Christina Gestrin /r(esittelypuheenvuoro):

Värderade talman! Moderskapsledigheten varar i dag 105 vardagar och föräldraledigheten 158 vardagar. Därtill kommer en förlängning av föräldraledigheten för de familjer där pappan tar ut minst två veckor av föräldraledigheten. Ifall föräldrarna återgår till arbetet direkt efter föräldraledigheten innebär det här att många barn redan vid 9—10 månaders ålder är i behov av dagvård.

De familjer, för vilka det är ekonomiskt möjligt, väljer ofta att vårda barnet hemma tills barnet hunnit bli åtminstone ett år. Varje fas i ett litet barns utveckling är viktig. Det första året från födseln tills dess att barnet stiger upp och tar sig fram på egen hand är en unik tid både för barnet och den övriga familjen. Många anser att trygghet under de första åren har en stor betydelse för barnets senare utveckling.

I det här lagförslaget föreslår svenska riksdagsgruppen att tiden för moderskaps- och föräldrapenningen förlängs till sammanlagt 341 vardagar. Det här skulle innebära att barnet hunnit fylla ett år under föräldraledighetstiden. De finländska barnfamiljernas livskvalitet skulle avsevärt förbättras om föräldraledigheten förlängs. Att kombinera familjeliv och arbetsliv är speciellt svårt då barnen är riktigt små. Varje familj borde därför ha en möjlighet att vårda barnet hemma åtminstone tills barnet fyllt ett år. Om föräldraledigheten skulle förlängas skulle kommunernas skyldighet att ordna barndagvård för de allra minsta, som också kräver allra mest personal, minska.

Sfp har redan under många år arbetat för bättre möjligheter att kombinera arbets- och familjeliv. Sfp har varit en av de drivande krafterna bakom den så kallade pappamånaden. Det är positivt att regeringen beslutat förlänga faderskapsledigheten med två veckor under den här regeringsperioden.

I regeringsprogrammet står det att regeringen vill främja familjernas välfärd genom att förbättra småbarnsföräldrarnas möjligheter att tillbringa tid med sina barn. Möjligheten att på ett tillfredsställande sätt kombinera arbetsliv och familjeliv är obestridligen en av de allra viktigaste frågorna för barnfamiljernas välfärd och för ett framgångsrikt finländskt samhälle.

Perhe-elämä vaihtelee perhekohtaisesti, minkä vuoksi yhteiskunnan on annettava vanhemmille vapaammat kädet perhevapaiden pitämiseen omien toiveidensa mukaisesti. Vuoden 2003 alussa käyttöön otettu järjestelmä, jossa äiti ja isä voivat pitää samanaikaisesti osittaista vanhempainvapaata, on perheille hyvä tapa järjestää vauvan hoito. Osittaisella hoitovapaalla ja osa-aikatyössä ollessaan molemmat vanhemmat voivat itsenäisesti huolehtia lapsistaan samalla, kun he voivat säilyttää yhteyden työelämään. Tämä on askel oikeaan suuntaan.

Hallitus on luvannut nostaa osittaisen hoitorahan tasoa vuodesta 2010 alkaen 90 euroon, jotta se nykyistä paremmin korvaisi työajan lyhentämisestä johtuvaa palkan menetystä. Yhtä tärkeää on kuitenkin kysymys siitä, minkä ikäisiä lasten tulisi olla molempien vanhempien lähtiessä kotoa takaisin töihin. Nykyään lapsi on noin yhdeksän kuukauden ikäinen, kun vanhempainrahakausi päättyy.

Monet perheet haluaisivat, että toinen vanhemmista hoitaisi lasta ainakin siihen saakka, kunnes lapsi on vuoden vanha. Pidentämällä vanhempainrahakautta 341 arkipäivään yhteiskunta turvaisi kunkin perheen toimeentulon siihen saakka, kunnes lapsi on täyttänyt vuoden. Samalla taattaisiin jokaisen lapsen oikeus olla kotona vuoden ikään saakka.

Pressen på dem som är med i arbetslivet kommer att öka under de kommande åren i och med att de stora åldersgrupperna går i pension. Vi vet att vi snart står inför en arbetskraftsbrist om vi inte lyckas locka mera invandrare till Finland och samtidigt går alltför många i förtidspension. Det har tyvärr blivit allt vanligare att personer redan i 30—40-årsåldern lider av stress och utbrändhet och i den här åldersgruppen är småbarnsföräldrarnas andel stor. Det är också typiskt att småbarnspapporna är den grupp som arbetar allra mest övertid.

Allt det här vittnar om att takten i arbetslivet med tiden hårdnat och därför anser vi i svenska riksdagsgruppen att man bör kunna freda en längre tid för barnet och mamman eller pappan att vara tillsammans. Tids nog kommer föräldrarnas arbetsliv tyvärr att sluka en stor del av barnets uppväxttid. Samhället behöver arbetskraft, men barnen måste också ha rätt till sina föräldrar.

Monet ovat sitä mieltä, että Suomi jo nyt on esikuva vanhempainvapaan suhteen. Samanaikaisesti tulee muistaa, että Suomi on kärjessä myös kokopäivätyötä tekevien naisten osuutta tarkasteltaessa. Vanhempiin, joilla on hyvin pieniä lapsia mutta joiden kuitenkin oletetaan tekevän kokopäivätyötä, kohdistuu kovia paineita. Usealla nuorella naisella on edelleen määräaikainen työsopimus, ja olosuhteet työmarkkinoilla lisäävät stressiä varsinkin silloin, kun suunnitelmissa on perheen perustaminen. Myös tämä tilanne aiheuttaa epävarmuutta ja vaikeuttaa arjen suunnittelua.

Tällaisessa tilanteessa yhteiskunnan on hyvä antaa tukensa perheille esimerkiksi pidentämällä vanhempainvapaata ja ilmaisemalla pienten lasten vanhemmille, että ymmärretään perheiden tilannetta ja halutaan mahdollistaa kaikille lapsille kotona oleminen jommankumman vanhemman kanssa ainakin siihen saakka, kunnes lapsi on täyttänyt vuoden.

Ännu en allvarlig aspekt är att många barn och unga i dag visar tecken på psykiskt illamående och allt vi kan göra för att förhindra detta bör göras. Om forskarna säger att nyfödda barn mår bäst i hemmet bör också samhället ta sitt ansvar och uppmuntra familjerna att vara hemma den här tiden. Genom att förlänga föräldraledigheten ges alla barn den här möjligheten och inte enbart de barn för vilkas föräldrar det nu är ekonomiskt möjligt. Genom den här lagändringen får barnet och föräldrarna åtminstone en stund extra familjetid innan jäktet och kraven som arbetslivet medför tar vid.

Lauri Oinonen /kesk:

Arvoisa puhemies! Käsiteltävänä oleva aloite haluaa edistää lapsiperheitten parasta. Lapsissa on kansakunnan tulevaisuus. Tämä on Suomellekin tärkeää, ja toivon, että käsiteltävänä oleva aloite saa myönteisen keskustelun valiokunnassa osakseen myönteisiä ratkaisuja kohti.