Byggbranschen behöver stödåtgärder snabbt 

Byggbranschen befinner sig i en djup konjunktursvacka. Räntorna stiger, bostadshandeln går långsamt och kostnaderna ökar. Allt detta har fått antalet inledda bostadsbyggen att rasa till en historiskt låg nivå. Antalet nybyggen uppskattas minska märkbart 2023 och 2024. Åren 2011—2022 har i genomsnitt 7 200 Ara-bostäder börjat byggas årligen. I år stiger Ara-produktionen till cirka 8 000 bostäder. 

De anpassningsåtgärder som regeringen föreslår och skrivningarna i regeringsprogrammet har en stark inverkan på Ara-sektorn. Ara-produktionen har en särskild betydelse i den s.k. kontracykliska bostadsproduktionen, när fritt finansierade projekt stagnerar under lågkonjunkturer. 

SDP anser att det nu behövs konjunkturrelaterade och tidsbundna stödåtgärder som återställer förtroendet inom byggbranschen och hjälper branschen att komma över det värsta. Åtgärderna bör stödja både bostadsproduktion till rimligt pris och ombyggnad av bostäder. SDP anser att de statliga stöden för bostadsproduktion ska användas till produktion som är genuint skäligt prissatt. 

Välfärdsområdena bör garanteras arbetsro för långsiktig utveckling 

Regeringen Orpo söker betydande sparmål för välfärdsområdena. Regeringen vill ha omedelbara besparingar inom social- och hälsovården genom att skjuta upp ikraftträdandet av den nya lagen om funktionshinderservice, som stiftades under förra valperioden, och även skärpningen av vårdardimensioneringen och vårdgarantin. 

För att välfärdsområdena ska kunna få sin ekonomi i balans och systemet fungera effektivt behöver de arbetsro för långsiktig ekonomisk planering och verksamhetsutveckling. Detta lyckas inte om regeringen presenterar opreciserade och till omfattningen orealistiska sparplaner. 

För att de nya välfärdsområdena ska kunna bygga upp sin verksamhet på lång sikt bör de nu garanteras arbetsro. Det behövs inga tidigarelagda anpassningsåtgärder. 

De planerade nedskärningarna för välfärdsområdena bör i år återtas och i stället ska den återstående finansieringen av den ofördelade reserven riktas till områdena. Detta skulle inte heller öka den offentliga skulden. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 1 

Reservationens förslag till uttalande 2 

Reservationens förslag till uttalande 3 

Konjunkturpaketet för byggbranschen 

Finlands ekonomi håller på att gå in i en recession. Särskilt konjunkturläget inom byggbranschen håller på att bli exceptionellt allvarligt. Antalet konkurser, permitteringarna och arbetslösheten ökar. 

Enligt Statistikcentralen beviljades mer än 40 procent färre bygglov för nybyggnad under juni—augusti 2023 än året innan. Situationen inom byggbranschen hotar att bli den svåraste sedan depressionen på 1990-talet. Om svårigheterna inom byggbranschen drar ut på tiden kan de också återspeglas på andra håll i ekonomin, såsom tjänstesektorn. 

Regeringen har hittills närmast stått vid sidan om och följt det allt värre läget. Den har nöjt sig med att skjuta upp genomförandet av de sparbeslut inom byggbranschen som bestämts i regeringsprogram. 

Centern föreslår att regeringen omedelbart bereder ett konjunkturpaket på 300 miljoner euro för att stödja i synnerhet sysselsättningen inom byggbranschen och företagens möjligheter att klara sig över de svåra tiderna. Åtgärderna ska gälla hela Finland. 

Konjunkturpaketet för byggbranschen består av följande åtgärder: 

Paket för att främja konkurrenskraft och tillväxt i östra och norra Finland 

Centern hyser djup oro över att regeringens politik leder till att Finland tudelas. Regeringen har glömt behoven i östra och norra Finland, trots att konsekvenserna av Rysslands anfallskrig drabbar just gränsregionerna allra starkast. De regionala skillnaderna inom Finland tillspetsas kraftigt när besparingarna inom de olika förvaltningsområdena drabbar östra Finland oskäligt mycket och insatserna på motsvarande sätt styrs till annat håll. 

Regeringens linjeval att lämna östra Finland ensamt syns inom många politikområden, såsom utvecklingen av trafiknätet, anslagen för regional utveckling och energiproduktionen. Östra Finland behöver och har rätt till samma möjligheter som övriga Finland. Östra Finlands sak är också i allra högsta grad en säkerhetspolitisk fråga. Under dessa tider kunde man tro att regeringen förstår vilken betydelse det har att hela Finland utvecklas jämlikt. 

Regeringen ska enligt sitt program rikta insatser på ett särskilt paket för att främja västkustens konkurrenskraft och tillväxt. Östra Finland behöver snabbt en liknande åtgärdshelhet för att förverkliga utvecklingsvisionen för östra Finland. Centern föreslår att regeringen tillsammans med landskapen i östra Finland samt företagen, högskolorna och andra aktörer i regionen tar fram ett åtgärdspaket på 130 miljoner euro för att stärka tillväxtutsikterna för östra Finland. Dessutom anvisas 30 miljoner euro till att inleda genomförandet av programmet för norra Finland för att stärka tillväxtutsikterna i regionen. 

Återtagande av kapitaliseringsplanen för entimmeståget till Åbo 

Regeringen har i sitt program reserverat 460 miljoner euro för kapitalisering av bolaget Entimmeståget till Åbo under valperioden, trots att projektet i finansministeriets och kommunikationsministeriets utredning från förra perioden har konstaterats vara samhällsekonomiskt olönsamt. Dessutom är återbetalningstiden för utsläpp på entimmeståget till Åbo 140 år, vilket innebär att projektet är svårt att motivera också med tanke på klimatet. 

Den kapitalisering som regeringen lovat bör ses som en slags förskottsbetalning från skattebetalarna för hela entimmeståget till Åbo. Enligt ministeriernas utredning orsakar tåget den offentliga sektorn utgifter på cirka 2,6 miljarder euro i nuvärde utöver att biljettpriserna stiger. I verkligheten kan de totala samhällsekonomiska kostnaderna för skattebetalarna bli ännu högre om investeringskostnaderna ökar. Det är uppenbart att kapitaliseringen under denna valperiod endast kommer att räcka till för projektets första fas. 

Samtidigt finns det i Finland rikligt med behov av reparationer i det befintliga väg- och byggnadsbeståndet och till följd av regeringens politik ökar det eftersatta underhållet under valperioden. 

Som svar på konjunkturläget föreslår Centern att regeringen slopar den olönsamma kapitaliseringsplanen på 460 miljoner euro för entimmeståget och i stället på olika håll i landet genomför ett konjunkturpaket på 300 miljoner euro för byggande som garanterar arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt samt en åtgärdshelhet på 130 miljoner euro som stärker östra Finlands livskraft och konkurrenskraft och riktar 30 miljoner euro till att inleda programmet för norra Finland. 

Omfördelning av krispaketet för jordbruket till start- och investeringsbidrag 

Dessutom föreslår Centern att de medel som tidigare sparats in från krisstödet för jordbruket ska avsättas till gårdsbrukets utvecklingsfond. Krisen inom jordbruket har inte upphört och genom kapitalisering av utvecklingsfonden kan start- och investeringsbidragen riktas flexibelt så att generationsväxlingar och investeringar möjliggörs också i framtiden. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 1 

Reservationens förslag till uttalande 2 

Reservationens förslag till uttalande 3 

En stark och hållbar ekonomi bygger på välmående människor och en gemensam upplevelse av rättvisa. För att bevara välfärdsstaten för kommande generationer måste vi kunna reformera ekonomin på ett rättvist sätt. Regeringen Orpos nedskärningar slår hårt framför allt mot unga, barn och utsatta personer. Samtidigt fortsätter regeringen med ohållbar upplåning genom att erbjuda skattelättnader till de rika och genom att fortsätta med ineffektiva och miljöskadliga företagsstöd. 

Klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald utgör ett allvarligt hot mot såväl människors välfärd som en stabil ekonomi. Ekonomin bör fungera inom gränserna för miljöns bärkraft. Vi måste komma ihåg att all ekonomisk verksamhet i slutändan bygger på naturen. Genom regeringens åtgärder kommer Finland inte att kunna fullgöra sina klimatåtaganden eller stoppa förlusten av biologisk mångfald, och det undergräver också förutsättningarna för en stark och hållbar ekonomi. 

I dessa tider av ekonomisk osäkerhet har människornas oro ökat över försörjningen och hur de ska klara sig. Under de senaste decennierna har fattigdomen bland barnfamiljer ökat, utbildningsnivån i yngre generationer sjunkit och förmögenhetsutvecklingen försvagats. Samtidigt åldras befolkningen, vilket ökar trycket på att reformera Finlands ekonomi och höja arbetsproduktiviteten. Läget i de offentliga finanserna är svagt och statens skuldsättning är hög. 

Staten ska skapa förutsättningar för ekonomiska reformer och rättvis konkurrens, så att människor och företag kan ta vara på möjligheterna till grön omställning och en ren energiomställning. När den fossilbaserade ekonomin krackelerar uppstår stora affärsmöjligheter för finländska företag. I den gröna omställningen är det fråga om en unik ekonomisk och teknisk omställning där Finland genom rätta beslut har möjlighet att bli en global aktör i större skala än vad landets storlek låter ana. 

Ungdomars och studerandes välbefinnande måste stärkas 

Många studerande kämpar med utmaningar att orka och försörja sig. Den generation som nu studerar har också levt sin ungdom mitt under coronakrisen, och dess konsekvenser påverkar fortfarande de ungas välbefinnande. 

Studielånestocken har mer än fördubblats sedan 2017, alltså på relativt kort tid. Studerande är den enda gruppen i Finland som förväntas skuldsätta sig för att klara av vanliga utgifter i vardagen. Regeringen tänker frysa indexhöjningarna av studiepenningen och ytterligare försvåra de studerandes försörjning. Samtidigt vältrar regeringen över skuldbördan på de studerande. 

Ökningen av studielånestocken är inte riskfri för staten heller. De anslag som i tilläggsbudgeten reserverats för statsborgen för studielån ökar med 54 500 000 euro. Orsaken är att beloppet av de lån som staten ska betala som borgensman och antalet gäldenärer som omfattas av borgensansvar blivit större än beräknat och att beloppet av betalningsbefrielser blivit större än beräknat samtidigt som utgifterna för räntebidrag ökat. 

Den psykiska hälsokrisen kräver snabba och heltäckande lösningar 

Vi har en psykisk hälsokris i landet. Psykiska störningar hör till de vanligaste hälsoproblemen bland unga, och enligt Ungdomsbarometern 2022 har 35 procent av de unga sökt vård för psykiska problem eller missbruksproblem.  

Men de psykiska utmaningarna gäller inte bara unga. Vart fjärde barn bor i familjer med psykiska problem eller missbruksproblem som kräver vård och behandling. Föräldrarnas psykiska utmaningar återspeglas också lätt i barnens välbefinnande. Att psykiska problem inte åtgärdas medför kostnader på 11 miljarder euro för samhället och över hälften av sjukpensionerna beviljas på grund av psykisk ohälsa. Den här krisen är en stor fråga också för ekonomin och sysselsättningen.  

Regeringens satsningar på psykisk hälsa lyser dock med sin frånvaro. Terapigarantin bör nu äntligen genomföras i Finland. Regeringens lösning att begränsa terapigarantin till endast barn och unga är otillräcklig. De gröna stöder en terapigaranti för alla åldrar. Terapigaranti som ingår i primärvården skulle garantera alla snabb tillgång till terapeutisk psykoterapi eller annan effektiv psykosocial vård efter det första besöket på hälsovårdscentralen. 

Statens gamla skogar måste skyddas 

Regeringens passivitet när det gäller att stoppa förlusten av biologisk mångfald och lösa klimatkrisen är häpnadsväckande. Exempelvis försämras tillståndet för skogsnaturen i Finland alarmerande och kolsänkorna har rasat. 

Finland har som en del av EU:s mångfaldsstrategi förbundit sig att skydda både gamla skogar och skogar i naturtillstånd. Enligt uppgifter i offentligheten drivs kriterierna under politisk styrning så att de blir så strama att den konkreta effekten riskerar att bli liten och målet att skydda gamla skogar inte uppnås.  

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Den andra tilläggsbudgeten för 2023 är i huvudsak teknisk och fokus ligger på preciseringar av inkomst- och utgiftsposterna samt på ändringar av teknisk natur. 

I tilläggsbudgeten syns dock redan vissa av regeringen Orpos målsättningar. Viktiga och motiverade utgifter i den ordinarie budgeten för 2023 återtas, och samtidigt låter regeringen bli att utnyttja möjligheterna att åtgärda aktuella utmaningar och behov. De största problemen i propositionen gäller klimatpolitiken och social- och hälsovårdspolitiken. 

Välfärdsområdenas finansiering minskas med 12,7 miljoner euro, vilket är en följd av regeringen Orpos beslut att senarelägga reformen av lagstiftningen om funktionshinderservice till 2025 och att flytta ikraftträdandet av minimidimensioneringen på 0,7 för omsorgspersonalen till 2028, dvs. efter regeringsperiodens slut. Vänsterförbundet godkänner inte dessa beslut och inte heller de anslagsminskningar som de gäller. 

Som det konstateras i regeringens egen proposition är den gällande lagstiftningen om funktionshinderservice föråldrad och delvis bristfällig och den uppfyller inte kraven i grundlagen eller i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Därför godkände riksdagen våren 2023 enhälligt en ny lag om funktionshinderservice för att avhjälpa dessa brister. Grundlagsutskottet har också påpekat att orsaker som hänför sig till 22 § i grundlagen snarare talar för att lagen om funktionshinderservice ska träda i kraft enligt den ursprungliga tidsplanen än för att ikraftträdandet ska skjutas upp. 

Trots detta vill regeringspartierna senarelägga ikraftträdandet av den nya lagen om funktionshinderservice och fortsätta att ordna service för personer med funktionsnedsättning med stöd av den gamla lagen om service och stöd på grund av handikapp och lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda. Det är personer med funktionshinder som drabbas hårdast av detta beslut. Vänsterförbundet föreslog därför vid riksdagsbehandlingen att lagförslaget skulle förkastas. Vi kan inte godkänna senareläggningen av lagens ikraftträdande eller nedskärningarna i välfärdsområdenas finansiering. 

Genom en lagstadgad personaldimensionering för heldygnsomsorgen för äldre tryggas den grundlagsfästa rätten till oundgänglig omsorg och tillräckliga social- och hälsovårdstjänster samt förverkligas de äldres jämlikhet och delaktighet i samhället. Genom lagstiftningen kan man också säkerställa vårdens kvalitet och att klient- och patientsäkerheten tillgodoses. 

Utvecklingen sedan 2020, då det infördes bestämmelser om personaldimensionering som träder i kraft stegvis, har varit god. Den lagstadgade personaldimensioneringen har förbättrat situationen inom vården. Flera enheter har redan uppfyllt dimensioneringen, och för en stor del av dem är det möjligt att uppfylla dimensioneringen enligt den tidtabell som riksdagen tidigare godkänt (RP 298/2022 rd). År 2020 uppfyllde 31 procent av enheterna dimensioneringen på 0,65 vårdare per vårdbehövande. På tre år har denna andel stigit till 89 procent. Antalet enheter som uppfyller dimensioneringen på 0,7 har också ökat. I maj 2023 utgjorde de 40 procent av alla enheter för vård dygnet runt. 

Regeringen Orpo har emellertid beslutat att senarelägga höjningen av minimidimensioneringen till 0,7 med över fyra år. På motsvarande sätt minskas finansieringen för dygnetruntvård. Propositionen försämrar kvaliteten på äldreomsorgen och tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna för de personer som har det sämst ställt. Den försämrar också personalens välbefinnande och minskar social- och hälsovårdens möjligheter att locka till sig nya arbetstagare och behålla de nuvarande. Vi har föreslagit att lagen ska förkastas, och också anslagsminskningen bör återkallas. 

De sakkunniga har kritiserat regeringen Orpos program för att det urvattnar klimatpolitiken inom jordbruket och markanvändningssektorn, vilket redan på många sätt syns i den nu aktuella till-läggsbudgeten. 

Det reservationsanslag på 30 miljoner euro som den förra regeringen anvisat för främjande av våtmarksodling och höjning av grundvattennivån på torvmarker slopas nu helt och hållet. Likaså slopas stödet på 10 miljoner euro för landsbygdsföretagens energiinvesteringar. Dessutom minskas bland annat anslaget för investeringar i biogas, gödselhantering, näringsåtervinning och koldioxidbindning inom jordbruket med 4 miljoner euro, vilket är mer än hälften av det treåriga reservationsanslag på 7,5 miljoner euro som anvisats i budgeten för 2023. 

Dessa åtgärder ingick i den helhet för främjande av den gröna omställningen på landsbygden och försörjningsberedskap som föregående regering slog fast våren 2022. Dessa åtgärder har tidigare fått understöd också av de nuvarande regeringspartierna. Exempelvis anses främjandet av våtmarksodling allmänt vara ett av de mest kostnadseffektiva sätten att minska mängden markutsläpp och stärka kolsänkorna. Både med tanke på en framgångsrik klimatpolitik i Finland och på framtidsutsikterna för gårdsbruken är det både kortsiktigt och skadligt att urvattna den gröna omställningen inom jordbruket och att inte utveckla jordbrukets potential att binda koldioxid. 

Regeringen slopar också det anslag på 100 miljoner euro som reserverats för kapitaliseringen av Klimatfonden Ab och meddelar att finansieringen kommer att användas till ett ”investeringspaket”. Från Klimatfonden överförs också Nestes aktier till ett värde av cirka 130 miljoner euro till staten, och avsikten är att hela fonden ska överföras till koncernen Finlands Industriinvestering Ab. Vänsterförbundet kan inte acceptera detta. 

Det huvudsakliga målet för Klimatfonden har varit att påskynda en hållbar strukturell förändring i ekonomin och finansiera lovande innovationer inom ren teknik, medan en stor del av investeringspaketet går till normalt trafikledsunderhåll. Överföringen av finansieringen säger mycket om regeringens sätt att tänka kring klimat- och ekonomipolitik. Tidpunkten är också väldigt oläglig: investeringarna i lösningarna för den ekologiska omställningen har minskat kraftigt på grund av de svåra ränte-, finansierings- och marknadsförhållandena, och därför finns det en stor efterfrågan på en offentlig och strategisk finansiär som jämnar ut riskerna. 

Den finländska pälsdjursuppfödningen har varit mycket omtalad under den senaste tiden på grund av såväl etiska problem inom branschen som hälsorisker, försvagad allmän acceptans och ekonomiska svårigheter. Pälsdjursuppfödningen som näring håller på att nå vägs ände, vilket många företagare i branschen är medvetna om och också medger. Fågelinfluensan som spridit sig på pälsfarmerna har ytterligare framhävt de betydande hälsorisker och även samhällsekonomiska risker som är förknippande med pälsdjursuppfödning. 

I tilläggsbudgetpropositionen ingår finansiering för att täcka kostnader och inkomstbortfall till följd av avlivning av pälsdjur. Vi anser att pälsdjursuppfödarna bör erbjudas ett omfattande stödpaket för en rättvis omställning som gör det lättare att upphöra med verksamheten och hjälper företagarna att starta nya företag, skaffa ny utbildning och få nytt arbete. Vi får inte upprepa samma misstag som inom torvsektorn, som upprätthölls för länge med omfattande stöd till dess att läget på marknaden snabbt och okontrollerat gjorde att branschen gick utför, vilket orsakade stora svårigheter för många branschaktörer. Tilläggsbudgeten bör kompletteras med anslag för ett stödpaket för en rättvis omställning för pälsdjursuppfödningen.