I tilläggsbudgetpropositionen för 2024 sänks kalkylen över skatteinkomsterna med 1 399 miljoner euro. Bakom den kraftiga minskningen av skatteinkomsterna ligger de sänkta intäktskalkylerna för skatterna på förvärvs- och kapitalinkomster (-503 miljoner euro), samfundsskatten (-173 miljoner euro) och mervärdesskatten (-723 miljoner euro). 

Som det konstateras i utskottets betänkande förklaras förändringarna särskilt av de försämrade konjunkturutsikterna. 

Sedan i somras har det varit klart att den exceptionellt kraftiga nedgången inom bostadsbyggandet hotar att fördjupa och förlänga den recession som spridit sig till hela ekonomin. Det är i sig bra att man i denna tilläggsbudget äntligen vidtar åtgärder för att förhindra att byggbranschens kapacitet försvagas permanent. Åtgärderna är ohjälpligt sena och otillräckliga i en situation som hunnit bli mycket svår. Till exempel förblir de åtgärder som behövs för att påskynda reparationsbyggandet fortfarande begränsade. 

Höjningen av investeringsfullmakten för Senatkoncernens affärsverk med 850 miljoner euro är en välkommen åtgärd, liksom också affärsverkens fullmakt att ingå förbindelser som medför utgifter på högst 850 miljoner euro under de följande finansåren. Bra är också att fullmakten att godkänna räntestödslån som stöds med medel ur Statens bostadsfond höjs med 750 miljoner euro till 2 250 miljoner euro. Avigsidan är dock att detta är en överföring från fullmakten för 2026 och 2027, varvid fullmakten för bostadsbyggande till skäligt pris är mindre än planerat under dessa år. 

Att dessa åtgärder är brådskande framhäver ytterligare att beslutet om att stegvis avveckla Statens bostadsfonds verksamhet i enlighet med regeringsprogrammet är oförnuftigt. Om regeringen genomför sina planer på att under regeringsperioden intäktsföra sammanlagt 800 miljoner euro från fonden i statsbudgeten, försämras fondens funktion avsevärt som ett verktyg som lindrar konjunktursituationer av det nuvarande slaget. 

Behovet av ny upplåning till följd av att skatteinkomsternas utveckling är sämre än förväntat åskådliggör att det nuvarande ramsystemet fungerar dåligt som ett ankare för finanspolitiken. Ett mer balanserat system som beaktar både inkomster och utgifter styr mer flexibelt de offentliga finanserna mot långsiktiga balansmål och kan beakta till exempel förändringar i skatteuttaget som en del av ramen. 

Vi välkomnar tilläggen till Gränsbevakningsväsendet för att påskynda byggandet av ett gränshinder vid östgränsen och för att täcka kostnaderna för åtgärderna för hanteringen av instrumentaliserad olaglig inresa (12,2 miljoner euro). Det finansieringsunderskott som hotar Gränsbevakningsväsendet i slutet av ramperioden bör dock åtgärdas för att Gränsbevakningsväsendet ska få arbetsro att fokusera på sina viktiga uppgifter. 

Tilläggen till försvarsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet är värda att stödjas och nödvändiga i nuläget. 

Pälsdjursuppfödningen har nått vägs ände. Branschen har i nuläget ringa betydelse för ekonomin och sysselsättningen. Pälsdjursgårdarnas roll som en grogrund för virusmutationer utgör också en verklig risk för folkhälsan, eftersom överföring av smitta från däggdjur till däggdjur kan leda till nya virusvarianter som ökar virusets förmåga att smitta också människor och orsaka en allvarlig sjukdom. Fågelinfluensan som sprider sig på pälsdjursgårdarna har medfört en stor börda för statens ekonomi, och situationen kan i värsta fall fortgå i flera år eftersom lagen förutsätter att uppfödaren betalas ersättning för djur som avlivas genom myndighetsbeslut. Också coronaviruset förekom under pandemin på pälsdjursgårdarna, till exempel hos mink. 

I Finland konstaterades det 2023 fågelinfluensa på sammanlagt 71 pälsdjursgårdar. Dessa gårdar har blivit förordnade att avliva samtliga djur för att utrota smitta. Enligt Livsmedelsverkets uppskattning ska sammanlagt 50,7 miljoner euro betalas i ersättning för pälsdjur som avlivats på beslut av myndigheterna. Av anslaget för 2023 har 6,3 miljoner euro betalats till 35 aktörer i förhandsersättningar. Nu föreslår regeringen 44,4 miljoner euro för ersättningar för pälsdjur som avlivats på grund av fågelinfluensa. Det är fråga om ersättningar i enlighet med lagen och de ska naturligtvis betalas ut. Nu är det dock dags att fatta beslut om att förbjuda pälsdjursuppfödning i Finland under en övergångsperiod och att för uppfödarna ta fram ett omskolningsprogram eller annat avträdelsestöd för att omställningen ska kunna genomföras på ett socialt hållbart sätt. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Den viktigaste förändringen i tilläggsbudgeten för 2024 är att kalkylen över skatteinkomsterna minskar med 1 399 miljoner euro. Senast nu är det klart att regeringen bör införa lösningar på inkomstsidan för att stärka de offentliga finanserna. Det sjunkande totala skatteuttaget innebär stora utmaningar för balanseringen av de offentliga finanserna. Skatteinkomsterna kan ökas utan att den ekonomiska tillväxten äventyras, till exempel genom att man gallrar bland skattestöd som snedvrider konkurrensen. 

Avträdelsestöd behövs för pälsdjursuppfödning 

Pälsdjursuppfödningen har stora problem med lönsamheten. Över 60 procent av företagen inom branschen uppvisade ifjol en förlust och värdet av nettoexporten av pälsskinn uppgick till endast 0,04 procent av de totala intäkterna från Finlands varuexport. Bankerna anser att pälsdjursuppfödningen är en så riskfylld bransch att de inte beviljar några lån till gårdarna. 

Förutom de ekonomiska utmaningarna är pälsdjursuppfödningen förknippad med betydande risker för folkhälsan. De sakkunniga har upprepade gånger varnat för att pälsdjursgårdarna utgör en betydande risk för uppkomsten av nya epidemier och pandemier. Det medför också betydande fiskala risker när staten måste betala ersättning för avlivning av djur. Så länge pälsdjursuppfödningen fortsätter förblir också risken för en pandemi på pälsdjursgårdarna hög. 

På grund av den sjunkande efterfrågan på pälsar och opinionen för djurens rättigheter kommer verksamheten inom pälsbranschen att upphöra i Finland i framtiden i vilket fall som helst. En kontrollerad nedläggning av pälsdjursuppfödningen bör därför inledas så snart som möjligt. Flera länder har inom ramen för en övergångsperiod beslutat av avveckla pälsdjursnäringen, och pälsdjursuppfödarna har erbjudits ekonomiskt stöd som en del av omställningen. 

När det ekonomiska läget är svårt vore det ekonomiskt förnuftigt att bevilja avträdelsestöd för en kontrollerad avveckling av pälsdjursuppfödningen. 

Riktade åtgärder behövs för att avhjälpa situationen inom byggnadsindustrin 

Det svaga konjunkturläget påverkas särskilt av situationen inom byggbranschen. Det är motiverat att i tilläggsbudgeten delvis återta nedskärningarna i fullmakterna att godkänna räntestödslån. Det är dock inte en tillräcklig åtgärd för att lindra den svåra situationen inom byggbranschen. 

Fler åtgärder måste riktas direkt till byggbranschen. Situationen inom byggbranschen bör lindras till exempel genom att man återtar nedskärningarna i stöden för bostadsproduktion till rimligt pris, satsar på energirenoveringar av bostäder och byggandet av laddningsinfrastruktur för elbilar, minskar det eftersatta underhållet exempelvis i mögelskolor och startar statsfinansierade inf-raprojekt. 

Det behövs fler satsningar på barns och ungas välbefinnande 

Barns och ungas välbefinnande befinner sig i kris. Psykiska störningar hör till de vanligaste hälsoproblemen bland unga, och enligt Ungdomsbarometern 2022 har 35 procent av de unga sökt vård för psykiska problem eller missbruksproblem. 

Regeringen Orpos nedskärningar gäller enligt regeringens egna konsekvensbedömningar särskilt unga. Detta leder till ökad utanförskap bland unga, försvagad sysselsättning och ökad utslagning. Utslagning av unga är mänskligt tragiskt och medför dessutom betydande kostnader också för statsfinanserna. 

I tilläggsbudgeten föreslås en satsning av engångsnatur på cirka 3 miljoner euro som riktas till verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete. Det är fint att regeringen inser betydelsen av uppsökande ungdomsarbete och verkstadsverksamhet. De nya satsningarna är dock otillräckliga, eftersom regeringen tidigare har gjort nedskärningar i verkstadsverksamheten för unga och det uppsökande ungdomsarbetet. 

Inom ungdomsarbetet utförs ovärderligt arbete. Särskilt det uppsökande ungdomsarbetet når ut till de unga som inte nödvändigtvis nås på något annat sätt, och ungdomsarbetaren kan vara den första trygga och pålitliga vuxna för många. 

Behovet av uppsökande ungdomsarbete och förebyggande av utslagning av unga har inte minskat alls under den senaste tiden. Vi föreslår att regeringen slopar nedskärningarna som riktas till unga, och att det uppsökande ungdomsarbetet och arbetet för att förebygga utslagning av unga stärks. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 1 

Reservationens förslag till uttalande 2 

Den första tilläggsbudgeten för 2024 är till sin omfattning relativt snäv. Fokus ligger på den betydande minskningen av statens inkomstposter och det ökade underskottet till följd av den samt på att det i tilläggsbudgeten saknas behövliga anslag för motiverade tilläggssatsningar, såsom en återhämtning för byggbranschen som befinner sig i en historisk recession. Det har länge varit känt att underskottet ökar, och till denna del ändrar tilläggsbudgeten inte lägesbilden. Det är dock möjligt att recessionen är längre och djupare än vad som uppskattades i finansministeriets prognos från december, som ligger till grund för uppskattningarna i tilläggsbudgeten. De återhållsamma tilläggssatsningarna i tilläggsbudgeten är i sig välkomna, men de är otillräckliga i förhållande till behoven. 

Finland har sedan slutet av 2023 varit inne i en recession som enligt de flesta prognosinstituten uppskattas fortsätta åtminstone till slutet av 2024. Regeringens finanspolitik är i viss mån stimulerande, framför allt på grund av sänkningen av Sysselsättningsfondens socialförsäkringsavgifter och på grund av att det fortfarande finns medel från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens till förfogande exempelvis för att främja en hållbar omställning och digitalisering. Det finns dock ett behov av riktade ytterligare åtgärder inom byggsektorn. Med tanke på hållbarheten i Finlands ekonomi är det viktigt att finanspolitiken fortsätter att stödja återhämtningen tills det ekonomiska konjunkturläget har blivit bättre. 

Regeringen har lovat att förelägga riksdagen en mer omfattande tilläggsbudgetproposition ”under slutet av våren”. Förhoppningsvis kommer denna proposition att avhjälpa bristerna i det nu aktuella förslaget. Med beaktande av det ekonomiska konjunkturläget och de befintliga behoven hade det dock senast nu varit dags för korrigerande åtgärder. 

MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

20. Samhällen, byggande och boende 

60. Överföring till Statens bostadsfond 

I tilläggsbudgeten ökas Statens bostadsfonds (VAR) räntestödsfullmakt för 2024 från 1,5 miljarder euro till 2,25 miljarder euro. 

Propositionen är i och för sig en konjunkturpolitiskt motiverad förbättring i förhållande till regeringens tidigare riktlinjer, men den räcker dock inte tillnärmelsevis till för att svara mot de befintliga behoven och omfattningen av det svåra läget inom byggbranschen. Dessutom är det fråga om en ändrad tidsplan och inte om att återta tidigare nedskärningar, vilket innebär att höjningen av räntestödsfullmakten för i år minskar de följande årens fullmakter med motsvarande summa. Under momentet föreslås inget tilläggsanslag. 

Byggbranschen befinner sig i en historisk recession och skulle redan från hösten ha behövt ett omfattande stöd- och stimulanspaket där också Statens bostadsfond bör ha en central roll. Läget är dåligt och den närmaste framtiden ser inte ljusare ut för arbetstagare eller företag inom byggbranschen. Ändringen av tidsplanen för VAR och vissa andra åtgärder inom byggsektorn kan därför anses vara ”för lite, för sent”. Både konjunkturpolitiskt och med tanke på byggnadsinvesteringarnas kostnadseffektivitet är det nu samhällsekonomiskt förnuftigt att i betydande grad satsa på byggande och också på den offentliga sektorns egna byggprojekt. 

Regeringen bör också permanent återkalla nedskärningen som försvagar VAR:s funktionsförmåga och nedläggningen av offentligt understödda nybyggnader och reparationsbyggande och social bostadsproduktion i enlighet med regeringsprogrammet. Regeringens politik för att sänka den sociala bostadsproduktionen är en starkt ideologisk linje som ökar ojämlikheten i boendet och försämrar tillgången till bostäder till rimligt pris och som vi inte kan godkänna. I kombination med regeringens andra nedskärningar i boendet, såsom de historiska försämringarna av bostadsbidraget, ter sig regeringens beslut som en ytterst orättvis och radikal klasspolitik. Tvärtom bör finansieringen och medelsanskaffningen från Statens bostadsfond stärkas. 

Enligt regeringsprogrammet ska regeringen i fortsättningen öka andelen kortfristiga räntestöd i Statens bostadsfonds verksamhet. Vi anser att en sådan ändring av riktlinjerna är ogrundad och att tyngdpunkten också i fortsättningen tydligt bör ligga på långa räntestöd. 

Finansministeriets uppfattning i sitt yttrande till Finansutskottet, att det över huvud taget inte finns någon sådan ”marknadsbrist” i Finland som skapar behov av en självständig aktör som Statens bostadsfond och dess nya inkomstkällor, är ytterst radikal och strider mot ett långvarigt bostadspolitiskt samförstånd. 

I Vänsterförbundets alternativa budget för 2024 föreslog vi ett omfattande stödpaket på sammanlagt 450 miljoner euro för byggbranschen. De projekt som finansieras med dessa understöd ska sammanlagt omfatta flera miljarder euro. I vårt förslag skulle nedskärningarna för ARA ha ställts in och befogenheterna utökats avsevärt. Också regeringens övriga nedskärningar i byggnadsbranschen bör återtas. Exempelvis har energiunderstödet till bostadssammanslutningar och understödet till renovering av uppvärmningen i hushåll varit populära stöd som har påskyndat omställningen till koldioxidneutralitet och hjälpt hushållen att minska sina energikostnader. Regeringen har beslutat att avskaffa dem helt och hållet. 

Jag föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: