Allmän motivering

Av de orsaker som nämns i propositionen och på grundval av erhållen utredning finner utskottet förslaget behövligt och lämpligt. Utskottet tillstyrker det andra och tredje lagförslaget i propositionen utan ändringar och det första lagförslaget med följande anmärkningar och ändringsförslag.

Utskottet finner det positivt att reformen av förvaltningen vid Folkpensionsanstalten nu har kommit så långt att regeringen har förelagt riksdagen en proposition med förslag till en förvaltningsreform. Senast utskottet kommenterade frågan var i ett utlåtande 1999 (ShUB 3/1999 rd). Utskottet påpekade då att det brådskar med ett förtydligande av den interna förvaltningen vid Folkpensionsanstalten. Bestämmelserna om Folkpensionsanstaltens förvaltning samlas nu på ett och samma ställe, medan de tidigare ingick i ett flertal lagar och förordningar. Propositionen förenklar och förtydligar således också i teknisk mening bestämmelserna om förvaltningen av Folkpensionsanstalten.

När reformen av Folkpensionsanstaltens förvaltning har genomförts och de administrativa bestämmelserna därmed avskilts från lagarna om förmånerna har det uppstått förutsättningar för att göra förmånslagstiftningen klarare och lättare att förstå. De lagar som reglerar den sociala trygghet som verkställs av Folkpensionsanstalten är splittrade och komplicerade och innehåller en lång rad hänvisningsbestämmelser. Detta uppfyller inte de befogade kraven på en tydlig lagstiftning. I detta sammanhang hänvisar utskottet till sina tidigare ståndpunker (ShUB 12/1998 rd) beträffande behovet att samordna lagstiftningen om den sociala trygghet som Folkpensionsanstalten handlägger, särskilt när det gäller procedurerna för anhållan, hantering och beslut beträffande sociala förmåner. Beredningen av en samordnad lag för verkställigheten av sociala förmåner måste snabbt slutföras och en proposition lämnas till riksdagen, understryker utskottet.

När den nya grundlagen infördes ställdes Folkpensionsanstalten utanför den interna myndighetsstrukturen inom statsförvaltning och underställdes riksdagen, framhåller utskottet. I lagförslaget betecknas Folkpensionsanstalten som en självständig offentligrättslig inrättning. Folkpensionsanstaltens ställning ändras inte genom reformen.

Folkpensionsanstaltens uppgifter

Folkpensionsanstaltens uppgifter när det gäller den sociala tryggheten bestäms i olika lagar om sociala förmåner. I 2 § finns uppgifterna inskrivna och utskottet uppmärksammar särskilt att Folkpensionsanstalten skall informera om förmånerna. Lagstiftningen om den sociala tryggheten är ohjälpligen alltid i viss mån invecklad. Trots den komplicerade lagstiftningen har medborgarna rätt att få adekvat och riktig information om sociala förmåner för att de skall kunna utnyttja de rättigheter som de enligt förmånslagarna har. Sett i det perspektivet är den informationsverksamhet som den verkställande myndigheten bedriver mycket viktig.

Den verkställande myndigheten får dessutom mycket information om hur lagstiftningen fungerar och vilka konsekvenser den har. Därför är de i 2 § inskrivna uppgifterna att bedriva forskning och lägga fram förslag till utvecklande av lagstiftningen inom sitt verksamhetsområde av mycket stor betydelse.

Fullmäktiges uppgifter

Enligt propositionen har styrelsen en generell befogenhet att handha ärenden som ingår i Folkpensionsanstaltens kompetensområde. Styrelsen skall leda och övervaka Folkpensionsanstaltens verksamhet. Styrelsen kan delegera uppgifter som ingår i dess kompetens till generaldirektören, direktörerna eller tjänstemännen. Dessutom hör det till styrelsen att närmare besluta om direktörernas åtaganden. Den föreslagna lagen har relativt allmänna bestämmelser om den interna organisationen. Närmare bestämmelser om förvaltningen och handläggningen av ärenden ingår i arbetsordningen. Den föreskriver om den interna organisationen, ansvarsfördelningen och befogenheterna, den lägger fast generaldirektörens och direktörernas uppgifter och arbetsfördelningen mellan dem samt anger omfattningen och innehållet för befogenheter som delegeras. Arbetsordningen slår också fast föredragningen vid styrelsesammanträdena. Utskottet finner det ändamålsenligt att direktörerna i arbetsordningen tillförsäkras rätt att närvara och föredraga sina ärenden vid styrelsens sammanträden. Arbetsordningen har på många sätt kopplingar till förvaltningen och utskottet finner det därför motiverat att den inte fastställs av styrelsen utan av fullmäktige. Utskottet föreslår därför ändringar i 5 och 7 §.

I lagen slås det uttryckligen fast att fullmäktige i sitt övervakningsåtagande skall ta hänsyn till kvaliteten på Folkpensionsanstaltens service och tillgången till den. Fullmäktigeledamöterna kan på eget initiativ yttra sig till styrelsen om frågor som ingår i övervakningsuppdraget. Utskottet anser det motiverat att också styrelsen begär utlåtande av fullmäktige i frågor som ingår i fullmäktiges övervakningsuppgift. Beslut om till exempel förbättringar i servicenätverket gäller i allra högsta grad kvaliteten på och tillgången till Folkpensionsanstaltens tjänster, påpekar utskottet.

Styrelsen

Enligt 6 § skall styrelseledamöterna förordnas med hänsyn till deras sakkunskaper i systemen för social trygghet, ledning, förvaltning och i ekonomi och placeringsverksamhet. Utskottet påpekar att styrelsesammansättningen bör ge uttryck för olika typer av utbildning, kompetens, bakgrund och erfarenhet. Stor kompetens men också engagemang i styrelsearbetet är viktiga kriterier när ledamöter väljs. Med tanke på att styrelsen kommer att ha en allmän befogenhet att leda Folkpensionsanstalten är det viktigt att ledamöterna får faktiska möjligheter att fördjupa sig i uppgiften.

Huvudregeln är att styrelseledamöterna kommer utifrån. Utskottet finner det motiverat att ordföranden och vice ordföranden väljs bland de utomstående styrelseledamöterna och understryker att varken generaldirektören eller generaldirektörens ställföreträdare bör utnämnas till ordförande eller vice ordförande i styrelsen. Vidare anser utskottet att det faktum att Folkpensionsanstalten inte är direkt underställd styrningen och övervakningen inom ramen för den regerings- och ministeriebundna myndighetsapparaten talar för att varken en minister eller en företrädare för ett ministerium skall kunna väljas till ordförande eller vice ordförande.

Med hänvisning till utlåtandet från grundlagsutskottet påpekar social- och hälsovårdsuskottet att styrelsen måste vara sammansatt med hänsyn till kraven i jämställdhetslagen. Det betyder att ministeriet och intresseorganisationerna måste utse både kvinnliga och manliga ledamöter i styrelsen för att likställdhet för kvinnor och män skall kunna genomföras i styrelsens sammansättning.

Delegationen

Enligt lagförslaget får Folkpensionsanstalten ett nytt organ, en delegation för Folkpensionsanstalten. Myndigheter, samfund och intresseorganisation skall vara företrädda i delegationen. Den skall värna servicetagarperspektivet. Utskottet anser att delegationen skall vara obligatorisk eftersom den är ny och har till uppgift att bevaka medborgarperspektivet och främja samarbete. Utskottet föreslår en härtill syftande ändring i 11 §.

Övriga synpunkter

Utskottet framhåller att den föreslagna förvaltningsreformen möjliggör en mer flexibel utveckling av den interna förvaltningen inom Folkpensionsanstalten. Det är viktigt att genomförandet av reformen kan resultera i en förvaltning som sätter öppenhet, flexibilitet och samarbete i centrum. Det är angeläget att dels organen förbättrar sitt samarbete med varandra, dels att också det förvaltningsinterna samarbetet förbättras. Öppenhet i informationsverksamheten spelar en viktig roll i detta sammanhang.

Enligt 21 § skall Folkpensionsanstalten följa bestämmelserna om statliga myndigheters språk i språklagen. Bestämmelsen är motiverad och betyder att var och en i sin kommunikation med Folkpensionsanstalten har rätt att använda sitt modersmål, finska eller svenska. Bestämmelsen stämmer överens med rådande praxis. Med avseende på kundservicen är det enligt utskottet viktigt att säkerställa att Folkpensionsanstalten också i framtiden kan tillhandahålla åtminstone den språkliga service som nu är tillgänglig.

Utskottet noterar att det utkast till förordning som är bifogat lagförslaget kräver högre högskoleexamen av generaldirektören och direktörerna. De skärpta kvalifikationskraven betyder samtidigt att direktörskollegiet i framtiden kommer att ha bättre kunskaper i det andra inhemska språket. Enligt utkastet till förordning skall en av direktörernas dessutom ha fullständiga kunskaper i svenska. Enligt vad utskottet har erfarit är det inte meningen att Folkpensionsanstaltens verksamheter skall ordnas utifrån språkliga premisser men tillgång till service på modersmålet är viktigt på alla nivåer. Det vore i själva verket befogat att ytterligare utreda om språkkravet i förordningen är nödvändigt eller inte.

Utskottet påpekar att Folkpensionsanstalten kan behöva lägga upp en budget inom ramen för verksamhets- och ekonomiplanen. Folkpensionsanstalten är skyldig att årligen lämna in en uträkning till social- och hälsovårdsministeriet över statens andel det följande året av kostnaderna för den sociala trygghet som Folkpensionsanstalten har hand om. Kalkylen sänds också till övriga behöriga ministerier för att användas när statsbudgeten för året därpå bereds. Styrelsen godkänner årligen en verksamhets- och ekonomiplan för Folkpensionsanstalten. Den innehåller uppskattningar av kostnaderna för förmåner, omkostnaderna och inkomsterna för de närmaste fyra åren och en detaljerad ekonomiplan för det kommande året. Utskottet finner det viktigt att Folkpensionsanstalten årligen också fastställer en långsiktig ekonomiplan. Enligt utskottet vore det dock viktigt att Folkpensionsanstalten, social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet tillsammans utreder om den ekonomiska planeringen mer bör gå i den riktningen att Folkpensionsanstalten utöver kalkylen och verksamhets- och ekonomiplanen också får en mer detaljerad och heltäckande ekonomiplan/budget för ett år i sänder. Den skulle behandlas av styrelsen.

Grundlagsutskottet förutsatte att personalens rättsliga ställning ges en lagfäst grund i samband med behandlingen av propositionen. I överensstämmelse med utlåtandet från grundlagsutskottet föreslår social- och hälsovårdsutskottet att bestämmelser om detta tas in i lagen som en ny 11 §.