Pääministeri Anneli Jäätteenmäki
Herra puhemies! Uusi hallitus tuo nyt ohjelmansa tiedonannon
muodossa eduskunnan käsiteltäväksi. Näin
toteutamme viimeisen vaiheen uuden perustuslain mukaisessa hallituksen
muodostamisprosessissa.
Neuvottelut alkoivat vaalien jälkeen täällä eduskunnassa,
ja ne käytiin loppuun asti eduskunnan johdolla. Tunnusteluvaiheen
jälkeen kolme puoluetta jatkoi neuvotteluja, jotka johtivat ripeästi
sopimukseen uuden hallituksen ohjelmasta ja kokoonpanosta. Eduskunta
valitsi viikko sitten pääministerin, ja presidentti
nimitti sen jälkeen hallituksen viime torstaina. Nyt alkavan tiedonantokeskustelun
jälkeen eduskunta päättää uuden
hallituksen luottamuksesta.
Uuden hallituksen tehtävä on kiteytetty sen ohjelman
otsikossa: työllä, yrittämisellä ja
yhteisvastuulla uuteen nousuun. Voimme säilyttää hyvinvointiyhteiskunnan
ja vahvistaa sitä vain kannustamalla työntekoa
ja yrittämistä. Aikaa uudistusten toteuttamiseen
on hyvin rajallisesti, sillä työllisyysaste on
saatava selvään nousuun ennen kuin suuret ikäluokat
alkavat siirtyä eläkkeelle.
Den nya regeringens uppgift har sammanfattats i rubriken för
programmet: nytt uppsving genom arbete, företagsamhet och
gemensamt ansvar. Vi kan bibehålla och stärka
välfärdssamhället bara genom att uppmuntra
till arbete och företagsamhet. Tiden för genomförandet
av reformer är mycket begränsad, därför
att sysselsättningsgraden måste börja
förbättras klart innan de stora åldersklasserna
börjar gå i pension.
Hallituksen päätavoitteena on kehittää hyvinvointiyhteiskuntaa.
Se edellyttää työllisyyden parantamista,
työttömyyden vähentämistä,
peruspalvelujen ja toimeentuloturvan vahvistamista sekä alueellisen
kehityksen tasapainottamista.
Hallituksen ohjelma on varsin pitkä ja yksityiskohtainen.
Siksi keskityn tässä esittelypuheenvuorossa vain
päälinjoihin. Keskustelun kuluessa hallituksen
ministerit voivat selvittää hallitusohjelman linjauksia
tarkemmin omilta vastuualueiltaan.
Herra puhemies! Ulko- ja turvallisuuspolitiikassa hallitusohjelma
edustaa jatkuvuutta. Suomen politiikka perustuu sotilaalliseen liittoutumattomuuteen
ja uskottavaan maanpuolustukseen. Hallitus arvioi Suomen ulko- ja
turvallisuuspolitiikan kokonaisuutta laajemmin vuonna 2004 valmistuvassa
turvallisuus- ja puolustuspoliittisessa selonteossa.
Hallitus sitoutuu kasvattamaan kehitysyhteistyömäärärahoja
tavoitteena nostaa niiden osuus 0,7 prosenttiin bruttokansantuotteesta
vuoteen 2010 mennessä. Kehitysyhteistyössä painotetaan
köyhyyden vähentämistä, tasa-arvoa
ja koulutusta. Kansainvälisessä ympäristöpolitiikassa ensisijaisena
tavoitteenamme on Kioton sopimuksen kansainvälinen voimaansaattaminen.
Hallitus haluaa kehittää Euroopan unionia sekä jäsenvaltioiden
että kansalaisten yhteisönä. Suhtaudumme
myönteisesti EU:n laajentumiseen edelleen uusilla jäsenillä.
Samalla haluamme parantaa laajentuvan unionin päätöksentekoa sekä selkeyttää sen
sopimusperustaa EU:n tulevaisuuskonventin työn pohjalta.
Tuemme selkeän ja sitovan perusasiakirjan hyväksymistä unionin
uudeksi perussopimukseksi.
Laajentuvan unionin toimintakyvyn turvaaminen edellyttää hallituksen
mielestä määräenemmistöön
perustuvan päätöksenteon lisäämistä ja toimielinten
välisen yhteistyön selkeyttämistä siten,
että toimielinten välistä vallan tasapainoa kunnioitetaan.
Hallitus pitää myös tärkeänä unionin
yhteisen ulko- ja turvallisuuspolitiikan vahvistamista kaikkia jäsenmaita
yhdistävien arvojen ja periaatteiden pohjalta. Tuemme unionin
yhteisen turvallisuus- ja puolustuspolitiikan kehittämistä painottaen
kaikille jäsenmaille yhteisiä sotilaallisen ja
siviilikriisinhallinnan tavoitteita.
Herra puhemies! Talouspolitiikassa hallituksen tärkein
tavoite on työllisyyden lisääminen vähintään
100 000 hengellä vaalikauden loppuun mennessä.
Tähtäämme työttömyyden
alentamiseen ja työllisyyden parantamiseen niin, että vuosikymmenen
vaihteessa 75 prosenttia työikäisistä olisi
töissä. (Ed. Sasi: Miksi vähemmän kuin
edellinen hallitus?)
Det viktigaste målet för regeringens ekonomiska
politik är att före valperiodens slut öka sysselsättningen
med minst 100 000 personer. Vi siktar på att sänka
arbetslösheten och förbättra sysselsättningen
så, att 75 procent av dem som är i arbetsför ålder
har arbete vid decennieskiftet.
Myönnämme tavoitteet hyvin vaativiksi, (Ed. Zyskowicz:
Eivät ole kovin vaativat! Vähemmän kuin
edellisellä hallituksella!) koska maailmantalouden kasvunäkymät
ovat tavanomaista heikommat ja epävarmat useaksi vuodeksi
eteenpäin. Omakin kasvumme on tällä hetkellä varsin hidasta.
Työllisyystavoitteen saavuttaminen edellyttää vahvaa
talouskasvua koko vaalikauden ajan. Se vaatii sekä hintakilpailukyvyn
säilyttämistä että reaalisen
kilpailukyvyn vahvistamista.
Hallituksen talouspolitiikka perustuu osaamisen, yrittäjyyden
ja muiden kasvun edellytysten vahvistamiseen. Panostamme tutkimukseen
ja tuotekehitykseen, väestön koulutustason kohottamiseen
ja julkisen sektorin tuottavuuden kohottamiseen. Haluamme myös
jatkaa tulopoliittista yhteistyötä vakaan talous-
ja ansiokehityksen tukemiseksi.
Hallitus toteuttaa vaalikauden mittaisen toimenpideohjelman
yrittäjyyden, kasvun ja työllisyyden tukemiseksi
sekä työttömyyden vähentämiseksi.
Tähän toimenpidekokonaisuuteen kuuluvat koulutuspolitiikka,
tutkimus ja tuotekehitys sekä muut kasvupanostukset, veropolitiikka, tuki
tulopoliittisten ratkaisujen synnylle ja työvoimapolitiikan
uudistus. Lisäksi toteutetaan kaksi hallinnonrajat ylittävää politiikkaohjelmaa:
työllisyys- ja yrittäjyysohjelma.
Myös veroratkaisuissa tähdätään
ennen muuta työllisyyden parantamiseen ja yrittäjyyden edistämiseen.
Työhön kohdistuvaa verotusta kevennetään.
Ansiotulon veronkevennyksissä painotetaan työllisyyssyistä pieni-
ja keskituloisia. Arvioimme, että veroperusteita voidaan
keventää runsaat 1,1 miljardia euroa verraten
vaatimattomankin kasvun oloissa. Nämä veronkevennykset
toteutetaan etupainotteisesti. Vaalikauden puolivälissä arvioidaan
mahdollisuudet suurempiin veronkevennyksiin.
Hallitus pyrkii lisäämään
matalapalkkaisen työn kysyntää välillisten
työvoimakustannusten kevennyksillä. Tavoitteena
on uudistuksen nopea valmistelu niin, että järjestelmä voitaisiin
ottaa käyttöön ensi vuoden aikana.
Myös pääoma- ja yritysverotusta kehitetään työllisyyden
ja Suomen kilpailukyvyn turvaamiseksi. Hallitusohjelma on kirjoitettu
näiltä osin mahdollisimman täsmälliseksi,
jotta yritykset voisivat ottaa tulevat muutokset huomioon toiminnassaan.
Esimerkiksi osinkoverotuksesta on hallitusohjelmaan kirjattu, että sitä uudistetaan
luopumalla
yhtiöveron hyvitysjärjestelmästä ja saattamalla
osingot osittain kahdenkertaisen verotuksen piiriin. (Ed. Sasi:
Miltä osin?) Uudistus toteutetaan niin, että pk-yritysten
ja niiden maksamien osinkojen verotus ei kiristy.
Hallitus laatii pikaisen erillisselvityksen yritys- ja pääomaverotuksen
tarkistuksista. Sen pohjalta tehdään päätökset
tarvittavista uudistuksista jo tämän vuoden aikana.
Pöydällä on pääomaan
ja yrittämiseen kohdistuva verotus kokonaisuudessaan lähtien
yhteisö- ja pääomaverokannan alentamisesta
ja osinkoverotuksen tasosta. Samassa yhteydessä tarkastellaan
verotusarvojen helpottamista perheyritysten ja maatilojen sukupolvenvaihdosten
edistämiseksi.
Pienimpien yritysten kasvumahdollisuuksia edistetään
muuttamalla arvonlisäverotuksen alaraja liukuvaksi ensi
vuoden aikana. Hallitus pyrkii myös muuttamaan EU:n säännöksiä niin,
että ravintoloiden ja henkilöstöruokailun
arvonlisäverokanta alennettaisiin elintarvikkeiden tasolle.
Vaalikauden tähtäimellä toteutettavien
toimien lisäksi hallitus toteuttaa myös välittömiä elvytystoimia,
joilla vahvistetaan taloudellista kasvua ja palautetaan työllisyys
kasvu-uralle. Tässä tarkoituksessa eduskunnalle
annetaan vielä tänä keväänä lisäbudjetti,
jossa lisätään työvoimapoliittisia
määrärahoja ja muita työllisyyttä tukevia
menoja sekä käynnistetään veronkevennykset.
Utöver de åtgärder som sträcker
sig över hela valperioden vidtar regeringen också omedelbara stimulansåtgärder
genom vilka man försöker stärka den ekonomiska
tillväxten och dirigera sysselsättningen tillbaka
på ett spår av tillväxt. I detta syfte
föreläggs riksdagen redan i vår en tilläggsbudget,
som innehåller ökade arbetskraftspolitiska anslag
och andra utgifter för stödjande av sysselsättningen
samt initieras skattelättnader.
Työllisyystavoitteiden saavuttaminen edellyttää tehokkaita
toimia rakenteellisen työttömyyden voittamiseksi.
Siihen pyritään toteuttamalla kahden seuraavan
vuoden aikana julkisen työvoimapalvelun uudistus, jossa
eriytetään työvoiman välitys
ja vaikeasti työllistyvien tukitoimien järjestäminen.
Uudistuksen yhteydessä lisätään
vaikeasti työllistyvien työmarkkinaedellytysten
parantamiseen tarkoitettuja määrärahoja
EU:n työllisyyssuuntaviivojen mukaisesti.
Hallitusohjelmaan sisältyy lisäksi useita
muita toimenpiteitä, joilla tehostetaan työvoimapolitiikkaa.
Hallituksen tavoitteena on työllisyysasteen nosto ja työttömyyden
alentaminen jokaisen työvoima- ja elinkeinokeskuksen alueella.
Hallitusohjelman talous- ja työllisyyspolitiikkaa koskeva
jakso päättyy sukupuolten tasa-arvoa koskevaan
lukuun. Tällä on haluttu korostaa tasa-arvopolitiikan
merkitystä.
Hallitus edistää samapalkkaisuutta ja työelämän
tasa-arvoa pitkäjänteisellä ohjelmalla
yhdessä työmarkkinajärjestöjen
kanssa, ja tätä työtä voidaan
tehdä vain menestyksellisesti yhdessä ja yhteistyössä työmarkkinajärjestöjen
kanssa. Tavoitteena on poistaa perusteettomat palkkaerot naisten
ja miesten välillä.
Herra puhemies! Hallitusohjelman sosiaalipoliittinen osa korostaa
yhteisvastuun periaatetta. Lähdemme siitä, että julkisten
sosiaali- ja terveyspalvelujen on oltava kansalaisten saatavilla tasa-arvoisesti.
Ne on rahoitettava pääosin verovaroin.
Hallitus parantaa hyvinvointiyhteiskunnan peruspalveluita korottamalla
sosiaali- ja terveydenhuollon valtionosuuksia. Viemme määrätietoisesti
eteenpäin Kansallista terveyshanketta ja Sosiaalialan kehittämisohjelmaa.
Köyhyyden ja syrjäytymien ehkäisemiseksi jatketaan
sosiaaliturvan lainsäädännön
selkeyttämistä. Järjestelmän
pitää olla yksilön kannalta selkeä ja
ennakoitava ja sen pitää antaa riittävä turva.
Hallitus sitoutuu myös lapsi- ja perhepolitiikan vakauteen
ja ennakoitavuuteen lasten hyvinvoinnin turvaamiseksi. Lapsiperheiden
taloudellisesta tilanteesta laaditaan kokonaisselvitys.
Budjetin liikkumavara on lähivuosina varsin niukka.
Siksi olemme panneet tulonsiirrot tärkeysjärjestykseen.
Ensi vuonna korotetaan lapsilisiä ja yksinhuoltajalisää ja
vuonna 2005 kotihoidon tukea sekä pienimpiä sairaus-, äitiys-, isyys-
ja vanhempainpäivärahoja. Vuonna 2006 on vuorossa
kansaneläkkeiden korotus.
Työelämän kehittämisessä hallitus
noudattaa vakiintunutta kolmikantaperiaatetta. Tavoitteena on turvata
kansalaisten täysipainoinen osallistuminen työelämään.
Haluamme pidentää työssäoloaikaa,
parantaa työn ja perhe-elämän yhteensovittamista
ja vahvistaa työn houkuttelevuutta. Edistämme
toimia, joilla helpotetaan vaikeasti työllistettävien,
vammaisten ja maahanmuuttajien työllistymistä.
Hallitus toteuttaa yhteistoimintalain kokonaisuudistuksen. Myös
vuosilomalaki ja työsuojelun valvontalaki uudistetaan kolmikantaisen
valmistelun pohjalta.
Koulutuspolitiikassakin hallitus nojaa hyvinvointiyhteiskunnan
periaatteisiin. Esimerkiksi tutkintoon johtava korkeakouluopetus
säilytetään maksuttomana. Yliopisto-
ja ammattikorkeakoulutuslaitos pysyvät osana julkista koulutusjärjestelmää.
Yliopistojen opintoaikoja pyritään nopeuttamaan
työllisyysasteen nostamiseksi.
Oppivelvollisuusikä säilyy entisellään.
Esiopetuksen kuljetusetu muuttuu samanlaiseksi kuin perusopetuksessa
syksyllä 2004. Jokaiselle peruskoulun päättävälle
taataan jatko-opintopaikka. Erityistä huomiota kiinnitetään
niihin nuoriin, jotka keskeyttävät opintonsa peruskoulun
jälkeen. Heidät ohjataan mielekkään
ja heille räätälöidyn opetuksen
piiriin.
Herra puhemies! Aluepolitiikassa hallitus panostaa alueiden
kilpailukykyyn vahvistamalla niiden osaamista ja omia vahvuuksia
sekä lisäämällä alueiden
kehittämisen omaehtoisuutta. Aluehallintoa ja seudullista
yhteistyötä kehitetään samalla
kun kehitetään maakunnan liittojen roolia lain
mukaisina aluekehitysviranomaisina. Liittojen asemaa maakuntien
kehittämiseen tarkoitettujen voimavarojen suuntaamisessa
vahvistetaan.
Hallitus valmistautuu huolellisesti neuvotteluihin, joissa käsitellään
unionin vuonna 2007 alkavaa rahoituskehyskautta ja maatalouspolitiikan
sekä alue- ja rakennepolitiikan uudistamista. Tähtäämme
siihen, että näissä neuvotteluissa otetaan
huomioon Suomen erityisolosuhteet.
Maatalouden osalta hallitus joutuu ottamaan lentävän
lähdön EU:n kanssa käytävissä neuvotteluissa.
Etelä-Suomen kansallisten tukien jatkosta pitäisi
saada ratkaisu jo muutaman kuukauden sisällä.
Hallitus pyrkii siihen, että tukien myöntämisvaltuutta
voidaan korottaa ja vakiinnuttaa vuoden 2004 tasolle. Näin
voimme toteuttaa yhtenäisen ja vakaan, koko maata koskevan maatalouden
tukijärjestelmän vuoden 2003 jälkeen.
Hallitus arvioi kansallisen tuen tarpeen sen jälkeen kun
EU-neuvottelujen tulos on tiedossa.
Kuntapolitiikan osalta hallitus korostaa vakautta ja pitkäjänteisyyttä.
Kunnallisten peruspalveluiden saatavuus ja laatu turvataan koko maassa
kohtuullisella vero- ja maksurasitteella. Kuntien rahoituspohja
turvataan ja uusiin tehtäviin sekä entisten laajentamiseen
osoitetaan riittävät voimavarat. On syytä korostaa,
että nämä linjaukset koskevat kaikkia
kuntia.
Kuntien tehtävien ja velvoitteiden rahoituksen tasapainoa
parannetaan valtion ja kuntien välisellä peruspalveluohjelmalla
ja siihen liittyvällä vuosittaisella peruspalvelubudjetilla.
Ohjelmassa arvioidaan kuntien tehtävistä ja muista velvoitteista
aiheutuvat menot ja tulot kuntaryhmittäin sekä toimenpiteet
niiden tasapainottamiseksi. (Ed. Korhonen: Tämäkin
oli ennenkuulumatonta!)
Julkisuudessa on kiinnitetty huomiota hallitusohjelman linjaukseen,
jonka mukaan hallitus selvittää mahdollisuudet
siirtää yhteisövero kokonaan valtiolle
kuntatalouden vakauden lisäämiseksi ja suhdanneherkkyyden
vähentämiseksi. Tämä mahdollisuus
liittyy kuntien rahoitus- ja valtionosuusjärjestelmän
kokonaistarkasteluun, joka toteutetaan vuoteen 2005 mennessä.
Siihen asti kuntien yhteisövero-osuus säilytetään
nykytasolla.
Kiinnitän huomiota myös siihen, että hallitus lupaa
kompensoida kunnille täysimääräisesti mahdolliset
muutokset veropohjassa. Lisäksi on tarkoitus uudistaa kuntien
verotulojen tasausjärjestelmää. Siinä yhteydessä arvioidaan
mahdollisuudet irrottaa kiinteistövero tasausjärjestelmästä.
Peruspalveluiden ongelmia ei voida ratkaista vain lisärahalla.
Myös palvelurakenteita on uudistettava ja edistettävä kuntien
välistä yhteistyötä.
Ympäristöpolitiikassa hallitus haluaa vakiinnuttaa
Suomen aseman korkeasta ympäristönsuojelun tasosta
tunnettuna tieto- ja osaamisyhteiskuntana, jonka kilpailukyky perustuu
ekologisesti kestävän kehityksen ehdot täyttävään
kulutukseen ja tuotantoon. Hallitusohjelmassa kiinnitetään
erityistä huomiota Itämeren suojeluun. Öljyntorjuntavalmiuden
parantamiseksi hankitaan uusi monitoimimurtaja. Pääsiäisenä saimme
jälleen ikävän näytön
tällaisen kaluston tarpeellisuudesta Suomenlahdella.
Elinkeinopolitiikasta nostan esiin tässä yhteydessä vain
pari kirjausta. Niistä ensimmäinen on lupaus julkisen
tutkimus- ja kehitysrahoituksen merkittävästä lisäyksestä.
Edelleen, hallitus selvittää, miten valtionyhtiöiden
ja valtion osakkuusyhtiöiden omistajaohjauksen mahdollinen
keskittäminen on tarkoituksenmukaista toteuttaa. Uusi järjestely
on tarkoitus ottaa käyttöön vuoden 2005
alusta. Edelleen ohjelmassa todetaan, että merkittävät
valtion omistajapoliittista kannanmäärittelyä koskevat päätökset
edellyttävät talouspoliittisen ministerivaliokunnan
hyväksyntää. (Ed. Korhonen: Siinä voi
tulla ongelmia!)
Liikenne- ja viestintäpolitiikassa hallitus haluaa
edistää tietotekniikan ja tietoyhteiskunnan palvelujen
käyttöä sekä kehittää liikenteen
infraa ja palveluja. Hallitus valmistelee muun muassa monivuotisen,
kaikki liikennemuodot kattavan liikenneinvestointiohjelman.
Hallitusohjelmaan sisältyy vielä neljä hallinnonalojen
rajat ylittävää politiikkaohjelmaa. Edellä mainitsin
jo yrittäjyys- ja työllisyysohjelmat. Niiden lisäksi
toteutetaan tietoyhteiskuntaohjelma ja kansalaisvaikuttamisen politiikkaohjelma.
Herra puhemies! Edellä olen luetellut vain osan hallitusohjelmaan
sisältyvistä uudistushankkeista. Taloudellinen
liikkumavaramme on lähivuosina varsin kapea, ja siksi kaikkiin
asioihin ei pystytä heti puuttumaan. Valtiontalous on pidettävä vahvana,
jotta julkinen talous voisi lähivuosikymmeninä selviytyä väestön
ikääntymisen myötä kasvavista
vastuistaan.
Hallitus tähtää siihen, että julkiseen
talouteen syntyisi vaalikauden lopulla ylijäämä,
joka vastaa noin 3:a prosenttia kansantuotteesta. Valtiontalous
olisi tuolloin tasapainossa. Suhdanneluontoiset tai muutoin tilapäiset
poikkeamat valtiontalouden tasapainoon tähtäävältä uralta
voidaan sallia, jos ne eivät vaaranna valtionvelan alenemista
suhteessa kansantuotteeseen.
Näiden tavoitteiden saavuttaminen edellyttää suurta
pidättyvyyttä menojen lisäämisessä.
Hallitusohjelmassa on sovittu vuoden 2007 tasossa runsaan 1,1 miljardin
euron menonlisäyksistä vaalikauden aikana. (Ed.
Zyskowicz: Ei taida pohjaosa palata eläkeläisille!)
Olemme mitoittaneet tässä vaiheessa myös
veronkevennykset samalle tasolle. Tällä ratkaisulla
haluamme korostaa veronmaksajien ja toisaalta yhteiskunnan tulonsiirroista
riippuvien vähävaraisten väestönosien
tasapuolista kohtelua samalla kun vahvistamme menonlisäyksillä talouden
kasvupotentiaalia.
Herra puhemies! Pyydän että puheenvuoroni ruotsinnos
otetaan pöytäkirjaan.
Pääministeri Jäätteenmäen
puhe on ruotsinkielisenä näin kuuluva:
Den nya regeringen överlämnar nu sitt program
till riksdagen i form av ett meddelande. Därmed genomför
vi den sista fasen i regeringsbildningsprocessen enligt den nya
grundlagen.
Efter valet inleddes överläggningarna här
i riksdagen och de slutfördes under ledning av riksdagen.
Efter sonderingsfasen fortsatte tre partier att förhandla,
vilket snabbt ledde till en överenskommelse om den nya
regeringens program och sammansättning. Riksdagen valde statsminister
för en vecka sedan, och presidenten utnämnde därefter
regeringen i torsdags. Efter den debatt om meddelandet som nu inleds
fattar riksdagen beslut om förtroendet för den
nya regeringen.
Den nya regeringens uppgift har sammanfattats i rubriken för
programmet: nytt uppsving genom arbete, företagsamhet och
gemensamt ansvar. Vi kan bibehålla och stärka
välfärdssamhället bara genom att uppmuntra
till arbete och företagsamhet. Tiden för genomförandet
av reformer är mycket begränsad, därför
att sysselsättningsgraden måste börja
förbättras klart innan de stora åldersklasserna
börjar gå i pension.
Det huvudsakliga målet för regeringen är
att utveckla välfärdssamhället. För
detta krävs att sysselsättningen förbättras,
arbetslösheten minskas och basservicen och utkomstskyddet
stärks samt att den regionala utvecklingen balanseras.
Regeringens program är rätt långt
och detaljerat. I detta presentationsanförande koncentrerar jag
mig därför bara på huvudlinjerna. Under
debatten kan ministrarna beträffande sina ansvarsområden
redogöra närmare för riktlinjerna i regeringsprogrammet.
Regeringsprogrammet står för kontinuitet
när det gäller utrikes- och säkerhetspolitiken.
Finlands politik utgår från att Finland står
utanför allianser och har ett trovärdigt försvar.
I den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse
som färdigställs 2004 genomför regeringen
en mera omfattande utvärdering av Finlands utrikes- och
säkerhetspolitik som helhet.
Regeringen förbinder sig att höja anslagen
för utvecklingssamarbete och har som mål att deras andel
av bruttonationalprodukten skall växa till 0,7 procent år
2010. Inom utvecklingssamarbetet betonas en minskning av fattigdomen
samt jämlikhet och utbildning. Vårt primära
internationella miljöpolitiska mål är
det internationella ikraftsättandet av Kyotoavtalet.
Regeringen vill utveckla Europeiska unionen som en gemenskap
för både medlemsstaterna och medborgarna. Vi ställer
oss positiva till en fortsatt utvidgning av EU med nya medlemsländer.
Samtidigt vill vi förbättra beslutsfattandet inom
den växande unionen och förtydliga dess fördragsgrund
utgående från arbetet inom EU:s framtidskonvent.
Vi ger vårt stöd till att ett tydligt och bindande
grundläggande dokument godkänns som ett nytt grundfördrag
för unionen.
Enligt regeringen förutsätter tryggandet
av den växande unionens handlingsförmåga
att beslutsfattandet med kvalificerad majoritet utvidgas samt att
samarbetet mellan institutionerna förtydligas så,
att maktbalansen mellan institutionerna respekteras.
Regeringen anser det också vara viktigt att stärka
unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik utgående
från värderingar och principer som förenar
alla medlemsländer. Vi stöder utvecklingen av
unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik
och betonar sådana militära målsättningar
och målsättningar gällande civil krishantering
som är gemensamma för alla medlemsländer.
Det viktigaste målet för regeringens ekonomiska
politik är att före valperiodens slut öka sysselsättningen
med minst 100 000 personer. Vi siktar på att sänka
arbetslösheten och förbättra sysselsättningen
så, att 75 procent av dem som är i arbetsför ålder
har arbete vid decennieskiftet.
Vi medger att målsättningarna är
mycket krävande, eftersom utsikterna inom världsekonomin är
sämre än normalt och präglas av osäkerhet
under många år framöver. För
närvarande är också vår egen
tillväxt tämligen långsam. Uppnåendet
av sysselsättningsmålen förutsätter
en stark ekonomisk tillväxt under hela valperioden. För
detta krävs både att priskonkurrensförmågan kvarstår
och att den reella konkurrensförmågan stärks.
Regeringens ekonomiska politik grundar sig på ett
stärkande av kunnandet, företagsamheten och de övriga
tillväxtförutsättningarna. Vi satsar på forskning
och produktutveckling, höjande av befolkningens utvecklingsnivå och
höjande av produktiviteten inom den offentliga sektorn.
Vi vill också fortsätta det inkomstpolitiska samarbetet
för att stöda en stabil ekonomisk utveckling och
förtjänstutveckling.
Regeringen fullföljer ett åtgärdsprogram
som omspänner hela valperioden och som syftar till att
stöda företagsamheten, tillväxten och
sysselsättningen samt minska arbetslösheten. I
denna åtgärdshelhet ingår utbildningspolitik,
forskning och produktutveckling samt andra tillväxtinsatser,
skattepolitik, stöd för uppkomsten av inkomstpolitiska
lösningar och revidering av arbetskraftspolitiken. Dessutom
fullföljs två politikprogram som överskrider
förvaltningsgränserna, ett sysselsättningsprogram
och ett program för företagsamhet.
Också skattelösningarna siktar framför
allt till att förbättra sysselsättningen
och främja företagsamheten. Beskattningen av arbete
lindras. I skattelättnaderna beträffande förvärvsinkomst lägger
man av sysselsättningsorsaker fokus på låg-
och medelinkomsttagarna. Vi bedömer att beskattningsgrunderna även
om den ekonomiska tillväxten visar sig bli jämförelsevis
anspråkslös kan lindras med drygt 1,1 miljarder
euro. Skattelättnaderna koncentreras till de närmaste åren. Möjligheterna
till större skattelättnader bedöms på nytt
i mitten av valperioden.
Regeringen försöker öka efterfrågan
på arbete inom låglönesektorn genom lättnader
i fråga om de indirekta arbetskraftskostnaderna. Målet är
att bereda reformen snabbt så, att systemet kan tas i bruk
nästa år.
Även kapital- och företagsbeskattningen utvecklas
i syfte att trygga sysselsättningen och Finlands konkurrenskraft.
På dessa punkter har regeringsprogrammet utformats så exakt
som möjligt för att företagen skall kunna
beakta de kommande ändringarna i sin verksamhet. Exempelvis
beträffande beskattningen av dividender har det i regeringsprogrammet
skrivits in att den revideras genom att man slopar systemet med
gottgörelse för bolagsskatt och övergår
till en form av partiell dubbelbeskattning av dividender.
Reformen genomförs utan någon skärpning
av beskattningen gällande små och medelstora företag
eller de dividender som dessa delar ut.
Regeringen genomför i snabb ordning en specialutredning
om ändringar som avser företags- och kapitalbeskattningen.
På basis av den fattas beslut om behövliga revideringar
redan i år. På bordet ligger den helhet som beskattningen
av kapital och företagande avser, börjande med sänkt
samfunds- och kapitalskatt och nivån på beskattningen
av dividender. Samtidigt granskas möjligheterna till lättnader
i beskattningsvärdena för främjande av
generationsväxling i fråga om familjeföretag
och jordbruk.
De minsta företagens tillväxtmöjligheter främjas
genom att det införs flexibilitet i fråga om den
nedre gränsen för mervärdesbeskattningen.
Regeringen strävar också efter att ändra
EU-bestämmelserna så, att mervärdesskattesatsen
i fråga om matservering i restauranger och inom personalbespisningen
kan sänkas till nivån för mervärdesskatten
på livsmedel.
Utöver de åtgärder som sträcker
sig över hela valperioden vidtar regeringen också omedelbara stimulansåtgärder
genom vilka man försöker stärka den ekonomiska
tillväxten och dirigera sysselsättningen tillbaka
på ett spår av tillväxt. I detta syfte
föreläggs riksdagen redan i vår en tilläggsbudget,
som innehåller ökade arbetskraftspolitiska anslag
och andra utgifter för stödjande av sysselsättningen,
samt initieras skattelättnader.
För uppnåendet av sysselsättningsmålen
förutsätts effektiva åtgärder
för att övervinna den strukturella arbetslösheten.
Det här eftersträvas genom att den offentliga
arbetskraftsservicen revideras under de två följande åren
så, att den delas upp mellan förmedling av arbetskraft
och ordnande av stödåtgärder för
svårsysselsatta personer. I samband med reformen ökas
i enlighet med EU:s riktlinjer för sysselsättningen
anslagen för att förbättra arbetsmarknadsförutsättningarna
för personer som är svåra att sysselsätta.
I regeringsprogrammet ingår dessutom flera andra åtgärder
som effektiverar arbetskraftspolitiken. Regeringen har som mål
att höja sysselsättningsgraden och minska arbetslösheten
inom varje arbetskrafts- och näringscentrals område.
Avsnittet om den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken
i regeringsprogrammet avslutas med ett kapitel om jämställdhet
mellan könen. Avsikten har varit att framhäva
betydelsen av jämställdhetspolitiken.
Tillsammans med arbetsmarknadsorganisationerna främjar
regeringen i synnerhet genomförandet av likalönsprincipen
och jämställdheten i arbetslivet genom ett långsiktigt
program. Målet är att omotiverade löneskillnader
mellan kvinnor och män skall slopas.
Den socialpolitiska delen i regeringsprogrammet betonar principen
om gemensamt ansvar. Vi utgår från att den offentliga
social- och hälsovårdsservicen skall finnas tillgänglig
för medborgarna på ett jämlikt sätt.
Den skall huvudsakligen finansieras med skattemedel.
Regeringen förbättrar basservicen i välfärdssamhället
genom att höja statsandelarna för social- och
hälsovård. Vi arbetar målmedvetet för
att det nationella hälsoprojektet och utvecklingsprogrammet
för det sociala området skall föras framåt.
Arbetet med att göra lagstiftningen om socialskyddet
tydligare fortsätter i syfte att förebygga fattigdom
och utslagning. Med tanke på individen måste systemet
vara tydligt och förutsebart och ge ett tillräckligt
skydd. För att trygga barnens välfärd
förbinder sig regeringen också att driva en stabil
och förutsebar barn- och familjepolitik. En helhetsutredning
av barnfamiljernas ekonomiska situation utarbetas.
Under de närmaste åren är rörelsefriheten inom
ramen för budgeten rätt liten. Vi har därför graderat
inkomstöverföringarna i prioritetsordning. Nästa år
höjs barnbidragen och ensamförsörjartillägget
och år 2005 höjs stödet för
vård i hemmet samt de minsta sjuk-, moderskaps-, faderskaps-
och föräldradagpenningarna. År 2006 är
det dags att höja folkpensionerna.
När det gäller att utveckla arbetslivet iakttar regeringen
den etablerade trepartsprincipen. Målet är att
trygga medborgarnas fullödiga deltagande i arbetslivet.
Vi vill förlänga tiden i arbete, förbättra
samordningen av arbete och familjeliv samt göra arbetet
mera attraktivt. Vi främjar åtgärder
som underlättar sysselsättandet av svårsysselsatta
personer, handikappade och invandrare.
Regeringen genomför en totalreform av samarbetslagen.
Också semesterlagen och lagen om tillsynen över
arbetarskyddet revideras utgående från beredning
på trepartsbasis.
Också inom utbildningspolitiken stöder regeringen
sig på principerna för välfärdssamhället. Exempelvis
högskoleutbildning som leder till examen förblir
avgiftsfri. Universitets- och yrkeshögskoleväsendet
kvarstår som en del av det offentliga utbildningssystemet.
Strävan är att påskynda universitetsstudierna
i syfte att höja sysselsättningsgraden.
Den nuvarande läropliktsåldern bibehålls. Transportförmånerna
i anknytning till förskoleundervisningen ändras
hösten 2004 så att de motsvarar vad
som gäller i fråga om den grundläggande
utbildningen. Alla som går ut grundskolan garanteras en
plats för fortsatta studier. Unga som avbryter sina studier
efter grundskolan ägnas särskild uppmärksamhet.
De leds in på meningsfulla studier som skräddarsytts
för dem.
I regionpolitiken satsar regeringen på regionernas
konkurrenskraft genom att stärka regionernas kompetens
och starka sidor samt genom att öka utvecklingen av regionerna
genom deras egna initiativ. Regionförvaltningen och det
regionala samarbetet utvecklas samtidigt som landskapsförbundens
roll som regionutvecklingsmyndigheter i enlighet med lagen utvecklas.
Förbundens ställning vid inriktningen av de resurser som är
avsedda för utveckling av landskapen stärks.
Regeringen förbereder sig omsorgsfullt inför förhandlingarna
om den nya period med ekonomiska ramar för unionen som
tar vid år 2007 och om en jordbrukspolitisk samt region-
och strukturpolitisk reform. Vi siktar på att Finlands
särförhållanden beaktas i förhandlingarna.
I fråga om jordbruket tvingas regeringen till en flygande
start i förhandlingarna med EU. När det gäller
fortsatta nationella stöd till södra Finland borde
en lösning nås redan inom några månader.
Regeringen strävar efter att bevillningsfullmakten för
stöden kan höjas och stabiliseras till nivån
2004. På så sätt kan vi efter 2003 införa ett
enhetligt och stabilt system för jordbruksstöd som
gäller hela landet. Regeringen bedömer behovet
av nationellt stöd när resultatet av EU-förhandlingarna är
känt.
Regeringen understryker vikten av en långsiktig och
stabil kommunpolitik. Tillgången till kommunal basservice
av god kvalitet tryggas i hela landet genom en skälig skatte-
och avgiftsbörda. Kommunernas finansiella bas tryggas och tillräckliga
resurser anvisas för nya uppgifter och för en
utvidgning av de tidigare uppgifterna. Det bör betonas
att riktlinjerna gäller alla kommuner.
Balansen inom finansieringen av kommunernas uppgifter och åtaganden
förbättras genom ett basserviceprogram som utarbetas
mellan staten och kommunerna samt genom en årlig basservicebudget
som hänför sig till detta program. I programmet
uppskattas utgifterna för och inkomsterna av kommunernas
uppgifter och andra åtaganden enligt kommungrupp samt åtgärderna
för att balansera utgifterna och inkomsterna.
I offentligheten har man fäst avseende vid den riktlinje
i regeringsprogrammet enligt vilken regeringen undersöker
möjligheterna att helt och hållet överföra
samfundsskatten till staten i syfte att göra den kommunala
ekonomin stabilare och mindre konjunkturkänslig. Denna
möjlighet hänför sig till den övergripande översyn
av kommunernas finansierings- och statsandelssystem som genomförs
före år 2005. Till dess bibehålls kommunernas
samfundsskatteandel på nuvarande nivå.
Jag vill också lyfta fram att regeringen lovar att
kommunerna skall få full kompensation för eventuella ändringar
i skattebasen. Avsikten är dessutom att revidera utjämningssystemet
för kommunernas skatteinkomster. I det sammanhanget bedöms
möjligheterna att frigöra samfundsskatten från
utjämningssystemet.
Problemen inom basservicen kan inte lösas bara med
hjälp av mera pengar. Det gäller också att
förnya servicestrukturerna och främja samarbetet
mellan kommunerna.
Genom miljöpolitiken vill regeringen befästa Finlands
ställning som ett informations- och kunskapssamhälle
med en erkänt högklassig miljövård
och en konkurrenskraft som bygger på konsumtion och produktion
enligt villkoren för en ekologiskt hållbar utveckling.
I regeringsprogrammet fästs särskild uppmärksamhet
vid skyddet av Östersjön. I syfte att förbättra
oljebekämpningsberedskapen anskaffas en ny kombiisbrytare.
Under påsken fick vi åter en gång ett
beklagligt bevis på nödvändigheten av
dylik utrustning i Finska viken.
När det gäller näringspolitiken
vill jag bara nämna ett par noteringar. Den första är
löftet om en betydande utökning av den offentliga
finansieringen av forskning och utveckling.
Dessutom utreder regeringen hur det på ett ändamålsenligt
sätt skall gå att förverkliga en eventuell
koncentration av ägarstyrningen i statsbolag och statliga
intressebolag. Avsikten är att det nya arrangemanget skall
tas i bruk vid ingången av 2005. I programmet konstateras
vidare att viktiga beslut om en precisering av statens ägarpolitiska
linje förutsätter ett godkännande av
finanspolitiska ministerutskottet.
Inom trafik- och kommunikationspolitiken vill regeringen främja
användningen av datateknik och informationssamhällets
tjänster samt utveckla kommunikationsinfrastrukturen och
kommunikationstjänsterna. Regeringen kommer att bereda
bl.a. ett trafikinvesteringsprogram som täcker alla former
av trafik och sträcker sig över flera år.
I regeringsprogrammet ingår dessutom fyra politikprogram
som överskrider förvaltningsgränserna.
Jag nämnde redan programmet för företagsamhet
och sysselsättningsprogrammet. Dessutom fullföljs
ett informationssamhällsprogram och ett politikprogram
för medborgarinflytande.
I det föregående har jag nämnt bara
en del av reformprojekten i regeringsprogrammet. Eftersom vi rör
oss inom rätt snäva ekonomiska marginaler under
de närmaste åren kan vi inte lova att rätta
till alla missförhållanden. Statsfinanserna bör
förbli stabila så att den offentliga ekonomin
under de närmaste åren kan bära det ökade ansvar
som följer av att befolkningens medelålder stiger.
Regeringen är inställd på att den
offentliga ekonomin i slutet av valperioden uppvisar ett överskott
som motsvarar cirka 3 procent av vår nationalprodukt. Statsfinanserna är
då i balans. Avvikelser som hänger samman med
konjunkturerna eller andra tillfälliga avvikelser från
den linje som syftar till balans i statsfinanserna kan accepteras,
om de inte äventyrar sänkningen av statsskulden
i förhållande till nationalprodukten.
Uppnåendet av målen förutsätter
stor återhållsamhet vad utgiftsökningen
beträffar. I regeringsprogrammet har man kommit överens
om att utgiftsökningarna under valperioden kan uppgå till
drygt 1,1 miljarder euro enligt 2007 års nivå.
I det här skedet har vi också dimensionerat skattelättnaderna
på samma nivå. Genom denna lösning vill
vi understryka vikten av att å ena sidan skattebetalarna
och å andra sidan de mindre bemedlade delarna av befolkningen
som är beroende av inkomstöverföringarna
i samhället bemöts lika samtidigt som vi med hjälp
av utgiftsökningar stärker den ekonomiska tillväxtpotentialen.