1
Bakgrund och beredning
1.1
Bakgrund
Statens regionförvaltning har i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering reformerats från ingången av 2026. Detta har inneburit att tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifterna koncentrerats till en ny sektorsövergripande myndighet som övertagit de uppgifter som regionförvaltningsverken och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården skött, samt de relevanta uppgifterna inom NTM-centralernas ansvarsområden för miljö. Det nya ämbetsverket har riksomfattande behörighet. Ämbetsverket heter Tillstånds- och tillsynsverket. Samtidigt inrättades nya, regionala livskraftscentraler.
Finansministeriet har berett regeringens proposition med förslag till lagstiftning om en reform av statens regionförvaltning. Riksdagen antog propositionen den 18 juni 2025. Lagen om Tillstånds- och tillsynsverket (530/2025) innehåller bestämmelser om verkets organisation, ledning, resultatstyrning och organiseringen av förvaltningen. Propositionens syfte är att lätta upp förvaltningsstrukturen så att regionförvaltningen funktionellt och med avseende på ansvarsfördelningen utgör en klarare helhet än nu och så att dess verksamhet är samhälleligt mer verkningsfull och kostnadseffektiv än i nuläget. I och med reformen av statens regionförvaltning får ledningen för ämbetsverket, särskilt avdelningscheferna, i uppgift att utarbeta riksomfattande behandlingsprocesser för verket, som kan antas påskynda behandlingen av ärenden.
Det är en omfattande helhet som inneburit ändringar i närapå 290 lagar. Lagarna trädde huvudsakligen i kraft den 1 januari 2026.
I ovannämnda proposition föreslogs det också att 4 § 2 mom., 7 § 1 mom. samt 9 och 15 § i idrottslagen ändras. Ändringarna i 4 § 2 mom. samt 9 och 15 § gäller namnändringar på ämbetsverk och ändringar av statens regionala uppgifter inom idrotten till följd av reformen av regionförvaltningen. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2026. I 7 § i idrottslagen föreskrivs om regionala idrottsråd. I paragrafens 1 mom. har regionförvaltningsverken ändrats till Tillstånds- och tillsynsverket. Efter ändringen ska det vid Tillstånds- och tillsynsverket som sakkunnigorgan finnas ett regionalt idrottsråd som tillsätts av landskapsförbundet. Närmare bestämmelser om de regionala idrottsråden finns i statsrådets förordning om främjande av idrott (550/2015).
Undervisnings- och kulturministeriet anser att situationen i fråga om de regionala idrottsråden har förändrats väsentligt i förhållande till det nya Tillstånds- och tillsynsverket. Tillstånds- och tillsynsverket är ett nytt centralt ämbetsverk vars styrningsstruktur förändrats jämfört med den tidigare styrningen som sköttes av regionförvaltningsverken. För det nya ämbetsverket är det är inte nödvändigt att inrätta ett enda regionalt, dvs. riksomfattande idrottsråd, eftersom statens idrottsråd, som det redan föreskrivs om i 6 § i idrottslagen, är ett sakkunnigorgan vid undervisnings- och kulturministeriet. Det är inte heller nödvändigt att inrätta flera regionala idrottsråd vid det nya ämbetsverket, eftersom det är ett riksomfattande ämbetsverk och saknar regionala strukturer. På grund av det som anförts ovan föreslås att 7 § i idrottslagen upphävs.
1.2
Beredning
Propositionen har beretts vid undervisnings- och kulturministeriet. Begäran om utlåtande om utkastet till proposition sändes den 1 oktober 2025 till statens idrottsråd, regionförvaltningsverken, landskapsförbunden, Suomen Liikunnan alueet ry, Finlands Olympiska kommitté, Finlands Paralympiska kommitté och finansministeriet.
Beredningsunderlaget till propositionen finns i den offentliga tjänsten på https://valtioneuvosto.fi/sv/projekt/ med identifieringskoden OKM054:00/2025. Remissvaren behandlas i avsnitt 6.
2
Nuläge och bedömning av nuläget
Lagens syfte och definitioner
Den gällande idrottslagen (390/2015) trädde i kraft den 1 maj 2015. Lagen innehåller bestämmelser om statens och kommunernas uppgifter i syfte att främja idrottsverksamheten samt om statens idrottsråd, regionala idrottsråd, statsandel till kommunens idrottsverksamhet, finansiering av regionförvaltningens idrottsverksamhet samt statsbidrag till organisationer som främjar idrott, statsunderstöd för idrottsanläggningar samt beviljande av statsunderstöd för andra ändamål som främjar idrotten och om de allmänna grunderna för dem.
Statens ansvar
I 4 § i idrottslagen finns bestämmelser om statens ansvar för främjandet av idrott. Enligt paragrafen svarar undervisnings- och kulturministeriet för den allmänna ledningen, samordningen och utvecklingen av idrottspolitiken samt för att allmänna förutsättningar för idrott skapas inom statsförvaltningen.
Enligt 4 § 2 mom., som trädde i kraft vid ingången av 2026, svarar Tillstånds- och tillsynsverket för statsförvaltningens regionala uppgifter inom idrotten. Närmare bestämmelser om dess uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.
Enligt 3 mom. ska staten vid skötseln av sina uppgifter vid behov samarbeta med kommunerna, landskapen, medborgarorganisationerna och andra aktörer inom idrottssektorn.
Regionalt idrottsråd
Enligt 7 § i idrottslagen finns vid Tillstånds- och tillsynsverket som sakkunnigorgan ett regionalt idrottsråd som tillsätts av landskapsförbundet. Bestämmelser om tillsättande av regionala idrottsråd, deras mandatperiod och sammansättning finns i 5 § i idrottsförordningen och bestämmelser om rådets uppgifter i 6 § i den förordningen.
De regionala idrottsnämnderna och idrottsråden har funnits inom regionförvaltningsverkens område (först under länsstyrelserna) i över 70 år. Idrottsrådens verksamhetsmiljö och organisation har förändrats flera gånger under årens lopp. Fram till utgången av 2025 har det funnits det sex regionala idrottsråd, vars medlemmar var sakkunniga på regional nivå inom statsförvaltningen.
I 6 § i idrottsförordningen föreskrivs det om fyra uppgifter som ankommer på det regionala idrottsrådet. I praktiken har uppgiften att ”lämna utlåtanden till regionförvaltningsverket om förslag till finansieringsplaner för anläggningsprojekt som gäller idrottsanläggningar och det understöd som ska beviljas för anläggningskostnaderna” regelbundet ombesörjts varje år. För idrottsråden har den uppgiften arbetsmässigt tagit mest tid i anspråk (80 procent). I den ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) som trädde i kraft vid ingången av 2025 upphävdes 42 §, där det föreskrevs om en finansieringsplan för anläggningsprojekt. Från och med 2025 utarbetas ingen finansieringsplan, vilket innebär att de regionala idrottsrådens uppgift att ge utlåtanden om den fallit bort.
Tillstånds- och tillsynsverket är ett riksomfattande ämbetsverk med riksomfattande behörighet där de ”funktionella riksomfattande enheternas uppgifter ska basera sig på substantiella riksomfattande och enhetliga uppgiftshelheter.” I sättet ämbetsverket är organiserat på går det i princip inte att identifiera något regionalt perspektiv. Internt kan arbetsfördelningen göras så att uppgifterna fördelas i enlighet med var de resurser och den sakkunskap som behövs för att behandla ett visst ärende konkret finns.
Uppgifterna inom idrottsväsendet vid regionsförvaltningsverken uppgick till ca 13 årsverken (årsv). Dessa uppgifter överfördes fr.o.m. den 1 januari 2026 till det nya Tillstånds- och tillsynsverket. Inbesparingsbesluten i fråga om statsfinanserna som gäller Tillstånds- och tillsynsverket fram till 2027 uppgår till sammanlagt omkring 10 procent. Det är varken ändamålsenligt eller resurssmart att upprätthålla de regionala idrottsråden inom ramen för det riksomfattande ämbetsverkets struktur. Tjänsteinnehavarnas verksamhet styrs av likställdhetsprincipen, som likaledes ligger till grund för de beslut som fattas på statsrådsnivå. Det nya ämbetsverket kan i fråga om samtliga statsunderstöd, inklusive understöd för byggandet av idrottsanläggningar, beakta regionala utgångspunkter, eftersom den regionala sakkunskapen kvarstår vid det nya ämbetsverket. Skötseln av uppgiften kräver alltså inte i sig utlåtanden av ett sakkunnigorgan. Andra statsunderstödsärenden har det inte heller hittills haft något remissförfarande.
Tillstånds- och tillsynsverket är ett nytt centralt ämbetsverk vars styrningsstruktur förändras jämfört med den tidigare styrningen som sköttes av regionförvaltningsverken. Reformen innebär en möjlighet att bygga upp en fungerande idrottsförvaltning på ett nytt sätt, till exempel i fråga om arbetsfördelningen mellan ministeriet och det nya ämbetsverket när det gäller de uppgifter som handlar om statsunderstöd.
Den regionala verksamheten inom vissa andra av undervisnings- och kulturministeriets verksamhetsområden
När lagstiftningen om regionförvaltningen förnyades och lagen om länsstyrelserna trädde i kraft 1997, indrogs länsungdomsnämnderna som lagstadgade nämnder. Enligt motiveringen ligger huvudansvaret inom detta område numera huvudsakligen på kommunerna, och därför är det inte längre motiverat med ett separat nämndsystem som fattar myndighetsbeslut. I samband med reformen av regionförvaltningen under statsminister Matti Vanhanens andra regering (den s.k. ALKU-reformen) överfördes biblioteks-, idrotts- och ungdomsväsendets uppgifter inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde till de närings-, trafik- och miljöcentraler (NTM) som grundades den 1 januari 2010. Uppgifterna överfördes senare den 1 januari 2014 till de nuvarande regionförvaltningsverken, och från den 1 januari 2026 svarar Tillstånds- och tillsynsverket för dessa uppgifter.
Lagen om Konst- och kulturmyndigheten trädde i kraft den 1 januari 2026. Genom den lagen upphävdes lagen om Centret för konstfrämjande. Enligt regeringens proposition (RP 31/2025 rd) föreslås att det nya konst- och kulturrådet ska ersätta bland annat de nuvarande regionala konstkommissionerna, som för närvarande är 13 till antalet. Enligt lagen upphör de regionala konstkommissionernas mandatperioder den 30 juni 2026. Behovet av en reform baserar sig framför allt på arbetsmängden vid de nuvarande kommissionerna och hur den fördelas, behovet av flexibla strukturer samt hanteringen av jävssituationer.
På ovannämnda grunder ligger den föreslagna nedläggningen av de regionala idrottsråden i linje med indragningen av regionala organ på områden som kan jämföras med idrottsväsendet.
Övrig lagstiftning
Lagen om Tillstånds- och tillsynsverket trädde i kraft den 1 januari 2026. Enligt 1 § i den lagen finns för skötseln av särskilt föreskrivna tillstånds-, tillsyns-, registrerings-, verkställighets- och styrningsuppgifter och för bevakning av allmänintresset det statliga Tillstånds- och tillsynsverket, nedan verket. Verket är en rikstäckande och sektorsövergripande myndighet som hör till statens centralförvaltning och som genom växelverkan i regionerna ska trygga de grundläggande fri- och rättigheterna och rättssäkerheten. Verket arbetar kundorienterat och tväradministrativt och utnyttjar multiprofessionell sakkunskap i arbetet. Verket hör till finansministeriets förvaltningsområde.
Bland de uppgifter som enligt särskilda bestämmelser ankommer på verket anges i 3 § 1 mom. 2 punkten idrott som en sådan uppgift.
I 4 § i den lagen fastställs verkets organisation. Enligt den paragrafen är verket för skötseln av sina uppgifter indelat i avdelningar. Vid verket kan det också finnas verksamhetsenheter som inte hör till någon avdelning. Avdelningarna och de verksamhetsenheter som inte hör till någon avdelning kan ha funktionella och regionala enheter enligt vad som bestäms i deras arbetsordning. Enligt den paragrafens 2 mom. 2 punkten sköter avdelningen för småbarnspedagogik, utbildning och kultur uppgifter enligt 3 § 1 mom. 2 punkten.
6
Remissvar
Begäran om utlåtande om utkastet till proposition sändes den 1 oktober 2025 till statens idrottsråd, regionförvaltningsverken, landskapsförbunden, Suomen Liikunnan alueet ry, Finlands Olympiska kommitté, Finlands Paralympiska kommitté och finansministeriet, dvs. till sammanlagt 24 remissinstanser. Beredningsunderlaget till propositionen finns i den offentliga tjänsten på https://valtioneuvosto.fi/sv/projekt/ med identifieringskoden OKM054:00/2025.
Sammanlagt 13 remissinstanser lämnade yttranden om utkastet till proposition inom utsatt tid, dvs. till den 6 november 2025. Ett utlåtande inkom efter tidsfristen. I begäran om utlåtande ombads mottagarna besvara följande frågor:
1. Vilka kommentarer och iakttagelser har ni angående förslaget?
2. Hur skulle ni genomföra delaktigheten på regional nivå inom ramen för den nya ämbetsverksstrukturen/den nya verksamhetsmodellen?
Förslaget vann inte understöd hos vare sig statens idrottsråd, Päijänne-Tavastlands förbund, Suomen Liikunnan Alueet ry, regionala idrottsorganisationer eller Kajanalands förbund.
Regionförvaltningsförbunden och Nylands förbund understödde förslaget.
Södra Österbottens förbund, Norra Österbottens förbund, Egentliga Finlands förbund, Södra Karelens förbund, Savolax landskapsförbund, Mellersta Österbottens förbund och Lapplands förbund ansåg att det regionala kunnandet eventuellt försämras utan nya strukturer för det, men motsatte sig inte direkt förslaget.
Enligt remissvaren kan delaktigheten på regional nivå eventuellt genomföras inom ramen för den nya ämbetsverksstrukturen genom att begära utlåtanden om understöd som beviljas för anläggningskostnaderna i fråga om idrottsanläggningar och/eller om statsunderstöd, grunda aktiva sakkunnignätverk/samarbetsmekanismer, utveckla de regionala idrottsrådens verksamhet i riktning mot mer omfattande organ för ärenden som gäller fysisk aktivitet, idrott och motion samt genom att i fortsättningen utöka den regionala representationen inom statens idrottsråd.
Motiveringen till propositionen har preciserats genom att beakta de synpunkter som framgått av remissvaren. Därtill har man beslutat att utifrån remissvaren företa ändringar i statsrådets förordning om främjande av idrott. De föreslagna ändringarna motiveras närmare i avsnitt 5.