Riksdagens stora utskott och utrikesutskott hörde expeditionsministärens statsminister Sanna Marin (sd) den 6 juni. Utskotten fick en utredning om Europeiska politiska gemenskapens toppmöte i Moldavien den 1 juni. Europeiska rådets ordförande Michel, Europaparlamentets talman Metsola samt ledarna för EU-medlemsländerna och 20 europeiska länder utanför EU deltog i toppmötet. Av de mest centrala länderna uteblev endast Turkiet från mötet.

Statsminister Marin deltog i smågruppsdebatten om säkerhet. Marin berättade att hon i debatten betonade bland annat ett effektivt verkställande av sanktionerna mot Ryssland, fortsatt starkt stöd åt Ukraina och ett nära samarbete i bekämpningen av hybridhot.

Toppmötet i Moldavien var den Europeiska politiska gemenskapens andra toppmöte. Med statsministern diskuterade riksdagens utskott betydelsen av den Europeiska politiska gemenskapen. Statsministern ansåg att toppmötena var viktiga trots att inga gemensamma kommunikéer har beretts för dem. De utgör ett värdefullt tillfälle för samspel på hög nivå och bidrar till ett nära samarbete mellan EU och europeiska partner.

Även beslutsärenden vid stora utskottets möte

Stora utskottet fattade beslut om riksdagens ståndpunkt om koldioxidgränserna för nya tunga fordon (statsrådets U-skrivelse U 128/2022 rd). Med hänvisning till kommunikationsutskottets ställningstagande (KoUD 3/2023 rd, den 26 april 2023, 5 §) instämmer stora utskottet i statsrådets ståndpunkt med följande preciseringar. Stora utskottet anser det viktigt vid de fortsatta förhandlingarna om förslaget att medlemsländerna har möjlighet att få nationella undantag och flexibilitet i fråga om utsläppsmålen för nya stadsbussar på basis av geografiska förhållanden eller väderleksförhållanden samt att specialfordon och arbetsmaskiner och arbetsfordon lämnas utanför tillämpningsområdet för förslaget till förordning. Med beaktande av kommunikationsutskottets synpunkter anser stora utskottet dessutom att det i förhandlingarna bör befrämjas lösningar, med vilka lastbilar som används för att dra de tyngsta kombinationerna lämnas utanför tillämpningsområdet för förslaget till förordning och utsläppsberäkningen korrigeras.

Vid beredningen av förslaget bör man också beakta de nationella transportföretagens och transportbranschens konkurrenskraft och tryggandet av verksamhetsförutsättningarna samt förutsättningarna för ren teknologiexport och kraven på det nationella försvaret och försörjningsberedskapen samt säkerställa teknikneutralitet och möjligheten att utnyttja alternativa drivmedel.

Stora utskottet godkände ståndpunkten med rösterna 16–8.

Läs mer om behandlingen av ärendet U 128/2022 rd på riksdagens webbsida

Stora utskottet beslutade också om riksdagens ståndpunkt till förordningarna om hantering av asylärenden och migration. Stora utskottet anser i likhet med statsrådet att ordförandelandets kompromissförslag till rådets allmänna riktlinje om förordningen om asyl- och migationshantering (U 62/2020 rd) och förordningen om ett gemensamt förfarande för internationellt skydd inom unionen (procedurförordningen, U 34/2016 rd) är godtagbara.

Stora utskottet anser det viktigt att migrationspaketet har en fungerande balans mellan medlemsstaternas ansvar för migrationshanteringen och gemensamt ansvar gällande tryck- och krissituationer. Utskottet anser det viktigt att varje medlemsstat under normala förhållanden fullgör sina skyldigheter i anslutning till migrations- och asylpolitiken. När det gäller solidaritetsmekanismen för tryck- och krissituationer anser utskottet det vara viktigt att det enligt förslaget är möjligt för en medlemsstat att utifrån sina egna utgångspunkter besluta om vilka åtgärder den sätter in för att stödja en medlemsstat som är utsatt för tryck. Eventuella stödformer skulle enligt medlemsstatens prövning kunna vara interna förflyttningar av asylsökande eller personer som får internationellt skydd, direkt ekonomiskt stöd eller andra stödformer (t.ex. expert- eller materialstöd).

Stora utskottet betonar vikten av en effektiv kontroll av de yttre gränserna som ett mycket centralt delområde i en kontrollerad migrations- och asylpolitik. De yttre gränskontrollerna måste genomföras effektivt och heltäckande. Stora utskottet betonar behovet av ett övergripande förhållningssätt i migrationsfrågor. Exempelvis handelspolitiken och utvecklingssamarbetet bör kopplas till ett fungerande samarbete med avvisningar och återtagande. Utskottet stödjer också eventuella åtgärder på EU-nivå som syftar till att främja asylprocessen och det internationella skyddet i säkra tredjeländer. Alla lösningar på EU-nivå måste respektera skyldigheterna i fråga om de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna.

Stora utskottet godkände ståndpunkten efter omröstning.

Läs mer om behandlingen av ärendet U 62/2020 rd på riksdagens webbsida​

Läs mer om behandlingen av ärendet U 34/2016 rd på riksdagens webbsida​