närvarande så kallat hedersrelaterat våld som är ett mycket aktuellt problem i Finland just nu, vilket varit önskemålet från ett flertal myndigheter. Flera ministerier lutar sig mot förbundets expertis och förbundet ombeds ofta lämna officiella yttranden. På begäran av internationella organ (OSSE, Europarådet etc.) som besöker Finland lämnar Förbundet för mänskliga rättigheter rapporter om läget i Finland och rapporterar dessutom till de FN-kommittéer som övervakar konventionerna om mänskliga rättigheter. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 29.80.50 med 1 700 000 euro för statsbidrag till organisationer 
och att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 9
Riksdagen förutsätter att regeringen dels säkerställer förutsättningarna för ett civilt samhälle präglat av mångfald och för frivilligorganisationernas verksamhet, dels ökar anslagen till frivilligorganisationerna. 
Huvudtitel 31 
KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Trafiknätet 
77. Utveckling av trafikledsnätet (reservationsanslag 3 år) 
Arbetskraftens rörlighet måste öka för att arbetsmarknaden ska fungera och matchningsproblemen kunna lösas. Pendlingsregionerna måste utvidgas med snabba kollektivtrafikförbindelser och samtidigt måste det bli lättare att förflytta sig inom pendlingsregionerna. På så sätt kan arbetet och de som utför det lättare finna varandra. Arbetskraftens rörlighet främjar också en produktivitetsökning. Vi måste med andra ord bygga fler spårvägar och göra de befintliga kommunikationerna snabbare för att arbetsmarknaden ska fungera samt sysselsättningen och produktiviteten öka. Investeringarna i spårtrafik måste höjas märkbart. 
Regeringen har förbundit sig att iaktta förslaget från den parlamentariska arbetsgruppen för eftersatt underhåll om anslagsnivån för bastrafikledshållningen under regeringsperioden. I sin egen plan skär dock regeringen kraftigt ned på anslagen till utveckling av trafikledsnätet för att skjuta till pengar som får det eftersatta underhållet att sluta växa. Regeringens val ökar vår investeringsskuld i fråga om trafikledsnätet och många investeringar som skulle behövas med tanke på trafiken, boendet och näringspolitiken kommer nu att falla på de kommande regeringarnas ansvar. Också den nytta investeringarna ger samhället skjuts nu upp eller går helt förlorad på grund av den internationella konkurrensen. Därför föreslår vi en ökning på 100 000 000 euro för utveckling av vägnätet till de bästa nya projekten för att främja ekonomisk tillväxt och sysselsättning. På så sätt förhindrar vi också att utvecklingen av vägnätet avstannar. 
En planmässig och långsiktig beslutsprocess och finansiering när det gäller trafikleder och utveckling av trafiken är nödvändiga förutsättningar för en effektiv samhällspolitik och för näringslivets konkurrenskraft. En planmässig utveckling av lederna gör det dessutom lättare att söka och få EU:s TEN-T-stöd. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 31.10.77 med 100 000 000 euro för utveckling av trafikledsnätet. 
Huvudtitel 32 
ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
20. Närings- och innovationspolitik 
40. Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag) 
Andelen högteknik och förädlingsvärde inom vår export har minskat oroväckande. I nästa års budget borde regeringen med fast hand ha beslutat om insatser för att framför allt stödja en snabbare exportdriven ekonomisk tillväxt, investeringar och sysselsättning. Utan extra satsningar på forskning och produktutveckling riskerar Finland att förpassas till periferin i de globala värdekedjorna. 
Den framtida ekonomiska tillväxten uppstår genom innovationer, så det är absolut nödvändigt att nu satsa mer på forskning och produktutveckling. Vi måste snabba upp den tekniska utvecklingen och fokusera kraftigare på en kompetensbaserad tillväxt. 
Vetenskaplig forskning visar att stöd till forskning, utveckling och innovation är effektivast bland stödformer. Stöd till nya innovationer kan i bästa fall ha betydande konsekvenser för tillväxt, sysselsättning och ekonomisk förnyelse. 
Trots att stöden för FoUI i fältet av företagsstöd är den enda stödformen som det i det nuvarande statsfinansiella läget kan hittas grunder för, har den sittande regeringen agerat rakt tvärtom och skurit ner i den mest effektfulla delen av företagsstöden. Vid sidan av nedskärningarna i forskning och utbildning har regeringen också skurit ner betydligt i finansieringen för Tekes (numera BusinessFinland). Att rikta in nedskärningarna på den sektor där stöden fungerar är ohållbart. 
Stöden för forskning och utveckling bör höjas kännbart och samtidigt bör det ske en omvärdering i allokeringen av stöden för FoUI. Eftersom stöd för nya och små företag har bedömts vara de effektfullaste stöden, bör också FoUI-stöd i fortsättningen allokeras med större tyngd för denna sektor. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 32.20.40 med 60 000 000 euro för stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet och företagens internationalisering. 
30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik 
01. Arbets- och näringsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Nivån på arbets- och näringsbyråernas anslag är i år lägre än i fjol. 
Fler digitala tjänster kan inte ersätta tjänsterna till de mest utsatta arbetslösa. Vi vill påminna om att ett flertal uppskattning gör gällande att cirka 20 procent av de långtidsarbetslösa inte använder elektroniska tjänster, antingen på grund av bristande kunskaper eller på grund av att de inte har tillgång till utrustning eller fungerande nätverk. 
Många arbetslösa har upplevt att de intervjuer som görs med tre månaders mellanrum har gjort det lättare att komma ut på arbetsmarknaden. Samtidigt har människor som inte längre är arbetssökande avförts ur registren, vilket har minskat arbetslösheten enligt arbets- och näringsministeriets statistik. Nu har bara ungefär hälften av de arbetslösa intervjuats, trots att intervjuerna är lagfästa. De minskande personalresurserna hotar intervjuerna, för att inte tala om den behovsorienterade servicen. 
Vi vill framhålla vikten av tillräckliga personalresurser och att personalens arbetshälsa måste tryggas. Personalen inom förvaltningen står under ett orimligt tryck på grund av dels resursbristen, dels de ständiga lagändringarna som förskjuter förvaltningsstrukturerna och arbetskraftspolitiken fram och tillbaka. 
Genom landskapsreformen tänker regeringen bygga upp en marknadsstyrd beställar-utförarmodell och privatisera merparten av den offentliga arbetskraftstjänsterna. Vi menar att bland annat den sektorsövergripande servicen äventyras i den marknadsbaserade modellen. Det leder obestridligen till att servicen till de mest utsatta arbetslösa försvagas. Regeringen tänker upphäva lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen, det vill säga den lag som gäller sektorsövergripande servicecenter för arbetskraft. Men samtidigt ska navigatorverksamheten för de unga göras permanent med motiveringen att den gett goda resultat. Navigatorverksamheten är till sin anda uttryckligen ett servicekoncept som avses i lagen om sektorsövergripande samservice Vi vill bibehålla kommunernas tydliga roll särskilt i fråga om tjänster till långtidsarbetslösa och godkänner inte upphävande av lagen. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 32.30.01 med 10 000 000 euro för arbets- och näringsbyråernas omkostnader och att momentets motivering ändras så att anslaget kan användas också för arbetskraftstjänster som produceras av kommunen. 
51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år) 
Lönesubvention och arbetskraftsutbildning
Anslagen för en aktiv arbetskraftspolitik är fortfarande otillräckliga. Regeringen har de senaste åren dragit ned särskilt på den arbetskraftspolitiska utbildningen, trots att det inom vissa branscher redan råder brist på kompetens arbetskraft. 
Den lönesubvention på 100 procent som föreningar och stiftelser får har finansierats upp till högst 3 000 årsverken. Enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) kan till en förening eller en stiftelse som anställer en långtidsarbetslös i uppgifter som inte betraktas som näringsverksamhet, betalas lönesubvention under högst 12 månader till ett belopp av 100 procent av de lönekostnader för den som anställts med subventionen som motsvarar högst 65 procents arbetstid av den ordinarie maximiarbetstiden (7 kap. 9 § 1 mom. i lagen). Dessa uppgifter är viktiga för dem som har det allra svårast att få arbete. För många är möjligheten att få arbete i en organisation med full lönesubvention det enda realistiska alternativet att hitta ett första arbete efter en lång tid av arbetslöshet. 
Kvoten på 3 000 personer med 100 procents lönesubvention i den tredje sektorn har lett till att organisationer inte längre sysselsätter lika många av de arbetslösa som är mest utsatta. Det är positivt att lönesubventionerat arbete styrs i större utsträckning till företag, eftersom de har de bästa resultaten i fråga om sysselsättning i fortsättningen. Men det att man samtidigt avvecklar sysselsättningen i organisationerna leder till mindre möjligheter till lönearbete för dem som är mest utsatta och till nedläggning av organisationernas betydande arbete för samhällelig välfärd. 
Därför föreslår vi att taket på 3 000 personer för organisationernas hundraprocentiga lönesubvention slopas och resurserna för arbetskratspolitik ökas. 
Ungdomsgarantin
Arbetslösheten bland unga under 30 år är fortfarande alldeles för hög. I stället för att köras ned bör ungdomsgarantin utvecklas så att inte en enda ungdom längre blir utan utbildningsplats på andra stadiet, fortsatta studier eller arbete. Regeringens planer och budgetnedskärningarna reducerar ungdomsgarantins serviceutbud, vilket hotar göra det svårare för unga att få studieplats eller jobb och planera framtiden. 
SDP:s mål är att säkerställa anslagen för ungdomsgarantin och utveckla den så att den täcker hela barndomen och ungdomen. Vi vill tillföra programmet ett nytt element, nämligen att de unga ges stöd i livets brytningsskeden, exempelvis när de börjar den grundläggande utbildningen eller avslutar högskolestudierna och går ut i arbetslivet. I SDP:s ungdomsgarantimodell har kommunerna det övergripande ansvaret för att garantin uppfylls och de unga känner trygghet i alla faser av livet. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 32.30.51 med 20 000 000 euro för ungdomsgarantin och kompetensprogrammet för unga vuxna, och 
att riksdagen ökar moment 32.30.51 med 10 000 000 euro för lönesubventioner till organisationer, och 
att riksdagen ökar moment 32.30.51 med 60 000 000 euro för lönesubventioner, och 
att riksdagen ökar moment 32.30.51 med 20 000 000 euro för yrkesinriktad arbetskraftsutbildning och integrationsutbildning, och 
att beslutsdelen i andra stycket 3 punkten i momentets motivering ändras så att maximigränsen på 3 000 sysselsatta personer och lönetaket stryks, 
och att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 10
Riksdagen förutsätter att regeringen skyndsamt vidtar åtgärder för att slopa den i beslutsdelen till moment 32.30.51 angivna begränsningen till 3 000 årsverken för lönesubventioner till aktörer inom den tredje sektorn. 
Huvudtitel 33 
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
60. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 
38. Statsunderstöd för kostnader i fråga om pilotprojekt för valfrihet (reservationsanslag 3 år) 
Regeringen föreslår tillägg av en fullmakt på 100 miljoner euro till pilotprojekt för valfrihet inom social- och hälsovården under moment 33.60.38. Efter tillägget har totalt 199 miljoner euro reserverats för dessa projekt 2018–2021. Detta är bara en försmak av den utgiftsökning som vårdreformen medför och åter ett bevis på att regeringen totalt struntar i hållbarheten i de offentliga finanserna i samband med vård- och landskapsreformen. 
Social- och hälsovårdsministeriet fattade de första policybesluten om vilka områden pilotförsöken med valfrihet ska genomföras i den 15 maj 2018. Villkorad finansiering har redan beviljats inom tio landskap, men utbetalningarna ska enligt planerna inledas först när lagstiftningen om valfrihet är klar. Besluten om områdena och finansieringen har fattats utifrån en bedömning som en expertgrupp gjort. Social- och hälsovårdsministeriet avser att ordna en ny ansökningsomgång i höst. 
Den rättsliga grunden för policybesluten för finansiering av pilotprojekten är oklar. Någon lagstiftning att bygga på finns inte. Ändå har ministeriet redan ordnat en ansökningsomgång för projektfinansiering, och då bestämdes också kriterierna för pilotprojekten. Utifrån dessa kriterier har ”preliminära beslut” fattats om finansieringen. Denna policy har skapat förväntningar hos landskapen om kommande finansiering om den berörda lagstiftningen träder i kraft. 
Grundlagsutskottet framförde i utlåtande GrUU 15/2018 rd en allvarlig anmärkning om att statsrådet hade gått för långt i utövandet av sin verkställande makt när det gäller pilotprojekten. Utskottet ansåg det vara synnerligen problematiskt att genomförandet av valfriheten inom social- och hälsovården inleds med hjälp av pilotförsök. Det är således fråga om att social- och hälsovårdsministeriet har fattat beslut om att finansiera pilotförsöken utan någon klar grund i lagstiftningen, även om ministeriet senare preciserat att det inte är fråga om beslut, utan om preliminära riktlinjer eller villkorade beslut. Under alla omständigheter är det väsentliga i sammanhanget att det inte i den gällande lagstiftningen sägs något om pilotförsöken eller deras finansiering. Med andra ord finns det ingen rättslig grund för sådana pilotprojekt. 
Det som gör situationen särskilt problematisk är att grundlagsutskottet redan sommaren 2017 slog fast att den föreslagna regleringen är grundlagsvidrig i fråga om pilotprojekten. De korrigeringar som då förutsattes hade inte gjorts i den nya propositionen med förslag till valfrihetslag. Regeringen har således hela tiden varit medveten om att regleringen om pilotprojekten strider mot grundlagen. 
Och nu tänker regeringen öka finansieringen med ytterligare 100 miljoner och ordna en ny ansökningsomgång i höst. Vi måste få ett omedelbart stopp på att en sådan konstitutionellt tvivelaktig reform inleds innan lagstiftningen träder i kraft. Utskottet understryker i sitt utlåtande att pilotförsöken med valfrihet inte ska genomföras innan den lagstiftning som gäller dem har blivit godkänd. Den enda logiska konsekvensen av detta är slopa den allokerade finansieringen. 
Vi föreslår 
att moment 33.60.38 utgår ur budgeten. 
Förslag
Vi föreslår
att riksdagen godkänner förslaget till tilläggsbudget för 2018 enligt betänkandet men med ändringarna ovan och 
att riksdagen godkänner de ovan föreslagna 10 uttalandena. 
Helsingfors 19.6.2018
Timo
Harakka
sd
Riitta
Myller
sd
Maria
Tolppanen
sd
Harry
Wallin
sd
Pia
Viitanen
sd
Johanna
Ojala-Niemelä
sd
Reservation 2 gröna
Allmän motivering
Regeringen har under innevarande period gjort stora nedskärningar i anslagen för utvecklingssamarbete. Genom dessa beslut har finansieringsnivån för utvecklingssamarbetet fallit långt från FN:s rekommendation på 0,7 procent. År 2014 nådde Finland nivån 0,6 procent bland annat genom att styra bland annat inkomster från utauktionerade utsläppsrätter till utvecklingssamarbete. Genom nedskärningsbesluten har anslagen för utvecklingssamarbetet minskat med 0,4 procent. När det nu ser ut som om handeln med utsläppsrätter börjar fungera bättre än tidigare, finns det anledning att rikta inkomster från handeln med utsläppsrätter till egentligt utvecklingssamarbete, så att effekterna av de tidigare nedskärningarna lindras åtminstone i någon mån och Finlands klimatfinansiering höjs. 
I tilläggsbudgeten föreslår regeringen att det införs ett temporärt energiskattestöd. Stödet ska enligt planerna betalas till jordbrukare för ökande maskinkostnaderna och kostnaderna för spannmålstorkning. I den föreslagna formen riktas energiskattestödet dock inte rätt, eftersom stödet också kan gå till jordbrukare som inte alls eller endast i ringa utsträckning förorsakades skördeskador. Däremot får inte skadedrabbade jordbrukare som använder miljövänligare energikällor något stöd. 
Användningen av fossila energikällor bidrar till klimatuppvärmningen. Uppvärmningen tar sig framför allt uttryck i kraftiga väderfenomen, exempelvis i form av skyfall. Om skördeskadorna beror på klimatuppvärmningen är det ohållbart att skadorna kompenseras på ett sätt som ytterligare höjer användningen av fossila energikällor och därmed också uppvärmningen av klimatet. Propositionen strider mot regeringens egna klimatmål. Förluster till följd av extrema väderförhållanden bör ersättas, men kompensationen måste göras ändamålsenligt och klimathållbart. 
Regeringen försöker snabbt driva igen vårdreformen utan att lyssna till de sakkunnigas kritiska utlåtanden. I tilläggsbudgeten ingår extra anslag för pilotprojekt med valfrihet. Det är ohållbart att det i nuläget anslås mer pengar för pilotprojekten, eftersom vårdreformslagarna ännu inte har godkänts och framtiden för reformen i dess helhet är öppen. 
Reservationens förslag till uttalande
Riksdagen förutsätter att regeringen bereder en ny proposition om kompensation till jordbrukare för skördeskador så att kompensation beviljas på ett mer ändamålsenligt och klimathållbart sätt. 
Detaljmotivering
ANSLAG
Huvudtitel 24 
UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
30. Internationellt utvecklingssamarbete 
66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år) 
Målet med utvecklingssamarbetet är att eliminera fattigdom och ojämlikhet och främja en hållbar utveckling. Det är viktigt att se till att Finland inte glider en tum längre bort från regeringsprogrammets mål på 0,7 procent och att Finland bär sin del av ansvaret för den internationella klimatfinansieringen. 
FN:s mål för hållbar utveckling samt klimatavtalet från Paris kräver att de utvecklade länderna bidrar med mer finansiering för att bekämpa klimatförändringen. Under föregående regering skapades ett av de mest innovativa instrumenten för att finansiera utvecklingssamarbetet: användning av inkomsterna från utauktionerade utsläppsrätter i sin helhet till utvecklingssamarbete, framför allt internationella klimat- och miljöprojekt. Den här finländska innovationen har rönt stor uppskattning i världen, och en extra satsning skulle höja Finlands klimatfinansiering, som visat en klart nedgående trend. 
Vi föreslår en ökning på 90 miljoner euro för egentligt utvecklingssamarbete vilket motsvarar de ökade inkomsterna från utauktionerade utsläppsrätter. 
Jag föreslår 
att riksdagen ökar moment 24.30.66 med 90 000 000 euro för egentligt utvecklingssamarbete. 
Huvudtitel 33 
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
60. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 
38. Statsunderstöd för kostnader i fråga om pilotprojekt för valfrihet (reservationsanslag 3 år) 
Grundlagsutskottet var i sitt senaste utlåtande om valfrihetsreformen ytterst kritiskt mot att vårdreformen har drivits och fortfarande drivs vidare genom pilotprojekt trots att riksdagen inte har godkänt vårdreformslagarna. Det står klart att reformförslagen har stora brister. Bristerna måste rättas till innan reformen förs vidare och innan det beviljas tilläggsanslag för det. 
Jag föreslår 
att moment 33.60.38 stryks. 
Förslag
Jag föreslår
att riksdagen godkänner förslaget till tilläggsbudget för 2018 enligt betänkandet men med ändringarna ovan och 
att riksdagen godkänner det föreslagna uttalandet. 
Helsingfors 19.6.2018
Ozan
Yanar
vihr
Reservation 3 vänst
Allmän motivering
Bruttonationalprodukten ökar i år snabbare än vad regeringen tidigare uppskattade. Också statens inkomster är större än enligt de tidigare bedömningarna. 
Nu när vi har en högkonjunktur skulle regeringen i den första tilläggsbudgeten för 2018 ha möjlighet att korrigera sina tidigare felbedömningar och göra välbehövliga satsningar på bland annat social trygghet, välfärdstjänster, utbildning samt forskning och utveckling. Nu är det rätt tid att investera i att främja en hållbar strukturreform som genuint beaktar också miljörealiteterna. 
Med undantag av en del enstaka positiva anslagsdisponeringar är regeringen ändå inte beredd att göra detta. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 1
Riksdagen förutsätter att den finanspolitiska marginal som möjliggjorts av att det finansiella läget har förbättrats ska användas till att återta nedskärningarna av anslagen för utbildning, grundtrygghet och välfärdstjänster och till att öka finansieringen för dessa. 
Reservationens förslag till misstroende
Regeringen föreslår i tilläggsbudgeten ett tilläggsanslag på 100 miljoner euro till pilotförsök med valfrihet inom social- och hälsovården. Det har redan beviljats 100 miljoner euro för dessa försök i samband med den ordinarie budgeten. Att envist hålla fast vid försöken i ett läge där den centrala lagstiftningen om social- och hälsovård fortfarande inte har stiftats och många avgörande frågor om propositionernas grundlagsenlighet och valfrihetsmodellens framtid ännu är olösta visar att regeringen inte värdesätter vare sig riksdagens arbete eller den representativa demokratin på det sätt som dessa skulle förtjäna. Särskilt oroväckande är det att regeringen redan i maj fattade beslut om hur den första finansieringen på 100 miljoner euro ska användas och fördelas, trots att det inte finns någon lagstiftning som skulle styra denna typ av verkställighetsbeslut. Följaktligen konstaterar riksdagen att regeringen inte har riksdagens förtroende." 
Detaljmotivering
ANSLAG 
Huvudtitel 24 
UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
01. Utrikesförvaltningen 
01. Utrikesförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Utrikesministeriets budget har stramats åt till det yttersta, och det verkar sannolikt att nivån på den nuvarande finansieringen och den finansiering som slagits fast i planen för de offentliga finanserna för 2019—2022 inte räcker för att kunna sköta alla uppgifter inom utrikesförvaltningen med framgång. Man har redan tvingats skära i nätverket av ambassader och minska den personal som arbetar utomlands. Personalen har också fått många nya uppgifter i anslutning till exportfrämjande och ekonomiska utrikesrelationer utan att resurserna ökats i motsvarande mån. Man har på grund av detta tvingats minska på viktiga och mer traditionella uppgifter inom utrikesministeriet. Denna utveckling kan inte få fortsätta. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 2
Riksdagen förutsätter att regeringen senast i samband med budgeten för 2019 höjer finansieringen för utrikesministeriet till en sådan nivå att ministeriet har ett skäligt nätverk av beskickningar och kan utföra sina uppgifter med framgång. 
30. Internationellt utvecklingssamarbete 
66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år) 
Finland bör ta sitt ansvar och främja en positiv utveckling också utanför våra gränser. Genom utvecklingssamarbetet bidrar vi till att motarbeta fattigdom, förbättra de mänskliga rättigheterna, främja demokratin, förebygga konflikter och dämpa klimatförändringen. Miljöproblem kopplade till klimatförändringen är allt oftare en orsak till flyktingskap. Enligt beräkningar finns det mer än 20 miljoner nya klimatflyktingar årligen. 
De enorma nedskärningarna i det internationella utvecklingssamarbetet är en av de största skamfläckarna för Sipiläs regering. På de internationella arenorna vill Finland framstå som en stor försvarare av exempelvis kvinnors och barns rättigheter eller av det multilaterala internationella systemet mer generellt, men den krassa sanningen är att detta inte får något stöd i regeringens budgetlinje. Tvärtom: Också utomlands har man noterat den finländska nedskärningslinjen, och detta påverkar vår förmåga att främja våra mål internationellt. 
Det är iögonfallande att regeringen har skurit framför allt i det egentliga utvecklingssamarbetet och försökt reparera skadan med att något öka de utgifter som kan rapporteras som utvecklingssamarbete och investeringsarrangemang. Mest har regeringen tagit av frivilligorganisationerna och av multilaterala organisationer vars verksamhet enligt utredningar varit särskilt effektiv. 
Tidigare styrde Finland inkomsterna från utsläppshandeln till internationell klimatfinansiering. Sipiläs regering har beslutat att använda inkomsterna för att stödja energianvändningen inom energiintensiv industri. Vänsterförbundet anser att inkomsterna från utsläppshandeln bör återföras till den internationella klimatfinansieringen. Till följd av detta ökar anslaget under moment 24.30.66 med uppskattningsvis 162 miljoner euro i år. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 24.30.66 med 200 000 000 euro för egentligt utvecklingssamarbete och klimatfinansiering. 
Huvudtitel 29 
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
20. Yrkesutbildning 
30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningen (förslagsanslag) 
Regeringen har gjort kraftiga nedskärningar i yrkesutbildningen under denna regeringsperiod. Antalet lärare har minskat, grupperna har blivit större och närundervisningen har minskat. 
Det måste finnas yrkesutbildning överallt i Finland. Regeringens nedskärningar utgör ett allvarligt hot mot en sådan tillgänglighet. Marginaliseringen bland unga tar sig olika uttryck i olika landsändar och har ökat särskilt i norra och östra Finland. I tillväxtorter är konkurrensen om studieplatser hård och det leder till marginalisering av invandrare, om problemen inte tacklas med adekvata resurser. Redan nu finns det alltför många unga som bara har grundskoleutbildning och som hotas av utslagning. Deras antal hotar att öka betydligt till följd av regeringens nedskärningar. 
Regeringens nedskärningar i yrkesutbildningen äventyrar genomförandet av reformen av yrkesutbildningen. Ungefär hälften av de ungdomar som går ut grundskolan fortsätter i yrkesutbildning och reformen berör uppskattningsvis 300 000 studerande. Många lärare upplever att timmarna inte räcker till för målen i läroplanerna. Att i tilltagande utsträckning lära på jobbet kan passa många studerande, men utmaningen ligger i att få tillräcklig handledning. Emfas på arbetslivet får inte bli enbart en ny sparmetod vars pris betalas av de studerande. En tillräcklig finansiering av utbildningen på andra stadiet måste garanteras för att yrkesutbildningsreformen ska kunna genomföras på ett vettigt sätt. 
I vårt land råder det brist på arbetskraft samtidigt som många inte får jobb trots ett aktivt jobbsökande. En möjlighet att få omskolning eller att komplettera sin kompetens skulle märkbart förbättra sysselsättningsmöjligheterna för många. 
Under denna regeringsperiod har man skurit kraftigt i finansieringen för den arbetskraftspolitiska utbildningen, och den yrkesinriktade arbetskraftsutbildningen har minskat. Det har gjort det svårare att få yrkesutbildning och ytterligare förvärrat den sega arbetslösheten och problemet med att matcha bristen på kunnig arbetskraft med arbetslösa på arbetsmarknaden. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 29.20.30 med 50 000 000 euro för yrkesutbildning och arbetskraftsutbildning. 
80. Konst och kultur 
31. Statsandel och statsunderstöd för driftskostnader för teatrar, orkestrar och museer (förslagsanslag) 
I ett litet land som Finland är statligt stöd av nöden för att möjliggöra en vital och mångsidig konst och kultur som täcker hela landet. Utan statligt stöd vore det omöjligt för många museer, teatrar och orkestrar att fungera. 
Under senaste regeringsperiod drogs redan statsandelarna för kulturen ned betydligt och nya nedskärningar kan inte längre göras utan att funktionerna naggas i kanten kännbart. Som en följd av de nedskärningar som gjorts med konkurrenskraftsavtalet som förevändning håller kulturen på att bli verkligt illa trängd, och att utveckla området med ständiga nedskärningar är allt annat än enkelt. 
Kulturbranschen är en arbetskraftsintensiv bransch och regionalt en betydande arbetsgivare. Nedskärningarna slår oundvikligen till mot personalstyrkan. 
I ett utvecklat samhälle ingår det att ha ett heltäckande, mångsidigt och högkvalitativt konst- och kulturliv i hela landet, med teatrar, museer och orkestrar. Denna nationella källa till stolthet bör främjas och inte medvetet utarmas. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 29.80.31 med 2 250 000 euro för statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för teatrar, orkestrar och museer. 
50. Vissa understöd (reservationsanslag 3 år) 
Ett aktivt, omfattande och pluralistiskt civilt samhälle är ett viktigt inslag i vår finländska demokrati. Olika föreningar erbjuder möjligheter till deltagande, kanaliserar medborgarnas känslor, bildar oss, livar upp lokalsamhällen och producerar värdefull kunskap och service. 
I Finland har vi förstått att det behövs statligt stöd för att hålla liv i ett stort och diversifierat utbud av organisationer. Tyvärr har pengarna till frivilligorganisationerna minskat kännbart de senaste åren. 
Fredsorganisationerna är viktiga aktörer och debattörer i samhället. De ger människor chansen att delta och påverka och de fostrar människor till fred och är aktiva internationellt och i samarbetet med närområdena. Ickevåld, antirasism och tolerans har alltid varit viktiga element i fredsarbetet. 
Som säkerhets- och samhällsläget ser ut i dag i Europa och våra närområden behövs det aktivt fredsarbete, men också vitala fredsorganisationer. Krig, flyktingskap och tilltagande rasism ställer nya och höga krav på frivilligorganisationerna. Fredsorganisationerna behövs som en aktiv part i samhällsdebatten och för fredsfostran i skolorna, informationsspridning, publikationsverksamhet, tillställningar och internationellt samarbete på gräsrotsnivå. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 29.80.50 med 1 000 000 euro för att stödja frivilligverksamhet, föreningsarbete och ett aktivt civilt samhälle och främja fredsarbetet. 
Huvudtitel 31 
KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Trafiknätet 
20. Bastrafikledshållning 
Bastrafikledshållningen har försummats redan en längre tid, och på många ställen är trafiklederna i dåligt skick. De tillägg som regeringen har gjort har inte räckt för att åtgärda det eftersatta underhållet tillräckligt snabbt. 
Vi föreslår 
att moment 31.10.20 ökas med 20 000 000 euro för bastrafikledshållningen. 
Huvudtitel 32 
ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
20. Närings- och innovationspolitik 
40. Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag) 
Expertisen är enig om att det är helt väsentligt för Finlands framtida välfärd att näringsstrukturen förnyas, produktiviteten förbättras och att nya innovationer uppstår. Det offentliga stödet har varit ett effektivt och oersättligt element i vår ekonomiska utveckling. 
Mot den bakgrunden är det obegripligt att Finland skär ner på anslagen för forskning, utveckling och innovationer. För att det ska åstadkommas arbetstillfällen med högt mervärde och en ekologiskt hållbar strukturomvandling måste de offentliga stöden ökas kännbart. Finland böra ställa som mål att sammanlagt fem procent av BNI läggs på FUI-verksamhet redan inom de närmaste åren och att den offentliga FUI-finansieringen är minst en procent av BNI. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 32.20.40 med 100 000 000 euro för stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. 
30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik 
Regeringens viktigaste medel för att förbättra sysselsättningen är att försvaga anställningsvillkoren och att hunsa med de arbetslösa. Att öka andelen billig arbetskraft och införa arbetskraftspolitiska sanktioner representerar en världsbild där ojämlikhet är acceptabelt och arbetslösheten anses bero på de arbetslösas lättja. 
Den viktigaste enskilda arbetskraftspolitiska åtgärden är en hållbar utveckling av Finlands makroekonomi. Det är likaså viktigt att trygga tillräckliga sysselsättningsanslag och avsätta tilläggsanslag för mer effektfulla sysselsättande åtgärder, i synnerhet för lönesubventioner, där anslaget har reducerats kraftig. Vänsterförbundet har föreslagit att systemet med lönesubvention ska förnyas utifrån den så kallade Myllykoskimodellen. 
Föreningarna och stiftelserna har en central roll när det gäller att erbjuda lönesubventionerade jobb. De når i många fall också personer som företag inte anställer ens om de får stöd för det. Regeringen har dock begränsat organisationernas hundraprocentiga lönesubvention till 3 000 årsverken, vilket betyder att stödpengarna i vissa fall tar slut redan under årets första hälft. Så var fallet under 2017. 
Det måste göra enklare för arbetslösa att bedriva självständiga studier och alla villiga bör erbjudas offentliga arbetskraftstjänster av god kvalitet. Väsentligt med tanke på sysselsättningen är att stöd och tjänster erbjuds genast i början av arbetslösheten. Karriärhandledning, utbildning, lönesubventionerat arbete och satsningar på effektiv arbetsförmedling betala sig tillbaka. 
Ändå har arbets- och näringsbyråernas resurser skurits ner radikalt under de senaste åren. Exempelvis i Sverige finns det ungefär lika många arbetslösa som i Finland, men inom arbetskraftstjänsterna jobbar sex gånger fler människor. I praktiken innebär detta att i Finland betjänar en funktionär hundra personer, i Sverige några tiotal. Arbets- och näringscentralerna har för närvarande otillräckliga resurser och kan inte erbjuda god service som motsvarar kundernas behov. Anslaget borde höjas med minst tiotals miljoner euro, om man vill höja personalstyrkan och servicen till ens en nöjaktig nivå. 
Det är dock inte enbart anslagsnivån som är problematisk i regeringens politik. Också handlingsmodellerna och privatiseringen och utkontrakteringen av arbetskraftstjänster äventyrar likabehandlingen av klienterna, servicens kvalitet och kostnadseffektivitet samt det myndighetsansvar som hör till en demokrati och är relevant med tanke på rättstryggheten. Den så kallade aktiveringsmodellen är en följdriktig fortsättning på regeringens sysselsättningspolitik. Modellen grundar sig på idén om lata och arbetsskygga arbetslösa, och de kriterier som ska påvisa ”aktivitet” är godtyckliga, oändamålsenliga och administrativt tunga. 
De unga måste garanteras möjligheten att få arbetserfarenhet som motsvarar utbildning genast efter slutförda studier. Ju längre tid man behöver söka ett jobb inom den egna branschen, desto större är sannolikheten att man aldrig finner det. 
Språkundervisning och annan utbildning såsom yrkesutbildning eller komplettering av den är centralt för att invandrarna ska kunna anpassa sig snabbt och för att deras kompetens ska komma samhället till del. Integrationsutbildningen ska tilldelas tillräckliga resurser och tjänsterna ska vara tillgängliga för alla invandrare. Man ska få börja studera språket så snart man kommit till Finland. 
01. Arbets- och näringsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Arbets- och näringsbyråernas personalresurser bör omedelbart ökas för att garantera individuella tjänster av hög kvalitet för alla. Samtidigt bör man ta fram helt nya verksamhetsmodeller. 
De nuvarande tjänsterna når inte i tillräckligt hög grad många svårsysselsatta eller långtidsarbetslösa. För dem borde man skräddarsy helt nya, lättillgängliga och individuella tjänster som grundar sig på personlig kontakt. Här kan man göra en jämförelse med det uppsökande ungdomsarbetet, av vilket man har haft goda erfarenheter. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 32.30.01 med 15 000 000 euro för att öka personalresurserna vid arbets- och näringsbyråerna och för pilotförsök för en ny praxis med ”uppsökande sysselsättningsarbete”. 
51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år) 
Det krävs mer finansiering för att garantera arbetskrafts- och företagsservice av hög kvalitet. Anslagen för lönesubvention bör höjas för att få bukt med arbetslösheten och förbättra sysselsättningsmöjligheterna. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 32.30.51 med 60 000 000 euro, varav 30 000 000 euro för att trygga högklassig offentlig basal arbetskrafts- och företagsservice samt med 30 000 000 euro för lönesubventioner, 
och att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 3
Riksdagen förutsätter att regeringen i moment 32.30.51 slopar begränsningen av lönesubventionen för föreningar och stiftelser. 
Huvudtitel 33 
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
03. Forskning och utveckling 
04. Omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år) 
Anslaget till Institutet för hälsa och välfärd har minskat i flera år. Institutets budgetfinansiering har 2015—2018 minskat totalt 19,7 procent, men om man också beaktar institutets nya uppgifter har anslaget reellt sett sjunkit med 26,8 procent. Nedskärningarna har gällt institutets forsknings- och utvecklingsverksamhet, eftersom man inte kan skära i institutets många lagstadgade myndighetsuppgifter utan att samtidigt ändra lagstiftningen. 
Nedskärningarna har inneburit att social- och hälsovårdsministeriet och övrig statsförvaltning, kommunerna och social- och hälsovårdssektorn har fått mindre expertstöd, och samtidigt äventyras institutets kapacitet att ta fram beslutsunderlag för främjande av hälsa och välfärd, förebyggande av sjukdomar och sociala problem och utveckling av social- och hälsovårdstjänsterna. 
Den onda cirkeln av minskat anslag för Institutet för hälsa och välfärd måste brytas och finansieringen av institutets livsviktiga forskning inom social-och hälsovården tryggas. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 33.03.04 med 5 000 000 euro för omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd. 
60. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 
38. Statsunderstöd för kostnader i fråga om pilotprojekt för valfrihet (reservationsanslag 3 år) 
Regeringen föreslår i tilläggsbudgeten ett tilläggsanslag på 100 miljoner euro till så kallade pilotförsök med valfrihet inom social- och hälsovården. Det har redan beviljats 100 miljoner euro för samma ändamål i den ordinarie budgeten för 2018. Efter denna förhöjning uppgår det totala beloppet således till 200 miljoner euro. 
Det är skäl att notera att den centrala lagstiftningen om social- och hälsovård fortfarande inte har stiftats och många avgörande frågor är olösta. Hela valfrihetsmodellen är osäker. Också grundlagsutskottet ansåg i sitt utlåtande att det är problematiskt att pilotförsöken avancerar utan att det finns någon rättslig grund. 
På grund av den starka kritiken har social- och hälsovårdsministeriet redan meddelat att man avbryter beredningen av pilotprojekten med valfrihet. 
I det här läget är det enda vettiga och ansvarsfulla som regeringen kan göra att återta den föreslagna finansieringen. 
Vi föreslår 
att moment 33.60.38 stryks. 
Huvudtitel 35 
MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
01. Miljöförvaltningens omkostnader 
04. Finlands miljöcentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Finlands miljöcentrals (SYKE) ekonomi är trängd. De nedskärningar i omkostnadsanslagen som beslutats vid olika tidpunkter får fullt genomslag från och med 2018. De nedskärningar som gjordes 2014—2017 har kompenserats genom att öka den externa finansieringen och genom att effektivisera och delvis skära ned på verksamheten. Anpassningen fortsätter 2018—2020 med hjälp av omkostnadsanslag som överförts från tidigare år. 
En del av det tidigare Havsforskningsinstitutets verksamhet slogs ihop med Finlands miljöcentral i början av 2009. SYKE:s omkostnadsanslag har under denna tid krympt med cirka 10 miljoner euro, vilket motsvarar en nedskärning med ungefär en tredjedel. Personalen har minskat med drygt 100 årsverken från nivån 2013. 
De direkta årliga driftskostnaderna för forskningsfartyget Aranda var 1,9—3,3 miljoner euro 2009—2016. År 2016 uppgick de direkta driftskostnaderna till 2,4 miljoner euro. De relativa driftskostnaderna har kunnat minskas med cirka 25 procent bland annat genom ruttplanering. Genom att anlita Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Naturresursinstitutet har man kunnat förbättra utnyttjandegraden av fartyget sedan 2014, även om anlitandet av Meteorologiska institutet har minskat sedan dess. 
Med tanke på Arandas ekonomi är det i fortsättningen viktigt att hantera konsekvenserna av att man i mindre grad använder sig av SMHI. Efter renoveringen av fartyget kommer det i högre grad att kunna användas för att följa Östersjöns tillstånd att förbättras. Fartyget blir också mer allmänt lämpat för uppdrag som kräver exakt positionering under en längre tid. Om man utnyttjar den så kallade polarkodoptionen som renoveringen möjliggör kan fartyget användas också på Ishavet. 
När kostnaderna för Aranda täcks genom besparingar i SYKE:s övriga verksamhet minskar förutsättningarna för den övriga verksamheten. Detta är inte vettigt. Staten bör garantera en tillräcklig finansiering för att säkerställa SYKE:s basala verksamhet, som redan nu har skurits ned. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 35.01.04 med 3 000 000 euro för Finlands miljöcentrals omkostnader. 
65. Understöd till organisationer och miljövård (reservationsanslag 3 år) 
Det arbete som de rikstäckande miljöorganisationerna utför är viktigt för miljöskyddet, stödet till det civila samhället och miljöutbildningen. Miljöorganisationerna är viktiga expertorganisationer och deras expertis anlitas i stor omfattning. Arbetet är också internationellt. 
Att utnyttja frivilliga arbetsinsatser är ett utmärkt sätt att öka finländarnas miljömedvetenhet och göra konkreta insatser för miljöskyddet. Vidare är det ett viktigt samhälleligt mål att säkerställa och utveckla miljöorganisationernas verksamhetsmöjligheter. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 35.01.65 med 200 000 euro och att momentets beslutsdel ändras så att momentet ökas med 800 000 euro av vilket 500 000 anvisas till projektet Håll skärgården ren och 300 000 till miljöarbete som utförs av frivilligorganisationer. 
INKOMSTPOSTER 
Avdelning 12 
INKOMSTER AV BLANDAD NATUR 
32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde 
99. Övriga inkomster inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde 
Enligt tilläggsbudgeten kommer inkomsterna från utsläppshandeln att bli cirka 90 miljoner euro högre än uppskattat. Det beror på den kraftiga höjningen av priset på utsläppsrätter. Tidigare användes inkomsterna av utsläppshandeln till internationell klimatfinansiering, men Sipiläs regering har beslutat att använda dem för att stödja energianvändningen inom industrin. Vänsterförbundet anser att inkomsterna från utsläppshandeln bör återföras till den internationella klimatfinansieringen. 
Vi föreslår 
att anslaget under moment 12.32.99 för strategisk forskningsfinansiering minskas med 162 000 000 euro för inkomster av auktionering av utsläppsrätter och det anslag som anvisats för energistöd till industrin. 
Förslag
Vi föreslår
att förslaget till 2018 års tilläggsbudget godkänns enligt utskottets betänkande med de ändringar som föreslås i reservationen, 
att de 3 uttalandena ovan godkänns och 
att misstroendeförklaringen i den allmänna motiveringen ovan godkänns. 
Helsingfors 19.6.2018
Kari
Uotila
vänst
Li
Andersson
vänst
Reservation 4 saf
Allmän motivering
Under 2017 upplevde den finländska ekonomin ett starkt uppsving när världsekonomin pekade uppåt. Europeiska centralbankens program köp av skräplån har redan under flera år stimulerat euroområdet. Räntenivån har varit påfallande låg också i Finland, vilket har haft en positiv effekt på den ekonomiska tilväxten. Det konkurrenskraftsavtal som arbetsmarknadsorganisationerna ingick våren 2016 bidrog till den ekonomiska medvinden i vårt land. Däremot har det varit bekymmersamt med att matcha lediga jobb med arbetslösa och med hushållens stora lån. 
I ett kort perspektiv är de ekonomiska utsikterna goda. De är en god grund och ger möjligheter att åtgärda missförhållanden och flaskhalsar som uppkommit till följd av den långvariga recessionen och de genomförda nedskärningarna. Nu kan vi satsa på åtgärder som stärker och stabiliserar tillväxten. 
Regeringen åtgärder inte de höga boendekostnaderna 
Den sociala ojämlikheten har ökat. Problemet måste åtgärdas bland annat genom att sänka oskäligt höga boendekostnader. Sannfinländarnas riksdagsgrupp gjorde hösten 2017 som en del av sin skuggbudget ett omfattande program för att minska boendekostnaderna. Viktiga element i programmet var sänkning av priset på elöverföring och lindrad beskattning av boendet. Låginkomsttagarna skulle ha den största nyttan av det, eftersom lejonparten av deras inkomster går åt till boende. Men i tilläggsbudgeten finns inga satsningar på sådana åtgärder. Billigare boende skulle också främja arbetskraftens rörlighet och minska behovet av stödåtgärder för boende. 
Vårt kompetens- och utbildningspaket är ett svar på det dubbla problemet med arbetslöshet och arbetskraftsbrist 
Problemet med arbetslöshet och arbetskraftsbrist måste lösas snabbt. Satsningarna på kompetens och forskning, utveckling och innovationer måste stärkas för att främja tillväxt och stabilitet. Regeringen erbjuder 60 miljoner euro i tilläggsbudgeten men det räcker inte långt. Modiga åtgärder för högre kompetens och tillväxt lönar sig i alla avseenden. 
Den parlamentariska arbetsgruppen för trafiknätet påpekade i början av året att den identifierat en allvarlig brist i finansieringen av trafiknätet. Det eftersatta underhållet hotar att kumulera kraftigt. Det här resulterar sämre näringspolitik och försvagad säkerhet och smidighet i trafiken. När nu totalvikten för fordonskombinationer har höjts vore det allt viktigare att höja standarden på vägnätet. Sannfinländarna föreslår 40 miljoner euro mer för ändamålet. 
Det behövs nya initiativ för att förbättra servicen och villkoren för äldre och för att effektivera arbetskraftsservien för unga. Det är också viktigt att små och medelstora företag får en globalare inriktning. Det finns många regionala projekt i Finland som har betydelse för hela landet. Vi föreslog utvecklingsanslag för ändamålet för bland annat Österbotten och Savolax-Karelen. Det finns goda förutsättningar att öka turismen i hela landet och det bör man ta vara på. 
Finansiering för annat är pilotförsök 
Regeringen föreslår 199 miljoner euro i tilläggsbudgeten för pilotförsök i anslutning till vårdreformen. Förslaget innehåller ändring av det i innevarande års budget anvisade anslaget på 100 miljoner euro till en del av fullmakten. Eftersom den komplicerade vårdreformen enligt många sakkunnigyttranden kommer att orsaka betydande kostnader är det inte motiverat att inleda pilotförsök som på ett oändamålsenligt sätt binder betydande resurser i förtid. Vi anser det särskilt allvarligt att regeringen inte adekvat har beaktat grundlagsutskottets anmärkningar om beredning av pilotförsök och beredning av besluten. 
Sannfinländarna föreslår att momentet som innehåller fullmakten ska strykas varvid resultatet blir en besparing på 100 miljoner. Med motsvarande summa föreslår vi täckning för våra tilläggsförslag för att främja kompetens och tillväxt och för att förbättra trafikleder. Besparingen täcker också våra smärre tillägg till polisens och skyddspolisens omkostnader, brottsbekämpning och beredskap för behov av vaccin mot TBE. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 1
Riksdagen förutsätter att regeringen tar fram ett brett åtgärdsprogram för satsningar på kompetens och tillväxt för höjd kompetens och motverkande av matchningsproblemet på arbetsmarknaden samt för att främja forskning, utveckling, innovationer och digitalisering som främjar en sund tillväxt och att regeringen lägger ner betydligt större resurser på detta. 
Reservationens förslag till uttalande 2
Riksdagen förutsätter att regeringen snabbt vidtar åtgärder för att sänka boendekostnaderna, åtgärda det eftersatta underhållet av trafiknätet samt för att minska inkomst- och förmögenhetsklyftorna. 
Detaljmotivering
ANSLAG
Huvudtitel 25 
JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
01. Ministeriet och förvaltningen 
50. Understöd 
Regeringen har under några år skurit ned understöden för brottsbekämpning med en sådan fart att för detta år reserverats endast 70 000 euro. Men behovet är mångdubbelt, vilket också framgår av ansökningarna om understöd. Att avvärja brott är både nödvändigt och lönsamt och förbättrar polisens villkor och ökar medborgarnas trygghetskänsla. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 25.01.50 med 200 000 euro för understöd till organisationer och kommuner för brottsbekämpning. 
Huvudtitel 26 
INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Polisväsendet 
01. Polisväsendets omkostnader 
Antalet polisstationer har minskat och rörliga polisen lagts ner så polisens närvaro i vardagen har minskat och därmed också medborgarnas trygghetskänsla. Sannfinländarna vill satsa mer på medborgarnas trygghet och säkerställa att polisen tilldelas lämpliga resurser för sitt för samhället livsviktiga arbete. Vi föreslår en ökning av polisväsendets omkostnader som får användas för att avlöna fler polismän och för anskaffning av inventarier. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 26.10.01 för polisens omkostnader med 4 000 000 euro att användas för att avlöna polismän och för att anskaffa inventarier till polisen. 
02. Skyddspolisens omkostnader 
I Åbo inträffade i augusti 2017 det första dömda terrorbrottet i Finland. Sannfinländarna anser att asylkrisen har lett till att samhällsfreden är hotad när det bland de asylsökande i vårt land också finns misstänkta jihadister. Därför föreslår vi för skyddspolisen ett tilläggsanslag för bekämpning av terrorism och för samarbete för att bekämpa och utreda internationell brottslighet. Dessutom bör man effektivisera medborgarnas säkerhetsmedvetenhet och sänka tröskeln för medborgarna att anmäla till myndigheterna om sina iakttagelser i anslutning till förberedelse för eventuell terrorverksamhet med hjälp av exempelvis 112-appen. 
Vi föreslår 
att moment 26.10.02 ökas med 1 000 000 för skyddspolisens omkostnader för bekämpning av terrorism och för samarbete för att bekämpa och utreda internationell brottslighet. 
Huvudtitel 29 
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
Ryggraden i finländska framgångar är hög kompetensnivå och innovationer. Sannfinländarna hävdar att vår konkurrenskraft i framtiden vilar på dessa faktorer. När ekonomin återigen visar på tillväxt måste dessa satsningar ökas. Det behövs fler satsningar inom hela utbildningssektorn men i synnerhet inom yrkesutbildningen och på forskning inom högskoleutbildningen för att det också i framtiden ska finnas kunnig arbetskraft för näringslivets behov. 
10. Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogisk verksamhet 
20. Gemensamma utgifter för allmänbildande utbildning, småbarnspedagogik och fritt bildningsarbete (reservationsanslag 3 år) 
Sannfinländarna föreslår en extra satsning på 2 000 000 för att utveckla digitalt utbildningsinnehåll inom fritt bildningsarbete. Det skulle stödja livslångt lärande och vuxenstudier. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 29.10.20 med 2 000 000 euro för gemensamma utgifter för allmänbildande utbildning, småbarnspedagogik och fritt bildningsarbete att användas för att utveckla digitalt utbildningsinnehåll och stödja livslångt lärande. 
20. Yrkesutbildning 
30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningen 
Sannfinländarna vill se större satsningar på yrkesutbidlning som förbättrar villkoren för de som studerar till ett yrke. Vi föreslår ett pilotprogram där det produceras digitalt utbildningsinnehåll för de som ska inleda sina studier och som de blivande studerande kan utnyttja för att genast börja förbereda sig så snart de fått besked om antagning. På så sätt kan tiden mellan antagningen och tiden för inledande av studierna utnyttjas effektivt. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 29.20.30 med 10 000 000 euro för statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningen att användas för produktion av digitala utbildningsinnehåll och för att förbättra des studerandes studiemöjligheter. 
40. Högskoleundervisning och forskning 
51. Finlands Akademis forskningsanslag (förslagsanslag) 
För att intensifiera samarbetet mellan universiteten och näringslivet föreslår sannfinländarna en extra satsning på artificiell intelligens inom ramen för Finlands akademis forskningsanslag och i synnerhet för att skaffa behövlig kalkyleringskapacitet. Man använder GPU, dvs. grafikprocessorer, för att utveckla artificiell intelligens men Finland saknar den kapacitet som forskningen skulle kräva. Avsikten är att Finlands Akademi ska använda anslaget för att köpa kalkyleringskapacitet och överföra den till universitet och forskare för deras forskning. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 29.40.51 med 10 000 000 euro för forskningsanslag till Finlands Akademi för anskaffning av kalkyleringskapacitet för universitet och forskare. 
Huvudtitel 31 
KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Trafiknätet 
20. Bastrafikledshållningen 
Den parlamentariska arbetsgruppen för trafiknätet påpekade i början av året att den identifierat en allvarlig brist i finansieringen av trafiknätet. Det eftersatta underhållet hotar att kumulera kraftigt. Det här resulterar sämre näringspolitik och försvagad säkerhet och smidighet i trafiken. När nu totalvikten för fordonskombinationer har höjts vore det allt viktigare att höja standarden på vägnätet. Sannfinländarna föreslår 40 miljoner euro mer för ändamålet. 
I ett glest bebott land som Finland, där transportsträckorna är långa är det i synnerhet för företag på landsbygden viktigt att trafikledsnätet garanterar företagen sakliga verksamhetsförutsättningar. Ett trafikledsnät som motsvarar näringslivets och andra väganvändares behov är inte bara en fråga om trafiksäkerhet utan också en faktor som påverkar konkurrenskraften. Vi vill öka finansieringen för ändamålet för att främja näringspolitiken. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 31.10.20 med 40 000 000 euro för bastrafikledshållning och att satsningar sker i synnerhet på näringspolitiskt viktiga projekt samt projekt som förbättrar trafiksäkerheten och trafikflytet på olika håll i landet. 
Huvudtitel 32 
ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
Sannfinländarna anser att amhällets satsningar på stöd till forskning, utveckling och innovationer är livsviktiga för vår framtida konkurrenskraft. Våra företag kan inte bli framgångsrika utan en gynnsam omvärld som samhället kan främja genom bland annat utbildning och investeringar. Sannfinländarna ser att det finns möjligheter att höja sysselsättningsnivån och främja exporten i synnerhet på turismens och batteriteknikens område. Vi vill därför rikta kännbara anslagsökningar till dessa områden. 
20. Närings- och innovationspolitik 
06. Omkostnader för Innovationsfinansieringsverket Business Finland 
Sannfinländarna vill gynna turismen till Finland. Antalet turister har ökat kraftigt men intresset utomlands för Finland bör utnyttjas fullt ut. Vi föreslår därför en kännbar ökning av anslaget för den verksamhet si Visit Finland bedriver och med tyngdpunkt på natur- och upplevelseturism och på vildmarksverksamhet. Det är befogat att satsa på Asien ich särskilt på Kina i marknadsföringen. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 32.30.06 med 6 000 000 euro för omkostnader för Innovationsfinansieringsverket Business Finland att användas i synnerhet för att utveckla natur- och upplevelseturism sam vildmarksverksamhet. 
40. Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet 
Sannfinländarna föreslår extra anslag för FoU kring kompensering för personer med funktionella brister och optimering av funktionsförmågan i vardagen med olika hjälpmedel och åtgärder för att förbättra omvärldsvillkoren. Ett av de viktigaste målen för vårdreformen är att skära ned de kostnader som föranleds av att befolkningen åldras. Sannfinlandarna anser att genom satsningar på att utveckla teknologi som hjälper äldre och personer med funktionsnedsättning att bibehålla funktionsförmågan kan vi förbättra dessa gruppers livskvalitet och dessutom stävja kostnaderna för samhället. De viktigaste och mest verkningsfulla teknologierna finns i form av tekniska och biologiska cyborger såsom röstigenkänning, talsyntes och tolkning, konsumentvänliga kroppsanalysatorer, robotar i person- och varutransporter, promenadhjälpmedel, cellmetabolism, mikrobiom och genetik, DNA-tolkning samt den snabba utvecklingen av batteriteknik och kondensatorer. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 32.20.40 med 5 000 000 euro för stöd till FoU kring tekniker som hjälper i synnerhet äldre och personer med funktionsnedsättning att upprätthålla sin funktionsförmåga. 
30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik 
01. Arbets- och näringsbyråernas omkostnader 
Sannfinländarna föreslår att under 30-åringar ska ges särskild sysselsättningsservice. Det finns i synnerhet skäl att uppmärksamma vikten av att sysselsätta unga människor som löper risk att marginaliseras och att förbättra deras möjligheter att skaffa ett jobb. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 32.30.01 med 4 000 000 euro för arbets- och näringsministeriets omkostnader för att sysselsätta unga personer och förbättra deras möjligheter till sysselsättning. 
50. Regionutveckling och strukturfondspolitik 
40. Införande av regionala innovationer och försök 
Sannfinländarna vill göra extra satsningar på att skapa regionala kompetenskluster. Som lämpliga spetsprojekt kan nämnas tillväxtföretagen i energibranschen i Vasa, livsmedelsklustret i Seinäjoki samt bio- och skogsbruksklustren i Mellersta Finland och Savolax-Karelen samt strävan att skapa ett system för batteriåtervinning i Norra Österbotten. De här projekten har stor betydelse för sysselsättningen i regionerna. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 32.50.40 med 10 000 000 euro för att starta regionala innovations- och försöksprojekt i syfte att skapa kompetenskluster och för att skapa ett ekosystem för batterier. 
42. Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt 
Sannfinländarna vill ge extra stöd till små och medelstora företags globaliseringsprojekt genom regionala utvecklingsbolag. Många små och medelstora företag har produkter som lämpar sig för export men de skanar förutsättningar att sätta igång med verksamheten. I synnerhet i Asien finns det både volym och efterfrågan men det måste satsas på marknadsföringen och det klarar företagen inte av ensamma. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 32.50.42 med 2 000 000 euro för att stödja små och medelstora företags globaliseringsprojekt genom regionala utvecklingsbolag. 
Huvudtitel 33 
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
03. Forskning och utveckling 
31. Främjande av hälsa och välfärd 
Sannfinländarna vill att det i högre grad än nu görs ansträngningar för att förbättra vården av äldre och deras möjligheter att bevara sin funktionsförmåga. På så sätt kan betydande besparingar göras i kostnaderna för social- och hälsovården. Det är också en viktig utgångspunkt för hela vårdreformen. Sannfinländarna föreslår ett projekt för att försök och understöd med att utveckla en ny handlingsmodell för en bättre vård av äldre och en bättre närstående vård för personer i alla åldrar. Försöket bör ta sikte på att göra det möjligt att ta i bruk teknologi som förbättrar funktionsförmågan såsom promenadhjälpmedel och röstigenkänning. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 33.03.31 med 5 300 000 euro för försök med att ta i bruk teknologi som förbättrar funktionsförmågan såsom promenadhjälpmedel och röstigenkänning i syfte att förbättra vården av äldre och närståendevården. 
60. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 
38. Statsunderstöd för kostnader i fråga om pilotprojekt för valfrihet 
Vårdreformen är på hälft och det är mycket osäkert om den kan genomföras på det sätt som regeringen har föreslagit. De största problemen hänger samman med valfrihetsmodellen. Men regeringen har redan i budgetförslaget för 2018 reserverat ett anslag på 100 miljonereuro för att genomföra pilotprojekt med valfrihet och för pilotprojekt för personlig budget. Regeringen föreslår i tilläggsbudgeten att anslaget ska ändras till fullmakt och samtidigt ska fullmakten höjas till sammanlagt 199 miljoner euro för åren 2018—2021. Att genom piloter binda upp ett osäkert projekt enligt ett visst format motsvarar inte kraven på god förvaltning och gott beslutsfattande. Saken har rönt uppmärksamhet i grundlagsutskottets utlåtanden. 
Vi föreslår 
att moment 33.60.38 stryks. 
70. Främjande av hälsa och funktionsförmåga 
20. Anskaffning av vaccin 
Sjukdomen TBE (tick-borne-encephalitis) sprids med hjälp av fästingar och den kan i värsta fall vara dödlig och ungefär en tredjedel av de som insjuknar får permanenta fel på centrala nervsystemet. Vanliga följder av sjukdomen är irritabilitet, minnesstörningar, koncentrationssvårigheter, hörselskador, förlamningar och muskelförsvagningar. Det finns vaccin mot TBE. 
Institutet för hälsa och välfärd gör årligen en riskanalys för att identifiera de kommuner, städer och avgränsade områden där förekomsten av TBE är så stor att det är motiverat att sätta in ett nationellt vaccinationsprogram. Kommunerna Simo och Pargas är mest utsatta men därutöver har man konstaterad förhöjd risk i Pyhäjoki, Gustavs, Taipalsaari, Kemi, Larsmo, Villmanstrand, Ilomants, Kotka, Kyrkslätt, Nådendal, Brahestad, lojo, Raseborgs, Sibbo, Åbo och Raumo. 
Institutet för hälsa och välfärd rekommenderar TBE-vaccin för alla som vistas längre perioder på områden där förekomsten av TBE överskrider 15 fall per 100 000 invånare årligen. Institutet för hälsa och välfärd rekommenderar TBE-vaccin också för invånare som rör sig i naturen och för stuginvånare i områden där förekomsten av TBE överskrider 10 fall per 100 000 invånare årligen. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 33.70.20 med 500 000 euro för bekämpning av TBE inom riskområden bland annat genom möjligheten att anskaffa vaccin. 
Förslag
Jag föreslår
att riksdagen godkänner förslaget till tilläggsbudget för 2018 enligt betänkandet men med ändringarna ovan och 
att riksdagen godkänner de ovan föreslagna 2 uttalandena. 
Helsingfors 19.6.2018
Toimi
Kankaanniemi
saf
Ville
Vähämäki
saf
BILAGA: Tilläggsbudgetmotioner TBM 1—41/2018 rd
Tilläggsbudgetmotion
TBM
1
2018 rd
Ozan
Yanar
gröna
Tilläggsbudgetmotion om minskat anslag för auktionsintäkter för utsläppsrätter (-90 000 000 euro)
12.32.99
Tilläggsbudgetmotion
TBM
2
2018 rd
Ozan
Yanar
gröna
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för egentligt utvecklingssamarbete (90 000 000 euro)
24.30.66
Tilläggsbudgetmotion
TBM
3
2018 rd
Timo
Harakka
sd
m.fl.
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (5 000 000 euro)
29.10.31
Tilläggsbudgetmotion
TBM
4
2018 rd
Timo
Harakka
sd
m.fl.
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för yrkesinriktad arbetskraftsutbildning och integrationsutbildning (10 000 000 euro)
29.20.30
Tilläggsbudgetmotion
TBM
5
2018 rd
Timo
Harakka
sd
m.fl.
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för yrkesutbildningens driftskostnader (20 000 000 euro)
29.20.30
Tilläggsbudgetmotion
TBM
6
2018 rd
Timo
Harakka
sd
m.fl.
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag till stöd för högskolorna inom regioner för positiv strukturomvandling (5 000 000 euro)
29.40.20
Tilläggsbudgetmotion
TBM
7
2018 rd
Timo
Harakka
sd
m.fl.
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för statliga bidrag till organisationerna (1 700 000 euro)
29.80.50
Tilläggsbudgetmotion
TBM
8
2018 rd
Juho
Eerola
saf
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för bullerbekämpning vid riksväg 6 i Oritlampi i Ruokolahti (120 000 euro)
31.10.20
Tilläggsbudgetmotion
TBM
9
2018 rd
Juho
Eerola
saf
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för att utveckla vägförbindelsen mellan hållplatsen i Paimenportti och Kymmenedalens centralsjukhus i Kotka (140 000 euro)
31.10.20
Tilläggsbudgetmotion
TBM
10
2018 rd
Satu
Taavitsainen
sd
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för att förbättra vägavsnittet mellan riksväg 13 och Pellos fabrik (200 000 euro)
31.10.20
Tilläggsbudgetmotion
TBM
11
2018 rd
Satu
Taavitsainen
sd
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för ombyggnad av förbindelseväg 4321 i S:t Michel (200 000 euro)
31.10.20
Tilläggsbudgetmotion
TBM
12
2018 rd
Sami
Savio
saf
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för en led för gång-, cykel- och mopedtrafik i Ylöjärvi mellan Sorvajärventie och Susikiventie (250 000 euro)
31.10.20
Tilläggsbudgetmotion
TBM
13
2018 rd
Ritva
Elomaa
saf
m.fl.
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för reparation av Postitie på sträckan Himoinen—Tövsala (500 000 euro)
31.10.20
Tilläggsbudgetmotion
TBM
14
2018 rd
Ville
Skinnari
sd
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för ombyggnad av vägen mellan Padasjoki centrum och Kellosalmi (500 000 euro)
31.10.20
Tilläggsbudgetmotion
TBM
15
2018 rd
Juho
Eerola
saf
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för främjande av stegvis genomförande och fortsatt planering av riksväg 6 vid Kouvola (600 000 euro)
31.10.20
Tilläggsbudgetmotion
TBM
16
2018 rd
Jari
Ronkainen
saf
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för förbättring av landsväg 2956 genom att bygga en led för gång-, cykel- och mopedtrafik på sträckan Kirkkotie—Pyhäniementie (600 000 euro)
31.10.20
Tilläggsbudgetmotion
TBM
17
2018 rd
Rami
Lehto
saf
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för en led för gång-, cykel- och mopedtrafik längs Sipurantie från Kaarlaakso till Savontie i Lahtis (800 000 euro)
31.10.20
Tilläggsbudgetmotion
TBM
18
2018 rd
Satu
Taavitsainen
sd
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för att förbättra korsningsarrangemangen vid landsväg 455/15323 i Jorois (1 000 000 euro)
31.10.20
Tilläggsbudgetmotion
TBM
19
2018 rd
Satu
Taavitsainen
sd
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för ombyggnad av regionalväg 474 (1 400 000 euro)
31.10.20
Tilläggsbudgetmotion
TBM
20
2018 rd
Maria
Tolppanen
sd
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för en led för gång-, cykel- och mopedtrafik längs landsväg 717 i Vasaregionen (1 700 000 euro)
31.10.20
Tilläggsbudgetmotion
TBM
21
2018 rd
Juho
Eerola
saf
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för fortsatt planering och inledande förberedelser för Hyväntuulentie i Kotka (2 000 000 euro)
31.10.20
Tilläggsbudgetmotion
TBM
22
2018 rd
Sami
Savio
saf
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för att planera ombyggnaden av stamväg 65 och inleda ombyggnaden på sträckan Kyrönlahti—Virdois (2 000 000 euro)
31.10.20
Tilläggsbudgetmotion
TBM
23
2018 rd
Satu
Taavitsainen
sd
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för beläggning av regionalväg 464 som förenar riksväg 5 och 14 och korsar tätorten Rantasalmi (2 700 000 euro)
31.10.20
Tilläggsbudgetmotion
TBM
24
2018 rd
Satu
Taavitsainen
sd
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för en tvåfilig cirkulationsplats i den ljusstyrda korsningen mellan riksväg 13 och Vanha Otavantie och Otavankatu i S:t Michel (3 000 000 euro)
31.10.20
Tilläggsbudgetmotion
TBM
25
2018 rd
Ville
Tavio
saf
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för att förbättra riksväg 12 på sträckan Eura—Raijala (3 000 000 euro)
31.10.20
Tilläggsbudgetmotion
TBM
26
2018 rd
Satu
Taavitsainen
sd
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för snabbare trafik på riksväg 5 på sträckan Hurus—Hietanen (5 000 000 euro)
31.10.20
Tilläggsbudgetmotion
TBM
27
2018 rd
Ville
Tavio
saf
m.fl.
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för att bygga en planskild anslutning mellan Ruonan yhdystie och Armonlaaksontie i Nådendal (8 000 000 euro)
31.10.20
Tilläggsbudgetmotion
TBM
28
2018 rd
Ville
Vähämäki
saf
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för att förbättra trafiksäkerheten på riksväg 4 i norra Österbotten (8 000 000 euro)
31.10.20
Tilläggsbudgetmotion
TBM
29
2018 rd
Juho
Eerola
saf
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för att planera östra kustbanan (500 000 euro)
31.10.77
Tilläggsbudgetmotion
TBM
30
2018 rd
Sirpa
Paatero
sd
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för att bygga fem spårpar på Kotolahti bangård (10 000 000 euro)
31.10.77
Tilläggsbudgetmotion
TBM
31
2018 rd
Satu
Taavitsainen
sd
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för snabbare trafik på Savolaxbanan (10 000 000 euro)
31.10.77
Tilläggsbudgetmotion
TBM
32
2018 rd
Satu
Taavitsainen
sd
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för att förbättra stickspåret för industrin i Pellos–Mäntyharju (15 000 000 euro)
31.10.77
Tilläggsbudgetmotion
TBM
33
2018 rd
Ville
Vähämäki
saf
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för trafikledsinvesteringar som stöder den regionala ekonomin (25 000 000 euro)
31.10.77
Tilläggsbudgetmotion
TBM
34
2018 rd
Timo
Harakka
sd
m.fl.
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för utveckling av trafikledsnätet (100 000 000 euro)
31.10.77
Tilläggsbudgetmotion
TBM
35
2018 rd
Timo
Harakka
sd
m.fl.
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (60 000 000 euro)
32.20.40
Tilläggsbudgetmotion
TBM
36
2018 rd
Timo
Harakka
sd
m.fl.
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag till arbets- och näringsbyråerna för att söka arbete och tillhandahålla personlig service (10 000 000 euro)
32.30.01
Tilläggsbudgetmotion
TBM
37
2018 rd
Timo
Harakka
sd
m.fl.
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för organisationernas sysselsättnings- och integrationsprojekt och för att slopa lönetaket (10 000 000 euro)
32.30.51
Tilläggsbudgetmotion
TBM
38
2018 rd
Timo
Harakka
sd
m.fl.
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för yrkesinriktad arbetskraftsutbildning och integrationsutbildning (20 000 000 euro)
32.30.51
Tilläggsbudgetmotion
TBM
39
2018 rd
Timo
Harakka
sd
m.fl.
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för ungdomsgarantin och för förlängning av kompetensprogrammet för unga vuxna (NAO) (20 000 000 euro)
32.30.51
Tilläggsbudgetmotion
TBM
40
2018 rd
Timo
Harakka
sd
m.fl.
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för lönesubventionerad sysselsättning (60 000 000 euro)
32.30.51
Tilläggsbudgetmotion
TBM
41
2018 rd
Juho
Eerola
saf
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för TBE-vaccinationer i skärgården i Kymmenedalen (75 000 euro)
33.70.20
Senast publicerat 20.6.2018 14:06