​I betänkandet har de lagförslag som ingår i propositionen bedömts både med avseende på grundlagsenligheten och behovet och ändamålsenligheten.

Grundlagsutskottet föreslår att sametingslagen i huvudsak godkänns i enlighet med propositionen. Utskottet föreslår inga ändringar i bestämmelserna om de viktigaste lösningarna, såsom i 3 § om rätten att bli antecknad i vallängden och 9 § om förhandlingsplikt. Utskottet föreslår två ändringar på grund av kraven i grundlagen. Utskottets betänkande innehåller två reservationer.

Läs betänkandet på finska (PeVM 4/2025 vp)

Betänkandets svenskspråkiga version (GrUB 4/2025 rd) publiceras på utskottets webbsida

Finlands grundlag tryggar samernas ställning som urfolk och samernas rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur. Enligt grundlagen har samerna inom sitt hembygdsområde språklig och kulturell autonomi enligt vad som bestäms i lag. Syftet med reformen av sametingslagen är att skydda och främja tillgodoseendet av samernas självbestämmanderätt samt att förbättra verksamhetsförutsättningarna för samernas språkliga och kulturella autonomi samt för sametinget.

Grundlagsutskottet betonar i sitt betänkande den centrala betydelsen av de materiella kriterierna i 3 § om rätten att bli antecknad i vallängden med tanke på urfolks självbestämmanderätt. Enligt utskottets uppfattning finns det, inte bara vid den rättsliga prövningen utan också vid ändamålsenlighetsprövningen, anledning att i fråga om 3 § fästa särskild vikt vid att sametinget har gett förhandsgodkännande för de lagförslag som ingår i propositionen.

Enligt grundlagen ska grundlagsutskottet ge utlåtanden om grundlagsenligheten i fråga om lagförslag och andra ärenden som föreläggs utskottet samt om deras förhållande till internationella fördrag om mänskliga rättigheter. Grundlagsutskottet har med tanke på denna uppgift i sitt betänkande bedömt att de två förslag till bestämmelser om rättsskydd som ingår i propositionen måste ändras för att ärendet ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning.

För det första är en förutsättning för att ett ärende ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning, med beaktande inte bara av urfolkets självbestämmanderätt utan även de rättigheter som en enskild person som ansökt om att bli antecknad i vallängden har enligt 21 § i grundlagen och ärendets betydelse för en sådan person, att regleringen om sammansättningen av besvärsnämnden för sametingets vallängd vid avgörande ändras så att andra än lagfarna ledamöter inte kan utgöra majoriteten i sammansättningen vid avgörande. Utskottet föreslår att det föreskrivs att besvärsnämnden är beslutför då ordföranden, en lagfaren ledamot och minst en sakkunnigledamot är närvarande.

Dessutom anser grundlagsutskottet att en förutsättning för vanlig lagstiftningsordning är att förutsättningarna för beviljande av besvärstillstånd inte begränsas strängare än i förvaltningsrättskipningen i allmänhet. Den föreslagna regleringen av besvärstillstånd ska göra det möjligt att ge individen ett effektivt rättsskydd samtidigt som en enhetlig rättspraxis tryggas. Utskottet föreslår att de allmänna grunderna för beviljande av besvärstillstånd enligt 111 § i lagen om rättegång i förvaltningsärenden tillämpas vid besvär till högsta förvaltningsdomstolen.

Utskottet konstaterar att förslaget till ändring av sametingslagen har beretts länge. Utskottet har redan tidigare ansett det vara viktigt att statsrådet lämnar riksdagen en proposition i ärendet för att trygga det som i grundlagen föreskrivs om samernas ställning och rättigheter och för att uppfylla Finlands internationella människorättsförpliktelser.