Pääministeri  Anneli  Jäätteenmäki

Herra puhemies! Uusi hallitus tuo nyt ohjelmansa tiedonannon muodossa eduskunnan käsiteltäväksi. Näin toteutamme viimeisen vaiheen uuden perustuslain mukaisessa hallituksen muodostamisprosessissa.

Neuvottelut alkoivat vaalien jälkeen täällä eduskunnassa, ja ne käytiin loppuun asti eduskunnan johdolla. Tunnusteluvaiheen jälkeen kolme puoluetta jatkoi neuvotteluja, jotka johtivat ripeästi sopimukseen uuden hallituksen ohjelmasta ja kokoonpanosta. Eduskunta valitsi viikko sitten pääministerin, ja presidentti nimitti sen jälkeen hallituksen viime torstaina. Nyt alkavan tiedonantokeskustelun jälkeen eduskunta päättää uuden hallituksen luottamuksesta.

Uuden hallituksen tehtävä on kiteytetty sen ohjelman otsikossa: työllä, yrittämisellä ja yhteisvastuulla uuteen nousuun. Voimme säilyttää hyvinvointiyhteiskunnan ja vahvistaa sitä vain kannustamalla työntekoa ja yrittämistä. Aikaa uudistusten toteuttamiseen on hyvin rajallisesti, sillä työllisyysaste on saatava selvään nousuun ennen kuin suuret ikäluokat alkavat siirtyä eläkkeelle.

Den nya regeringens uppgift har sammanfattats i rubriken för programmet: nytt uppsving genom arbete, företagsamhet och gemensamt ansvar. Vi kan bibehålla och stärka välfärdssamhället bara genom att uppmuntra till arbete och företagsamhet. Tiden för genomförandet av reformer är mycket begränsad, därför att sysselsättningsgraden måste börja förbättras klart innan de stora åldersklasserna börjar gå i pension.

Hallituksen päätavoitteena on kehittää hyvinvointiyhteiskuntaa. Se edellyttää työllisyyden parantamista, työttömyyden vähentämistä, peruspalvelujen ja toimeentuloturvan vahvistamista sekä alueellisen kehityksen tasapainottamista.

Hallituksen ohjelma on varsin pitkä ja yksityiskohtainen. Siksi keskityn tässä esittelypuheenvuorossa vain päälinjoihin. Keskustelun kuluessa hallituksen ministerit voivat selvittää hallitusohjelman linjauksia tarkemmin omilta vastuualueiltaan.

Herra puhemies! Ulko- ja turvallisuuspolitiikassa hallitusohjelma edustaa jatkuvuutta. Suomen politiikka perustuu sotilaalliseen liittoutumattomuuteen ja uskottavaan maanpuolustukseen. Hallitus arvioi Suomen ulko- ja turvallisuuspolitiikan kokonaisuutta laajemmin vuonna 2004 valmistuvassa turvallisuus- ja puolustuspoliittisessa selonteossa.

Hallitus sitoutuu kasvattamaan kehitysyhteistyömäärärahoja tavoitteena nostaa niiden osuus 0,7 prosenttiin bruttokansantuotteesta vuoteen 2010 mennessä. Kehitysyhteistyössä painotetaan köyhyyden vähentämistä, tasa-arvoa ja koulutusta. Kansainvälisessä ympäristöpolitiikassa ensisijaisena tavoitteenamme on Kioton sopimuksen kansainvälinen voimaansaattaminen.

Hallitus haluaa kehittää Euroopan unionia sekä jäsenvaltioiden että kansalaisten yhteisönä. Suhtaudumme myönteisesti EU:n laajentumiseen edelleen uusilla jäsenillä. Samalla haluamme parantaa laajentuvan unionin päätöksentekoa sekä selkeyttää sen sopimusperustaa EU:n tulevaisuuskonventin työn pohjalta. Tuemme selkeän ja sitovan perusasiakirjan hyväksymistä unionin uudeksi perussopimukseksi.

Laajentuvan unionin toimintakyvyn turvaaminen edellyttää hallituksen mielestä määräenemmistöön perustuvan päätöksenteon lisäämistä ja toimielinten välisen yhteistyön selkeyttämistä siten, että toimielinten välistä vallan tasapainoa kunnioitetaan.

Hallitus pitää myös tärkeänä unionin yhteisen ulko- ja turvallisuuspolitiikan vahvistamista kaikkia jäsenmaita yhdistävien arvojen ja periaatteiden pohjalta. Tuemme unionin yhteisen turvallisuus- ja puolustuspolitiikan kehittämistä painottaen kaikille jäsenmaille yhteisiä sotilaallisen ja siviilikriisinhallinnan tavoitteita.

Herra puhemies! Talouspolitiikassa hallituksen tärkein tavoite on työllisyyden lisääminen vähintään 100 000 hengellä vaalikauden loppuun mennessä. Tähtäämme työttömyyden alentamiseen ja työllisyyden parantamiseen niin, että vuosikymmenen vaihteessa 75 prosenttia työikäisistä olisi töissä. (Ed. Sasi: Miksi vähemmän kuin edellinen hallitus?)

Det viktigaste målet för regeringens ekonomiska politik är att före valperiodens slut öka sysselsättningen med minst 100 000 personer. Vi siktar på att sänka arbetslösheten och förbättra sysselsättningen så, att 75 procent av dem som är i arbetsför ålder har arbete vid decennieskiftet.

Myönnämme tavoitteet hyvin vaativiksi, (Ed. Zyskowicz: Eivät ole kovin vaativat! Vähemmän kuin edellisellä hallituksella!) koska maailmantalouden kasvunäkymät ovat tavanomaista heikommat ja epävarmat useaksi vuodeksi eteenpäin. Omakin kasvumme on tällä hetkellä varsin hidasta. Työllisyystavoitteen saavuttaminen edellyttää vahvaa talouskasvua koko vaalikauden ajan. Se vaatii sekä hintakilpailukyvyn säilyttämistä että reaalisen kilpailukyvyn vahvistamista.

Hallituksen talouspolitiikka perustuu osaamisen, yrittäjyyden ja muiden kasvun edellytysten vahvistamiseen. Panostamme tutkimukseen ja tuotekehitykseen, väestön koulutustason kohottamiseen ja julkisen sektorin tuottavuuden kohottamiseen. Haluamme myös jatkaa tulopoliittista yhteistyötä vakaan talous- ja ansiokehityksen tukemiseksi.

Hallitus toteuttaa vaalikauden mittaisen toimenpideohjelman yrittäjyyden, kasvun ja työllisyyden tukemiseksi sekä työttömyyden vähentämiseksi. Tähän toimenpidekokonaisuuteen kuuluvat koulutuspolitiikka, tutkimus ja tuotekehitys sekä muut kasvupanostukset, veropolitiikka, tuki tulopoliittisten ratkaisujen synnylle ja työvoimapolitiikan uudistus. Lisäksi toteutetaan kaksi hallinnonrajat ylittävää politiikkaohjelmaa: työllisyys- ja yrittäjyysohjelma.

Myös veroratkaisuissa tähdätään ennen muuta työllisyyden parantamiseen ja yrittäjyyden edistämiseen. Työhön kohdistuvaa verotusta kevennetään. Ansiotulon veronkevennyksissä painotetaan työllisyyssyistä pieni- ja keskituloisia. Arvioimme, että veroperusteita voidaan keventää runsaat 1,1 miljardia euroa verraten vaatimattomankin kasvun oloissa. Nämä veronkevennykset toteutetaan etupainotteisesti. Vaalikauden puolivälissä arvioidaan mahdollisuudet suurempiin veronkevennyksiin.

Hallitus pyrkii lisäämään matalapalkkaisen työn kysyntää välillisten työvoimakustannusten kevennyksillä. Tavoitteena on uudistuksen nopea valmistelu niin, että järjestelmä voitaisiin ottaa käyttöön ensi vuoden aikana.

Myös pääoma- ja yritysverotusta kehitetään työllisyyden ja Suomen kilpailukyvyn turvaamiseksi. Hallitusohjelma on kirjoitettu näiltä osin mahdollisimman täsmälliseksi, jotta yritykset voisivat ottaa tulevat muutokset huomioon toiminnassaan. Esimerkiksi osinkoverotuksesta on hallitusohjelmaan kirjattu, että sitä uudistetaan luopumalla yhtiöveron hyvitysjärjestelmästä ja saattamalla osingot osittain kahdenkertaisen verotuksen piiriin. (Ed. Sasi: Miltä osin?) Uudistus toteutetaan niin, että pk-yritysten ja niiden maksamien osinkojen verotus ei kiristy.

Hallitus laatii pikaisen erillisselvityksen yritys- ja pääomaverotuksen tarkistuksista. Sen pohjalta tehdään päätökset tarvittavista uudistuksista jo tämän vuoden aikana. Pöydällä on pääomaan ja yrittämiseen kohdistuva verotus kokonaisuudessaan lähtien yhteisö- ja pääomaverokannan alentamisesta ja osinkoverotuksen tasosta. Samassa yhteydessä tarkastellaan verotusarvojen helpottamista perheyritysten ja maatilojen sukupolvenvaihdosten edistämiseksi.

Pienimpien yritysten kasvumahdollisuuksia edistetään muuttamalla arvonlisäverotuksen alaraja liukuvaksi ensi vuoden aikana. Hallitus pyrkii myös muuttamaan EU:n säännöksiä niin, että ravintoloiden ja henkilöstöruokailun arvonlisäverokanta alennettaisiin elintarvikkeiden tasolle.

Vaalikauden tähtäimellä toteutettavien toimien lisäksi hallitus toteuttaa myös välittömiä elvytystoimia, joilla vahvistetaan taloudellista kasvua ja palautetaan työllisyys kasvu-uralle. Tässä tarkoituksessa eduskunnalle annetaan vielä tänä keväänä lisäbudjetti, jossa lisätään työvoimapoliittisia määrärahoja ja muita työllisyyttä tukevia menoja sekä käynnistetään veronkevennykset.

Utöver de åtgärder som sträcker sig över hela valperioden vidtar regeringen också omedelbara stimulansåtgärder genom vilka man försöker stärka den ekonomiska tillväxten och dirigera sysselsättningen tillbaka på ett spår av tillväxt. I detta syfte föreläggs riksdagen redan i vår en tilläggsbudget, som innehåller ökade arbetskraftspolitiska anslag och andra utgifter för stödjande av sysselsättningen samt initieras skattelättnader.

Työllisyystavoitteiden saavuttaminen edellyttää tehokkaita toimia rakenteellisen työttömyyden voittamiseksi. Siihen pyritään toteuttamalla kahden seuraavan vuoden aikana julkisen työvoimapalvelun uudistus, jossa eriytetään työvoiman välitys ja vaikeasti työllistyvien tukitoimien järjestäminen. Uudistuksen yhteydessä lisätään vaikeasti työllistyvien työmarkkinaedellytysten parantamiseen tarkoitettuja määrärahoja EU:n työllisyyssuuntaviivojen mukaisesti.

Hallitusohjelmaan sisältyy lisäksi useita muita toimenpiteitä, joilla tehostetaan työvoimapolitiikkaa. Hallituksen tavoitteena on työllisyysasteen nosto ja työttömyyden alentaminen jokaisen työvoima- ja elinkeinokeskuksen alueella.

Hallitusohjelman talous- ja työllisyyspolitiikkaa koskeva jakso päättyy sukupuolten tasa-arvoa koskevaan lukuun. Tällä on haluttu korostaa tasa-arvopolitiikan merkitystä.

Hallitus edistää samapalkkaisuutta ja työelämän tasa-arvoa pitkäjänteisellä ohjelmalla yhdessä työmarkkinajärjestöjen kanssa, ja tätä työtä voidaan tehdä vain menestyksellisesti yhdessä ja yhteistyössä työmarkkinajärjestöjen kanssa. Tavoitteena on poistaa perusteettomat palkkaerot naisten ja miesten välillä.

Herra puhemies! Hallitusohjelman sosiaalipoliittinen osa korostaa yhteisvastuun periaatetta. Lähdemme siitä, että julkisten sosiaali- ja terveyspalvelujen on oltava kansalaisten saatavilla tasa-arvoisesti. Ne on rahoitettava pääosin verovaroin.

Hallitus parantaa hyvinvointiyhteiskunnan peruspalveluita korottamalla sosiaali- ja terveydenhuollon valtionosuuksia. Viemme määrätietoisesti eteenpäin Kansallista terveyshanketta ja Sosiaalialan kehittämisohjelmaa.

Köyhyyden ja syrjäytymien ehkäisemiseksi jatketaan sosiaaliturvan lainsäädännön selkeyttämistä. Järjestelmän pitää olla yksilön kannalta selkeä ja ennakoitava ja sen pitää antaa riittävä turva. Hallitus sitoutuu myös lapsi- ja perhepolitiikan vakauteen ja ennakoitavuuteen lasten hyvinvoinnin turvaamiseksi. Lapsiperheiden taloudellisesta tilanteesta laaditaan kokonaisselvitys.

Budjetin liikkumavara on lähivuosina varsin niukka. Siksi olemme panneet tulonsiirrot tärkeysjärjestykseen. Ensi vuonna korotetaan lapsilisiä ja yksinhuoltajalisää ja vuonna 2005 kotihoidon tukea sekä pienimpiä sairaus-, äitiys-, isyys- ja vanhempainpäivärahoja. Vuonna 2006 on vuorossa kansaneläkkeiden korotus.

Työelämän kehittämisessä hallitus noudattaa vakiintunutta kolmikantaperiaatetta. Tavoitteena on turvata kansalaisten täysipainoinen osallistuminen työelämään. Haluamme pidentää työssäoloaikaa, parantaa työn ja perhe-elämän yhteensovittamista ja vahvistaa työn houkuttelevuutta. Edistämme toimia, joilla helpotetaan vaikeasti työllistettävien, vammaisten ja maahanmuuttajien työllistymistä.

Hallitus toteuttaa yhteistoimintalain kokonaisuudistuksen. Myös vuosilomalaki ja työsuojelun valvontalaki uudistetaan kolmikantaisen valmistelun pohjalta.

Koulutuspolitiikassakin hallitus nojaa hyvinvointiyhteiskunnan periaatteisiin. Esimerkiksi tutkintoon johtava korkeakouluopetus säilytetään maksuttomana. Yliopisto- ja ammattikorkeakoulutuslaitos pysyvät osana julkista koulutusjärjestelmää. Yliopistojen opintoaikoja pyritään nopeuttamaan työllisyysasteen nostamiseksi.

Oppivelvollisuusikä säilyy entisellään. Esiopetuksen kuljetusetu muuttuu samanlaiseksi kuin perusopetuksessa syksyllä 2004. Jokaiselle peruskoulun päättävälle taataan jatko-opintopaikka. Erityistä huomiota kiinnitetään niihin nuoriin, jotka keskeyttävät opintonsa peruskoulun jälkeen. Heidät ohjataan mielekkään ja heille räätälöidyn opetuksen piiriin.

Herra puhemies! Aluepolitiikassa hallitus panostaa alueiden kilpailukykyyn vahvistamalla niiden osaamista ja omia vahvuuksia sekä lisäämällä alueiden kehittämisen omaehtoisuutta. Aluehallintoa ja seudullista yhteistyötä kehitetään samalla kun kehitetään maakunnan liittojen roolia lain mukaisina aluekehitysviranomaisina. Liittojen asemaa maakuntien kehittämiseen tarkoitettujen voimavarojen suuntaamisessa vahvistetaan.

Hallitus valmistautuu huolellisesti neuvotteluihin, joissa käsitellään unionin vuonna 2007 alkavaa rahoituskehyskautta ja maatalouspolitiikan sekä alue- ja rakennepolitiikan uudistamista. Tähtäämme siihen, että näissä neuvotteluissa otetaan huomioon Suomen erityisolosuhteet.

Maatalouden osalta hallitus joutuu ottamaan lentävän lähdön EU:n kanssa käytävissä neuvotteluissa. Etelä-Suomen kansallisten tukien jatkosta pitäisi saada ratkaisu jo muutaman kuukauden sisällä. Hallitus pyrkii siihen, että tukien myöntämisvaltuutta voidaan korottaa ja vakiinnuttaa vuoden 2004 tasolle. Näin voimme toteuttaa yhtenäisen ja vakaan, koko maata koskevan maatalouden tukijärjestelmän vuoden 2003 jälkeen. Hallitus arvioi kansallisen tuen tarpeen sen jälkeen kun EU-neuvottelujen tulos on tiedossa.

Kuntapolitiikan osalta hallitus korostaa vakautta ja pitkäjänteisyyttä. Kunnallisten peruspalveluiden saatavuus ja laatu turvataan koko maassa kohtuullisella vero- ja maksurasitteella. Kuntien rahoituspohja turvataan ja uusiin tehtäviin sekä entisten laajentamiseen osoitetaan riittävät voimavarat. On syytä korostaa, että nämä linjaukset koskevat kaikkia kuntia.

Kuntien tehtävien ja velvoitteiden rahoituksen tasapainoa parannetaan valtion ja kuntien välisellä peruspalveluohjelmalla ja siihen liittyvällä vuosittaisella peruspalvelubudjetilla. Ohjelmassa arvioidaan kuntien tehtävistä ja muista velvoitteista aiheutuvat menot ja tulot kuntaryhmittäin sekä toimenpiteet niiden tasapainottamiseksi. (Ed. Korhonen: Tämäkin oli ennenkuulumatonta!)

Julkisuudessa on kiinnitetty huomiota hallitusohjelman linjaukseen, jonka mukaan hallitus selvittää mahdollisuudet siirtää yhteisövero kokonaan valtiolle kuntatalouden vakauden lisäämiseksi ja suhdanneherkkyyden vähentämiseksi. Tämä mahdollisuus liittyy kuntien rahoitus- ja valtionosuusjärjestelmän kokonaistarkasteluun, joka toteutetaan vuoteen 2005 mennessä. Siihen asti kuntien yhteisövero-osuus säilytetään nykytasolla.

Kiinnitän huomiota myös siihen, että hallitus lupaa kompensoida kunnille täysimääräisesti mahdolliset muutokset veropohjassa. Lisäksi on tarkoitus uudistaa kuntien verotulojen tasausjärjestelmää. Siinä yhteydessä arvioidaan mahdollisuudet irrottaa kiinteistövero tasausjärjestelmästä.

Peruspalveluiden ongelmia ei voida ratkaista vain lisärahalla. Myös palvelurakenteita on uudistettava ja edistettävä kuntien välistä yhteistyötä.

Ympäristöpolitiikassa hallitus haluaa vakiinnuttaa Suomen aseman korkeasta ympäristönsuojelun tasosta tunnettuna tieto- ja osaamisyhteiskuntana, jonka kilpailukyky perustuu ekologisesti kestävän kehityksen ehdot täyttävään kulutukseen ja tuotantoon. Hallitusohjelmassa kiinnitetään erityistä huomiota Itämeren suojeluun. Öljyntorjuntavalmiuden parantamiseksi hankitaan uusi monitoimimurtaja. Pääsiäisenä saimme jälleen ikävän näytön tällaisen kaluston tarpeellisuudesta Suomenlahdella.

Elinkeinopolitiikasta nostan esiin tässä yhteydessä vain pari kirjausta. Niistä ensimmäinen on lupaus julkisen tutkimus- ja kehitysrahoituksen merkittävästä lisäyksestä.

Edelleen, hallitus selvittää, miten valtionyhtiöiden ja valtion osakkuusyhtiöiden omistajaohjauksen mahdollinen keskittäminen on tarkoituksenmukaista toteuttaa. Uusi järjestely on tarkoitus ottaa käyttöön vuoden 2005 alusta. Edelleen ohjelmassa todetaan, että merkittävät valtion omistajapoliittista kannanmäärittelyä koskevat päätökset edellyttävät talouspoliittisen ministerivaliokunnan hyväksyntää. (Ed. Korhonen: Siinä voi tulla ongelmia!)

Liikenne- ja viestintäpolitiikassa hallitus haluaa edistää tietotekniikan ja tietoyhteiskunnan palvelujen käyttöä sekä kehittää liikenteen infraa ja palveluja. Hallitus valmistelee muun muassa monivuotisen, kaikki liikennemuodot kattavan liikenneinvestointiohjelman.

Hallitusohjelmaan sisältyy vielä neljä hallinnonalojen rajat ylittävää politiikkaohjelmaa. Edellä mainitsin jo yrittäjyys- ja työllisyysohjelmat. Niiden lisäksi toteutetaan tietoyhteiskuntaohjelma ja kansalaisvaikuttamisen politiikkaohjelma.

Herra puhemies! Edellä olen luetellut vain osan hallitusohjelmaan sisältyvistä uudistushankkeista. Taloudellinen liikkumavaramme on lähivuosina varsin kapea, ja siksi kaikkiin asioihin ei pystytä heti puuttumaan. Valtiontalous on pidettävä vahvana, jotta julkinen talous voisi lähivuosikymmeninä selviytyä väestön ikääntymisen myötä kasvavista vastuistaan.

Hallitus tähtää siihen, että julkiseen talouteen syntyisi vaalikauden lopulla ylijäämä, joka vastaa noin 3:a prosenttia kansantuotteesta. Valtiontalous olisi tuolloin tasapainossa. Suhdanneluontoiset tai muutoin tilapäiset poikkeamat valtiontalouden tasapainoon tähtäävältä uralta voidaan sallia, jos ne eivät vaaranna valtionvelan alenemista suhteessa kansantuotteeseen.

Näiden tavoitteiden saavuttaminen edellyttää suurta pidättyvyyttä menojen lisäämisessä. Hallitusohjelmassa on sovittu vuoden 2007 tasossa runsaan 1,1 miljardin euron menonlisäyksistä vaalikauden aikana. (Ed. Zyskowicz: Ei taida pohjaosa palata eläkeläisille!) Olemme mitoittaneet tässä vaiheessa myös veronkevennykset samalle tasolle. Tällä ratkaisulla haluamme korostaa veronmaksajien ja toisaalta yhteiskunnan tulonsiirroista riippuvien vähävaraisten väestönosien tasapuolista kohtelua samalla kun vahvistamme menonlisäyksillä talouden kasvupotentiaalia.

Herra puhemies! Pyydän että puheenvuoroni ruotsinnos otetaan pöytäkirjaan.

Pääministeri Jäätteenmäen puhe on ruotsinkielisenä näin kuuluva:

Den nya regeringen överlämnar nu sitt program till riksdagen i form av ett meddelande. Därmed genomför vi den sista fasen i regeringsbildningsprocessen enligt den nya grundlagen.

Efter valet inleddes överläggningarna här i riksdagen och de slutfördes under ledning av riksdagen. Efter sonderingsfasen fortsatte tre partier att förhandla, vilket snabbt ledde till en överenskommelse om den nya regeringens program och sammansättning. Riksdagen valde statsminister för en vecka sedan, och presidenten utnämnde därefter regeringen i torsdags. Efter den debatt om meddelandet som nu inleds fattar riksdagen beslut om förtroendet för den nya regeringen.

Den nya regeringens uppgift har sammanfattats i rubriken för programmet: nytt uppsving genom arbete, företagsamhet och gemensamt ansvar. Vi kan bibehålla och stärka välfärdssamhället bara genom att uppmuntra till arbete och företagsamhet. Tiden för genomförandet av reformer är mycket begränsad, därför att sysselsättningsgraden måste börja förbättras klart innan de stora åldersklasserna börjar gå i pension.

Det huvudsakliga målet för regeringen är att utveckla välfärdssamhället. För detta krävs att sysselsättningen förbättras, arbetslösheten minskas och basservicen och utkomstskyddet stärks samt att den regionala utvecklingen balanseras.

Regeringens program är rätt långt och detaljerat. I detta presentationsanförande koncentrerar jag mig därför bara på huvudlinjerna. Under debatten kan ministrarna beträffande sina ansvarsområden redogöra närmare för riktlinjerna i regeringsprogrammet.

Regeringsprogrammet står för kontinuitet när det gäller utrikes- och säkerhetspolitiken. Finlands politik utgår från att Finland står utanför allianser och har ett trovärdigt försvar. I den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse som färdigställs 2004 genomför regeringen en mera omfattande utvärdering av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik som helhet.

Regeringen förbinder sig att höja anslagen för utvecklingssamarbete och har som mål att deras andel av bruttonationalprodukten skall växa till 0,7 procent år 2010. Inom utvecklingssamarbetet betonas en minskning av fattigdomen samt jämlikhet och utbildning. Vårt primära internationella miljöpolitiska mål är det internationella ikraftsättandet av Kyotoavtalet.

Regeringen vill utveckla Europeiska unionen som en gemenskap för både medlemsstaterna och medborgarna. Vi ställer oss positiva till en fortsatt utvidgning av EU med nya medlemsländer. Samtidigt vill vi förbättra beslutsfattandet inom den växande unionen och förtydliga dess fördragsgrund utgående från arbetet inom EU:s framtidskonvent. Vi ger vårt stöd till att ett tydligt och bindande grundläggande dokument godkänns som ett nytt grundfördrag för unionen.

Enligt regeringen förutsätter tryggandet av den växande unionens handlingsförmåga att beslutsfattandet med kvalificerad majoritet utvidgas samt att samarbetet mellan institutionerna förtydligas så, att maktbalansen mellan institutionerna respekteras.

Regeringen anser det också vara viktigt att stärka unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik utgående från värderingar och principer som förenar alla medlemsländer. Vi stöder utvecklingen av unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik och betonar sådana militära målsättningar och målsättningar gällande civil krishantering som är gemensamma för alla medlemsländer.

Det viktigaste målet för regeringens ekonomiska politik är att före valperiodens slut öka sysselsättningen med minst 100 000 personer. Vi siktar på att sänka arbetslösheten och förbättra sysselsättningen så, att 75 procent av dem som är i arbetsför ålder har arbete vid decennieskiftet.

Vi medger att målsättningarna är mycket krävande, eftersom utsikterna inom världsekonomin är sämre än normalt och präglas av osäkerhet under många år framöver. För närvarande är också vår egen tillväxt tämligen långsam. Uppnåendet av sysselsättningsmålen förutsätter en stark ekonomisk tillväxt under hela valperioden. För detta krävs både att priskonkurrensförmågan kvarstår och att den reella konkurrensförmågan stärks.

Regeringens ekonomiska politik grundar sig på ett stärkande av kunnandet, företagsamheten och de övriga tillväxtförutsättningarna. Vi satsar på forskning och produktutveckling, höjande av befolkningens utvecklingsnivå och höjande av produktiviteten inom den offentliga sektorn. Vi vill också fortsätta det inkomstpolitiska samarbetet för att stöda en stabil ekonomisk utveckling och förtjänstutveckling.

Regeringen fullföljer ett åtgärdsprogram som omspänner hela valperioden och som syftar till att stöda företagsamheten, tillväxten och sysselsättningen samt minska arbetslösheten. I denna åtgärdshelhet ingår utbildningspolitik, forskning och produktutveckling samt andra tillväxtinsatser, skattepolitik, stöd för uppkomsten av inkomstpolitiska lösningar och revidering av arbetskraftspolitiken. Dessutom fullföljs två politikprogram som överskrider förvaltningsgränserna, ett sysselsättningsprogram och ett program för företagsamhet.

Också skattelösningarna siktar framför allt till att förbättra sysselsättningen och främja företagsamheten. Beskattningen av arbete lindras. I skattelättnaderna beträffande förvärvsinkomst lägger man av sysselsättningsorsaker fokus på låg- och medelinkomsttagarna. Vi bedömer att beskattningsgrunderna även om den ekonomiska tillväxten visar sig bli jämförelsevis anspråkslös kan lindras med drygt 1,1 miljarder euro. Skattelättnaderna koncentreras till de närmaste åren. Möjligheterna till större skattelättnader bedöms på nytt i mitten av valperioden.

Regeringen försöker öka efterfrågan på arbete inom låglönesektorn genom lättnader i fråga om de indirekta arbetskraftskostnaderna. Målet är att bereda reformen snabbt så, att systemet kan tas i bruk nästa år.

Även kapital- och företagsbeskattningen utvecklas i syfte att trygga sysselsättningen och Finlands konkurrenskraft. På dessa punkter har regeringsprogrammet utformats så exakt som möjligt för att företagen skall kunna beakta de kommande ändringarna i sin verksamhet. Exempelvis beträffande beskattningen av dividender har det i regeringsprogrammet skrivits in att den revideras genom att man slopar systemet med gottgörelse för bolagsskatt och övergår till en form av partiell dubbelbeskattning av dividender. Reformen genomförs utan någon skärpning av beskattningen gällande små och medelstora företag eller de dividender som dessa delar ut.

Regeringen genomför i snabb ordning en specialutredning om ändringar som avser företags- och kapitalbeskattningen. På basis av den fattas beslut om behövliga revideringar redan i år. På bordet ligger den helhet som beskattningen av kapital och företagande avser, börjande med sänkt samfunds- och kapitalskatt och nivån på beskattningen av dividender. Samtidigt granskas möjligheterna till lättnader i beskattningsvärdena för främjande av generationsväxling i fråga om familjeföretag och jordbruk.

De minsta företagens tillväxtmöjligheter främjas genom att det införs flexibilitet i fråga om den nedre gränsen för mervärdesbeskattningen. Regeringen strävar också efter att ändra EU-bestämmelserna så, att mervärdesskattesatsen i fråga om matservering i restauranger och inom personalbespisningen kan sänkas till nivån för mervärdesskatten på livsmedel.

Utöver de åtgärder som sträcker sig över hela valperioden vidtar regeringen också omedelbara stimulansåtgärder genom vilka man försöker stärka den ekonomiska tillväxten och dirigera sysselsättningen tillbaka på ett spår av tillväxt. I detta syfte föreläggs riksdagen redan i vår en tilläggsbudget, som innehåller ökade arbetskraftspolitiska anslag och andra utgifter för stödjande av sysselsättningen, samt initieras skattelättnader.

För uppnåendet av sysselsättningsmålen förutsätts effektiva åtgärder för att övervinna den strukturella arbetslösheten. Det här eftersträvas genom att den offentliga arbetskraftsservicen revideras under de två följande åren så, att den delas upp mellan förmedling av arbetskraft och ordnande av stödåtgärder för svårsysselsatta personer. I samband med reformen ökas i enlighet med EU:s riktlinjer för sysselsättningen anslagen för att förbättra arbetsmarknadsförutsättningarna för personer som är svåra att sysselsätta.

I regeringsprogrammet ingår dessutom flera andra åtgärder som effektiverar arbetskraftspolitiken. Regeringen har som mål att höja sysselsättningsgraden och minska arbetslösheten inom varje arbetskrafts- och näringscentrals område.

Avsnittet om den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken i regeringsprogrammet avslutas med ett kapitel om jämställdhet mellan könen. Avsikten har varit att framhäva betydelsen av jämställdhetspolitiken.

Tillsammans med arbetsmarknadsorganisationerna främjar regeringen i synnerhet genomförandet av likalönsprincipen och jämställdheten i arbetslivet genom ett långsiktigt program. Målet är att omotiverade löneskillnader mellan kvinnor och män skall slopas.

Den socialpolitiska delen i regeringsprogrammet betonar principen om gemensamt ansvar. Vi utgår från att den offentliga social- och hälsovårdsservicen skall finnas tillgänglig för medborgarna på ett jämlikt sätt. Den skall huvudsakligen finansieras med skattemedel.

Regeringen förbättrar basservicen i välfärdssamhället genom att höja statsandelarna för social- och hälsovård. Vi arbetar målmedvetet för att det nationella hälsoprojektet och utvecklingsprogrammet för det sociala området skall föras framåt.

Arbetet med att göra lagstiftningen om socialskyddet tydligare fortsätter i syfte att förebygga fattigdom och utslagning. Med tanke på individen måste systemet vara tydligt och förutsebart och ge ett tillräckligt skydd. För att trygga barnens välfärd förbinder sig regeringen också att driva en stabil och förutsebar barn- och familjepolitik. En helhetsutredning av barnfamiljernas ekonomiska situation utarbetas.

Under de närmaste åren är rörelsefriheten inom ramen för budgeten rätt liten. Vi har därför graderat inkomstöverföringarna i prioritetsordning. Nästa år höjs barnbidragen och ensamförsörjartillägget och år 2005 höjs stödet för vård i hemmet samt de minsta sjuk-, moderskaps-, faderskaps- och föräldradagpenningarna. År 2006 är det dags att höja folkpensionerna.

När det gäller att utveckla arbetslivet iakttar regeringen den etablerade trepartsprincipen. Målet är att trygga medborgarnas fullödiga deltagande i arbetslivet. Vi vill förlänga tiden i arbete, förbättra samordningen av arbete och familjeliv samt göra arbetet mera attraktivt. Vi främjar åtgärder som underlättar sysselsättandet av svårsysselsatta personer, handikappade och invandrare.

Regeringen genomför en totalreform av samarbetslagen. Också semesterlagen och lagen om tillsynen över arbetarskyddet revideras utgående från beredning på trepartsbasis.

Också inom utbildningspolitiken stöder regeringen sig på principerna för välfärdssamhället. Exempelvis högskoleutbildning som leder till examen förblir avgiftsfri. Universitets- och yrkeshögskoleväsendet kvarstår som en del av det offentliga utbildningssystemet. Strävan är att påskynda universitetsstudierna i syfte att höja sysselsättningsgraden.

Den nuvarande läropliktsåldern bibehålls. Transportförmånerna i anknytning till förskoleundervisningen ändras hösten 2004 så att de motsvarar vad som gäller i fråga om den grundläggande utbildningen. Alla som går ut grundskolan garanteras en plats för fortsatta studier. Unga som avbryter sina studier efter grundskolan ägnas särskild uppmärksamhet. De leds in på meningsfulla studier som skräddarsytts för dem.

I regionpolitiken satsar regeringen på regionernas konkurrenskraft genom att stärka regionernas kompetens och starka sidor samt genom att öka utvecklingen av regionerna genom deras egna initiativ. Regionförvaltningen och det regionala samarbetet utvecklas samtidigt som landskapsförbundens roll som regionutvecklingsmyndigheter i enlighet med lagen utvecklas. Förbundens ställning vid inriktningen av de resurser som är avsedda för utveckling av landskapen stärks.

Regeringen förbereder sig omsorgsfullt inför förhandlingarna om den nya period med ekonomiska ramar för unionen som tar vid år 2007 och om en jordbrukspolitisk samt region- och strukturpolitisk reform. Vi siktar på att Finlands särförhållanden beaktas i förhandlingarna.

I fråga om jordbruket tvingas regeringen till en flygande start i förhandlingarna med EU. När det gäller fortsatta nationella stöd till södra Finland borde en lösning nås redan inom några månader. Regeringen strävar efter att bevillningsfullmakten för stöden kan höjas och stabiliseras till nivån 2004. På så sätt kan vi efter 2003 införa ett enhetligt och stabilt system för jordbruksstöd som gäller hela landet. Regeringen bedömer behovet av nationellt stöd när resultatet av EU-förhandlingarna är känt.

Regeringen understryker vikten av en långsiktig och stabil kommunpolitik. Tillgången till kommunal basservice av god kvalitet tryggas i hela landet genom en skälig skatte- och avgiftsbörda. Kommunernas finansiella bas tryggas och tillräckliga resurser anvisas för nya uppgifter och för en utvidgning av de tidigare uppgifterna. Det bör betonas att riktlinjerna gäller alla kommuner.

Balansen inom finansieringen av kommunernas uppgifter och åtaganden förbättras genom ett basserviceprogram som utarbetas mellan staten och kommunerna samt genom en årlig basservicebudget som hänför sig till detta program. I programmet uppskattas utgifterna för och inkomsterna av kommunernas uppgifter och andra åtaganden enligt kommungrupp samt åtgärderna för att balansera utgifterna och inkomsterna.

I offentligheten har man fäst avseende vid den riktlinje i regeringsprogrammet enligt vilken regeringen undersöker möjligheterna att helt och hållet överföra samfundsskatten till staten i syfte att göra den kommunala ekonomin stabilare och mindre konjunkturkänslig. Denna möjlighet hänför sig till den övergripande översyn av kommunernas finansierings- och statsandelssystem som genomförs före år 2005. Till dess bibehålls kommunernas samfundsskatteandel på nuvarande nivå.

Jag vill också lyfta fram att regeringen lovar att kommunerna skall få full kompensation för eventuella ändringar i skattebasen. Avsikten är dessutom att revidera utjämningssystemet för kommunernas skatteinkomster. I det sammanhanget bedöms möjligheterna att frigöra samfundsskatten från utjämningssystemet.

Problemen inom basservicen kan inte lösas bara med hjälp av mera pengar. Det gäller också att förnya servicestrukturerna och främja samarbetet mellan kommunerna.

Genom miljöpolitiken vill regeringen befästa Finlands ställning som ett informations- och kunskapssamhälle med en erkänt högklassig miljövård och en konkurrenskraft som bygger på konsumtion och produktion enligt villkoren för en ekologiskt hållbar utveckling. I regeringsprogrammet fästs särskild uppmärksamhet vid skyddet av Östersjön. I syfte att förbättra oljebekämpningsberedskapen anskaffas en ny kombiisbrytare. Under påsken fick vi åter en gång ett beklagligt bevis på nödvändigheten av dylik utrustning i Finska viken.

När det gäller näringspolitiken vill jag bara nämna ett par noteringar. Den första är löftet om en betydande utökning av den offentliga finansieringen av forskning och utveckling.

Dessutom utreder regeringen hur det på ett ändamålsenligt sätt skall gå att förverkliga en eventuell koncentration av ägarstyrningen i statsbolag och statliga intressebolag. Avsikten är att det nya arrangemanget skall tas i bruk vid ingången av 2005. I programmet konstateras vidare att viktiga beslut om en precisering av statens ägarpolitiska linje förutsätter ett godkännande av finanspolitiska ministerutskottet.

Inom trafik- och kommunikationspolitiken vill regeringen främja användningen av datateknik och informationssamhällets tjänster samt utveckla kommunikationsinfrastrukturen och kommunikationstjänsterna. Regeringen kommer att bereda bl.a. ett trafikinvesteringsprogram som täcker alla former av trafik och sträcker sig över flera år.

I regeringsprogrammet ingår dessutom fyra politikprogram som överskrider förvaltningsgränserna. Jag nämnde redan programmet för företagsamhet och sysselsättningsprogrammet. Dessutom fullföljs ett informationssamhällsprogram och ett politikprogram för medborgarinflytande.

I det föregående har jag nämnt bara en del av reformprojekten i regeringsprogrammet. Eftersom vi rör oss inom rätt snäva ekonomiska marginaler under de närmaste åren kan vi inte lova att rätta till alla missförhållanden. Statsfinanserna bör förbli stabila så att den offentliga ekonomin under de närmaste åren kan bära det ökade ansvar som följer av att befolkningens medelålder stiger.

Regeringen är inställd på att den offentliga ekonomin i slutet av valperioden uppvisar ett överskott som motsvarar cirka 3 procent av vår nationalprodukt. Statsfinanserna är då i balans. Avvikelser som hänger samman med konjunkturerna eller andra tillfälliga avvikelser från den linje som syftar till balans i statsfinanserna kan accepteras, om de inte äventyrar sänkningen av statsskulden i förhållande till nationalprodukten.

Uppnåendet av målen förutsätter stor återhållsamhet vad utgiftsökningen beträffar. I regeringsprogrammet har man kommit överens om att utgiftsökningarna under valperioden kan uppgå till drygt 1,1 miljarder euro enligt 2007 års nivå. I det här skedet har vi också dimensionerat skattelättnaderna på samma nivå. Genom denna lösning vill vi understryka vikten av att å ena sidan skattebetalarna och å andra sidan de mindre bemedlade delarna av befolkningen som är beroende av inkomstöverföringarna i samhället bemöts lika samtidigt som vi med hjälp av utgiftsökningar stärker den ekonomiska tillväxtpotentialen.