Senast publicerat 03-11-2021 13:51

Regeringens proposition RP 125/2018 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att lagen om statsandel för kommunal basservice ändras så att statsandelsprocenten för kommunal basservice höjs med 0,03 procentenheter. Statsandelen föreslås från ingången av 2019 vara 25,37 procent och kommunernas självfinansieringsandel 74,63 procent.

Det föreslås att det i ändringen av statsandelsprocenten som tillägg beaktas 0,03 procentenheter i anknytning till fullgörandet av nya och mer omfattande åligganden så att statsandelsprocenten är 100.

Enligt förslaget ökas statsandelen för kommunal basservice i genomsnitt med 40,85 euro per invånare i enlighet med den nettominskning på 224 miljoner euro av kommunalskatten som följer av ändringarna av beskattningsgrunderna.

Nedskärningen på 497 miljoner euro till följd av konkurrenskraftsavtalet ska enligt förslaget genomföras genom att 90,69 euro per invånare dras av från statsandelen för kommunal basservice.

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2019 och avses bli behandlad i samband med den.

Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2019.

ALLMÄN MOTIVERING

1 Nuläge och bedömning av nuläget

I 1 § i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) föreskrivs det om de statsandelsåligganden för vars driftskostnader det enligt lag beviljas statsandel.

1.1.1 Beaktande av ändringar av beskattningsgrunder i statsandelarna

Åren 2003–2009 kompenserades skatteförluster i statsandelssystemet genom att statsandelsprocenten för social- och hälsovården höjdes. Kommunvis var höjningen av statsandelarna jämnstor per invånare. Åren 2010–2018 har skatteförlusterna kompenserats kommunvis genom att statsandelen för kommunal basservice har höjts med ett belopp som motsvarar skatteförlusterna. Ändringarna har alltså gjorts så att ingen kommun får ändrade inkomster till följd av ändringar av beskattningsgrunderna.

1.1.2 Tidsbegränsade minskningar och ökningar av statsandelen

I 36 § i lagen om statsandel för kommunal basservice föreskrivs om tidsbegränsade minskningar och ökningar av statsandelen. I paragrafens 1 mom. föreskrivs om det belopp som motsvarar indexhöjningen och som under 2016–2019 dras av årligen. I paragrafens 2 mom. föreskrivs om den minskning av statsandelen som konkurrenskraftsavtalet medför. Avdraget uppgår 2018 till 468 miljoner euro och det genomförs genom att 85,47 euro per invånare dras av från statsandelen för kommunal basservice.

I paragrafens 3 mom. föreskrivs om den minskning av statsandelen som hänför sig till införandet av pensionsstöd för långtidsarbetslösa. Bestämmelser om det belopp som för finansiering av systemet för antagning av studerande dras av från statsandelen för kommunal basservice finns i paragrafens 4 mom. I paragrafens 5 mom. föreskrivs om det avdrag som görs för finansiering av sjukvårdshelikopter- och läkarhelikopterverksamhet. I paragrafens 6 mom. föreskrivs om det avdrag från statsandelen som görs för finansiering av det elektroniska systemet för hantering av elev-, studerande- och examensuppgifter.

1.1.3 Statsandelsprocent och kommunens självfinansieringsandel

De kalkylerade kostnader och de bestämningsgrunder som föranleds av kommunens statsandelsåligganden fördelas på så sätt att statsandelen för de kalkylerade kostnaderna för 2018 är 25,34 procent och kommunernas självfinansieringsandel är 74,66 procent. Statsandelsprocenten anger kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna vid finansieringen av basservicen i hela landet och inte den statsandel som de enskilda kommunerna får. Den kommunala självfinansieringen per invånare är lika stor för alla kommuner. Från och med 2016 är statsandelen för nya och mer omfattande statsandelsåligganden 100 procent av de kalkylerade kostnaderna.

2 Målsättning och de viktigaste förslagen

I propositionen föreslås det att statsandelsprocenten för kommunal basservice ska höjas med 0,03 procentenheter. År 2019 föreslås kommunernas statsandelsprocent vara 25,37. På motsvarande sätt föreslås det att kommunernas självfinansieringsandel ska uppgå till 74,63 procent av de kalkylerade kostnaderna för statsandelsåligganden. I ändringen av statsandelsprocenten har fullgörandet av nya och mer omfattande åligganden beaktats så att statsandelsprocenten är 100.

Det föreslås att de ändringar som ska göras i beskattningsgrunderna i fråga om kommunalskatt 2019 ska beaktas i statsandelen för basservice. Skatteinkomsterna kommer att minska med 224 miljoner euro netto, och kommunerna ska kompenseras för detta genom att statsandelen för basservice ökas med 40,85 euro per invånare. Eftersom förändringarna i kommunalskatten varierar från kommun till kommun kommer förändringarna att jämnas ut mellan kommunerna så att ingen kommun får förändrade inkomster. Med andra ord fortsätter tidigare praxis.

Statsandelen dimensioneras med beaktande av förändringen i bestämningsfaktorerna samt övriga ändringar enligt regeringsprogrammet och planen för de offentliga finanserna, t.ex. genom att anslaget till barnskydd och hemservice för barnfamiljer ökas med 15 miljoner euro samt att anslaget till hemvård för äldre och tjänster som tillhandahålls veteraner i hemmet ökas med en miljon euro.

Till följd av konkurrenskraftsavtalet föreslås det att statsandelen ska minskas med 497 miljoner euro 2019. Avdraget ska genomföras genom att det från statsandelen för kommunal basservice dras av 90,69 euro per invånare.

Den minskning av statsandelen till kommunal basservice som motsvarar kommunernas besparingar i fråga om semesterpenningen och som görs som en del av konkurrenskraftsavtalet riktas på ett annat sätt än den minskning av kommunernas kostnader som nedskärningen av semesterpenningen föranleder. Till följd av periodiseringen av fastställandet av semesterpenningen riktas i fråga om semesterpenningen för 2017 en andel på nio månader, dvs. 75 procent, till 2016. På motsvarande sätt riktas en andel på tre månader, dvs. 25 procent, till 2019. Riktningen uppnår alltså sitt fulla belopp (en andel på 12 månader) 2017 och 2018.

Minskningen av kostnaderna till följd av besparingen i semesterpenningen påverkar statsandelarna för kommunal basservice också via en justering av kostnadsfördelningen, då minskningen delvis görs två gånger i statsandelarna. Den minskning av statsandelarna som sker via en justering av kostnadsfördelningen uppgår dock inte till samma belopp som kostnaderna, utan minskningen överensstämmer med statsandelsprocenten för respektive år. Ändringen av statsandelarna till följd av justeringen av kostnadsfördelningen görs med en fördröjning på tre år, dvs. den justering som görs 2016 påverkar statsandelarna för 2019.

Minskningen av statsandelarna till följd av justeringen av kostnadsfördelningen uppgår 2019–2022 till sammanlagt -237 miljoner euro och den fördelas så att 2019 är minskningen -59 miljoner euro, 2020 är den -79 miljoner euro, 2021 är den -80 miljoner euro och 2022 är den -20 miljoner euro.

För att den dubbla minskning av statsandelen som beror på det ovan nämnda konkurrenskraftsavtalet ska kunna beaktas föreslås det att statsandelen för kommunal basservice ska ökas. Det föreslås att ökningen ska genomföras så att det dubbla avdrag som uppkommer under 2019–2022 ska kompenseras en gång och att det ska göras 2020. Ökningen av statsandelen är sammanlagt 237 miljoner euro och det föreslås att den genomförs genom att öka statsandelen till kommunerna med 43,22 euro per invånare.

3 Propositionens konsekvenser

3.1 Ekonomiska konsekvenser

3.1.1 Lagens tillämpningsområde – nya och mer omfattande åligganden

Höjningen av statsandelsprocenten med 0,03 procentenheter hänför sig till fullgörandet av de nya och mer omfattande åliggandena så att statsandelen är 100 procent. På grund av detta har statsandelen för basservice höjts med cirka 12 miljoner euro.

3.1.2 Beaktande av ändringar av beskattningsgrunderna i statsandelen

Med anledning av de ändringar av beskattningsgrunderna som ska göras i skattelagstiftningen sjunker kommunernas intäkter av kommunalskatten med sammanlagt 224 miljoner euro. På grund av detta föreslås det att statsandelen för kommunal basservice på motsvarande sätt ökas med 40,85 euro per invånare. I beräkningarna har beskattningsuppgifterna för 2017 och skattesatsen för 2018 tillämpats. Eftersom förändringarna i kommunalskatten varierar från kommun till kommun kommer förändringarna att jämnas ut mellan kommunerna så att ingen kommun får förändrade inkomster på grund av ändringar av skattegrunderna.

3.1.3 Tidsbegränsade minskningar och ökningar av statsandelen

Den minskning av statsandelen med 497 miljoner euro som beror på konkurrenskraftsavtalet ska enligt förslaget genomföras genom att 90,69 euro per invånare dras av från statsandelen för kommunal basservice. I de kalkylerade kostnader som utgör grund för statsandelen har det gjorts en höjning som motsvarar den beräknade förändringen i kostnadsnivån 2019 (indexhöjning). Det föreslås att statsandelen minskas med 16,68 euro per invånare i anknytning till minskningen av motsvarande belopp.

Vad beträffar pensionsstödet för långtidsarbetslösa föreslås det att statsandelen ska minskas med 3,81 euro per invånare samt vad beträffar finansiering av sjukvårdshelikopter- och läkarhelikopterverksamhet att statsandelen ska minska med 4,10 euro per invånare.

Statsandelen för kommunala basservice i anslutning till ibruktagandet av incitamentsystemet för digitalisering i kommunerna minskas med 30 miljoner euro. Det föreslås att avdraget ska genomföras genom att statsandelen för kommunal basservice minskas med 5,47 euro per invånare.

För att den dubbla minskning av statsandelen som beror på konkurrenskraftsavtalet ska kunna beaktas föreslås det att statsandelen för kommunal basservice ska ökas. Det föreslås att ökningen ska genomföras så att det dubbla avdrag som uppkommer under 2019–2022 ska kompenseras en gång och att det ska göras 2022. Ökningen av statsandelen är sammanlagt 237 miljoner euro och det föreslås att den genomförs genom att statsandelen till kommunerna ökas med 43,22 euro per invånare.

3.1.4 Statsandelsprocent och kommunens självfinansieringsandel

År 2019 föreslås kommunernas statsandelsprocent vara 25,37. På motsvarande sätt föreslås det att kommunernas självfinansieringsandel ska uppgå till 74,63 procent av de kalkylerade kostnaderna för statsandelsåligganden.

Vid fördelningen av statsandelsprocenten och kommunens självfinansieringsandel beaktas höjningen av statsandelsprocenten med 0,03 procentenheter i anknytning till fullgörandet av nya och mer omfattande åligganden så att statsandelsprocenten är 100.

3.2 Konsekvenser för kommunerna

År 2019 höjs statsandelsprocenten med 0,03 procentenheter, men statsandelarna minskar med cirka 86 miljoner euro jämfört med nivån 2018. Statsandelen minskar mest på grund av justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna (213 miljoner euro) samt övergången till incitamentsystemet för digitalisering i kommunerna (30 miljoner euro). Statsandelen ökar på grund av bl.a. kompensationen för förlorade skatteinkomster (224 miljoner euro), förändringarna i invånarantal och beräkningsfaktorer (25 miljoner euro) samt ändringarna i åliggandena (16 miljoner euro).

3.3 Konsekvenser för myndigheterna

Propositionen har inga direkta konsekvenser för myndigheternas verksamhet eller organisation.

4 Beredningen av propositionen

Propositionen har beretts vid kommun- och regionförvaltningsavdelningen vid finansministeriet i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet. Förhandlingar har förts med Finlands Kommunförbund. Propositionen har behandlats i delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning.

5 Samband med andra propositioner

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2019 och avses bli behandlad i samband med den.

DETALJMOTIVERING

1 Lagförslag

35 §. Beaktande av ändringar av beskattningsgrunder i statsandelen. Det föreslås att paragrafen ändras så att statsandelen till kommunerna ökas med 40,85 euro per invånare i enlighet med den minskning av skatteinkomsterna som följer av ändringarna av beskattningsgrunderna med 224 miljoner euro netto vid beskattningen för 2019.

36 §. Tidsbegränsademinskningar och ökningar av statsandelen till kommunerna. I paragrafens 1 mom. föreskrivs om det belopp som motsvarar indexhöjningen och som under 2016–2019 dras av från statsandelen. Det föreslås att momentet ändras så att det belopp som motsvarar indexhöjningen är 16,68 euro per invånare 2019.

I paragrafens 2 mom. föreskrivs om det avdrag från statsandelen som konkurrenskraftsavtalet medför. Det föreslås att momentet ändras så att avdraget från statsandelen för basservice är 90,69 euro per invånare 2019.

I paragrafens 3 mom. föreskrivs om avdraget från statsandelen på grund av minskningen av utgifterna för pensionsstödet till långtidsarbetslösa. Det föreslås att momentet ändras så att avdraget från statsandelen för basservice är 3,81 euro per invånare 2019.

I paragrafens 4 mom. föreskrivs om det avdrag från statsandelen som görs för finansiering av systemet för antagning av studerande. Det föreslås att momentet ändras så att avdraget från statsandelen för basservice är 0,28 euro per invånare 2019.

I paragrafens 5 mom. föreskrivs om det avdrag som görs för finansiering av sjukvårdshelikopter- och läkarhelikopterverksamhet. År 2019 föreslås avdraget vara 4,10 euro per invånare.

I paragrafens 6 mom. föreskrivs om det avdrag som görs för finansiering av det elektroniska systemet för hantering av elev-, studerande- och examensuppgifter vid Utbildningsstyrelsen. År 2019 föreslås avdraget från statsandelen för basservice vara 0,05 euro per invånare.

I paragrafens 7 mom. föreslås bestämmelser om det avdrag från statsandelen som ibruktagandet av incitamentsystemet för digitalisering i kommunerna medför. År 2019 föreslås avdraget från statsandelen för basservice vara 5,47 euro per invånare.

I paragrafens 8 mom. föreslås bestämmelser om beaktande av den dubbla nedskärning av statsandelen som konkurrenskraftsavtalet medför och som ska beaktas en gång 2020. Ökningen av statsandelen för basservice är 43,22 euro per invånare 2020.

55 §. Statsandelsprocent och kommunens självfinansieringsandel. Det föreslås att paragrafens 1 mom. ändras så att kommunernas statsandelsprocent är 25,37 procent och kommunernas självfinansieringsandel är 74,63 procent 2019. Jämfört med 2018 stiger statsandelsprocenten med 0,03 procentenheter.

Vid fördelningen av statsandelsprocenten och kommunens självfinansieringsandel beaktas som tillägg 0,03 procentenheter i anknytning till fullgörandet av nya och mer omfattande åligganden så att statsandelsprocenten är 100.

2 Ikraftträdande

Lagen föreslås träda i kraft vid ingången av 2019.

3 Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

I propositionen föreslås det att statsandelsprocenten för kommunal basservice ska höjas med 0,03 procentenheter. Kommunernas statsandelar minskar dock med cirka 86 miljoner euro. Statsandelens belopp påverkas av många faktorer som medför att det antingen ökar eller minskar. De viktigaste faktorer som medför en minskning är 2019 justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna samt övergången till incitamentsystemet för digitalisering i kommunerna.

Avdraget i euro från statsandelen för kommunal basservice genomförs i huvudsak kostnadsneutralt ur kommunalekonomins synvinkel. Avdraget innebär inte att kommunerna särbehandlas så att det äventyrar iakttagandet av finansieringsprincipen. Propositionen har konsekvenser för kommunalekonomin, men den äventyrar dock inte kommunens i 121 § i grundlagen skyddade beskattningsrätt och rätt att bestämma om sin egen ekonomi.

Med stöd av vad som anförts ovan anser regeringen att lagförslaget kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning.

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag:

Lagförslag

Lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) 35 och 36 § samt 55 § 1 mom., sådana de lyder i lag 1126/2017, som följer:

35 § Beaktande av ändringar av beskattningsgrunder i statsandelen

Statsandelen till kommunerna ökas med 40,85 euro per invånare i enlighet med den minskning av skatteinkomsterna som följer av ändringarna av beskattningsgrunderna vid beskattningen för 2019.

Om kommunens skatteinkomster minskar med mer än 40,85 euro per invånare efter den ökning av statsandelen som avses i 1 mom., ökas statsandelen för kommunal basservice med det belopp som fås när 40,85 euro per invånare dras av från minskningen av skatteinkomsterna per invånare. Om kommunens skatteinkomster minskar med mindre än 40,85 euro per invånare, minskas kommunens statsandel med det belopp som fås när minskningen av kommunens skatteinkomster per invånare dras av från 40,85 euro. De sammanlagda årliga ökningarna och minskningarna av statsandelen ska vara lika stora på riksnivå. När ändringen av statsandelen för kommunal basservice beräknas tillämpas beskattningsuppgifterna för 2017, skattesatsen för 2018 och invånarantalet vid årsskiftet 2017/2018.

36 § Tidsbegränsade minskningar och ökningar av statsandelen till kommunerna

Under 2016–2019 dras från statsandelen för kommunal basservice årligen av ett belopp som motsvarar indexhöjningen. År 2019 är det beloppet 16,68 euro per invånare.

År 2019 dras från statsandelen för kommunal basservice av 90,69 euro per invånare i anknytning till de besparingar som konkurrenskraftsavtalet medför för kommunerna.

År 2019 dras från statsandelen för kommunal basservice av 3,81 euro per invånare för minskningen av utgifterna för pensionsstödet till långtidsarbetslösa.

År 2019 dras från statsandelen för kommunal basservice av 0,28 euro per invånare för finansiering av systemet för antagning av studerande.

År 2019 dras från statsandelen för kommunal basservice av 4,10 euro per invånare för finansiering av sjukvårdshelikopter- och läkarhelikopterverksamhet.

År 2019 dras från statsandelen för kommunal basservice av 0,05 euro per invånare för finansiering av det elektroniska systemet för hantering av elev-, studerande- och examensuppgifter.

År 2019 dras från statsandelen för kommunal basservice av 5,47 euro per invånare i anknytning till ibruktagandet av incitamentsystemet för digitalisering i kommunerna.

År 2020 ökas statsandelen för kommunal basservice med 43,22 euro per invånare i anknytning till beaktandet av det dubbla avdrag som konkurrenskraftsavtalet medför.

55 § Statsandelsprocent och kommunens självfinansieringsandel

Kommunens kalkylerade kostnader enligt 6—13 § fördelas på så sätt att kommunernas statsandel är 25,37 procent (statsandelsprocent) och kommunernas självfinansieringsandel 74,63 procent.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Helsingfors den 14 september 2018

Statsminister Juha Sipilä

Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen

Kakinställningar

RP 125/2018 rd // <![CDATA[ _spBodyOnLoadFunctionNames.push("setupPageDescriptionCallout"); // ]]>