Betänkande
FiUB
8
2019 rd
Finansutskottet
Regeringens proposition till riksdagen om en fjärde tilläggsbudget för 2019
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen om en fjärde tilläggsbudget för 2019 (RP 67/2019 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för betänkande. 
Beredning i delegation
Ärendet har beretts i finansutskottets samtliga delegationer enligt sakinnehåll. 
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Regeringen höjer nettobeloppet av de ordinarie inkomsterna med cirka 114 miljoner euro och ökar anslagen med cirka 95 miljoner euro. 
Bakom de beräknade inkomsterna ligger främst en ökning av statens inkomster av blandad natur (12,2 miljoner euro) och ett arrangemang som ökar statens kapitalinkomster, där Nordiska Järnvägar Ab intäktsför 102 miljoner euro till staten. Ett motsvarande anslag budgeteras för planering av snabba banförbindelser till Åbo och Tammerfors under kommunikationsministeriets huvudtitel. 
De största egentliga anslagsökningarna föreslås för arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde för produktionsstödet för förnybar energi (36 miljoner euro), forsknings- och innovationsverksamhet (15 miljoner euro) och kostnader för digitalisering av arbets- och näringstjänster (7 miljoner euro). För rehabilitering av frontveteraner och tjänster som tillhandahålls i hemmet föreslås ett tilläggsanslag på 29,2 miljoner euro under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel för att alla veteraner ska kunna få tillgång till de tjänster som är avsedda för dem. Dessutom föreslås det sammanlagt 27,9 miljoner euro för inrikesministeriets förvaltningsområde främst för att stärka verksamheten vid polisen, Gränsbevakningsväsendet, Nödcentralsverket och Migrationsverket. 
De största anslagsminskningarna föranleds av att behovskalkylerna har preciserats under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel (mer än 300 miljoner euro). 
Tilläggsbudgetpropositionen innehåller också ett bemyndigande genom vilket Senatfastigheter berättigas att avstå från fastighetsförmögenhet i stadsdelen Mellersta Böle i Helsingfors (till ett försäljningspris på minst 34 miljoner euro) och att börja sälja byggnadsbeståndet på Jockis gård och åkermarken och skogsområdena i anslutning till det. 
Den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2019 minskar statens behov av nettoupplåning med 19 miljoner euro. Nettoupplåningen beräknas 2019 uppgå till cirka 2,4 miljarder euro. Enligt prognoser kommer statsskulden i slutet av 2019 att vara 107 miljarder euro, vilket är cirka 44 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. 
DETALJMOTIVERING
ANSLAG
Huvudtitel 33
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
60.
Av kommunerna anordnad social- och hälsovård
65.
Stärkt psykosocialt stöd till barn och unga
(reservationsanslag 2 år)
Enligt inkommen utredning ska anslaget under momentet vara ett treårigt anslag för att det ska kunna användas ännu 2021. De redan planerade projekten ska pågå också det året. Att göra anslagstypen till ett treårigt reservationsanslag bidrar till att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv användning av anslaget. 
Momentets anslagstyp ändras som följer: 
65. Stärkt psykosocialt stöd till barn och unga (reservationsanslag 3 år) 
(Stycke 1 och 2 som i RP 67/2019 rd) 
Anslaget under momentet ombildas till ett treårigt reservationsanslag. (Nytt) 
SAMMANFATTNING
Enligt propositionen ökas anslagen med 94 973 000 euro och inkomstposterna (exkl. nettoupplåning och skuldhantering) med 114 160 000 euro samt minskas nettoupplåningen och skuldhanteringen med 19 187 000 euro. 
Efter de föreslagna ändringarna är de budgeterade inkomstposterna och anslagen i år med beaktande av den ordinarie budgeten och den första, andra, tredje och fjärde tilläggsbudgeten 56 069 692 000 euro. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Finansutskottets förslag till beslut: 
Riksdagen godkänner förslaget till en fjärde tilläggsbudget för 2019 i proposition RP 67/2019 rd med ändringarna ovan. 
Riksdagen beslutar att den fjärde tilläggsbudgeten för 2019 tillämpas från och med 1.12.2019. 
Helsingfors 15.11.2019 
I den avgörande behandlingen deltog
vice ordförande
Antti
Rantakangas
cent
medlem
Anders
Adlercreutz
sv
medlem
Timo
Heinonen
saml
medlem
Heli
Järvinen
gröna
medlem
Anneli
Kiljunen
sd
medlem
Esko
Kiviranta
cent
medlem
Jari
Koskela
saf
medlem
Markus
Lohi
cent
medlem
Raimo
Piirainen
sd
medlem
Sari
Sarkomaa
saml
medlem
Sami
Savio
saf
medlem
Pia
Viitanen
sd
ersättare
Eveliina
Heinäluoma
sd
ersättare
Petri
Honkonen
cent
ersättare
Toimi
Kankaanniemi
saf
ersättare
Merja
Kyllönen
vänst
ersättare
Jani
Mäkelä
saf
ersättare
Arto
Pirttilahti
cent
ersättare
Juha
Pylväs
cent.
Sekreterare var
utskottsråd
Hellevi
Ikävalko
utskottsråd
Mari
Nuutila
utskottsråd
Ilkka
Lahti
utskottsråd
Tanja
Nurmi.
RESERVATION saf
Allmän motivering
Till följd av normaliserad ekonomisk tillväxt i Finland och bland annat konsekvenserna av införandet av inkomstregistret har de ökade skatteintäkterna visat sig vara mer anspråkslösa än tidigare prognoser utvisat. De internationella konjunkturutsikterna och osäkerhetsfaktorerna inom den internationella handeln innebär att Finlands obetydliga tillväxt i stor utsträckning baserar sig på inhemsk efterfrågan. Enligt sannfinländarna är det farligt att låta sig invaggas i säkerhet när ränteutgifterna för statsskulden minskar. 
Medborgarnas respekt för staten och vårt skattesystem får sig en törn när gemensamma skattepengar delas ut till projekt vars motivering, mål och effekter är svaga och förmånstagarna långt borta. Med tanke på den nationella sammanhållningen vore det önskvärt att undvika projekt som upplevs som överflödiga och vars enda konkreta nytta är att regeringen plockar politiska poäng på de internationella arenorna. 
Regeringens och riksdagens anseende undergrävs av tidningsrubriker om godis under regeringsförhandlingarna och om att jämställdhetspriset går till Angela Merkel samtidigt som man i alla andra sammanhang klagar över knappa resurser. I det rådande konjunkturläget är det bäst att lyfta fram moment som betonar inhemsk efterfrågan och produktivitetsökning i stället för att satsa på världsförbättrande åtgärder. 
Målen för både den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen hamnar i riskzonen, om de internationella konjunkturutsikterna försämras och handelskriget pågår länge. Regeringen måste gardera sig mot ett sådant scenario och redan nu lägga upp en reservplan som säkerställer ekonomisk stabilitet och förutsättningarna för tillväxt. En reservplan kan hjälpa hushållen och företagen att klara sig under dåliga tider och därmed förhindra att ekonomin i onödan avmattas på ett självuppfyllande sätt. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 1 
Riksdagen förutsätter att regeringen bereder sig på en utdragen period med ekonomisk lågkonjunktur genom att i förväg utarbeta en reservplan som säkerställer ekonomisk stabilitet och förutsättningarna för tillväxt. Planen ska beakta åtgärder som snabbt höjer priskonkurrenskraften och bidrar till att lösa matchningsproblemet på arbetsmarknaden. 
Detaljmotivering
ANSLAG
Huvudtitel 23 
STATSRÅDETS KANSLI 
90. Övriga utgifter 
59. Understöd för betalning av ett jämställdhetspris (reservationsanslag 2 år) 
Sannfinländarna anser att det internationella jämställdhetspris (International Gender Equality Prize, IGEP) som Finlands regering har inrättat är ett dåligt planerat projekt. Den delades ut första gången 2017 och gick då till Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Pristagaren kan själv bestämma till vilket jämställdhetsfrämjande objekt prissumman doneras. 
Sannfinländarna anser att villkoren för tilldelning av priset bör ändras på så sätt att priset delas ut för att främja det finländska jämställdhetsarbetet utan överflödiga mellanhänder och inte för att höja de internationella utbetalningarna och politikernas anseende. På samma sätt är en nationell, prestigefylld jury ingenting annat är politiskt poserande. 
Finland är enligt forskning och även enligt vad social- och hälsovårdsministeriet meddelar det mest progressiva landet när det gäller jämställdhet. Enligt sannfinländarna skulle Miina Sillanpää-stiftelsen mycket väl kunna ta emot priset för att sedan dela ut det till de aktörer eller objekt som stiftelsen anser vara bäst. 
Miina Sillanpää var riksdagsledamot i nästan fyra årtionden och var också Finlands första kvinnliga minister. Utsatta kvinnors ställning var en särskilt viktig fråga för henne, och hon grundade också mödrahemmen i Finland. Sillanpää har en obestridlig ställning som föregångare och opinionsbildare, och hennes arbete är i hög grad synligt i dagens samhälle. 
Vi föreslår 
att det till motiveringen till moment 23.90.59 fogas ett omnämnande av att priset endast tilldelas för finländskt jämställdhetsarbete och att man avstår från att dela ut priset genom politisk mellanhand och att följande uttalande godkänns: 
Reservationens förslag till uttalande 2 
Riksdagen förutsätter att regeringen ändrar det internationella jämställdhetspriset IGEP så att det delas ut till ett finländskt objekt via Miina Sillanpää-stiftelsen. 
Förslag
Vi föreslår 
att riksdagen godkänner förslaget till en fjärde tilläggsbudget för 2019 enligt betänkandet, men med ändringarna ovan och 
att riksdagen godkänner de två uttalanden som föreslås ovan. 
Helsingfors 15.11.2019
Toimi
Kankaanniemi
saf
Jari
Koskela
saf
Sami
Savio
saf
Jani
Mäkelä
saf
Senast publicerat 18.11.2019 17:15