Christina Gestrin /r(esittelypuheenvuoro):
Värderade talman! Moderskapsledigheten varar i dag
105 vardagar och föräldraledigheten 158 vardagar.
Därtill kommer en förlängning av föräldraledigheten
för de familjer där pappan tar ut minst två veckor
av föräldraledigheten. Ifall föräldrarna återgår
till arbetet direkt efter föräldraledigheten innebär
det här att många barn redan vid 9—10
månaders ålder är i behov av dagvård.
De familjer, för vilka det är ekonomiskt
möjligt, väljer ofta att vårda barnet
hemma tills barnet hunnit bli åtminstone ett år.
Varje fas i ett litet barns utveckling är viktig. Det första året
från födseln tills dess att barnet stiger upp
och tar sig fram på egen hand är en unik tid både
för barnet och den övriga familjen. Många
anser att trygghet under de första åren har en
stor betydelse för barnets senare utveckling.
I det här lagförslaget föreslår
svenska riksdagsgruppen att tiden för moderskaps- och föräldrapenningen
förlängs till sammanlagt 341 vardagar. Det här
skulle innebära att barnet hunnit fylla ett år
under föräldraledighetstiden. De finländska
barnfamiljernas livskvalitet skulle avsevärt förbättras
om föräldraledigheten förlängs. Att
kombinera familjeliv och arbetsliv är speciellt svårt
då barnen är riktigt små. Varje familj borde
därför ha en möjlighet att vårda
barnet hemma åtminstone tills barnet fyllt ett år.
Om föräldraledigheten skulle förlängas
skulle kommunernas skyldighet att ordna barndagvård för de
allra minsta, som också kräver allra mest personal,
minska.
Sfp har redan under många år arbetat för
bättre möjligheter att kombinera arbets- och familjeliv.
Sfp har varit en av de drivande krafterna bakom den så kallade
pappamånaden. Det är positivt att regeringen beslutat
förlänga faderskapsledigheten med två veckor
under den här regeringsperioden.
I regeringsprogrammet står det att regeringen vill
främja familjernas välfärd genom att
förbättra småbarnsföräldrarnas
möjligheter att tillbringa tid med sina barn. Möjligheten
att på ett tillfredsställande sätt kombinera
arbetsliv och familjeliv är obestridligen en av de allra
viktigaste frågorna för barnfamiljernas välfärd
och för ett framgångsrikt finländskt
samhälle.
Perhe-elämä vaihtelee perhekohtaisesti, minkä vuoksi
yhteiskunnan on annettava vanhemmille vapaammat kädet perhevapaiden
pitämiseen omien toiveidensa mukaisesti. Vuoden 2003 alussa
käyttöön otettu järjestelmä,
jossa äiti ja isä voivat pitää samanaikaisesti
osittaista vanhempainvapaata, on perheille hyvä tapa järjestää vauvan
hoito. Osittaisella hoitovapaalla ja osa-aikatyössä ollessaan
molemmat vanhemmat voivat itsenäisesti huolehtia lapsistaan
samalla, kun he voivat säilyttää yhteyden
työelämään. Tämä on
askel oikeaan suuntaan.
Hallitus on luvannut nostaa osittaisen hoitorahan tasoa vuodesta
2010 alkaen 90 euroon, jotta se nykyistä paremmin korvaisi
työajan lyhentämisestä johtuvaa palkan
menetystä. Yhtä tärkeää on
kuitenkin kysymys siitä, minkä ikäisiä lasten tulisi
olla molempien vanhempien lähtiessä kotoa takaisin
töihin. Nykyään lapsi on noin yhdeksän
kuukauden ikäinen, kun vanhempainrahakausi päättyy.
Monet perheet haluaisivat, että toinen vanhemmista
hoitaisi lasta ainakin siihen saakka, kunnes lapsi on vuoden vanha.
Pidentämällä vanhempainrahakautta 341
arkipäivään yhteiskunta turvaisi kunkin
perheen toimeentulon siihen saakka, kunnes lapsi on täyttänyt
vuoden. Samalla taattaisiin jokaisen lapsen oikeus olla kotona vuoden
ikään saakka.
Pressen på dem som är med i arbetslivet kommer
att öka under de kommande åren i och med att de
stora åldersgrupperna går i pension. Vi vet att
vi snart står inför en arbetskraftsbrist om vi inte
lyckas locka mera invandrare till Finland och samtidigt går
alltför många i förtidspension. Det har
tyvärr blivit allt vanligare att personer redan i 30—40-årsåldern
lider av stress och utbrändhet och i den här åldersgruppen är
småbarnsföräldrarnas andel stor. Det är
också typiskt att småbarnspapporna är
den grupp som arbetar allra mest övertid.
Allt det här vittnar om att takten i arbetslivet med
tiden hårdnat och därför anser vi i svenska riksdagsgruppen
att man bör kunna freda en längre tid för
barnet och mamman eller pappan att vara tillsammans. Tids nog kommer
föräldrarnas arbetsliv tyvärr
att sluka en stor del av barnets uppväxttid. Samhället
behöver arbetskraft, men barnen måste också ha
rätt till sina föräldrar.
Monet ovat sitä mieltä, että Suomi
jo nyt on esikuva vanhempainvapaan suhteen. Samanaikaisesti tulee
muistaa, että Suomi on kärjessä myös
kokopäivätyötä tekevien naisten
osuutta tarkasteltaessa. Vanhempiin, joilla on hyvin pieniä lapsia
mutta joiden kuitenkin oletetaan tekevän kokopäivätyötä,
kohdistuu kovia paineita. Usealla nuorella naisella on edelleen
määräaikainen työsopimus, ja
olosuhteet työmarkkinoilla lisäävät
stressiä varsinkin silloin, kun suunnitelmissa on perheen
perustaminen. Myös tämä tilanne aiheuttaa
epävarmuutta ja vaikeuttaa arjen suunnittelua.
Tällaisessa tilanteessa yhteiskunnan on hyvä antaa
tukensa perheille esimerkiksi pidentämällä vanhempainvapaata
ja ilmaisemalla pienten lasten vanhemmille, että ymmärretään
perheiden tilannetta ja halutaan mahdollistaa kaikille lapsille kotona
oleminen jommankumman vanhemman kanssa ainakin siihen saakka, kunnes
lapsi on täyttänyt vuoden.
Ännu en allvarlig aspekt är att många
barn och unga i dag visar tecken på psykiskt illamående och
allt vi kan göra för att förhindra detta
bör göras. Om forskarna säger att nyfödda
barn mår bäst i hemmet bör också samhället
ta sitt ansvar och uppmuntra familjerna att vara hemma den här
tiden. Genom att förlänga föräldraledigheten ges
alla barn den här möjligheten och inte enbart de
barn för vilkas föräldrar det nu är
ekonomiskt möjligt. Genom den här lagändringen
får barnet och föräldrarna åtminstone
en stund extra familjetid innan jäktet och kraven som arbetslivet medför
tar vid.
Keskustelu päättyi.