Lagutskottet har behandlat berättelsen utifrån de uttalanden som riksdagen godkänt på förslag från utskottet. Merparten av uttalandena gäller justitieministeriets förvaltningsområde. En del av uttalandena gäller också kommunikationsministeriets och social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde.
Uttalanden som kan strykas
Utskottet anser att de åtgärder som vidtagits med anledning av följande uttalanden har varit tillräckliga eller att uttalandena i övrigt inte längre är aktuella:
Vid behandlingen av lagstiftningen om åtalsuppgörelse (RP 58/2013 rd) förutsatte riksdagen den 18 juni 2014 att justitieministeriet med avseende på de principiella problem som konstaterats ovan följer och utvärderar hur lagstiftningen om det nya förfarandet med åtalsuppgörelse tillämpas och verkställs och före utgången av 2017 lämnar en utredning till lagutskottet om hur lagstiftningen fungerar.
Ministeriet lämnade en utredning till lagutskottet den 27 december 2017 och lagutskottet anser därför att uttalandet inte föranleder några nya åtgärder och kan strykas.
Riksdagen förkastade medborgarinitiativet om strängare straff för rattfylleri 2015 (MI 3/2014 rd). I samband med behandlingen godkände riksdagen sex uttalanden. Redan i ett tidigare utlåtande (LaUU 8/2017 rd) har utskottet ansett att uttalandena 1 och 6 kan strykas.
Vid behandlingen av medborgarinitiativet förutsatte riksdagen att regeringen bereder förslag till lagstiftning som ger tillsynsmyndigheterna befogenhet att avbryta bilkörning, när någon kör ett fordon påverkad av alkohol eller något annat berusningsmedel trots att gärningen inte i sig skulle uppfylla brottsrekvisitet för rattfylleri (uttalande 2).
Regeringen har lämnat proposition RP 180/2017 rd om en ny vägtrafiklag och vissa lagar som har samband med den till riksdagen. Enligt förslaget ska en polisman ha rätt att förbjuda och i förekommande fall hindra att en alkoholpåverkad person fortsätter att köra fram till dess att personen inte längre har någon konstaterbar mängd alkohol i kroppen. Lagutskottet anser därför att uttalandet inte föranleder några nya åtgärder och kan strykas.
Däremot ska de övriga uttalandena (3–5) stå kvar.
Vid behandlingen av lagstiftningen om decentraliseringen av besvärsärenden som gäller internationellt skydd (RP 234/2016 rd) förutsatte riksdagen att det följs upp och utvärderas vilka konsekvenser det har att besvärsärenden som gäller asyl och annat internationellt skydd decentraliseras, och inte bara allmänt utan också med fokus på om de berörda förvaltningsdomstolarna har kunnat rekrytera tillräckligt med kvalificerad personal. Vidare förutsatte riksdagen att en utredning i ärendet lämnas till lagutskottet senast i augusti 2018.
Justitieministeriet lämnade en utredning om frågan den 16 augusti 2018. Lagutskottet anser därför att uttalandet inte ger anledning till några nya åtgärder och kan strykas. Trots det understryker utskottet vikten av att se till att domarresurserna är tillräckligt stora.
Uttalanden som ska stå kvar
Övriga uttalanden som riksdagen godkänt på förslag av lagutskottet behövs fortfarande och ska alltså stå kvar.