Internationella valutafondens medlemsländer har som mål att trygga valutafondens centrala roll i det internationella finansiella skyddsnätet. I en situation där världsekonomin står inför en förhöjd grad av osäkerhet och medlemsländernas tillväxtutsikter är svaga, ger bibehållen finansieringskapacitet en positiv signal om medlemsländernas stöd till valutafonden. 

Internationella valutafondens direktion godkände i början av 2020 ändringar i finansieringsarrangemanget New Arrangements to Borrow, dvs. det så kallade NAB-arrangemanget. Ändringarna gör att arrangemangets totalbelopp höjs från nuvarande cirka 217,9 miljarder euro till cirka 434,3 miljarder euro. Detta åstadkoms genom att andelarna för samtliga länder som deltar i NAB-arrangemanget fördubblas. 

Internationella valutafondens styrelse godkände likaså våren 2020 en ram för nya bilaterala låneavtal inom vilken valutafonden förhandlar fram nya låneavtal med sina långivare. På detta sätt säkerställs det att Internationella valutafondens finansieringskapacitet inte minskar i det fall att fördubblingen av NAB-arrangemanget inte kan träda i kraft i början av 2021. När fördubblingen av arrangemanget träder i kraft minskar de bilaterala lånen. 

För Finlands del betyder Internationella valutafondens förslag att Finlands andel av NAB-arrangemangen ökar till cirka 2,7 miljarder euro. Det bilaterala lånet är för sin del till en början fortfarande 3,76 miljarder euro. När fördubblingen av NAB-arrangemanget träder i kraft, minskar beloppet av Finlands bilaterala lån till 1,62 miljarder euro. Beloppet av statsgarantier som beviljats Finlands Bank reduceras således med cirka 780 miljoner euro efter fördubblingen av NAB-arrangemanget. Efter dessa förändringar uppgår de statsgarantier som beviljats Finlands Bank till sammanlagt cirka 7,2 miljarder euro. 

Finlands andel av finansieringen har skötts av Finlands Bank trots att finska staten är medlem av Internationella valutafonden. Det är ändå staten som ansvarat för bankens eventuella förluster för användningen av kvoten och som beviljat statsgaranti med riksdagens samtycke. Garantin behövs eftersom Finlands Bank enligt lagen om Finlands Bank ska ha tillräckliga säkerheter för sin kreditgivning. Statsgarantin har beviljats utan motsäkerhet. 

Det är meningen att samma förfarande ska tillämpas även på den föreslagna ändringen. Samtidigt föreslås det att den statsgaranti som 2016 beviljades som säkerhet för NAB-arrangemanget och den statsgaranti som 2017 beviljades som säkerhet för det bilaterala lånet upphävs. Utskottet anser att förfarandet är ändamålsenligt och förordar det även i detta sammanhang.