Vastauksena kysymykseen esitän seuraavaa:

Suomalaisen yhteiskunnan haasteena on turvata terve ja aktiivinen ikääntyminen, sillä terveys ja toimintakyky vaikuttavat olennaisesti ikäihmisten hyvinvointiin sekä sosiaali- ja terveyspalveluiden tarpeeseen. Eliniän pidentyessä myös toimintakykyiset elinvuodet ovat lisääntyneet, ja nykyiset eläkeikäiset ovat keskimäärin edeltäjiään selvästi hyväkuntoisempia ja aktiivisempia.

Hallituksen ohjelmassa korostetaan ikääntyneiden toimintakyvyn, omatoimisuuden ja itsenäisen suoriutumisen vahvistamista. Hallitus edistää ikäihmisten tervettä ja aktiivista ikääntymistä sekä lainsäädännön että informaatio-ohjauksen keinoin. Sosiaali- ja terveydenhuollon kansallisella kehittämisohjelmalla (KASTE-ohjelma) 2008—2011 lisätään eri-ikäisten osallisuutta, vähennetään syrjäytymistä sekä kavennetaan hyvinvointi- ja terveyseroja ja parannetaan ikääntyneiden toimintakykyä. Hallituksen käynnistämän Terveyden edistämisen politiikkaohjelman strategiset linjaukset painottavat terveyden edistämisen rakenteiden vahvistamista sekä olemassa olevan tutkimustiedon ja hyvien käytäntöjen levittämistä ja juurruttamista ja osaamisen vahvistamista. Ohjelmaan sisältyvät ikäihmisten neuvontakeskusten verkoston ja ehkäisevien kotikäyntien laajentaminen koko maan kattaviksi. Ohjelmaan kuuluu myös asuin- ja elinympäristön esteettömyyden lisääminen. Ohjelmassa esitetään selvitettäväksi mahdollisuus lisätä ikäihmisille tarjottavia maksuttomia tai edullisia liikuntamahdollisuuksia.

Myös helmikuussa 2008 annetussa Ikäihmisten palvelujen laatusuosituksessa ikäihmisten terveyden ja hyvinvoinnin sekä aktiivisen elämän edistäminen ovat keskeisesti esillä. Ikäihmisten osallisuus ja täysivaltaisuus oman elämänsä ja palvelujen suunnittelussa ja laajemmin yhteiskunnan ja elinympäristön kehittämisessä ovat laatusuosituksen mukaan ikääntymispolitiikan keskeisiä periaatteita. Laatusuositus kannustaa kuntia kehittämään ikäihmisten elinoloja ja palveluita yhteistyössä ikäihmisten, palvelun käyttäjien, muiden kuntalaisten, järjestöjen, yrittäjien ja seurakuntien kanssa. Sosiaali- ja terveysministeriö seuraa suosituksessa esitettyjen tavoitteiden toteutumista järjestelmällisesti hyödyntäen erilaisia seurantaindikaattoreita.

Osana terveyden edistämisen politiikkaohjelman ja ikäihmisten palvelujen laatusuosituksen toimeenpanoa sosiaali- ja terveysministeriö on asettanut työryhmän, jonka tehtävinä on tehdä ehdotukset 1) ikäihmisten hyvinvointia ja terveyttä edistävän neuvonta- ja palvelukeskusverkoston rakenteeksi, toiminnan sisällöksi ja valtakunnalliseksi toimeenpanoksi, 2) varhaisen puuttumisen työmenetelmien laajemmaksi käyttöönottamiseksi ja lisäämiseksi, 3) ehkäisevien kotikäyntien lisäämiseksi sekä 4) ikäihmisten hyvinvoinnin ja terveyden edistämisen ja ehkäisevien palveluiden vakiinnuttamiseksi kiinteäksi osaksi palvelurakennetta. Työryhmän on myös selvitettävä mahdollisesti tarpeelliset säädösmuutokset.

Ikäihmisten terveyden ja hyvinvoinnin edistämisellä ja niitä tukevien neuvontapalveluiden kehittämisellä on lainsäädännöllinen perusta. Kansanterveyslaki (66/1972) sisältää velvoitteen huolehtia kunnan asukkaiden terveysneuvonnasta ja terveystarkastuksista sekä seurata kunnan asukkaiden terveydentilan ja siihen vaikuttavien tekijöiden kehitystä väestöryhmittäin. Kunnilla on myös velvollisuus huolehtia terveysnäkökohtien ottamisesta huomioon kunnan kaikissa toiminnoissa sekä tehdä yhteistyötä terveyden edistämiseksi muiden kunnassa toimivien julkisten ja yksityisten tahojen kanssa. Sosiaalihuoltolain (710/1982) mukaan kunnan on huolehdittava muun muassa ohjauksen, neuvonnan ja tiedostuksen järjestämisestä sosiaalihuollosta ja muusta sosiaaliturvasta. Kuntaa myös velvoitetaan toimimaan alueellaan sosiaalisten olojen kehittämiseksi ja epäkohtien poistamiseksi.

Kesäkuussa 2008 valtioneuvosto teki terveyttä edistävän liikunnan ja ravinnon kehittämislinjoista ensimmäisen yhteisen periaatepäätöksen, jota julkinen sektori toteuttaa yhdessä kolmannen sektorin ja elinkeinoelämän kanssa. Periaatepäätöksessä on esitetty tavoitteet ja kehittämislinjat eri ikä- ja väestöryhmille, paikallistason päätöksentekoon, muuhun arkiympäristön kehittämiseen, eri ammattiryhmien kouluttamiseen sekä seurantaan ja tutkimukseen. Periaatepäätöksen tueksi on tehty hallituskaudelle konkreettinen toimeenpanosuunnitelma.

Kesäkuussa 2008 julkaistiin myös työryhmän ehdotus uudeksi terveydenhuoltolaiksi. Työryhmän ehdotuksessa korostuvat terveyden, toimintakyvyn ja hyvinvoinnin edistäminen ja terveysongelmien ennaltaehkäisy. Kunnan tai useamman kunnan yhdessä on laadittava suunnitelma kuntalaisten terveyttä ja hyvinvointia edistävistä sekä terveysongelmia ehkäisevistä toimista, palveluista ja niihin varattavista voimavaroista. Yhteistyötä kunnan eri toimijoiden ja muiden yhteisöjen välillä korostetaan. Lakiehdotus lähtee lausuntokierrokselle elokuussa.

Ikäihmisten oikeutta aktiiviseen elämään ei voida turvata yksittäisellä lailla. Ikäihmisten aktiivisen elämän edellytysten turvaaminen on eri hallinnonalojen sekä julkisen sektorin, järjestöjen ja muiden sidosryhmien yhteinen tehtävä, johon tarvitaan päättäjien vahvaa sitoutumista. Meneillään olevien lainsäädännön muutosten, valtakunnallisten ohjelmien ja ikäihmisten palvelujen laatusuosituksen vaikutusten seurannan ja arvioinnin pohjalta hallitus arvioi, tarvitaanko ikäihmisten aktiivisen elämän tueksi lisätoimenpiteitä.

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

Det är en utmaning för det finländska samhället att trygga ett friskt och aktivt åldrande, eftersom hälsan och funktionsförmågan väsentligt påverkar de äldres välfärd och behovet av social- och hälsovårdstjänster. I takt med att livslängden ökat har också levnadsåren med bibehållen funktionsförmåga ökat, och människor i pensionsåldern är i dag i genomsnitt i bättre form och aktivare än sina föregångare.

I regeringens program läggs vikt vid att stärka de äldres funktionsförmåga, egen aktivitet och förmåga att klara sig självständigt. Regeringen främjar äldre människors hälsa och ett aktivt åldrande såväl genom lagstiftning som genom informationsstyrning. Det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (KASTE) 2008—2011 syftar till att öka delaktigheten för människor i olika åldrar, att minska utslagningen och skillnaderna i välfärd och hälsa och att förbättra de äldres funktionsförmåga. I de strategiska riktlinjerna i det politikprogram för hälsofrämjande som regeringen har inlett, framhålls att strukturerna för hälsofrämjande ska stärkas, existerande forskningskunskap och god praxis spridas och etableras och kompetensen stärkas. Programmet omfattar en utvidging av nätverket av rådgivningscentraler för äldre och de förebyggande hembesöken så att de omfattar hela landet. Programmet omfattar också insatser för att öka boende- och livsmiljöns tillgänglighet. Enligt programmet ska möjligheterna att öka utbudet på avgiftsfria eller förmånliga motionsformer för äldre utredas.

Också i den kvalitetsrekommendation om tjänster för äldre som gavs i februari 2008, intar främjande av välfärd, hälsa och ett aktivt liv för de äldre en central plats. Enligt kvalitetsrekommendationen är en av de centrala principerna i äldrepolitiken att de äldre ska vara delaktiga och ha självbestämmanderätt i planeringen av sina egna liv och olika tjänster, och i ett vidare perspektiv i utvecklingen av samhället och livsmiljön. Kvalitetsrekommendationen uppmuntrar kommunerna att utveckla de äldres levnadsförhållanden och tjänsterna för dem i samarbete med de äldre, serviceanvändarna, övriga kommuninvånare, organisationer, företagare och församlingar. Med hjälp av olika uppföljningsindikatorer följer social- och hälsovårdsministeriet systematiskt upp hur de mål som presenteras i rekommendationen förverkligas.

Som en del av verkställigheten av politikprogrammet för hälsofrämjande och kvalitetsrekommendationen om tjänster för äldre har social- och hälsovårdsministeriet tillsatt en arbetsgrupp som har till uppdrag att lägga fram förslag om 1) strukturen för rådgivnings- och servicenätverket för främjande av de äldres välfärd och hälsa, verksamhetens innehåll och den nationella verkställigheten, 2) en utvidgad användning och ökning av arbetsmetoderna för tidigt ingripande, 3) en ökning av de förebyggande hembesöken och 4) en etablering av tjänsterna för främjande av de äldres välfärd och hälsa som en bestående del av servicestrukturen. Arbetsgruppen kommer också att utreda eventuella behov av författningsändringar.

Det finns en legislativ grund för främjandet av de äldres hälsa och välfärd och utvecklingen av stödjande rådgivningstjänster. I folkhälsolagen (66/1972) finns ett åliggande för kommunen att sörja för hälsorådgivning och hälsoundersökningar för kommunens invånare samt att följa hur kommuninvånarnas hälsotillstånd och faktorer som inverkar på hälsotillståndet utvecklas i de olika befolkningsgrupperna. Kommunen är också skyldig att sörja för att hälsoaspekter beaktas i alla kommunala verksamheter samt att för främjande av hälsan samarbeta med andra offentliga och privata instanser som är verksamma i kommunen. Enligt socialvårdslagen (710/1982) ska kommunen sörja för att bland annat handledning, rådgivning och information ordnas om socialvården och den övriga sociala tryggheten. Kommunen åläggs också att inom sitt område verka för att utveckla de sociala förhållandena och för att avhjälpa sociala missförhållanden.

I juni 2008 fattade statstådet ett första gemensamt principbeslut om utvecklingslinjerna för hälsofrämjande motion och kost. Principbeslutet ska genomföras av den offentliga sektorn tillsammans med den tredje sektorn occh näringslivet. I principbeslutet presenteras mål och utvecklingslinjer för olika ålders- och befolkningsgrupper, beslutsfattandet på den lokala nivån, den övriga utvecklingen av vardagsmiljön, utbildningen av olika yrkesgrupper samt uppföljningen och forskningen. Som stöd för principbeslutet har en konkret verkställighetsplan gjorts upp för regeringsperioden.

I juni 2008 publicerades också ett arbetsgruppsförslag till ny lag om hälso- och sjukvård. I arbetsgruppens förslag betonas främjande av hälsa, funktionsförmåga och välfärd samt förebyggande av hälsoproblem. Den enskilda kommunen eller flera kommuner tillsammans ska göra upp en plan för åtgärder, tjänster och de resurser som ska reserveras för att främja kommuninvånarnas hälsa och välfärd och för att förebygga hälsoproblem. Samarbete mellan de olika aktörerna i kommunen och andra sammanslutningar betonas. Lagförslaget kommer att skickas ut på remiss i augusti.

De äldres rätt till ett aktivt liv kan inte tryggas genom en enskild lag. Att trygga förutsättningarna för ett aktivt liv för äldre människor är en gemensam uppgift för de olika förvaltningsgrenarna och den offentliga sektorn, organisationerna och andra intressegrupper, och detta kräver ett starkt engagemang från beslutsfattarnas sida. På basis av uppföljningen och utvärderingen av effekterna av de pågående lagstiftningsändringarna, riksomfattande programmen och kvalitetsrekommendationen om tjänster för äldre bedömer regeringen om det finns behov av ytterligare åtgärder för att stödja ett aktivt liv för de äldre.