Regeringen föreslår att fordonsskattens grundskatt sänks med sammanlagt 50 miljoner euro. Skattelättnaden riktas till person- och paketbilar med medelstora och stora utsläpp. Regeringen föreslår inga ändringar i beskattningen av nyare bilar. 

Regeringens proposition skulle leda till att förnyelsen av bilbeståndet bromsas upp och utsläppen ökar, och således strider mot målet att dämpa utsläppen från trafiken. Finland har som mål att jämfört med utsläppsnivån 2005 minska utsläppen från trafiken med hälften fram till 2030. Trafiken har också central betydelse när det gäller att uppnå det mål om minskade utsläpp som ställts upp för den så kallade ansvarsfördelningssektorn. 

Den offentliga makten bör genom sin politik skapa möjligheter för människorna att genom sina egna färdsätt minska klimatavtrycket och delta i klimatåtgärder inom trafiken. Detta förutsätter att utsläppsfria och utsläppssnåla färdsätt stöds och att det sätts pris på de olägenheter som trafiken orsakar för klimatet. Beskattningen är ett av de effektivaste sätten att påskynda utsläppsminskningarna från trafiken, och beskattningens inverkan på utsläppsstyrningen får inte försvagas. Det är oerhört oansvarigt att i dagens läge medvetet bedriva en politik som gör det svårare att såväl på nationell nivå som på EU-nivå fullfölja de mål och skyldigheter som fastställts för att minska utsläppen. 

Propositionen minskar skatteinkomsterna och försämrar de offentliga finanserna. Som det också konstateras i utskottets betänkande blir den föreslagna skattesänkningen "dyr för statsfinanserna i förhållande till att nyttan för hushållen i genomsnitt är liten". En betydande del av nyttan som fås av skattesänkningen riktas till hushåll med höga inkomster. Att inte ha bil är betydligt vanligare i de lägre inkomstklasserna. 

Vi har inte råd att sänka fordonsskatten på kredit

Underskottet i statsfinanserna beräknas stiga till hela 11,5 miljarder euro 2024. Regeringen har i sin proposition inte redogjort för hur den ämnar täcka den förlust av skatteinkomster på 50 miljoner euro som den sänkta fordonsskatten medför. Centern motsätter sig regeringens förslag om att sänka fordonsskatten på kredit. 

Regeringen har enligt sitt program för avsikt att vända Finlands skuldsättning i nedåtgående riktning. En skattesänkning av den typ som nu planeras är omotiverad med tanke på den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen, och tar oss allt längre bort från målet att minska skulderna. Centern efterlyser en mer ansvarsfull ekonomisk politik från regeringens sida. 

Den föreslagna sänkningen av fordonsskatten är en dyr åtgärd med tanke på statsfinanserna, även om dess inverkan på hushållens transportkostnader är obetydlig. För dem som äger en bil med medelstora eller stora utsläpp och som har rätt till skattelättnad är den genomsnittliga skattesänkningen liten, cirka 23 euro per år. Det är cirka två euro i månaden, vilket räcker till ungefär en liter bensin eller diesel. 

Vid utskottets sakkunnigutfrågning har det dessutom lyfts fram att den föreslagna skattelättnaden skulle avveckla miljöstyrningen av fordonsskatten, bromsa upp förnyelsen av bilbeståndet och öka utsläppen från biltrafiken. 

Det bör också beaktas att regeringens förslag enligt ett sakkunnigyttrande från Statens ekonomiska forskningscentral inte ens riktar sig särskilt till hushåll med små och medelstora inkomster, och således minskar förslaget inte transportkostnaderna i synnerhet för dessa hushåll. 

Elbilsförarna bör delta i kostnaderna för trafikinfrastrukturen

Centern är bekymrad över att skattebasen för trafiken är på väg att vittra sönder. Det beror på att bilbeståndet har blivit mer utsläppssnålt än tidigare, vilket i sig är helt motiverat och nödvändigt med tanke på klimatet. I synnerhet skatteintäkterna från renodlade elbilar förblir obefintliga under fordonets hela livscykel jämfört med vad de som äger bensin- och dieselbilar är vana att betala i skatt. Delvis av denna orsak håller också Finlands totala skatteuttag på att minska märkbart under de närmaste åren. 

Centern anser det motiverat att också de som äger elbilar i fortsättningen deltar i finansieringen av den finländska trafikinfrastrukturen och det övriga samhället. Vi föreslår att en kilometerskatt införs för eldrivna personbilar. För renodlade elbilar skulle skatten uppgå till fyra cent per kilometer. Kilometerskatten på elbilar skulle inte vara positionsbaserad och den skulle grunda sig på en uppskattning som vid behov kan justeras. 

För en renodlad elbil skulle skatten motsvara kostnaderna för tankning av cirka två liter bensin eller diesel per hundra körda kilometer (4 euro/100 km). 

Den 2 november 2023 fanns det sammanlagt 77 783 renodlade elbilar i trafiken. Antalet elbilar ökar snabbt. En återhållsam uppskattning är att det finns 100 000 renodlade elbilar i trafiken. 

Bilbranschens informationscentral genomförde 2019—2020 en enkätundersökning om användningen av laddbara bilar. Enligt enkäten kör man i genomsnitt 23 000 kilometer per år med en renodlad elbil. 

Intäkterna av kilometerskatten på elbilar kunde då beräknas enligt följande för 2024: 

Renodlade elbilar 23 000 km * 0,04 euro/kilometer * 100 000 bilar = 92 miljoner euro. 

Till skillnad från den övriga beskattningen av biltrafik kommer dessa skatteintäkter i fortsättningen att öka i snabb takt för varje år i och med att antalet renodlade elbilar ökar. 

Island inför i början av 2024 en motsvarande kilometerskatt på elbilar. Det är alltså tekniskt möjligt att genomföra den här typen av beskattning. På Island uppgår skatten på renodlade elbilar till sex isländska kronor per kilometer, vilket motsvarar cirka 0,04 euro. 

Införandet av en kilometerskatt för renodlade elbilar är ett första steg mot en mer allmän kilometerskatt, där den nuvarande beskattningen av bensin och diesel, som grundar sig på den mängd man tankar, ersätts med en kilometerskatt som baserar sig på användningen. Kilometerskatten ska genomföras rättvist och med respekt för integritetsskyddet. I och med övergången till en mer allmän kilometerskatt kunde beskattningen variera enligt vägtyp så att skatten är högre på motorvägar än på små bygdevägar. Skatten kunde också variera enligt fordonstyp. Regeringen bör inleda en mer omfattande reform av beskattningen av trafiken så att kilometerbeskattning kan tas i bruk under valperioden 2027—2031. 

Dieselolja för yrkestrafik ska tas i bruk utan dröjsmål

I stället för en sänkning av fordonsskatten, som riktas till personbilar och som har endast liten betydelse för hushållen, bör regeringen hellre med snabb tidtabell införa dieselolja för yrkestrafik. Dieselolja för yrkestrafik är avsedd för tung yrkestrafik och skulle stärka exportindustrins kostnadskonkurrenskraft och stödja Finlands ekonomiska tillväxt. Diesel för yrkestrafik skulle underlätta företagsverksamheten på olika håll i Finland i och med att transportkostnaderna skulle minska. 

Den föregående regeringen hann i slutet av valperioden så långt i beredningen av ett lagutkast om dieselolja för yrkestrafik att utkastet snabbt kunde fås ut på remiss och därefter genomföras, om regeringen Orpo har den politiska vilja som krävs för det. Centern är förvånad och besviken över att regeringen åtminstone tills vidare har valt att panta på lagstiftningen där beredningsarbetet till stor del redan är gjort. 

Utöver införandet av dieselolja för yrkestrafik är det också ändamålsenligt att i Finland införa en vinjettavgift så att utländska långtradare kan täcka de kostnader som uppkommer av användningen av de finska vägarna. 

Centern reserverar i sitt eget budgetalternativ 150 miljoner euro för att ta i bruk dieselolja för yrkestrafik. Av anslaget skulle 15 miljoner kunna täckas med vinjetter för tung trafik från utlandet.