Vastauksena kysymykseen esitän seuraavaa:

Hallitus päätti kehysriihen 24.—25.3.2014 yhteydessä, että Malmin lentoasema luovutetaan asuntokäyttöön. Kesäkuussa sovittuun hallitusohjelmaan sisältyy tavoite tukea Helsingin seudun suuria infrastruktuurihankkeita ja edistää samalla alueen asuntotuotantoa. Kirjauksen mukaisesti Helsingin seudun kuntien ja valtion välillä on neuvoteltu 25.8.2014 sopimus tonttituotannon lisäämisestä. Sopimuksessa todetaan, että "valtio lopettaa toimintonsa Malmin lentokentällä tavoitteena vuoden 2016, mutta viimeistään vuoden 2020 loppuun mennessä, jonka jälkeen alue palautuu Helsingin kaupungin käyttöön." Hallituksella on ollut riittävästi tietoa lentokentän lakkauttamispäätöksen tekemiseksi. Liikenne- ja viestintäministeriö on selvittänyt Malmin kentän tilannetta moneen kertaan viime vuosien aikana.

Malmin lakkauttamisella ei ole vaikutusta Helsinki-Vantaan lentomeluun. Rajavartiolaitosta ei ole käsketty siirtymään vaan sen kanssa on neuvoteltu ratkaisu, joka täyttää tarpeen hyvin nyt ja tulevaisuudessa. Rajavartiolaitokselle on varattu asemapaikka, joka on vapautunut aikaisemmasta käytöstään. Alueella on koneiden pysäköintialue ja uusi helposti muunneltava rakennus. Rajavartioston operaatioiden sovittaminen Helsinki-Vantaan kapasiteettiin käy vaivattomasti. Veronmaksajille ei synny ainakaan välittömiä kustannuksia.

Yleisilmailun kehittymiselle on tarjottava mahdollisuus, mutta Malmin lentoasema ei ole sopiva paikka kasvulle. Suomessa on lentokenttäkapasiteettia kylliksi myös harraste- ja yleisilmailulle. Vuoden alussa on käynnistetty liikenne- ja viestintäministeriön vetämä selvitys, jossa osoitetaan sovelias alue harraste- ja yleisilmailua varten. Selvityksessä arvioidaan harjoitettavan toiminnan laajuus, rahoitusmalli ja sijaintipaikka.

Koska yleisilmailun kentälle etsitään uusi paikka, ei kentän puutteen takia ole tarvetta myydä koneita ulkomaille. Näin Malmin lakkauttamisella ei ole vaikutusta huoltovarmuuteen. Huoltovarmuuskeskuksen näkemyksen mukaan äskettäin valmistuneessa lentoliikennestrategian taustaraportissa (s. 30, ensimmäinen kappale) on tuotu esiin huoltovarmuuden kannalta tärkeät lentoasemat (Helsinki-Vantaa, Tampere ja Turku sen varakenttinä sekä Oulu). Malmin kentän säilyttämistä ei voida perustella huoltovarmuussyillä.

Huoltovarmuusorganisaation Ilmakuljetuspoolin puheenjohtajana toimii Finavian riskienhallintajohtaja, joka on toiminut aiemmin Helsinki-Vantaan lentoaseman päällikkönä ja hänellä on sotilastausta (ilmavoimat). Hän on koulutus- ja kokemustaustansa sekä nykyisen tehtävänsä puolesta sopiva henkilö toimimaan puheenjohtajana lentoliikenteen toimivuutta myös poikkeusoloissa ja vakavissa häiriötilanteissa suunnittelevassa ilmakuljetuspoolissa.

Malmin lentoturvallisuus on ollut ylivertainen ja lähtökohta on, että sen sulkeminen ei aiheuta lentoturvallisuuden heikkenemistä. Malmin lentokentät käytännöt on syytä ottaa käyttöön myös tulevissa järjestelyissä.

Helsingin kaupunki on halukas kaavoittamaan alueen asuinalueeksi, joten sillä on riittävät tiedot maaperän rakennuskelpoisuudesta, tarvittavista toimista ja niiden kustannuksista. Maaperän pilaajalla on aina vastuunsa, riippumatta siitä mitä toimintaa alueella harjoitetaan.

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

Regeringen beslutade i samband med ramförhandlingarna den 24—25 mars 2014 att Malms flygplats överlåts för bostadsbruk. Ett av målen i regeringsprogrammet från juni är att stödja stora infrastrukturprojekt i Helsingforsregionen och samtidigt främja bostadsproduktionen i området. I enlighet med detta ingick staten och kommunerna i Helsingforsregionen den 25 augusti 2014 ett avtal om ökad tomtproduktion. I avtalet konstateras att "statens verksamhet på Malms flygplats upphör, enligt målsättningen före utgången av 2016, dock senast före utgången av 2020, varefter området återgår till Helsingfors stad." Regeringen har haft tillräckligt med information för att fatta beslutet om indragning av flygplatsen. Kommunikationsministeriet har utrett frågan om Malms flygplats flera gånger under de senaste åren.

Indragningen av Malm inverkar inte på flygbullret från Helsingfors-Vanda flygplats. Gränsbevakningsväsendet har inte beordrats att flytta, utan en lösning som på ett bra sätt uppfyller behoven både nu och i framtiden har förhandlats fram med Gränsbevakningsväsendet. För Gränsbevakningsväsendet har reserverats en stationplats som blivit ledig då den tidigare verksamheten har upphört på platsen. På området finns en parkeringsplats för flygplan och en ny byggnad som lätt kan ändras. Gränsbevakningens insatser kan samordnas inom kapaciteten vid Helsingfors-Vanda utan problem. För skattebetalarna uppstår det åtminstone inte några direkta kostnader på grund av förflyttningen.

Allmänflyget ska ges möjlighet att utvecklas, men Malms flygplats är inte en lämplig plats för tillväxten. I Finland finns det tillräckligt med flygplatskapacitet också för sportflygverksamhet och allmänflyg. I början av året påbörjades en utredning under ledning av kommunikationsministeriet, i vilken ett lämpligt område anvisas för sportflygverksamheten och allmänflyget. Man kommer att utreda verksamhetens omfattning, finansieringsmodell och plats.

Eftersom man letar efter ett nytt ställe för allmänflygets flygplats finns det inget behov att sälja flygplan till utlandet på grund av avsaknaden av en flygplats. Därmed inverkar inte indragningen av Malm på försörjningsberedskapen. Enligt försörjningsberedskapscentralens uppfattning har de flygplatser (Helsingfors-Vanda, med Tammerfors och Åbo som dess alternativa flygplatser, samt Uleåborg) som är viktiga med tanke på försörjningsberedskapen lyfts fram i den bakgrundsrapport till flygtrafikstrategin (s. 30, första stycket) som nyligen blev klar. Ett bevarande av Malms flygplats kan inte motiveras med försörjningsberedskapsskäl.

Ordförande för Försörjningsberedskapsorganisationens Lufttransportpool är Finnavias riskhante-ringschef, som tidigare har varit flygplatschef vid Helsingfors-Vanda flygplats och som har militär bakgrund (flygvapnet). Med tanke på hans utbildning och erfarenhet samt nuvarande uppgift är han en lämplig person att vara ordförande för den lufttransportpool som planerar flygtrafikens funktion även vid undantagsförhållanden och allvarliga störningssituationer.

Flygsäkerheten vid Malm har varit ypperlig och utgångspunkten är att stängningen av den inte orsakar en försvagning av flygsäkerheten. Det finns all orsak att ta i bruk praxisen vid Malms flygplats även i kommande arrangemang. Helsingfors stad är villig att planlägga området som bostadsområde, så staden har tillräcklig in-formation om byggnadsdugligheten för marken, de åtgärder som krävs samt kostnaderna för dessa. Den som förstör marken bär alltid sitt ansvar, oberoende av hurudan verksamhet som bedrivs på området.