Senast publicerat 03-11-2021 12:15

Regeringens proposition RP 105/2015 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av sjukförsäkringslagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att sjukförsäkringslagen ändras. Enligt förslaget ska den vid bestämmandet av sjukdagpenningen använda övre årsarbetsinkomstgräns som berättigar till en ersättningsgrad på 70 procent och som årligen ska justeras med lönekoefficienten sänkas från den nuvarande gränsen 36 419 euro till 30 000 euro. På den överstigande delen upp till 56 032 euro ska sjukdagpenningen vara 35 procent i stället för nuvarande 40 procent, och på den del som överstiger det beloppet 25 procent. Också när det gäller föräldradagpenningsperioden ska enligt förslaget den förhöjda ersättningsgrad på 75 procent som för närvarande betalas i 30 dagar sänkas till 70 procent. 

Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2016. 

ALLMÄN MOTIVERING

1  Nuläge och föreslagna ändringar

Enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) fastställs dagpenningsförmån utifrån den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen för det år som föregår begynnelsetidpunkten för arbetsoförmåga eller rätt till föräldradagpenning eller specialvårdspenning. Med arbetsinkomst avses lön som fås i ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, den fastställda arbetsinkomst för respektive år som avses i lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare, och lön som avses i arbetspensionslagarna och som vid arbete utomlands betraktas som grund för den arbetsförtjänst som ska räknas till pensionslönen samt för pensionsavgifterna (försäkringslön).  

Dagpenningsförmånen är 70 procent av trehundradelen av en sökandes vid beskattningen konstaterade årsarbetsinkomst, om denna inte överstiger 36 419 euro år 2015. På den överstigande delen upp till 56 032 euro är dagpenningsförmånens belopp 40 procent av trehundradelen av årsarbetsinkomsten och på den del som överstiger 56 032 euro 25 procent av trehundradelen av årsarbetsinkomsten. Moderskapspenningens belopp för de 56 första vardagarna är dock 90 procent av trehundradelen av den sökandes vid beskattningen konstaterade årsarbetsinkomst, om denna inte överstiger 56 032 euro år 2015; på den överstigande delen är moderskapspenningens belopp 32,5 procent av trehundradelen av årsarbetsinkomsten. 

Beloppet av den föräldrapenning som betalas till modern är för de 30 första vardagarna 75 procent av trehundradelen av den sökandes vid beskattningen konstaterade årsarbetsinkomst, om denna inte överstiger 56 032 euro år 2015; på den överstigande delen är beloppet av den föräldrapenning som betalas till modern 32,5 procent av trehundradelen av årsarbetsinkomsten. Beloppet av den föräldrapenning som betalas till fadern och av faderskapspenningen som betalas efter moderskaps- och föräldrapenningsperioden är för de 30 första vardagarna som betalas till fadern 75 procent av trehundradelen av den sökandes vid beskattningen konstaterade årsarbetsinkomst, om denna inte överstiger 56 032 euro år 2015; på den överstigande delen är beloppet av den föräldradagpenning som betalas till fadern 32,5 procent av trehundradelen av årsarbetsinkomsten. De inkomstgränser som avses ovan justeras kalenderårsvis med lönekoefficienten enligt 96 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare. 

Beloppet av partiell sjukdagpenning är hälften av beloppet av sjukdagpenningen, och specialvårdspenningen fastställs på samma sätt som sjukdagpenningen. Rehabiliteringspenningen är minst lika stor som den sjukdagpenning som rehabiliteringsklienten skulle beviljas om han eller hon blir arbetsoförmögen när rehabiliteringen börjar.  

Utöver de arbetsinkomster som konstaterats vid beskattningen har den som ansöker om dagpenningsförmån möjlighet att förete arbetsinkomst för de sex månader som omedelbart föregått begynnelsetidpunkten för arbetsoförmågan eller rätten till föräldradagpenning eller specialvårdspenning. Arbetsinkomsten kan användas som grund för fastställande av dagpenningen, om arbetsinkomsten multiplicerad med två fortgående har varit minst 20 procent större än den arbetsinkomst som har konstaterats vid beskattningen. 

Regeringen har avtalat om ett anpassningsprogram som ska stärka den offentliga ekonomin och vars åtgärder i vid omfattning riktas till olika samhällssektorer och gäller alla finländare. I anslutning till detta program har det i regeringsprogrammet avtalats om att inkomstgränserna för sjukdagpenningen och sjukdagpenningens ersättningsgrad ändras. Den årsarbetsinkomstgräns som berättigar till en ersättningsgrad på 70 procent sänks från den nuvarande gränsen 36 419 euro till 30 000 euro. Ersättningsgraden för arbetsinkomst som överstiger inkomstgränsen ändras till 35 procent. Även den förhöjningsdel som för närvarande betalas i 30 dagar av föräldradagpenningsperioden slopas, vilket betyder att den förmån som betalas för denna tid fastställs enligt den normala ersättningsgraden på 70 procent.  

I bestämmelsen föreslås även en sådan teknisk precisering som gäller tid som jämställas med arbetsförhetstid efter maximitiden för sjukdagpenning.  

2  Propositionens konsekvenser

2.1  Ekonomiska konsekvenser

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2016. Ändringen som gäller sjukdagpenningens belopp tillämpas, om arbetsoförmågan som utgör grund för dagpenningen inträder den 1 januari 2016 eller senare. Ändringen som gäller slopande av den förhöjningsdel som betalas i 30 dagar av föräldradagpenningsperioden tillämpas, om föräldradagpenning för samma barn, dvs. särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldradagpenning, ska betalas första gången efter lagens ikraftträdande. 

Ändringen av inkomstgränserna för sjukdagpenningen och sjukdagpenningens ersättningsgrad gäller utöver sjukdagpenning även partiell sjukdagpenning och rehabiliteringspenning. Ändringen gäller inte föräldradagpenning, dvs. särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, och inte heller specialvårdspenning och dagpenningens minimibelopp. Besparingseffekten till följd av att inkomstgränserna för sjukdagpenningen och sjukdagpenningens ersättningsgrad ändras beräknas uppgå till 29 miljoner euro på årsbasis. Besparingseffekten beräknas uppgå till 21 miljoner euro år 2016, eftersom lagen föreslås träda i kraft så att ändringen gäller endast dagpenningsperioder som börjar efter lagens ikraftträdande. Besparingseffekten till följd av att den förhöjningsdel som betalas för föräldradagpenningsperioden slopas beräknas uppgå till 13 miljoner euro på årsbasis. Av detta gäller uppskattningsvis 7,6 miljoner euro föräldrapenningen och 5,4 miljoner euro faderskapspenningen. År 2016 beräknas besparingseffekten uppgå till 5,3 miljoner euro, eftersom de föräldrapenningsdagar som reformen gäller kan tas ut tidigast i maj 2016. 

Utgifterna för den inkomstrelaterade arbetsinkomstförsäkringen finansieras med arbetsgivarnas, företagarnas och löntagarnas försäkringspremier. Staten finansierar dagpenningens minimibelopp och de dagpenningar enligt arbetsinkomst som understiger dagpenning som motsvarar dagpenningens minimibelopp. Besparingseffekten riktas således till den andel som finansieras med försäkringspremierna för den arbetsinkomstförsäkring som ingår i sjukförsäkringen, vilket betyder att besparingarna inte gäller statens utgifter. 

2.2  Övriga konsekvenser

När den genomförs innebär reformen att till följd av sänkningen av inkomstgränsen och ändringen av ersättningsgraden sänks sjukdagpenningens, den partiella sjukdagpenningens och rehabiliteringspenningens belopp för alla som tjänar mer än 30 000 euro per år. Det är ändamålsenligt att bevara den nuvarande övre gränsen, enligt vilken dagpenningens belopp är 25 procent på den del som överstiger 56 032 euro, för att besparingseffekten ska riktas jämnt till alla inkomstklasser.  

Faktumet att besparingseffekten riktas till rehabiliteringspenningen kan påverka rehabiliteringens sporrande effekt. Nivån på sjukdagpenningen har redan tidigare sänkts vilket har lett till att invalidpension allt oftare är ett bättre alternativ än sjukdagpenning. Sänkningen av nivån på sjukdagpenningen ökar även trycket på att justera prioritetsbestämmelserna.  

Att den förhöjningsdel som betalas i 30 dagar av föräldrapenningsperioden slopas innebär att dagpenningens belopp för denna tid sänks med cirka 5 euro per dag om modern eller fadern får en genomsnittlig föräldradagpenning. Föräldradagpenningssystemet förenklas till följd av att förhöjningsdelen slopas och faktumet att förmånens nivå varierar mitt i pågående föräldrapenningsperiod har ingen betydande sporrande effekt. De föreslagna ändringarna innebär dock att dagpenningssystemet blir mer komplicerat som helhet. I fortsättningen är årsinkomstgränserna för sjukdagpenningen och föräldradagpenningen olika och förmånens belopp varierar för olika dagpenningar, fastän samma arbetsinkomst utgör grund för förmånen. 

Reformen skiljer inte mellan könen som mottagare av dagpenning. Ändringen som gäller inkomstgränserna för dagpenning, partiell dagpenning och rehabiliteringspenning enligt sjukförsäkringslagen samt ersättningsgraden riktar sig på lika grunder till alla mottagare av dagpenning oberoende av kön. Att föräldradagpenningens förhöjda ersättningsgrad slopas riktar sig på lika grunder till både föräldradagpenning som betalas till modern och föräldradagpenning som betalas till fadern. 

I propositionen föreslås det att den förhöjningsdel som betalas i 30 dagar av föräldradagpenningsperioden slopas, vilket innebär att den förmån som betalas för denna tid fastställs enligt den normala ersättningsgraden på 70 procent. Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande (GrUU 38/2006 rd) som gällde faktumet att föräldrapenning som betalas till modern och föräldrapenning som betalas till fadern bestäms på olika grunder konstaterat att det inte står i samklang med jämlikhetsbestämmelserna i grundlagens 6 § att föräldrapenningens storlek bestäms på ett könsdiskriminerande sätt. Villkoret för vanlig lagstiftningsordning är att faderns och moderns föräldrapenning bestäms på lika grunder. Enligt den gällande lagen ska föräldrapenning som betalas till fadern och faderskapspenning som betalas efter moderskaps- och föräldrapenningsperioden betalas förhöjd för de 30 första vardagar som betalas till fadern. Eftersom det i propositionen föreslås att den förhöjda delen av både moderns och faderns föräldradagpenning slopas, kan propositionen genomföras i vanlig lagstiftningsordning. 

3  Beredningen av propositionen

Enligt bilaga 6 Regeringens beslut om nödvändiga åtgärder för att anpassa de offentliga finanserna till regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs regering Lösningar för Finland Förhandlingsresultat om det strategiska regeringsprogrammet 27.5.2015 ska den förhöjning som för närvarande betalas i 30 dagar av föräldrapenningsperioden, vilket betyder att föräldrapenningens ersättningsgrad är 75 procent, slopas. För denna tid ska en normal ersättning på 70 procent av den kalkylerade arbetsinkomsten betalas. Enligt regeringsprogrammet ändras inkomstgränserna för sjukdagpenningen och sjukdagpenningens ersättningsgrad. Den årsarbetsinkomstgräns som berättigar till en ersättningsgrad på 70 procent sänks från den nuvarande gränsen 36 419 euro till 30 000 euro och ersättningsgraden vid årsarbetsinkomster som överstiger denna gräns ändras till 35 procent. 

Propositionen har beretts vid social- och hälsovårdsministeriet i samarbete med Folkpensionsanstalten. Vid beredningen har centrala arbetsmarknadsorganisationer hörts. Finlands näringsliv rf understöder alla ändringar. Löntagarnas centralorganisationer FFC, Akava och STTK motsätter sig nedskärningen av sjukdagpenningen, rehabiliteringspenningen och föräldradagpenningen. Om nedskärningarna genomförs försvårar de löntagarnas utkomst och riktar sig på olika sätt till olika inkomstklasser. Dessutom är deras inverkan på inbesparingarna i statsfinanserna obetydlig. Sänkningen av inkomstgränserna för fastställande av dagpenningen och dagpenningens ersättningsgrad minskar även den sporrande effekt som FPA:s rehabilitering har. Nedskärningen av den förhöjda faderskapspenningen är problematisk med tanke på jämställdheten. Om incitamenten för att öka faderns vårdnadsansvar minskas, kan detta inverka negativt på pappornas utnyttjande av faderskapspenningsperioden och i större grad skjuta över vårdnadsansvaret på mammorna. Dessutom påpekar Akava att nedskärningen av föräldradagpenningen gäller så gott som enbart kvinnor, eftersom endast cirka 3—4 procent av papporna utnyttjar föräldrapenningsperioden. 

DETALJMOTIVERING

1  Lagförslag

7 kap. Allmänna förutsättningar för erhållande av dagpenningsförmåner

1 §.Rätt till dagpenningsförmån enligt arbetsinkomst. Enligt 1 mom. ska minimibeloppet av arbetsinkomst som berättigar till inkomstrelaterad sjukdagpenning uppgå till 1 264 euro för att motsvara värdet år 2010 för lönekoefficienten enligt 96 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006). I 3 mom. föreskrivs att arbetsinkomstbeloppet enligt 1 mom. justeras i enlighet med 11 kap. 1 § 3 mom. Det föreslås nedan att nämnda paragraf ändras så att bestämmelser om detta finns i 4 mom. i stället för i det nuvarande 3 mom. Det föreslås att 3 mom. i denna paragraf ändras så att den föreslagna ändringen beaktas i den.  

8 kap. Sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning

9 §.Sjukdagpenning efter maximitiden. I 2 mom. föreslås en teknisk precisering som innebär att den tid den försäkrade har varit arbetslös arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån eller deltagit i service enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) eller bedrivit studier som avses i 6 kap. i den lagen ska betraktas som tid som jämställs med arbetsförhetstid. Ordalydelsen motsvarar ordalydelsen i lag 936/2012. Dessutom föreslås det att som tid som jämställs med arbetsförhetstid ska betraktas även ersättning för inkomstbortfall med stöd av bestämmelserna om rehabilitering i lagen om olycksfall i militärtjänst.  

Det föreslås vidare att i 2 mom. stryks sista meningen där det konstateras att den tid för vilken den försäkrade har fått sjukpension enligt 12 § 1 mom. i folkpensionslagen eller full invalidpension enligt arbetspensionslagarna däremot inte ska jämställas med arbetsförhetstiden. Meningen är onödig, eftersom de tider som jämställs med arbetsförhetstiden räknas upp ovan i paragrafen.  

11 kap. Beloppet av dagpenningsförmånerna

1 §.Beloppet av dagpenningsförmånerna enligt arbetsinkomst. Enligt det gällande 1 mom. är dagpenningsförmånen 70 procent av trehundradelen av en försäkrads vid beskattningen konstaterade årsarbetsinkomst, om denna inte överstiger 32 892 euro. På den överstigande delen upp till 50 606 euro är dagpenningsförmånens belopp 40 procent av trehundradelen av årsarbetsinkomsten och på den del som överstiger 50 606 euro 25 procent av trehundradelen av årsarbetsinkomsten. Inkomstgränserna i lagen motsvarar värdet på lönekoefficienten för 2010. Den lägre inkomstgränsen är 36 419 euro år 2015. Det föreslås att 1 mom. ändras så att den lägre inkomstgränsen ändras till 26 898 euro beräknat enligt lönekoefficienten för 2010, vilket motsvarar 30 000 euro år 2016. Det föreslås samtidigt att dagpenningsförmånens ersättningsgrad för det belopp som överstiger inkomstgränsen sänks. Efter reformen och till följd av den lägre inkomstgränsen är sjukdagpenningens och rehabiliteringspenningens belopp upp till 50 606 euro 35 procent av trehundradedelen av årsarbetsinkomsten i stället för 40 procent. På den del som överstiger den sistnämnda inkomstgränsen intjänas dagpenning enligt 25 procent. 

Paragrafens 1 mom. ska i enlighet med 11 kap. 12 § i sjukförsäkringslagen och 32 § i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner tillämpas även på partiell sjukdagpenning och rehabiliteringspenning. Däremot gäller den föreslagna ändringen inte specialvårdspenningen och föräldradagpenningarna. Det nuvarande 1 mom. delas så att det blir 1 och 2 mom., det nuvarande 2 mom. ändras och blir 3 mom. och det nuvarande 3 och 4 mom. blir 4 och 5 mom. Bestämmelser om föräldradagpenningens och specialvårdspenningens belopp finns i 2 mom. Enligt det ska föräldradagpenning och specialvårdspenning fastställas på samma sätt som dagpenningsförmånen enligt den gällande lagen. Föräldradagpenningen och specialvårdspenningen är 70 procent av trehundradelen av den vid beskattningen konstaterade årsarbetsinkomsten, om denna inte överstiger 32 892 euro. Den lägre inkomstgränsen ändras således inte i fråga om föräldradagpenningen och specialvårdspenningen. Föräldradagpenningens och specialvårdspenningens ersättningsgrad ändras inte heller i fråga om den överstigande delen, dvs. den fastställs på den överstigande delen upp till 50 606 euro enligt 40 procent, och på den del som överstiger 50 606 euro enligt 25 procent.  

Paragrafens 3 mom. motsvarar 2 mom. 1 punkten i den gällande paragrafen. Moderskapspenningens belopp för de 56 första vardagarna är enligt 3 mom. på samma sätt som enligt den gällande lagen 90 procent av trehundradelen av den försäkrades vid beskattningen konstaterade årsarbetsinkomst, om denna inte överstiger 50 606 euro. På den del som överstiger inkomstgränsen är moderskapspenningens belopp 32,5 procent av trehundradelen av årsarbetsinkomsten. I propositionen föreslås det dock att den förhöjda ersättningsgrad på 75 procent som betalas i 30 dagar av föräldradagpenningsperioden sänks till 70 procent. Av denna orsak ska även den föräldrapenning som betalas till modern och den föräldrapenning som betalas till fadern samt den faderskapspenning som betalas efter föräldrapenningsperioden i fortsättningen fastställas enligt huvudregeln i 2 mom., och en specialbestämmelse om dem behövs inte längre. Därför blir 1 § 2 mom. 2 och 3 punkten i den gällande lagen onödiga. 

Paragrafens nya 4 och 5 mom. motsvarar till sitt innehåll 3 och 4 mom. i den gällande lagen med den ändringen att det i dem hänvisas till 1, 2 och 3 mom. i stället för till 1 och 2 mom. Enligt momenten justeras den arbetsinkomst och de inkomstgränser enligt nämnda moment som konstaterats vid beskattningen kalenderårsvis med lönekoefficienten enligt lagen om pension för arbetstagare. 

9 §.Beloppet av faderns föräldradagpenning. Enligt det gällande 1 mom. är beloppet av faderns faderskaps- och föräldrapenning för samma barn lika stort under hela föräldradagpenningsperioden, om inte något annat följer av 1 § 2 mom. 3 punkten. I propositionen föreslås det att 1 § ändras så att den förhöjda ersättningsgrad på 75 procent som betalas i 30 dagar av föräldradagpenningsperioden sänks till 70 procent, vilket innebär att faderns föräldradagpenning för samma barn är lika stort under hela föräldradagpenningsperioden. I detta fall blir hänvisningen till specialbestämmelsen onödig och hänvisningen till 1 § 2 mom. 3 punkten i sista meningen i paragrafens 1 mom. kan strykas. Däremot har sjukförsäkringslagen vid ingången av år 2015 ändrats så att även fadern får arbeta under tiden med föräldrapenning och kan få föräldrapenningens minimibelopp. I 8 § föreskrivs om hur förvärvsarbete inverkar på föräldradagpenningen, och därför ska det i paragrafen tas in en hänvisning till 8 §.  

10 a §.Justering av moderns föräldradagpenning. Enligt den gällande paragrafen är föräldradagpenning som betalas till modern för ett och samma barn lika stor under hela föräldradagpenningsperioden, om inte något annat följer av 1 § 2 mom. 1 och 2 punkten eller 8 § 1 mom. Enligt propositionen ska det i 1 § 3 mom. föreskrivas om moderskapspenningens förhöjda belopp för de 56 första vardagarna, och det föreslås att det förhöjda belopp av moderns föräldrapenning som betalas i 30 dagar ska slopas på det sätt som beskrivs i detaljmotiveringen till 1 §. Till följd av detta ska hänvisningen till 1 § 2 mom. 1 och 2 punkten ändras till en hänvisning till 1 § 3 mom. Även hänvisningen till 8 § 1 mom. ska ändras till en hänvisning till 8 §, eftersom 8 § endast har ett moment. 

2  Ikraftträdande

De föreslagna ändringarna i sjukförsäkringslagen avses träda i kraft den 1 januari 2016. Den föreslagna ändringen i sjukdagpenningens och rehabiliteringspenningens nivå och ersättningsgrad tillämpas, om arbetsoförmågan eller rehabiliteringen har börjat den 1 januari 2016 eller senare. Den föreslagna ändringen i föräldradagpenningens nivå tillämpas, om föräldradagpenning för samma barn ska betalas första gången efter lagens ikraftträdande. 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

Lag om ändring av sjukförsäkringslagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i sjukförsäkringslagen (1224/2004) 7 kap. 1 § 3 mom., 8 kap. 9 § 2 mom. och 11 kap. 1 §, 9 § 1 mom. och 10 a §, 
sådana de lyder, 7 kap. 1 § 3 mom. i lag 678/2014, 8 kap. 9 § 2 mom. i lag 880/2015, 11 kap. 1 § i lagarna 1342/2006, 1142/2010 och 903/2012, 11 kap. 9 § 1 mom. i lag 1342/2006 samt 11 kap. 10 a § i lag 912/2007 som följer: 
7 kap. 
Allmänna förutsättningar för erhållande av dagpenningsförmåner 
1 § Rätt till dagpenningsförmån enligt arbetsinkomst 
Kläm 
Arbetsinkomstbeloppet enligt 1 mom. justeras med iakttagande av 11 kap. 1 § 4 mom. 
8 kap. 
Sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning 
9 § Sjukdagpenning efter maximitiden 
Kläm 
Med den arbetsförhetstid som avses i 1 mom. jämställs den tid för vilken den försäkrade enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner, lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar eller arbetspensionslagarna har fått rehabiliteringspenning, partiell rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning som betalas som rehabiliteringsunderstöd eller har fått ersättning för inkomstbortfall med stöd av bestämmelserna om rehabilitering i trafikförsäkringslagen, lagen om skada, ådragen i militärtjänst eller lagen om olycksfall i militärtjänst, den tid den försäkrade har varit arbetslös arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån eller deltagit i service enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) eller bedrivit studier som avses i 6 kap. i den lagen. Med arbetsförhetstid jämställs också den tid den försäkrade med stöd av 3 kap. 3 § 3 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa har varit berättigad till en förmån enligt den lagen.  
Kläm 
11 kap. 
Beloppet av dagpenningsförmånerna 
1 § Beloppet av dagpenningsförmånerna enligt arbetsinkomst 
Sjukdagpenningen är 70 procent av trehundradelen av en försäkrads vid beskattningen konstaterade årsarbetsinkomst, om denna inte överstiger 26 898 euro. På den överstigande delen upp till 50 606 euro är sjukdagpenningens belopp 35 procent av trehundradelen av årsarbetsinkomsten och på den del som överstiger 50 606 euro 25 procent av trehundradelen av årsarbetsinkomsten. 
Föräldradagpenningen och specialvårdspenningen är 70 procent av trehundradelen av en försäkrads vid beskattningen konstaterade årsarbetsinkomst, om denna inte överstiger 32 892 euro. På den överstigande delen upp till 50 606 euro är föräldradagpenningens och specialvårdspenningens belopp 40 procent av trehundradelen av årsarbetsinkomsten och på den del som överstiger 50 606 euro 25 procent av trehundradelen av årsarbetsinkomsten. 
Trots vad som föreskrivs i 2 mom. är moderskapspenningens belopp för de 56 första vardagarna 90 procent av trehundradelen av den försäkrades vid beskattningen konstaterade årsarbetsinkomst, om denna inte överstiger 50 606 euro. På den överstigande delen är moderskapspenningens belopp 32,5 procent av trehundradelen av årsarbetsinkomsten. 
Den arbetsinkomst enligt 1—3 mom. som konstaterats vid beskattningen justeras i förhållande till hur den lönekoefficient enligt 96 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare som fastställts för begynnelsetidpunkten för arbetsoförmågan eller för rätten till föräldradagpenning eller specialvårdspenning avviker från den lönekoefficient som fastställts för det föregående kalenderåret.  
De inkomstgränser som avses i 1—3 mom. justeras kalenderårsvis med lönekoefficienten enligt 96 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare. Om inkomstgränserna i samband med justeringen överstiger hela euro, lämnas den överskjutande delen obeaktad.  
9 § Beloppet av faderns föräldradagpenning 
En faders föräldradagpenningsperiod börjar den dag då föräldradagpenning för första gången betalas till honom för samma barn. Beloppet av faderskaps- och föräldrapenningen för samma barn är lika stort under hela föräldradagpenningsperioden, om inte något annat följer av 8 §. 
Kläm 
10 a § Justering av moderns föräldradagpenning 
Föräldradagpenning som betalas till modern för ett och samma barn är lika stor under hela föräldradagpenningsperioden, om inte något annat följer av 1 § 3 mom. eller 8 §. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Vad som föreskrivs i 11 kap. 1 § 1 mom. i denna lag tillämpas om arbetsoförmågan har inträtt efter ikraftträdandet av denna lag. 
Vad som föreskrivs i 11 kap. 1 § tillämpas på föräldradagpenning, om den första dagen under vilken föräldradagpenning betalas för samma barn infaller efter ikraftträdandet av denna lag. 
Den övre gräns om 26 898 euro för arbetsinkomsten som anges i 11 kap. 1 § 1 mom. motsvarar värdet år 2010 för den lönekoefficient som avses i 96 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006). 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 29 oktober 2015 
Vid förhinder för statsministern, familje- och omsorgsminister Juha Rehula 
Social- och hälsovårdsminister Hanna Mäntylä