På bara några veckor har coronaviruspandemin drastiskt förändrat finländarnas sätt att tänka och handla. För att förhindra att sjukdomen sprids är Finland och största delen av länderna i världen beredda att tillfälligt sätta stopp för sin samhällsekonomi. Ju kraftigare störtdykningen i BNP-tillväxten blir, desto bättre kan vi förhindra att sjukdomen sprids. Indikationerna för framgång har alltså ställts på huvudet. 

När vi stoppar ekonomin blir så gott som alla i vårt samhälle lidande. Vi kan försöka fördela kostnaderna så att ingen behöver bära en oskäligt stor börda. Samtidigt vore det oskäligt om inte alla bar sitt strå till stacken. Utan sådan rättvisa och solidaritet inom landet kan vi inte förvänta oss att vi klarar av den kommande prövningen med äran i behåll. 

Sannfinländarna stöttar regeringen i kampen mot epidemin och strävandena att bevara de ekonomiska förutsättningarna. Vi förstår att ingen regering självmant vill göra avkall på sitt program och sina politiska mål. Men det är ett måste i det rådande läget. 

Den offentliga sektorn får in mindre inkomster samtidigt som utgifterna stiger. Landet måste ta upp lån för att bevara samhällets vitala funktioner, undvika onödiga konkurser och se till att varje hem har ljus, värme och mat. 

Nu måste regeringen koncentrera sig på våra medborgare i stället för att preferera klimatfrågor, humanitär invandring, bistånd och europeiskt samarbetet. Alla måste vi välja vad som verkligen är nödvändigt och avstå från sådant som just nu inte är så nödvändigt. 

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Vi finländare är sega och står ut med allt möjligt, men det finns ingen anledning att tvinga oss att leva i osäkerhet, när det inte är nödvändigt. Regeringen måste snabbt lägga fram hur den vill stötta företag och arbetstagare och hur den vill ta hand om de som förlorar jobbet. Det kan vara mindre än vad vi är vana vid och det kan innehålla andra villkor än de vi sett tidigare. Trots det behöver vi få någon visshet om vad som kommer att hända de närmaste månaderna. Just nu funderar många företagare på om de ska permittera sina anställda eller inte. De är förtjänta av en tydligare signal från regeringen om kommande åtgärder. Förutsägbarhet skapar tillit. 

Vi Sannfinländare anser att staten måste betala en del av lönekostnaderna för arbetstagare som kan bli uppsagda till följd av minskad efterfrågan eller nedlagd verksamhet. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att skapa kontrollmekanismer för att stödet inte går till andra företag än de som på riktigt har hamnat i svårigheter på grund av coronaviruset. 

Dessutom är det befogat att lönekostnaderna för sjuktid övertas av staten. Hyresvärdar bör dra sitt strå till stacken och dra av vinstandelen på företagens hyra. Det finns redan nu många som föregått med gott exempel. 

Utöver planer för de närmaste månaderna behöver landet också en plan på längre sikt. När epidemin är över aktiveras många av de investeringar som nu är lagda på is. Det genererar ekonomisk tillväxt och det är angeläget att vi är bland de första som får vara med på ett hörn. Utöver ett kortsiktigt program måste regeringen också ta fram en återuppbyggnadsplan. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 1 

Reservationens förslag till uttalande 2 

Reservationens förslag till uttalande 3 

Reservationens förslag till uttalande 4 

Reservationens förslag till uttalande 5 

Reservationens förslag till uttalande 6 

Reservationens förslag till uttalande 7 

Finland och hela världen befinner sig i ett undantagstillstånd. Coronaviruset har spridit sig snabbt till alla kontinenter. Ökningen av antalet nya infektioner och antalet personer som dött i sjukdomen är oroväckande. Tyvärr har inte heller Finland förskonats från viruset. 

Regeringen har tagit i bruk kraftfulla åtgärder i kampen mot coronaviruset. Samlingspartiet stöder regeringens åtgärder för att bromsa och begränsa spridningen av viruset. Nu är det ytterst viktigt att trygga hälsan särskilt för finländare som hör till riskgrupper. Vi gör hellre mer och tidigare än mindre och för sent. Samlingspartiet uppmuntrar regeringen att agera utan dröjsmål och vidta alla nödvändiga åtgärder för att stoppa viruset. 

Vi finländare är som bäst när det kärvar till sig. Varje gång det har funnits behov av det har vi kunnat lämna meningsskiljaktigheterna bakom oss och arbeta tillsammans. I dag behöver vi än en gång denna nationella anda av enighet. 

Samlingspartiet stöder de åtgärder och tilläggsanslag som regeringen föreslår i tilläggsbudgeten. Men både när det gäller hälso- och sjukvårdens resurser och undvikande av konkurser hos företag, anser vi att regeringens åtgärder är otillräckliga i förhållande till behovet. Finansutskottet delade i sitt betänkande samlingens kritik och ökade avsevärt finansieringen för stödjande av företag samt för nödvändiga anskaffningar och tester inom hälso- och sjukvården. Till dessa delar godkändes samlingspartiets tilläggsbudgetar. 

Det är exceptionellt att regeringens tilläggsbudgetförslag under en natt förändras radikalt vid behandling i finansutskottet. Det är också klart att det kommer att behövas fler tilläggsbudgetar under våren. Vi förutsätter att regeringen i fortsättningen bättre informerar också oppositionen och att alla riksdagspartier deltar i beredningen av ärendena. Samlingspartiet behöver då inte i efterhand avhjälpa bristerna i regeringens förslag genom tilläggsbudgetmotioner. 

För att bromsa coronavirusepidemin och förebygga smitta är det viktigt att minska de sociala kontakterna. Betydelsen av tillräcklig och aktuell information för att få bukt med sjukdomsepidemin kan inte underskattas. Medborgarna kan för egen del vidta åtgärder för att förebygga smitta endast om de har tillgång till information i rätt tid och på ett begripligt sätt. Aktuell information om förebyggande av epidemier, om läget när sjukdomen sprids och om hur den behandlas ska finnas tillgänglig i rätt tid och vara lättillgänglig. 

Var och en måste kunna skydda sig själv och sina närstående mot coronaviruset. I informationen ska man i stor utsträckning beakta olika medborgargruppers möjligheter att få information samt de olika kommunikationskanaler som de använder. Informationen ska produceras på lättläst språk och också med beaktande av olika språkminoriteter. 

Rådgivningstelefonerna spelar en viktig roll när det gäller att ge medborgarna aktuell information om frågor som berör dem. Det ska finnas tillräckligt med rådgivningslinjer och det måste informeras aktivt om dem. 

Antalet coronatest måste ökas avsevärt för att förhindra att sjukdomen sprids, för separationsdiagnostiska ändamål och för att förbättra personalens säkerhet i arbetet. I Finland har coronatest gjorts centraliserat, kriterierna varit strikta och tillgången till tester har varit begränsad. I Sydkorea har epidemikurvorna kunnat planas ut genom mer omfattande testning, och även WHO rekommenderar aktivare testning än vad som har gjorts i Finland. 

Regeringen föreslår i sin tilläggsbudget ett tillägg på 26 miljoner euro för utgifter för övervakning av smittsamma sjukdomar. Tillägget gäller bland annat ökad testning. Samlingspartiet anser att tillägget är nödvändigt, men otillräckligt. Samlingspartiet föreslog i en tilläggsbudgetmotion en höjning av beloppet, och initiativet gick igenom i utskottet. Vi tackar regeringspartierna för att samlingspartiets oro togs på allvar. 

Testningarnas prisnivå och den långsamma byråkratin har också förhindrat en utvidgning av testningen när samhället försöker stävja kostnaderna. Samlingspartiets riksdagsgrupp kräver att tillgången till test förbättras både inom den specialiserade sjukvården och inom primärvården. Inom primärvården står man i främsta linjen vid mottagning av infekterade patienter. Också där ska finnas tillräckliga verktyg för undersökning av patienter och förebyggande av epidemin. 

Det är viktigt att testa dem som behöver sjukhusvård för att säkerställa rätt vård och för att säkerställa tillräckligt skydd för vårdpersonalen. Dessutom måste hälso- och sjukvårdspersonalen testas med låg tröskel och testresultaten fås snabbt, så att smittspridning inom hälso- och sjukvården kan förhindras. Att säkerställa att testkapaciteten räcker till för dessa grupper är väsentligt med tanke på funktionsförmågan inom hälso- och sjukvården och förhindrandet av smitta. 

Universitetens och forskningsinstitutens kompetens och kapacitet utnyttjas för att förbättra tillgången till testning under coronaepidemin. Det är nödvändigt att dra nytta av kompetensen hos finländska företag när det gäller att tillverka testreagens och testutrustning. 

Genom att öka tillgången till tester kan man också uppnå tydliga kostnadsfördelar, om man genom testerna kan minska smitta och sjukhusvårdperioder. 

I anslutning till universitetssjukhusen behövs säkerhetslaboratorier där virusdiagnostiken kan utföras snabbt och under säkra förhållanden. Universitetssjukhusen samarbetar med universiteten för att möjliggöra tillgång till och utveckling av testdiagnostiken. Skyddslaboratorier behövs både i nuläget och i fortsättningen för undersökning och testning av smittsamma sjukdomar. För att utveckla testdiagnostiken behöver universiteten lämplig finansiering. 

På grund av coronepidemin har efterfrågan på och behovet av skyddsutrustning, såsom handskar, skyddsrockar och mun- och nässkydd, ökat explosionsartat på sjukhus, primärvård, prehospital akutsjukvård och laboratorier i Finland. Det är viktigt att skydda hälso- och sjukvårdspersonalen mot smitta för att vi ska ha tillräckligt med personal för att vårda de sjuka. 

Regeringen föreslår i sin tilläggsbudget ett tillägg på 26 miljoner euro för utgifter för övervakning av smittsamma sjukdomar. Tillägget gäller bland annat anskaffning av skyddsutrustning. Samlingspartiet anser att tillägget är nödvändigt, men otillräckligt. Samlingspartiet föreslog genom tilläggsbudgetmotionen en höjning av beloppet, och initiativet gick igenom i utskottet. Vi tackar regeringspartierna för att samlingspartiets oro togs på allvar. 

Med skyddsutrustning kan man också skydda patienten från att bli smittad av vårdpersonal, exempelvis när man vårdar patienter inom hemvården eller andra riskgrupper för vilka infektionen kan vara ödesdiger. För att skyddsutrustningen ska kunna användas på ett säkert sätt måste det finnas tillräckligt av den och den måste kunna bytas ut tillräckligt ofta. Det är oroväckande att man redan har tvingats öppna beredskapslagren på grund av brist på skyddsutrustning. 

Samlingspartiets riksdagsgrupp kräver att personalen inom social- och hälsovården har tillgång till behövlig skyddsutrustning och att deras säkerhet i arbetet tillgodoses när de nu har hand om coronavirusepidemin och i fortsättningen eventuellt andra smittsamma sjukdomar. För att försörjningsberedskapen ska kunna tryggas är det nödvändigt att Finland också själv tillverkar förnödenheter och därigenom säkerställer försörjningsberedskapen i fråga om skyddsutrustning. Finland kan inte bli en passiv åskådare när det gäller tillgången till skyddsutrustning. Finland ska trygga både social- och hälsovårdspersonalens säkerhet i arbetet och andra medborgares hälsa. 

Hälso- och sjukvårdspersonalen behöver förutom tillräcklig skyddsutrustning också bruksanvisningar för skyddsutrustning som baserar sig på den senaste informationen, för att skyddsutrustningens tillräcklighet över epidemitoppen ska kunna tryggas. Vid enheterna inom hälso- och sjukvården råder det nu oklarhet om anvisningarna. Med tanke på personalens rättsskydd är det viktigt att anvisningarna är allmänt kända. Hälso- och sjukvårdspersonalen ska skyndsamt ges anvisningar om enhetliga kriterier för användningen av skyddsutrustning. 

Tillräcklig skyddsutrustning och adekvata anvisningar ska också säkerställas för dem som arbetar med äldre och andra personer som hör till riskgrupperna, såsom hemvårdspersonal. 

Användningen av servicesedlar måste i högre grad integreras i det urval av metoder som tryggar basservicen under undantagsförhållanden. Lagstiftningen om användningen av servicesedlar är i skick, men kommunerna måste ges anvisningar om hur de kan utnyttjas bättre. Servicesedeln gör det lättare för kommunerna att hålla sin egen serviceproduktion och viktiga bastjänster funktionsdugliga under coronaepidemin. 

I många kommuner har man lyckats skapa nya, smidiga närtjänster med servicesedlar. I synnerhet i en sådan exceptionell situation finns det ett stort behov av detta. Kommunerna ska utvidga användningen av servicesedlar. Servicestrukturen underlättar tillgången till tjänster utan dröjsmål och minskar den belastning som coronaviruset medför för social- och hälsovården. 

Servicesedlar ska utnyttjas i kommunerna till exempel för att trygga tillgången till primärvård och tjänster som tillhandahålls i hemmet. I många kommuner är det sedan tidigare långa köer till hälsovårdscentralerna, och situationen riskerar nu att försvåras. Det behövs snabba åtgärder för att vi också under undantagsförhållandena ska kunna sörja för människors hälsa. 

Det är nödvändigt att säkerställa att alla som hör till en riskgrupp får den hjälp de behöver hemma. Äldre personer som försöker skydda sig mot sjukdomen och stannar hemma och andra som hör till riskgrupperna ska stödjas med en servicesedel som ger möjlighet att skaffa exempelvis hemkörning av läkemedel och mat. Kommunerna ska bevilja sedlar till dem som annars inte har förutsättningar att få hjälp med att uträtta ärenden. 

När epidemin framskrider ska beredskapen inom social- och hälsovården från ett så tidigt skede som möjligt utsträckas också till att förutse och förebygga andra skadliga effekter av coronakrisen. Konsekvenserna av förlust av arbete och försörjning och utslagning kan synas i samhället i åratal eller i värsta fall i årtionden. Uppskov av icke-brådskande vård, rehabilitering och terapi kan ha negativa konsekvenser för människors välbefinnande, vilket är ägnat att utöva ett betydande tryck på social- och hälsovårdstjänsterna och antalet sociala förmåner under de kommande åren. 

Antalet förmåner som det ansöks om hos Folkpensionsanstalten kommer att öka betydligt i och med coronavirusepidemin. Epidemin påverkar till exempel antalet ansökningar om sjukdagpenning och dagpenning vid smittsam sjukdom. I och med permitteringarna och arbetslösheten ökar också antalet ansökningar om utkomstskydd för arbetslösa, allmänt bostadsbidrag och grundläggande utkomststöd i sista hand avsevärt. Det behövs mer resurser för att trygga en smidig behandling av förmånsansökningar. 

Att svara på effekterna av ränteepidemin medför också helt nya uppgifter för Folkpensionsanstalten. Det av regeringen fastställda utvidgade utkomstskyddet för arbetslösa, riktat till företagare, innebär att en helt ny stödform införs i FPA:s serviceurval. Skapandet av en ny förmånsform kräver att helt nya informationssystem utvecklas. 

Den ökade arbetsmängd vid Folkpensionsanstalten till följd av undantagsförhållanden medför också ett behov av att utöka bland annat personalen, arbetsutrymmena och arbetsredskapen. FPA:s verksamhetsanslag bör därför höjas så att utbetalningen av förmåner för de människor som har det sämst ställt kan tryggas. Folkpensionsanstalten ska så snart som möjligt garanteras information om tilläggsresurser för att förmånsbehandlingarna inte ska bli överbelastade. 

Om många av samhällets funktioner upphör hotar det dock att fälla i övrigt friska företag och att eliminera arbetstillfällen. Som samhälle måste vi hjälpa företagen över en situation som de inte själva har kunnat påverka eller förbereda sig på. I praktiken har begränsningarna helt stängt ner många företag inom servicebranschen. Kunderna har försvunnit, men lönerna, hyrorna och amorteringarna löper normalt. 

De åtgärder som regeringen hittills har publicerat har gått i rätt riktning, men är otillräckliga i förhållande till företagens akuta nöd. Vi behöver snabbt ytterligare åtgärder för att stödja medborgarnas utkomst och trygga företagens verksamhetsförutsättningar över krisen. 

Regeringen har annonserat att den har lagt fram ett paket på 15 miljarder för att rädda företag. Helheten består i praktiken endast av lånegarantier och betalningsuppskov. Också dessa åtgärder är viktiga i en akut situation, men den slutliga fakturan för coronaviruset kommer att betalas av företagarna — endast betalningsdagen senareläggs. 

Företagens problem beror på begränsningar i undantagsförhållanden. Därför måste staten ta sitt ansvar och direkt stödja de företag som har de största begränsningarna. I samband med begränsningsbeslut ska det alltid fattas beslut om direkta och indirekta stöd till företag som lider av begränsningar. 

Regeringen har exempelvis beslutat att restauranger och kaféer ska stängas för viss tid för att förhindra att coronaviruset sprids. Beslutet är rätt med tanke på bekämpningen av epidemin, men stängningen av restauranger genom lag strider å andra sidan mot den näringsfrihet och det egendomsskydd som grundlagen ger. Detta förutsätter ett särskilt riktat stödpaket för restaurang- och kafébranschen av statsminister Sanna Marins regering. 

Samlingspartiet förutsätter att detta paket överlämnas till riksdagen redan i samband med nästa tilläggsbudget. Detta stödpaket undanröjer inte andra företags akuta behov av direkt stöd och det får inte göras på bekostnad av andra finländska företag. Man kan inte längre tala om att coronakrisen endast gäller vissa branscher, utan alla finländska företag, små som stora. 

Samlingspartiet lämnade en tilläggsbudgetmotion där det föreslogs en märkbar ökning av det direkta stödet från Business Finland och närings-, trafik och miljöcentralerna. Regeringspartierna har äntligen hört samlingspartiets och företagarnas budskap. Utskottet har beslutat att flerdubbla de medel som reserverats för direktstöd till företag. Vi anser dock att det belopp som reserverats för stöd, särskilt till de minsta företagen med en till fem anställda, trots höjningen är otillräckligt. Därför föreslår vi en ökning av närings-, trafik- och miljöcentralernas stödmedel med 150 miljoner euro. På detta sätt beaktas de nya stödbehov som beror på stängningen av restaurangernas och Nylands gränser också i små företag och i firmaföretagarnas vardag. I synnerhet när inkomsterna försvinner hotar de små företagen att förlora sina hyreskostnader. 

Om pengarna tar slut, måste riksdagen omedelbart föreläggas en ny tilläggsbudget. Dessutom föreslår vi att kriterierna för beviljande av finansiering ska beräknas för en viss tid i fråga om låneförluster till följd av coronakrisen, försämring av det egna kapitalet och betalningsstörningar. 

I denna situation är det motiverat med en aktiv statlig finanspolitik, men man måste använda pengarna på ett smart sätt. Först måste vi klara oss igenom den akuta fasen och först därefter bedöma en bredare återhämtning och ekonomiska reformer. Nöden har ingen lag, men permanenta marknadssnedvridningar får inte heller skapas som ett hinder för framtida tillväxt. 

Samlingspartiet oroar sig för företagare som lever i osäkerhet och desperation samt för arbetstagare i företag som fruktar för sina arbetsplatser. Även om hälsa är en prioritet just nu behöver vi våra företag för återuppbyggnad efter krisen. 

Exceptionella situationer kräver exceptionella åtgärder. Samlingspartiet har stött företagen och regeringens ansträngningar genom att lägga fram egna förslag som kan rädda företagen och arbetsplatserna. Regeringen följer samlingspartiets förslag bland annat genom att låta ensamföretagare omfattas av den sociala tryggheten, göra permitteringspraxis smidigare och befria löntagarna från självriskdagarna inom utkomstskyddet för arbetslösa. Samlingspartiet önskar att regeringen skyndar på för att de föreslagna ärendena snabbt ska kunna tas i bruk. Dessutom hoppas vi att den flexibilitet som nu planeras i enlighet med regeringens löften ska gälla alla företag jämlikt. 

På Samlingspartiets lista finns också slopandet av arbetsgivaravgifterna för viss tid, möjligheten att utan ränta låna ut den mervärdesskatt som betalats i början av året för företags bruk samt begränsningar i fråga om oskälig rovdrift hos snabblåneföretag som skor sig på företagarnas nöd. Vi föreslår också ett flertal åtgärder som underlättar vardagen för både företag och för finländarna som sitter hemma för att skydda sig mot viruset. Genom temporära skatteändringar och servicesedlar kan företag få arbete och människor tjänster bakom hemdörren. 

Coronaviruset får ansenliga konsekvenser för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Enligt regeringens riktlinjer har närundervisningen avbrutits i grundskolorna, på andra stadiet och vid högskolorna. Småbarnspedagogik ordnas normalt för alla barn som behöver den. Närundervisning ordnas för elever i årskurs 1—3 i förskoleundervisningen och grundskolan. En stark rekommendation är att föräldrarna om möjligt ska ordna distansundervisning för sina barn. 

Epidemiens konsekvenser för de tjänster som kommunerna ansvarar för att ordna är betydande. Kommunerna och utbildningsanordnarna befinner sig i en svår situation. Den pågående coronavirusepidemin gör en stor hålighet i den kommunala ekonomin. Kommunerna befinner sig i en situation där antalet barn som omfattas av småbarnspedagogiska tjänster minskar. Staten har rekommenderat att kommunerna ska betala ersättning för klientavgifterna inom småbarnspedagogiken, om föräldrarna frivilligt stannar hemma för att ta hand om barnen. 

Enligt Kommunförbundets grova uppskattningar skulle behovet av tilläggsfinansiering till följd av krisen uppgå till minst 1,5 miljarder euro. Enligt regeringens tilläggsbudget kommer det inte att ske någon ökning av undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde annat än i omkostnaderna för Centret för konstfrämjande. Detta är fel signal till kommunerna och utbildningsanordnarna. 

Grundskolorna har under de senaste veckorna pressats till bristningsgränsen. Inledandet av distansundervisning endast med några dagars varsel har krävt mycket av både lärare och familjer. Det är svårt att ingripa i olika utmaningar i skolgången enbart genom distansundervisning. Dessutom är oron för elev- och studerandevården verklig. I en situation där barnen enbart deltar i distansundervisning kan det vara svårt att få det stöd och den hjälp som behövs. 

Under undantagsförhållandena ökar också elevernas behov av stöd. I och med att situationen drar ut på tiden måste regeringen förbereda sig på att särskilda tilläggsresurser kommer att anvisas för detta. Man måste se till att ingen hoppar av skolan när eleverna och de studerande återvänder till närundervisningen och att var och en garanteras möjlighet till tillräcklig stödundervisning och andra stödåtgärder. 

I den rådande situationen är det ytterst viktigt att statsmakten inte till någon del ökar kommunernas uppgifter. Regeringen ska omedelbart avstå från all beredning av tilläggsförpliktelser för kommunerna för att de inte ska försättas i en oskälig situation vid skötseln av denna kris. 

Coronaviruset har stor effekt också när det gäller kultur, idrott och ungdom. Inom kultur och konst gör regeringen små satsningar. För att minska konsekvenserna av coronaviruset föreslår regeringen ett tillägg på 0,9 miljoner euro till omkostnaderna för Centret för konstfrämjande för att användas som understöd till personer och aktörer inom kultursektorn. De anslag som regeringen reserverat är närmast kosmetiska och kan inte garantera branschens verksamhetsförutsättningar i denna krävande situation, som har lett till allvarliga svårigheter för både stora och små aktörer. Samlingspartiet föreslår därför en höjning av anslaget med 5 miljoner euro till sammanlagt 5,9 miljoner euro. Om situationen drar ut på tiden måste behovet av tilläggsfinansiering bedömas på nytt. 

Inom idrott och motion är situationen krävande. Hobbyverksamheten har i enlighet med regeringens riktlinjer reducerats till ett minimum. Många föreningar befinner sig i en svår situation när de har varit tvungna att avstå från sina månadsavgifter då verksamheten är nedkörd. I synnerhet det temporära upphörandet av hobbyverksamheter kan medföra stora ekonomiska utmaningar för föreningar och organisationer. 

Tillgången på livsmedel är en viktig del av försörjningsberedskapen, varför arbetskraftens rörlighet inom livsmedelsindustrin måste tryggas. När det gäller gårdsbruksenheter måste man förbereda sig på avbytararrangemang på grund av sjukdomarna och på att gårdarnas ekonomi försämras. Dessutom måste det säkerställas att de förnödenheter som behövs för produktionen fås från utlandet. Stödkontroller och annan byråkrati måste nu minimeras. 

Säsongarbetare måste garanteras tillträde till Finland för den kommande skördesäsongen, och just nu måste lösningarna hittas snabbt. Antalet kritiska arbetstagare från utlandet är uppskattningsvis några tusen. Samtidigt måste man i Finland hitta nya arbetstagare för uppgifter inom livsmedelskedjan. Därför måste man i synnerhet finna snabba lösningar på hur sporrande utkomstskyddet för arbetslösa är under undantagsförhållanden. 

Det är viktigt att vi också ser till hälsan hos de arbetstagare som är kritiska med tanke på försörjningsberedskapen. Samtidigt måste vi trygga energianläggningarnas funktionsduglighet och utrustningsunderhåll samt tillgången på inhemska uppvärmningsbränslen. 

Polisens uppgifter håller på att öka i och med att begränsningarna av rörligheten under undantagsförhållanden utvidgas. Inrikesministern har sagt att polisens resurser inte räcker till för en heltäckande övervakning av rörligheten i fråga om stängningen av Nyland. För att trygga den nationella säkerheten och för att genomföra de åtgärder som krävs för att stoppa coronaviruset finns det skäl för regeringen att öka polisens resurser. 

Regeringen föreslår för polisen ett tillägg på 5,6 miljoner euro för de extra utgifter som föranleds av coronavirusepidemin. Samlingspartiet anser att tillägget är nödvändigt, men otillräckligt. Samlingspartiet föreslår därför en anslagsökning på sammanlagt 10,6 miljoner euro för polisen, vilket är 5 miljoner euro mer än i propositionen. 

Finland har tillfälligt återinfört gränskontroll vid EU:s inre gränser, EU har återinfört gränskontroll vid EU:s yttre gräns. Regeringen föreslår gränsbevakningsväsendet ett tilläggsanslag på sammanlagt 3,0 miljoner euro bland annat på grund av ökade gränskontroller. Ökningen är dock otillräcklig i förhållande till den exceptionella situationen, och därför föreslår Samlingspartiet att anslaget höjs till sammanlagt 5 miljoner euro. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

ANSLAG

Huvudtitel 29

UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

80. Konst och kultur 

01. Omkostnader för Centret för konstfrämjande (reservationsanslag 2 år) 

Coronaviruskrisen har en betydande inverkan på de kulturella aktörerna. De första offren när det gäller att förbjuda evenemang och tillställningar har varit aktörer inom konst- och kultursektorn, vars inkomstflöden framför allt är beroende av att evenemang och tillställningar ordnas. 

Begränsningen av evenemangen och tillställningarna medför en betydande utmaning för försörjningen för dem som arbetar inom konst- och kulturbranschen. Begränsningsåtgärderna är motiverade, men staten måste dock komma emot för att trygga tillräckliga förutsättningar för fortsatt verksamhet också efter att coronakrisen har upphört. Generellt sett är den sociala tryggheten för personer inom kultursektorn också splittrad, eftersom inkomstbildningen inom denna sektor är mycket splittrad. 

Med anslag från Centret för konstfrämjande kan såväl individer som sammanslutningar stödjas. Lika viktigt är det att man i dessa tider, när människor så långt det är möjligt håller sig hemma, också kan öka tillgången till och tillgängligheten till kulturtjänster. Det är särskilt viktigt att staten stöder ordnandet av kulturtjänster i hemmet genom distanskontakt. För närvarande, när teatrar och konserthus har stängt sina dörrar, är det särskilt viktigt att stärka kulturtjänsterna för den äldre befolkningen. 

För att minska konsekvenserna av coronaviruset föreslår regeringen ett tillägg på 0,9 miljoner euro till omkostnaderna för Centret för konstfrämjande för att användas som understöd till personer och aktörer inom kultursektorn. De anslag som regeringen reserverat är närmast kosmetiska och kan inte garantera branschens verksamhetsförutsättningar i denna krävande situation, som har lett till allvarliga svårigheter för både stora och små aktörer. Samlingspartiet föreslår därför en höjning av anslaget med 5 miljoner euro till sammanlagt 5,9 miljoner euro. Om situationen drar ut på tiden måste behovet av tilläggsfinansiering bedömas på nytt. 

Tilläggsanslaget fördelas vid ansökan i april bland annat till frilanskonstnärer vars arbetssituation på ett konkret sätt har påverkats av coronaepidemin. Utöver detta behövs det många andra åtgärder genom vilka branschen kan ta sig igenom undantagsförhållandena. Ytterligare åtgärder måste också riktas till att stödja företag och företagare inom den kreativa branschen. Samlingspartiet anser det också nödvändigt att outdelade tippningsvinstmedel nu snabbt riktas till konst, kultur, motion och idrott. 

Vi föreslår 

Huvudtitel 32

ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

30. Sysselsättning och företagsamhet 

42. Stödjande av företagens utvecklingsprojekt (förslagsanslag) 

Regeringen föreslår att närings-, trafik- och miljöcentralerna får en fullmakt på 50 miljoner euro för att stödja små och medelstora företag. Stödet riktas särskilt till företag inom servicebranscherna för att hantera och förebygga följderna av coronaviruset. Samlingspartiet anser att det stöd som regeringen föreslår är otillräckligt i förhållande till den särskilt svåra situationen för ensamföretagare och firmaföretagare. Lyckligtvis rättade utskottet till bristerna i propositionen på Samlingspartiets initiativ. Vi anser dock att det stödbelopp som föreslås i betänkandet fortfarande är otillräckligt till exempel i och med att restaurangerna och Nylands gränser stängs. Därför föreslår Samlingspartiet att anslaget höjs med 150 miljoner euro. 

Samlingspartiet stöder regeringen i dess mål att stödja företagen att klara av de omfattande och allvarliga skador på affärsverksamheten som coronaviruset orsakar. Enligt förhandsuppgifter kan också firmaföretagare ansöka om stöd som NTM-centralerna beviljar. Det är därför problematiskt att ansöknings- och beviljningsprocessen för stöd som NTM-centralerna beviljar och som är av kritisk betydelse för små företag har börjat långsammare än Business Finlands motsvarande stöd till små och medelstora företag i bolagsform. 

Som samhälle måste vi hjälpa företagen över en situation som de inte själva har kunnat påverka eller förbereda sig på. I praktiken har begränsningarna helt stängt ner många företag inom servicebranschen. Kunderna har försvunnit, men lönerna, hyrorna och amorteringarna löper normalt. 

Företagens problem beror på begränsningarna under undantagsförhållandena. Därför måste staten ta sitt ansvar och direkt stödja de företag som har de största begränsningarna. Regeringens paket på 15 miljarder euro är i praktiken borgen och uppskov med betalningar. Dessa åtgärder är viktiga i en akut situation, men den slutliga fakturan för coronaviruset kommer att betalas av företagarna – endast betalningsdagen senareläggs. 

Samlingspartiet föreslår att det direkta stöd som beviljas små företag på ansökan ska höjas med 150 miljoner euro. Om det finns risk för att stödpengarna tar slut, ska regeringen förelägga riksdagen en ny tilläggsbudget. Friska företag får inte tillåtas falla på grund av coronakrisen. Ensamföretagare behöver snabbt hjälp i synnerhet med hyresutgifterna. 

Vi föreslår 

Kristdemokratiska riksdagsgruppen ställer sig bakom regeringens beslut om tillämpning av beredskapslagen och andra krafttag mot spridningen av coronaviruset. I denna situation måste staten göra allt den kan för att hälso- och sjukvården och de övriga centrala samhällsfunktionerna ska få de resurser som behövs. Samtidigt måste regeringen göra omedelbara, effektiva insatser för att minska de ekonomiska konsekvenserna av begränsningsåtgärderna. Kommuner, företag och privatpersoner som förlorar sin försörjning behöver omedelbart stöd för att komma över den svåra situationen. Annars står vi inför en konkursvåg och långvariga negativa konsekvenser för sysselsättningen. 

I propositionen med förslag till en första tilläggsbudget för 2020 (RP 24/2020 rd) beaktas dessa behov. De anslagsökningar som föreslås i detta skede är dock otillräckliga. Vi har inte tid att vänta, utan åtgärderna måste riktas och dimensioneras så att situationen förblir under kontroll. Det är också viktigt att sända ett tydligt budskap om att staten kommer att lindra de problem som beror på det plötsliga ekonomiska stoppet. På detta sätt skapar vi förtroende för framtiden hos människor och företag. 

Regeringens beslut att förplikta personer över 70 år att isolera sig är rätt. Syftet med detta beslut är att skydda de människor för vilka coronaviruset är farligast. Det är viktigt att vi i denna situation kan tillhandahålla stöd och behövliga tjänster för dem som behöver dem. Resurserna för hemvården måste utökas i det här läget. Hemvårdsarbetarna behöver skyddsutrustning och det behövs extra personal i stället för insjuknade hemvårdsarbetare. Likaså måste resurserna för äldrevården ökas. 

Intensivvårdskapaciteten kommer att vara ett av de största orosmomenten under de kommande veckorna. Det behövs mer utrustning och personal med utbildning i intensivvård. Det råder redan nu brist på skyddsutrustning. Anskaffningen av skyddsutrustning måste effektiviseras och den inhemska produktionen ökas. Beslutet att öppna försörjningsberedskapslagren och koncentrera upphandlingarna är riktigt. I denna situation behövs det dock stora extra satsningar på anskaffning av skyddsutrustning. 

Vi behöver snabbutbildning för sjukvårdspersonal och även mer personal. Nyligen pensionerade yrkesutbildade personer och studerande som befinner sig i slutskedet av sina studier kan anställas för att stödja den ordinarie sjukhuspersonalen. Man måste se till att alla arbetstagare orkar. Det behövs tillräckliga resurser för allt detta. 

Testningen har en nyckelroll när det gäller att bromsa spridningen av coronaviruset. De insjuknade ska kunna identifieras så att de effektivt kan isoleras och behandlas i rätt tid. Testningen måste utökas också för att vi bättre ska kunna identifiera dem som redan har haft sjukdomen. Det är särskilt viktigt att identifiera de personer inom hälso- och sjukvården som har utvecklat immunitet och således kan fortsätta sitt arbete. Begränsningsåtgärderna kan också avvecklas snabbare när man vet hur stor andel av befolkningen som har tillfrisknat. 

Den inre säkerheten framhävs i krissituationer. I propositionen ökas polisens och gränsbevakningsväsendets anslag, men tillskotten är mycket små. I och med att situationen drar ut på tiden behöver säkerhetsmyndigheterna betydligt mer anslag. Det behövs satsningar på övertidsersättningar och anställning av extra personal för att säkerhetsmyndigheterna ska klara av sina utökade uppgifter. I denna situation måste vi också beakta den ökande sjukfrånvaron. 

Att rädda människoliv är för närvarande en absolut första prioritet. Nästa steg är att stödja de många arbetstagare och företagare som riskerar att förlora sitt arbete, sitt företag och sin försörjning. Många småföretagares likviditet har redan nu försvagats. Regeringen måste vidta beslutsamma och rätt dimensionerade åtgärder för att rädda finländska företag och arbetstillfällen. Enbart uppskov med beskattningen och företagslån räcker inte. Företagarna och arbetsgivarna bör stödjas genom en stimulerande finanspolitik och en temporär sänkning av lönebikostnaderna. Företagen behöver också direkt stöd. För att trygga försörjningsberedskapen måste till exempel avbytarsystemet för lantbruksföretagare fungera i sjukdomssituationer. 

Jag föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 1 

Reservationens förslag till uttalande 2 

Reservationens förslag till uttalande 3 

Reservationens förslag till uttalande 4 

Reservationens förslag till uttalande 5 

Reservationens förslag till uttalande 6 

Reservationens förslag till uttalande 7