Riksdagsbiblioteket betjänar riksdagen inom sitt verksamhetsområde och är centralarkiv för riksdagen och offentligt centralbibliotek för juridisk kunskap, samhällskunskap och riksdagskunskap (lagen om Riksdagsbiblioteket 717/2000, 1 §). Närmare bestämmelser om Riksdagsbiblioteket utfärdas i reglementet för riksdagens kansli (1480/2015) och Riksdagsbibliotekets reglemente (724/2000). 

Utskottet upprepar vad som konstaterats i tidigare betänkanden om att Riksdagsbiblioteket och dess informationstjänst är en nödvändighet för riksdagen (KuUB 8/2016 rd och KuUB 10/2017 rd). Biblioteket tillhandahåller också lätt tillgänglig och begriplig information om lagstiftningen och riksdagen för användare utanför riksdagen. På så sätt bidrar biblioteket till att stärka demokratin. 

Utskottet välkomnar att Riksdagsbiblioteket har utvecklat sin verksamhet målinriktat med beaktande av förändringarna i omvärlden. Under året inleddes tillämpningen av bibliotekets servicestrategi för 2017—2020 som omfattar ett flertal projekt för att föräbttra e-tjänsterna. Biblioteket införde hösten 2017 den nationella söktjänsten Finna som användargränssnitt, och det innebär att Riksdagsbiblioteket knyts närmare de nationella biblioteken. Under året utvecklades bibliotekets webbplats utifrån en tillgänglighetsenkät och genom tillgänglighetstest. Att utveckla webbplatsen är viktigt eftersom det gör bibliotekets tjänster lättare att nå. Utskottet vill också betona samarbetet med Finlands biblioteksnät genom vilket information om riksdagsarbetet, lagstiftningen och demokratin når medborgarna på bred front. Det nya centrumbiblioteket Ode, som är under byggnad, öppnar nya möjligheter i det avseendet. 

För att göra informationen lättare tillgänglig anser utskottet det viktigt att Riksdagsbiblioteket samlar in, analyserar och sprider information om aktuella och andra samhällsrelaterade teman. Där har biblioteket gjort en mångsidig insats bland annat genom att på olika sätt delta i att genomföra programmet för jubileumsåret för Finlands hundra år av självständighet och genom att sammanställa infopaket om nya lagstiftningsprojekt på sin webbplats. 

Enligt ett yttrande till utskottet har trenden vid vetenskapliga bibliotek redan länge varit att både besökarna och lånen minskar när användarna i allt större omfattning använder biblioteksmedier på nätet. Under året besöktes biblioteket av något under 32 000 personer, och det innebar en ökning på ungefär en procent jämfört med föregående år. Antalet nya registrerade användare var 700, vilket är det största antalet sedan 2010, med undantag för valår. Efterfrågan på fjärrlån har ökat betydligt, 12 procent jämfört med 2016. Också informationstjänsten noterade en ökning av uppdragen. Biblioteket hade färre förnyade lån, vilket minskar det totala antalet lån i statistiken. Kurserna i informationsåtervinning hade i stort sett lika många deltagare som föregående år. Bibliotekets kunder har varit nöjda med tjänsterna. Det framgår av en serviceenkät som skickades ut till riksdagsledamöterna och av en användarenkät bland alla biblioteksanvändare. 

Enligt bibliotekets berättelse tar elektroniska arbetsmetoder över i allt högre grad i riksdagens arkiv. Antalet elektroniskt levererade sidor var under året mer än dubbelt så stort som 2016. Antalet utlånade bilder i bildarkivet var rekordstort, drygt 9 300. 

Utskottet konstaterar att Riksdagsbiblioteket genom sin mångsidiga verksamhet och sin expertis kan tillhandahålla en god betjäning för de som utför riksdagsarbete, forskning och sakkunniguppdrag och för studerande, och även svara mot medborgarnas behov av information. Utskottet ser positivt på att biblioteket följer och utvärderar sin verksamhet regelbundet och utnyttjar resultaten av detta till att utveckla sin verksamhet. Såväl berättelsen som erhållen utredning visar att biblioteket under 2017 har skött sina uppgifter med framgång.