Täysistunnon pöytäkirja 32/2011 vp

PTK 32/2011 vp

32. TIISTAINA 13. SYYSKUUTA 2011 kello 14.01

tarkistettu versio 2.0

4) Lepäämässä oleva ehdotus laiksi Ahvenanmaan itsehallintolain 59 a §:n muuttamisesta

 

Oikeusministeri Anna-Maja Henriksson

Herr talman! Avsikten med den aktuella ändringen av självstyrelselagen för Åland är att skapa ett system som gör att Ålands lagting kan medverka i övervakningen av den så kallade subsidaritetsprincipen i EU.

Enligt lagändringen kan lagtinget delge riksdagen sin ståndpunkt när det gäller sådan EU-lagstftning som enligt den nationella behörighetsfördelningen mellan riksdagen och lagtinget ankommer på självstyrelsen. Lagtingets ståndpunkt ska framgå av de ställningstaganden som tillställs EU:s institutioner.

Herra puhemies! Ehdotettu lainmuutos tarkoittaa, että Ahvenanmaan maakuntapäivillä olisi mahdollisuus osallistua EU:n toissijaisuusperiaatteen noudattamisen valvontaan. Maakuntapäivät voi eduskunnalle ilmaista käsityksensä lainsäädäntöasioissa, jotka itsehallintolain mukaan kuuluvat maakunnan toimivaltaan. Maakuntapäivien kanta on saatettava EU:n toimielinten tietoon. Eduskunnan työjärjestyksen muutoksella lakiehdotuksessa säännelty menettely on jo käytössä. Perustuslakivaliokunta on kuitenkin katsonut, että asiasta säätäminen itsehallintolaissa on tarpeellista eduskunnan ja Ahvenanmaan maakuntapäivien yhteistoiminnan valtiosääntöoikeudellisen perustan selkeyttämiseksi. Itsehallintolakia voidaan muuttaa ainoastaan perustuslain säätämisjärjestyksessä ja maakuntapäivien hyväksynnällä. Maakuntapäivät on omalta osaltaan hyväksynyt muutosehdotuksen viime vuoden marraskuussa.

Elisabeth Nauclér /r:

Ärade herr talman! Den här ändringen av självstyrelselagen har redan antagits en gång, men det finns ändå anledning att säga några ord eftersom det finns många nya riksdagsledamöter och Ålands självstyrelseordning är mycket komplicerad och ganska svår att förstå.

Ändringen av självstyrelselagen syftar till att lösa frågan om Ålands lagtings roll vid övervakningen av den så kallade subsidiaritetsprincipen.

EU känner bara självständiga stater som medlemmar och det finns ingen roll för självstyrande områden som Åland. EU:s regioner regleras i nationell lagstiftning. Och förhållandet mellan ländernas parlament och de regionala lagstiftande församlingarna är löst inom landet i och med att det finns två kamrar på den nationella nivån. Systemet för övervakningen av subsidiaritetsprincipen som nu introduceras är uppbyggt för att passa in på dessa förhållanden.

Finland och Åland passar inte in i systemet. Ålands självstyrelse är resultatet av en internationell konfliktlösning. Lagstiftningsbehörigheten delades 1921, och Ålands lagting är alltså inget regionalt parlament vars självstyrelse är fastslagen i landets konstitution, eller Finlands grundlag.

I federala stater finns en mekanism för att lösa de här frågorna internt. Finland däremot har ett så kallat assymetriskt system. Det finns två exkluderande lagstiftande församlingar, båda har suverän lagstiftningsbehörighet inom sina områden. Ålands lagting är således inget regionalt parlament i den mening som avses i EU-fördraget utan borde inom sitt behörighetsområde jämföras med ett nationellt parlament.

Nyordningen innebär att förenligheten med subsidiaritetsprincipen kan ifrågasättas och omprövas om det finns tillräckligt många röster för det. I den här processen tilldelas enligt artikel 7 i protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna varje nationellt parlament två röster, och de ska fördelas med hänsyn till det nationella parlamentariska systemet. I nationella parlament med två kammare ska varje kammare ha en röst. Finlands riksdag har inte två kammare, och det hade då varit naturligt att Åland skulle fått den ena rösten, eller åtminstone lånat den ena när man inte är enig.

När Åland kom med i EU fick landskapet särlösningar i ett särskilt protokoll till Finlands anslutningsavtal. Att frågan löstes på det sättet beror på att så många av EU-länderna var medlemmar av Nationernas förbund när Ålandsfrågan avgjordes 1921, och de ansåg att de fortfarande var bundna av detta beslut. Det är alltså ostridigt att Ålands självstyrelseordning är en internationell lösning som inte borde få reduceras.

Den lösning som nu föreslås gav inledningsvis upphov till oro att Ålands lagting bara skulle ge ett utlåtande och alltså vara underställt riksdagen, men så är inte fallet. Även om riksdagen beslutar att inte lämna in ett subsidiaritetsyttrande till Europeiska unionen ska lagtingets ståndpunkter ändå skickas vidare till Europeiska unionens institutioner.

Ärade herr talman! Eftersom saken i praktiken har mycket liten betydelse, alla tillfrågade instanser slutligen tillstyrkt förslaget finns det inte mycket att säga, även om jag själv tycker att det skulle varit intressant om man hittat en gemensam lösning för att använda de två rösterna. Här hade funnits utrymme för diskussioner och kompromisser som skulle kunna tjäna som exempel ute i världen. Vi hade kunnat använda vår fantasi och tillfogat en ny dimension till Ålandsexemplet.

Tuija Brax /vihr:

Arvoisa herra puhemies! Olisin kehunut nyt löydettyä ratkaisua myös siltä osin, että siinä kuitenkaan ei lähdetty sille kahden äänen jakamisen mallille, joka olisi siis taas toisesta näkökulmasta, perustuslain näkökulmastakin, ollut taas monella tapaa ongelmallinen.

Sen sijaan se, että tieto jatkossa kulkisi paremmin, ja myös se, mitä edustaja Nauclér sanoi heti aivan alussa, että Ahvenanmaan itsehallinnon tuntemus on aika heikkoa ja sitä pitäisi vahvistaa, on erittäin tärkeätä, ja nyt tehdyllä uudistuksella minusta suorastaan velvoitetaan hallinto paremmin huolehtimaan siitä, että kaikissa keskeisissä EU-valmisteluissa on vähintään yksi virkamies tai nainen siinä prosessissa virkamiehenä mukana, joka a) osaa kunnolla ruotsia ja b) tietää, miltä osin tässä asiassa on mahdollinen kytkentä Ahvenanmaan itsehallintoon. Kiire, tosiasiallinen ruotsin kielen taidottomuus sekä sen tiedon puute, mitä itse asiassa perustuslakimme ja kansainväliset sopimukset Ahvenanmaasta sanovat, ovat asioita, joihin törmäsin ministerinä vasta konkreettisesti, näin sen omin silmin. Siltä osin minusta on erittäin hyvä, että tässä prosessissa, jossa löydettiin tämmöinen pehmeä keino edistää Ahvenanmaan vaikutusvaltaa, avautuivat myös silmät sille, että hallinnossa on tältä osin parantamisen varaa täällä Suomen varsinaisen maaperän puolella tai fastlandetissa.

Keskustelu päättyi.